– Vi har sett att det även påverkar syratoleransen och utvecklingen av en syratolerant mikroflora är en förutsättning för att drabbas av karies, säger Jessica Neilands, biomedicinsk analytiker vid Avdelningen för oral biologi som disputerar på avhandlingen ”Acid tolerance of Streptococcus mutans biofilms”.
Forskare har under lång tid studerat mikrofloran i munnen och många har också intresserat sig för hur fluor påverkar denna. Men en stor majoritet av studierna är gjorda på bakterier som odlats i näringslösningar, så kallad planktonisk form, en miljö som har lite gemensamt med bakteriernas verklighet.
Bakteriernas naturliga miljö är i stället olika typer av ytor, exempelvis tandemalj, och miljön kallas för biofilm. Under 2000-talet ökade intresset kraftigt för att genomföra studier av bakterier i biofilmer och resultaten visar att det är stor skillnad på hur bakterierna uppför sig i de olika miljöerna. Biofilmbakterier är exempelvis mer resistenta mot antibiotika. De är också mer stresståliga och växer långsammare jämfört med planktoniska bakterier.
Jessica Neilands har studerat hur bakterien Streptococcus mutans, som är en del av den normala och nödvändiga mikrofloran i munnen men som också bidrar till att utveckla karies, uppför sig i en biofilm.
– Vi kan inte säga att biofilmen vi odlar är exakt så som det ser ut i munnen, men det är ett steg närmare verkligheten, säger hon.
När vi äter sjunker pH-värdet och miljön i munnen blir sur. Stresståliga bakterier som exempelvis S. mutans anpassar sig till den sura miljön genom att framkalla en syratoleransrespons, en så kallad ATR. Resultatet blir en syratolerant mikroflora som på sikt skadar emaljen.
Jessica Neilands visar i sin avhandling att S.mutans i biofilmer är flera gånger mer syratolerant jämfört med de planktoniska bakterierna. Biofilmbakterierna tålde också en högre koncentration av fluor.
– Det är ett intressant fynd att bakterier i munnen är mer tåliga än vad vi tidigare kände till. Vi fann också att olika stammar av S. mutans har olika syratolerans, säger hon.
Men fluor kan minska bakteriernas syratolerans och fyndet kan vara ett viktigt steg på vägen att hitta ett mer effektivt sätt att förebygga folksjukdomen karies.
– Vi har förhoppningar om att i framtiden hitta möjligheter att påverka bakterierna så att de inte blir syratoleranta, säger Jessica Neilands som dock inte tror på en renässans för fluortanten.
– Jag tror inte att det är nödvändigt med en stor kampanj liknade den på 1960-talet, men för de patienter som har en ökad risk för karies kan fluor vara ett hjälpmedel.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jessica Neilands på e-post: jessica.neilands@mah.se eller telefon: 040-665 84 94/040-665 84 96.
“Grandfather’s tales about Linnaeus, who is my great great great great great great grandfather, has always been a source of inspiration to me,” says Martin Nervall.
Carl Linnaeus is of course best known for his naming of species, primarily in the plant kingdom, but he took his doctorate in medicine in Holland in 1735, and his subject was malaria. In those days medicine and botany were closely related disciplines-there was a great deal of interest in describing how plants could be used as medicines. To get his doctoral degree in medicine Linnaeus traveled to Harserwijk, Holland, where he defended his thesis one week after his arrival. In his dissertation he investigated various theories for the causes of the disease and launched the theory that malaria was caused by muddy drinking water that block the blood vesselsafter all, the disease was common in regions with stagnant water. He advocated the use of bitter substances as a cure, especially cinchona bark, which contains quinine, which is still used in malaria medicines.
A great deal has happened since then. Some 150 years later the connection was made between malaria and mosquitoes. Today, 2007, malaria is still a major health problem in tropical parts of the world. More than a million people die each year, most of them children. Resistance to the most common medicine is a growing problem, so there is a great need for new malaria medicines. The disease is caused by a parasite that nourishes itself on the hemoglobin in red blood corpuscles. Finding substances that prevent the malaria parasite from breaking down hemoglobin is one way to develop new cures.
Martin Nervall, a graduate of the engineering program in molecular biotechnology at Uppsala University, made use of data computations to find suitable such substances and to enhance our understanding of how they function at the molecular level. Several substances that seem promising have been produced by synthetic chemists.
“My part deals with finding substances and then analyzing the models to provide an explanation for why they bind. On the basis of that knowledge, even better substances can be designed that hopefully can lead to new treatments for malaria in the future,” says Martin Nervall.
Pictures can be downloaded at http://newsdesk.se/pressroom/uu/pressrelease/view/linnaeus-descendant-takes-doctorate-on-last-day-of-linnaeus-tercentenary-185929
Caption: Martin Nervall at the Linnaeus Museum with his own and his ancestor Carl Linnaeus’ dissertations on malaria. In Linnaeus’ day, however, it was common for the professor to write the dissertation. The task of the student was then to defend it. Linnaeus wrote hundreds of theses on various subjects during his decades as a professor. The portrait in the background was painted by Martin Hoffman in 1737. It shows Linnaeus, age 30, wearing the South Saami winter apparel he acquired during his journey to Lapland in 1734. There are three copies of the portrait, but this one at the Linnaeus Museum is the only one that depicts Linnaeus’ scientific work from his sojourn in Holland. In his luggage from Sweden he carried, besides the dissertation, some ten manuscripts that were published in Holland, including classics like the first edition of Systema Naturae and Flora Lapponica.
Kontaktinformation
For more information, please contact Martin Nervall, phone: +46 (0)18-471 50 58; cell phone: +46 (0)70-988 57 09, e-mail: nervall@xray.bmc.uu.se
När ett nytt vaccin tas fram sker det ofta genom att man först väljer ut ett visst protein som kännetecknar den bakterie eller det virus vaccinet riktas mot. I nästa steg väljer man ut en viss del av proteinet som har särskilt stark förmåga att reta kroppens immunförsvar. Att få immunförsvaret att känna igen och reagera mot en framtida angripare är ju målet med ett vaccin. Valda delar av ett par olika proteiner kombineras ibland till nya s k fusionsprotein.
– Men vi testade en annan tankegång. De andra delarna av proteinet, som inte retar immunförsvaret lika mycket, kanske är viktigare för proteinet? De har kanske dolts för immunförsvaret just för att de är så betydelsefulla? säger professorn i medicinsk mikrobiologi Gunnar Lindahl.
Ett nytt fusionsprotein byggt på denna idé gav mycket riktigt den allra bästa effekten mot grupp B-streptokockerna – tvärtemot de vanliga principerna.
– Detta fynd har betydelse inte bara för bekämpningen av streptokocker, utan för utvecklingen av nya vacciner över huvud taget. Det gängse arbetssättet kanske inte är det mest effektiva, menar Gunnar Lindahl.
Ett vaccin mot grupp B-streptokocker skulle troligen ges till unga kvinnor före deras första graviditet. En möjlighet kan vara att ge det i kombination med det nya vaccin mot livmoderhalscancer som lanserats tidigare i år, och som just riktar sig till tonårsflickor före sexdebuten.
Resultaten har publicerats i Cell Host & Microbe, en ny systertidskrift till den ansedda tidskriften Cell – se länken nedan. Gunnar Lindahl nås på tel 046-173244 eller gunnar.lindahl@med.lu.se.
De flesta patienter som får titanimplantat i munnen måste vänta mellan fyra och sju månader innan implantatet anses vara tillräckligt stabilt för att kronor eller broar kan fästas i skruven.
– Många känner sig fysiskt och psykiskt handikappade av sin tandlöshet och det skulle betyda mycket för patienterna om de slapp vänta så länge innan behandlingen är klar, säger tandläkaren Pär-Olov Östman som skrivit avhandlingen.
I studierna användes samma typ av dentala implantat som i vanliga fall måste läka in innan de belastas. Totalt fick 457 patienter bryggor på sina implantat inom ett dygn efter det att de fått sitt implantat. När patienterna följdes upp mer än ett år efter behandlingen hade 98 procent av alla direktbelastade implantat i underkäkens sida lyckats. I överkäkar som tidigare var helt tandlösa lyckades 99 procent av behandlingarna.
– Det hänger förstås på att tandläkaren gör ett bra jobb för att resultaten ska bli så bra, och det finns flera aspekter att ta hänsyn till innan man väljer att direktbelasta implantatet. Jag skulle tro att det krävs ytterligare flera års forskning innan direktbelastade implantat blir den normala behandlingen vid tandlöshet, säger Pär-Olov Östman.
Alla typer av dentala implantat är dock inte lämpliga för direktbelastning. För patienter som fått implantatet Nobel Direct misslyckades många av behandlingarna.
Det finns patienter som inte klarar att få ett direktbelastat implantat. Avhandlingen visar att dessa patienter kan få ytterligare ett tillfälligt implantat som är mindre och smalare än det permanenta och som kan användas för att fästa protesen medan det permanenta implantatet läker. Pär-Olov Östman har också utvecklat en snabb metod för tandläkaren att tillverka tillfälliga broar på implantat i munnen.
– Det tar bara en halvtimme för tandläkaren att skapa en temporär bro. Det går snabbt och blir betydligt billigare för patienten än de gedigna broar som tandtekniska laboratorier tillverkar, men de håller inte riktigt lika bra, säger Pär-Olov Östman.
FAKTA DENTALA IMPLANTAT
Implantatet är en slags artificiell tandrot av titan. Titanskruven opereras in i käkbenet och läker fast där för att användas som fäste för kronor, broar eller proteser. Metoden uppfanns av professor Per-Ingvar Brånemark vid Sahlgrenska akademin under 1960-talet. Det finns flera typer av titanfixturer, men alla bygger på att titanmetallen har den unika egenskapen att kunna osseointegreras.
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för biomaterialvetenskap
Avhandlingens titel: On various protocols for direct loading of implant-supported fixed prostheses
Avhandlingen försvaras fredagen den 21 december, klockan 13.00, avdelningen för biomaterialvetenskap, Medicinaregatan 8B, våning 4, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Pär-Olov Östman, leg. tandläkare, telefon: 070-247 89 50, e-post: po@holmgatan.se
Handledare:
Professor Lars Sennerby, telefon: 031-786 29 65, e-post: lars.sennerby@biomaterials.gu.se
Kampen om makten över den fackliga rörelsen och partiernas strävanden att kontrollera den har varit ett framträdande inslag i det fackliga arbetet. Socialdemokratin fick tidigt en dominerande ställning, men under 1920- och 1930- talen kom den att utmanas av vänstersocialdemokraterna, kommunisterna och socialisterna. Historikern Stefan Dalin har i sin doktorsavhandling studerat exemplet Hofors, ett brukssamhälle i västra Gästrikland där maktförhållandena inom fackföreningsrörelsen avvek från den gängse bilden. Viktiga delar av den fackliga makten låg i Hofors hos partierna till vänster om socialdemokraterna.
– Jag har undersökt vad som kännetecknade och möjliggjorde den avvikelsen. Orsakerna till radikalismen i Hofors finns i ortens fackliga och politiska miljö, förklarar Stefan Dalin.
Dalin visar i sin studie att den vänstersocialdemokratiska arbetarekommunen och dess efterföljare var välorganiserade och att deras fackliga arbetssätt låg nära det ”socialdemokratiska”. En annan orsak till deras starka ställning var den stora tillit som fanns till partiernas företrädare. Det växte fram en radikal tradition i Hofors.
– Fackföreningsmedlemmarna fokuserade på företrädarnas personliga kvalitéer och om de kunde svara upp mot medlemmarnas krav och förväntningar, konstaterar Stefan Dalin. En kommunistisk eller socialistisk tillhörighet var inget hinder vid valet av fackliga förtroendemän.
Fredagen den 14 december försvarar Stefan Dalin, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Mellan massan och Marx – En studie av den politiska kampen inom fackföreningsrörelsen i Hofors 1917-1946.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Alf Johansson, Historisk institutt, Olso universitet.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Stefan Dalin på
tel 0611-800 86, 073-270 95 39 eller e-post stefan.dalin@lvn.se
I den senaste utgåvan av Svenska Akademiens Ordlista finns för första gången två uppslagsord på bauta-. Förutom bautasten finns det förstärkande bauta-, som t.ex. i bautastor.
Användningen av ord bildade med bauta- har en lång och omväxlande historia, det framgår av Susanne Haugens doktorsavhandling i nordiska språk. Den visar också på en intressant koppling till historiens växlande status; i perioder då historien har haft hög status har ordet bautasten använts oftare, och det är tydligt att ordet har fungerat som en statusmarkör för användaren.
– Historiens höga status under stormaktstiden hade stor betydelse för att ordet bautasten lånades in i svenskan 1664, förklarar Susanne Haugen. Ordet kom då från isländskan via Olof Verelius över sättning av Götriks och Rolfs saga.
Undersökningen visar att det fornvästnordiska ordet bautasteinn ursprungligen betydde sten som är slagen ned i jorden eller sten rest över en fallen krigare, två betydelser som kan sammanföras i minnessten. Denna betydelse framträder också tydligt i de medeltida texterna. Likheter mellan svenskan och isländskan bidrog till att ordet uppmärksammades och sedan lättare kunde användas i svenskan.
Under de första dryga hundra åren i svenskan, 1664-1790, användes ordet bautasten trevande, och främst i facklitteratur. Användningen ökade därefter något fram till ca 1900 och ordet förekom även i skönlitteratur. Därefter avtog användningen, men enligt Svenska Akademiens ordlista (1986) har ordets användning ökat under 70-talet och 80-talet. År 1985 finns det första belägget för bauta- som förstärkande förled.
– Det beror med stor sannolikhet på seriealbumet Asterix och den populära figuren Obelix som bär på stenarna. Genom alla bilder på stora bautastenar har ordet tolkats just som stor sten. Troligen är det så bauta- har fått sin funktion som förstärkande förled, säjer Susanne Haugen. Det har visat sig vara användbart i ord som t.ex. bautabokhylla eller bautahurra. På senare tid har bauta också börjat användas som ett fristående ord i betydelsen mycket stor, t.ex. i uttryck som ”han är bauta”.
Fredagen den 21 december försvarar Susanne Haugen, Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Från bautasten till bautastor. Studier över fornvästnordiska bautasteinn och svenska ord bildade med bauta(-). Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor emeritus Hans Jonsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Susanne Haugen,
tfn: 090-786 78 99 eller e-post susanne.haugen@nord.umu.se .
Situationsmedvetenhet (Situational Awareness, SA) handlar om att ha koll på läget och vara medveten om vad som händer. Redan då ett komplext system utvecklas får vi en möjlighet att påverka vilken SA en framtida användare av systemet kan komma att få. Det gäller att ta vara på detta tillfälle, argumenterar Jens Alfredson i en avhandling vid Linköpings universitet.
Alfredson arbetar till vardags på Saab med utveckling av bemannade och obemannade flygplan och har varit industridoktorand vid Graduate School of Human-Machine Interaction. Han har studerat SA och hur man kan använda uppmätta skillnader i SA vid utveckling av komplexa system. Detta är relevant för en rad olika typer av system, även om de flesta exemplen i avhandlingen kommer från flyget.
Genom att i förväg uppskatta effekterna av att införa ny teknik kan utvecklingsresurserna användas effektivare. I en studie av militär ledningspersonal uppmättes negativa effekter på SA när personalen fanns på geografiskt skilda platser. Samma sak gällde personal som fick komplexa uppgifter. Båda fallen är relevanta vid införandet av ny teknik i det nätverksbaserade försvaret.
Redan införd teknik används inte heller alltid som den är avsedd. I en studie där tolv piloter simulerade en flygning med passagerare mellan två europeiska städer, visade det sig att de gjorde mycket frekventa avsteg från de procedurer som de förväntas följa. Det fanns dock inga tecken på att säkerheten äventyrades.
Avhandlingen visar också att bilindustrin skulle kunna vinna på att ta tillvara erfarenheter av simulatorbaserad design från flygområdet. Moderna bilar genomgår en teknisk förändring med datorisering av delsystem liknade den som genomförts på flygplan. Detta exemplifieras med en studie av införandet av färgdisplayer i stridsflygplanet Gripen från senare delen av nittiotalet.
Avhandlingen Differences in Situational Awareness and how to manage them in development of complex systems lades fram 7 december 2007.
Kontaktinformation
Kontakt:
Jens Alfredson 013-183169, 0734-183169
– Anbudsupphandling är ett steg mot en mer professionell drivningsmarknad. Med anbud kan skogsföretagen på ett enhetligt sätt beskriva efterfrågade tjänster och formulera en miniminivå för kvaliteten. Modellen innebär också att anbudsgivaren begär ett pris för sin tjänst, istället för att som tidigare bli tilldelad en ersättning, säger Anna Furness-Lindén.
Modellen, som är ett vedertaget upphandlingsverktyg på andra entreprenadmarknader, har potential. Men det finns en del bitar som behöver utvecklas. Ett exempel är garantierna, som är en viktig del i en anbudsupphandling. De gör att anbudsgivaren kan avgränsa och förtydliga sitt anbud och därmed slippa bygga in en onödigt hög riskpremie i priset.
– Vår utvärdering visade att de flesta garantierna ströks i de slutliga avtalen utan någon justering av priset. Oftast berodde det på att Södra Skog tyckte att garantierna blev svåra att administrera. Många garantikrav var också otydligt formulerade av anbudsgivaren, säger Anna Furness-Lindén.
Anna Furness-Lindén är ganska övertygad om att anbud kommer att användas för upphandling av tjänster i framtiden.
– Fast inte som den enda affärsmodellen. Jag tror att anbud kommer att bli ett verktyg bland flera. När det till exempel gäller riktigt sofistikerat utvecklingsarbete krävs närmare relationer mellan leverantör och kund, säger hon.
Fakta
* Under 2006 genomförde Södra Skog landets första stora anbudsupphandling av drivningstjänster. Syftet var att öka affärsmässigheten och att engagera entreprenörer som är intresserade av utvecklingsarbete.
* Skogforsk har utvärderat processen med fokus på utvecklingsfrågor och affärsmässighet.
Läs mer i Resultat nr 14, 2007 som finns att beställa på www.skogforsk.se.
Kontaktinformation
Kontakt
Anna Furness-Lindén, Skogforsk. Tel: 018-18 85 35, 070-490 52 18
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
I Sverige skickades det allra första elektroniska receptet redan 1983. I dag skickas 66% av alla recept som utfärdas, elektroniskt till apoteken. Fördelarna med en elektronisk receptprocess är flera. Säkerheten för patienten kan öka i alla led. Läkare kan med patientens tillåtelse se vilka andra läkemedel som är aktuella och göra bättre bedömningar vid nya förskrivningar. Patienten behöver inte hålla reda på ”den gula lappen” och på apoteken kan man erbjuda kunderna bättre service via olika kanaler som telefon och webb.
– I Sverige har vi kommit långt med e-förskrivning, säger Bengt Åstrand ansvarig för utvecklingen av e-hälsotjänster i Apoteket AB. Det som andra runt om i världen planerar för, finns redan i Sverige, men vi kan bli mycket bättre på att använda våra system.
En ökad användning av läkemedel under de senaste decennierna har lett till att 71% av svenska folket under en 15 månadersperiod 2005-2006 hämtade ut ett eller flera receptläkemedel. 79% av svenska kvinnor fick ett receptläkemedel expedierat under samma period, medan motsvarande siffra för alla barn upp till 9 års ålder är 63%. I genomsnitt gjordes 12 receptuttag per medborgare under studietiden, medan äldre över 70 år hade dubbelt så många uttag av receptläkemedel.
Läkare och farmacevter behöver vara extra uppmärksamma, så att inte läkemedel som påverkar varandras effekter används samtidigt. En patient kan få läkemedel från flera olika läkare. Och dessa känner inte alltid till vad andra läkare har skrivit ut. De nyinrättade svenska receptregistren har bland annat tillkommit för att förhindra olämpliga ombinationer av läkemedel. De nya möjligheterna att förbättra kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården med olika IT-stöd har inte ännu till fullo börjat utnyttjas. Men den enskilde kan också själv med hjälp av e-legitimation få en sammanställning över alla sina mediciner på Apotekets hemsida.
– Det roligaste är att så många privatpersoner redan har upptäckt att det går att få en bra översikt över sina mediciner, säger Bengt Åstrand.
Disputationen sker den 18 december kl 13.00, Sal N 2007 Smålandsgatan 26 B, Högskolan i Kalmar. Opponent är professor Albert Wertheimer, Temple University, Philadelphia, USA.
Kontaktinformation
Bengt Åstrand
tel: 0480-41 63 61
mobil: 070-665 0767
e-post: bengt.astrand@apoteket.se
Det kosmiska stoftet är rikt på olika mineraler som kan påverka produktionen av alger i världshaven. En hög algproduktion under tider med stort kosmiskt inflöde ökar molnbildningen i atmosfären, vilket i sin tur minskar strålningen från solen till jordytan. Under sådana perioder blir det kallare på jorden. När det kosmiska inflödet är lågt minskar istället molnigheten och vi får ett varmare klimat.
Tusenårscykeln, som i sin tur verkar styras av variationer i solens aktivitet, kan tydligt ses genom historiens gång. Bronsåldern, romartiden och vikingatiden är exempel på varma tider, medan de kalla perioderna sammanfaller med de så kallade Dark Ages. Kalla perioder i historien är till exempel fimbulvintrarna i övergången mellan järn- och bronsåldern, folkvandringstiden och nu senast lilla istiden.
– Är våra teorier riktiga går vi just nu mot varmare tider, som kommer kulminera om cirka 300 år. Sedan blir det nog kallare igen, säger Lars Franzén.
Franzen och Cropp presenterar också en teori för varför istiderna kommer och går, vilken även den är baserad på studier av torvmarker.
– Hade inte människan släppt ut en massa koldioxid, så hade vi kanske redan varit i en istid igen, menar Franzén.
Resultaten presenteras i decembernumret av den vetenskapliga tidskriften Geografiska Annaler.
Kontaktinformation
För mer information
Professor Lars Franzén
Institutionen för geovetenskaper
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 1958
Mobil: 0706-19 82 67
Länk till artikeln: http://www.blackwell-synergy.com/doi/abs/10.1111/j.1468-0459.2007.00328.x
I sin forskning arbetar Mikaela Rapp med membranproteiner från E. coli. Under doktorandtiden fokuserade hon på att undersöka hur dessa proteiner är förankrade i membranet, det vill säga deras topologi. Hon har arbetat både med ett storskaligt projekt där topologin på i stort sett alla E. colis membranproteiner (8776;600 st) studerades, samt på topologistudier av en mindre proteinfamilj (small multidrug resistance family of proteins) där EmrE- proteinet användes som prototyp. Resultatet av studierna visade att detta protein har en väldigt ovanlig och intressant topologi och består av (minst) två molekyler som i membranet är upp och ned vända i förhållande till varandra. Multi-drug resistens är ett växande problem i samhället idag. Resultatet av hennes forskning är en viktig pusselbit i kampen att förstå hur dessa proteiner kan exportera toxiska substanser ut ur cellen.
Mikaela Rapp ser priset som en uppskattning av henne både som forskare och förmedlare.
– Jag är självklart otroligt stolt och glad över att ha blivit tilldelad detta prestige-fyllda pris! Priset är ju ett kvalitetsbevis på flera nivåer. Det både visar att det jag jobbar med är intressant och viktigt, men också på att jag som person har det som krävs för att förmedla min kunskap och forskning på ett så pass attraktivt sätt att det är värdigt att publiceras i Science. Det är stort!
Kontaktinformation
Stockholms universitet
Mikaela Rapp, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, e-mail: mikaela.rapp@dbb.su.se.
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.
Runt 25 procent av alla proteiner i en cell sitter i cellens membran. Eftersom de sköter om all kommunikation mellan cellens inre och den omgivande miljön är många membranproteiner helt nödvändiga för cellens liv. Störningar i deras funktion leder ofta till sjukdomar av olika slag. För läkemedelsindustrin är membranproteiner högt prioriterade drug targets”.
För att passa in i cellens fettrika membran måste alla membranproteiner vara ”fettälskande”. I alla celler finns ett speciellt maskineri för att tillverka och hantera ”feta” proteiner och se till att de sätts in på rätt sätt i cellmembranet. Forskarna vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att i detalj studera de egenskaper hos ett membranprotein som krävs för att det ska kännas igen av cellmaskineriet. Redan för ett par år sedan publicerade gruppen en första artikel i Nature där man kunde påvisa att det finns en fettröskel” som avgör om ett protein kan sättas in i ett membran eller inte. I det nya arbetet har man lyckats helt klarlägga den molekylära kod som styr membranproteinernas struktur.
– Nu när vi har dechiffrerat koden kan vi med hög säkerhet avgöra vilka delar av ett protein som kommer att fastna i membranet, säger Gunnar von Heijne.
Den nya kunskapen kommer att hjälpa forskare världen över som försöker förstå mer om cellen och dess membran, inte minst inom läkemedelsindustrin.
– Intresset för membranproteiner är på topp just nu, och våra resultat kan bli viktiga pusselbitar för till exempel läkemedelskemister som arbetar med drug design”, säger Gunnar von Heijne.
Artikelns namn: Molecular code for transmembrane-helix recognition by the Sec61 translocon. Nature, 13 december.
För ytterligare information
Professor Gunnar von Heijne, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, e-post: gunnar@dbb.su.se. Tel: 070-394 1107
För bild, kontakta universitetets presstjänst, tfn 08-16 40 90 eller press@su.se.
En grundläggande egenskap hos tumörer i allmänhet är deras förmåga att bilda nya blodkärl, det som kallas angiogenes. En tumör kan inte växa sig större än ungefär en kubikmillimeter utan att behöva bilda nya kärl som säkerställer dess behov av syre och näring. Tanken att kunna begränsa eller helt omöjliggöra kärlbildningen är mycket lockande från behandlingssynpunkt, eftersom tumörens möjligheter att växa och sprida sig genom metastaser därmed sätts ur spel. Det har lett till intensiv forskning kring de faktorer som är involverade i angiogenesen. Eftersom njurcancer är en tumörtyp med mycket blodkärl är den ett bra modellsystem i sammanhanget.
I Sverige insjuknar omkring ca 900 personer per år i njurcancer och ungefär 600 avlider i sjukdomen under samma period. Kirurgi är den huvudsakliga behandlingsformen om cancern är begränsad till njuren och dessa patienter har den bästa prognosen. Vid spridd sjukdom är möjligheten för överlevnad betydligt sämre, framförallt för att det saknas bra behandlingsalternativ: Både cellgifter och strålning har visat sig verkningslösa för denna tumörgrupp. Behandlingsmetoder som siktar in sig mot angiogenesen vid njurcancer har visat lovande resultat och stor vikt läggs nu i forskningen vid att kartlägga förekomst och betydelse hos centrala faktorer i det sammanhanget.
HIF-1 (förkortning av eng. ”hypoxia inducible factor-1”) är en av de viktigaste faktorerna vid angiogenes oavsett tumörtyp. HIF-1 har en övergripande, reglerande och kontrollerande roll vid alla steg i kärlnybildningen. Avhandlingens studier på patienter med njurcancer visar skillnader i förekomst av HIF-1 mellan olika njurcancertyper på ett sätt som inte varit känt tidigare. Patienter med den vanligaste njurcancerformen, s.k. klarcellig njurcancer, förefaller faktiskt ha bättre prognos om nivån av HIF-1 är hög. Dessa data från patientmaterial motsäger delvis tidigare upfattningar om angiogenes vid njurcancer och bidrar därför med viktig klinisk information inför den fortsatta jakten på en angiogenesinriktad behandling mot sjukdomen.
Anders Lidgren är AT-läkare och doktorand vid enheten för urologi och andrologi, Umeå universitet, och kan nås på telefon 090-785 21 98, 070-623 54 07, e-post anders.lidgren@urologi.umu.se
Fredag den 21 december försvarar Anders Lidgren, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för urologi och andrologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Hypoxia Inducible Factor-1 in renal cell carcinoma.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, By. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är professor Per-Uno Malmström, Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi, Uppsala Universitet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Den nya metoden, som ska föras in i rutinerna på Universitetssjukhuset i Lund, använder sig av ”biomarkörer” – faktorer i kroppen som är specifika för den aktuella sjukdomen. Den är ett resultat av forskningen inom Create Health, ett stort forskarsamarbete vid Lunds universitet som stöds av Stiftelsen för strategisk forskning och Wallenbergstiftelsen.
I Create Health samarbetar forskargrupper från universitetets medicinska, tekniska och naturvetenskapliga fakulteter samt cancerläkarna på Universitetssjukhuset. Arbetets övergripande mål är att med avancerad bioteknik sålla fram proteiner och gener som kan fungera som biomarkörer, dvs visa om en viss patient är frisk eller har cancer, och i det senare fallet i vilket stadium sjukdomen befinner sig.
En mängd lovande projekt är i gång, men det som gäller mantelcellslymfom har kommit längst på vägen mot praktisk tillämpning på patienter. Forskaren Sara Ek och hennes medarbetare har genom att studera mer än 55 000 gener hittat de som är specifika för just denna sjukdom. Hon har i nästa steg lyckats identifiera de proteiner som tillverkas av sjukdomsgenerna. Det är ett av dessa proteiner som kan fungera som biomarkör, dvs visa om en viss patient drabbats av mantelcellslymfom.
– I samarbete med patologerna håller vi nu på att föra in den nya diagnosmetoden i rutinerna för undersökning av lymfomprover. På sikt kan kanske den ökade kunskapen om de proteiner som är aktiva i sjukdomen också leda till nya behandlingsmetoder, säger professor Carl Borrebaeck som är programdirektör för Create Health.
Överläkaren på patologen, docent Michael Dictor, instämmer.
– Det aktuella proteinet Sox11 har visat sig vara en mycket känslig och specifik markör för mantelcellslymfom, och ger också en möjlig ny bild av tumörens uppkomst, säger han.
Mer information www.createhealth.lth.se samt Sara Ek, 046-2223824 och Sara.Ek@immun.lth.se, och Carl Borrebaeck, 046-2229613 eller 0708-21 83 30, Carl.Borrebaeck@immun.lth.se
Miljöföroreningars potentiella effekter i människor och djur är ett påtagligt bekymmer i dagens samhälle. I den första rapporten av sitt slag i Sverige och världen rapporterade Sören Jensen 1966 att polyklorerade bifenyler (PCB) förekom i miljön. Därefter fann man att långlivade miljöföroreningar som PCB och diklorodifenyltrikloroetan (DDT) var vitt spridda i miljön och att Östersjön var mycket förorenad. Under 1960- och 1970-talen minskade också gråsälspopulationen i Östersjön. Undersökningar av döda sälar visade att de hade njurskador, tarmsår, benskörhet samt sammanväxningar, förträngningar och muskelknutor (myom) i livmodern. Dessa livmoderskador tros ligga bakom populationsminskningen bland Östersjögråsälar. Myom är även vanligt förekommande bland kvinnor, men man vet inte varför de uppstår.
En av studierna i Carolina Bredhults avhandling omfattar 257 gråsälshonor från Östersjön som undersöktes 1973-2007. Hon fann att myom endast förekom i honor som var 22 år eller äldre, och att förekomsten verkade vara kopplad till en hög livstidsexponering för PCB. Myomförekomsten var som högst i sälar undersökta från slutet av 1970-talet till mitten av 1990-talet och har därefter sjunkit. Även föroreningsnivåerna av PCB och DDT i Östersjön har sjunkit sedan användningen av dessa ämnen förbjöds i början av 1970-talet.
För att studera miljöföroreningars effekter på de kvinnliga fortplantningsorganen i människa användes en cellodlingsmodell baserad på endotelceller från livmoderslemhinnan. Endotelceller klär insidan av alla blodkärl i kroppen.
– Vi fann att hormonstörande miljöföroreningar påverkar delningen och i vissa fall även överlevnaden hos dessa celler, säger Carolina Bredhult.
Sammanfattningsvis tyder resultaten på att miljöföroreningar i vår omgivning kan påverka det kvinnliga fortplantningssystemet både hos människor och gråsälar och att en hög livstidsexponering för PCB kan vara kopplat till ökad myomförekomst bland gråsälar i Östersjön.
– Men det behövs fler studier för att klargöra på vilket sätt miljöföroreningar, både var för sig och i kombination med andra miljöföroreningar, påverkar olika slags celler från fortplantningssystemet och därmed eventuellt även fortplantningsorganens funktion, till exempel fertiliteten, säger Carolina Bredhult.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carolina Bredhult, 018-611 57 74, e-post: Carolina.Bredhult@kbh.uu.se
Avhandlingen handlar om hur fyra trettiotalstidningar skildrar olika typer av avvikande samhällsgrupper och individer. Huvudintresset är förhållandet mellan nyhetsjournalistiken, folkhemstanken, samhället och det nationella perspektivet.
– Mellankrigstidens tankegods innehöll bland annat idéer om välfärdsbygge, nationalism och rasbiologi, berättar Merja Ellefson, där Per Albin Hanssons vision om folkhemmet skulle kunna sammanfattas med hjälp av en enkel metafor: Först skapas flocken genom att de enskilda individerna samlas ihop. Sedan för herden sin flock till källans flod när den av törst mattas och leder flocken den rätta stig där den trygg kan vara. Flocken producerar som bekant inget om den inte får mat, vatten och skydd från vind och regn. Fåren behöver dessutom skyddas från vargarna. Men vad händer om det inte längre är Herren som är vår herde god utan Staten? Om befolkningen ses som en viktig resurs, borde det följaktligen vara i statens intresse att ta ansvar över administrationen av befolkningens livsvillkor. Välfärd kan förstås skapas för att förbättra både individens och kollektivets livsvillkor. Statens (eller kollektivets) intressen kan dock sättas före individens rättigheter – något som t ex Tredje rikets politik visade. Ett formellt medborgarskap och att vara en samhällsnyttig individ räddade inte de tyska judarna.
Vad har då den gode herden med medierna att göra, undrar Merja Ellefson?
– Nyhetsrapporteringen handlar inte bara om informationsspridning utan nyhetsförmedlingen är även ett metaforiskt verktyg som visar människorna hur kulturens värderingar ser ut och hur världen är konstruerad. Informationsutbyte och kommunikation hör ihop med de tekniker som skapar och upprätthåller ordning. Nyheterna fokuserar gärna på det som är suspekt, dubiöst, avvikande, oförutsägbart och tvivelaktigt. Offentlighetens stigmatiserande effekter kan dessutom utnyttjas i den sociala kontrollens räkning.
De fyra tidningarna som undersökts är Stockholms-Tidningen, Dagens Nyheter, Social-Demokraten och Svenska Dagbladet. Tidningarnas syn på normalitet och avvikelse visade föga förvånande att det fanns en tydlig skillnad mellan den ”normala” gruppen och den avvikande. Däremot visade det sig finnas en skillnad i hur de så kallade avvikande grupperna behandlades.
– Några grupper bland de avvikande accepterades helt, medan andra grupper inte alls gjorde det. Tornedalssvenskar och samer tillhörde till exempel en grupp av avvikande svenskar som accepterades som en del av landet, medan exempelvis tattare inte alls gjorde det. De stod för något som inte accepterades och behandlades därefter i pressen, säger Merja Ellefson.
De tydligast definierade grupperna som representerade de avvikande var religiösa sekter, etniska minoriteter, utlänningar, kriminella och politiska aktivister på den extrema vänster- och högerkanten.
– Rent kvantitativt representerades den avvikande gruppen av kriminella i mer än åttio procent av de undersökta artiklarna. Cirka fem procent handlade om etniska minoriteter och utlänningar, en procent berörde religiösa sekter och politiska extremister. Artiklar om sociala problem stod för ungefär tio procent.
Undersökningen är gjord på tidningar som utgavs mellan 1935 och 1938 och avhandlingen är rik på historier från förr. Bland annat kan man läsa om smuggelsprit, vildsinta finnar, oregerliga tattare och flyktinginvasion.
Disputationen äger rum den 14 december, kl. 10.00 i JMK-salen, Garnisonen, Karlavägen 104, Stockholm. Opponent är professor Tom Moring, Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet, Finland.
Avhandlingens namn
Staten är vår herde god” – Representationer av annorlundahet och ordning i fyra svenska trettiotalstidiningar.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7193 .
Kontaktinformation
För ytterligare information
Merja Ellefson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), Stockholms universitet, tfn 08-16 44 92, 070-485 60 15, e-post: ellefson@jmk.su.se.
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.
