– I avhandlingen har en grupp bestående av tolv förskollärare, en fritidspedagog och en forskarstuderande utifrån en deltagarorienterad forskningsansats granskat sin specialpedagogiska yrkesutövning, säger Eva Siljehag. Gruppen formulerade ett yrkesuppdrag som innebar arbete med kartläggningar, handledning, samtal, utredningar, analys- och uppföljningsarbete. Den samlade kvalifikationen beskrev också ett medvetet processarbete att bygga upp relationer, sammanhang och en kritisk granskning såväl inom som utanför de institutioner som gruppen representerar.

I en samhällskritisk analys söks förklaringar och förståelse till de tre teman som gruppen gemensamt arbetat fram. Dessa tre teman är: syn på kunskap, människa och samhälle, specialpedagogik som organisation, verksamhet och innehåll samt temat kön.

– Avhandlingens analys visar att igenkännande föregår erkännande. Det innebär att barns och elevers igenkännande av sin verklighet utgör en primär kunskapskälla för pedagogiska arbetslag och utrednings- och bedömningsarbeten. Igenkännandet utgör därmed en etisk rättighet och en motkraft till den ökade bedömningskontroll som växer fram inom utredningsarbeten, utökat betygssystem och krav på centralt formulerade kriterier, säger Eva Siljehag.

Disputationen äger rum den 15 december, kl 10.00, Dahlströmsalen, Lärarhögskolan, hus D, Rålambsvägen 26 D, Stockholm. Opponent är professor Dennis Beach, Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås.

Avhandlingens namn
Igenkännande och motkraft: Förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken – En deltagarorienterad studie (Recognition and Counter power).

Kontaktinformation
För ytterligare information
Eva Siljehag, Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm, tfn 070-695 23 26, e-post: eva.siljehag@lhs.se.

För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.

Under sitt andra levnadsår börjar barn intressera sig för hur olika föremål förhåller sig till varandra. De gillar att bygga torn, sätta lock på grytor och stoppa klossar i hål, och de lär sig planera handlingar där mer än ett föremål är inblandat. Tidigare forskning har fokuserat på hur barnet greppar klossar och stoppar dem i hål, medan Helena Örnkloo i sin avhandling har studerat vad som händer under transportsträckan till hålet. Hur barn vrider på klossen för att få den att passa in ger en uppfattning om hur vi utvecklar rumsliga begrepp, så kallad spatial kognition.

Barnen som deltog i experimenten var i åldern 14-40 månader. Resultaten visar att en stor del av utvecklingen sker när barnen är ungefär ett och ett halvt år gamla, det är nämligen stor skillnad på hur väl barn klarar av att passa in olika klossar i hål vid 18 respektive 22 månaders ålder.

– För att lösa problemet måste de i förväg tänka sig hur de ska rotera klossen. 22-26 månader gamla barn anpassade klossen och passade in den i hålet. De som var 14-18 månader försökte lirka ned klossen i hålet först när de märkte att den inte passade in, vilket inte fungerar i den här uppgiften, förklarar Helena Örnkloo.

I ett annat experiment fick barnen välja mellan två olika klossar, av vilka den ena passade in i ett hål, samt mellan två olika hål, av vilka det ena passade en viss kloss. För att klara det måste barnen inte bara rotera klossen mentalt, förutsäga dess väg till målet och förstå hur det slutliga läget skulle se ut, utan också välja bort en kloss till förmån för en annan.

– Det visade sig att förmågan att välja utvecklas mycket senare än väntat. Vid två års ålder kunde barnen passa in en komplicerad kloss i ett hål, men inte ens treåringarna kunde felfritt välja mellan olika former. Att skilja på klossar i olika storlekar var dock lättare. Det kunde de göra vid 20 månaders ålder, berättar Helena Örnkloo.

Barnen hade inga svårigheter att passa ihop en kloss med en annan, eller att passa ihop en kloss med en bild av en kloss. De hade inte heller några problem med att minnas en kloss fastän den var utom synhåll. Däremot hade barnen svårt att passa ihop en positiv form (klossen) med en negativ form (hålet).

– När barn kan tänka sig objekt i olika positioner förbättras deras handlingsförmåga enormt, säger Helena Örnkloo.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Helena Örnkloo, 018- 471 21 08, 070-748 82 81, e-post: helena.ornkloo@psyk.uu.se

För första gången i KTH Racings historia kommer motorn inte att turboladdas. I stället kommer ett insugssystem med variabla rörlängder att konstrueras. Dessutom ska motorn, som även i år är på 600 cm3, anpassas för E85-drift. Motorn i årets bil, KTHR5, är annars densamma som i förra årets bil – en motorcykelmotor från en Suzuki av modell GSX-R.

Det 40-tal studenter som ingår i teamet har lagt mycket kraft på att få KTHR5 användarvänlig och lätt att köra. Växlingarna sköts med paddlar bakom ratten och det egenutvecklade pneumatiska växlingssystemet ger snabba och exakta växlingar.

Bilen är uppbyggd runt en avancerad kolfibermonocoque, d.v.s. en lastbärande ”balja” i kolfiber, i motsats till den traditionella stålrörsramen. Detaljerade fordonsdynamiska simuleringar ska säkerställa att egenskaper som väghållning, kurvtagning och stabilitet är optimala under tävlingarna. Bilen är också utrustad med ett välanpassat loggsystem som gör det möjligt att mäta och analysera en mängd parametrar under träning och tävling.

KTHR5 började konstrueras i september 2007 och målet är att delta i nästa sommars Formula Student-tävlingar i England och Tyskland som hålls på de anrika banorna Silverstone och Hockenheim.

Tack vare teamets breda kunskapsbas från en mängd olika områden finns förutsättningar för en bil med bra egenskaper på alla plan. Noggranna motorsimuleringar, detaljerade CAD-ritningar, hållfasthetsberäkningar och goda kunskaper inom fordonsdynamik ligger till grund för bilen, som trots tuffa regelbegränsningar utvecklar ungefär 100 hästkrafter och klarar 0-100 km/h på 3 sekunder.

En kanske ännu mer imponerande siffra är den maximala lateralaccelerationen som uppgår till ungefär 1,8G. Detta innebär att föraren utsätts för sidokrafter som är nästan dubbelt så stora som tyngdkraften. De höga sidokrafterna utsätter däck, chassi och förare för enorma påfrestningar, men möjliggör också avsevärt högre kurvhastigheter än vad som är möjligt i en normal bil.

Formula Student är en praktisk ingenjörstävling som går ut på att från grunden konstruera och tillverka en ensitsig racerbil enligt ett internationellt reglemente framtaget av SAE, Society of Automotive Engineers. Själva tävlingen avgörs genom ett poängsystem där man maximalt kan få 1 000 poäng. Poäng ges för bland annat design/konstruktion, ekonomi, väggrepp, acceleration samt för ett långlopp på en gokart-liknande bana.

Tid för presentation: Fredag 14 december, kl. 10.00

Plats: KTH Campus Valhallavägen, sal F2, Lindstedtsvägen 28, Stockholm

Bild: http://www.kthracing.se/press_kthr5.jpg

Kontaktinformation
Kontakt
Joakim Karlsson, 0702-34 66 03, jocke@kthracing.se

Det kallas Förstärkt verklighet eller Augmented Reality (AR) och är sedan länge en hägrande vision i medievärlden. Problemet har varit den dyrbara och klumpiga utrustning som krävts för lyxen att kunna placera virtuella föremål i den fysiska verklighet man befinner sig i.

Anders Henrysson, doktorand vid Avdelningen för Visuell informationsteknologi och tillämpningar (VITA), Linköpings universitet, använder i stället en kameramobil som plattform för tekniken.

– Vad har folk över hela världen? Jo, en mobil. Mobilerna utvecklas nu enormt snabbt till små datorer som erbjuder extremt spännande möjligheter, säger Anders Henrysson som på fredag lägger fram sin doktorsavhandling.

Den unika teknik som han utvecklat gör kameramobilens display till ett genomskinligt fönster där en 3D-struktur i mobilens dator tar plats i den verkliga omgivningen.

Ett exempel är världens första annonskampanj i AR, som Anders Henrysson var med och skapade under en forskningsvistelse vid HIT Lab NZ i Nya Zeeland. Beställare var Wellington Zoo. I tidningsannonserna fanns bara en kvadrat med ett intetsägande mönster i svartvitt, samt en text med instruktioner där läsaren uppmanades att via sms ladda ner ett litet program till sin mobil. Sedan var det bara att passa in markören i displayen varpå man kunde se en björn, en gepard eller en giraff promenera omkring i tidningen.

Så här går det till: när användaren riktat in kameran så att hela markören syns i displayen, identifieras mönstret av mobilens datorenhet, som matchar detta mot en digital mall i programmet. Då renderas (ritas) den tredimensionella grafiken och blandas med den bild av omgivningen som syns i displayen. Sedan upprepas sekvensen med interaktiv hastighet, ungefär tio gånger i sekunden.

Med hjälp av trådlös överföring, till exempel Bluetooth, kan två eller flera mobiler interagera med varandra. Anders Henrysson har skapat ett tennisspel där spelarna använder sina mobiler som racketar.

Det är på spelmarknaden tekniken kommer att slå igenom först, tror Anders Henrysson. Men många andra tillämpningar är möjliga till exempel inom sjukvård, logistik och samhällsplanering.

Avhandlingen Bringing augmented reality to mobile phones läggs fram fredag 14 december 2007 kl 13.15 i sal K2, Kåkenhus, Linköpings universitet Campus Norrköping.
Opponent är Dr Kari Pulli, Nokia Research Center, New York.

Kontaktinformation
Kontakt:
Anders Henrysson 011-363493, andhe@itn.liu.se

Behandling med tillväxthormon är dyr och innebär dagliga injektioner i flera år eller i vissa fall i hela livet. Dessutom finns risk för under- eller överdosering. Eftersom behandlingen endast ska ges till de barn som verkligen behöver den, är det viktigt att kunna bedöma vilka barn som kan bli längre med hjälp av behandlingen. Tillväxthormon är viktigt inte bara för skelettets tillväxt och funktion, utan även för hjärnans, musklernas och fettvävens funktion. Det mest uppenbara tecknet på tillväxthormonbrist är att barnet är kortvuxet, men andra tecken kan vara att barnet är för stillsamt, har inlärningsproblem, blodsockerfall och eller har en kroppssammansättning med lite muskler och mer bukfett. De metoder som tidigare funnits att hitta de barn som behöver tillväxthormon har varit för trubbiga.

Docent Jovanna Dahlgren vid Sahlgrenska akademin har nu tillsammans med sina kollegor tagit fram en ny modell.
– Genom att utveckla en beräkningsmodell som tar hänsyn till flera faktorer har vi utvecklat en modell att använda som beslutsstöd för att avgöra vilka barn som bör behandlas. Vi kan alltså med mycket hög säkerhet ge besked om barnet har nytta av behandlingen och hur mycket det kommer att växa under det första och andra året av behandlingen. Vi kan även beräkna den dos som barnet behöver för att växa tillfredsställande och uppnå sin genetiska potential, säger Jovanna Dahlgren.

För att utveckla den förbättrade modellen har forskargruppen analyserat data från 415 korta förpubertala barn som fått tillväxthormonbehandling. Gruppen samlade in utrednings- och tillväxtuppgifter som bearbetades av statistiker. Uppgifterna inkluderade barnens födelsevikt och -längd, längden före och under behandlingen, föräldrarnas längd samt data om nivåerna av tillväxthormon i blodet och andra tillväxtrelaterade hormoner. För att kontrollera modellens tillförlitlighet applicerades den sedan på 112 andra barn. Den visade sig vara avsevärt bättre än de gamla modellerna.
– Modellen vi presenterar är ett praktiskt verktyg som hjälper läkare att hitta de barn som vinner på att behandlas med tillväxthormon samt att identifiera de korta barn som inte ska behandlas.

Forskningsresultaten presenteras i dagarna i tidskriften BMC Medical Informatics and Decision Making.

FAKTA TILLVÄXTHORMONBEHANDLING
I Sverige behandlas ungefär 300 nya barn årligen med tillväxthormon. Kostnaden för ett års förbrukning av tillväxthormon beror på barnets vikt. Behandlingen av små barn kostar cirka 50 000 kronor medan behandling av tonåringar kostar runt 200 000 kr per år. Syntetiskt tillväxthormon blev tillgängligt 1986, tack vare forskningsarbete från företag och forskare i Sverige. Inga korta barn behandlas endast på grund av att de riskerar att bli korta. Istället sker behandlingen utifrån en otillräcklig produktion av tillväxthormon från hypofysen eller att det finns en störd känslighet för det egna tillväxthormonet, som visat sig kunna syntetiskt överbryggas med tillväxthormon. Behandling bör sättas in redan i 3-5 årsåldern och senast några år före pubertetsstart.

Tidskrift: BMC Medical Informatics and Decision Making
Artikelns titel: Models predicting the growth response to growth hormone treatment in short children independent of GH status, birth size and gestational age
Författare: Jovanna Dahlgren, Berit Kriström, Aimon Niklasson, Andreas FM Nierop och Kerstin Albertsson-Wikland

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
docent Jovanna Dahlgren, telefon: 031-343 6674, 0702-05 88 96, e-post: jovanna.dahlgren@vgregion.se

Anders Ekbom, som förutom forskning arbetar med miljöekonomisk rådgivning till Sida, har under fyra år i rad besökt 250 bönder på kenyanska höglandet. Han har intervjuat dem om olika ekonomiska faktorer som påverkar jordbruksproduktivitet och tagit jordprover från deras gårdar.

Studierna visar, överraskande nog, att trots att gårdarna finns inom ett litet område på bara några kvadratkilometer, så är variationerna i jordens egenskaper och kvalitet mycket stora. Det är ett viktigt resultat eftersom den statliga jordbruksrådgivning som bedrivs i området tvärtom utgår från att jorden är ganska homogen.

– Att känna till sin jords specifika egenskaper är grundläggande för att kunna underhålla den så att den fortsätter ge skörd år efter år. Just de näringsämnen som fattas ska tillföras, liksom rätt brukandemetoder och andra markvårdande insatser, säger Anders Ekbom. Med sin avhandling visar han hur en mer vetenskapligt grundad jordbruksrådgivning, utveckling av marknader för gödsel, bättre utsäde, vägar och avsalumöjligheter liksom utveckling av äganderätter, kredit- och försäkringssystem, kan öka jordbruksproduktionen på ett kostnadseffektivt sätt.

Anders Ekbom har också utvecklat en jordkapitalsmodell, som skiljer sig från traditionella ekonomiska beräkningsmodeller för jord som kapital genom att den inte bara utgår från den enskilde bondens gård, utan också omfattar effekter på samhället. Härigenom visar Ekbom att staten, av samhälls-ekonomiska skäl, bör betala bönder för att bedriva markvård och bruka jorden på sätt som minskar jorderosion och ytavrinning. Subventioner inom jordbruket är ett ekonomiskt styrmedel som Världsbanken och Internationella Valutafonden (IMF) länge velat minska.

– Men jag visar att om staten investerar i jordbruk genom att betala bönder för att utföra ekologiska tjänster, till exempel välja vissa grödor, plantera träd och terrassera jorden, så kan den på ett sätt som är kostnadseffektivt för samhället minska jorderosion och de mycket negativa effekter som drabbar så många människor och miljöer nedströms jordbruken, säger Anders Ekbom, som för övrigt konstaterar:

– Det har länge funnits bristande intresse och kunskap bland de flesta ekonomer om naturresursernas betydelse för ekonomisk utveckling. Ekonomiska analyser av jordbruk saknar ofta helt information om jordens betydelse. Jord betraktas ofta som en given eller konstant faktor, eller definieras ytligt, när det i själva verket är en mycket komplex resurs, som har avgörande betydelse för bönders matproduktion.

Anders Ekbom hör till den ännu begränsade skara ekonomer som integrerar naturvetenskap och ekonomi. I arbetet med avhandlingen har han samarbetat med ett flertal ekonomer och naturvetare från flera olika discipliner.

Tid och plats för disputationen: Fredag 14 dec kl 10.00, sal E44, Vasagatan 1.
Språk: Engelska.
Avhandlingens titel: Economic analysis of Soil Capital, Land Use and Agricultural Production in Kenya

Kontaktinformation
För ytterligare info kontakta: Anders Ekbom 031 786 48 17 anders.ekbom@economics.gu.se

Olle Edström, professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet, har till exempel hittat en ny, hittills okänd version av ”Så länge skutan kan gå”.

– Det är klart att man hoppar till när man hittar något sånt här, säger Olle Edström.

Den nyupptäckta versionen har en annan melodi än den vi är vana vid att höra.

Att Evert Taube var en enastående kompositör känner nog de flesta svenskar till. Men Taube skrev inte bara sånger. På universitetsbiblioteket i Göteborg finns 35 hyllmeter med samlat Taube-material. Där hittar man gamla dagböcker, manuskript, foton och brev skrivna av Evert Taube.

– Han var en fantastisk brevskrivare, säger Pia Schmidt de Graaf, bibliotekarie på UB. I våra samlingar har vi nästan 20 000 brev.

Kontaktinformation
Pia Schmidt de Graaf
031-786 5171
Pia.Schmidt.de.Graaf@ub.gu.se

Olle Edström
031-786 4084
olle.edstrom@musicology.gu.se

Psykologen Stanley Milgram ville 1967 mäta världens storlek, och gav därför ett brev till volontärer i den amerikanska mellanvästern. Volontärerna skulle se till att brevet kom fram till den adress i Boston som fanns på kuvertet, men fick bara skicka det till någon de kände. Dessa skickade det i sin tur till någon annan som de kände. Resultatet visade att av alla brev som nådde målet hade de flesta tagit mindre än sju steg.

Oskar Sandberg har studerat nätverk ur en matematisk synvinkel, och presenterar i sin avhandling dynamiska modeller för hur sökbarhet kan uppstå i ett socialt nätverk som utåt sett verkar bestå av slumpmässiga bekantskaper. Hans resultat visar bland annat att sökbarhet kan uppstå när folk lär känna både personer som bor nära dem och andra som är lika dem i något annat, som till exempel personer med liknande intresse eller karriär.
– Ju längre bort personerna finns i nätverket, desto mer måste de ha gemensamt för att bli vänner. I takt med att nätverket blir större, blir det allt svårare att skapa vänner.

Den här typen av matematiska modeller passar inte bara sociala nätverk, utan även datornätverk som internet eller biologiska nätverk som neuronbanorna i våra hjärnor. Modellerna kan, förutom att vara förklarande, även få en praktisk användning när man till exempel vill skapa artificiella nätverk med liknande egenskaper.

I avhandlingen visas hur man kan använda den matematiska förståelsen av sökbarhet för att automatisera den typ av sökning som Milgrams försökspersoner gjorde. Vilket i sin tur gör det möjligt att skapa anonyma, eller mörka, nätverk för kommunikation där ingen visar sin identitet förutom för sina egna bekanta. Ett sådant exempel är Freenet, ett så kallat peer-to-peer nätverk på internet, där Oskar Sandbergs modeller redan används.

Mörka nätverk kan göra det möjligt med fri kommunikation även i länder där yttrandefrihet inte finns i dag.

Kontaktinformation
För mer information
Oskar Sandberg
Matematiska vetenskaper
Göteborgs universitet
Tel: 031-772 5366
E-post: ossa@math.chalmers.se

Avhandlingen har titeln: ”The Structure and Dynamics of Naviagable Networks”.

Disputationen äger rum: Fredagen den 14 december kl 13.00 i sal Euler, Matematiska vetenskaper, Chalmers Tvärgata 3, Göteborg


Definitionsstriderna omkring vilka habiliteringsinsatser var och borde vara uppstod då habiliteringen som praktik- och kunskapsområde skapades under 1960- och 1970-talet. Yrkesgrupper som barnläkare, psykologer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, socionomer och förskollärare hade sin syn på hur barn med funktionshinder bäst skulle tas om hand, och förutom dem kom även handikapporganisationer med sin syn. Carina Carlhed visar hur de olika grupperna formerade sig genom definitionsstrider, kamp om tolkningsföreträde och ömsesidiga erkännanden av viktiga värden, och hur detta skapade ett specifikt habiliteringsområde.

Avhandlingen visar bland annat hur historiska strukturer begränsat möjligheterna till utvecklingen och organisation av habiliteringspraktiker.

– Det är svårt att tänka nytt och de gamla organisationsformerna kring skola, mentalvård, socialvård och kroppsvård strukturerar fortfarande vårt samhälle. Det handlar om stora sociala fält som har starka sammanhållande krafter, säger Carina Carlhed.

Offentliga utredningar hade en stor betydelse då det gällde att skapa en norm för vilka värden som ansågs viktiga i synen på handikapp och barn. Vad som undersöktes och utreddes hade stort inflytande på lagstiftningen. De dominanta medicinska aktörerna spelade också en viktig roll genom sina ställningstaganden, som övriga inblandade var tvungna att förhålla sig till.

– Mycket handlade om att etablera visioner av vad som var värdefullt och ”stod på spel”, samt att definiera gränser mellan ”vi” och ”dom”. Det visar hur symboliska dimensioner styr vårt tänkande när det gäller vad man börjar uppfatta som bra eller dåligt och vad som är möjligt eller omöjligt, berättar Carina Carlhed.

Studien visar också hur osynliga trosföreställningar kan hålla samman sociala grupper och skapa barriärer. Att vara utbildad inom ett kunskapsområde och verka inom ett annat område som präglas av en annan kultur när det gäller kunskap och människosyn skapar ett underläge, eftersom den egna kunskapen inte passar in i den nya värderingshierarkin. I det här fallet var det förskollärare som arbetade inom det medicinska området, men också sjukgymnaster och psykologer som ville verka inom skolan.

– Studien kan öka förståelsen för de processer som uppstår vid tvärvetenskapliga samarbeten mellan olika yrkesgrupper och organisationer, säger Carina Carlhed.

Porträttbild på Carina Carlhed finns att ladda ner på adressen http://newsdesk.se/pressroom/uu/pressrelease/view/samarbete-oever-yrkesgraenserna-blev-en-kamp-om-symbolisk-makt-185301

Avhandlingen kommer även att publiceras i så kallat DAISY-format för synskadade.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carina Carlhed, 021-10 13 96, 070-870 12 56, e-post: carina.carlhed@mdh.se

Immunsystemet är en samling proteiner och celler som har till uppgift att känna igen och oskadliggöra främmande celler och ämnen som tar sig in i våra kroppar. Komplementsystemet som är en del av vårt immunförsvar består av ett trettiotal proteiner som finns i blodet. Som namnet antyder har denna del som funktion att vara ett ”komplement” till resten av immunförsvaret. Oftast är komplementsystemet den första reaktionen mot främmande ämnen och celler, och när det aktiveras startas en kaskad av effekter som dels oskadliggör inkräktaren och dels aktiverar immunceller i närheten.

– Komplementsystemet är alltså av godo vid bakteriebekämpning, men det kan även hända att aktiveringen sker okontrollerat, vilket kan orsaka inflammation och vävnadsskador i kroppen, säger Fredrik Bexborn.

En sådan oönskad reaktion kan exempelvis ske vid kontakt med biomaterial, det vill säga material som kommer i kontakt med kroppens vävnader, oftast blod. Det kan handla om implantat som pacemakers, slangar i hjärt-lungmaskiner och dialysapparater. Det är önskvärt att dessa material är så icke-reaktiva mot kroppen som möjligt, men det händer ofta att bland annat komplementsystemet reagerar vid kontakt med dem.

Om man vill undersöka komplementreaktioner i blod, användas antikoagulanter för att blodet inte ska levra sig och bilda proppar. Heparin hämmar proppbildning, men påverkar också komplementsystemet. Därför har Fredrik Bexborn kartlagt effekterna av hirudin, en annan antikoagulant som inte stör komplement.

Han har även tagit fram nya metoder för att göra biomaterial mera komplementvänliga. Detta har han gjort genom att binda proteiner som utnyttjar kroppens egna regleringsmekanismer till ytorna. Dessa studier har, tillsammans med resten av arbetet, gett nya insikter och möjligheter att studera komplement på flera olika nivåer.

Avhandlingen heter ”Molecular, Whole Blood, and Applied Studies of the Complement System”. Disputationen äger rum fredagen den 14 december kl 09.15, sal 2007, Västergård, Smålandsgatan 26, Kalmar. Opponent är professor Diana Karpman, Lunds universitet.

Kontaktinformation
Fredrik Bexborn
tel: 0480-44 62 37
mobil: 073-34448875
e-post: fredrik.bexborn@hik.se

– Bekämpningen av fågelinfluensan är en av FAO:s största operationer någonsin och Sverige är med sina närmare 100 miljoner kronor bland de allra största givarna. Så det är självklart att Sida är angeläget att följa operationen på nära håll och har därför engagerat oss för att bilda en referensgrupp för det svenska stödet, säger Ulf Magnusson, vice dekanus för internationellt samarbete vid VH-fakulteten och ordförande i gruppen.

Vid de första utbrotten av den nya varianten av fågelinfluensan för några år sedan var uppmärksamheten riktad mot att viruset orsakade dödsfall hos människor i Asien och man befarade en influensapandemi liknande den vid spanska sjukan.
Pandemihotet bedöms nu inte lika stort utan det är framför allt uppfödningen av fjäderfä som drabbas hårt på flera kontinenter och FAO är en nyckelspelare i den globala bekämpningen av sjukdomen bland fjäderfä.

– Vi deltar mycket aktivt i de pågående utvärderingarna av FAO:s program, bistår departement med expertstöd vid internationella möten och gör egna bedömningar av FAO:s insatser under fältbesök i u-länder, berättar Ulf Magnusson.

Referensgruppen består förutom forskare vid SLU också av experter från Statens veterinärmedicinska anstalt, Jordbruksverket och Livsmedelsverket samt personal från Sida.

I vissa länder som Vietnam, Indonesien och Nigeria kommer hela tiden rapporter om nya utbrott. En stor del av fjäderfäna i u-länderna föds upp under småskaliga och mycket enkla förhållanden och ägs av de fattiga bönder som inte har råd med grisar, får eller andra större djur. Sjukdomen sprids mycket lätt i denna typ av fjäderfäuppfödning och slår undan försörjningen för dessa fattiga.
Det svenska engagemanget har därför ett uttalat fattigdomsperspektiv som bl a går ut på att långsiktigt stötta de småskaliga fjäderfäproducenterna.

– Det finns ju någon sorts positiv cynism i att det behövs en husdjurssjukdom som sprids till oss här i den rika världen och som kan vara dödlig för människor, för att vi skall inse vad dessa djursjukdomar kan göra mot u-ländernas fattiga bönder, avslutar Ulf Magnusson.

För mer information: Ulf.Magnusson@kv.slu.se, tel 0709-77 08 55

Maria Hedlund har studerat den politiska beslutsprocessen om modifiering av mänskliga gener från början av 1980-talet fram till 2006, då en lag som reglerar viss användning av medicinsk genteknik trädde i kraft.
Medicinsk genteknik aktualiserar en problematik kring experters roll i samhället och hur demokratiska beslut bör fattas i frågor som kräver expertkunskaper. Givetvis måste experter göra de rent medicinska bedömningarna, menar Maria Hedlund, men när det gäller beslut om tekniker som rör existentiella frågor måste medborgarna ha både insyn och kontroll.
– I medicinskt komplicerade frågor sätter experterna dagordningen. Det tekniska perspektivet skymmer för andra frågeställningar, säger Maria Hedlund.
Som exempel nämner hon att när experterna pratar om lösningar på problemet med ofrivillig barnlöshet, så är det tekniska lösningar som provrörsbefruktning som lyfts fram. Andra alternativ, som adoption, ges inget utrymme.
Maria Hedlund har sett hur den medicinska expertisen i stor utsträckning fått bestämma hur frågan ska behandlas i politiken. Efterhand som nya medicinska tekniker utvecklats, har regelverket anpassats till experternas önskemål.
– Ett exempel på detta är modifiering av gener på ett sätt som kan gå i arv till kommande generationer, säger Maria Hedlund. Oro för oförutsebara risker på lång sikt gjorde att metoden förbjöds innan den var en realitet. När medicinska forskare började se potentiella användningsområden för metoden, togs förbudet dock bort ur lagen. Lagstiftaren lämnade över ansvaret till medicinska experter att på egen hand avgöra när metoden var etiskt godtagbar.
I och med att det är experter som formulerar problemen och sätter den politiska dagordningen riskerar frågorna att handla mer om vad experter bedömer som tekniskt möjligt än vad som bör vara tillåtet i ett demokratiskt samhälle, menar Maria Hedlund.

Maria Hedlund disputerade med avhandlingen Demokratiska genvägar: Expertinflytande i den svenska lagstftningsprocessen om medicinsk genteknik, den 23 november 2007.
Avhandlingen finns att ladda ned elektroniskt: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=599193.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Maria Hedlund på tel. 046-2220163, 0702-207274 eller e-post maria.hedlund@svet.lu.se.

Som ett av de sista evenemangen under Linnéjubileet håller British Palaeontological Association sitt årsmöte i Sverige. Det är första gången under föreningens 51-åriga historia som årsmötet har förlagts till ett skandinaviskt land. Institutionen för geovetenskaper står värd för mötet, som anordnas på Uppsala Konsert och Kongress 16-19 december. 250 paleontologer från hela världen, inklusive USA och Japan, kommer att föreläsa om urtidens livsformer, från neandertalarnas gener till hur de egendomliga sabeltandade dinosaurierna levde. Andra föredrag tar upp djurens ursprung för över 500 miljoner år sedan i den s k kambriska explosionen, ett av evolutionsforskningens mest omstridda problem.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Graham Budd på tel: 018-471 27 62, e-post: Graham.Buff@pal.uu.se

Vår energikrävande värld har blivit alltmer beroende av nya metoder för att lagra och omvandla energi för nya miljövänliga transportmedel, för att generera elektricitet och för bärbar elektronik. Mobilitet – transport av människor och varor – är en socioekonomisk verklighet som sannolikt kommer att vara av stor betydelse de kommande åren. Väte, som kan produceras med små eller inga skadliga utsläpp, har föreslagits som en långsiktig lösning för framtidens energibehov. Intresset för forskning med syfte att ta fram en teknik för säker och effektiv lagring av väte har därför ökat.

För tillämpningar inom transportsektorn måste lagringsmaterialen uppfylla kraven på hög densitet, snabb kinetik och fördelaktig termodynamik. Ett mycket lovande exempel är att lagra väte i så kallade MOFs (metal-organic frameworks), ett poröst nanomaterial. Många krav uppfylls med dessa material, men det det kräver också mycket låga temperaturer, och/eller mycket högt tryck. Ahujas forskargrupp har studerat MOF-5, som består av zinkoxid kluster sammanbundna med organiska länkar i en kubisk struktur.

De kvantmekaniska beräkningarna i den aktuella studien visar att adsorption av litiumatomer på de organiska länkarna, resulterade i en starkare bindning av väte till materialet.

– Det betyder att vätet kan lagras vid högre temperaturer, vilket gör detta till ett mycket passande material för vätelagring, säger Andreas Blomqvist, en av forskarna i gruppen.

De stora beräkningarna i denna studie utfördes vid UPPMAX (Uppsala University´s Multidisciplinary Center för Advanced Computational Science.

Kontaktinformation
Mer infromation: Andreas Blomqvist, tel: +46 (0)18-471 5852; e-post: Andreas.Blomqvist@fysik.uu.se, Moyses Araujo, tel: +46 (0)18-471 3584; e-post: Moyses.Araujo@fysik.uu.se eller professor Rajeev Ahuja, tel: +46 (0)18-471 36 26; mobil: +46 (0)70-425 09 35; e-post: Rajeev.Ahuja@fysik.uu.se

Internationalisering är en stark trend i den högre utbildningen. Universitet bedöms efter hur internationella de är. De lägger ner stor möda på att sluta kontrakt om utbytesprogram med andra universitet världen över och att locka till sig många utbytesstudenter.

Men det brister i utbildningarnas innehåll, konstaterar Song-ee Ahn som disputerar i pedagogik vid Linköpings universitet. Utbudet av kurser, och innehållet i dem, motsvarar sällan utbytesstudenternas behov.

Song-ee Ahn har följt utbytesstudenter från Korea som vistats upp till ett år vid svenska universitet, fram till en tid efter deras återkomst till Korea.

– För de flesta var det ett bortkastat år när det gäller deras utbildning, säger hon. De hittade inte de kurser de behöver på engelska, eller på rätt nivå och fas i deras utbildning. Eller så hade de inte rätt förberedelse – något de kunde ha haft om de fått information i förväg.

Universiteten ger i sin marknadsföring en bild av utbytesstudier som något oproblematiskt och självklart positivt, som bidrar till såväl egen utveckling och kulturell förståelse som den egna utbildningen. Det är en bild som behöver problematiseras, menar Song-ee Ahn och talar om falsk marknadsföring.

– Studenterna förlorar ur en synvinkel både tid och pengar, säger hon. I värsta fall får de gå om ett helt år av sin utbildning när de kommer hem igen. Universiteten behöver kommunicera bättre med varandra om innehållet i utbildningarna.

Utbytesstudenterna är också ofta socialt isolerade från svenska studenter. De bildar en egen internationell grupp tillsammans med andra utländska studenter. De lär sig mer om andra länders kulturer än om den svenska.

Trots allt är de koreanska utbytesstudenterna ändå oftast nöjda med sin tid vid ett svenskt universitet. Det ser det hela mer som en allmänbildning och en kanske välbehövlig paus i sina studier. Song-ee Ahn beskriver dem som ett slags ”bildningsturister”.

Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Ur kurs. Utbytesstudenters rörelser i tid och rum”. Song-ee Ahn disputerar idag den 11 december. Hon nås på telefon: 013-284468, e-post: songee.ahn@liu.se

Bernice Skytt har studerat avdelningschefer inom hälso- och sjukvården, och visar i avhandlingen att ett gott chefs- och ledarskap ställer krav både på de personliga egenskaperna och på organisationen.

– Att känna att man får personligt, känslomässigt och strategiskt stöd är avgörande. Det är också viktigt att organisationen har tydliga mål, att det finns goda praktiska förutsättningar för arbetet som chef och att man har ett tydligt mandat, berättar hon.

För dem som valde att sluta som avdelningschefer var orsakerna oftast personliga, organisatoriska eller hade att göra med relationen till verksamhetschefen. Svåra situationer berodde vanligen på oklarheter i själva uppdraget, brister i ledningen eller var relaterade till vissa arbetsuppgifter.

En annan viktig förutsättning för ett gott chefskap är möjligheten till utbildning och utveckling. Bernice Skytt har bland annat har studerat avdelningschefer som fick gå ett utvecklingsprogram med inriktning på antingen organisation eller på den egna rollen, och visar att utbildningen gav positivt resultat. Cheferna blev bättre på det aktuella området och majoriteten upplevde också att utbildningen motsvarade deras förväntningar.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Bernice Skytt, 026-15 58 49, 070-533 55 76, e-post: bernice.skytt@lg.se