Lennart Nilsson Award delas ut årligen för att hedra den legendariske svenske fotografen, sedan decennier verksam vid Karolinska Institutet. Precis som Lennart Nilsson har årets pristagare, Felice Frankel, ägnat sitt bildskapande åt att synliggöra tidigare dolda aspekter av vår omvärld i ett vetenskapligt sammanhang. Exempel på områden som hon intresserat sig för är nanoteknik, magnetism och sådana enkla fysikaliska frågor som ytspänningen i en vattendroppe.

– Jag känner igen mitt eget sätt att se världen i Felice Frankels arbete. Vi känner samma passion att förklara och kommunicera om vetenskap med bilder, säger Lennart Nilsson.

Ur motiveringen: ”Betraktaren fångas först av färgen och formen i bilden. Så snart nyfikenheten väckts, vill man veta vad den föreställer. På så sätt har Felice Frankel genomfört vetenskapsreporterns viktigaste uppgift: att fånga betraktarens intresse och skapa en önskan om mer kunskap.”

Felice Frankel började sin akademiska karriär inom biologin, men övergick sedan till arkitektur- och landskapsfotografi. Under ett år som stipendiat vid Harvard blev hon återigen intresserad av vetenskap och möjligheten att kombinera sina två kompetenser. Hon är idag verksam som Senior Research Fellow vid Harvards fakultet för konst och vetenskap och har också en tjänst vid Massachusetts Institute of Technology (MIT).

Felice Frankel får ofta sina bilder publicerade på omslaget av ledande vetenskapliga tidskrifter som till exempel Nature och Science. Hon skriver regelbundet en krönika i American Scientist och har gett ut en rad böcker. Hennes senaste bok, Envisioning Science: The Design and Craft of the Science Image (MIT Press 2002) är en manual för hur man visuellt kan skapa vetenskapliga bilder som gör att forskning lättare kan nå en större publik. Felice Frankel är också mycket aktiv som föreläsare och arrangör av konferenser och workshops i vetenskapsfotografi.

Lennart Nilsson Award instiftades 1998 och administreras av Karolinska Institutet. Universitets nuvarande rektor Harriet Wallberg-Henriksson är ordförande i Stiftelsen Lennart Nilsson Award och deltar i valet av pristagare. Prissumman är på 100 000 kronor. Prisceremonin äger rum i Berwaldhallen i Stockholm den 1 november i samband med Karolinska institutets installationsceremoni för nya professorer. Lennart Nilsson närvarar själv vid festligheterna.


Öppen föreläsning med Felice Frankel
I samband med besöket i Sverige för att ta emot priset kommer Felice Frankel att hålla en öppen föreläsning om sitt arbete. Tid och plats: 31 oktober klockan 17.30, Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet i Solna. Möjlighet finns också för journalister att närvara vid prisutdelningen i Berwaldhallen den 1 november. För intresseanmälan: pressinfo@ki.se

Webbsida för Lennart Nilsson Award: http://www.lennartnilssonaward.se/
Ladda ner bilder: LNA (användarnamn) spaceman (lösen). Bilderna är fria för publicering i detta sammanhang endast.

Felice Frankels egen webbsida: www.iic.harvard.edu/people/felicef/

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Staffan Larsson, sekreterare i Stiftelsen Lennart Nilsson Award
Tel: 070-319 3353
E-post: staffan.larsson@biosci.ki.se

Pressekretare Sabina Bossi, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Cytoskelettet är en struktur i cellen som håller cellens delar på plats, bidrar till signalering och styr cellens rörelse. Skelettet består bland annat av långa trådar av ett ämne som kallas aktin vars längd och arkitektur regleras av en mängd olika proteiner.
– De flesta celler i vår kropp har, oavsett dess uppgift, ett cytoskelett som är uppbyggt av samma grundläggande beståndsdelar. Bättre kunskap om hur cytoskelettet fungerar ger oss större förståelse för hur många mänskliga celler fungerar, säger biologen Teresia Osborn.

I sin avhandling har Teresia Osborn studerat proteinet filamin A som bildar ett tätt nätverk av cellskelettets aktintrådar så att cellens inre liknar gelé. Filamin A ansamlas och förstärker aktinnätverket där det behövs för att skydda cellen när den utsätts för stress och tryck utifrån.
– Vi har studerat vilka delar av proteinet som är ansvariga för bildandet av motståndskraftiga aktinnätverk och hur filamin A kan foga samman andra cellkomponenter med cellskelettet, säger Teresia Osborn.

Teresia Osborn har också studerat ett annat protein som kallas gelsolin vars uppgift i cellen är att klippa sönder aktintrådar och lösa upp gelén som filamin A bildat.
– Vi har kunnat se att den form av gelsolin som finns i blod, kallad plasma gelsolin, kan ha antiinflammatoriska egenskaper. I provrör kan gelsolin förhindra att celler aktiveras av vissa ämnen som annars bidrar till inflammation, säger Teresia Osborn.
Analyser av blod från patienter med kronisk reumatisk inflammation visade att de har lägre nivåer av plasma gelsolin jämfört med friska kontrollpatienter.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Avhandlingens titel: Mechanism of F-actin crosslinking by filamin A and the anti-inflammatory functions of plasma gelsolin in bodily fluids

Här kan du läsa hela avhandlingen:
http://hdl.handle.net/2077/4751

Avhandlingen är försvarad


Elin Lindström Claessen
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3837, 070-829 43 03
e-post: elin.lindstrom@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4 000 grundutbildningsstudenter och 1 000 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare och/eller lärare.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Teresia Osborn, biolog, telefon: +1 617 355 9030, +1 617 739 8552, e-post: tmagnuson@rics.bwh.harvard.edu

Handledare:
Professor Claes Dahlgren, telefon: telefon: 031-342 46 83, e-post: claes.dahlgren@microbio.gu.se

Eric S. Maskin delar ekonomipriset med Leonid Hurwicz, och Roger B. Myerson för att de tillsammans har lagt grunden till teorin för allokeringsmekanismer. Den har bland annat. hjÀlpt ekonomer att identifiera effektiva marknadsformer, regleringar och röstningsprocedurer.

Eric Maskin Àr i UmeÄ för att vid UmeÄ universitets Ärshögtid ta emot Erik Kempes pris 2007.

Priset delar han med professor Paratha Dasgupta för artikeln Uncertainty and Hyperbolic Discounting. Studien behandlar ekonomiska beslutsproblem med tydliga framtida konsekvenser och finns publicerad i American Economic Review vol. 95, no. 4, sid 1290-1299, 2005.

PresstrÀffen Àger rum i Universitetsklubben, en trappa ovanför Aula Nordica i Universum. pÄ UmeÄ universitets campus.

Eric Maskin hÄller dÀrefter sin högtidsförelÀsning klockan 14.10 i Humanisthuset, hörsal G under rubriken: Why do we Procarastinate?

Erik Kempes pris överlÀmnas under Ärshögtidens ceremoni den 20 oktober.
Ceremonin startar klockan 16.55 i Aula Nordica.

Media Àr vÀlkomna att nÀrvara sÄvÀl vid presskonferens som vid ceremonin.

Meddela gÀrna carina.dahlberg@adm.umu.se om ni kommer och hur mÄnga som kommer.

Tidigare pressmeddelande om Ärshögtiden
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2818

Om Eric Maskin
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2835

Kontaktinformation
Kontaktperson:
Carina Dahlberg, pressinformatör vid UmeÄ universitet
Tel: 090-786 53 62
Mobil: 070-621 33 68
E-post: carina.dahlberg@adm.umu.se

MĂ€nniskans medfödda ospecifika immunsförsvar Ă€r det som först skyddar oss mot olika sjukdomsalstrande organismer. NĂ€r dessa organismer kommer in i kroppen binder de till olika molekyler som sitter pĂ„ celler inblandade i det ospecifika immunförsvaret. De först upptĂ€ckta molekylerna var de sĂ„ kallade “Toll-like”-receptorerna (TLR). TLR4 Ă€r en sĂ„dan receptor som binder till vissa komponenter frĂ„n vissa typer av bakterier, svampar och malariaparasiter. Tidigare data har visat att det finns tvĂ„ genetiska varianter av TLR4.

– Vi har testat om exponering för olika sjukdomsalstrande organismer evolutionsmĂ€ssigt kan ha pĂ„verkat uppkomsten av dessa genetiska varianter. För att reda ut detta gjorde vi en genetisk analys av TLR4 i ett stort antal olika afrikanska, europeiska och asiatiska populationer, sĂ€ger Marita Troye-Blomberg, professor i immunologi vid Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet.

– VĂ„ra data visade att de olika genetiska varianterna av TLR4 varierande i de olika vĂ€rldsdelarna. En variant var mycket vanlig i afrikanska lĂ€nder, speciellt dĂ€r det finns mycket malaria. Hos europĂ©er fann vi bĂ€gge varianterna, medan de flesta asiatiska och amerikanska grupper vi testade hade ökat uttryck av den vildtypen, sĂ€ger hon.

För att bÀttre förstÄ relevansen av sin upptÀckt gjorde forskargruppen funktionella studier dÀr de fann att den varianten som fanns hos afrikaner inducerade höga nivÄer av inflammatoriska faktorer; ett viktigt försvar mot malaria.

– Andra forskare har tidigare visat att förhöjda inflammatoriska svar kan vara farligt vid blodförgiftning och vi tror att detta skulle vara anledningen till att den inflammatoriska genetiska varianten inte finns hos individer som lever i omrĂ„den dĂ€r det inte finns malaria, sĂ€ger Marita Troye-Blomberg.

Gruppens slutsats Àr att mÀnniskans ospecifika immunförsvar genom evolutionen har pÄverkats av vilka virus, bakterier eller parasiter vi utsatts för och att detta gÄr att följa globalt hos individer som under tidens lopp vandrat ut frÄn Afrika.

Fakta om det ospecifika immunförsvaret:
Det ospecifika immunförsvaret kallas ocksĂ„ medfött immunförsvar. Detta immunförsvar utgör kroppens första försvarslinje och bekĂ€mpar en infektion direkt. MĂ€nniskokroppens ospecifika immunsystem utgörs av makrofager, neutrofiler, granulocyter, endotelceller och en rad andra celltyper. Makrofagernas förmĂ„ga att direkt bekĂ€mpa infektioner beror pĂ„ att de i sitt cellmembran har proteiner som kĂ€nner igen vanliga strukturer. Den bĂ€st beskrivna receptorfamiljen kallas ”Toll-like receptors” (TLR) . Hos mĂ€nniskor och möss finns 10 kĂ€nda receptorer som var och en kĂ€nner igen strukturer som ofta Ă„terkommer pĂ„ bakterier eller Ă€mnen som inte hör hemma fritt i kroppen.

Fakta om det specifika immunförsvaret:
Detta försvar i mÀnniskokroppen sköts av lymfocyterna. Lymfocyter Àr en typ av vita blodkroppar som har specialfunktioner för att kunna bemöta angrepp av sjukdomsframkallande organismer pÄ ett effektivt sÀtt. Ett fullgjort svar frÄn det specifika immunsystemet kan dock ta uppemot en hel vecka att byggas upp, för att sedan effektivt pÄ olika sÀtt eliminera dessa organismer .

Kontaktinformation
Marita Troye-Blomberg, professor i immunologi, Avdelningen för immunologi, Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet, tfn 08-16 46 14, mobil 070-6969597


Ordet pessimism myntades 1759 i Frankrike och anvÀndes ursprungligen pÄ ungefÀr samma sÀtt som idag. Men under 1870-talet dök det upp ett stort antal tÀnkare i de filosofiska kretsarna i Tyskland som kallade sig pessimister och som gav ordet en ny, mer specifik innebörd.

– För dem innebar pessimism en uppfattning om att livets vĂ€rde Ă€r negativt. De tyckte att det vore bĂ€ttre att inte finnas till och försökte dĂ€rför hitta svar pĂ„ varför man överhuvudtaget ska leva, berĂ€ttar Tobias Dahlkvist, som sjĂ€lv har undersökt hur Friedrich Nietzsche förhöll sig till pessimismen under olika stadier av sin intellektuella utveckling.

Pessimisternas svar pĂ„ vad som var meningen med livet skilde sig Ă„t, och Tobias Dahlkvist har studerat nĂ„gra av de mest namnkunniga tĂ€nkarna. För Eduard von Hartmann spelade den enskildes livsöde ingen större roll – han ansĂ„g att vi alla mĂ„ste hjĂ€lpas Ă„t att driva samhĂ€llsutvecklingen till ett stadium dĂ€r en majoritet av mĂ€nskligheten Ă€r övertygade om pessimismens sanning och dĂ€r de tekniska resurserna tillĂ„ter mĂ€nskligheten att förinta sig sjĂ€lv. En annan av pessimisterna, Philipp MainlĂ€nder, menade att sexuell avhĂ„llsamhet Ă€r lösningen. I ett socialdemokratiskt idealsamhĂ€lle dĂ€r all nöd Ă€r avskaffad kommer mĂ€nniskorna att ha sĂ„ trĂ„kigt att de förlorar intresset för livet, var hans teori. DĂ„ kommer den frivilliga sexuella avhĂ„llsamheten att göra slut pĂ„ mĂ€nskligheten. För den som, liksom MainlĂ€nder sjĂ€lv, inte orkar vĂ€nta sĂ„ lĂ€nge var sjĂ€lvmordet en acceptabel lösning. En tredje pessimist, Julius Bahnsen, sĂ„g ingen vĂ€g undan livet – men om man vet att livet egentligen inte Ă€r vĂ€rt att leva sĂ„ blir det litet mindre outhĂ€rdligt, var hans tröst.

Dessa tÀnkare mötte pÄ kraftigt motstÄnd, och en rad filosofer och psykologer försökte definiera pessimismen som ett sjukligt synsÀtt. Man försökte visa att det som pessimisterna sjÀlva beskrev som en absolut sanning i sjÀlva verket var en form av melankoli. Nietzsche var en av dessa antipessimister, men avhandlingen visar att hans förhÄllande till pessimismen var komplicerat. Samtidigt som han förhöll sig kritiskt till pessimismen, som han kallade ett exempel pÄ sjuklig svartsyn, var han ocksÄ djupt influerad av pessimistiska tÀnkesÀtt och brottades under hela sin karriÀr med dess problem. I avhandlingen visar Tobias Dahlkvist att flera av Nietzsches viktigaste tankar kan förstÄs som försök att övervinna pessimismen.

– Jag Ă€r sĂ€rskilt nöjd med att ha visat att hans idĂ© om den eviga Ă„terkomsten Ă€r ett försök att vĂ€nda upp och ned pĂ„ pessimismen och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ge livet en mening. Det medför att övermĂ€nniskan, Nietzsches mest berömda och missbrukade metafor, kan ses som nĂ„gon som lyckas acceptera pessimisternas verklighetsuppfattning men Ă€ndĂ„ se nĂ„got gott i livet, sĂ€ger han.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tobias Dahlkvist, 018 – 471 15 76, 073 – 685 98 21, e-post: Tobias.Dahlkvist@idehist.uu.se

Ett exempel pÄ snabba förÀndringar hittade forskarna vid studier av en sÄ kallad isström, is som rör sig som en flod genom resten av inlandsisen och ofta bildar isberg vid mynningen, sÄ kallad kalvning.

– PĂ„ bara tvĂ„-tre Ă„r ökade hastigheten hos en stor isström till mer Ă€n det dubbla. Det tyder pĂ„ att man underskattat de snabba Ă€ndringar som kan ske av den mĂ€ngd is som lĂ€mnar isen per Ă„r, sĂ€ger Dorthe Dahl-Jensen, professor vid Niels Bohr Institutet vid Köpenhamns universitet. Dorthe Dahl-Jensen deltar denna vecka i klimatkonferensen ”Global Environmental Change: The Role of the Arctic”, som arrangeras av European Science Foundation, VetenskapsrĂ„det och Formas.

Dorthe Dahl-Jensens forskning tyder alltsÄ Àven pÄ att inlandsisen klarar ett varmare klimat betydligt bÀttre Àn vad tidigare modeller rÀknat ut. Dorthe Dahl-Jensen och hennes kollegor förnyar nu underlaget för dessa modeller, bland annat genom att studera hur isen frÄn den sÄ kallade Eem-perioden rört sig. Under Eem-perioden, för cirka 120 000 Är sedan, var det i genomsnitt flera grader varmare Àn under modern tid. Detta varmare klimat varade i flera tusen Är. Detta har forskarna kunnat kartlÀgga via ett tiotal olika parametrar, bland dessa isens syrehalt. Forskarna har Àven tagit DNA-prov under botten av istÀcket. FrÄn DNA-proven har man kunnat dra slutsatsen att det var cirka 400 000 Är sedan Grönlands inre senast var barmark. Genom att kombinera dessa data har Dorthe Dahl-Jensen skapat en förnyad modell som visar att en stor del av inlandsisen kan finnas kvar Àven vid en lÄng period med ett varmare klimat Àn vi haft hittills i modern tid.

– Vi nĂ€rmar oss i dag det klimat och de temperaturer som gĂ€llde under Eem-perioden, sĂ€ger Dorthe Dahl-Jensen. Den hĂ€r forskningen handlar alltsĂ„ inte om nĂ„gra abstrakta resonemang, utan om nĂ„got som kan vara en konkret verklighet inom kort. Styrkan med att forska pĂ„ inlandsisen Ă€r att vi kan studera hur isen faktiskt pĂ„verkats under tidigare varma perioder, och jĂ€mföra detta med de modeller vi har för att berĂ€kna hur framtiden för istĂ€cket kan se ut. StĂ€mmer modellen med verkligheten under Eem-perioden, ja dĂ„ litar jag ocksĂ„ pĂ„ modellen.

Dorthe Dahl-Jensen betonar vikten av att modellerna Àr tillförlitliga nÀr forskarna presenterar sina prognoser inför politiker och allmÀnhet.

– Vi forskare fĂ„r inte vara ”spĂ„mĂ€n”, vi mĂ„ste vara ”vise mĂ€n”. Vi fĂ„r absolut inte anvĂ€nda modeller som överdriver faran med klimatförĂ€ndringar, dĂ„ förlorar vi vĂ„r trovĂ€rdighet. Just dĂ€rför Ă€r det viktigt med den hĂ€r typen av forskning som kan anvĂ€ndas för att bekrĂ€fta eller modifiera de modeller som vi forskare presenterar för samhĂ€llet.

Kontaktuppgifter:
Dorthe Dahl-Jensen, Telefon +45 23 32 50 25, e-post: ddj@gfy.ku.dk

För bakgrundsinformation kontakta Àven gÀrna Margareta Hansson, docent vid Stockholms universitet och koordinator för de svenska insatserna i djupborrningsprojekten som Dorthe Dahl-Jensen leder, telefon 0703 17 24 13, e-post: margareta.hansson@natgeo.su.se

För mer information om den pÄgÄende konferensen:

Dr. Volker Rachold, Executive Secretary, International Arctic Science Committee (IASC), tel 08-6739603, mobil 070-3545445. Jonas Björk, VetenskapsrÄdet 08-546 44 203
Eva Högström VetenskapsrÄdet, tel 08-546 44 345

Bilder att fritt ladda ner:
http://www.vr.se/huvudmeny/pressochnyheter/pressbilder.4.5478837c1081c2f831f800037.html

De flesta som utvecklar diabetes typ 2 Àr överviktiga. Vid fetma kan fett som samlas i muskulatur och lever orsaka cellskador som ger en defekt i signaleringen frÄn insulin. Resultatet blir till slut att blodsockret stiger och diabetes utvecklas.
– Denna felaktiga fettinlagring i muskelcellerna stör insulinets signal till ökat upptag av socker i cellen. Fettet lagras i cellen i fettpartiklar och genom att i detalj studera hur dessa bildas och tillvĂ€xer har vi kunnat klarlĂ€gga hur insulin signalen störs, sĂ€ger professor Sven-Olof Olofsson, förestĂ„ndare vid Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska akademin.

I studien anvÀndes flera olika avancerade mikroskop för att studera fettpartiklarna i odlade muskelceller. Det visade sig att lipiddropparna slog sig samman med varandra i cellen genom att anvÀnda ett protein som kallas SNAP23. Detta protein har ocksÄ en helt annan funktion: att vidareförmedla insulinsignalen i cellen.
– Det ser ut som om SNAP23 ”stjĂ€ls” frĂ„n insulinsignalen nĂ€r cellen börjar packa fett och dĂ€rmed skapar den defekt som sedan leder till diabetes. Om vi kan ta reda pĂ„ mer om hur detta gĂ„r till kanske vi kan pĂ„verka processen och i framtiden skydda patienter frĂ„n utveckling av diabetes, sĂ€ger Pontus Boström, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Ytterligare studier krÀvs innan resultaten kan testas pÄ patienter.
Resultaten publiceras i nÀsta nummer av den vetenskapliga tidskriften Nature Cell Biology.

FAKTA:
Diabetes Àr en ÀmnesomsÀttningssjukdom som innebÀr att kroppen inte bildar tillrÀckligt mycket insulin eller att insulinet inte har tillrÀcklig effekt. Vanligast Àr typ 2-diabetes, den variant av sjukdomen som vuxna kan fÄ. Cirka 300 000 svenskar har diabetes typ 2.

Tidskrift: Nature Cell Biology
Artikelns titel: SNARE proteins mediate fusion between cytosolic lipid droplets with implications for insulin sensitivity
Författare: Pontus Boström, Linda Andersson, Mikale Rutberg, Jeanna Perman, Ulf Lidberg, Bengt R. Johansson, Julia Fernandez-Rodriguez, Tommy Nilsson, Jan Borén och Sven-Olof Olofsson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sven-Olof Olofsson, professor, telefon: 031-342 19 56, 070 – 203 20 32, e-post: sven-olof.olofsson@wlab.gu.se
Pontus Boström, lÀkare, telefon: 031-342 29 47, e-post: pontus.bostrom@wlab.gu.se

Syftet med Lena Forsbergs studie Àr att tolka och analysera meningsskapande inom den sociala och kulturella kontext som en ridskola utgör.

– Mina forskningsfrĂ„gor handlar om hur praktiken ser ut i stallet, vilka som deltar och pĂ„ vilket sĂ€tt och om vilka dimensioner i verksamheten som Ă€r betydelsefulla för flickornas identitetsskapande. Andra frĂ„gor Ă€r hur flickorna positionerar sig genom handling, sprĂ„k och symboler, hur genuspositioner skapas inom ramen för den praktik ridskolan erbjuder och vilka ideal, normer och krav som flickorna har att förhĂ„lla sig till, sĂ€ger Lena Forsberg.

Lena Forsbergs teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktivistisk och med intresse för vilka ideal, normer och vÀrderingar flickorna har att förhÄlla sig till i stallmiljön. Stallstrukturen utövar makt pÄ flickorna och de har i sin tur utrymme att utöva makt i kraft av sitt tolkningsföretrÀde gentemot hÀsten och mot andra ungdomar i stallet.

– Meningsskapande sker i det handlingsutrymme som uppstĂ„r och utvecklas i den sociala gemenskapen och materialiteten visar sig i att flickornas praktiska ansvar och ledarskap över hĂ€sten blir till en personligt upplevd kompetens.

Lena Forsberg har anvÀnt sig av personliga berÀttelser frÄn 1950-talet fram till i dag, berÀttade av kvinnor som varit aktiva i stallet under sin ungdomstid. Hon har ocksÄ under tvÄ mÄnader observerat en grupp flickor pÄ en ridskola och intervjuat dem efter ett Är. Samtliga flickor och kvinnor har tillbringat mycket av sin fritid i stallet och Lena Forsbergs ambition har varit att studera vad flickorna sjÀlva har uppfattat som betydelsefullt i sin vistelse pÄ ridskolan.

BerĂ€ttelserna, studien av flick-gruppen och de efterföljande intervjuerna har analyserats under tre olika teman – mötet med hĂ€sten, mötet med kulturen och mötet med mĂ€nniskorna. I dessa teman beskrivs de dimensioner som Ă€r betydelsefulla för att förstĂ„ hur flickorna positionerade sig i stallet.

– Resultatet visar att det Ă€r flickornas förmĂ„ga att interagera med hĂ€sten som gör att ridning skiljer sig frĂ„n andra fritidsintressen. HĂ€stens inte helt ofarliga karaktĂ€r gör att flickorna tvingas bli tydliga och bestĂ€mda, vilket gör att en sjĂ€lvbild av handling, mod och tydlighet utvecklats. Legitimitet i kulturen skapas av olika diskurser som jag kallar ”ansvar och arbetets diskurs”, ”omsorgsdiskurs” samt ”den militĂ€ra diskursen”.

PÄ sÄ sÀtt lÀr sig flickorna förstÄ att miljön med hÀstar innebÀr hÄrt arbete och utmaningar som de förvÀntas klara av, vilket de ocksÄ gör. I gengÀld blir de uppfattade och uppfattar sig sjÀlva som driftiga och ansvarsfulla.

– En av slutsatserna Ă€r att stallflickor skiljer sig frĂ„n andra flickor, de betraktar sig sjĂ€lva som ”obrydda”. Med det menar de att de stĂ„r emot traditionella förvĂ€ntningar pĂ„ hur flickor ska upptrĂ€da och vara och de uppfattar sig sjĂ€lva som ledare i meningen handlingskraftiga och kompetenta. Det fĂ„r sjĂ€lvfallet betydelse för deras upplevda kĂ€nsla av handlingskraft och ledaförmĂ„ga – de blir hjĂ€ltar i en kompromisslös vĂ€rld.

Upplysningar: Lena Forsberg, tel. 0910-58 57 19, 070-699 35 77, lena.forsberg@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Det menar den tyske forskaren Peter Lemke, aktiv inom klimatpanelen IPCC och dÀrmed en av de mÄnga klimatforskare som har del i Nobels fredspris 2007. Peter Lemke deltar denna vecka i klimatkonferensen Global Environmental Change: The Role of the Arctic, arrangerad i NynÀshamn den 13-17 oktober av European Science Foundation, VetenskapsrÄdet och forskningsrÄdet Formas.

– Det kommer att uppstĂ„ klimatkriser under de Ă„rtionden som ligger framför oss, konstaterar Peter Lemke. I vissa regioner kommer klimatet att förbĂ€ttras i en del av regionen och försĂ€mras dramatiskt i andra delar. Ett exempel Ă€r fjĂ€rran östern, dĂ€r miljontals kineser kan komma att drabbas av svĂ„r torka, samtidigt som klimatet i Sibirien förbĂ€ttras. En eventuell migration skulle kunna leda till politiska tvister mellan lĂ€nderna i regionen. Om klimatforskningen kan förutse sĂ„dana situationer lĂ„ngt i förvĂ€g finns förutsĂ€ttningar att undvika vĂ€pnade konflikter. Fredspriset till klimatforskningen Ă€r dĂ€rför vĂ€l motiverat, menar Peter Lemke.

IPCCs arbete Àr organiserat i tre grupper: en som ska skapa en helhetsbild av hur olika faktorer inverkar pÄ naturen och hur klimatet utvecklas, en som ska klartlÀgga hur mÀnniskors situation pÄverkas i ekonomisk och social mening och hur vi kan anpassa oss till dessa effekter, och en som ska hitta metoder för att dÀmpa sjÀlva klimatförÀndringen.

– Det finns oerhört mycket data, sĂ€ger Peter Lemke. Det vi behöver göra nu Ă€r att jĂ€mföra mĂ€tdata frĂ„n olika typer av kĂ€llor, och att samordna kunskaperna frĂ„n forskare pĂ„ olika omrĂ„den. Nobelpriset Ă€r i praktiken tillĂ€gnat alla de tusentals forskare som bidragit till de fyra omfattande klimatrapporter som IPCC presenterat sedan 1990.

Peter Lemke fÄr medhÄll av havsforskaren Peter Schlosser, som ocksÄ han deltar i klimatkonferensen i NynÀshamn. Hans forskning visar att de stora havsströmmarna nu bromsas upp av en ökad mÀngd smÀltvatten frÄn isarna i Arktis, men att uppvÀrmningen nu Àr snabbare och innebÀr att temperatur pÄ norra halvklotet ÀndÄ stiger. Peter Schlosser menar att forskningsresultaten frÄn klimatforskningen accepteras av de flesta i dag, och att de ytterligare stÀrks av Nobelpriset.

– Vi forskare har varit framgĂ„ngsrika i att föra ut resultaten och fĂ„ dem etablerade. Men nu mĂ„ste vi vara beredda pĂ„ att samhĂ€llet och politikerna kommer att vĂ€nda sig till oss för att fĂ„ underlag för lösningar. För att klara detta mĂ„ste forskarna samarbeta över Ă€mnesgrĂ€nserna.

Peter Schlosser konstaterar ocksÄ att Al Gores engagemang och IPCCs allt större tyngd ocksÄ har lett till att Àven de faktiska kunskaperna ökat.

– Det har funnits mĂ€ngder av mĂ€tdata frĂ„n till exempel Sovjetunionen som inte varit tillgĂ€ngliga tidigare. Vi har ocksĂ„ mĂ„nga Ă€ldre mĂ€tdata som kan analyseras igen med nya och bĂ€ttre analysverktyg. Totalt sett har vi fĂ„tt betydligt mer kunskap frĂ„n tiden före 1990, och dĂ€rmed bĂ€ttre grundval för jĂ€mförelser över tiden. Vi har nu en mycket tillförlitlig bild av hur klimatet sett ut och utvecklats fram till i dag, vilket Ă€r en förutsĂ€ttning för tillförlitliga modeller för den fortsatta utvecklingen.

Peter Schlosser menar att forskarna mÄste rÀkna med att det stÀlls krav pÄ förslag till ÄtgÀrder bÄde mot symptomen och mot sjÀlva sjukdomen.

– Vi mĂ„ste hitta sĂ€tt att möta akuta situationer som översvĂ€mningar och nya bakterier som kan spridas i nya klimatsituationer, eftersom vi kommer att leva med en förhöjd temperatur i flera Ă„rtionden framĂ„t. Samtidigt mĂ„ste vi ta itu med orsakerna till att klimatförĂ€ndringarna över huvud taget uppstĂ„r.

BÄde Peter Lemke och Peter Schlosser tror att forskarsamhÀllet i dag Àr medvetna om att de mÄste bidra till lösningar pÄ klimatfrÄgan var och en frÄn sitt hÄll.

– Jag tror det skett ett uppvaknande inom forskarsamhĂ€llet inför ansvaret att man mĂ„ste arbeta tillsammans med denna avgörande frĂ„ga, sĂ€ger Peter Schlosser.

Peter Lemke tror att Nobelpriset kan innebÀra ökat ekonomiskt stöd till det fortsatta arbetet i klimatfrÄgan, och att IPCC nu fÄr Ànnu bÀttre gehör hos politiker och opinion vÀrlden över.

– I dag har IPCC ett gott inflytande i Europa, medan politiker i andra delar av vĂ€rlden kanske behöver ytterligare opinion inom den egna befolkningen för att agera. Opinionen för att politiker ska agera i klimatfrĂ„gan ökar i dag, inte minst i USA, sĂ€ger Peter Lemke.

Bilder att fritt ladda ner:
http://www.vr.se/huvudmeny/pressochnyheter/pressbilder.4.5478837c1081c2f831f800037.html

Peter Lemke Àr chef för division klimatforskning vid Alfred-Wegener-Institut i Bremerhaven. Han Àr ocksÄ en av koordinatorerna inom IPCC, med specialomrÄdet Is, snö och frusen mark.
Kontaktuppgifter: e-post: peter.lemke@awi.de. Tel +49 162 966 1014.

Peter Schlosser Àr ordförande för forskningsrÄdet vid The Earth Institute vid Columbia University i New York. Han Àr professor i Earth and Environmental Science och i Earth and Environmental Engineering. Hans forskning handlar frÀmst om hur havsvattnet och havsströmmarna pÄverkas av klimatförÀndringarna.

Kontaktuppgifter: E-post: schlosser@ldeo.columbia.edu

IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, Àr FNs mellanstatliga klimatpanel, grundad 1988. Mer information pÄ IPCCs hemsida: www.ipcc.ch

Kontaktinformation
För mer information om den pÄgÄende konferensen:

Dr. Volker Rachold, Executive Secretary, International Arctic Science Committee (IASC), tel 08-6739603, mobil 070-3545445.
Jonas Björk, VetenskapsrÄdet 08-546 44 203
Eva Högström VetenskapsrÄdet, tel 08-546 44 345

I avhandlingen analyserar Claes Ohlsson broschyrer och annat textmaterial frĂ„n den statliga Premiepensionsmyndigheten (PPM) och frĂ„n olika banker och försĂ€kringsbolag. SprĂ„ket i de hĂ€r texterna Ă€r aldrig sĂ€rskilt krĂ„ngligt eller specialiserat. Tonvikten ligger till exempel inte pĂ„ fondernas detaljer Ă€ven om sĂ„dan information naturligtvis finns med. IstĂ€llet handlar texterna ofta om den tĂ€nkta lĂ€sarens situation och vardag frĂ„n det överordnade perspektivet att man ska pensionsspara i fonder. Ett viktigt resultat Ă€r alltsĂ„ att de undersökta texterna genomgĂ„ende försöker upprĂ€tta en relation med sina tĂ€nkta lĂ€sare. VĂ€gen dit gĂ„r frĂ€mst genom bruket av ett informellt och individfokuserat sprĂ„k. Även om de undersökta texterna kommer frĂ„n olika genrer liknar de varandra till hög grad nĂ€r det gĂ€ller hur de försöker uppnĂ„ sina syften.

Men det finns ocksÄ skillnader i hur pensionssparandet ska göras vardagligt och sjÀlvklart. Den undersökta reklamen och samhÀllsinformationen anvÀnder sprÄket pÄ ungefÀr samma sÀtt men de bÄda genrerna medför ocksÄ olika förutsÀttningar för vad avsÀndarna kan sÀga nÀr det gÀller innehÄllet. Reklamens avsÀndare kan till exempel anvÀnda argument om det nya statliga pensionssystemet som ett hot. Det gÄr inte för sig i PPM:s samhÀllsinformation som hör till en mer reglerad genretradition dÀr saklighet och neutralitet stÄr i centrum. PÄ sÄ sÀtt fÄr anstrÀngningarna att göra pensionssparande vardagligt olika inramningar Àven om de sprÄkliga strategierna i texterna liknar varandra. En annat viktigt resultat Àr alltsÄ hur det faktiska sprÄkbruket samspelar med texternas syften och omstÀndigheter.

Tillsammans har företagens reklam och PPM:s information haft betydelse nĂ€r pensionssparande i fonder kommit att bli en sĂ„ vanlig företeelse under de senaste 10 Ă„ren. Ett nĂ„got ovĂ€ntat resultat Ă€r de bĂ„da textgruppernas gemensamma fokus pĂ„ kombinationen av det informella och individuella. Det tycks vara det sjĂ€lvklara sĂ€ttet att nĂ„ ut med budskapet om pensionssparande. FrĂ„gan kvarstĂ„r dock om texternas avsĂ€ndare verkligen lyckas med att domesticera pensionssparande. Ännu har inte det orange kuvertet blivit en helt naturlig del av hushĂ„llet.

Avhandlingens titel: Folkets fonder. En textvetenskaplig studie av det svenska pensionssparandets domesticering.

Disputationen Àger rum lördagen den 27 oktober kl. 10.00 i Lilla Hörsalen.

Kontaktinformation
För nÀrmare upplysningar kontakta Claes Ohlsson: 031-786 4481,
claes.ohlsson@gri.gu.se.

Anders Axelsson Ă€r född 1948 och Ă€r sedan 1998 professor i kemiteknik vid LTH. Han har en civilingenjörsexamen i kemiteknik frĂ„n LTH 1973 och Ă€ven examen frĂ„n dĂ„varande lĂ€rarhögskolan i Malmö 1977. År 1990 disputerade han i kemiteknik och antogs 1997 som docent i kemiteknik vid LTH. Tre Ă„r som processingenjör pĂ„ Supra AB i början av 70-talet följdes av fem Ă„r som forskningsledare inom Norsk Hydro under 90-talet. År 2003 verkade Anders som gĂ€stprofessor vid UniveristĂ© Paris Sud, Orsay, Frankrike. Sedan 2006 Ă€r Anders medlem av LTH:s pedagogiska akademi.

Ulla Holst Ă€r född 1946 och Ă€r sedan 1999 professor i matematisk statistik vid LTH. Hon har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik frĂ„n LTH 1970 och disputerade i matematisk statistik 1982. År 1990 antogs hon som docent i matematisk statistik ocksĂ„ vid LTH. Ulla har under 7 Ă„r verkat som studierektor och Ă€r sedan 1999 avdelningsförestĂ„ndare för Matematisk statistik. Under perioden 1996-2002 har Ulla verkat inom LTHs styrelse och hon har erfarenhet frĂ„n dĂ„varande utbildningsnĂ€mnd EFD, ledamot i lĂ€rarförslagsnĂ€mnden (FIME), nuvarande UN3, etc. Hon har verkat nationellt inom sĂ„vĂ€l HSV som dĂ„varande NFR.

Den 5 november lÀgger LTH:s representativa kollegium fram sitt förslag till ny rektor och prorektor. Tidigare Är har representativa kollegiet alltid gÄtt pÄ valberedningens förslag. Som sista steg i processen utser formellt Lunds universitets rektor Göran Bexell LTH:s nya ledning.

LTH, som bildades 1961, Àr idag den tekniska fakulteten pÄ Lunds universitet. Med 7000 studenter och 1400 anstÀllda Àr LTH Sveriges tredje största lÀrosÀte för högre teknisk utbildning.

Rektor pÄ LTH idag Àr Gunilla Jönson, professor i förpackningslogistik.

LÀs valberedningens motivering hÀr (pdf): http://www.lth.se/fileadmin/lth/anstallda/valfragor/RektorProrektorLTH_Motivering.pdf

Högupplöst bild pÄ Anders Axelsson: http://www.lth.se/fileadmin/lth/media/anders_axelsson.JPG (fotograf Àr Mats Nygren)

Högupplöst bild pÄ Ulla Holst: http://www.lth.se/fileadmin/lth/media/ulla_holst.JPG (fotograf Àr Göran Olsson)

LÀs mer om valprocessen hÀr: www.lth.se/anstalld/valfraagor/

Alla frÄgor hÀnvisas till valberedningens ordförande Nina Reistad: universitetslektor, tel: 046-222 34 74, Mobil: 070 5205771, nina.reistad@fysik.lth.se .

EU-kommissionen Àr en av vÀrldens största textproducenter. Kommissionen slÀpper ocksÄ dagligen mellan fem och tio pressmeddelanden, oftast pÄ tre sprÄk. Dessa pressmeddelanden Àr med svenska mÄtt lÄnga, ofta ett par sidor.

Maria Lindholm, sprÄkvetare och romanist vid LiU, har Àgnat sitt avhandlingsarbete Ät att analysera produktionen av pressmeddelanden, och hur de utformas, som en del av EU-kommissionen utÄtriktade kommunikation.

I en jÀmförelse med pressmeddelanden frÄn franska departement finner hon bl.a. att EUs pressmeddelanden innehÄller betydligt fler verbformer, sÀrskilt formen konditionalis, som talar om ett tÀnkt eller önskat tillstÄnd.

– EU-kommissionens pressmeddelanden Ă€r bĂ„de mer tillbakablickande och förklarande, sĂ€ger hon. De ger mer bakgrunder och förklaringar och Ă€gnar mycket utrymme Ă„t att lyfta fram den tĂ€nkta nyttan av det aktuella beslutet, vilka konsekvenser det Ă€r tĂ€nkt att fĂ„.

Att det krÀvs mer förklaringar beror sÀkert delvis pÄ att EU Àr en komplicerad och fortfarande ganska okÀnd beslutsapparat. Men Maria Lindholm tror ocksÄ att EU behöver arbeta hÄrdare Àn t.ex. den svenska regeringen för att motivera sin existens, sin legitimitet.

Produktionen av pressmeddelanden Àr ocksÄ en komplicerad process i EU. Flera direktorat och mÄnga olika skribenter Àr inblandade. Av de 1000 journalisterna, frÄn 60 lÀnder, som Àr ackrediterade i Bryssel, kommer flera hundra pÄ den dagliga presskonferensen klockan 12. DÄ finns alla pressmeddelanden tillgÀngliga pÄ engelska och oftast ocksÄ pÄ franska.

Dessa presskonferenser Àr gemytliga tillstÀllningar med en familjÀr stÀmning, berÀttar Maria Lindholm. Alla tycks kÀnna alla och pÄ ytan kan det se ut som en tillstÀllning vÀnner emellan. Det finns rentav en bar som serverar kaffe och vin. Journalisterna konkurrerar i regel inte med varandra, utan slÄss oftare med hemmaredaktionerna om utrymme.

Pressmeddelandena Àr fortfarande lÄnga, Àven om de kortats avsevÀrt pÄ senare Är. Beslut har tagits att de inte fÄr överskrida 4 500 tecken. Maria Lindholm konstaterar att EU-kommissionens komplexa kommunikationssituation ocksÄ gör att dess pressmeddelanden Àr mer komplexa. Kommissionen mÄste jobba hÄrdare för att nÄ ut med sitt budskap.

Kontaktinformation
Maria Lindholm disputerade den 12 oktober. Hon nÄs pÄ telefon 013-281857, 0733-610470 e-post: maria.lindholm@liu.se.

Tid: 18 oktober kl. 10.15-10.45
Plats: Nobel Forum, Nobels vÀg 1, Karolinska Institutet campus Solna.

Symposiet samlar ett tjugotal internationellt erkÀnda forskare som kommer att diskutera biologiska effekter av ultraviolett strÄlning (UV) och i synnerhet vilken betydelse lÄngvÄgig UV-strÄlning (UVA) respektive kortvÄgig UV-strÄlning (UVB) har för olika sjukdomar.

Det rÄder en stor osÀkerhet om de olika vÄglÀngdernas betydelse för risken att fÄ cancer men Àven för andra sjukdomar som till exempel grÄ starr. Nu behövs sÀkrare kunskap för myndigheters rekommendationer om sol och solarier.

Symposiet sponsras av Statens strĂ„lskyddsinstitut (SSI) och Ă€r ett led i SSI:s arbete att – inom ramen för miljömĂ„let ”SĂ€ker strĂ„lmiljö” – försöka bryta trenden med ökande hudcancer orsakad av sol och solarier. Cirka 40 000 mĂ€nniskor drabbas av hudcancer varje Ă„r och 450 avlider. VĂ€l underbyggda rekommendationer Ă€r dĂ€rför av största vikt.

Mer information finns pÄ: http://www.bionut.ki.se/conference/uv/

För frÄgor, kontakta:

Professor Rune ToftgÄrd
Institutionen för biovetenskaper och nÀringslÀra
Tel: 08-608 91 52
Mobil: 0708-720533
E-post: Rune.Toftgard@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Försöksdjur behövs för att ta fram ny kunskap om sjukdomar hos djur och mÀnniskor och för att utveckla nya lÀkemedel. I Sverige anvÀndes Är 2005 ca 505 700 försöksdjur, varav 83 000 rÄttor och 1 200 hundar.

Ett försöksdjurs liv spenderas till största delen i hemburen. Den traditionella inhysningen har frÀmst utformats för att möta ekonomiska och ergonomiska krav och djurens behov har kommit i andra hand. Hundar och rÄttor Àr sociala, aktiva och undersökande djur och hÄlls de pÄ en liten yta begrÀnsas dessa beteenden. Deras aktivitetsnivÄ pÄverkas av interaktioner med artfrÀnder och/eller med miljön.

Elin Spangenberg har i sin avhandling vid SLU studerat om ökad fysisk och social aktivitet i hemmiljön pÄverkar djurens vÀlfÀrd. VÀlfÀrdsaspekten fokuserades pÄ vikten av att djuren kan kÀnna att de har kontroll över situationen och utföra sina naturliga beteenden.

Hundar som hade daglig fri tillgÄng till en uterastgÄrd visade sig öka sin aktivitet och frekvensen av aktiva beteenden jÀmfört med om de enbart fick vara inomhus. Hundarna visade individuella skillnader i utnyttjande av utemiljön, bÄde i antal besök per dag och i tid.

RÄttor visades öka sin spontana aktivitet i en större bur. RÄttor som hölls i en stor lösdrift pÄ golvet hade lÀgre kroppsvikt, ökad styrka och oxidativ kapacitet i muskler samt uppvisade fler aktiva beteenden. RÄttor i grupper om fyra och Ätta hade fler sociala interaktioner Àn de som hölls i par. De presterade ocksÄ bÀttre i ett arbetsprov pÄ rullmatta och visade ökad aktivitet och undersökande beteende i ett beteendetest Àn de som hölls i par.

TvÄ grupper av rÄttor hölls i tvÄ alternativa burtyper med ökad volym och inredda med hyllor och stegar m.m. De visade sig ha en ökad frekvens och variation av aktiva beteenden, bÀttre prestation i ett arbetsprov pÄ klÀttermatta samt ökad aktivitet i ett beteendetest, jÀmfört med rÄttor i standardburar.

BÄde hundar och rÄttor utnyttjar enligt dessa studier den ökade ytan och de resurser som erbjuds dem. Resultatet blir en mer aktiv vardag för djuren i en varierad miljö som kan tillgodose individens behov. DÀrigenom förbÀttras deras fysiska och mentala hÀlsa och vÀlfÀrd, vilket gör dem bÀttre förberedda för en försökssituation och resulterar i en djurmodell* av högre kvalitet.

*Försöksdjur Àr ofta modeller för mÀnniskans fysiologi och sjukdomar.

—————–
Husdjursagronom Elin Spangenberg, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Housing Laboratory Dogs and Rats – Implications of Physical and Social Activity”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

Tid: fredag den 26 oktober kl. 9.15

Plats: Ettans förelÀsningssal, Klinikcentrum, Ultuna

Opponent: professor Timo Nevalainen, University of Kuopio, Finland.

Mer information

Elin Spangenberg, 018-67 29 49, Elin.Spangenberg@kv.slu.se

LĂ€nk till abstract och till avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001591/

Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, http://www.kv.slu.se/


Pressbilder

(fÄr publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)

FörsöksrÄttor. Foto: C. Remes, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/ElinSpangenberg/försöksrÄttor.jpg

Vid början av 1970-talet stod RönnskÀrsverken för 70 procent av Sveriges luftutslÀpp av arsenik, och 50 procent av kadmiumutslÀppen. MetallsmÀltverket i Skelleftehamn var ocksÄ den enskilt största utslÀppskÀllan av svaveldioxid. PÄ fyrtio Är har utslÀppen av tungmetaller minskat med nÀra 99 procent, och svaveldioxidutslÀppen med mer Àn 90 procent. Samtidigt har företagets produktion mer Àn fördubblats. Ann-Kristin Bergquist vid UmeÄ universitet visar i sin avhandling hur det gick till nÀr landets mest utslÀppsintensiva industri under Ären 1960-2000 miljöanpassade sin verksamhet.

De starkaste drivkrafterna bakom utvecklingen Ă€r miljöpolitiken och förĂ€ndrade konkurrensförhĂ„llanden. Miljöskyddslagen, som infördes Ă„r 1969, var flexibel och gav företaget möjligheter att experimentera fram och utpröva ny teknik. Ökande reningskrav, fallande metallpriser och högre produktionskostnader Ă€n konkurrenterna drev företaget att minska utslĂ€ppen, samtidigt som man effektiviserade och rationaliserade.

Processteknisk utveckling och teknik för att omhÀnderta, Ätercirkulera eller förebygga utslÀpp har spelat störst roll för att minska utslÀppen. Dessutom har företaget gjort organisatoriska anpassningar och vidtagit nya strategier för att bemöta miljövÄrdskraven över tid. Genom att öka den organisatoriska samordningen, bryta ner miljövÄrdskraven till lokala ansvarsomrÄden och utbilda anstÀllda kunde ytterligare utslÀppsminskningar uppnÄs.

Miljöanpassningen av RönnskÀrsverken har ocksÄ inneburit svÄra företagsekonomiska och politiska avvÀgningar. Företaget var ett extremt fall ur miljösynpunkt, men ocksÄ den största privata arbetsgivaren i SkellefteÄregionen. Miljöanpassningen var dÀrför stundtals en storpolitisk frÄga.

RönnskÀrsverken Àgs av gruvbolaget Boliden, och var totalt sett den störste enskilde förorenaren i Sverige under 1900-talet. Vid företaget har man Ànda sedan 1960-talet anvÀnt sekundÀra smÀltmaterial (t. ex. skrot) som ett komplement till koncentrat frÄn malmer. Av ekonomiska skÀl och befarad framtida malmbrist, skedde under 1980-talet strategiska satsningar pÄ Ätervinning av elektronikskrot. Sedan dess har anvÀndningen av sekundÀra smÀltmaterial ökat. Under 1990-talet kopplades metallÄtervinning till miljöfrÄgan och begreppet hÄllbar utveckling, nÄgot som företaget kunnat anvÀnda marknadsstrategiskt nÀr metallÄtervinningen idag dessutom sker med miljöanpassade processer.

Fredagen den 19 oktober försvarar Ann-Kristin Bergquist, institutionen för ekonomisk historia, UmeÄ universitet, sin avhandling med titeln Guld och Gröna Skogar? Miljöanpassningen av RönnskÀrsverken 1960-2000. Disputationen Àger rum i kl. 10.15 i S 205h, SamhÀllsvetarhuset, UmeÄ universitet. Fakultetsopponent Àr professor Sverker Sörlin, avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, Kungliga tekniska högskolan.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Ann-Kristin Bergquist,
institutionen för ekonomisk historia,
UmeÄ universitet,
tel: 090-786 5682,
e-post: ann-kristin.bergquist@ekhist.umu.se

MÄlet med svensk Àlgförvaltning Àr en livskraftig Àlgstam av hög kvalitet. Stammen ska vara i lÄngsiktig balans med betesresurserna, men dessutom ska trafiksÀkerheten och risken för betesskador pÄ skog och grödor beaktas. Stammens storlek regleras genom jakt och tilldelning av licenser, och för att detta ska fungera mÄste det finnas uppskattningar av hur mycket Àlg det verkligen finns i olika omrÄden.

Johan MĂ„nsson har undersökt hur vĂ€l olika inventeringsmetoder visar var Ă€lgstammen befinner sig i förhĂ„llande till uppsatta mĂ„l. Årliga flyginventeringar visade sig vara den enskilda metod som fungerar bĂ€st, men den Ă€r ocksĂ„ dyrast. Om man istĂ€llet kombinerar tvĂ„ billigare metoder, Ă€lgobservationer och spillningsinventering, fĂ„r man lika bra resultat till en tredjedel av kostnaden.

Avhandlingen pekar ocksÄ pÄ en svaghet i dagens Àlginventering. Oftast görs den nÀmligen i perioden mellan jaktstart och kalvning och dÄ missar man Àlgarnas fortplantning, som varierar frÄn Är till Är. Om inventeringen istÀllet görs mellan kalvning och jakt fÄr man ett betydligt sÀkrare underlag för bedömning av lÀmplig avskjutning.

Johan MÄnssons har ocksÄ undersökt hur Àlgarna rör sig i landskapet och vad och var de vÀljer att beta under olika förhÄllanden. Detta har betydelse för bÄde skogsbruk och jakt. Kunskap om hur Àlgen pÄverkar skogen gör det lÀttare att förutsÀga problem och att hitta lösningar.

Tall utgör huvuddelen av Ă€lgens vinterdiet och det Ă€r pĂ„ tallungskog som de ekonomiska skadorna kan bli pĂ„tagliga. Älgen föredrar dock att beta vissa andra trĂ€darter. Rönn, viden och asp löper t.ex. 14 gĂ„nger större risk att betas jĂ€mfört med tall och glasbjörk. Även vĂ„rtbjörk och en uppskattas mer Ă€n tall, och kan ses som andrahandsval. Gran betades inte alls i undersökningsomrĂ„det. Kunskapen om hur betet fördelar sig pĂ„ de olika trĂ€dslagen gör det lĂ€ttare att vĂ€rdera det tillgĂ€ngliga fodret i skogslandskapet. Dessutom innebĂ€r betespreferenserna att vissa lövtrĂ€d har smĂ„ utsikter att nĂ„ naturlig trĂ€dform i Ă€lgrika omrĂ„den, vilket i sin tur har betydelsen för biologisk mĂ„ngfald.

Avhandlingen visar att Àlgens fördelning i landskapet styrs av en mÀngd faktorer, som fodermÀngd, ÀlgtÀthet, mÄngfald av foderarter och markens produktionsförmÄga. Dessutom visade det sig att Àlgarna tillbringar mer tid i ungskogsbestÄnd under vintrar med mycket snö. BÀrris kan vara ett alternativt foder under snöfattiga vintrar, men dÄ snön ligger djup Àr det lÀttare att hitta bete i ungskog Àn pÄ myrar eller i skog dÀr trÀden vuxit sig höga. Snödjupets variation mellan Är kan dÀrmed skapa svÀngningar i betestryck i vissa omrÄden, trots att Àlgstammen Àr stabil. Detta kan göra det svÄrt att tolka betesskadeinventeringar.


JĂ€gmĂ€stare Johan MĂ„nsson, Grimsö forskningsstation, institutionen för ekologi, SLU, försvarade sin avhandling ”Moose management and browsing dynamics in boreal forest” den 12 oktober 2007. Opponent var professor Thompson Hobbs, Department of Forest, Rangeland and Watershed Stewardship, Warner College of Natural Resources, Colorado State University, Fort Collins, USA.

Pressbild:
(fÄr publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
* Johan MÄnsson (Foto: Per GrÀngstedt)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/johan_mansson.jpg

———————-
Mer information:
Johan MĂ„nsson, 0581-69 73 25, Johan.Mansson@ekol.slu.se

Abstract och avhandlingen i sin helhet (svensk sammanfattning: s 40-42):
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001586/

Se Àven: http://grimso.nvb.slu.se/

Detta och övriga pressmeddelanden frÄn SLU:
http://www.slu.se/page.cfm?page=102