Så sent som i början av 1990-talet fanns det distinkta skillnader mellan hur samma film eller TV-program översattes i Sverige och Danmark. Dessa skillnader är numera praktiskt taget helt försvunna, till följd av ny teknologi och globalisering. Dagens undertexter produceras ofta av internationella företag som gör flera olika översättningar på basis av samma grundöversättning, medan det förr var public service-företagen i de skandinaviska länderna som satte normerna.

Jan Pedersens avhandling har jämfört 100 filmer och TV-program med svenska och danska undertexter som visats på TV efter millennieskiftet. Avhandlingen har undersökt tekniska normer: hur länge man har på sig att läsa en undertext innan den försvinner, hur mycket som går förlorat i översättningen, hur många undertexter det finns per film etc. Inom detta område brukade det vara så att svenska normer ofta hade mer kompakta undertexter som låg kvar i rutan länge, medan danska normer förespråkade en snabb succession av kortare undertexter som följde filmens bildrytm. Vidare gick betydligt mer förlorat i de svenska översättningarna än i de danska. Dessa skillnader är numera praktiskt taget helt borta.

Avhandlingens fokus ligger på hur översättarna hanterar kulturella referenser, dvs. hänvisningar till källkulturen som finns i filmer och TV-program. Exempel på detta är när National Health Services återges som Hälsovårdmyndigheten på svenska. Inom detta område har normerna för vilka strategier som används för att återge sådana referenser försvunnit helt. Danska undertextare brukade använda sig av mer lekfullt fria strategier för att göra referenserna tillgängliga för TV-publiken, t.ex. kunde amerikanske Senator Thurmond återges som danske Mogens Glistrup, medan svenskarna var mer fokuserade på faktainnehållet. Som en följd av de metoder som används av de kommersiella bolagen idag, där en översättning till ett skandinaviskt språk ofta är baserat på ett annat, har de nationella särarterna här helt suddats ut

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Jan Pedersen, doktorand, Engelska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 1970, e-post jan.pedersen@english.su.se, mobil 073-965 35 73

För bild kontakta: press@su.se, tfn 08-16 40 90

Det moderna samhällets framväxt skildras inte sällan utifrån en kollektivistisk princip, som omfattar idén om att samhällsmedborgarna tillsammans skall skapa ett bättre fungerande samhälle. Alla, även tonsättarna hävdas det, har ett socialt ansvar att bidra till solidaritet och därmed till att bygga upp den moderna svenska välfärdsstaten för allas bästa.

När en ny generation tonsättare med ett radikalt, modernistiskt tonspråk framträder i det svenska konstmusiklivet i början av 1940-talet (med Måndagsgruppen i centrum), möts denna av motstånd från olika håll, ett motstånd som är mer eller mindre konstant genom 40- och 50-talet.
Detta visar sig i s.k. tribunaler och offentliga debatter där den nya radikala musiken diskuteras livligt, med det genomgående temat hur den radikala atonala musiken manar till fragmentering, kulturupplösning och anarki, när den snarare borde verka för sammanhållning och bidra till solidaritet. Tonsättarna är alltför individualistiska och brister i socialt engagemang och i ansvar gentemot sin publik. Tonsättarna själva, anser dock att deras uppgift är att väcka de estetiskt och emotionellt förflackade individer till liv, som inte passar in i det framväxande moderna samhället och att de därigenom tar ett socialt ansvar, eftersom musiken visar publikens och den enskilda individens existensvillkor. På så sätt framträder det en konflikt om vilken social uppgift som musiken bör ha.

I slutet av 50-talet framträder en ny generation tonsättare med ett tonspråk som är traditionellt och romantiskt. Dessa tonsättare möter också motstånd, främst från den föregående generationens tonsättare. I takt med att de radikala tonsättarna vinner mark institutionellt får de mer makt att bestämma i konstmusiklivet. 50-talistgenerationen upplever sig kulturpolitiskt motarbetade och anklagar de radikala för att vara alltför ensidiga i sin programrepertoar. Samtidigt framstår den nya generationens ideal som mer passande med det framväxande moderna samhället, genom att hävda att den nya tidsandan kräver uttryck förknippade med sensualism och skönhet. Det är den traditionella musiken som bidrar till gemenskap.

Det resultat som framstår som intresseväckande i avhandlingen är hur de radikala tonsättarna argumenterar för sin musiks betydelse i samhället samtidigt som de, paradoxalt nog, isolerar sig från det genom att vara alltför individualistiska i sitt tonspråk. Därmed uppstår också en spänning mellan begreppen modernitet och modernism, där det är den traditionella snarare än den moderna musiken som är förenlig med det framväxande moderna samhället.

Avhandlingens titel: Ett tonalt välordnat samhälle eller anarki? Estetiska och sociala aspekter på svensk konstmusik 1945-1960 Disputationen äger rum lördagen den 1 december 2007, kl. 13.00 i Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8

Kontaktinformation
För närmare upplysningar kontakta: Mats Arvidson,
mats.arvidson@musicology.gu.se
Kontaktperson: Petra Platen, 031-7864865,
petra.platen@hum.gu.se

Christina Ekström ville med sin avhandling hitta ord som kunde beskriva de kvaliteter som hon hade erfarit i sitt eget sjungande. Dessa kvaliteter tycktes hon kunna se i musikkulturen i Brödrauniteten och valde därför denna som sin utgångspunkt.

Brödrauniteten, vars inriktning i lära och spiritualitet kallas herrnhutism, växte fram i östra Tyskland under 1720-talet och spreds vidare, bl a till Sverige och hade här sin storhetstid från mitten av 1700-talet och c:a hundra år framåt. Kännetecknande för läran var en personlig relation till gudomen och i synnerhet till Jesus som betraktades som broder och brudgum. Betoningen låg vid subjektiv erfarenhet och känsla. Det självklara uttrycket för tron var därför inte logiskt fomulerade satser utan sång, musik och poesi.

Christina Ekström fann att musiklivet i de svenska brödraförsamlingarna rymde en komplex musikkultur och inte bara unisont sjungande och enstaka sångsamlingar som tidigare forskning gjort gällande. Det fanns ett spektrum av vokal- och instrumentalensembler där både män och kvinnor deltog. Likaså fanns uttalade instruktioner för sjungandet och spelandet, normer för utformningen av musikalier och en organisation för spridning av idéerna om musik inom den världsvida Brödrauniteten.
Ekström uppmärksammar även att det fanns en återkoppling till moderorganisationen i Herrnhut, så att de önskade idealen efterlevdes.

Genom klingande laborationer, som var en symbios mellan historisk och konstnärlig forskning, fann Christina Ekström att signifikanta kvaliteter i sjungandet och spelandet var sentimentalitet – en blandning mellan innerlig glädje och ett uns smärta. Nyckelord för utformning av kompositionerna var enkelhet. Detta samtidigt som bildningskraven för sångare och musiker var höga. Kvaliteter som premierades i Brödraunitetens musikkultur visade sig vara karaktäristika som har värderats olika under historiens gång. Hur sentimentalitet och enkelhet betraktas idag är en annan fråga.

Avhandlingens titel: ”Gör dig en sång uti mitt bröst.” Musikalisk gestaltning i ljuset av herrnhutisk tradition

Disputationen äger rum fredagen den 7 december kl. 14.00-16.00, i sal Vasa B, Vera Sandbergs allé 8, Göteborg. Disputationen föregås av en musikalisk demonstration: kl. 11.00-12.30 i orgelsalen (B301), Fågelsången 2, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Christina Ekström: christina.ekstrom@musikvet.gu.se

Kontaktperson: Petra Platen, tel: 030- 786 48 65, petra.platen@hum.gu.se

SPITS (Special Program on the Implementation of Targeted Sanctions) initierades av utrikesdepartementet och institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet i november 2001. Syftet var att fördjupa forskningen kring riktade sanktioner. En rapport från 2003 har haft stor betydelse för FN:s och EU:s sanktioner. Denna gång har arbetet gjorts tillsammans med SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute), som har särskilt expertis vad gäller vapenflöden i världen och en omfattande databas över internationell vapenhandel.

Tillsammans publicerar dessa forskargrupper nu rapporten ”United Nations Arms Embargos: Their Impact on the Arms Flows and Target Behaviour”. Uppsaladelen presenteras av professor Peter Wallensteen och doktorand Daniel Strandow vid FN:s huvudkvarter i New York kl. 19 i kväll svensk tid. Rapporten finns tillgänglig från kl. 18 på SPITS hemsida http://www.samartsanctions.se

Uppsalaforskarna har undersökt den politiska effekten på dem som utsätts för sanktionerna, medan SIPRI-forskarna har studerat vad som sker med vapenflödena. Genomgående observeras att effekterna på leveranser av vapen ofta är begränsade. Det visar sig dock att de ändå kan få en aktör att ändra beteende.

Detta har särskilt studerats av Uppsala-forskarna. Doktorand Daniel Strandow visar med statistiska metoder att vapenembargon som är väl genomförda påverkar aktörers beteende. I de fall då grannländer visar förmåga eller vilja att begränsa sådana aktörers handlingsutrymme stärks effekten. Närvaro av FN:s undersökningsgrupper ökar också genomslagskraften, när syftet är att hantera konflikter eller påverka staters styre. Däremot visar sig embargon ha svårt att påverka stater med eventuella kärnvapenambitioner, eller för att minska terrorism.

– Det är egentligen ganska enkla åtgärder som krävs för att förbättra utfallet, säger Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
i en kommentar.

– Det handlar om tätare inspektioner och om att påverka grannstaterna. Om FN-trupper finns i regionen skulle de också kunna ges i uppdrag att övervaka sanktionerna. Det är viktigt att världsamfundets åtgärder verkligen får effekt om respekten för folkrätten ska kunna upprätthållas, säger han.

På tisdag diskuteras rapporten också vid en träff som organiseras av International Peace Academy i New York. Några av de ledande sanktionsforskarna kommer då att granska rapporten. Forskningen är finansierad av Utrikesdepartementet.

Avhandlingens författare, Andreas Behnke (numera även universitetslektor vid University of Reading, Storbritannien), har studerat utvecklingen av NATO:s säkerhetspolitiska diskurs från 1989 till 1999 och menar att NATO:s institutionella överlevnad var beroende av en lyckad omdefiniering av väst som civilisationens referenspunkt. Genom att upprätthålla en kollektiv identitet kunde organisationen förhindra att försvars- och säkerhetspolitiken gick tillbaka till att vara en nationell angelägenhet. Dessutom tjänade civilisationsdiskursen syftet att legitimera NATO:s ingripanden utanför de ursprungliga verksamhetsområdena.

Andreas Behnke visar emellertid att NATO:s världssyn i slutändan vilar på en övertygelse om ett universalistiskt perspektiv som inte medger någon fragmentering av politiska och kulturella sammanhang i en allt mer globaliserad värld. Avhandlingen avslutar därför med en kritisk kommentar. Så länge NATO insisterar på att tillämpa civilisationens normer så som de definieras av väst kommer organisationen i allt mindre utsträckning klara av att hantera 2000-talets säkerhetsfrågor.

Avhandlingen namn: Re-Presenting the West. NATO’s Security Discourse after the End of the Cold War.

Kontaktinformation
Ytterligare information: Andreas Behnke, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, samt Department of Politics and IR, University of Reading, telefon +44 118 378 7129, e-post a.behnke@reading.ac.uk.

Mottagaren är bara ett par kvadratmillimeter stor och har en viktig funktion för nya säkerhetssystem, bildalstrande sensorer och radiokommunikation med hög datatakt.

Den är en krets som består av antenn, lågbrusförstärkare och frekvenskonverterare på ett monolitiskt chip av materialet galliumarsenid.

– Det här ser vi som ett genombrott. Våra resultat öppnar möjligheten att tillverka system för mycket höga frekvenser inom den så kallade terahertzelektroniken, till en relativt låg kostnad. I nästa fas i projektet kommer ännu fler kretsfunktioner att kunna integreras på samma chip, säger Herbert Zirath, professor vid Avdelningen för mikrovågselektronik.

Kretsen kan komma att användas i radiometersystem, som till exempel finns i flygplatsers framtida säkerhetssystem för att avslöja dolda vapen utan kroppsvisitering.

Andra användningsområden för kretsen är i bildalstrande sensorer som kan se genom mörker, rök eller dimma. Det är en viktig säkerhetsfunktion för till exempel flygplan och bilar.

– När det gäller bildalstring är den stora finessen att vi nu har ett integrerat system på ett par kvadratmillimeter, som är betydligt billigare och mindre än idag. Till exempel i bilar och flygplan är storleken viktig. De nuvarande systemen består av flera delar som sätts ihop och kräver flera kubikdecimeters utrymme, säger Herbert Zirath.

Kretsen är i nuläget designad för att arbeta kring frekvensen 220 gigahertz, men detta är ingen övre gräns. Enligt professor Zirath innebär de goda resultaten att man i nästa fas kan sätta frekvensomfånget betydligt högre.

Tekniken är också intressant för datakommunikation över radiolänk eftersom den möjliggör en hög bandbredd, i storleksordningen 10 gigahertz. Länkar med datatakter 10 gigabit/sekund är fullt möjliga att förverkliga för framtida mikrovågslänkar.

Arbetet har utförts i ett samarbetsprojekt, ”nanoComp” med Saab Microwave Systems, Omnisys Instruments AB, FOI, Fraunhoferinstitutet IAF i Freiburg och FGAN, Tyskland.

För ytterligare information, kontakta:
Professor Herbert Zirath, Avdelningen för mikrovågselektronik, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), Chalmers
Tel: 031-772 18 52
herbert.zirath@chalmers.se

Doktorand Sten Gunnarsson, Avdelningen för mikrovågselektronik, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), Chalmers
Tel: 031- 772 18 94
sten.gunnarsson@chalmers.se

Totalt berörs cirka 20 europeiska forskare, så kallade Future Leaders of Ageing Research in Europe, FLARE. Tre av tjänsterna beviljas i Sverige. Var och en får 680.000 kronor per år för de kommande tre åren. Två av forskarna är kvinnor och en är man. Ansökningarna har bedömts av en internationellt sammansatt grupp forskare. På gruppens rekommendationer har de nationella forskningsråden därefter fattat sina beslut.

– Bidraget gör det möjligt för forskarassistenterna, även kallade postdoc, att fortsätta sin forskarbana. De ska dessutom förlägga en del av sin tvärvetenskapliga äldreforskning vid en annan europeisk institution i sex till tolv månader, säger Kenneth Abrahamsson, FAS programchef.

Två av forskarna har sin hemvist vid Karolinska institutet (ARC), Stockholm och en forskare vid Linköpings universitet (ÄVC).

En lista över samtliga projekt som fått bidrag finns på www.fas.se/nyabidrag.

För ytterligare information kontakta:
Kerstin Carsjö, forskningssekreterare
Tfn: 08-775 40 89
E-post: kerstin.carsjo@fas.se

Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53.
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
______________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240

Thérèse Eng undersöker i sin avhandling vilka språkliga strategier översättarna använder för att i skrift kunna efterlikna den ”illusion” av naturligt talspråk som en filmdialog utgörs av. Det handlar alltså om en text som är både en översättning från ett språk till en annat men också en transformation från tal till skrift. Läsaren eller åskådaren har dessutom samtidigt tillgång till ljud och bild i sin förståelse och tolkning. Undersökningsmaterialet består av franska undertexter till 6 svenska spelfilmer från 1996-2000 : Juloratoriet, Jägarna, Tic Tac, Fucking Åmål, Tsatsiki, morsan och polisen samt Trolösa.

– En möjlighet för att sätta en talspråklig prägel på undertexterna verkar vara att välja ut vissa av de drag som är kännetecknande för autentiskt talspråk men som samtidigt inte är alltför främmande i skrift berättar Thérèse Eng. Fonologiska fenomen återges dels med fonografologiska tecken (variation av gemener och versaler, tre punkter etc.), dels med elisioner som används i talad vardaglig franska.

Thérèse Eng konstaterar i sin avhandling att det är i första hand på lexikal nivå som en talspråklighet markeras i undertexterna, då översättarna gärna väljer stilistisk transferering (dvs. att översätta ett uttryck som har en viss stilnivå med ett franskt på motsvarande nivå). Ibland förstärker de stilnivån genom att välja ett ord med lägre stilvalör på målspråket än originalets i källspråket. Med grövre uttryck som svordomar och könsord gör man ofta en reduktion men även översättning till en ”mildare” form av svordom. Man ska här komma ihåg att det upplevs som ”värre” och starkare att i skrift läsa ett vulgärt uttryck jämfört med att höra det. Denna stilistiska ”förlust” kompenseras ibland delvis genom att man ger ett annat uttryck i dialogen, som på källspråket har en mer neutral stilnivå, en översättning som har en lägre stilistisk nivå (ett slanguttryck eller vardaglig stilnivå) på franska.

I ett par av filmerna (Fucking Åmål och Jägarna) har översättarna även valt att genom fördelningen av de olika stildragen i undertexterna dessutom markera och förstärka karaktärernas olika sociala status i jämförelse med den svenska dialogens språknivå.

Undersökningen visar också att de två översättarna inte skiljer sig nämnvärt i sitt bruk av dessa muntliga drag, man kan alltså inte utröna två olika ”översättarskap”. Vad man däremot kan konstatera är att skillnaderna i graden av användandet snarare beror på den svenska filmens stilistiska nivå. Sålunda visar till exempel Fucking Åmåls undertexter en tydlig differens i stilnivå i jämförelse med Juloratoriets och Trolösas.

Thérèse Eng är född 1967, uppvuxen i Växjö men bosatt i Göteborg. Hon arbetar som lärare i svenska och retorik på Sigrid Rudebecks Gymnasium i Göteborg.

Avhandlingen ”Traduire l´oral en une ou deux lignes – Étude traductologique du sous-titrage français de films suédois contemporains” försvaras den 30 november 2007 kl.13.15, sal Homeros, Växjö universitet. Opponent är professor Eva Ahlstedt, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar kontakta Thérèse Eng, telefon 031-144852, e-post: therese.eng@vxu.se.

Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se

– Målet om en hållbar utveckling kräver medborgarnas aktiva medverkan. Därmed har inte minst den privata konsumtionen kommit i blickpunkten, säger projektledaren Michele Micheletti, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet.
– Men erfarenheterna hittills har i mycket varit nedslående. Konsumtionsvanor är svåra att förändra och lokaliseringen av köpcentrum alstrar ännu mer biltrafik. Det finns många olika slags barriärer som hindrar att en hållbar utveckling får genomslag i de privata konsumtionsmönstren.

Projektet består dels av en riksrepresentativ enkätundersökning, dels av fallstudier av fyra olika konsumtionsområden. Den första fallstudien gäller leksaker och ger tillfälle att analysera hur den hållbara utvecklingens värderingar kommuniceras från föräldrar till barn och från barn till föräldrar. Den andra fallstudien, som handlar om mode, gör det möjligt att närmare förstå vilken betydelse som hållbar utveckling har för unga människors konsumtion. Den tredje fallstudien, som inriktas på mat, ger bland annat anledning att specialstudera hur olika märkningssystem påverkar konsumenternas handlande i ett hållbarhetsperspektiv. Den fjärde fallstudien baseras på en undersökning av köpcentrum i städers utkanter och ställer frågan vilka faktorer som avgör att människor väljer att förlägga sina inköp till stormarknader.

Projektet kommer att bidra med ny och väsentlig kunskap om hur den enskilde medborgaren aktivt kan bidra till en global, hållbar utveckling. Projektet, som ingår i satsningsområdet ”Hållbar utveckling: Miljö, hälsa, säkerhet och medborgarskap” vid Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper vid Karlstads universitet, pågår till år 2010.

Kontaktinformation
För mera information kontakta Michele Micheletti, professor i statsvetenskap, tel 054 700 2263 eller 070-344 79 60

Resultatet visar att dagens IT främst har designats för ett specifikt ansvarsområde eller uppgift. Jonas Landgren menar att den istället borde fokusera på det sociala samspelet mellan aktörerna som är involverade i en räddningsinsats:

– Jag kommit fram till är hur man kan stödja de sociala interaktionerna under en insats med hjälp av IT. När räddningspersonal kommunicerar med varandra i tidskritiska situationer så kan IT förbättra möjligheten att snabbt förstå en eskalerande situation.

Under utryckningar och övningar har Jonas Landgren studerat informationsteknikens roll i räddningstjänstens arbete, och hur den redan befintliga tekniken fungerar. Han har arrangerat workshops med räddningstjänsten, spelat in personalens diskussioner och kommunikation. Utifrån dessa erfarenheter har han utvecklat prototyper för mobiltelefoner, handdatorer och andra bärbara terminaler. De har sedan testats av personalen ute i fält. Nu har vissa leverantörer börjat presentera liknande produkter; så kallade mobila beslutsstöd.

På väg ut till en olycksplats behöver personalen bättre information om platsen och olyckan. IT-stödet ska hjälpa personalen att förstå situationen och olycksplatsen med alla inblandade aktörer och insatsaktiviteter som pågår.
En skräddarsydd IT-lösning skulle kunna göra informationen bättre anpassad. Förbättrad teknik får inte stjäla tid eller uppmärksamhet utan måste vara så väl integrerad i arbetet att den bidrar och underlättar istället för tvärtom. Informationen måste levereras på ett mer effektivt och anpassat sätt än den hittills gjort.
Genom att informationen samtidigt skickas till alla inblandade i räddningsinsatsen, undviker man dubbelarbete, som när flera myndigheter samtidigt hämtar in samma information.

I sina gemensamma ansträngningar att vaska fram begripliga fakta, använder aktörerna informationsteknik som lämnar digitala spår. Dessa spår säger mycket om hur arbetet går till och är en fantastisk källa till kunskap när nya IT-lösningar ska skapas. Design för sociala interaktioner utifrån digitala spår kommer att skapa nya former av IT och göra räddningstjänsten bättre rustad att få tag på den information de behöver i räddningsarbetet.

För mer information, kontakta:
Jonas Landgren på jonas.landgren@viktoria.se eller 0733-13 02 46

Pressmeddelande från IT-universitetet, gemensamt med Chalmers och Göteborgs universitet. 22 november 2007.