Medicinska forskare som vill studera olika molekyler i celler har hittills varit tvungna att märka in dem med fluorescerande markörer. Även om denna metod fungerar ganska bra finns det flera viktiga beståndsdelar som inte kan studeras. Bland annat går det inte att se hur fett fördelas i cellen vid olika sjukdomar, något som krävs för att förstå till exempel hur immunförsvaret fungerar eller för att studera molekylära orsaker bakom hjärt-kärlsjukdom.
– Den teknik som vi varit med att utvärdera och utveckla öppnar en helt ny värld. Vi är pionjärer och befinner oss i början av något som vi uppfattar som stort och betydelsefullt, säger Håkan Nygren, professor i histologi vid Sahlgrenska akademin.

Den nya metoden är en utveckling av avbildande masspektrometri. Grundtekniken har använts av fysiker under mer än 50 år, men ansågs länge vara olämplig för biologiska prover.
– I tidigare försök slog teknikens jonkälla sönder cellerna. Det var som att försöka analysera en cigarett genom att titta på röken, säger Håkan Nygren.

De senaste åren har nya jonkällor som inte fragmenterar biologiska prover utvecklats. Forskarlaget vid Sahlgrenska akademin är bland de första i världen att använda tekniken och den har redan resulterat i en flod av nya forskningsresultat. Bland annat presenteras två nya avhandlingar inom några månader.
– Plötsligt kan vi utföra experiment och få resultat som man bara tidigare kunnat ana vara möjliga att uppnå. Bland annat kan vi nu mäta benbildning runt titanimplantat genom att påvisa mineralkomponenten i ben, säger Håkan Nygren.

Tidskrift: Trend in Biotechnology
Artikelns titel: High resolution imaging by organic secondary ion mass spectrometry
Författare: Håkan Nygren och Per Malmberg

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Håkan Nygren, telefon: 031-786 33 85, e-post: hakan.nygren@gu.se

Allt fler patienter i Sverige har bröstsmärta som inte kan förklaras. De senaste tjugo åren har antalet mer än fördubblats till nästan 18 000 patienter per år.
– Det här är en stor patientgrupp som har det mycket svårt och som vi inte vet så mycket om. Många har ont i flera år utan att de får veta vad det är som orsakar smärtan, säger sjuksköterskan Margaretha Jerlock.

Drygt 200 patienter som kommit in akut med oförklarad bröstsmärta till Östra sjukhuset i Göteborg fick beskriva sin smärta och få den bedömd. Deras svar jämfördes med 40 patienter som fått diagnosen kärlkramp eller hjärtinfarkt.

Resultaten visar att patienter med oförklarad bröstsmärta oftare har ont i bröstet när de anländer till akutmottagningen och de har också haft lika ont innan de sökte vård som patienterna med kärlkramp eller hjärtinfarkt.
– De upplever sin bröstsmärta som lika verklig och skrämmande som patienter som kommer in akut med kranskärlssjukdom, men eftersom de inte får något besked om vad smärtan beror på saknar de hopp om att bli botade. De är övertygade om att de ska få leva med bröstsmärtan hela livet, säger Margaretha Jerlock.

Smärtan orsakar oro, ångest, osäkerhet och kraftlöshet. I djupintervjuer i avhandlingen beskriver 19 av patienterna att deras vardag påverkas mycket av bröstsmärtan. Både arbete och fritid begränsas, liksom socialt umgänge och sexliv. Patienterna upplever också mer stress, mer sömnproblem, sämre livskvalitet och har upplevt fler negativa händelser i livet
– Det finns en koppling mellan stress och oförklarad bröstsmärta jämfört med en kontrollgrupp ur normalbefolkningen. Dessa patienter skulle behöva få möjlighet att diskutera sin bröstsmärta med en sjuksköterska och få hjälp att hantera sina stressproblem, säger Margaretha Jerlock.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Patients with unexplained chest pain – Pain experience, stress, coping and health-related quality of life

Avhandlingen försvaras fredagen den 19 oktober, klockan 13.00, hörsal 2119, Hus 2, Arvid Wallgrens backe, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Margaretha Jerlock, leg. sjusköterska, telefon: 031-786 60 39, 070-869 03 31, e-post: margaretha.jerlock@fhs.gu.se

Handledare:
Docent Karin Kjellgren, telefon: 031-786 80 64, e-post: karin.kjellgren@fhs.gu.se
Catharina Welin, telefon: 031-18 09 53, e-post: catharina.welin@fhs.gu.se

Den medicinska vården av sjukdomen är väl utvecklad och innebär en trygghet för dem som drabbas. Men att vara sjuk i malignt lymfom skapar en rädsla för döden oavsett om sjukdomen utgör ett verkligt medicinskt hot mot livet eller inte och behovet av existentiellt stöd för patienterna blir stort. Avhandlingen visar den stora vikten av en fungerande relation mellan vårdare och patient. En vårdande relation som bygger på vårdarens förmåga att se patientens livsvärld och därmed också patienten som människa. När patientens livsvärld ignoreras uppstår ett ökat lidande, skapat av vården, som skulle kunna undvikas.

Patienter med malignt lymfom strävar ständigt framåt i ett försök att nå ut ur en existentiell ovisshet till ett liv där allt är ”som vanligt”. Källerwald visar att vårdarna har en viktig uppgift i att hjälpa patienterna att klara av att leva här och nu, vilket också innebär att uppmuntra och stödja patienterna att vårda det friska.
– Tyvärr har vi en vårdkultur som inte alltid medger att existentiella frågor ingår i professionell vård menar Susanne Källerwald. Det saknas gemensamma strategier hos vårdarna i den dagliga vården för att möta dessa svåra frågor. Vårdarna får hämta kunskap från sin egen mänsklighet och det kan väcka vårdarnas egen ångest och rädsla för döden. Något som i sig kan utgöra ett hinder för existentiella samtal.

– Det är tydligt att det krävs vissa insatser i vårdens organisation för att möjliggöra en vårdkultur där de existentiella frågorna ingår som en naturlig del i professionell vård menar Susanne Källerwald.

Susanne Källerwald legitimerad sjuksköterska och verksam som adjunkt vid högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur. Susanne Källerwald är hemmahörande i Lidköping.

Avhandlingen ”I skuggan av en hotad existens – Om den onödiga striden mellan biologi och existens i vården av patienter med malignt lymfom” försvaras den 19 oktober 2007 kl.10.30 I sal Myrdal, Växjö universitet. Opponent är professor Dagfinn Nåden, Oslo universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Susanne Källerwald på telefon 0510-19110 eller e-post: susanne.kallerwald@vxu.se.

Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se

Metoden är ett resultat av ett femtonårigt långt samarbete mellan forskare från elektriska drivsystem och industriell produktion på Lunds Tekniska Högskola. En viktig del i alla dessa motorer är det magnetiskt ledande materialet, vanligtvis uppbyggd av hopbuntade laminerade, tunna plåtar med spolar lindade runt. Den här typen av motorkonstruktion innehåller många smådelar och tar lång tid att tillverka.

– Elmotorer har i princip tillverkats på samma sätt sedan 1850-talet. Först de senaste 10-15 åren har alternativa tillverkningsmetoder studerats, berättar Mats Alaküla, professor i elektriska drivsystem vid LTH.

Tillsammans med sina forskarkollegor Tord Cedell och Mats Andersson har Mats Alaküla funnit att legerat järnpulver och viss sorts plast är utmärkt att använda i bl.a. motortillämpningar för att uppnå god energieffektivitet. Genom att gjuta flytande plast och järnpartiklar, som gör detaljen mjukmagnetisk, i olika formar kan man få fullständig formfrihet. Utöver bättre kvalitet och större formfrihet, reducerar denna metod antalet produktionssteg från ca 60 till endast ett fåtal. Utvecklingen av själva materialet påbörjades redan i slutet av 1980-talet vid avdelningen industriell produktion och då inom ramen för de s k materialtekniska konsortierna, finansierade bl a av nuvarande Vinnova.

– Tekniken passar nog inte högpresterande motorer som t.ex. servomotorer. Men till fläktar, pumpar, hushållsmaskiner och bilar lämpar den sig utmärkt, förklarar Mats Alaküla.

Forskningen stöds med sammanlagt 12 miljoner kronor under fem år av Vinnova, SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning) och Industri Kapital. Just nu finns en patentansökan inne som förväntas bli klar i slutet av oktober. Vad som sker med den patentskyddade lösningen därefter – om det blir ett eget bolag eller en utlicensierad teknologi – har forskarna inom CEMEC- Centre for Electro-Magnetic Energy Conversion ännu inte bestämt sig för.

– Tekniken kan också öppna upp för andra möjligheter, t ex att underlätta omvandling av bilar till elhybriddrift. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att alla metoder som leder till enklare och billigare tillverkning indirekt bidrar till att minska koldioxidutsläppet, tillägger Mats Alaküla.

En prototyp av tekniken visas i LTH:s monter på Tekniska Mässan i Älvsjö den 16-19 oktober.

För mer information, kontakta Tord Cedell, adjungerad professor Industriell produktion, tel: 046-222 85 20, 0709-75 22 21 Tord.Cedell@iprod.lth.se eller Mats Alaküla, professor elektriska drivsystem, LTH, tel: 046-222 92 84, 0705-58 92 84, Mats.Alakula@iea.lth.se

– Vissa celler är mer känsliga för den förlorade kontrollen, t.ex. de som orsakar blodkärlstumörer eller tumörer i lillhjärnan, medan celler som ger upphov till lymfom inte påverkas i så stor utsträckning, säger Lisa Nilsson.
Cellerna i vår kropp kontrolleras noga med avseende på när celldelning ska ske. Att våra celler delas är grunden för liv, men en okontrollerad celldelning kan leda till cancer. Det är därför av största vikt att studera hur celldelning sker och vad som styr den.

I våra celler finns många proteiner som på olika sätt ser till att cellerna delar sig som de ska. En sådan grupp är de s.k. Ink4-proteinerna. Dessa proteiner har som uppgift att bromsa celldelning, och den mest kända medlemmen är p16Ink4a som ofta är inaktiverad i cancer hos människa. Det finns totalt fyra Ink4-proteiner, och två av de mindre kända medlemmarna har studerats i närmare detalj i denna avhandling, nämligen p18Ink4c och p19Ink4d.

I sin avhandling presenterar Lisa Nilsson resultat som påvisar att borttagandet av Ink4-proteinerna påverkar vilken typ av cancer som uppkommer i däggdjur och leder till störningar av fosterutvecklingen i groda. Det är tidigare känt att avsaknad av dessa kontroller kan leda till cancer i både människa och djur, men här visar Lisa Nilsson att under dessa omständigheter påverkas vissa celler mer än andra av den förlorade kontrollen.

Lisa Nilsson är född och uppvuxen i Rosvik, Piteå kommun. Innan hon påbörjade sin forskarutbildning läste hon molekylärbiologi vid Umeå universitet där hon tog magisterexamen 1999. Majoriteten av sina forskarstudier har Lisa Nilsson utfört på det högt ansedda barncancersjukhuset St Jude Children’s Research Hospital i Memphis, USA (www.stjude.org).

Fredagen den 12 oktober försvarar Lisa Nilsson, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The cell cycle regulators p18Ink4c and p19Ink4d – in vivo studies of their roles in tumorigenesis and development. Svensk titel: Cellcykelregulatorerna p18Ink4c och p19Ink4d – in vivo-studier av deras betydelse för tumörutveckling och fosterutveckling. Disputationen äger rum kl 9.00 i Sal Major Groove, Byggnad 6L, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Klas Wiman, Karolinska institutet, Stockholm.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lisa Nilsson på
Telefon: 090-785 28 64
E-post: lisa.nilsson@molbiol.umu.se.

Komponenten ingår i terahertzteleskopet Herschel Rymdobservatorium, som ska skickas ut i rymden i juli år 2008.

– Det här är första gången ett sådant här teleskop skickas ut i rymden. Signaler som tas upp av radioastronomiteleskop på jorden dämpas av atmosfären. Med terahertzteleskopet kan astrofysiker hitta emissionslinjer i terahertz bandet 0.6-1.9THz, från olika molekyler i rymden, säger Sergey Cherednichenko, projektledare för Herschel HIFI mixers på Chalmers.

– Idén till teleskopet kom 1982. Men då fanns det ingen teknologi att utgå från. Allt eftersom forskningen kring känsliga detektorer och kompakta signalkällor för terahertzfrekvenser fortskridit har tanken om ett terahertzteleskop i rymden blivit realistiskt först i början av nittiotalet, säger Jan Stake, forskningsledare vid avdelningen för Fysikalisk elektronik vid MC2.

– Med hjälp av infraröd strålning vill vi undersöka bildandet av unga galaxer. Kunskaper om galaxers dynamik och sammansättning ger oss ytterligare viktiga pusselbitar för att blottlägga universums mysterier. Typen av signal från molekylerna visar om det är kol, vatten eller syre, säger Sergey Cherednichenko.

– MC2 är speciellt med tillgången till renrummet, kunskapen kring nanofabrikation, komponentfysik och terahertzteknik. Delar av dessa finns på andra ställen men för ett projekt av den här kalibern krävs en heltäckande forskarmiljö med både bredd och spets, säger Jan Stake.

Forskargruppen på Chalmers arbetar med nya material och komponenter för terahertzområdet.
Totalt har sju frekvenskanaler byggts som ska detektera olika molekylsignaler. Två av dem är från Chalmers. Forskargruppen på Avdelningen fysikalisk elektronik vid MC2, har utvecklat detektorer baserade på hetelektronbolometrar, HEB.

En HEB-detektor är en extremt känslig temperatursensor som ändrar sin resistans när terahertzstrålningen absorberas. Genom extremt liten volym kan dessutom hetelektronbolometern kylas och värmas oerhört snabbt motsvarande en hastighet av ca 5GHz. Hög känslighet och snabbhet hos detektorerna som utvecklats på Chalmers resulterade i att gruppen på MC2 fick ansvar för utvecklingen av detektorerna till de två högsta frekvensbanden på Herschel HIFI instrumentet.

Komponenterna tillverkas från tunna filmer av niobnitrid som integreras med terahertzantenner i Chalmers renrum på MC2. Med en lins av kisel fokuseras strålningen från avlägsna objekt via optik och en 3.5m stor reflektorantenn ner till bolometerdetektorn. För att detektorerna ska kunna fungera i ett system och dessutom överleva uppskjutningen krävs stort arbete kring paketering, tillhörande elektronik, och en mängd olika mekaniska chocktester.

Herschel Rymdobservatorium är utvecklat av Europeiska rymdorganisationen, ESA. Målet är att teleskopet ska var i drift i fyra år. En stötesten är att materialen inte blir supraledande annat än vid mycket låga temperaturer, vilket kräver ständig nedkylning.

– För att kunna detektera extremt känsliga signaler måste detektorerna, som består av supraledande material, kylas ner till -269 grader, motsvarande 4 kelvin. För att hålla den temperaturen i fyra år har teleskopet en tank på 400 liter flytande helium. Det blir den största heliumtanken i rymden, säger Sergey Cherednichenko.


I Herschel HIFI mixers-projektet samarbetar Chalmers med forskare i USA, Jet Propulsion Lab, JPL, Holland, Space Research Organisation of the Netherlands, SRON, Ryssland, MSPU, och Europeiska rymdorganisationen, ESA.

Referenser:
ESA Science and Technology >>>

För ytterligare information kontakta:
Dr. Sergey Cherednichenko
sergey.cherednichenko@mc2.chalmers.se, tel: 031 – 772 8499

Prof. Jan Stake
jan.stake@chalmers.se, tel: 031- 772 4983

Lotta Bergman har undersökt hur svenskundervisningen ser ut i fyra gymnasieklasser på Industri-, Naturvetenskaps-, Barn- och fritidsprogrammet och Estetiska programmet. Det är en kvalitativ studie som bygger på observationer och intervjuer med elever och lärare.

– Svenskämnet är problematiskt och lärarna utnyttjar sällan det friutrymme som finns i kursplanen för att själva skapa innehåll i svenskämnet eller att anpassa undervisningen efter eleverna. Traditioner och värderingar styr och svenskundervisningen i de undersökta klasserna handlar om formell färdighetsträning och kulturarvstraditioner som prioriterar litteraturhistoriska fakta. Här kan man kanske säga att det är lärarnas akademiska utbildning i två separata delar, en språklig och en litterär som sipprar ner till gymnasieeleverna.

– Jag är också kritisk till att språkanvändningen sällan kopplas till funktionella sammanhang och sällan hakar på elevernas engagemang i ett innehåll. Tvärtom blir innehållet sekundärt och ibland oväsentligt. Att tala, läsa och skriva blir huvudsaken oberoende om eleverna skriver i olika genrer, studerar litteraturens eller språkets historia, läser romaner eller ser film, säger Lotta Bergman, som själv arbetat i närmare 20 år som gymnasielärare i svenska och historia.

Ett problem är att lärarna sällan har elevernas livsvärldar som utgångspunkt i ämnet, menar hon.
– De utnyttjar inte heller de texter och bilder eleverna använder på sin fritid som bas för att ställa viktiga frågor. Detta trots att de sociala och kulturella förändringarna i samhället ständigt är med och påverkar unga människors identitetsutveckling. Dessutom tar inte lärarna hänsyn till att kommunikationsformerna ständigt ändras vilket i synnerhet sysselsätter unga människor.

Enligt Lotta Bergman tas svenskämnets innehåll för givet oberoende av program. Och för att eleverna ska nå målen görs en nivågruppering.
– Läraren utgår alltså från samma innehåll trots att de undersökta gymnasieprogrammen är mycket olika. Vad läraren gör är att reducera och förenkla när det gäller de yrkesförberedande programmen. Det finns alltså fortfarande ett högre och lägre sätt att tänka kring svenskämnet och detta kan verkligen diskuteras ur en demokratisynpunkt.

Hennes recept för hur svenskundervisningen kan förändras till det bättre lyder så här:
– Flytta fokus från färdighetsträningen och koppla användningen av språket till annat kunskapssökande arbete. Se till att koppla skönlitteratur och annan mediebruk till de frågeställningar och teman som eleverna håller på med. Då blir det betydligt mer meningsfullt för eleverna, säger Lotta Bergman.

Hon försvarar sin avhandling ”Gymnasieskolans svenskämnen – en studie av svenskundervisning i fyra gymnasieklasser” fredagen den 5 oktober.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lotta Bergman på e-post lotta.bergman@mah.se.

En slutsats är att retorik och personliga kontakter har stor betydelse för vilken modell som får råda i den nya organisationen.

Under de senaste åren har flera stora svenska företag köpt utländska företag eller själva blivit uppköpta. Uppköpen för med sig komplicerade integrationsprocesser. Peter Beusch studerar i sin avhandling två sådana uppköp ur ett ekonomistyrningsperspektiv. Han har följt Fords köp av Volvo personvagnar och AB Volvos köp av den franska lastbilstillverkaren Renault. I båda dessa företagsintegrationer har två olika modeller för ekonomistyrning kolliderat. Dels en svensk modell som främst bygger på decentraliserad ekonomistyrning, dels en hårt centraliserad modell som är vanlig i länder som USA och Frankrike.

– Den svenska modellen är mer framåtblickande och bygger mer på värden och idéer än den som dominerar i till exempel USA, säger Peter Beusch. I den amerikanska modellen, som har sina rötter i vad vi kallar scientific management, fokuserar man mycket mer på kontroll och på hårda siffror, än man gör i många svenska företag.

Peter Beusch har intervjuat nyckelpersoner på företagen och visar att det företag som är bäst på att argumentera för sin styrmodell och som satsar mest på att driva igenom sin modell också blir det som får bibehålla sin ekonomistyrningsmodell – oavsett vilken modell som är mest effektiv.

– Om ett företag vill få genomslag för sin modell för ekonomistyrning så gäller det att satsa på retoriken och på ambassadörer som kan föra ut modellen i organisationen, säger Peter Beusch, och fortsätter:

– Det går absolut inte att luta sig tillbaka och tro att det löser sig självt. I ett första steg handlar det främst om att utveckla den retoriska styrkan i den egna modellen, att lära sig att beskriva dess styrka för att kunna övertyga andra. I ett andra steg handlar det om att bygga kontakter och skapa förtroende mellan företagen. Det räcker inte med papper och beslut. Det som verkligen räknas är personliga kontakter och tid.

Avhandlingen presenterades den 5 oktober 2007

Avhandlingens titel: Contradicting Management Control Ideologies – A study of Integration Processes Following Cross-border Acquisitions of Large Multinationals

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Peter Beusch: 031-786 12 80; 0768-93 72 12
peter.beusch@handels.gu.se

På Öland växer två sorters majvivor – den vanliga sorten, som bär sina blommor väl synliga i toppen av en lång stjälk, och en kortstjälkad, mer svårupptäckt variant. De båda sorterna växer tillsammans, tillhör samma art och kan korsa sig med varandra. Per Toräng har studerat hur majvivans reproduktiva egenskaper påverkas av samspelet mellan växter, djur och den lokala miljön, och han menar att de två stjälkvarianter kan ses som två olika sexuella strategier.

De långstjälkade plantorna har valt en riskfylld strategi i och med att deras blommor är väl synliga. Chansen är stor att pollinatörer hittar dem, men samtidigt riskerar de att locka dit nattfjärilar som lägger sina ägg i blommorna. Ur äggen kläcks larver som sedan lever inuti majvivans frukter och äter upp dess frön så att reproduktionen misslyckas. De kortstjälkade majvivorna har mindre synliga blommor och löper därför mindre risk att skadas, men chansen att pollinatörerna hittar dem är också mindre.

– Lite tillspetsat kan man säga att det är en fråga om att antingen ha mycket men riskfyllt sex eller att ha säkert sex mer sällan, säger Per Toräng.

Men den reproduktiva framgången hos majvivan beror inte bara på den enskilda plantans stjälklängd, utan också på hur dess grannar ser ut. Om en kortstjälkad planta har turen att växa bredvid långstjälkade grannar ökar dess fröproduktion jämfört med om den skulle växa tillsammans med kortstjälkade släktingar.

– Hur framgångsrik reproduktionen är beror på beteendet hos de djur som besöker blomman, på den omgivande växtligheten och på mängden lång- och kortstjälkade majvivor inom samma område, sammanfattar han.

Den lokala miljövariationen inom ett område kan ha stora konsekvenser för vilka egenskaper hos en växt som gynnas av det naturliga urvalet. Den kan upprätthålla genetisk variation inom en art och i förlängningen leda till att nya arter bildas.

– Det har skett många gånger under de 130 miljoner år som blomväxterna har interagerat med vänner, fiender och grannar, säger Per Toräng.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Per Toräng, 018-471 28 62, 070-215 51 78, e-post: per.torang@ebc.uu.se

För planering, uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna åligger det skolan att i samråd med elev och föräldrar upprätta en elevplan i form av ett åtgärdsprogram.
– Men det är viktigt hur en sådan text skrivs. Elevplanen är en genre för sig. Skolans roll som identitetsförmedlare i den elevdokumentation som skrivs måste diskuteras på allvar. Det krävs en medvetenhet och kunskap om språkets betydelse men också en diskussion kring språkets möjligheter att bidra till förändring och utveckling, säger Ingela Andreasson som pekar på hur textformuleringar har en förmåga att leva vidare i skolan när lärare tar över elever från varandra upp genom skolåren. Inte minst det faktum att eleven själv skriver under elevplanen, där det står på pränt vilka svårigheter han eller hon har får stor betydelse, menar hon.

– Mycket görs oreflekterat. En trend i skolan är att allt fler dokument ska skrivas. Lärarna bör därför få mer utbildning att skriva den typen av dokumentation. Man kanske också också kan hämta erfarenheter från yrkesgrupper som har mer rutin på det här området, som läkare och personal inom socialtjänsten.
Ingela Andreassons intresse för ämnet väcktes i och med hennes arbete inom ramen för två Skolverksprojekt som gällde just åtgärdsprogram och särskilt stöd. Hennes material är hämtat från de dokument hon tog del av vid intervjuer med elever och föräldrar i de projekten.

Problembeskrivningarna i elevplanerna handlar om elevers bristande kunskaper, olämpliga attityder, bristande förmågor, färdigheter och beteenden inom flera områden. Det är alltså inte enbart kunskapsmässiga och pedagogiska frågeställningar som beskrivs utan även sociala och moraliska aspekter som dokumenteras.

– De identiteter som erbjuds eleverna i skolans texter ser olika ut beroende på bedömda svårigheter men är även könsbundna, säger Ingela Andreasson. Resultaten visar att kollektiva föreställningar om hur flickor eller pojkar bör vara träder in i elevplanerna vilket också kan få konsekvenser för vilka stödåtgärder som föreslås.

Torsten Arpi
Pressansvarig
Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-7862161, 0768-581187
E-post: torsten.arpi@gu.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ingela Andreasson, ingela.andreasson@ped.gu.se, 031/7862463, 0730/935491

Avhandlingen ”Elevplanen som text. Om identitet, genus, makt och styrning i skolan elevdokumentation” försvaras fredagen den 28 september 2007, kl. 13.15 i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen, Hus A. Västra Hamngatan 25, Göteborg

Majoriteten av det svenska skogslandskapet brukas för produktion av skogsråvara och kvarvarande äldre skogsbestånd förekommer i huvudsak som isolerade öar. Arter som är beroende av döda träd är den grupp av arter som speciellt missgynnas i den brukade skogen.
För dessa kan små avsatta områden med naturskogskaraktärer vara betydelsefulla.

– Om tillräckligt många skogsfragment av hög kvalitet lämnas kvar kan dessa bevara livskraftiga bestånd på landskapsnivå. Samtidigt fungerar de som viktiga tillflyktsorter och spridningskällor till andra områden i det brukade skogslandskapet, säger Mari Jönsson.

Utifrån en nationell inventering sammanställdes hur mycket och vilken typ av död ved som förekommer inom svenska nyckelbiotoper. Undersökningen visade att nyckelbiotoper generellt är rikare på död ved än brukade skogar av liknande ålder, trots bristfälliga volymer och kvaliteter i jämförelse med naturskogar. Ett särskilt problem med små naturskogar är att dessa är mer utsatta för slumpmässiga processer. Det i sin tur ökar risken för att känsliga och sällsynta arter dör ut.

Mari Jönsson är uppväxt i Forshaga och läste naturvetenskap på Älvkullegymnasiet. Hon disputerar i ämnet Biologi den 28 september i Sundsvall med avhandlingen ”The importance of small forest set-asides for saproxylic biodiversity at stand- landscape- and regional scales”.

Kontaktinformation
Mari Jönsson, telefon 060-14 85 64 eller 070-668 4400, Mari.Jonsson@miun.se

Sergey Kovalev har kämpat för mänskliga rättigheter sedan sovjettiden och han har tillbringat långa perioder i fångläger och fängelse på grund av sitt engagemang. 1969 grundade han den första människorättsorganisationen i Sovjetunionen. Idag är han en aktiv politiker och kandiderar till statsduman. Han har bland annat uttalat stark kritik mot president Putins styre och mot Tjetjenienkriget.
2004 delade Kovalev Palmepriset med Ljudmila Aleksejeva, dåvarande ordföranden för den ryska Helsingforskommittén, och med journalisten Anna Politkovskaja, som mördades 2006.

För mer information och/eller intervju med Sergey Kovalev, kontakta:

Anki Wood. E-post: anki@globalreporting.net, tel: 0739-64 84 88. Eller:
Hannah Zackrisson, informatör. E-post: hannah.zackrisson@framtidsstudier.se,
tel: 0736-94 50 13


——————————————————————————————————–
Institutet för Framtidsstudier på Bokmässan 2007
Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg äger rum 27-30 september. Välkommen till vårt bokbord på Internationella Torget, H-hallen plan 2, monternummer: H02:28. Vi anordnar seminarier på Internationella Torgets scener, på Forskartorget och på scenen Röster från världen. Läs hela programmet på www.framtidsstudier.se.

Om Institutet för Framtidsstudier
Institutet bedriver framtidsstudier på vetenskaplig grund. Forskningen är tvärvetenskaplig och har som mål att ge en långsiktig samhällsanalys och stimulera till en öppen och bred diskussion om framtida möjligheter och hot. Våra beslut idag bidrar till att forma framtiden.

Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

Skattefusk i form av att anställda underrapporterar sina inkomster till skattemyndigheterna är särskilt vanligt i Östeuropa och forna Sovjetunionen men också i länder som Turkiet, Argentina och Italien. Mirco Tonin har i sin avhandling bland annat studerat interaktionen mellan anställdas underrapportering av sin inkomst och lagstiftningen om minimilöner. Avhandlingen visar att minimilönen kan verka som en restriktion på beslutet att skattefuska – vissa individer kommer att minska underrapporteringen medan andra går från den vita arbetsmarknaden till den svarta eller in i arbetslöshet.

– Höjda minimilöner tenderar att öka de totala skatteintäkterna. Fördelningen av skattebördan förändras också – graden av progressivitet minskar genom att ökningen i den faktiska beskattningen främst drabbar individer med inkomster nära minimilönen. Dessutom förändras en i övrigt jämn delning av deklarerad inkomst till en fördelning med en stor andel individer just på minimilönenivån, säger Mirco Tonin.

I Ungern skedde 2001 en rejäl höjning av minimilönen. Mirco Tonin har jämfört livsmedelskonsumtionen före och efter reformens införande och visar att konsumtionen tenderar att ha minskat för dem som ”drabbades” av minimilönehöjningen.

– En höjning av minimilönen kan alltså innebära en nedgång i den faktiska disponibla inkomsten även för arbetare som förefaller tjäna på höjningen i och med att de behåller sina jobb och får en lönehöjning, säger Mirco Tonin.

Tillsammans med nationalekonomen Ann-Sofi Kolm har Mirco Tonin även studerat effekten av subventioner till individer med arbete på så kallade sökarbetsmarknader, det vill säga där det tar tid och där de sökande verkligen måste leta aktivt för att hitta ett arbete. Denna typ av subventioner till dem som arbetar har blivit alltmer populära hos politiker och makthavare. De införs ofta för att ”få arbete att löna sig” även om individens produktivitet, och därmed lönen, är låg. Tonin och Kolm har studerat förmånernas effekter efter att deras finansiering och påverkan på löner tagits med i beräkningen. Studien visar att införande av eller ökade arbetsförmåner ökar arbetskraftsmedverkan, sysselsättningen och sökintensiteten hos arbetslösa medan lönerna sjunker och arbetslösheten minskar.

– Den positiva effekten på sysselsättningen av arbetssubventioner beror till stor del på att det blir mer lönsamt för potentiella arbetsgivare att skapa nya jobb. Analysen av finansieringen visar att ökade arbetsförmåner som finansieras genom att skatten ökar i samma takt är likvärdigt med att sänka den ”faktiska” förhandlingsmakten hos löntagarna. Vi har identifierat de villkor under vilka arbetskraftsmedverkan, sysselsättning och sökintensitet förbättras, säger Mirco Tonin.

Avhandlingens titel: “Essays on Labour Market Structure and Policies”

Ytterligare information
Mirco Tonin, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, tfn 0036 20 4250025 och 0044 78 24712760, e-post Tonin@iies.su.se, M.Tonin@soton.ac.uk.
Mirco Tonin talar inte svenska men han talar flytande engelska.

-Vid en sådan fusion överförs makrofagens DNA till tumörcellen. Detta leder till att tumörcellen blir rörligare och kan ta sig ut i kroppen och orsaka dottersvulster, säger Joar Svanvik, professor i kirurgi.

I en förberedande studie fann forskargruppen att flera proteiner som normalt endast finns i makrofager också fanns i cancerceller. En undersökning av tumörvävnad från 133 bröstcancerpatienter i Östergötland gav ytterligare stöd för hypotesen. De kvinnor vars tumörer innehållit makrofagprotein fick betydligt fler metastaser och uppvisade också en högre dödlighet än andra.

Nu pågår studier av tjocktarmscancer – som också har en stark tendens att sätta dottersvulster – samt av tumörer i transplanterade organ för att klarlägga ursprunget av deras gener.

4-5 oktober möts ett 60-tal internationella forskare i Söderköping för att diskutera de senaste rönen på området. En av talarna är Georg Klein, nestor inom svensk cancerforskning. Symposiet Cell fusion, lateral oligonucleotide transport and cancer finansieras av Cancerfonden och Vetenskapsrådet.

Till konferensen kommer också bland andra de kända cell- och cancerforskarna John Pawelek från Yale School of Medicine, Rolf Bjerkvig från Universitetet i Bergen och Rolf Ohlsson från Uppsala universitet.

– Stödet för hypotesen om cellfusion växer stadigt, säger Joar Svanvik som arrangerar konferensen tillsammans med LiU-kollegerna Anders Rosén och Bo Nordenskjöld.

Kontaktinformation
Joar Svanvik, 0706-759149, joar.svanvik@ibk.liu.se

Journalister är välkomna att besöka symposiet som äger rum på Söderköpings brunn med start 4 oktober kl 12. Anmälan till Viveca Axén, 013-223541, vivax@ibk.liu.se.

Kinnvika då och nu – två forskargenerationer möts
Först ut är Karl-Erik Björnström och Veijo Pohjola som har forskningsstationen Kinnvika på Svalbard gemensamt. Karl-Erik var med om att bygga upp stationen 1957-58 och Veijo leder
ett forskningsprojekt på samma plats idag. Grenna Museum, tillsammans med Polarforskningssekretariatet och ABF Jönköpings län, arrangerar ett samtal och en frågestund med Karl-Erik och
Veijo på onsdag den 26 september kl 19.00 på Grenna Museum.

Livet som polarforskare på isbrytaren Oden
På fredag den 28 september kl 9.55-10.25, på Forskartorget på Bok & Bibliotek i Göteborg, berättar kemiläraren Ingela Hagström om sina erfarenheter ombord på isbrytaren Oden i Södra oceanen på väg mot Antarktis. Ingela är en av Polarforskningssekretariatets lärarstipendiater och arbetade tillsammans med forskare i ett marinkemiskt projekt ombord förra vintern. Tre av Ingelas tidigare elever på gymnasieskolan har blivit polarforskare, och alla har erfarenheter av Oden som forskningsplattform. På Forskartorget ska de att berätta om hur de lockades till forskarbanan och diskutera hur man får ungdomar att bli intresserade av naturvetenskap och polarforskning.

Arktis och Antarktis är mer än is!
ForskarFredag är det i hela EU, och i Stockholm på Kulturhuset den 28 september kl 14-21 kan intresserade få ringa till Sydpolen! Och lära sig att Arktis och Antarktis är mer än is! Kl 16-16.30
jämför polarforskarna Christin och Michael sina expeditioner till jordens kanske viktigaste klimatzoner i en dialog. De berättar om hur isen kan användas för att titta ut i rymden och om varför partiklar i atmosfären ovanför Arktis kan påverka hela det globala klimatet. De svarar också gärna på frågor om allt från kalla fötter och klimatförändringar till isflak och Sydpolsmat.

Alla tiders poler
Den 28 september hålls även en ForskarFredag med polartema på Teknikens Hus i Luleå, då utställningen Alla tiders poler visas kl 10-20. Vilka frågor söker polarforskarna svar på? Hur är
det att arbeta och leva i arktiskt klimat? Alla tiders poler är en interaktiv och lekfull utställning för alla åldrar.

Kontaktinformation
Ytterligare information om arrangemanget på Grenna Museum och Forskartorget lämnas av Eva Grönlund, tel: 08-673 97 30, 070-344 92 51, e-post: eva.gronlund@polar.se.
Sofia Rickberg svarar på frågor om ForskarFredag i Stockholm, tel: 08-673 97 25, 070-344 92 65,
e-post: sofia.rickberg@polar.se.

Mona Holmfors, projektledare under alla fem åren, kan konstatera att mycket har hänt, både med programpunkterna och antalet besökare:

– Publiken har växt stadigt, förra året hade vi nästan 8000 besökare på Forskartorget. Förklaringen är nog att vi blivit mer etablerade, det har blivit känt att vi erbjuder ett digert program med välkända forskare och författare.

Nytt för i år är möjligheten till ett mer enskilt samtal med de medverkande forskarna eller författarna. Efter framträdandet finns det möjlighet att ställa frågor till de medverkande i loungen bredvid scenen.

Brett program
Bland föreläsarna finns: Wilhelm Agrell, Bodil Jönsson, Karin Schenk Gustavsson, Staffan Hildebrand, Joakim Palme, Nils Uddenberg, Christer Fuglesang, Sven-Eric Liedman, Dick Harrison, Stefan Einhorn, Sture Linnér och Folke Rydén. Att Linné firar 300-års jubileum i år kan inte ha undgått någon och på Forskartorget uppmärksammas det med tio programpunkter. Övriga ämnen spänner över ett vitt fält, från dåtid till nutid, från hälsa till ohälsa, från forskning om hot till upptäckter och nya lösningar. På söndagen presenteras traditionsenligt ”Fråga Lund” live.

Forskartorget här för att stanna
Mona Holmfors ser fram mot ett sjätte år med Forskartorget:
– Så länge intresset ökar hos både deltagare och publik kan jag inte se något annat än att vi dyker upp nästa år också på Bok & Bibliotek!

Tillsammans med Bok & Bibliotek är Vetenskapsrådet, UR och Nationalencyklopedin värdar för det populärvetenskapliga programmet på Bokmässan 2007. Arrangemanget genomförs i samarbete med lärosäten, akademier, stiftelser, museer, myndigheter, organisationer, bokförlag med flera.

Kontaktinformation
Plats: monter B05:72

Information: Mona Holmfors, projektledare, tel 08-546 44169, mobil 0765-267 169

Presskontakt; Annakarin Svenningsson, tel 08-546 44 219, mobil 0733-55 38 54