För tidig födsel, förtidsbörd, är den vanligaste direkta dödsorsaken hos nyfödda och barn upp till fem år. Risken är större ju tidigare födseln sker. Med förtidsbörd menas att barnet föds före graviditetsvecka 37.
Genetiken bakom graviditetens längd
Vid en mänsklig förlossning är marginalerna minimala. Det skiljer människor från andra däggdjur. Människans bäcken släpper med nöd och näppe igenom ett fullgånget foster, att jämföra med exempelvis schimpanshonan där passagen är dubbelt så stor som ungen. Förloppet inför en mänsklig förlossning är alltså kritiskt.
Men vad styr då graviditetens längd?
För att förstå om längden styrs från kvinnan eller barnet har forskare vid bland annat Göteborgs universitet studerat drygt 136 000 fall, antingen i kombinationen två föräldrar och barn, eller kvinna och barn. Detta gjorde det möjligt att med större precision skilja mellan effekterna av den gravida respektive barnets genetik.
Genetisk konflikt mellan gravid och foster
Pol Solé Navais, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, beskriver hur fynden stödjer en hypotes om genetiska konflikter mellan den gravida och barnet.
– Det vi ser är att det finns en konflikt mellan kvinnans och det ofödda barnets genetik när det gäller graviditetslängd. Genetiskt styrs kvinnan mot att starta förlossningen tidigare för att bli av med barnet, för sin egen överlevnad – medan det ofödda barnet vill förlänga graviditeten för att samla på sig vikt. Och så möts de i en slags överenskommelse, säger Pol Solé Navais.
Bo Jacobsson, överläkare samt professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, säger:
– Resultaten har gett oss mer ingångar till hur förlossningen initieras, både i fullgången tid och vid för tidig förlossning. I prover kunde vi identifiera ett stort antal tidigare oupptäckta genetiska varianter associerade med tidpunkten för förlossning, vilket ger oöverträffade insikter i de bakomliggande biologiska mekanismerna.
Målet: Nya läkemedel
I förlängningen är syftet med forskningen att utveckla läkemedel som kan förebygga för tidig födsel, samt dämpa eller förstärka sammandragningar under en förlossning.
Resultaten visar, enligt forskarna, att studier på mänsklig genetik kan hjälpa till i utvecklingen av nya läkemedelsbehandlingar.
I dag brukas nästan all skog i Sverige med trakthyggesbruk, där skogen efter 60 till 120 år slutavverkas för att sedan åter planteras med träd.
Trakthyggesbruk
I stort sett alla träd i ett skogsbestånd avverkas när träden nått tillräcklig ålder. Då uppstår ett trakthygge som sedan planteras eller sås för att anlägga en ny skogsgeneration likåldriga träd. I ett trakthyggesbrukat skogsbestånd är alla träd ungefär lika stora eftersom de är lika gamla.
– Slutavverkning och den efterföljande hyggesfasen missgynnar flera skogslevande arter, därför är det viktigt att ta reda på hur hyggesfria metoder påverkar både biologisk mångfald och skogens tillväxt, säger Jörgen Sjögren, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Fokus på blädning
I en ny litteraturstudie fokuserar SLU-forskare på den hyggesfria metoden blädning – se faktaruta nedan. Blädning i Sverige lämpar sig bäst för granskogar. I blädningsbruk krävs en skog med träd i alla storlekar, i alla delar av skogen, men med betydligt fler små än stora träd – en så kallad fullskiktad skog.
I blädning avverkas de allra största träden med ett intervall på ungefär var femte till femtonde år.
Arter bevaras – men mycket är osäkert
Forskarna såg att många arter överlever de första åren efter en blädning. De kunde också slå fast att blädningsskogar hade helt andra arter än vad som finns på ett kalhygge, samt att skalbaggsfaunan i blädade bestånd delvis liknade den i gallrade skogar.
Exempel på hyggesfria metoder
Hyggesfritt skogsbruk innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår större kalhuggna ytor. För att åstadkomma det används så kallade hyggesfria metoder.
Blädning är en sådan metod. Den innebär att man avverkar enstaka träd. I den blädningsbrukade skogen har träden olika storlek och olika ålder. Föryngring av skogen sker genom frösådd från omgivande träd i de luckor som uppstår i beståndet när enstaka träd avverkas.
En annan är luckhuggning, som innebär att man skapar mindre luckor i skogen. I takt med att luckorna växer igen med nya träd kan man utvidga befintliga luckor eller skapa nya. Schackrutehuggning är en variant av luckhuggning där avverkningen sker enligt ett rutmönster.
Ytterligare en hyggesfri variant är så kallad överhållen skärm. Då sparar man ett antal jämnt fördelade träd vid slutavverkning. Efter att den nya skogen etablerats avvecklas trädskärmen. Detta passar exempelvis tall.
Få studier jämför dock blädningsbruk med äldre skogar i trakthyggesbruk. Det gör det svårt att utvärdera hur biologisk mångfald skiljer sig mellan skötselsystemen.
– På kort sikt verkar blädningsbruk bevara många skogslevande arter, men vi vet ännu inte vad effekterna är på lång sikt. Dessutom hittade vi få studier på hotade eller rödlistade arter, så vi kunde inte heller dra några slutsatser om hur dessa arter påverkas av blädningsbruk, säger Jörgen Sjögren.
Blädningsbruk kan ge lägre tillväxt än trakthyggesbruk, men det behöver inte vara så. Det är svårt att hitta tillräckligt med bra forskning på området, konstaterar SLU-forskarna.
Blädning sannolikt bästa valet ibland
I dag finns få fullskiktade skogar i Sverige. Avverkas dessa med kalhyggesbruk försvåras möjligheten att tillämpa blädningsbruk, eftersom det tar tid att skapa nya fullskiktade skogar, säger Adam Ekholm, tidigare postdoktor vid SLU.
– Står valet mellan att bruka de kvarvarande fullskiktade skogarna med trakthyggesbruk eller blädning så kan det vara lämpligt att använda sig av blädningsbruk i väntan på att det finns mer kunskap om hur både tillväxt och biologisk mångfald påverkas av olika skötselmetoder, säger han.
Mer kunskap behövs
Forskarna efterlyser fler studier om långsiktiga effekter på den biologiska mångfalden, särskilt på hotade arter. Det finns också ett behov, enligt forskarna, av att upprätta en långsiktig forskningsinfrastruktur med inriktning mot alternativ till trakthyggesbruk.
För många människor är husdjur mycket viktiga. Många människor som flyr krig, till exempel kriget i Ukraina, tar exempelvis med sig sina husdjur på flykten.
I en ny vetenskaplig artikel analyseras nu hur totalförsvaret utmanas vad gäller djuren.
Det är totalförsvaret
Den samlade verksamheten för hela försvaret kallas totalförsvaret. Sveriges totalförsvar ska skydda och försvara landet, människors liv och hälsa, samhällets funktioner, demokratin och mänskliga rättigheter.
Försvarsmakten är den militära delen av totalförsvaret som kan använda väpnad strid för att försvara landet och avskräcka från angrepp.
Den civila delen består av statliga myndigheter, kommuner, landsting, företag och frivilligorganisationer som får samhället att fungera även vid kriser och konflikter. Det civila och militära försvaret samarbetar för att tillsammans skydda och försvara landet.
Relationen mellan människa och djur har i hög grad förändrats sedan kalla kriget, då totalförsvaret senast organiserades.
– Våra relationer till djur är mycket mer individualiserade, i alla fall när det gäller våra husdjur. Men det är inget man tar hänsyn till i dagens totalförsvarskontext, säger Arita Holmberg, universitetslektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Få lämnar husdjuren ensamma
I dag skulle nog få djurägare låta husdjur klara sig på egen hand hemma vid händelse av kris eller krig, som till exempel rekommenderas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eftersom husdjur inte får tas med till skyddsrum.
Forskarna bakom den nya artikeln har velat utforska områden där djurens relationer med människor kan tänkas resa frågor och komma i konflikt med delar av totalförsvaret.
De områden som analyseras i artikeln handlar om synen på säkerhet, juridik i kris och krig samt utvecklingen av den sociala relationen mellan människa och djur.
Traditionellt fokus på staten och territoriet
Resultaten pekar bland annat på att totalförsvaret fortfarande har en traditionell syn på säkerhet – med fokus på staten och territoriet. De pekar också på att ett totalförsvar som är utformat utifrån dessa premisser riskerar att stå inför utmaningar, bland annat en bristande legitimitet hos befolkningen.
– Skydd av djur och natur är en aktuell fråga, och det finns ingen anledning att tro att den skulle bli mindre angelägen under kris och krig, säger Arita Holmberg.
Djurens roll behöver diskuteras
Att totalförsvarsjuridiken inkluderar de normativa samhällsförändringar som sker är viktigt för att behålla legitimiteten och försvarsviljan hos befolkningen.
– Därför behöver vi diskutera djurens rättigheter, deras roll som säkerhetssubjekt och människors ansvar för djuren, säger Arita Holmberg.
Hur borde då totalförsvaret vara utformat för att även ta hänsyn till djur?
– Till att börja med skulle djur behöva inkluderas som referensobjekt för säkerhet i den försvarspolitiska diskursen, och ges skydd inom ramen för totalförsvaret på samma sätt som civilbefolkningen, säger Arita Holmberg.
Hunden får plats i skyddsrummet
Det betyder att även djur bör inkluderas i totalförsvaret och tas med i planeringen, till exempel när det gäller plats i skyddsrum eller i samband med evakueringar.
Även om det kanske låter kontroversiellt att inkludera djur i totalförsvaret menar hon att det i praktiken inte skulle ändra så mycket.
– De internationella erfarenheter som finns av kriser och krig tyder på att civilbefolkningen, och i många fall myndigheter, försöker göra allt de kan för att skydda sina djur. Vad som kan framstå som en radikal tanke kanske inte är så främmande när situationen väl uppstår.
Cirka 200 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt, som är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga försämrats, till exempel efter hjärtinfarkt eller kärlkramp.
Vid hjärtsvikt är hjärtmuskeln försvagad och orkar inte pumpa runt så mycket blod som behövs för att ge kroppen tillräckligt med syre och näring. Det finns behandlingar som bromsar förloppet, men metoder saknas för att direkt öka hjärtats pumpförmåga.
Ghrelin är ett naturligt hormon i kroppen
En studie vid Karolinska institutet har nu undersökt om hormonet ghrelin kan ha effekt vid hjärtsvikt.
Ghrelin är ett hormon som finns naturligt i kroppen. Det stimulerar aptiten och frisätter tillväxthormoner. Hormonet har många mottagarceller i hjärtmuskulaturen och forskarna tror att dess receptor kan vara en bra måltavla för att stimulera hjärtats pumpförmåga.
– Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning bland äldre och kopplat till dålig livskvalitet och hög dödlighet. Om vi kan hitta sätt att öka hjärtats pumpförmåga, kan vi potentiellt förbättra både livskvalitet och prognos för dessa patienter, säger Lars Lund, professor vid Karolinska institutet.
Hjärtpatienter lottades till studier
I studien lottades 30 hjärtsviktpatienter vid Karolinska universitetssjukhuset till antingen aktiv behandling med ghrelin eller placebo som gavs i droppform under två timmar.
Varken patienterna eller läkarna visste vem som fick den aktiva substansen.
Efter två timmars behandling hade hjärtminutvolymen, det vill säga den blodmängd som hjärtat pumpar ut under en minut, ökat med 28 procent i snitt hos patienterna som hade fått ghrelin.
Mer blod pumpades ut per slag
Ökningen berodde på att mer blod pumpades ut ur hjärtat per slag, då taktslagen var oförändrade eller något långsammare. Vid en uppföljning efter två till fem dagar var pumpförmågan cirka tio procent högre i ghrelingruppen jämfört med placebogruppen.
I den aktuella studien undersöktes en liten patientgrupp och uppföljningen var kort. Det innebär att det är svårt att veta hur behandlingen fungerar i större patientgrupper under längre tid.
Hormonet påverkar hjärtcellerna hos möss
För att studera de underliggande mekanismerna bakom ökningen av pumpfunktionen studerade forskarna också mushjärtceller i laboratorium. De såg då att behandling med ghrelin ökade hjärtcellernas sammandragande funktion. Forskarna identifierade även en ny molekylär mekanism för denna ökning.
Forskargruppen vill nu gå vidare med större kliniska studier.
Lars Lund, professor vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, lars.lund@ki.se
Barn som växte upp före och under 1960-talet i Sverige brukar beskriva hur plågsamt långsamt långfredagen släpade sig fram. Det skulle vara tyst och stilla på sorgens dag när Jesus dog på korset.
– Det fanns visserligen inget officiellt skrattförbud men en stark allvarsnorm och ett lagstadgat nöjesförbud som upphörde först 1969. Du fick inte arbeta, affärerna var stängda och på tv visades långfilm om korsfästelsen, säger etnologen Karin Gustavsson vid Folklivsarkivet, Lunds universitet.
Ett muntrare och mer konsumtionsinriktat påskfirande inleddes år 1972 då Affärstidslagen upphörde. Den slopade lagen innebar fria butiksöppettider med möjlighet att handla kvällar och helger.
– Lagändringen gjorde att du nu kunde roa dig med shopping och bio även under långfredagen, vilket påverkade påskfirandet. I stället för att ägna ledigheten åt allvarsamhet och tystnad som tidigare varit normen, kanske vi avnjöt en picknick i vårvädret eller passade på att göra ärenden.
Skilsmässa mellan stat och kyrka påverkar
Karin Gustavsson säger att påskens traditioner, precis som många andra, är i ständig förändring. En aspekt som påverkar kyrkligt präglade högtider är förändringen mot ett mer sekulariserat samhälle där Svenska kyrkan förlorat sin tidigare normerande roll.
– Kyrka och stat skildes för 25 år sedan och vi kan nog tänka att det finns ett samband mellan skilsmässan och minskade traditionella kyrkliga inslag under påsken, säger Karin Gustavsson.
Geografiska skillnader i firandet
Även lokala traditioner och geografi är avgörande för hur påskfirandet tar sig uttryck. Exempelvis tänds påskbrasor på västkusten, i Dalsland och i Närke medan andra delar av landet i stället har majbrasor. Det förekommer även unika traditioner med mycket snäv geografisk spridning.
– Den så kallade äggpickningen i Simrishamn och på Österlen är en påsklek som inte verkar ha spridit sig till resten av landet. Folklivsarkivets film från 1930-talet visare hur endast manliga deltagare går runt på hamnplanen i Simrishamn tidigt på påskdagens morgon och helt enkelt pickar ägg mot varandra där den som klarar sig med ett helt ägg vinner. Idag finns traditionen kvar men både män och kvinnor deltar, säger Karin Gustavsson.
Påsken har gått från religiöst allvar till muntert firande. Bild: Sebastian Staines/Unsplash
Mindre kravfylld än julen
Karin Gustavsson beskriver påsken som en något friare högtid än exempelvis jul som i högre grad omges av idealbilder med till exempel förnöjda barn som strålar i kapp med granens ljus medan de tacksamt tar emot julklappar.
Hon beskriver också julens schema som mer tydligt än påskens. Det finns en social överenskommelse om vilken typ av aktiviteter som ska inträffa på julafton som exempelvis tv-stunden med Kalle Anka klockan 15, specifik julmat liksom paketöppning.
– Påsken är, om man jämför med jul eller midsommar, utan lika tydliga krav. Familjenormen är inte heller lika pressande som julen – det är mer socialt accepterat att fira påsk med vänner och bekanta, säger Karin Gustavsson.
Godisjakt och maskerad förenar högtider
Fram till 1990-talet var påsken den högtid som främst förknippades med utklädning och godis. Barn utklädda till påskkärringar med rödmålade kinder, avlagda förkläden och en kittel i hand gick från hus till hus för att be om godis. Sedan ett par årtionden firas Halloween av många i Sverige den 31 oktober – även det ett tillfälle där maskeradkläder, smink och godis är av central betydelse.
– Jag tror inte att påsken har utkonkurrerats av Halloween. Snarare handlar det om att ytterligare en högtid lagts till, säger Karin Gustavsson.
Äggen har fortfarande ett stort symbolvärde, men ökad medvetenhet om kycklingproduktionen kan i viss mån påverka vår konsumtion.
Äggen i centrum
Även om påskens traditioner är under ständig förändring kommer påskens kulinariska mittpunkt – ägget – med stor sannolikhet fortsätta utgöra en central punkt också vid framtidens påskfirande.
– Det finns en stor medvetenhet om undermåliga förhållanden inom djurindustrin, som i viss mån kan tänkas påverka vårt äggintag. Jag tror snarare att den som har råd köper ägg från småskalig produktion. Ägget har ett fortsatt starkt symbolvärde. Däremot har den ökade medvetenheten om bristande djurhållning påverkat exempelvis offentliga utsmyckningar där vi ersatt fjädrar med ulltottar och tygremsor, vilket är en direkt effekt av att fjädrar förknippas med oetisk djurhantering, säger Karin Gustavsson.
Nya temahögtider
Vilka högtider kommer då tillkomma framöver? Karin Gustavsson nämner de så kallade kuriösa temadagarna, exempelvis Kanelbullens dag den 4 oktober liksom Våffeldagen den 25 mars, som exempel på högtidslika evenemang som tillkommit på senare år.
– Kanelbullens dag initierades 1999 av organisationen Hembakningsrådet där syftet var att öka försäljning av mjöl. Målet var att människor skulle baka hemma men det gör man kanske inte primärt, det är nog mer en möjlighet för arbetsplatser att köpa in kanelbullar och, i likhet med andra högtider, något som gynnar handeln, säger Karin Gustavsson.
Mikroorganismer har tillverkat antibiotika långt innan människan började använda det som läkemedel. Därför är också många miljöbakteriers förmåga att försvara sig mot antibiotika uråldrig.
I takt med att antibiotika blev läkemedel har sjukdomsframkallande bakterier också börjat samla på sig allt fler resistenta gener i sitt dna. Denna pågående process kräver att gener hos vissa bakteriearter blir rörligare och kan hoppa mellan arter.
I en studie har forskare från Göteborgs universitet undersökt miljöer som gynnar genernas rörlighet. Det handlar om tidigare okända egenskaper.
Det är känt sedan tidigare att avloppsvatten innehåller rester av antibiotika som kan främja utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier. Forskarnas studie pekar mot att avloppsvatten också har egenskaper som gör att resistenta gener kan påbörja sin resa från ofarliga bakterier till bakterier som orsakar sjukdomar.
Forskarna utgick från att det inte räcker med antibiotika för att generna ska bli rörliga. Arten som bär resistensgenen i sin kromosom måste vara närvarande, liksom specifika dna-sekvenser som kan ge dessa gener en förmåga att förflytta sig.
Tusentals dna-prover gav svar
Genom att analysera dna från tusentals prover från olika miljöer kunde forskarna identifiera var alla nyckelkomponenter fanns tillsammans. Till forskarnas förvåning var det inte i tarmen hos människor eller hos djur – utan i avloppsvatten från hela världen.
– För att bekämpa antibiotikaresistens kan vi inte bara fokusera på att förhindra spridningen av de resistenta bakterier som redan är i omlopp, vi måste också förhindra eller fördröja uppkomsten av nya varianter, säger Fanny Berglund, forskare inom antibiotikaresistens på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Forskargruppen har publicerat flera andra studier som visar att det finns en stor variation av olika resistensgener i miljön, många fler än de som idag ses i sjukdomsframkallande bakterier.
Resistenta gener hoppar mellan arter
Detta gör miljön till en stor källa av nya resistensgener som en efter en får förmågan att hoppa mellan arter, för att så småningom hamna i sjukdomsframkallande bakterier. Att förorena miljön med antibiotika är alltså ingen bra idé, menar forskarna.
– Det är mycket fokus på att minska antibiotikaanvändningen hos människor och djur. Detta är förstås viktigt, men vår studie visar att vi också måste vara uppmärksamma på vårt avloppsvatten, eftersom det här verkar vara en plats där nya varianter av antibiotikaresistens kan utvecklas, säger Fanny Berglund.
Fanny Berglund, forskare vid Centrum för antibiotikaresistensforskning, Göteborgs universitet, fanny.berglund@gu.se
Det har länge varit känt att acetylkolin, som är en signalsubstans, reglerar blodflödet i våra kärl. Men källorna, alltså vilka celler som utsöndrar ämnet i blodet, har varit oklara.
Tidigare forskning vid Karolinska institutet har visat att en viss typ av immunceller, så kallade ChAT+T-celler, kan producera acetylkolin och påverka endotelceller* i blodkärlen hos möss.
Nu kan forskare visa att även mänskliga T-celler kan frisätta acetylkolin.
– Det bekräftar tidigare fynd i olika modellsystem och kan bidra till utveckling av behandlingar för patienter med hjärt-kärlsjukdom och inflammatoriska sjukdomar, säger forskaren Laura Tarnawski vid institutionen för medicin, Karolinska institutet.
*Endotelceller täcker blod- och lymfkärlens insida och motverkar inflammation. De fungerar som en slags barriär, eller skydd, mellan vävnad och blod.
Kan reglera inflammation
Acetylkolin har även en viktig funktion som signalsubstans i hjärnan och nervsystemet, men forskarna intresserar sig särskilt för vilken roll det har vid olika typer av inflammation.
– Vi är intresserade av hur hjärnan kommunicerar med immunsystemet, något som vi ännu vet ganska lite om. Vår nya studie visar att acetylkolin i blodet kan utsöndras av immunceller, vilket kan reglera inflammation i blodkärlen, säger forskaren Vladimir Shavva.
Patienter med hög nivå av T-cellerna gynnades
Fynden baseras på analyser av blod från friska blodgivare. Forskarna studerade även 33 patienter med allvarlig cirkulationssvikt som var inlagda på en intensivvårdsavdelning.
De upptäckte då att patienter med höga blodnivåer av ChAT+ T-celler hade cirka sex gånger lägre risk att dö än patienter med låga nivåer av denna celltyp.
– Våra fynd är kliniskt intressanta och kan kanske bidra till både ny diagnostik och nya behandlingsmöjligheter för svårt sjuka patienter med överdriven inflammation, säger Peder Olofsson, senior forskare vid Karolinska institutet.
Forskargruppen planerar nu att kartlägga förekomsten av ChAT+ T-celler i olika patientgrupper, och i olika organ, för att se hur de påverkar ämnesomsättning och inflammation.
Peder Olofsson, senior forskare vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, peder.olofsson@ki.se
Forskare vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, har tillverkat ett genomskinligt batteri som består av tre naturliga beståndsdelar – nämligen kokos, trä och citron. Det nya batteriet kan lagra värme och kyla.
– Träet ger styrka, den citronbaserade polymeren möjliggör transparens, och den kokosnötsbaserade komponenten lagrar värmeenergi, säger Céline Montanari, forskare på KTH.
Ligninet tas bort
Forskarna har skapat batteriets material genom att ta bort ligninet från träet, vilket får trämaterialet att likna papper. I det tillståndet lägger de sedan till en byggsten från citron, limonen, tillsammans med en molekyl från kokosnötter, laurylalkohol.
– När värme appliceras omskapas citronbyggstenen till ett tvärbundet biobaserad plastmaterial runt och inuti den porösa trästrukturen, vilket på ett elegant sätt fångar kokosnötbyggstenarna i materialet, berättar forskaren Peter Olsén vid KTH.
Kokosmolekylen smälter
Den kokosnötsbaserade molekylen i det transparenta trämaterialet kan övergå från fast till vätska genom att smälta, eller absorbera energi. Det kan gå från vätska till fast genom att kristallisera, det vill säga frigöra energi – som när vatten smälter och fryser vid 0 grader celsius.
Kokosnötsmolekylen absorberar värme vid 24 grader celsius. Över denna temperatur smälter molekylen och absorberar värme som lagras för senare användning. När temperaturen sjunker under 24 grader börjar molekylen kristallisera och avger den lagrade värmen till omgivningen.
– Mer specifikt är mängden energi i denna övergång för våra material 87 J/g. Om vi har 100 kilo av detta material hemma sparar vi ungefär 2,5 kWh per dag i uppvärmning eller kyla om temperaturen varierar i detta intervall, säger Céline Montanari.
Forskarna skapat materialet genom att ta bort ligninet från träet. Det får trämaterialet att likna papper.
Växthus ett användningsområde
Forskarna har funderat över tänkbara användningsområden. Det skulle till exempel kunna användas som energibesparande byggmaterial.
– Varför inte som ett blivande material i växthus? När solen skiner blir den genomskinlig och släpper in mer energi, medan den på natten blir grumlig och frigör värmen som lagras under dagen. Detta kan bidra till att minska energiförbrukningen för uppvärmning och samtidigt ge förbättrad tillväxt, säger Peter Olsén.
Solljus är en bra energikälla vars värme batteriet kan lagra. Finns det andra energikällor?
– Vilken värmekälla som helst kan ladda batteriet. Nyckeln är att temperaturen fluktuerar runt dess övergångstemperatur, 24 grader celsius, vilket givetvis kan skräddarsys beroende på applikation och plats, säger Peter Olsén.
Hemlösa kvinnor är en av de mest utsatta grupperna i samhället och under samhällskriser riskerar deras sårbarhet att öka. En gemensam studie från flera universitet har undersökt hur coronautbrottet påverkade hemlösa kvinnors tillvaro i Stockholm.
Studien visar att pandemin innebar ytterligare skada för många hemlösa kvinnor eftersom den hade betydande påverkan på vardagen och genomsyrade de flesta aspekter av tillvaron. Den ledde bland annat till färre kontakter med andra och minskat stöd från samhället.
– I en redan svår situation förstärkte viruset redan existerande sociala orättvisor inom hälso- och sjukvården. Det var svårt för de hemlösa kvinnorna som redan tidigare var socialt distanserade att navigera bland och följa alla riktlinjer och restriktioner i linje med resten av samhället, säger forskaren Marléne Lindblad vid Röda korsets högskola.
För andra hemlösa kvinnor innebar inte pandemin mer än ”en storm i ett vattenglas”. Den hårda verkligheten som hemlöshet innebär fortsatte oavsett.
– De lever redan en dag i taget och försöker hitta sätt att tillfredsställa grundläggande mänskliga behov för att överleva och hitta försörjning, säger Marléne Lindblad.
”Sorglig bild av ojämlikhet”
Att vara hemlös i en pandemi är egentligen två kriser som möts, menar forskarna. Kön, utsatthet för våld, fattigdom, social isolering och missbruk är faktorer som ytterligare marginaliserade kvinnorna under pandemin.
Forskarna menar att krafttag nu behövs för att få slut på hemlöshet och sociala orättvisor.
– Vi var alla i krisen tillsammans men våra resultat visar en sorglig bild av ojämlikhet. Som samhälle behöver vi förstå konsekvenserna av social utslagning och de adderade konsekvenserna en samhällskris ger för redan utsatta och sårbara människor. Detta är nödvändigt för att säkerställa att marginaliserade människor i våra samhällen, som hemlösa kvinnor, kan få tillgång till och dra nytta av samhällets tjänster och stöd även under pandemier, säger Marléne Lindblad.
Så gjordes studien
Studien har genomförts av forskare vid Röda Korsets Högskola, Marie Cederschiöld högskola, Uppsala universitet och Högskolan i Gävle.
Forskarna genomförde intervjuer med hemlösa kvinnor i Stockholm och med hjälp av foton och data har analyser gjorts i samarbete mellan lärosätena.
En gemensam referensgrupp av kvinnor med erfarenhet av hemlöshet bidrog genom att utforma datainsamlingen, utföra dataanalysen och ge feedback till forskarna.
Marléne Lindblad, forskare biträdande prefekt vid Röda Korsets Högskola, marlene.lindblad@rkh.se
I en studie har forskare vid Jönköping university och Handelshögskolan i Stockholm tittat på alla företag som grundades i Sverige mellan 2004 och 2017.
I företag med en manlig vd eller grundare ökade andelen kvinnor som anställs med i genomsnitt elva procent efter att vd fått en dotter, jämfört med en son.
Men det handlar inte bara om att bli förälder till en dotter. Det är först när papporna ser och upplever utmaningar döttrarna ställs inför som de börjar ta frågan om kvinnors jämställdhet på allvar.
– Visst finns det möjligheter, men jag vill lära min dotter att när Per, 50 år och med 20 år i branschen, börjar tala ner till henne ska hon stå upp för sig själv och göra motstånd, säger en vd som ingår i studien.
Dottereffekt kommer inte automatiskt
Det här kallas för ”dottereffekten” inom forskningen. Den har tidigare dokumenterats hos bland annat konservativa domare i USA och hos finansiella beslutsfattare. Det är dock första gången effekten undersökts bland företagare.
– Det vi tycker är speciellt spännande är att vi fann att dottereffekten tar tid att mogna och inlärningsprocessen för att inse mer om döttrars sårbarhet börjar först en tid efter att hon föddes, säger forskaren Lucia Naldi vid Jönköping university.
Genom att analysera flera års data om manliga vd:ar med döttrar och intervjuer med manliga företagsgrundare, har forskarna kartlagt lärandeprocessen. Det visade sig att företagen inte började bli mer jämställda omedelbart efter födseln av döttrar, utan först när de började i skolan.
Även styrelser blir mer jämställda
Dottereffekten innebär inte bara att vd:ar anställer fler kvinnor. Den leder också till att företagens styrelser blir mer jämställda. I genomsnitt ökar andelen kvinnor i styrelser med fyra procent efter att dottern nått skolåldern.
Samtidigt talar vd:ar i studiens kontrollgrupp, som endast har söner, om hur jämställdheten har ”gått för långt” och hur de ”tvingas” att anställa kvinnor.
– Vi förväntade nog oss inte att det finns så markanta skillnader mellan vd:ar med döttrar och de med söner i deras syn på jämställdhet, men efter genomförda intervjuer visade de sig att det finns helt annan medvetenhet kring dessa frågor bland vd:ar som har döttrar, säger Timur Uman, forskare vid Jönköping university.
Effekt avtar i större företag
Enligt forskarna finns dock en gräns för hur mycket förändring en vd kan åstadkomma. När företagen växer och får över tio anställda börjar grundarna ofta delegera anställningsprocesser. Det leder till att effekten på en mer jämställd anställningsprocess försvinner.
Jämställdhetseffekten i styrelserna finns dock kvar. Detta tyder på att en vd kan påverka sin närmaste krets på ett positivt sätt, men i större företag kräver arbetet för ökad jämställdhet andra verktyg, menar forskarna.
Studien har gjorts i samarbete med Erasmus universitet i Rotterdam.
Lucia Naldi, professor företagsekonomi vid Jönköping International Business School lucia.naldi@ju.se
Timur Uman, professor företagsekonomi vid Jönköping International Business School, timur.uman@ju.se
Majoriteten av ungdomar i Sverige rör sig för lite. Därför anses skolidrotten ha stor betydelse.
Tidigare studier har visat att barns deltagande i idrottslektionerna minskar under högstadiet. Forskare från Göteborgs universitet ville därför se hur vanligt detta är redan i mellanstadiet.
En tredjedel har varit frånvarande
I studien fick drygt 500 sjätteklassare i Sverige svara på enkäter. Det visade sig att frånvaro från idrottslektionerna inte var ovanligt.
– Svaren visade att ungefär en tredjedel av barnen hade skolkat från skolidrotten vid ett tillfälle eller mer under den senaste terminen, säger forskaren Carolina Lunde vid Göteborgs universitet.
Missnöjda med sina kroppar
De sjätteklassare som hade skolkat var mer missnöjda med sina kroppar, och var betydligt mer oroade över hur kropparna framstår i sociala sammanhang, än eleverna som deltog i idrottslektionerna. De var också mindre nöjda med sin fysiska förmåga.
– Studien visade också att de som skolkade inte riktigt förstod syftet med skolidrotten. Att delta uppfattades som ett måste, snarare än för att det är kul, säger Carolina Lunde.
Sen utveckling tycks påverka
Det var ingen skillnad mellan hur mycket pojkar och flickor skolkade. Men ett oväntat fynd var att flickor som upplever att de är senare i sin pubertetsutveckling skolkade i högre grad än andra.
– Detta var förvånande, eftersom tidigare studier visat att minskad fysisk aktivitet bland tjejer snarare hänger samman med att vara tidigt utvecklad, säger Carolina Lunde.
Hon lyfter fram att studien är ett första steg för att förstå hur barns inställning till kroppen kan påverka deras deltagande i skolidrott.
– Resultaten visar hur viktigt det är att skapa förutsättningar för unga att känna sig trygga och bekväma under skolidrotten, säger Carolina Lunde.
Carolina Lunde, forskare vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, carolina.lunde@psy.gu.se
Unga chefer är motiverade i sin ledarroll och har ett stort driv, men många upplever sin arbetsmiljö och mentala hälsa som sämre jämfört med äldre chefskollegor. Det visar ny forskning från Umeå universitet och Karolinska institutet.
Statistik visar också att psykisk ohälsa och långa sjukskrivningar bland unga har ökat på senare år, men tidigare forskning om unga på arbetsmarknaden är relativt begränsad.
Forskningsprogrammet ”Ung i arbetslivet”, har nu pågått i fyra år och innehåller åtta projekt som ska resultera i konkreta åtgärder för att unga ska få en bra och hälsosam start på yrkeslivet.
Utmaning att hitta sin identitet som ung chef
Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet har kartlagt samspelet mellan unga chefers arbetsmiljö, hälsa och ledarskap. Forskarna har också tittat på hur unga chefer förhåller sig till chefsrollen och sin chefsidentitet.
– Vi ser att chefsrollen är förenad med flera utmaningar för unga chefer samtidigt som det finns ett stort driv, engagemang och utvecklingspotential hos denna grupp. Viljan att lära är stor. För organisationer är det viktigt att ta vara på denna potential och samtidigt tillföra stöd för att utmaningen ska bli hållbar, säger Hanna Irehill, doktorand i psykologi vid Umeå universitet.
Olika upplevelser av arbetsmiljö och stress
Ett forskningsprojekt vid Karolinska institutet har undersökt unga chefer ur ett individ- och organisationsperspektiv. Det visade sig att olika åldersgrupper upplever arbetsmiljö, psykisk ohälsa och stress olika.
– Chefer över 35 år skattar sin arbetsmiljö och psykiska hälsa bättre än yngre, lägst skattar chefer som är under 29 år. De upplever en otydligare chefsroll, lägre kontroll och inflytande, och att de har höga krav men lågt inflytande, säger Christina Björklund, forskare vid Karolinska institutet.
Unga chefer upplever hög press
Yngre chefer uppger i högre grad att de är utmattade och nedstämda, och har en lägre grad av återhämtning än sina äldre chefskollegor. De upplever också chefsrollen mer känslomässigt krävande och otydlig. Det organisatoriska stödet upplevs också sämre.
– Många beskriver egna väldigt höga förväntningar att leva upp till, att man i princip ska vara färdiglärd i chefsrollen redan från start. Detta gör att unga chefer generellt sett arbetar väldigt mycket och strävar efter att visa sig dugliga i en ”senior roll”, fastän de ännu är unga, säger Susanne Tafvelin, forskare i psykologi vid Umeå universitet.
Forskningen har nu resulterat i en guide med konkreta tips som kan hjälpa organisationer som vill stötta unga chefer. Syftet är att ge förslag på hur goda förutsättningar för unga chefer kan skapas.
Med rätt stöd kan yngre ledare må bra och utvecklas i sin roll.
Konkreta tips från guiden för att stötta unga chefer
Utöka introduktionsprogram för att lättare komma in i chefsrollen.
Tydliggör chefsrollen kring ansvar, mandat och förväntningar.
Skapa stödsystem som mentorskap, interna stödfunktioner och närhet till närmaste chef/HR.
Skapa en trygg organisationskultur – våga pröva, lära, misslyckas och be om hjälp för att utvecklas.
Ge kontinuerlig och konstruktiv feedback till mindre erfarna chefer.
Erbjud vägar till återhämtning och strategier för att minska den belastning många upplever.
Projektet i Umeå bygger på en nationell enkätstudie som samlats in i samarbete med Statistiska centralbyrån. Här ingår också en intervjustudie i samarbete med tre olika privata organisationer. Intervjuer har genomförts med unga chefer, seniora chefer, stödfunktioner och medarbetare för att få perspektiv på hur det är att vara ung i en chefsroll.
Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid institutionen för psykologi, Umeå universitet, susanne.tafvelin@umu.se
Hanna Irehill, doktorand i psykologi vid institutionen för psykologi, Umeå universitet, hanna.irehill@umu.se
De senaste årens kraftiga ökning av värmeböljor i Sydeuropa beror inte enbart på växthuseffekten.
Klimatförändringar har gjort en särskild sorts atmosfäriska cirkulationsmönster mer vanligt. Det har bidragit till extremvädret och många dödsfall till följd av värmen. Det visar en ny studie.
– Än så länge finns det relativt lite forskning om hur förändringar i atmosfäriska mönster i vårt nuvarande klimat påverkar förekomsten av extremväderhändelser och hur de i sin tur påverkar samhället. Att de här cirkulationsmönstren som leder till extremt väder i Europa har blivit mycket vanligare är både överraskande och oroande, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet.
Klimatförändringar påverkar luftens rörelser
Klimatförändringar påverkar alla aspekter av klimatsystemet. Det är förhållandevis enkelt att mäta den pågående temperaturökningen och dess effekter. Däremot har det varit en långvarig utmaning för forskare att förstå hur klimatförändringar påverkar den atmosfäriska cirkulationen. Här menas storskaliga luftrörelser, till exempel vindar, som styr väderleken.
I studien kan forskarna visa att de atmosfäriska cirkulationsmönster som orsakar värmeböljor i Europa och ökade stormar i norra delen av kontinenten, blivit allt vanligare under de senaste decennierna.
Mönstren stoppar sval luft
Under sommaren minskar dessa cirkulationsmönster tillförseln av sval luft från Nordatlanten till Europa. Under vintern underlättar de för flera atlantiska stormar att nå kontinenten.
Över nio av tio av de dödsfall som beror på extrema värmeböljor inträffade under dessa allt vanligare atmosfäriska cirkulationsmönster, konstaterar forskarna. Samma sak gäller för över en tredjedel av de kraftiga vindstormarna i Europa.
– Redan med vårt nuvarande klimat bidrar det här till extrema väderhändelser. Med den globala uppvärmning som vi ser framför oss, kan man förvänta sig ännu större effekter. Cirkulationsförändringar måste därför tas i beaktande när man till exempel försöker förklara extrema händelser med klimatförändringar, säger Gabriele Messori.
Studien har gjorts av forskare från Uppsala universitet och CNRS i Frankrike.
Gabriele Messori, professor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, gabriele.messori@geo.uu.se
Autism kännetecknas av utmaningar med social kommunikation tillsammans med begränsade och repetitiva inslag i beteende och intressen. Men forskning visar att personer med autism också har annorlunda uppfattning och reaktion på olika stimuli.
Studier har även visat ett samband mellan autism och svårigheter att uppfatta helheter i visuella rörelsemönster, till exempel när en flock fåglar bildar en gemensam rörelse i skyn. Förmåga att integrera rörelsesignaler till en övergripande gestalt är viktigt för en korrekt uppfattning av hur objekt och ytor rör sig i förhållande till den som tittar.
Bebisar tittade på rörelser och mönster
I en ny studie har forskare undersökt hjärnans aktivitet hos fem månader gamla spädbarn som tittade på olika typer av visuell information. Barnen undersöktes med EEG-teknik som registrerar svaga elektriska signaler som skapas naturligt i hjärnbarken när vi bearbetar information.
Forskarna mätte både hur hjärnan reagerade på enkla visuella ljusförändringar, till exempel ett streck som ändrar riktning. Barnen fick också se mer komplexa mönster där förmågan att se helheter sattes på prov.
Hjärnaktivitet skiljer sig
Resultatet visar att spädbarn som senare, vid tre års ålder, uppvisade många av de klassiska symtomen på autism hade annorlunda hjärnaktivitet när komplexa rörelsemönster visades på skärmen.
Enligt forskarna antyder detta att hjärnan hos autistiska personer bearbetar visuell rörelse på ett annorlunda sätt redan från tidig spädbarnsålder. Enklare visuella förändringar gav däremot en tydlig och liknande respons i alla barns hjärnbark.
– Att vi ser denna skillnad flera år innan symptomen på autism utvecklas är helt nytt, och bidrar till vår förståelse av hur den tidiga utvecklingen ser ut vid autism. Autism har en stark ärftlig komponent, och det är troligt att de skillnader vi ser i visuell perception i spädbarnsåldern har med genetiska skillnader att göra, säger Terje Falck-Ytter, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.
Hur barnen själva upplever rörelser går bara att gissa sig till, menar han.
– Men med tanke på resultaten, och tidigare studier av sambandet mellan hjärnaktivitet och upplevelse hos vuxna med diagnos, är det närliggande att tro att de upplever visuell rörelse på ett annorlunda sätt. Det är även möjligt att detta fynd hänger ihop med perception av komplex social rörelse, så som tolkning av ansiktsuttryck. Det är något vi vill undersöka i kommande studier.
Kunskap om tidig utveckling av autism
I studien ingick även en kontrollgrupp med över 400 spädbarn. Det innebär att forskarna hade bra kunskap om hur barns hjärnor vanligtvis reagerar på dessa stimuli.
– Idag kan inte autism diagnosticeras med bra träffsäkerhet förrän vid cirka 2-3 års ålder, men vi hoppas att med mer kunskap om den tidiga utvecklingen så kan vi i framtiden göra dessa bedömningar tidigare.
Det skulle kunna underlätta för familjer att få stöd och förhoppningsvis individanpassad träning tidigare, menar Terje Falck-Ytter.
– Det skulle även kunna stimulera helt ny forskning kring tidiga insatser. Resultaten i denna studie visade på statistiskt säkerställda gruppskillnader, men det är viktigt att betona att träffsäkerheten i EEG-mätningen var för låg för att kunna förutsäga utvecklingen för individuella barn. Huruvida denna metod kommer att ha ett kliniskt värde, till exempel för tidig upptäckt, är alltså för tidigt att säga, säger Terje Falck-Ytter.
Intensiv forskning pågår om material som bara är ett eller ett par atomlager tunna. Det kallas ofta för tvådimensionella material.
Det mest kända exemplet är grafen – en upptäckt som fick Nobelpriset i fysik 2010. Tack vare att materialen är så tunna i förhållande till sin vikt eller volym kan de få oväntade egenskaper, som till exempel bra ledningsförmåga för elektricitet och värme eller extrem värmetålighet.
MXener med nya egenskaper
En typ av tvådimensionella material kallas MXener. De består av en metall i kombination med antingen kol- eller kväveatomer. Till skillnad från andra tvådimensionella material leder de metall.
Egenskaperna gör att de kan komma att användas i tekniska tillämpningar som batterier och superkondensatorer, luft- och vattenreningsfilter samt antenner för nästa generations kommunikation.
Upptäckten av grafen fick Nobelpriset i fysik
Materialet grafen är en form av kol – som är väldigt tunt och samtidigt oerhört starkt. Det är nästan helt genomskinligt, men så tätt att inte ens helium, den minsta gasatomen, kan ta sig igenom.
Grafen leder elektricitet lika bra som koppar. Det leder även värme mycket bättre än alla andra material. Med hjälp av grafen kan fysiker studera en ny klass av tvådimensionella material med unika egenskaper.
Källa: Kungliga Vetenskapsakademien
Kemisk sax skräddarsyr MXener
Nu har forskare vid Linköpings universitet tillsammans med kollegor i USA och Kina utvecklat en ny metod, där nya MXener kan utvecklas och skräddarsys på atomnivå med hjälp av en ”kemisk sax”.
– Atomerna blir som legobitar som går att flytta och byta som man vill i strukturen. Möjligheterna att utveckla nya material med spännande och oväntade egenskaper är nu vidöppna tack vare den kemiska saxen, säger Per Persson, professor vid Linköpings universitet.
En kemisk sax är en molekyl som är utformad för att reagera med specifika kemiska föreningar. På så sätt kan bindningarna i ett material brytas på exakt rätt ställe.
Tekniken för att bryta bindningar mellan kol och väte i organiska molekyler har funnits i över ett decennium. Men det forskarna nu visar i en studie är att saxen också kan bryta starka bindningar i tvådimensionella material som MXener.
Begränsningar i tidigare tillverkning
Det har även tidigare varit möjligt att tillverka materialet, men precisionen har varit begränsad. Genom att använda den ”kemiska saxen” redan på en så kallad MAX-struktur (se faktaruta nedan) kan helt nya MXener skapas.
– Nu kan vi utveckla tidigare otänkbara material med hög precision, där vi kan klippa isär strukturer och sy ihop dem igen som vi vill, samt styra deras egenskaper så att nya tillämpningar blir möjliga, säger Per Eklund, professor vid IFM.
Fakta om MAX-strukturer och MXener
För att skapa MXener utgår man från ett tredimensionellt grundmaterial som kallas för MAX-struktur. Det består av tre olika ämnen: M är en övergångsmetall, A är ett grundämne som aluminium eller kisel och X är kol eller kväve. Genom att ta bort A-delen med syror skapas ett tvådimensionellt material – MXener.
Tidigare har MXener varit begränsade av tillverkningsmetoden och antalet befintliga MAX-strukturer. Men genom att använda den ”kemiska saxen” redan på MAX-strukturen kan helt nya MXener skapas.
Per Persson, professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, per.persson@liu.se
Per Eklund, professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, per.eklund@liu.se
Vilda djur har en enorm påverkan på ekosystemen och spelar en viktig roll i kolets kretslopp på land, i sötvatten och i haven.
Djuren bidrar på många sätt. Via sin avföring sprider de näring och frön som hjälper kollagrande växter att växa och bre ut sig. De binder också kol i sina kroppar, och deras betande begränsar skogsbränder.
Genom att skydda och stärka populationer av djurarter med särskild positiv påverkan på kolcykeln kan naturens egen förmåga att fånga och lagra koldioxid förbättras. Det här spelar en avgörande roll för att begränsa klimatförändringarna, visar en ny internationell studie.
Djuren bidrar till kolsänkor
Studien beskriver hur återställande av sådana populationer skulle kunna ge ekosystemens kolsänkor en ”superskjuts”, och bidra till att hålla den globala temperaturökningen under den kritiska tröskeln på 1,5 grader.
– Våra resultat visar möjligheter till win-win-situationer, där återställande av biologisk mångfald, särskilt stora däggdjur, kan vara en effektiv klimatåtgärd. Ekosystem med dessa vilda däggdjur lagrar mer kol än utan dem. Men vi har inte mycket tid eftersom vi snabbt förlorar vilda djur i många delar av världen, säger Joris Cromsigt, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av författarna till studien.
Forskarna menar att vilda djur och deras samspel med miljön är den centrala länken mellan biologisk mångfald och klimat. Att återställa populationer är därför en av de bästa naturbaserade klimatlösningarna som finns tillgänglig.
Gråvargar är en av de vilda djurarterna som kan hjälpa till att fånga in koldioxid.
Effektiva för att nå klimatmål
Studien presenterar data som visar att skydd eller återställande av populationer av nio vilda djurarter – havsfiskar, valar, hajar, gråvargar, gnuer, havsuttrar, myskoxar, afrikanska skogselefanter och amerikanska bison – tillsammans skulle kunna underlätta ytterligare fångst av 6,41 miljarder ton koldioxid per år.
Det är mer än 95 procent av den mängd som, enligt FN:s klimatpanel, behöver avlägsnas från atmosfären årligen för att uppnå det globala målet att ta bort 500 miljarder ton från atmosfären till år 2100. Om detta mål uppnås skulle den globala uppvärmningen hållas under tröskelvärdet 1,5 grader.
Valar lever länge och kan bidra till minskning av koldioxid i atmosfären under lång tid. Bild: Abigail Lynn/Unsplash
De nio vilda djurarter som nämns i studien har en genomsnittlig livslängd på mellan 20 och 200 år. Att fokusera på skydd och återställande av sådana långlivade arter skulle vara fördelaktigt eftersom det skulle säkerställa betydande minskning av koldioxid i atmosfären fram till slutet av århundradet, menar forskarna.
