Studien som gjorts vid det nystartade Centre for Sustainable Communications på KTH, i samarbete med STFI-Packforsk, studerar miljöeffekter av olika sätt att läsa dagstidning. Resultatet visar att en halvtimmes läsning av nättidningen om dagen ger ungefär samma klimatpåverkan och energianvändning som att läsa en papperstidning.
– Om man i stället läser tidningen på e-papper 30 minuter om dagen blir belastningen lägre. Läsa nättidning i 10 minuter ger samma resultat. Alternativen är inte helt jämförbara – det säger sig självt att behållningen är större av att läsa 30 minuter än tio. Att läsa tidningen i pappersformat är förstås inte heller helt jämförbart med att läsa elektroniskt, säger Åsa Moberg, en av forskarna bakom rapporten.
e-papper har en upplösning som motsvarar 170 punkter per tum, vilket är dubbelt så hög upplösning som vi är vana vid från vanliga datorskärmar och ger en kvalitet som ligger nära tidningskvalitet. Det går också att läsa i starkt ljus och flimrar inte som en vanlig dataskärm. Vissa prototyper är tunna och till och med ihoprullbara, precis som en traditionell tidning.
Med s.k. förenklad livscykelanalys (LCA) har forskarna studerat resursåtgång och miljöpåverkan från hela livscykeln hos de olika alternativen; redaktionellt arbete, papperstillverkning och tryckning, produktion av dator respektive e-papper, läsning av tidningen och avfallshantering av papper och elektronik.
Den största miljöbelastningen för papperstidningen orsakas av produktion av papperet. För nättidningen är det främst energiåtgången för att läsa tidningen på nätet som belastar miljön medan det för en dagstidning på e-papper är själva produktionen av terminalen.
– Miljöbelastningen och skillnader i miljöprestanda för produkterna ändras beroende på om man har ett svenskt eller europeiskt perspektiv, främst på grund av olika sätt att producera el. Produkternas bidrag till olika slags miljöpåverkan skiljer sig också, men generellt belastar papperstidningen och nättidningen med längre lästid miljön mer än e-pappret och nättidningen med kortare lästid, säger Åsa Moberg.
Andra faktorer som påverkar miljöbelastningen är hur många personer som läser ett specifikt exemplar av papperstidningen, och livslängden för dator, skärm och e-papper. Om utrustningen används av en eller flera personer samt om den används även till annat än att läsa dagstidning inverkar också.
e-pappret är fortfarande under utveckling och mer detaljerade studier av produktion, ingående ämnen samt avfallshantering bör göras för att styra produktutvecklingen i rätt riktning, menar Åsa Moberg.
– Studien visar att e-papper har en potential ur miljösynpunkt om läsare och tidningsföretag är intresserade. Det är dock oklart hur det kommer att hanteras som avfall och data för innehållet av kemikalier är osäkra, säger hon.
Studien ”Screening environmental life cycle assessment of printed, web based and tablet e-paper newspaper” är gjord av Åsa Moberg, avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH och STFI-Packforsk, Martin Johansson, STFI-Packforsk, Göran Finnveden, avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH och Alex Jonsson, avdelningen för medieteknik och grafisk produktion vid KTH.
Rapporten och bilagor finns att ladda ner på http://www.csc.kth.se/sustain/publications/reports/
Kontaktinformation
Kontakt
Åsa Moberg, 08-790 7395, asa.moberg@infra.kth.se
Avhandlingen har som övergripande syften att ur genusperspektiv beskriva kvinnors upplevelser i samband med bröstcancer och bildterapi samt beskriva effekterna av terapimetoden på deras självskattade livskvalitet och förmåga att handskas med sjukdomen (coping). Resultaten bygger på intervjuer, dagböcker, bildterapiprocesser samt frågeformulär. Sammanlagt 42 kvinnor i åldrarna 37-69 år deltog i sex månader vardera mellan september 2001 och december 2004. Via slumpmässigt urval fick 20 av kvinnorna delta i individuell bildterapi i samband med fem veckors strålbehandling medan övriga bildade en kontrollgrupp. Samtliga 42 intervjuades, skrev dagbok och fyllde i frågeformulär.
Resultaten visar att de kvinnor som deltagit i bildterapin skattade sina copingresurser och sin livskvalitet signifikant högre än kvinnorna i kontrollgruppen. De uppgav även bättre fysisk och psykisk hälsa. Även kvinnorna i kontrollgruppen angav förbättrad psykisk hälsa efter sex månader. Kvinnorna som deltagit i bildterapi skattade dessutom stärkt kroppsuppfattning och ljusare framtidsperspektiv samt mindre upplevelser av biverkningar från behandlingarna.
I intervjuer och dagböcker berättade framför allt de kvinnor som deltagit i bildterapi att de aktivt värnade om sina behov och sina gränser gentemot omgivningens krav. Sådana berättelser hade också samband med högre skattningar av copingresurserna. Kvinnor som berättat om upplevelser av gränskränkningar kunde i bildskapandet reagera på dessa och återupprätta sin självkänsla. Bildskapandet gjorde det möjligt att prova olika handlingsvägar och även måla framtidsperspektiv, men också att arbeta med minnen från barndomen och viktiga livshändelser. I bildterapin kunde kvinnorna även uttrycka och reflektera över egna behov som de tidigare inte berättat om.
Studiens uppläggning och de resultat som framkommit är unika inom forskningen kring bildterapi. Resultat talar sammantaget för att bildterapi utgör ett värdefullt komplement vid rehabilitering av kvinnor med bröstcancer inom onkologisk vård.
Inger Öster, som är distriktssköterska och specialistutbildad bildterapeut, är universitetsadjunkt och doktorand vid Inst. för omvårdnad, Umeå universitet. Hon nås på tel. 090-786 98 60, epost Inger.Oster@nurs.umu.se
Fredagen den 30 november kl. 09.00 försvarar Inger Öster, Inst. för omvårdnad, Inst. för strålningsvetenskaper samt Genusforskarskolan, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Bildterapi vid bröstcancer. Kvinnors berättelser i ord och bild.
Disputationen äger rum i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Birgitta Hovelius, Institutionen för kliniska vetenskaper (IKVL), Lunds universitet.
Konstruktionen av flottleder under 1800- och 1900-talet medförde radikala förändringar av levnadsmiljöerna för fisk och andra akvatiska organismer i rinnande vattendrag. Efter att timmerflottning upphörde på 1980-talet började fiskevårdsorganisationer successivt försöka återställa de skador som orsakats vattendragen under flottningsepoken. I syfte att utvärdera effekterna av flottledsrestaurering på öring har Daniel Palm studerat flottledsrensade och återställda biflöden till Ume-, Vindel-, Pite- och Kalixälvarna.
Ägg till yngel överlevnaden visade sig vara cirka sex gånger högre i restaurerade grusbottnar (10,3 %) i jämförelse med orestaurerade (1,7 %). Driften av yngel reducerades från 10,1 % till 2,3 %, och rekryteringen över första sommaren ökade cirka åtta gånger (från 0,2 ‰ till 0,6 ‰), till följd av restaurering. Som ett resultat av detta ökade tätheterna av öring med >360 % på restaurerade sträckor, medan orestaurerade kontrollsträckor inte uppvisade någon förändring. Kontinuerlig positionering av individuellt märkta fiskar (PIT-tag) visade att öring övervintrade inom restaurerade vattendrag. Habitatets lämplighet för övervintring förklarade en stor del (66,8 %) av variationen av andelen individer som övervintrade inom olika delsträckor. Trots att ett större antal fiskarter fångades under elfiske i restaurerade sträckor kunde ingen signifikant effekt på artantalet påvisas.
Fredagen den 23 november kl 10.00 försvarar skoglig magister Daniel Palm, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, sin doktorsavhandling med titeln Restoration of streams used for timber floating: Egg to fry survival, fry displacement, over-wintering and population density of juvenile brown trout (Salmo trutta L.).
Opponent: Ph.D Jordan Rosenfeld, Provincial Offices, Fisheries Centre, University of British Columbia, Vancouver, Kanada
Lokal: Aulan, SLU Umeå
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Kontaktinformation
Daniel Palm, inst för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå.
Tel 090-786 85 87.
E-post: daniel.palm@vabr.slu.se
Ett allt brantare berg av oröjd ungskog och en befarad framtida arbetskraftsbrist har ökat efterfrågan på att effektivisera ungskogsskötseln. Men för att kunna göra det krävs troligen någon form av mekanisering.
– Tidigare har man gjort försök att helt ersätta röjsågen med en maskin. Vid stråkröjning används röjningsmaskinen istället som ett komplement till den traditionella motormanuella röjningen, säger Isabelle Bergkvist, Skogforsk.
Metoden har använts i kanadensisk ungskog sedan början av 2000-talet med goda resultat. Nu har Skogforsk undersökt hur den fungerar i praktisk drift i Sverige. Under två säsonger har en prototypmaskin röjt drygt 800 hektar mark.
– Tidsbesparingen är från 15 procent upp emot 50 procent i täta bestånd, om man jämför med traditionell motormanuell röjning, säger Isabelle Bergkvist.
Studien visar också att röjningshastigheten inte verkar påverkas av vare sig medelhöjd eller stamantal.
– Vid traditionell röjning går det långsammare vid ökat stamantal och högre beståndshöjd. Men vi kunde inte se något sådant samband vid stråkröjning, säger Isabelle Bergkvist.
Det verkar alltså finnas en stor potential för stråkröjning. Men innan metoden kan börja användas på bred front finns en del inkörningsproblem att arbeta vidare med.
– Ett bekymmer är arbetsmiljön. Nuvarande maskiner kan inte köras mer än tre timmar av samma förare, främst på grund av vibrationerna. Den maskin som användes i studien hade dessutom hög bränsleförbrukning med höga timkostnader som följd, säger Isabelle Bergkvist.
Fakta stråkröjning
* Stråkröjning är en metod som innebär maskinell röjning i 2-2,5 meter breda stråk. Mellan stråken lämnas en zon på 4-8 meter, som röjs med vanlig röjsåg.
* Stråken ger bland annat möjlighet till effektivare fällning av stammar ut i stråken, snabbare transporter i beståndet och roligare arbete, eftersom man upplever att det händer något även i mycket täta bestånd.
Läs mer i Redogörelse nr 1, 2007 som finns att beställa på www.skogforsk.se.
Kontaktinformation
Isabelle Bergkvist, Skogforsk. Tel: 018-18 85 95, 070-558 85 87
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Det amerikanska företaget Immerse Global (som är projektets huvudsponsor) vill utveckla en ny produkt som framställer dricksvatten ur luftfuktighet – detta som ett led i att lösa vattenkrisen i torra och förorenade områden. Därför anlitade man Stanford University som i sin tur kontaktade LTU, KTH och LTH. Det innebär att projektet utan överdrift kan kallas unikt – det utförs på fyra geografiskt skilda platser, något som blir en stor utmaning för studenterna.
– Projektet är också intressant ur ren forskningssynpunkt eftersom studentteamen upplever samma utmaningar som de globala industriföretagen när det gäller effektiv kunskapsdelning och distansöverbryggande kommunikation, säger Andreas Larsson, projektledare vid Avdelningen för funktionella produkter vid LTU.
– Det svenska teamets uppgift att lösa vattenförsörjningsproblemet är en intressant fråga som ligger rätt i tiden. Det visar på produktutveckling när den som bäst behövs, säger Stig Karlsson, utbildningsledare på LTU:s institution för arbetsvetenskap.
Företaget Immerse Global finansierar tillsammans med svenska PIEp hela projektet. PIEp står för Product innovation engineering program och är ett nationellt program som syftar till att stärka förmågan till innovativ produkt- och affärsutveckling.
Projektet kommer att avslutas i början av juni 2008.
Upplysningar: Projektledare Andreas Larsson, tel. 0920-49 18 74, 070-332 18 74, andreas.c.larsson@ltu.se, nodledare Tobias Larsson, tel. 0920-49 30 43, 070-511 94 16, tobias.c.larsson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Av de barn som behandlats för hjärntumör hade hela 26 procent behov av särskilt samhällsstöd som vuxna. Bäst tycks barn som drabbats av leukemi klara sig när de nått vuxen ålder, där motsvarande siffra var 6,3 procent. För befolkningen över lag i jämförbar ålder låg behovet av stöd på 2,7 procent. Resultaten presenteras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Oncology.
– Vi vet att de så kallade seneffekterna av sjukdom och behandling är vanligare bland dem som behandlats för tumörer i centrala nervsystemet, även om det varierar stort inom gruppen. Men hittills har man inte kunnat visa vad det innebär i konkret beroende av samhällsbaserat stöd i olika former, säger docent Krister Boman, en av forskarna bakom studien.
– Resultaten ger dels vägledning för rehabilitering och uppföljning av patientgruppen. Dels visar de att det måste finnas effektiva och tillgängliga stödåtgärdssystem, för att värna livskvalitet och optimal livsföring för det ökande antal personer som framgångsrikt behandlats för barncancer, säger Krister Boman.
I studien ingick alla i Sverige födda 1962-81 utom de som fått cancerdiagnos efter 16 års ålder, gränsen för vad som betraktas som barncancer. Av sammanlagt knappt två miljoner studerade individer hade 2 503 behandlats för barncancer. Utfallsmåtten innefattade bland annat bestående behov och nyttjande av handikappersättning, personlig assistent, sjukpension och orealiserat eget boende. Måtten ger en mera nyanserad och rättvis bild av effekterna av reella medicinska och psykosociala funktionsbegränsningar, än vad tidigare kunnat redovisas.
Studien ingår i ett omfattande uppföljningsprojekt som leds av Krister Boman, där hjärntumörpatienternas långtidskonsekvenser i olika avseenden kartläggs i tvärvetenskapligt samarbete mellan beteendevetenskaplig, epidemiologisk och medicinsk expertis. Som viktig del ingår att identifiera effekter av olika behandlingsformer för mindre riskfyllda behandlingsprotokoll i framtiden. Projektet stöds av Barncancerfonden och Cancer- och trafikskadades riksförbund.
Publikation:
“Disability in Adult Survivors of Childhood Cancer: A Swedish National Cohort Study”
Hjern A, Lindblad F, Boman KK
Journal of Clinical Oncology, 20 november 2007, 25(33) p5262-6
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent och leg psykolog Krister Boman
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Barncancerforskningsenheten
Tel: 08-517 749 31
Mobil: 070-788 33 05
E-post: krister.boman@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Dessa gravar kännetecknas av att de innehåller vapen och bronskärl, föremål som generellt är ovanliga att hitta i minoiska gravar under mellersta bronsåldern men desto mer vanliga att hitta i mykenska fastlandsgravar. Även särskild typ av keramik har blivit sammankopplad med dessa gravar liksom bruket att begrava sina döda i kistor av trä.
Gravarna uppträder i nya gravformer: kammargravar, schaktgravar och
gropkammare.
Undersökningen fokuserar på de typer av material som tidigare har lagts fram som indikationer på att ett nytt begravningsskick uppstår i Knossos under perioderna senminoisk II och III: vapen, bronskärl, särskild typ av keramik, kistor i trä, och gravform. Jämförande studier av liknande material görs av även av gravar på fastlandet. Madelaine Miller diskuterar också huruvida etnisk tillhörighet kan fastställas utifrån den materiella kulturen, och om det går att utifrån gravmaterialet fastslå om fastlandgrekerna faktiskt hade kommit till Knossos.
Resultatet visar att gravskicket förändras i Knossosområdet redan under den mellersta delen av bronsåldern, alltså tidigare än man förut ansett.
Utifrån materialet så kan man se en begynnande konkurrens mellan olika grupper i Knossosområdet men även tidiga fastlandsinfluenser.
Gravskicket under den senare delen av bronsåldern tyder däremot inte på en introduktion av en ny gravtradition utan en sammansmältning av traditionellt minoiska och mykenska traditioner. Materialet indikerar dessutom en ökad konkurrens mellan olika maktgrupper i området som genom påkostade gravgåvor manifesterade sin makt.
Avhandlingens titel: /The Funerary Landscape at Knossos. A diachronic study of Minoan burial customs with special reference to the warrior graves/
Disputationen äger rum lördagen den 24 november kl. 14.15 i sal T 307, Olof Wijksgatan 6.
Kontaktinformation
För närmare upplysningar kontakta: Madelaine Miller, tel. 031-786 5289,
e-post: madelaine.miller@class.gu.se
– Vi ville hitta en plattform för att förmedla nordiska erfarenheter inom välfärdsområdet till nordiska och internationella besökare, säger Inge Ovesen, direktör på Nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor, en av de deltagande institutionerna.
Portalen var från början ett samarbete med mellan det nordiska välfärdsforskningsprogrammet och flera av Nordiska ministerrådets institutioner inom social- och hälsoområdet; Nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor, NSH, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV, och det Nordiska utbildningsprogrammet för utveckling av social service, NOPUS. Sedan dess har även Nordic Institute for Advanced Training in Occupational Health, NIVA, gått med i samarbetet.
Institutionernas olika arbetsområden gör att portalen får ett brett spektrum av nyheter och information från det nordiska välfärdsområdet och medarbetarna kommer främst från de deltagande institutionerna. Målgruppen är nordiska tjänstemän, forskare och andra som arbetar med eller utifrån ett nordiskt välfärdsperspektiv. Besökare kommer förutom aktuella teman även hitta nyheter, information om utbildningar, konferenser och publikationer samt ges möjlighet att kommentera nyheter och skapa egna nätverk kring intressanta frågor.
Namnet Nordically förenar det nordiska perspektivet och det nordiska samarbetet – ”Nordic Ally”. Portalen erbjuder en ny form för nordiskt samarbete och skapar nordisk nytta för deltagarna. Vi hoppas bli en naturlig startplats för den som är intresserad av nordiska välfärdsfrågor.
För mer information välkomna in på www.nordically.org
Susanne Lj Westergren
Informatör
NHV – Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
westergren@nhv.se
www.nhv.se
Kontaktinformation
www.nhv.se
Under de omkring 60 år som vi haft tillgång till antibiotika har bakterier blivit alltmer motståndskraftiga mot dessa bakteriedödande ämnen, vilket lett till ökande sjukdom, dödlighet och kostnader för samhället. För att bromsa resistensutvecklingen behöver vi bättre kunna förutsäga, förstå och beskriva hur snabbt, till vilken grad och under vilka förhållanden resistens uppstår.
Resistensutveckling påverkas av många olika faktorer och för att kunna förutsäga när och hur snabbt resistens uppstår behöver vi integrera genetisk, fysiologisk och ekologisk kunskap på ett nytt sätt där man tar hänsyn till bakteriernas potential att utveckla och sprida resistens under olika ekologiska förutsättningar. I arbetet beskriver forskarna hur olika koncept och metoder kan användas för att prediktera risken för framtida resistens och vilken ny kunskap som krävs för att kunna göra korrekta förutsägelser. Man behöver t ex identifiera alla de potentiella mekanismer som finns i den bakteriella världen och sannolikheten för att de ska uppstå och spridas bland sjukdomsalstrande bakterier. För att lyckas med detta behövs kunskap om hur bakteriers överlevnadsförmåga och spridning påverkas under olika stadier av resistens. Dessutom behövs matematiska modeller som kan beskriva hur snabbt känsliga, respektive resistenta bakterier sprider sig i både närvaro och frånvaro av antibiotika.
– Vi måste få metoder för att förutsäga resistensrisken för att kunna övervaka resistensen. Det skulle också öka möjligheterna att utveckla nya antibiotika med mindre risk för resistensutveckling, säger professor Dan Andersson, delansvarig för studien.
Enligt Dan Andersson är dessa metoder något som snarast behöver utvecklas och användas både inom läkemedelsindustrin och vid nationell och internationell övervakning av spridning av resistenta bakterier.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Dan Andersson, tel: 018-471 41 75, eller via e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se
Pengarna kommer framför allt att användas till att kartlägga sjukdomens genetik. Mera konkret kommer anslaget att användas till:
• Att ta reda på hur vanliga genförändringar i SOD1, VAPB, ALSIN och andra kände gener är hos ALS-patienter i hela Sverige (epidemiologisk studie).
• Att ta reda på om patienterna med ovan nämnda genförändringar har särskilda kliniska symtom eller andra karakteristika (klinisk demografisk studie). I en tidigare studie 1993-1996 visade forskargruppen att ALS-patienter med en särskild förändring D90A i SOD1-genen förutom att utveckla muskelförtvinning, även kan få grava symtom på skador på autonoma nervsystemet, vilket ALS-patienter i allmänhet oftast inte får.
• Att ta fram nya riktlinjer för rådgivning av patienter med olika sjukdomsanlag och deras anhöriga.
Studien kommer att utföras av docent Peter M Andersen, doktorand Caroline Dahlberg, molekylärgenetiker Anna Birve och forskningsingenjör Ann-Charloth Nilsson, samtliga vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet. Caroline Dahlberg är även verksam som ST-läkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Under november månad kommer en ny forskningssjuksköterska att anställas i projektet.
Vid Umeå universitet pågår sedan 1992 omfattande forskning om ALS. Målet är att genom nya kunskaper om mekanismerna bakom sjukdomen kunna utveckla behandling för sjukdomen. Det är i synnerhet molekylärbiologiska och genetiska aspekter av sjukdomen och mutationer i SOD1 och andra gener som studeras. Forskargruppen i Umeå består f n av 22 personer i fyra undergrupper under ledning av docent Peter Andersen (genetisk forskning), docent Thomas Brännström (neuropatologi), professor Stefan Marklund (fria radikaler och cellforskning) och docent Henrik Antti (metabolomics).
Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en gemensam beteckning för en grupp sjukdomar där de nervceller (s.k. motorneuron) i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen som styr kroppens skelettmuskler dör. Om en muskel inte får några nervimpulser försvagas den och förtvinar.
Sjukdomen kan börja smygande med svaghet i t ex tungan, en hand, arm eller ett ben. Så småningom förlamas och förtvinar muskulaturen i det mesta av kroppen. Patienten avlider i koldioxidnarkos eller lunginflammation när andningsmuskulaturen försvagas. Tidigare var medelöverlevnadstiden utan behandling bara 26 månader, men numera finns en bromsmedicin som gör att sjukdomen utvecklas något saktare i synnerlighet om det sätts in tidigt i sjuk-domsförloppet. På flertalet större sjukhus finns numera s.k. ALS-team som tar hand om patienterna och anhöriga, och ombesörjer med stöd och hjälpmedel. Flera studier har visat att ALS-patienter som behandlas tidigt med bromsmedicinen och som får stöd av ett ALS-team har färre komplikationer och klart ökad överlevnadstid.
En porträttbild på Peter Andersen finns att ladda ned på
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Kontaktinformation
För mer information, kontakta docent Peter M Andersen på e-post peter.andersen@neuro.umu.se eller telefon 090-785 00 00 (växel, personsökning).
Andreas Jansson har studerat ett antal fall av koalitionsbildande bland mindre aktieägare i svenska börsföretag.
– Den typiska aktieägaren i ett börsnoterat företag har små möjligheter och ofta lite att vinna på att utöva inflytande över hur företaget styrs, eftersom de endast äger en liten andel av de totala aktierna säger Andreas Jansson. Koalitionsbildande är en möjlighet för att kunna påverka, men det är en både tidsödande och sällan använd handlingsstrategi bland minoritetsaktieägare.
I avhandlingen visar Andreas Jansson emellertid att koalitionsbildande under vissa förutsättningar kan bli ett attraktivt handlingsalternativ för mindre aktieägare. Beroende på ett antal faktorer kan koalitionsbildande vara fördelaktigt som en offensiv strategi för att fånga en uppfattad möjlighet, eller som en defensiv strategi för att skydda värdet på aktieinvesteringen. Beroende på strategin tenderar koalitionerna att organiseras på olika sätt. Avhandlingens resultat indikerar också att koalitionsmedlemmars och styrelsemedlemmars önskan att bibehålla ett gott rykte spelar en viktig roll för hur koalitioner organiseras och för deras möjligheter att utöva inflytande i företag.
Andreas Jansson är företagsekonom och verksam som forskare och lärare vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet.
Avhandlingen ”Collective Action Among Shareholders Activists” försvaras vid en offentlig disputation fredagen 23 november 2007, klockan 13.00 I sal Weber. Opponent är professor Morten Huse, Handelshøyskolen BI i Oslo.
Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar kontakta Andreas Jansson på telefon 0470-70 82 30, mobil 070-582 42 37 eller e-post: andreas.jansson@vxu.se
Beställ boken från Växjö University Press, Kerstin Brodén, 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se.
Trots att resandet med kollektivtrafik har ökat i absoluta tal sedan 1980-talet, så har dess andel av det totala resandet minskat. Undantaget är Stockholm som idag står för mer än hälften av antalet resor i lokal kollektivtrafik i Sverige (69 procent år 2000).
Besparingar har resulterat i mindre turtäthet och krokigare busslinjer vilket gett längre vänte- och åktider för passagerarna. Det har i sin tur minskat resandet och tvingat fram fler besparingar, i en ständigt nedåtgående ond spiral. Med en samhällsekonomisk ansats skulle utvecklingen kunna se helt annorlunda ut, konstaterar Anders Ljungberg, som disputerar den 26 november i nationalekonomi vid Linköpings universitet.
– Om alla kostnader, dvs även resenärernas, vägs in blir flera satsningar på kollektivtrafik samhällsekonomiskt lönsamma.
Idag används inte en sådan ansats på den lokala kollektivtrafiken utanför storstadsområdena i tillräcklig utsträckning, säger Anders Ljungberg, detta trots att det finns gott om kunskap och beprövade beräkningsmetoder. Istället har trafikhuvudmännen alltför mycket arbetat för att minimera underskottet i själva driften. Resenärernas tidsåtgång har inte tagits med i beräkningarna fullt ut.
Med rakare busslinjer skulle restiderna kortas och turtätheten kunna öka, vilket sparar tid för resenärerna, visar Anders Ljungberg. Ett problem är den ojämna beläggningen under dagen. Med en bredare samhällsanalys skulle trafikflödet kunna jämnas ut. Många av de resande i rusningstid är gymnasieelever, och om starten på skoldagen varierades för olika grupper av elever skulle trycket på kollektivtrafiken i högtrafik lätta väsentligt.
Under lågtrafik borde resorna vara billigare, eller till och med gratis, visar Anders Ljungberg vidare. Det skulle jämna ut trafikflödet och öka resenärernas nytta.
Några förslag kräver mera pengar till kollektivtrafiken. Om alla ovanstående förändringar genomförs i exemplet Linköping handlar det om ca 11 miljoner kronor årligen. Men den ökade nyttan skulle bli ännu högre, ca 30 miljoner kronor. Beräknat på en 40-årsperiod i hela Sverige skulle den totala nyttan öka med 6,5 miljarder kronor, till en kostnad av 2,4 miljarder med dessa och liknande insatser.
– Jämför med Hallandsåsen och Citytunneln i Malmö, säger Anders Ljungberg, där man investerar uppåt 10 miljarder kronor för en samhällsekonomisk nytta som knappast täcker kostnaderna.
Avhandlingen är en del av ett forskningsprogram inom nationalekonomi i Linköping, kallat Trendbrottsprojektet, där möjligheterna studeras att bedriva kollektivtrafik mer effektivt.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Lokal kollektivtrafik på samhällsekonomisk grundval. Telefon till Anders Ljungberg 0702-074180 eller 013-282998, e-post: anders.ljungberg@liu.se
Galna ko-sjukan (BSE) som blivit döden för över 200 000 nötkreatur och 165 människor i Storbritannien har nu klingat av. Men andra prionsjukdomar tilltar och oron finns för att nya stammar ska smitta människor. Prioner går inte lätt över från art till art, men när de väl bryter artbarriären kan de snabbt anpassa sig och bli smittsamma inom arten. Nu pågår ett febrilt sökande efter nya, känsligare metoder att upptäcka dessa potentiellt dödliga proteinstrukturer och kunna skilja olika stammar åt.
Den metod som nu presenteras i tidskriften Nature Methods bygger på en fluorescerande molekyl, en så kallad konjugerad polymer, som utvecklats vid Linköpings universitet.
Forskargruppen har infekterat genetiskt identiska laboratoriemöss med BSE, scrapie (som angriper får) och CWD (”galna hjort-sjukan” som är epidemisk i centrala USA), flera generationer efter varandra. Efterhand uppstår nya stammar av prioner vilket visar sig genom att sjukdomarna blir mer dödliga för mössen. Vävnadsprover från mössen har undersökts med den fluorescerande molekylen, som söker upp och binder till prionerna. Detta signaleras genom en färgskiftning. Genom att förfina molekylen har man lyckats få den att visa olika färg beroende på prionets struktur – varje prionstam avger sitt eget optiska fingeravtryck.
Detta är en viktig skillnad mot andra tekniker som används när man letar efter prioner, till exempel antikroppar och det välkända färgämnet kongorött.
Tekniken har även visat sig fungera på vävnadssnitt från döda djur, exempelvis kor infekterade med BSE. Nu vill forskarna gå vidare och söka alternativa provtagningsmetoder för att kunna diagnostisera och spåra prionsjukdomar hos människor i ett tidigare skede.
Metoden skulle i så fall även kunna användas vid screening av blodprodukter, eftersom det finns risk för att personer kan vara smittbärare av prioner utan att ha sjukdomssymtom. I Storbritannien upptäcktes att 66 människor fått blod från blodgivare som var smittade med den mänskliga formen av BSE (en variant av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, vCJD), och av dem har nu fyra påvisats smittade (källa: Health Protection Agency jan. 2007).
– Med vår metod kan man direkt se strukturen på prionerna och därmed härleda smittan, säger Peter Nilsson, en av huvudförfattarna till artikeln. Nilsson utvecklade tekniken som doktorand vid LiU och har nu som postdoktor i professor Adriano Aguzzis forskargrupp i Zürich tillämpat tekniken på prionsjukdomar. Efter nyår tillträder han en tjänst som forskarassistent vid LiU.
– För oss forskare är det väldigt spännande att använda den här tekniken för att förstå mer om både prioner och andra felveckade proteiner som ger upphov till liknande sjukdomar, till exempel Alzheimers, säger Per Hammarström, medförfattare och forskningsledare vid prionlaboratoriet vid LiU.
En annan av medförfattarna är Kurt Wüthrich, Nobelpristagare i kemi 2002.
Artikeln Prion strain discrimination using luminescent conjugated polymers av Christina J Sigurdson, K Peter R Nilsson, Simone Hornemann, Guiseppe Manco, Magdalini Polymenidou, Petra Schwartz, Mario Leclerc, Per Hammarström, Kurt Wüthrich och Adriano Aguzzi publiceras i Nature Methods online 18 november och i decembernumret av den tryckta utgåvan.
Kontaktinformation
Kontakt:
Peter Nilsson +41 44 2553428, petni@ifm.liu.se
Per Hammarström 013 285690, perha@ifm.liu.se
Alzheimers sjukdom har flera olika orsaker. Eftersom många patienter har en nära anhörig som också utvecklat sjukdomen tros ärftlighet vara av de viktigaste faktorerna.
– Det finns sedan tidigare en bekräftad Alzheimergen som tyder på ökad risk att utveckla sjukdomen, men vi vill gärna hitta fler gener med stark koppling till Alzheimers. Ju tidigare vi kan förutsäga att en patient riskerar att utveckla sjukdomen desto bättre kan sjukvården förebygga och behandla, säger forskaren Annica Sjölander.
I sin avhandling har Annica Sjölander studerat olika varianter av en gen som heter CDC2. DNA-analyser av blodprov från både patienter och friska personer visade att en genvariant var betydligt vanligare bland patienter med Alzheimers sjukdom.
– Det här är den första upptäckten av kopplingen mellan just den här genen och Alzheimers. Resultaten måste bekräftas i flera andra studier innan vi kan vara helt säkra på att det är en ny Alzheimergen vi funnit, säger Annica Sjölander.
I studien fanns genvarianten hos ungefär hälften av alla patienter med Alzheimers, jämfört med 35 procent i den friska kontrollgruppen.
Avhandlingen visar att patienter med Alzheimers sjukdom som var bärare av genvarianten även hade högre nivåer av det sjukdomsassocierade proteinet tau. Hos patienter med sjukdomen är medelnivån av tau i ryggmärgsvätskan cirka tre gånger högre än nivån hos friska personer i samma ålder.
Genen CDC2 ansvarar för en av faserna när celler delar på sig och är bara aktiv när celldelning pågår. Annan forskning har visat att CDC2 hos Alzheimerpatienter är påslagen inuti nervceller där celldelning normalt inte sker.
– Det är ingen som vet varför genen är aktiverad, men det kan bero på att en defekt i genen. Man kan också spekulera om att kroppen kanske försöker kompensera för förlorade nervceller genom att låta nervceller dela på sig, säger Annica Sjölander.
FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar, mer än 100 000 personer är drabbade i Sverige. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, avdelningen för neurokemisk patofysiologi och diagnostik.
Avhandlingens titel: Alzheimer’s Disease: effect of tau-related genes on the pathology, neurochemistry and risk of disease.
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Annica Sjölander, telefon: 070-638 00 61, 031-342 15 68,
e-post: annica.johansson@clinchem.gu.se
Handledare:
Professor Kaj Blennow, telefon: 031-343 17 91, e-post: kaj.blennow@neuro.gu.se
– Kraven på virkestransporter med låga koldioxidutsläpp har accentuerats. Samtidigt har skogsbrukets transportkostnader ökat stadigt med 1-2 procent per år de senaste tio åren. Enbart bränslekostnaden utgör idag hela 35 procent av transportkostnaden, säger Claes Löfroth, forskare på forskningsinstitutet Skogforsk.
Effekterna av att lasta fordonen med ytterligare en virkestrave och tänkbara tekniska lösningar ska studeras.
– Hypotesen är att vi med en trave till kan sänka transportkostnaderna och minska bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen. Dessutom beräknas trafiksäkerheten öka, eftersom antalet tunga fordon på vägarna minskar, säger Claes Löfroth.
Ulric Långberg på Sveriges Åkeriföretag ser positivt på projektet. En av anledningarna är åkerinäringens stora rekryteringsbehov och svårigheten att få tag på förare.
– Med en trave till på virkesfordonen kan vi bibehålla transportvolymen trots förarbristen, säger han.
Staffan Thonfors, transportdirektör på Skogsindustrierna, tror att fordon som kan lasta större volym är en del av skogsbrukets framtida transportsystem.
– Lastbilen kommer alltid att vara nödvändig för transport av virkesråvara. Ökade transportpriser måste kunna mötas med effektiviseringar av fordon och intelligenta logistiklösningar, samtidigt som utsläppen per transporterad kubikmeter minskar till ett minimum, säger han.
Fakta En Trave Till (ETT)
* ETT är ett treårigt projekt som undersöker möjligheterna att uppnå högre energieffektivitet och minskade transportkostnader genom att öka nyttolasten på vägar som är lämpliga för detta och där alternativa konkurrerande transportslag saknas.
* I projektet deltar Skogforsk, Vägverket, skogsföretag, Skogsindustrierna, Sveriges Åkeriföretag, fordonstillverkare och påbyggare samt Riksförbundet Enskilda Vägar.
* ETT-projektet ingår som en del i forskningsprojekt ”Gröna bilen”, som drivs i samarbete mellan staten och fordonsindustrin.
* Inledningsvis utförs teoretiska beräkningar och analyser av olika fordonskombinationer. Därefter görs tester i praktisk drift på vissa vägar i pilotprojekt i olika delar av landet.
Kontaktinformation
Lennart Rådström, forskningschef, Skogforsk. Tel: 018-18 85 50, 070-515 85 50
Ulric Långberg, Sveriges Åkeriföretag. Tel: 070-347 50 65
Johan Lang, Vägverket. Tel: 0243-756 25, 070-549 56 25
Anna Franck, pressansvarig, Skogforsk. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Havandeskapsförgiftning (preeklampsi) drabbar 3-5 procent av alla gravida kvinnor och är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall under graviditet, samt en huvudorsak till bestående handikapp hos både mamma och barn. Det enda botemedlet är att förlösa kvinnan och avlägsna moderkakan. Tidigare forskning har visat att det finns två huvudsakliga orsaker till att kvinnor drabbas. Den ena är att moderkakan inte har fått en normal kontakt med livmoderväggen och att blodkärlen mellan mamman och moderkakan inte utvecklas normalt, vilket leder till en nedsatt funktion i moderkakan.
– Det verkar som om det här endast är orsaken till de fall av havandeskapsförgiftning som inträffar tidigt, dvs fram till den sjunde månaden, berättar Anna-Karin Wikström, som har jämfört kvinnor som insjuknat i olika skeden av graviditeten.
Den andra anledningen till att vissa kvinnor drabbas tros hänga ihop med mammans förutsättningar att klara den omställning av ämnesomsättning och blodkärlsfunktion som krävs vid en normal graviditet. Vissa riskfaktorer gör att man klarar omställningen sämre, och det är i stort sett samma faktorer som ökar risken för att insjukna i hjärtkärlsjukdom.
– På så sätt kan graviditeten ses som ett test för hur stor risken är att man senare i livet ska drabbas av hjärtkärlsjukdom, säger Anna-Karin Wikström.
Hennes avhandling visar bland annat att kvinnor som utvecklar förhöjt blodtryck under graviditeten löper nästan tre gånger så stor risk att drabbas av hjärtsjukdom senare i livet som de kvinnor som har normalt blodtryck under sin graviditet. Störst är risken bland de kvinnor som utvecklar en svårare form av förhöjt blodtryck i sin första graviditet, samt kvinnor som har förhöjt blodtryck under både sin första och andra graviditet.
– Eftersom de kvinnor som har drabbats av havandeskapsförgiftning är en tydlig riskgrupp när det gäller hjärtsjukdomar borde man överväga att erbjuda dem information och uppföljning i förebyggande syfte, föreslår Anna-Karin Wikström.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna-Karin Wikström, 018-611 56 74 eller 076-849 86 07, e-post: anna-karin.wikstrom@kbh.uu.se
