Genom att använda resultat från bland annat vattenståndsmätare och geoelektriska sensorer, tillsammans med hastighetsfält från datormodeller har Jenny Nilsson i sin avhandling vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, kunnat uppskatta havscirkulationen i Östersjön. I det aktuella fallet är observationssystemet baserat på en telekommunikationskabel mellan Västervik och Visby, lokaliserat i hjärtat av Östersjön. Jämfört med andra mätsystem i området är detta enligt Jenny Nilsson klart överlägset med sin räckvidd, höga tidsupplösning och låga driftskostnader. I en av studierna i avhandlingen undersöks vindens inflytande på havsströmmarna i Östersjön.
– Resultaten visade att på vintern orsakar de kraftiga vindarna en storskalig ”skvalpande” rörelse över hela Östersjön. Det torde inte råda tvivel om att dessa nya geoelektriska observationer kommer att vara en viktig informationskälla om tillståndet i Östersjön, nu och i framtiden, säger Jenny Nilsson.
Traditionella metoder (som till exempel mätbojar) för att mäta havsströmmar har många begränsningar för Östersjön och den typen av innanhav, dels eftersom Östersjön är kraftigt trafikerat men även på grund av det aktiva fisket. Risken är stor att utplacerade mätsystem fastnar i trålar och försvinner. Andra metoder för att undersöka havscirkulationen baseras på direkta fartygsmätningar. Dessa är dock både ekonomiskt och tidsmässigt kostsamma och ger endast tids- och rumsbegränsade uppskattningar av havets tillstånd. Sedan 1950-talet har en alternativ teknik utvecklats för att uppskatta oceanernas vattentransport, och i början av 1980-talet rapporterades om lyckade mätförsök på Floridaströmmen utanför USA:s sydöstra kust. Tekniken är baserad på mätningar av de elektriska fält som uppkommer då havsvattnet rör sig genom jordens magnetfält; dessa observationsdata omvandlas sedan till volymtransport. Studier har visat att det till och med är möjligt att studera havsrörelser på väldigt långt avstånd, till exempel från rymden med hjälp av satellitmätningar.
– I min avhandling har vi dock hållit oss på jorden och tillämpat tekniken på vårt närmaste farvatten – Östersjön, säger Jenny Nilsson.
Avhandlingens titel: On methods for estimating oceanic flow
Avhandlingen kan laddas ner som pdf via http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7343.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Jenny Nilsson, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 2413, 0733-563 562, e-post jennyn@misu.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
SLU-forskarna Kjell Johansson och Staffan Åkerblom visar att kvicksilverhalten i fisk har ökat med i genomsnitt några procent per år under de senaste tio åren. Grundorsaken till ökningen är att luftnedfallet fortfarande har en sådan storlek att kvicksilverhalterna i marken fortsätter att byggas på. Därmed ökar också utläckaget av kvicksilver från marken till våra vattensystem vilket ger ökande halter i fisk. Det kvicksilver som faller ned över Sverige kommer främst från utsläpp i samband med förbränningsprocesser i andra europeiska länder.
– För att ekosystemen ska få en återhämtning där kvicksilverhalterna sjunker krävs att luftnedfallet minskar med 80 procent jämfört med dagens nivå, säger Kjell Johansson, professor vid SLU.
Även om det är luftnedfallet av kvicksilver som är huvudorsaken till ökningen av kvicksilverhalterna i fisk, kan den pågående klimatförändringen vara en bidragande orsak.
Enligt SLU-forskarna påverkar ett förändrat klimat bland annat de processer som styr vilka mängder av kvicksilver som frigörs till vattensystemen totalt och vilken mängd som är direkt tillgängligt för upptag i organismer.
Möjligen kan skogsbruket också ha bidragit till en viss ökning i läckaget av kvicksilver från mark, genom att grundvattennivåerna stigit i områden som inte dikesrensats på länge.
– Vi kommer att gå vidare med en fördjupad analys av datamaterialet för att om möjligt reda ut orsakssambanden kring den pågående ökningen av kvicksilver i fisk, berättar Kjell Johansson.
Källa: Staffan Åkerblom och Kjell Johansson (2008). Kvicksilver i svensk insjöfisk – Variationer i tid och rum. Rapport från institutionen för vatten och miljö nr 8 2008, SLU. ISSN 1403-977X.
Läs rapporten: http://publikationer.slu.se/Filer/Hg_Fisk.pdf
SLU-forskarnas utvärdering bygger på data om kvicksilver i fisk som samlats från den nationella datavärden IVL, myndigheters databaser och andra tillgängliga datakällor (regionala och lokala). Sammanställningen av data och forskarnas utvärdering har finansierats med medel inom SLU:s Fortlöpande miljöanalys www.slu.se/foma, program Organiska risksubstanser och metaller www.slu.se/foma/orgriskmetaller.
Pressbild
Kjell Johansson (Foto: Ann-Katrin Hallin)
Kontaktinformation
Kjell Johansson, institutionen för vatten och miljö, SLU. Tel 0705-67 31 05. kjell.johansson@ma.slu.se
Insättning av knäledsproteser visar i alllmänhet mycket goda resultat när de utvärderas, men de flesta studier är gjorda på äldre patienter. Knäledsförslitning blir emellertid allt vanligare hos yngre personer, dvs. före 60—65 års ålder. För att kunna erbjudas också till dessa patienter måste proteserna hålla och sitta fast i minst 25 år.
Undersökningar av yngre patienter som fått knäledsprotes visar i allmänhet sämre resultat än motsvarande hos äldre. Det har lett till att många ortopeder är tveksamma till att operera den här gruppen, som därmed inte kunnat erbjudas en typ av behandling som ger avsevärd smärtlindring och bättre funktion.
I avhandlingen testas nya beläggningar på protesdelarna med avsikten att protes och ben skall ”växa” ihop och ge tillförlitlig fastsättning över lång tid hos yngre patienter. Det förefaller också som om konceptet ger stabil och bestående fastsättning av knäledsproteserna.
Utvärderingarna av de nya knäledsproteserna har visat lovande resultat i studier vid Norrlands universitetssjukhus och Falu lasarett. De moderna knäledsproteserna, som insätts utan s.k. bencement, har följts upp med en speciell röntgenmetod med hög upplösning. Metoden, radiostereometrisk analys, har mer än tio gånger högre noggrannhet än vanlig röntgen och kan mäta rörelser mellan protes och ben med en exakthet på upp till 0,05 mm och 0,1 grad.
Fredagen den 30 maj försvarar Anders Henricson, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Total Knee Arthroplasty. Aspect on improved fixation in the younger patient. Svensk titel: Aspekter på förbättrad fixation av knäledsproteser hos yngre patienter.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Föreläsningssalen, Falu lasarett.
Fakultetsopponent är docent Sören Toksvig-Larsen, Ortopedkliniken, Hässleholms sjukhus.
Kontaktinformation
Anders Henricson är verksam som ortoped vid Falu Lasarett, Dalarna, och doktorand vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet. Han kan nås på tel. 070-523 69 86, epost anders.henricson@ltdalarna.se
Att skilja mellan olika typer av satsdelar är en viktig komponent i denna process. I det avseendet bjuder de nordiska språken vissa utmaningar eftersom de har möjlighet till variation i ordföljden, samtidigt som den morfologiska markeringen är begränsad. Subjektet i en mening kan till exempel placeras både före och efter verbet (jfr Ida läste igår och Igår läste Ida), utan att subjektsfunktionen markeras formellt (jfr Ida läste boken och Boken ligger på bordet där boken har samma form oberoende av om det är subjekt eller objekt).
Lilja Øvrelid undersöker i sin avhandling vilka språkliga faktorer som bidrar till att man kan göra skillnad mellan olika typer av satsdelar som subjekt och objekt. Hon använder sig av generaliseringar som gäller för en rad språk om hur vi människor gör detta. En av de faktorer som har visat sig ha betydelse är animathet, som i huvudsak uttrycker huruvida något är levande eller inte. Ordet doktorand refererar till exempel till något animat, nämligen en människa, medan avhandling betecknar ett inanimat objekt.
Øvrelid hävdar att den nära kopplingen mellan betydelse och språkligt uttryck kan utnyttjas vid bruket av datadrivna metoder. Stora mängder språkliga data analyseras automatiskt med hjälp av så kallade maskininlärningstekniker. Avhandlingsförfattaren undersöker hur den semantiska egenskapen animathet kan tillämpas automatiskt, och därefter hur denna och andra språkliga faktorer påverkar automatisk syntaktisk analys av svenska.
Resultaten visar att en rad faktorer som är viktiga för mänsklig språkförståelse också bidrar till bättre automatiska system. Vidare visar resultaten att datadrivna metoder kan användas för att studera mänskligt språkbruk och de faktorer som bidrar till syntaktisk analys.
Avhandlingens titel: Argument Differentiation. Soft constraints and data-driven Models.
Disputationen äger rum lördagen den 31 maj 2008 kl. 10.15.
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Lilja Øvrelid, e-post: lilja.ovrelid@svenska.gu.se
Ulrika Pöders avhandling vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap är en del av ett större projekt om förekomsten och utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom som pågår vid Uppsala universitet. Förutom att studera förekomsten av posttraumatiskt stressyndrom hos föräldrar till barn som genomgår cancerbehandling har hon också undersökt hur föräldrar uppfattar barnets vård och det känslomässigt stöd de själva fått i samband med behandlingen. Föräldrar till barn som behandlas vid fyra barncancercentra i Göteborg, Linköping, Umeå och Uppsala har intervjuats med hjälp av frågeformulär och öppna frågor på telefon. Data samlades in vid tre tillfällen under de första fyra månaderna av behandlingen, samt vid ett tillfälle efter avslutad behandling.
Föräldrarna beskriver många olika reaktioner, erfarenheter och sätt att handskas med sin nya situation. Ungefär en fjärdedel av föräldrarna rapporterade att de hade symtom som motsvarar posttraumatiskt stressyndrom, vilket till exempel kan innebära att man återupplever svåra minnen som är kopplade till barnets cancersjukdom, känner sig känslomässigt avtrubbad, är extra vaksam, samt har sömn- eller koncentrationssvårigheter. Mammor rapporterade mer besvär av posttraumatisk stress än pappor. De föräldrar som inte arbetat före barnets diagnos och de som upplevt en svår händelse tidigare i livet rapporterade också mer besvär. Färre än hälften av de föräldrar som uppgav att de hade behov av att prata med psykolog sade sig ha fått tillfälle att göra det.
När det gällde den vård barnen fick var föräldrarna överlag nöjda, framför allt med de tekniska aspekterna. De vanligaste symtomen hos barnen var enligt föräldrarna känslomässiga besvär, trötthet, aptitlöshet och illamående samt smärta.
– Föräldrarna till cancersjuka barn borde ses som potentiella vårdtagare. För att förebygga posttraumatiskt stressyndrom borde de få praktisk hjälp med att åtminstone till en viss del upprätthålla sitt vanliga liv, till exempel så att de kan fortsätta arbeta, fortsätta med sociala och fysiska aktiviteter och få tillräckligt med vila, säger Ulrika Pöder.
Hennes uppskattning är att föräldrarna i två av fem familjer behöver mer omfattande psykosocialt stöd för att handskas med den posttraumatiska stress de upplever i samband med sitt barns sjukdom.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulrika Pöder, 018-471 53 09, 073-655 03 74, e-post: Ulrika.Poder@pubcare.uu.se
I en avhandling vid Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering, RAR, har psykologen Mats Liljegren studerat sambanden mellan anställdas beteenden och hälsa vid en större förändring på arbetsplatsen. Han har tidigare arbetat bl.a. inom företagshälsovård och reflekterat över hur olika människor agerar i samband med organisationsförändringar. Många som initialt var helt emot kunde vända helt och så småningom konstatera att ”det här är det bästa som hänt mig”.
– Jag ville veta mer om vad det är som gör att folk mår bra eller dåligt i samband med förändringar, säger han.
Han studerade ca 1 000 anställda vid Arbetsmarknadsverket som har gått igenom en rad organisationsförändringar de senaste åren. Med hjälp av omfattande frågebatterier har han undersökt sambanden mellan hur människor beter sig vid förändringar och hur de mår.
Han fann att de som är aktivt negativa till förändringen mår sämst och har störst grad av utbrändhet. Ett sätt för dem att må bättre kan vara genom att byta arbetsgivare. Om de stannar kvar riskerar deras hälsa försämras. Detta är också något man har sett i samband med studier av utbrända. Det fungerar oftast bäst om de kan byta, inte bara arbetsuppgifter utan också arbetsgivare, när de kommer tillbaka till arbetsmarknaden.
Här spelar de s.k. inlåsningseffekterna roll. Ofta upplevs det mycket svårt att byta jobb. Och Mats Liljegren håller med om att många skulle ha lättare för att byta om det fanns starkare positiva incitament för rörlighet på arbetsmarknaden.
– Det handlar om att bli lockad mer än att bli knuffad, mer om morot än piska, säger han. De som tvingas till en förändring mår sällan bra, men de som själva kan välja mår betydligt bättre sedan. Men då behövs system som underlättar det.
Mats Liljegren har också tittat på hur människors upplevelse av att bli rättvist behandlade påverkar deras hälsa. Sambanden mellan rättvisa och hälsa är ett nytt forskningsområde, och detta är den första större studien i Sverige.
Rättvisa har flera aspekter; distributiv, procedural och relationell. Mats Liljegren visar att även om den distributiva rättvisan tillgodoses, dvs. att utfallet av en förändring upplevs som rättvist, så kan människor kränkas starkt av procedural orättvisa – att det inte gick rätt till – eller relationell – att chefen behandlar dem dåligt.
Att kränkta människor mår dåligt är inte nytt, men att de kan kränkas på flera sätt, som var för sig är lika viktiga, förbises ofta.
– Anställda kan acceptera att de blir uppsagda om de känner att det gick rätt till, konstaterar Mats Liljegren.
Kontaktinformation
Mats Liljegren nås på telefon 013- 224570, 0734-416646, e-post: mats.liljegren@ihs.liu.se
Tabita Björk har granskat mätmetoderna med fokus på hur man ska mäta och vad man mäter.
Hon har dels utgått från forskningens vanligaste sätt att mäta utfall och tillämpat det på drygt 300 patienter, för att se hur många som utifrån dessa synsätt var friska.
– Variationen var stor – man kunde lika gärna säga att 25 procent var friska, som att 75 procent var det, beroende på hur man mätte friskhet, säger hon.
– Med de mätmetoder som används har vi väldigt osäkra kunskaper om vad behandlingarna av ätstörning ger och hur prognosen för tillfrisknande ser ut . Alla mäter på sitt sätt och det är svårt, för att inte säga omöjligt att få fram jämförbara data som är tillförlitliga. Det är dessutom ovanligt att patienterna egen syn på tillfrisknande från ätstörning lyfts fram.
Bortfall ett problem
Forskningen om ätstörning har också andra problem, t ex att patienter avbryter sin behandling och att man inte vet hur det går för dem. Därför sökte hon även förklaringar till varför patienter avbryter behandling samt orsaker till att så många avbryter deltagande i forskning.
– Gemensamt för dem som avbröt behandlingen eller deltagande i forskning var att de redan från början hade färre psykologiska problem. De som avbröt behandling hade dessutom mindre negativ självbild än de som fullföljde sin behandling, vilket betyder att de bl a var mindre kritiska mot sig själva.
Friskhet känns i både kropp och psyke
Till sist bad hon fjorton kvinnor att berätta vad det är att vara frisk från ätstörning.
– Jag fick reda på saker som vi aldrig mäter i uppföljning. Patienterna tog upp att de nu hade ett avspänt förhållande till mat och nu åt regelbundet. De hade också ett annat förhållande till kroppen numera, lyssnade till kroppens signaler och ville inte hela tiden förändra den. Men framförallt pratade de om starkare självkänsla och förbättrat socialt liv.
– Att vara frisk är så mycket mer än att bara äta och hålla vikten. Det är att hitta sig själv och må bra på insidan, säger hon.
Kontaktinformation
Tabita Björk försvarar sin avhandling ”Measuring eating disorder outcome: Definitions dropout and patients’ perspectives” kl 13.00 den 27 maj 2008 i Wilandersalen, Universitetssjukhuset, Örebro.
För mer information kontakta Tabita Björk, tel 019 -602 58 95, 0709-775521,
e-post tabita.bjork@orebroll.se
Med narkotikarelaterade menas att illegala droger har påvisats i toxikologiska undersökningar. Under 2007 registrerades 350 dödsfall i landet som narkotikarelaterade medan det år 1995 registrerades 182 dödsfall. Efter en ökning under 90-talets andra hälft stabiliserades antalet dödsfall efter millennieskiftet, men under 2007 har alltså siffran åter stigit.
Samtidigt som det experimentella bruket bland ungdomar har minskat de senaste åren, har tillgängligheten till narkotika ökat under perioden, med sjunkande priser och ökade beslag av tull och polis som följd.
Ökningen i dödlighet ses för samtliga preparatgrupper.
– Detta är en klart oroande utveckling säger Gunnar Ågren, generaldirektör på Statens folkhälsoinstitut. Det är en stark signal att fullfölja och förstärka det förebyggande arbetet mot narkotika. Det är särskilt angeläget att begränsa tillgängligheten.
En rättsmedicinsk och toxikologisk undersökning görs i mer än nio av tio narkotikarelaterade dödsfall i Sverige. Uppgifterna är möjliga att följa sedan 1994 och är ett resultat av ett samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut, Rättsmedicinalverket, Karolinska Institutet och Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum.
Syftet med registret är att visa trender i den narkotikarelaterade dödligheten, snarare än att ange exakta tal. Fördelen är att det här registret bygger på data som tas fram rutinmässigt, utan tolkning eller urval, och att uppgifterna är aktuella när de presenteras.
Kontaktinformation
För mer information:
Anna Bessö, bitr. avdelningschef, alkohol- och narkotikaavdelningen, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 64, e-post: anna.besso@fhi.se
Nils Stenström, utredare, alkohol- och narkotikaavdelningen, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 79, e-post: nils.stenstrom@fhi.se
Skogsbruket står inför en brist på förädlat granfrö, som kan bestå ända fram till slutet på 2020-talet. Men nu presenterar Skogforsk nya metoder som kan öka tillgången på frö.
– I dag är det bara i Svealand som fröplantagerna klarar att täcka skogsplantskolornas behov av plantagefrö för plantproduktion. I Norrland och Götaland räcker plantagernas frö bara till drygt hälften av fröbehovet, säger Curt Almqvist, Skogforsk.
Men Curt Almqvist har några förslag på hur bristen kan minskas.
– Man kan till exempel förbättra blomningen genom att behandla plantageträden med gibberellin, som är ett av trädens naturliga blomningshormon. Effekten varierar, men man kan öka fröproduktionen med 50 procent eller mer, säger han.
Curt Almqvist tror också på biologisk bekämpning av kott- och fröinsekter i granfröplantagerna.
– Insekterna förstör i genomsnitt 40 procent av plantagefröet. Erfarenheter från försök vi gjort är att behandling med biologiska preparat kan minska insektsskadorna med omkring 60 procent, säger han.
Ytterligare ett sätt att minska fröbristen är att göra sticklingar av plantor från det bästa fröet.
– Sticklingstekniken innebär att man kan göra många plantor av varje frö och därigenom beskoga en betydligt större areal med ett begränsat fröparti, säger Curt Almqvist.
Fakta om skogsträdsförädling
* Förädlat gran- och tallfrö används för att producera plantor med egenskaper som skogsbruket och samhället efterfrågar.
* Skogsträdsförädlingens mål är hög virkesproduktion, god virkeskvalitet, motståndskraft mot sjukdomar, god anpassning till klimatförändringar och bevarande av genetisk variation.
* Skogforsk leder sedan 1930-talet det svenska skogsträdsförädlingsprogrammet.
Kontaktinformation
Kontakt
Curt Almqvist, Skogforsk. Tel: 018-18 85 57, 070-601 90 39
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Öppen hjärtkirurgi i form av kranskärlsoperation eller hjärtklaffsbyte påverkar både patienter och närstående, individuellt och som samspelande parter. Sjukvårdspersonal är väl medvetna om patienternas utsatta situation, medan de närstående har en undanskymd roll inom hjärtsjukvården.
– Betydelsen av samspelet mellan olika familjemedlemmar för återhämtning och välbefinnande efter hjärtoperationen är undervärderad, säger socionom Ann-Kristin Karlsson som skrivit avhandlingen.
I studien som ligger till grund för hennes avhandling har hon intervjuat patienter och närstående om deras upplevelser av öppen hjärtkirurgi. Patienterna har också besvarat enkätfrågor om psykiskt välbefinnande och sjukvårdspersonal har intervjuats om hur de uppfattar patienters och närståendes välbefinnande efter öppen hjärtkirurgi.
Åttio patienter besvarade en enkät fem veckor, fem månader och tre år efter sin hjärtoperation. Hela 52 procent visade tecken på mild eller måttlig nedstämdhet vid något eller samtliga mättillfällen.
– Vid en uppföljande telefonintervju tre år efter operationen beskrev nedstämda patienter påtagliga hälsoproblem, begränsningar i social förmåga och förändrade nära relationer. Patienter utan tecken på nedstämdhet hade få hälsoproblem och beskrev ett ganska oförändrat liv efter hjärtoperationen. Gemensamt för alla var att operationen upplevdes som en stor utmaning, en medvetenhet om risken för framtida hjärtproblem och en djup tacksamhet över livet, säger Ann-Kristin Karlsson.
Öppen hjärtkirurgi är en livshändelse som förändrar patienters och närståendes livsvärld, det vill säga vardagslivet som friska personer tar för givet. De intervjuade patienterna uppvisade ett gemensamt drag av skörhet både ett halvår efter operationen och tre år senare. Närstående påverkas både som individer och som del av ett familjesystem.
– Gemensamt för den undersökta gruppen närstående var att de reagerade med att visa uthållighet. Uthålligheten innebar att vara både stark och sårbar. Styrkan fungerade som ett omedelbart svar på patientens skörhet, ett ”kärlekens pris”, medan sårbarheten hölls tillbaka, säger Ann-Kristin Karlsson.
Ju större behov patienten hade av den närståendes styrka desto mindre möjlighet fanns för den närstående att kännas vid sin sårbarhet. Sjukvårdspersonalen noterade främst överbeskydd av patienten som uttryck för närståendes oro, men uttryckte sällan att hjärtsjukdom är ett problem som drabbar hela familjen på djupet.
– Det är viktigt med ett synsätt som naturligt inkluderar också närstående i vård och behandling för att minska negativa effekter som exempelvis oro och nedstämdhet i samband med öppen hjärtkirurgi. Det är också viktigt att genom tvärprofessionellt samarbete tidigt uppmärksamma tecken på försämrat välbefinnande i de berörda familjerna, säger Ann-Kristin Karlsson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin
Avhandlingens titel: Open heart surgery and its consequences for well-being – the perspectives of patients, relatives and health care professionals
Avhandlingen försvaras fredagen den 13 juni, klockan 9.00, hörsal 2119, hus 2, Arvid Wallgrens backe, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Auktoriserad socionom och fil mag Ann-Kristin Karlsson, telefon: 0708–45 16 85, e-post: ann-kristin.karlsson@lthalland.se
Handledare:
Överläkare/Medicine doktor Mats Johansson, telefon: 0340–48 11 09, e-post: mats.johansson@lthalland.se
Docent Evy Lidell, telefon: 035–16 74 57, e-post: evy.lidell@hos.hh.se
Professor emeritus Bengt Mattsson, telefon: 031–786 68 31, e-post: bengt.mattsson@allmed.gu.se
Den bakterie som orsakar sjukdomen harpest är extremt infektiös och färre än tio bakterier krävs för att etablera en infektion. Detta, tillsammans med att bakterien kan orsaka svår sjukdom och död utan att smitta från människa till människa, gör att harpest klassas som ett potentiellt biologiskt vapen. I Sverige finns endast så kallade typ B-stammar av bakterien, vilka ger allvarliga infektioner, som dock vanligtvis kan botas med antibiotika. I Nordamerika förekommer en typ A- variant av bakterien med betydligt allvarligare sjukdomsbild, där dödligheten, om behandling inte sätts in i tid, kan vara upp till 60 procent.
Vid vaccination injiceras i kroppen samma sjukdomsframkallande virus, bakterier eller bakteriegifter, som orsakar själva sjukdomen. Det olicensierade vaccinet LVS utgörs av en levande försvagad bakteriestam som normalt inte orsakar sjukdom hos människor. Kroppen reagerar med att bygga upp antikroppar mot vaccinet. På så sätt tränas kroppen i att känna igen smittoämnet och bygga upp ett försvar mot det så att man senare i livet kan övervinna en infektion utan att drabbas av sjukdomen. Det finns dock bekymmer med LVS. Dels ger det otillräckligt skydd mot lunginfektioner som orsakas av typ A-stammar och dessutom är det fortfarande oklart på vilket sätt stammen är försvagad. Därför har LVS inte heller kunnat godkännas som ett vaccin för civil användning.
Genom att på DNA-nivå jämföra vaccinstammen LVS med fullt infektiösa typ B-stammar har forskare funnit genetiska skillnader som kan hjälpa oss att förstå varför vaccinstammen inte orsakar sjukdom. Emelie Salomonsson har i sitt arbete koncentrerat sig på två regioner, det vill säga delar av DNA-sekvenser, som saknas i vaccinet, RD18 och RD19. Generna i region RD18 representerar proteiner som är unika för harpestbakterien och vars funktioner fortfarande är okända, medan generna i region RD19 kodar för en särskild typ av proteiner som finns på ytan hos många sjukdomsframkallande bakterier och som är involverade i flera olika processer viktiga för infektion.
Emelie Salomonssons studier visar att region RD19 i LVS krävs för att stammen ska kunnan sprida sig i kroppen och därmed etablera en så kallad systemisk infektion. Hon visar också att den andra regionen, RD18, är nödvändig för bakteriens förmåga att orsaka sjukdom hos mus. Genom att introducera de båda saknade regionerna i vaccinstammen LVS återställs den sjukdomsframkallande förmågan till en nivå som är jämförbar med en infektiös typ B-stam.
– Utifrån detta kan vi dra den viktiga slutsatsen att det är avsaknaden av RD18 och RD19 som gör att LVS är försvagad. Den här kunskapen som för oss närmare ett godkännande av LVS som vaccin även för civil användning, säger Emelie Salomonsson.
Torsdagen den 5 juni försvarar Emelie Salomonsson, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, samt Medicinskt skydd, FOI, sin avhandling med titeln The role of the Type IV pili system in the virulence of Francisella tularensis. Svensk titel: Typ IV pili-systemets betydelse för Francisella tularensis förmåga att orsaka sjukdom
Disputationen äger rum kl 9.00 i sal Major Groove, byggnad 6L, NUS, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Jean-Pierre Gorvel, Centre d’immunologie de Marseille Luminy, Frankrike.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Emelie Salomonsson
Telefon: 090-106825, 070-5313089
E-post: emelie.salomonsson@foi.se
Genom att kartlägga DNA kan man bland annat spåra sjukdomsgener, förstå hur bakterier och virus orsakar infektion samt kartlägga människans och andra arters utveckling. När HUGO-projektet för inte så länge sedan kartlade det första mänskliga genomet kostade det över en miljard kronor och tog mer än tio år. Idag finns det instrument på marknaden som kan göra samma sak på några månader för under tio miljoner kronor. Men för att forskare ska kunna studera sjukdomsgener i detalj och på hundratals patienter måste kostnaden ytterligare reduceras kraftigt.
En svensk forskargrupp, ledd av Sten Linnarsson vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, har nu utvecklat en ny DNA-sekvenseringsmetod som i framtiden kan göra det möjligt att kartlägga mänskliga genom för en tiondel av dagens kostnad. Metoden presenteras i webbupplagan av den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology.
Forskarna tog DNA från tarmbakterien E. coli och sönderdelade detta i korta fragment. Vart och ett av fragmenten hade en längd på cirka 200 nukleotider (byggstenarna i DNA: A, C, G och T). Dessa fragment spreds ut och sattes fast på ett mikroskopglas, vilket gjorde att flera miljoner fragment kunde analyseras parallellt. Därefter sköljdes fragmenten över med en vätska innehållande korta DNA-sekvenser på 5 nukleotider som gjorts synliga med hjälp av fluorescens. Man undersökte sedan vilka av de korta DNA-sekvenserna som fastnade på varje fragment.
Efter att ha sköljt alla möjliga korta DNA-sekvenser över flera miljoner fragment kunde forskarna med datorns hjälp pussla ihop sekvenserna till en komplett kedja på hela bakteriens genom, 4,5 miljoner nukleotider sammanlagt.
– Allt sker i ett instrument som vi har byggt, som består av ett mikroskop som kan ta bilder på DNA-fragment ihop med en robot som pipetterar vätskor och en liten flödeskammare där själva reaktionen sker på glasytan, säger Sten Linnarsson.
Det är inte första gången svenska forskare framgångsrikt utvecklar nya metoder för DNA-sekvensering. För tio år sedan publicerade Pål Nyrén och hans kollegor från KTH Pyrosequencing, som idag är en av de mest använda metoderna för att kartlägga DNA.
Publikation: ”Rapid genome sequencing with short universal tiling probes”, Arno Pihlak, Göran Baurén, Ellef Hersoug, Peter Lönnerberg, Ats Metsis och Sten Linnarsson, Nature Biotechnology AOP, 25 maj 2008, doi:10.1038/nbt1405.
För frågor, kontakta:
Sten Linnarsson, universitetslektor
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Tel: +46 (0)8 52 48 75 77
Mobil: +46 (0)70 399 32 06
E-post: sten.linnarsson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: +46 (0)8-524 838 95
Mobil: +46 (0)70-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Verktyg som tillverkas med friformsframställning ger stora konkurrensfördelar. Snabba leveranstider av själva formverktyget samt bättre kvalitet på de formsprutade plastprodukterna uppnås genom användning av friformsteknik. Genom en effektivare kylning minskar också cykeltiden, det vill säga tiden från när plasten har smält till dess att den stelnat och produkten är klar.
– Friformsframställning ger både verktygsleverantörer och plasttillverkare fördelar. Bland annat minskar kostnaderna, säger Lars-Erik Rännar vid Mittuniversitetet. Metoden klarar också detaljer med stor komplexitet. En stor fördel är att kylkanaler kan anpassas till att följa geometrin på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.
Formsprutning är ett av de vanligaste sätten vid tillverkning av komplexa plastprodukter. Sverige har sedan länge haft en stor industri för plasttillverkning. Men under senare år har länder i Asien och särskilt Kina tagit över en stor del av marknaden. Men genom att gå över till nya tillverkningsmetoder kan svenska företag behålla eller kanske till och med öka sina marknadsandelar gentemot asiatiska företag.
Lars-Erik Rännar disputerar den 29 maj vid Norges teknisk- naturvitenskapelige universitet (NTNU) i Trondheim. Ämnet är maskikteknik och avhandlingens titel är ”On Optimization of Injection Molding Cooling”.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Lars-Erik Rännar, 063 16 57 17 eller 070-675 7995. E-post lars-erik.rannar@miun.se
Baruch Spinoza (1632–1677) är känd som en av de stora rationalisterna inom filosofin, och enligt Minna Koiviniemi är hans tankar av stor betydelse om man ska kunna reda ut det mycket komplexa förhållandet mellan passioner, det filosoferna brukade kalla emotioner, och förnuft.
– Enligt Spinoza behöver vi inte nödvändigtvis bara förnuftet, utan också vår föreställningsförmåga och externa medel för att kunna kontroller våra passioner, berättar hon.
En speciell typ av glädje som Spinoza kallar hilaritas är också särskilt viktig. Hilaritas innebär ett glädjetillstånd som uppkommer i kroppen när den är i jämvikt. Enligt Spinoza måste kroppen befinna sig i ett sådant tillstånd för att vi ska kunna följa förnuftet.
– För att kunna nå en sådan jämvikt i kroppen menar Spinoza att vi måste använda oss av många olika typer av externa medel, bland annat nöjen. Det kan vara att njuta av god mat och dryck, parfymer, smycken, sport och teaterföreställningar, som han skriver i sin vackraste proposition i Etiken, berättar Minna Koivuniemi.
I avhandlingen visar hon också att det finns en koppling mellan Spinoza och klassiska författare, särskilt Ovidius verk Amores och Metamorphoses. Spinoza använder sig av förhållandet mellan Jason och Medea, två figurer ur den grekiska mytologin. Han citerar Medeas kända ord ”Jag ser det bästa och gillar det, men jag följer det värsta”, men hittills har man inte riktigt förstått vilken innebörd orden hade för Spinoza.
Minna Koivuniemi visar genom sin läsning av Ovidius att Spinoza använder Medea som ett exempel på en kropp som inte är i jämvik, Medea blir besatt av den modiga och vackra Jason, vilket gör att hon inte kan följa sitt förnuft.
Minna Koivuniemi har genomfört sina doktorandstudier inom ramen för ett samarbetsavtal mellan Uppsala universitet och Ecole Normale Supérieure des Lettres et Sciences Humaines i Lyon, Frankrike, vilket innebär att hon blir doktor både i Sverige och Frankrike. Tack vare samarbetet har hon haft möjlighet att dra nytta av två olika forskningstraditioner.
– I Sverige har jag lärt mig att skriva analytiskt och problemorienterat. Frankrike har å andra sidan starka traditioner i filosofihistoria, och det har varit mycket centralt för min forskning att få ta del av hur man där förhåller sig till gamla texter och deras sammanhang, berättar hon.
Kända Spinozaforskare från både Frankrike och Nordamerika kommer att närvara vid disputationen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Minna Koivuniemi, 070-155 14 76, e-post: Minna.Koivuniemi@filosofi.uu.se
– För att effektivisera försvaret krävs först av allt en tydligare inriktning av verksamheten. Det säger Peter Nordlund, forskare vid FOI som är specialiserad på försvarsekonomi. Valet av inriktning påverkar försvarets uppbyggnad, organisation, personalförsörjning och materielförsörjning vilket i sin tur har stark påverkan på ekonomin.
– Vi har i tidigare rapporter hävdat att de ekonomiska analyserna avsevärt måste förstärkas. Ekonomistyrningen i försvaret är framför allt kameral, man försöker hålla ordning på att pengarna räcker till under innevarande budgetår. Ekonomistyrning som en aktiv del i verksamhetsstyrningen är något helt annat. Det behövs för att förhindra att man hamnar i kortsiktiga ekonomiska besvär.
– Försvaret befinner sig idag i en brytningstid mellan en ny och en gammal verksamhetsidé. Man ska både upprätthålla förmågan till nationellt försvar och göra fredsfrämjande internationella insatser, vilket ofta innebär målkonflikter. Försvarets kostnader är trögrörliga och det finns stora strukturella problem inom försvaret som tar tid att åtgärda. Hur dessa hanteras är avgörande för hur kostnaderna utvecklas och i vår nyutkomna rapport återfinns förslag på hur försvaret kan utformas i balans med medborgarnas krav och ekonomin, avslutar Peter Nordlund.
Kontaktinformation
Kontakt
Peter Nordlund, forskare, peter.nordlund@foi.se 08-555 038 74,
073-444 7674
Maria Hugosson, pressansvarig, maria.hugosson@foi.se, 08-555 031 55,
073-444 7755
I njurens inre, där utspädning och koncentrering av urinen sker, finns rikliga mängder av ämnet hyaluronan som fungerar som en vätskefylld ”tätningsmassa” runt de strukturer som sparar vatten. Hyaluronans förmåga att binda stora mängder vatten och bilda en gel används även kosmetiskt för att trolla bort rynkor eller skapa plutande läppar.
Vid ett ökat vätskeintag ökar mängden hyaluronan i njuren. Samtidigt minskar aktivitet av hyaluronidas, det enzym som bryter ned hyaluronan, i urinen. Detta leder till att mindre vatten tas upp av njuren och vi kissar mer. Att på detta sätt bibehålla vätskebalansen i kroppen är viktigt, eftersom den indirekt påverkar regleringen av blodtrycket. Vid uttorkning blir det precis tvärtom; hyaluronan och därmed tätningsmassan minskar och för att återfå vätskebalansen sker en minskning även av urinmängden.
För att förstå uppkomsten av hyaluronans vätskereglerande funktion och dess fördelning i njuren har Louise Rügheimer studerat hyaluronan under njurens utveckling hos två grupper av råttor; en som behandlats med blodtryckssänkande läkemedel (ACE-hämmare) under njurens utveckling och en kontrollgrupp. Detta läkemedel verkar genom att hämma ett blodtrycksreglerande hormon.
– Man vet sedan tidigare att hyaluronan medverkar i strukturutvecklingen av njurarna. Koncentrationen hyaluronan styr på så sätt när och var njurens vindlande rörsystem skall utvecklas, säger hon.
Resultaten visar bland annat att de behandlade råttorna i vuxen ålder hade höga koncentrationer av hyaluronan, speciellt i njurens yttre delar. Detta gav upphov till njurfunktionsnedsättning och störd vätskebalans. Tidigare forskning har visat att samma sak händer då njurarna utsätts för syrebrist, till exempel vid avstötning efter transplantation eller inflammation. Med detta som bakgrund undersöktes hyaluronan hos diabetiska råttor och resultatet visade att mängden ökat kraftigt i njurens inre, men inte i njurens yttre delar.
– En obehandlad diabetiker utsöndrar dagligen stora urinmängder och koncentrationen av hyaluronan i njuren kan inte höjas mer. De redan förhöjda koncentrationerna i njurens inre kan vara inblandade i de njurskador som uppkommer hos diabetiker, säger Louise Rügheimer.
Kontaktinformation
Louise Rügheimer, mobilnummer: 070-730 91 01, e-post: Louise.Rugheimer@mcb.uu.se
