Ungefär var tredje svensk lider av ont i magen, uppblåsthet, förstoppning och diarré som är medicinskt svårförklarade, så kallade funktionella mag-/tarmbesvär. Trots att prover och undersökningar visar att allt ser normalt ut har de flesta drabbade påtagliga symtom som ofta orsakar stort lidande, och mediciner hjälper sällan. Nu visar doktorsavhandlingen Functional gastrointestinal disorders – co-morbidity and non somatic aspects från Karolinska Institutet att återkommande mag-/tarmbesvär ofta är kopplade till andra både psykiska och fysiska sjukdomar och även till olika former av övergrepp.
Distriktsläkaren Ture Ålander, verksam vid Centrum för allmänmedicin, hoppas att fynden kan kasta nytt ljus på denna grupp patienter som det idag är svårt att erbjuda effektiv behandling.
– Resultaten talar för att vi i vården inte bara ska fokusera på symtomen från magen när vi träffar patienter med återkommande mag-tarmbesvär, utan se till hela människan. Det kan vara att etablera en förtroendefull kontakt och kombinera psykologisk behandling med mediciner. Men forskningen är knapp och mycket återstår innan vi mer säkert kan veta vilka metoder och läkemedel som lämpar sig bäst.
Studieupplägget är unikt. För första gången i Sverige har förhållandena i en normalbefolkning studerats, den mesta tidigare forskningen inom området är gjord på patienter. I Östhammars kommun valde forskarna slumpmässigt ut 141 vuxna män och kvinnor som under lång tid har besvärats av mag-/tarmbesvär och 97 personer som aldrig har haft något problem med magen.
Deltagarna fick bland annat svara på frågor om symptom på mag-/tarmbesvär, allmänt hälsotillstånd, livskvalitet, mediciner, upplevda obehagliga händelser i livet och tidigare utnyttjande av sjukvård. Sedan tidigare är det känt att många som har denna typ av magproblem försöker klara sig själva hemma. Av avhandlingen framgår att nästan en tredjedel aldrig har sökt hjälp för sina magbesvär.
Samtidigt visar resultaten att personer med mag-/tarmbesvär som sökte hjälp på vårdcentralen gjorde omkring dubbelt så många läkarbesök och samtal till vårdcentralen jämfört med personer utan magbesvär. De fick även fler recept utskrivna och åt betydligt mer värktabletter än de magfriska. Personer med återkommande magbesvär hade även oftare andra åkommor samtidigt. Exempelvis uppgav 80 procent att de kände sig trötta, jämfört med 20 procent av dem som inte haft något problem med magen. Även vad gällde huvudvärk och ryggont, nedstämdhet, oro och ångest var de med återkommande mag-/tarmbesvär överrepresenterade.
– Vad som är orsak och verkan vet vi inte, men magbesvären kan vara en stressreaktion och vara en del av andra åkommor. I mitt arbete som distriktsläkare har jag träffat många patienter som själva kopplar ihop sina magbesvär med sin sinnestämning, exempelvis genom säga att de har ont i ”nervknutan” och peka på magen, säger Ture Ålander.
Ett annan intressant upptäckt var att 46 procent av kvinnorna med återkommande mag/tarmbesvär uppgav att de tidigare i livet utsatts för någon form av fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp. För männen var inte sambanden lika tydliga. Ture Ålander är försiktig att dra några slutsatser av detta resultat, men menar ändå det kan bli en viktig pusselbit när läkare utreder patienter som söker för återkommande magbesvär.
– Det är ytterligare en faktor att ta hänsyn till som jag tycker att mina kolleger bör vara uppmärksamma på, säger Ture Ålander.
Avhandling: ”Functional gastrointestinal disorders – co-morbidity and non somatic aspects”, Ture Ålander, Centrum för allmänmedicin, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ture Ålander, specialist i allmänmedicin, CeFAM
Tel: +46 (0)70-775 58 42
E-post: ture@tapraktik.se
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Webb: www.cefam.se
I Zambia har runt 2 procent av befolkningen på landsbygden tillgång till el, en siffra som inte ändrat sig nämnvärt de senaste trettio åren. Men solceller kan göra att en betydligt större andel av befolkning på sikt kan få tillgång till el.
– Solcellssystem kan i många fall vara ett billigare alternativ eftersom det inte är nödvändigt med elledningar till husen. Många energitjänster, till exempel tillgång till elektriskt ljus och att kunna se på tv, kan tillgodoses från ett solcellssystem, säger Mathias Gustavsson som i en avhandling i humanekologi har studerat ett solcellsprojekt i Zambia och hur tillgången på solel påverkat människor i deras vardag.
Betalar en månadsavgift
I sin forskning har Mathias Gustavsson studerat ett solcellsprojekt i Östra Provinsen i Zambia. Projektet har drivits av Energidepartementet i Zambia och finansierats genom Sida med totalt 13 miljoner kronor över 5 år. Projektet har stött bildandet av lokala elbolag som genom förmånliga lån kunnat köpa solcellssystem som sedan ställs ut hos kunder. Kunderna betalar en månadsavgift för att få tillgång till energitjänsterna från solcellssystemet. Elbolaget ser till att systemet blir servat och lagat om något går sönder.
– Upplägget med lokala elbolag är tänkt att skapa starka motiv för att sköta och underhålla tekniken som man för in, säger Mathias Gustavsson.
Uppskattade energitjänster
Studien visar att de människor som fått tillgång till solenergitjänster utnyttjar de nya förutsättningarna på olika sätt. Generellt är ljuset från solcellslamporna den mest uppskattade energitjänsten. TV och musikanläggningar är också uppskattade energitjänster.
Kunderna till elbolagen kan beskrivas som medelklass. De allra flesta familjer har åtminstone en familjemedlem med en fast inkomst, vilket långt ifrån alla har i området. Sammanfattningsvis har de hus håll som fått tillgång till solel förbättrat sin levnadsstandard.
– En kritik mot solcellsprojekt i Afrika är att de inte når de fattiga eftersom det är så pass dyr teknik. Men genom de kunder som utgörs av skolor, hälsocentraler och andra samhällsinstitutioner som elektrifieras med solcellssystem kan man nå bredare grupper. Hushållen bidrar till att de lokala elbolagen kan bedriva sin verksamhet och därigenom möjliggöra elektrifieringen av dessa samhällstjänster, säger Mathias Gustavsson.
Avhandlingens titel: Solar Energy for a Brighter Life – A Case Study of Rural Electrification through Solar Photovoltaic Technology in the Eastern Province, Zambia.
Disputation: Fredag den 13 juni 2008, kl. 10.00, Hörsal 220, Annedalseminariet, Ö. Husargatan 36, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Mathias Gustavsson, 073-9875608
mathias.gustavsson@globalstudies.gu.se
– Just bröstsmärtor är en stor patientgrupp som vi åker ut på när det gäller prio ett, det vill säga blåljus-körning. Här finns mycket att göra, konstaterar Camilla Lundberg. Hon är en av de 347 ambulanssjuksköterskor som ingår i projektet. Den 15 maj gick starten för forskningsprojektet LINDRA. I två år har man förberett detta flervetenskapliga projekt som involverar 54 ambulanser och en båt i Västsverige.
– Smärt- och ångestbehandling har en avgörande betydelse i ambulanssjukvården som kan påverka patienternas upplevelse och hur sjukdomsförloppet vidareutvecklas hos de patienter som har bröstsmärta. Med LINDRA-projektet vill vi utveckla vårdarnas förhållningssätt och samtidigt kombinera deras kunskap med nya läkemedel, förklarar Birgitta Wireklint Sundström, projektledare för LINDRA och föreståndare på PreHospen det Kunskapscentrum på Högskolan i Borås som leder forskning inom ambulanssjukvård.
Hon berättar att det speciella är att man för första gången kombinerar vårdvetenskap och medicinsk vetenskap i en och samma studie. Syftet är att kartlägga och förbättra ambulanssjukvårdens omhändertagande. I projektet kommer man att genomföra flera studier och prova både nya och gamla läkemedel samt nya och gamla sätt att bemöta de drabbade för att därmed jämföra resultaten. Man kommer också att jämföra skillnader hos kvinnor och män samt hos yngre patienter och äldre.
10 minuter extra räddar framtida liv
Ungefär 10 minuter extra av ambulanssjuksköterskornas tid kommer LINDRA-projektet att uppta.
– Vi fyller i ett dataformulär för patienter som ingår i studien. Det handlar bland annat om hur patienten upplever smärta och obehag, graden lidande på en tio-gradig skala. I ett längre perspektiv hoppas jag att man kan se i överlevandestatistiken att det man gör så tidigt som möjligt har betydelse, förklarar Camilla Lundberg som samtidigt poängterar att man måste få patientens medgivande och namnunderskrift under resans gång och att deltagandet är helt frivilligt.
I studien kommer man också kontrollera symtomatalogi, EKG-bild, mätning av olika värden som puls och blodtryck. Detta jämförs sedan med ambulanssjuksköterskans bedömning, misstankar och därefter görs en uppföljning av sjukhusjournaler för dokumentation av sjukhusförlopp och överlevnad.
– Att inge ett förberedande lugn är en viktig del av ambulansteamets arbete. Det vi gör är av stor vikt för patientens upplevelse, menar Camilla Lundberg.
Utbildning för personal
LINDRA-projektet har också tagit fram en kurs för ambulanspersonal. Efter den kan ambulanssjuksköterskan hjälpa personer med akut bröstsmärta/obehag och ångest på ett nytt, optimerat sätt genom en kombination av rätt läkemedel och ett personligt anpassat bemötande.
Camilla Lundberg som gått kursen menar att den var en bra fördjupning av hjärtsjukvård och att hon kommer att ha stor nytta av den vid bemötandet av patienter med bröstsmärtor.
– Det är verkligen roligt att få delta i LINDRA-projektet och få vara med och förbättra omhändertagandet av hjärtpatienter.
Slår projektet väl ut kommer det att utökas till att omfatta samtliga ambulanser i landet.
Fakta:
31 ambulansstationer i Södra Älvsborg, Skaraborgs sjukhus, Göteborg och Halland (öster)
54 ambulanser och en båt (Torslanda/Öckerö)
347 ambulanssjuksköterskor
Forskningsprojektet drivs av en forskargrupp bestående av professor Johan Herlitz med.dr. Angela Bång och fil.dr. Birgitta Wireklint Sundström samt en klinisk expertgrupp om tolv ambulanssjuksköterskor.
Text: Annie Andréasson
Foto ambulanssjuksköterska: Anna Lindqvist, Fotomedia SÄS
Kontaktinformation
Birgitta Wireklint Sundström, föreståndare PreHospen och projektledare för LINDRA.
Telefon:033-435 47 77
Mobiltelefon: 0702-765485
E-post: birgitta.wireklint.sundstrom@hb.se
– Det har varit en oerhört spännande bok att arbeta med säger författaren Lisbeth Söderqvist. Vem hade kunnat ana att ”ismer” som strukturalism, marxism och existentialism förklarar varför byggnader och städer ser ut som de gör, miljöer som många gånger uppfattats som byggda utan en tanke på dem som ska bo där, uppförda på billigast möjliga sätt!
Skildringen av den svenska delen går tillbaka till 20- och 30-talens satsning på nya bostäder. Boken fortsätter vidare med bostadssituationen efter kriget då de europeiska staterna satsade på ett omfattande byggande; det blev vanligt att bygga helt nya städer eller stadsdelar utanför de gamla, med bostäder, arbetsplatser och rekreationsområden.
Under 1970-talet kom välfärdsstaten under stark kritik och i samband med en lågkonjunktur avstannade utvecklingen. En på många sätt unik epok gick i graven, och den ideologiska omsvängning som strax därefter inträdde, sätter punkt för bokens tema. Ungefär halva boken ägnas Europa, med utblickar till bland andra Sovjetunionen och Brasilien. Den andra delen ägnas Sverige, med särskilt fokus på utvecklingen i storstockholmsområdet.
Att gestalta välfärd bygger på ett mångårigt forskningsarbete och vänder sig till en bred läsekrets av arkitektur- och stadsbyggnadsintresserade. Den ges ut av Forskningsrådet Formas och Riksantikvarieämbetet.
Kontaktinformation
Boken kostar 339 inkl moms och beställs på nätbokhandel www.formas.se
eller från Kundtjänst Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post: formas.ldi@liber.se eller via www.raa.se/bokhandel. För recensionsexemplar kontakta lena.jansson@formas.se, 08-775 40 65
För mer information kontakta:
Lisbeth Söderqvist, lisbeth.soderqvist@vr.se
Man kan jämföra det med en enkel form av fotosyntes, där havets bakterier använder solljusets energi för att absorbera koldioxid. Sedan tidigare är det känt att bakterier i syrefattiga sjöar kan ha denna förmåga, men att även bakterierna i de vida världshaven gör det är en nyhet. Detta utmanar tidigare kunskap om att alger är de enda organismer som fixerar koldioxid i havens solbelysta ytvatten. Det är fortfarande okänt hur mycket koldioxid som fixeras av bakterierna.
— Även om det endast visar sig vara en liten andel koldioxid som fixeras av bakterierna, kan det ha enorm påverkan eftersom det är mer än 100 miljoner ton koldioxid som fixeras dagligen hos alger i haven genom fotosyntes. Bakterierna kan visa sig ta upp miljontals ton. Detta behöver vi undersöka mer, säger Jarone Pinhassi, docent i marin mikrobiologi vid Högskolan i Kalmar och en av forskarna som står bakom upptäckten.
Nyligen upptäckte samma forskare vid Högskolan i Kalmar att marina bakterier använde solens ljus som energikälla. Detta tack vare ett unikt ljusfångande pigment, proteorhodopsin, som finns i nära hälften av havets bakterier. Oceanerna täcker omkring 70 procent av jordens yta och det sker ständigt en stor omsättning av koldioxid mellan atmosfären och havet. Kunskapen om havets bakterier kan komma att få stor betydelse för förståelsen av vad klimatpåverkan med ökade koldioxidutsläpp innebär för haven.
— Hur många bakterier i haven som har förmågan att ta upp koldioxid och hur mycket koldioxid dom fixerar är spännande frågor som ligger i framtiden. Detta kommer många forskare att vilja undersöka, tror Jarone Pinhassi.
Jarone Pinhassi tillsammans med doktoranden Laura Gómez-Consarnau vid Högskolan i Kalmar är de svenska forskare som arbetat med den aktuella studien. Läs hela artikeln som publiceras i veckan på hemsidan för Proceedings of the National Academy of Sciences USA: www.pnas.org.
Kontaktinformation
Anna Strömblad, kommunikationschef, 0480-446045, 070-8921224, anna.stromblad@hik.se
– Våra resultat kan komma att påverka hur man doserar läkemedel vid till exempel RLS och schizofreni hos äldre, för att få patienterna att fungera bättre även på kvällen, säger läkaren och forskaren Simon Cervenka vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.
PET är en bildteknik med vilken man kan visualisera och mäta hur radioaktivt märkta spårämnen binder till mottagarmolekyler (receptorer) i den levande människohjärnan. Tekniken ger en unik möjlighet att undersöka samband mellan hjärnans biokemi och beteende vid så väl sjukdom som hälsa. I den aktuella avhandlingen har man studerat signalsubstansen dopamin med hjälp av PET-teknik.
Dopamin är en signalsubstans i hjärnan som har betydelse för motorik, belöningssystemet samt kognitiva funktioner såsom uppmärksamhet och olika typer av minne. Rubbningar i dopaminsystemet spelar betydande roll för en lång rad sjukdomar som bland annat Parkinsons sjukdom, schizofreni, ADHD samt Restless Legs Syndrome (RLS).
I avhandlingen har man studerat dopamin D2-receptorer hos friska försökspersoner morgon och kväll under samma dag. Man fann att individer i det lägre åldersintervallet uppvisade lägre bindning på kvällen, medan bindningen ökade hos de äldre. Detta kan tala för en lägre dopaminfrisättning på kvällen hos äldre personer, vilket skulle kunna förklara att äldre människor ofta har svårt att hålla sig vakna och uppmärksamma på kvällen.
Avhandling: Dopamine D2-receptor mapping in restless legs syndrome and human behaviour, Simon Cervenka, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
För frågor, kontakta:
Dr Simon Cervenka
Tel: 08 5177 6069
E-post: simon.cervenka@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– I en av mina studier har jag studerat 43 kvinnliga förövare och ett motsvarande slumpmässigt urval av manliga förövare dömda för dödligt våld i Sverige åren 1995-2001. Generellt sett hade kvinnorna en större psykosocial belastning under uppväxten än männen, men vid tiden för brottet hade de mer ordnade sociala förhållanden. De hade dock i högre utsträckning varit utsatta för hot och våld och oftare sökt hjälp än manliga förövare, säger Jenny Yourstone.
I en annan studie, som också ingår i avhandlingen, har Jenny Yourstone analyserat skillnader mellan kvinnliga och manliga förövare ifråga om rättspsykiatrisk diagnos och beslut om allvarlig psykisk störning. Hennes slutsats är att en avsevärt högre andel psykiskt sjuka kvinnliga förövare fick diagnosen personlighetsstörning medan det var vanligare att männen fick missbruks- eller sexualrelaterade diagnoser. Hon konstaterar även att kvinnor i större utsträckning än män bedöms vara allvarligt psykiskt störda.
För att undersöka om de skillnader som kunde observeras när det gäller beslut om allvarlig psykisk störning kan förklaras av en systematisk snedvridning i rättspsykiatriska undersökningar genomfördes ytterligare en studie. Resultaten visade att kön hade betydande påverkan på beslut om allvarlig psykisk störning bland kliniker och domare.
-Den förhöjda förekomsten av beslut om allvarlig psykisk störning när det gäller kvinnliga förövare kan åtminstone delvis förklaras av en könsrelaterad partiskhet i den rättsliga processen, säger hon.
På grund av kvinnors jämförelsevis låga brottsdeltagande är forskningen kring kvinnliga våldsbrottslingar betydligt mindre omfattande än forskningen kring manliga.
-Syftet med min avhandling är att belysa olika aspekter av särskild betydelse för förståelsen av kvinnor som begår allvarliga brott, säger Jenny Yourstone.
Jenny Yourstone disputerade den 23 maj 2008 på sin doktorsavhandling med titeln ”Violent female offenders: Facts and preconceptions”.
Opponent var Pekka Santtila, professor, Department of Psychology, Åbo Akademi, Finland.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Jenny Yourstone, mobil 070-208 39 73, e-post jye@psychology.su.se
För bild kontakta:
press@su.se, tfn 08-16 40 90
– Denna informella gåvoekonomi ger en flexibel och dynamisk ekonomi med låga omkostnader vilket möjliggör konkurrens med låglöneländer, säger sociologen Glenn Sjöstrand.
Gnosjö är känt för sina småföretag och företagare. Bygden sägs ha en särskild anda som leder till uppfinningsrikedom och en dynamisk ekonomi. I media framställs Gnosjöandans positiva sidor med hög flexibilitet i ekonomin, stort nyföretagande, bra vinstnivåer och låg arbetslöshet. Men vad består denna anda av? Vad innehåller den? Och, är den alltid positiv för bygden? Dessa frågor har Glenn Sjöstrand ställt i sin avhandling.
Kultur av hjälpsamhet
– Det finns en utpräglad kultur av hjälpsamhet som uttrycks i termer av erbjudande av tjänster som kräver gentjänster och den är så stark att man kan tala om den som en separat informell så kallad gåvoekonomi som finns parallellt med den formella marknaden, slår Glenn Sjöstrand fast.
Denna gåvoekonomis framväxt, vilka effekter den har på den formella ekonomin och hur samhällsförändringar påverkar dess möjligheter att överleva diskuteras i avhandlingen.
– Jag har kunnat visa att förekomsten av gåvoekonomin leder till en flexibel och dynamisk ekonomi som minskar transaktionskostnader, ökar samordningen av utbyten mellan företagen och spridningen av kunskap, säger Glenn Sjöstrand vidare. Detta gör det i sin tur möjligt för en liten lokal ekonomi att konkurrera med låglöneländer.
– Men samma gåvoekonomi är starkt normativt reglerad och leder till sociala kostnader och till och med social uteslutning, menar Glenn Sjöstrand, lärare i sociologi vid Växjö universitet.
Avhandlingens titel: Gåvan i Gnosjö – Företagares relationer i ett industriellt distrikt Avhandlingsförfattare: Glenn Sjöstrand, tel 0706/921515(bost.), 0470/708884 (arb.)
e-post:.Glenn.sjostrannd@vxu.se
Tid och plats för disputation: Måndagen den 9:e juni 2008, kl. 13.00, Hörsal Sappören, Sociologiska institutionen, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Glenn Sjöstrand, tel 0706/921515(bost.), 0470/708884 (arb.)
e-post:.Glenn.sjostrannd@vxu.se
– Det är naturligtvis positivt att undersökningen visar en jämställd fördelning av träningstider inom de idrottsföreningarna som studerats. Det kan betyda att kommunernas och idrottens insatser för jämställdhet har gett resultat. Nu kommer vi gå vidare och även undersöka sju individuella idrotter för att få ännu bredare kunskap om hur det faktiskt ser ut, säger Karin Redelius, ledamot i Riksidrottsstyrelsen och ansvarig för jämställdhetsfrågorna.
Forskargrupp på Karlstads universitet
Datainsamlingen genomfördes genom att 417 slumpvis utvalda föreningar inom idrotterna bandy, basket, fotboll, handboll, innebandy, ishockey och volleyboll fick svar på frågor. Målgruppen för undersökningen var de idrotter som hade flest antal utövare och tillhörde kategorin lagidrotter. En ytterligare avgränsning var att respektive förening skulle bedriva verksamhet för såväl pojkar som flickor. Den slutgiltiga analysen, bearbetningen och avrapporteringen utfördes av forskargruppen Idrottsvetenskap på Karlstads universitet. Undersökningen finansierades av Riksidrottsförbundet.
Ålder och nivå styr
Den genomförda rapporten visar att ålder och idrottsnivå har betydelse för vilka träningstider olika lag får i de föreningar som ingick i studien, men att kön alltså inte verkar ha det.
Författarna är Christian Augustsson, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet,
Göran Patriksson, professor i pedagogik och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, Owe Stråhlman, lektor i idrottsvetenskap, Idrottshögskolan vid Göteborgs universitet och
Stefan Wagnsson, doktorand i pedagogik/idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mera information: Christian Augustsson, Karlstads universitet, tel 054 1885 eller Christian.Augustsson@kau.se
Tandläkare Anita Alm har i sin avhandling kopplat karies hos femtonåringar till olika faktorer från tidig barndom. I studien har tandhälsan hos 568 barn i åldern ett till femton följts. Resultaten visar att två av tre femtonåringar hade karies.
Föräldrarna till barnen svarade på en enkät om sin egen tandskötsel och sin sociala situation när barnen var ett år. Resultaten visar att det är ett flertal psykosociala faktorer från tidig barndom som påverkar tandhälsan i ett längre tidsperspektiv.
– Barn till föräldrar som trots kallelse till tandvården inte kom till undersökning när barnen var ett år hade i genomsnitt mer än dubbelt så mycket karies när de var femton, jämfört med barn som kom till dessa undersökningar. En orsak till att föräldrarna inte tog med sina barn till undersökningarna var att de själva hade tandvårdsrädsla eller att de hade en komplicerad social situation där tandskötsel inte prioriterades, säger Anita Alm.
Andra psykosociala faktorer som påverkade tandhälsan negativt hos tonåringarna var om mamman i enkäten uppgav att hon inte skötte sina egna tänder och om pappan uppgav att han var missnöjd med sin sociala situation.
Goda tandvårdsvanor under småbarnsåren ger friskare tänder längre fram i livet
Studien visar vidare att kost- och munhygienvanor under tidiga barnaår också påverkar tandhälsan i ett längre perspektiv. Småbarn med hög sötsakskonsumtion, det vill säga barn som åt godis mer än en gång i veckan och eller barn som mer än tre gånger per dag konsumerade kariesriskprodukter som läsk, saft, nyponsoppa, kakor och glass, hade mer karies i tonåren jämfört med barn som sällan eller aldrig åt sötsaker.
– Det visade sig också att tidigt etablerade goda munhygienvanor med tandborstning två gånger per dag med fluortandkräm har betydelse för att uppnå en god tandhälsa även senare i livet, säger Anita Alm.
Kariessituationen för femtonåringarna relaterades också till ungdomarnas BMI, Body Mass Index. Resultatet visar att ungdomar med övervikt och fetma hade fler kariesskador än de med normalvikt.
Mot bakgrund av dessa resultat är det därför viktigt att förebyggande behandling sätts in mycket tidigt, speciellt för barn som uteblir från tandundersökningar och för barn som utvecklat kariesskador redan under förskoleperioden.
– För att uppnå bättre tandhälsa hos våra barn och tonåringar är det viktigt att samarbetet mellan tandvården och mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården utvecklas och förbättras, säger Anita Alm.
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institution för odontologi
Avhandlingens titel: On Dental Caries and Caries-Related Factors in Children and Teenagers
Avhandlingen försvaras torsdagen den 12 juni 2008, klockan 9.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Tandläkare Anita Alm, telefon: 0500–432 900, 070–678 3776, e-post: anita.alm@vgregion.se
Huvudhandledare:
Professor Dowen Birkhed, telefon: 031–786 3201, e-post: birkhed@odontologi.gu.se
I vatten förvandlas koldioxid till syra; ju mer koldioxid som tas upp ju surare blir haven. Denna havets försurning sker nu i en snabbare takt än någonsin under de senaste 400 000 åren. Tidigare forskning vid Göteborgs universitet, som studerat försurningens inverkan på bland annat sjöstjärnor, har rest farhågor om att en sänkt pH-halt kan leda till massutrotning av vissa marina arter.
Med målet att djupare studera dessa risker, dokumentera försurningen och förstå hur den påverkar marina organismer, djur och ekosystem, och dessutom försöka förutspå försurningens konsekvenser de kommande 100 åren, skapas nu European Project on Ocean Acidification, EPOCA. Projektet har en budget på 150 miljoner kronor och samlar över 100 forskare från 29 universitet och enheter i nio länder.
Från Göteborgs universitet deltar två forskare vid institutionen för kemi: Sara Jutterström och Leif Anderson, som båda arbetar med marin kemi med ett särskilt intresse för kolflöden i havet.
– Den främsta uppgiften inom EPOCA blir att samla och utvärdera mätdata från Arktis, ett nyckelområde där uppkomsten och påverkan av försurning bedöms vara stor, säger Leif Andersson.
Ett steg i dessa undersökningar är den svensk-ryska expeditionen ISSS-08 som kommer att gå utanför Sibiriens kust i sommar.
Arbetet inom EPOCA får sin officiella start vid ett möte i Nice, Frankrike, den 10 juni.
Kontaktinformation
Leif Anderson
leifand@chem.gu.se
Tel. 031 772 27 74
Mob. 0709 41 42 11
Sara Jutterström
sara.jutterstrom@chem.gu.se
Tel. 031-772 27 77
Mob. 0734-40 79 00
Läs mer om EPOCA:
http://epoca-project.eu
Presskontakt
Krister Svahn
informatör/pressansvarig
Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 49 12
0732-096 339
krister.svahn@science.gu.se
När en organism utsätts för stress, till exempel vid förgiftning, bildas giftiga syremolekyler. För att skydda cellen har alla organismer som andas därför ett antioxidantskydd, bestående av proteiner, molekyler och enzymer som cellen själv producerar. Om antioxidantskyddet har brister skadas cellens proteiner, fettmolekyler och DNA, vilket i sin tur kan leda till nedsatt immunförsvar, cancer, för tidigt åldrande och/eller död.
Att upptäcka förändringar i fiskars antioxidantskydd kan därmed ge kunskap om var och när kemikalier släpps ut i våra vatten, samt vilka skador det orsakar. En avhandling från Institutionen för zoologi, Göteborgs universitet, studerar bland annat tånglake i Göteborgs hamn. Resultaten avslöjar att även enskilda händelser som mudderarbeten och oljeutsläpp ger direkta skadeeffekter på fiskars hälsa:
– Tånglaken hade stora skador på proteiner och DNA, sannolikt orsakade av muddring, hamnverksamhet och utsläpp
– I regnbågsöring som lever exponerad för avloppsvatten från ett reningsverk i Viskan utanför Borås, konstaterades skador på proteiner och fettmolekyler
– Utanför en koppargruva i Stavanger, Norge, fanns liknande skador på arten skärsnultra
Zoologen Bethanie Carney Almroths avhandling slår också fast att antioxidantskyddet avtar med fiskens ålder, samt att skadade proteiner ackumuleras i fiskens celler. Det sistnämnda är troligen den viktigaste faktorn för åldrande i alla organismer, i fisk liksom i människa. Eftersom fiskens cellulära system liknar vårt, blir fiskar intressanta som modelldjur för människans åldrande.
Särskilt intressant är det faktum att fiskar åldras på olika sätt: antingen långsamt som oss människor, väldigt snabbt (ål och stillhavslax dör efter parning) eller i princip inte alls (som stör eller karp). Hur dessa olika åldringssätt regleras är en gåta forskningen ännu inte kunnat lösa – även om Bethanie Carney Almroths forskning är ett litet steg på väg.
Avhandlingen Oxidative damage in fish used as biomarkers in field and laboratory studies försvarades vid disputation den 9 maj.
Kontaktinformation
Bethanie Carney Almroth
bethanie.carney@zool.gu.se
0738 466783
031-413599
Hemort: New York, USA; forskning bedrivits i Göteborg
Handledare: Prof. Lars Förlin
lars.forlin@zool.gu.se
031 786 3676
Presskontakt:
Krister Svahn
informatör/pressansvarig
Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 49 12
0732-096 339
krister.svahn@science.gu.se
Sverige har de största arealerna av rikkärr inom hela EU. I de här myrarna lever minst 160 rödlistade arter av olika sorters organismer, inklusive ett 70-tal som klassas som hotade.
Växtekologen Kalle Mälson har i sin avhandling studerat dels vilken inverkan dikningen haft på rikkkärrens vegetation, dels hur man kan restaurera dikade kärr. Han har bland annat använt sig av data från ett dikat rikkärr, där man under lång tid har följt med hur vegetationen reagerat efter en skogsdikning.
– Resultaten visar att växtfloran, både mossor och kärlväxter, förändrades mycket drastiskt, berättar han.
Fem år efter dikningen hade de mossarter som är typiska för rikkärren, och som tidigare varit vanligt förekommande, försvunnit helt. Drygt tjugo år efter dikningen hade huvuddelen av de mossor och kärlväxter som naturligt förekommer i rikkär försvunnit och ersatts med några få dominanta arter, främst glasbjörk och gräset blåtåtel.
År 2002 återskapades det ursprungliga vattenståndet i kärret med hjälp av dämmen i diket. Efter dämningen kunde man se en långsam tillbakagång bland de dominanta arterna, men få av de typiska rikkärrsarterna har kommit tillbaka. Dikade kärr domineras ofta av buskar, gräs och vitmossor, och i jämförelse med dem är rikkärrsarterna ofta konkurrenssvaga.
Avhandlingen visar att det krävs en kombination av åtgärder om man ska kunna skapa förutsättningar för rikkärrsarter att etablera sig på nytt i restaurerade kärr.
– Att dämma diken för att återfå en funktionell hydrologi är en grundförutsättning. Men det kan också krävas andra åtgärder, till exempel slåtter eller bete i kombination med att man röjer bort träd och buskar, säger Kalle Mälson.
Ett annat problem är att spridningsavstånden och isoleringen mellan de rikkärr som finns kvar har ökat då många rikkärr omvandlats till skogs- eller jordbruksmark. Det här kan försvåra återetableringen av arter.
– I avhandlingen visar jag hur man kan återföra rikkärrsmossor till restaurerade kärr med hjälp av små fragment av mossorna. Om man kan skapa vegetationsfria ytor för mossorna att etablera sig på, och dessutom eventuellt tillföra kalk och ge skydd mot uttorkning, finns det goda möjligheter att lyckas, berättar Kalle Mälson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kalle Mälson, 018-471 28 53, 070-699 02 66, e-post: kalle.malson@ebc.uu.se
Hästar kan – precis som människor – få problem med sina ryggar. Vissa problem är medfödda medan andra kommer med tiden.
Att upptäcka att hästen har ont i ryggen vid arbete är dock inte helt lätt. Men avancerad teknik avslöjar att hästar med ryggproblem har ett avvikande rörelsemönster jämfört med friska hästar. Det visar ny forskning vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
– Det är ganska lätt att se när en häst är halt eller har kolik, det vill säga smärtor i buken. Men när det gäller nedsatt ryggfunktion hos häst räcker inte det mänskliga ögat till. Här behövs avancerade diagnostiska hjälpmedel, säger Josefine Wennerstrand som har forskat inom ämnet vid SLU och nyligen försvarade sin doktorsavhandling inom veterinärmedicin.
Vid SLU inleddes år 2000 ett omfattande forskningsprojekt kring hästens rygg. Området har inte tidigare prioriterats inom den veterinärmedicinska forskningen, trots att ryggproblem beskrevs inom facklitteraturen redan för över hundra år sedan.
Att en häst har ryggproblem kan den visa på olika sätt. Hästen kanske protesterar när ryttaren sätter sig i sadeln, viftar irriterat på svansen, vägrar på hinder vid hoppning, är svårare att rida på böjda spår eller rent allmänt visar sämre prestation. Problemen utvecklas ofta långsammare än till exempel vid en hälta och symptomen kan vara svåra att tolka.
– I våra studier har vi sett att tekniska hjälpmedel som höghastighetskameror, reflexmarkörer fastsatta på hästens rygg, hals och ben, samt rullmatta kan hjälpa oss att upptäcka om och hur hästens rörelser ändras av problem i ryggen, säger Josefine Wennerstrand.
Hästens ryggrad är konstruerad så att den ger både stabilitet och styvhet samtidigt som den är flexibel. Hästen böjer, sträcker och roterar sin rygg mest i skritt och galopp, medan ryggen är mer stabil i trav. I trav är muskelaktiviteten högre än i skritt, vilket speglas av att hästen i skritt böjer och sträcker sin rygg upp till dubbelt så mycket som i trav.
VIKTER PÅ BENEN
Josefine Wennerstrands avhandling bygger på fyra olika studier. I dessa ingick såväl fullt fungerande ridhästar utan symptom på ryggproblem, som patienter med dokumenterade ryggproblem.
Bland annat studerades hur viktdamasker fastsatta på bakben respektive framben påverkade ryggens rörelser hos kliniskt friska hästar. Vikter på hästens ben används ibland vid rehabilitering efter skada samt vid vanlig träning, men man har inte tidigare känt till vilken effekt vikter på benen har på ryggens rörelser.
– Vi filmade hästarna på rullmatta i skritt och trav. Hästarna mättes tre gånger i slumpvis ordning i både skritt och trav, utan viktdamasker, med vikterna på bakbenen och med vikterna på frambenen. Studierna visade att extra vikt på bakbenen påverkade hästens rygg i skritt. Då syntes en ökad böjning och sträckning av ländryggen. Påverkan var mätbar enbart i skritt. I trav, där muskelaktiviteten är högre, syntes ingen effekt.
I en annan studie sprutades mjölksyra i ryggmuskulaturen på åtta friska ridhästar för att framkalla reversibel, det vill säga tillfällig, ryggsmärta. Skillnader i hästarnas rörelsemönster gick att mäta ganska omgående och effekten satt i flera dagar. När den klingade av syntes förändringen snabbare i skritt än i trav.
Precis som så ofta vid utredning av hästar med ryggproblem såg forskarna i den studien inga skillnader i hästarnas rörelsemönster med blotta ögat. Det behövdes mätning med hjälp av höghastighetskamerorna för att upptäcka dem.
– Våra studier visar att rörelseanalysteknik är ett värdefullt kliniskt verktyg vid diagnostisering av hästar med ryggsmärta och nedsatt ryggfunktion. Tekniken klarar att upptäcka funktionella avvikelser i ryggens rörelser och kan även användas för uppföljning och utvärdering vid rehabilitering av hästen, säger Josefine Wennerstrand.
Josefine Wennerstrand, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi vid SLU har disputerat på avhandlingen Clinical Perspectives on Equine Back Kinematics, a Biomechanical Analysis of the Equine Back at Walk and Trot.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Josefine Wennerstrand på tel: 018-67 21 47 josefine.wennerstrand@afb.slu.se
FAP tillhör en grupp sjukdomar med den gemensamma grundorsaken att ett proteins tredimensionella struktur har blivit felaktig. Det leder till att proteinet bildar klumpar, s.k. aggregat, som kan påverka många organ. Aggregaten består av ett slags trådar som kallas amyloid.
Just skelleftesjukan beror på att genen för blodplasmaproteinet transtyretin har muterats så att en av dess 127 aminosyror har bytts ut. Denna lilla förändring leder till att de drabbade någon gång i femtioårsåldern drabbas av en allvarlig sjukdom genom att perifera nerver påverkas av amyloidinlagring.
Genom pionjärarbete i Umeå har levertransplantation blivit standardbehandling för FAP över hela världen. Men det finns nackdelar och många forskare söker därför läkemedel som direkt skulle kunna påverka aggregatbildningen. För det krävs djurförsök, som emellertid hittills i stort sett har misslyckats.
I avhandlingsarbetet har den felaktiga genen förts in i bananflugor, Drosophila. Till skillnad från möss, som vanligtvis används i sammanhanget, får flugorna bara efter ett antal dagar svårigheter att röra sig normalt med en symtombild som liknar den vid skelleftesjukan. Det muterade proteinet ansamlas i flera organ och får med tiden en ordnad struktur utan skadliga effekter.
I avhandlingen visas också att ett lovande läkemedel under utprövning (diflunisal) fungerar även på flugorna. Ett annat fynd är att proteinet SAP, som normalt täcker amyloid nu visades hämma dess skadliga effekter, vilket kan leda till ny behandling av sjukdomen.
Bananflugemodellen som utvecklas i avhandlingen ger viktiga upplysningar om sjukdomsmekanismen och verkar användbar för att testa läkemedelskandidater, både när det gäller effekter och biverkningar.
Resultaten har uppmärksammats i ett stort europeiskt samarbetsprojekt (EURAMY), där Drosophila numera är förstahandsalternativ som djurmodell för Skellefteåsjukan. Projektet har haft ett mångårigt stöd av patientföreningarna FAMY och Stiftelsen Amyl.
Torsdagen den 12 juni försvarar Malgorzata Pokrzywa, Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln A Drosophila disease-model for TTR-associated amyloidosis. Svensk titel: En Drsophila-sjukdomsmodell för familjär amyloidos med polyneuropati.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Major Groove, Inst. för molekylärbiologi.
Fakultetsopponent är Dr Damian C. Crowther, University of Cambridge, Cambridge, UK.
Kontaktinformation
Malgorzata Pokrzywa är doktorand vid Inst. för molekylärbiologi, tel 073-655 70 36, e-post: malgorzata.pokrzywa@molbiol.umu.se
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Agneta Lundström är doktorand i pedagogiskt arbete och tillhör den nationella genusforskarskolan vid Umeå universitet. Hon har i könsåtskilda grupper, reflekterat över konfliktfyllda situationer i skolan tillsammans med tio lärare.
– Kvinnliga lärare kan använda sig av maskulina strategier som att ge regler och bestämma liksom manliga lärare använder sig av feminint kodade föreställningar och strategier som den om omsorg, berättar Agneta Lundström.
Normen att visa omsorg om elever dominerar både för manliga och kvinnliga lärare. Lärarna förväntar sig att också elever visar omsorg om andra.
– Ett dilemma kan uppstå mellan att de maskulint kodade föreställningar några elever styrs av inte är sammanfaller med förväntningar på att visa omsorg och skolans norm om en god elev, säger Agneta Lundström.
Ett annat dilemma utgörs av att flickors konflikter inte är lika synliga och greppbara för lärarna, vilket speciellt visade sig hos de fem manliga lärare som ingick i studien.
Eleverna kan också ha olika förväntningar på läraren beroende på om eleven är flicka eller pojke. Manliga lärare intar en medvetet försiktigare hållning vad det gäller fysisk närhet till flickor på grund av den sexuella misstänksamhet som uppkommit de senaste årtiondena.
– De får tänka sig för innan de tar fysiskt i en flickelev. De fem kvinnliga lärarna som ingick i studien säger sig inte uppleva samma dilemma, förklarar Agneta Lundström.
I studien framkommer också kritik från båda lärargrupperna att de som yrkeskår blir alltför ensamma med ett för stort ansvar för elever som far illa.
– Jag har använt en modell med diskussionsrundor och pedagogiska rollspel. Lärarna har under fem dagar under ett läsår träffats för att reflektera över konflikter de möter i sin skolvardag. Under samtalen mellan lärarna förändras sättet att tala. Det som först beskrivs som skillnader i kön övergår till att nyanseras genom de variationer som uppstår när nya erfarenheter motsäger de gamla.
– Jag tycker att lärarutbildningen skulle kunna använda sig av modellen för att förbereda lärarstuderande på sitt framtida yrke med en större medvetenhet om föreställningar om kön, fler strategier för att hantera dessa och med en vetenskaplig förankring i vad de gör, menar Agneta Lundström.
Fredagen den 30 maj försvarade Agneta Lundström, institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Lärare och konflikthantering – en undersökande studie ur ett könsperspektiv.
Disputationen ägde rum kl 10.00 i Sal N, 320, Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent var docent Gun-Marie Frånberg, institutionen för interaktiva medier och lärande, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Agneta Lundström nås på:
Telefon 090 786 71 68
E-post agneta.lundstrom@educ.umu.se
