För att ett grodyngel ska kunna äta och smälta maten behöver det precis som andra djur rörelser i magtarmkanalen. Monika Sundqvist har studerat dessa tarmrörelser hos den afrikanska klogrodan (Xenopus laevis). Att just klogrodan fungerar som modelldjur beror på att grodynglen är genomskinliga under de första utvecklingsstadierna, vilket gör att tarmens rörelser går att videofilma. I sin avhandling visar Monika Sundqvist att tarmrörelserna startar tidigt under utvecklingen, medan grodynglet fortfarande livnär sig på sina medfödda energireserver.
Ett grodyngel livnär sig på växter och alger som finns flytande som små partiklar i vattnet, medan en groda är köttätare och äter smådjur i sin omgivning. Dietförändringen vad gäller näringsinnehåll, storlek och konsistens som sker under förvandlingen, medför stora förändringar i grodans magtarmkanal. Ett grodyngel har en magtarmkanal på ca 15-20 cm som är ihoprullad i bukhålan för att få plats, medan en färdigutvecklad groda har en betydligt mindre magtarmkanal på ca 3-4 cm.
Förändringen påverkar både nervsystemet i magtarmkanalen och dess rörelser. Musklerna växer till i både mage och tarm, vilket kan göra det lättare för grodan att bryta ner stora bitar mat. Försök visade även att nervcellerna i grodans mage utvecklas och att kontrollen av mag- och tarmrörelserna blir mer komplicerad.
Att förändringarna i magtarmkanalens nervsystem och rörelser relaterade till förändringen från grodyngel till groda är så stora var tidigare okänt och speglar den enastående förmågan hos nervsystemet i alla djur att adaptera efter olika förhållanden.
Kontaktinformation
För mer information
Monika Sundqvist
Zoologiska institutionen
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 3485
E-post: monika.sundqvist@zool.gu.se
Handledare: Prof. Susanne Holmgren, Tel: 031-786 3672
Disputationen äger rum: Fredagen den 28 september kl 10.00 i Föreläsningssalen, Zoologiska institutionen, Medicinaregatan 18, Göteborg
Avhandlingen har titeln: ”Development of Gastrointestrial Motility and the Enteric Nervous System in the Amphibian Xenopus laevis”.
– Det är allt fler i vårt samhälle som lever med kronisk sjukdom, och många upplever att det inte finns tillräcklig kunskap om deras kroniska tillstånd. Om vi ska kunna anpassa vården efter deras behov måste vi veta mer om hur de upplever sitt liv och sin vardag, säger Annette Sverker.
I studierna intervjuades ett åttiotal patienter med olika kroniska tillstånd. Nästan hälften hade så kallad neuropatisk smärta, som bland annat kan bero på olycka, operation, stroke eller diskbråck. Resten av de intervjuade patienterna hade glutenintolerans.
– Även om patienter med neuropatisk smärta och patienter med glutenintolerans har helt olika sjukdomar upplever de på många sätt sin situation på liknande sätt. Det tycks alltså finnas en generell sida av att leva med kronisk sjukdom, säger Annette Sverker.
Även ett tjugotal anhöriga till patienter med glutenintolerans intervjuades.
Patienterna fick svara på frågor om kritiska händelser där de upplevt ett problem eller ett hinder på grund av sin sjukdom. När svaren analyserats framkom att alla upplevt utanförskap, oro och rädsla och en känsla av att vara en börda eller till besvär. Vardagslivet blev mer svårhanterat på grund av den kroniska sjukdomen. Många beskrev också störningar i det sociala umgänget med andra människor.
– För patienter med neuropatisk smärta är misslyckanden, oförmåga och begränsningar genomgående störningar i vardagslivet, medan glutenallergikerna och deras anhöriga ofta upplever sjukdomsrelaterad oro och svårigheter i vardagen, säger Annette Sverker.
Tidigare forskning har visat att kvinnor med glutenintolerans har lägre livskvalitet än män med sjukdomen.
– Det är en kostreglerad sjukdom som innebär mycket extra arbete för både män och kvinnor, men det är kvinnorna som tar mest ansvar för planering och matlagning. Den ojämna fördelningen av hushållsarbetet kan vara en möjlig förklaring till varför kvinnor rapporterar lägre livskvalitet, säger Annette Sverker.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Dilemmas and consequences of chronic disease- lived experiences of coeliac disease and neurotic pain
Avhandlingen försvaras torsdagen den 27 september, klockan 13.00, hörsal 2118, Hus 2, Arvid Wallgrens backe, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Annette Sverker, telefon: 013-15 79 44, 070-669 79 44, e-post: annette.sverker@socmed.gu.se
Handledare:
Professor Gunnel Hensing, telefon: 031-786 68 62, e-post: gunnel.hensing@socmed.gu.se
Docent Claes Hallert, telefon: 070-543 82 82, e-post: claes.hallert@lio.se
Mångfaldsbarometern är en rikstäckande enkätundersökning vid Uppsala universitet som årligen kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. Den första rapporten publicerades 2005. Årets rapport baserar sig på uppgifter från ett slumpmässigt urval av den svenska populationen (1065 individer) och jämför årets resultat med tidigare år. Mångfaldsbarometern undersöker bland annat följande: Vad tycker den svenska befolkningen om den kulturella mångfalden i Sverige? Vilken typ av individer är mer benägna att acceptera det som är annorlunda?
Liksom förra året visar Mångfaldsbarometern 2007 att många svenskar har goda erfarenheter av nära kontakt och samarbete med personer med invandrarbakgrund (över 80%). Andelen minskar dock något år 2007. Kvinnors attityder har varit och är fortfarande mer positiva än mäns, men denna skillnad minskar.
Religionen verkar vara den dimension som väcker mest negativa attityder i förhållande till mångfalden. Ett exempel är de intervjuades förhållningssätt gentemot påståendet ”Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige” som varje år har fått många (över 60 %) att instämma. Påståendet ”Det borde vara förbjudet att bära slöja i skolan eller arbetet” får ökat stöd i årets undersökning jämfört med 2005, där mindre än hälften (43%) instämde helt eller delvis. Stödet för detta påstående ökade till 45,4% år 2006 och är i år 49,8%. Med andra ord är det nästan hälften som anser att slöjan borde förbjudas i arbete eller skola. Den trend man kan se i denna ökning är att den negativa opinionen mot slöjan växer.
Ett påstående som får stort stöd är att ”Alla invandrare skall ha precis samma sociala rättigheter som de som är medborgare i Sverige” (över 70%) men samtidigt lyfts också fram att anpassning till vårt lands vanor är alla invandrares skyldighet (över 80%). Det tycks alltså finnas en öppenhet för att acceptera andra kulturella inslag, men dessa måste integreras i en gemensam svensk kultur. Vissa invandrargrupper har dock svårare att anpassa sig till det svenska samhället, anser 66,9% av de intervjuade i årets studie. De som inte anpassar sig till svenska lagar är alltså mindre välkomna. Procentandelen av dem som instämmer helt eller delvis med påståendet ”Alla utlänningar som begår brott i Sverige bör tvingas att lämna landet” har inte visat någon märkbar förändring sedan Mångfaldsrapporten 2005 och ligger på 63-64%.
Det finns också en ökande trend när det gäller extrema negativa attityder mot mångfalden. Det är personer med enbart grundskoleutbildning som ger uttryck för mest negativa attityder. Men även personer med gymnasieutbildning står för en markant ökning. Personer med högskoleutbildning visar lägsta nivåer av extrema negativa attityder, men även här ses i år en liten ökning av extrema negativa attityder.
En omdiskuterad fråga i den offentliga debatten har varit åsikten att ”Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja svenska sociala förmåner”. I denna fråga illustreras en intressant trend till minskning av denna negativa attityd mellan åren 2005, 2006 och 2007. År 2005 var det 40,2% som instämde i påståendet, vilket minskade till 38,7% år 2006 och minskade ytterligare till 36,8% år 2007.
Mångfaldsbarometern undersöker också vilka som anses vara invandrare och i likhet med tidigare år, betraktas följande grupper som invandrare: irakier, araber, kurder, iranier, turkar, somalier, bosnier, serber, kroater, romer, chilenare, ryssar, kineser, greker, judar, polacker och thailändare. Grupper som inte betraktas som invandrare är norrmän, finländare, engelsmän, tyskar och amerikaner.
Kontaktinformation
För mer information om studien, kontakta docent Orlando Mella, tel: 018-471 11 89 eller docent Irving Palm, tel: 018-471 11 92.
Traditionellt har varumärken utgjorts av ord och figurer som applicerats på varor och förpackningar. I dagens varumärkestäta samhälle har man emellertid sökt nya sätt att skilja sig från mängden för att fånga konsumenternas uppmärksamhet. Några exempel är kuvert med lakritssmak, känslan av sammet på en vinflaska och jasmindoftande sytråd.
EG:s varumärkesdirektiv från 1988 öppnar upp för att vilken sinnesförnimmelse som helst kan varumärkesskyddas, förutsatt att den kan återges grafiskt på ett sätt som är begripligt, exakt och lättillgängligt. En melodi kan återges med notskrift. Svårare är det med till exempel Metro Goldwyn Mayers rytande lejon. Rytandet kan visserligen återges som en grafisk bild av ljudvågorna, ett ljudspektrogram, men det är varken särskilt begripligt eller lättillängligt.
– Det borde vara krav på att bifoga en klickbar fil till spektrogrammet, alternativt vara möjligt att registrera ljudet enbart i digital form. Här är lagstiftningen inte riktigt i fas med den tekniska utvecklingen, säger Erika Lunell.
Direktivet kräver även att sinnesförnimmelsen uppfattas som ett varumärke av konsumenterna, dvs. att den har förmågan att särskilja ett företags produkter eller tjänster från andra företags. De flesta är nog överens om att formen på Coca-Cola-flaskan uppfyller dessa kriterier. Lika självklart är det inte att citrondoften på ett par joggingskor ska uppfattas som ett varumärke.
När det gäller färger uppstår lätt problem ur konkurrenshänseende, enligt Erika Lunell. Antalet färgnyanser som genomsnittskonsumenten kan komma ihåg och särskilja är begränsat. Därför finns en risk att den som först lyckats skydda en viss färgnyans blockerar för andra företag att använda likartade nyanser. Registreringspraxis har varit mycket restriktiv. I Sverige är det bara en färg som har lyckats få varumärkesskydd, nämligen Löfbergs lila.
– Det kan också finnas fall där vissa färger helt borde nekas varumärkesskydd. Ett exempel är den väl synliga oranga färgen på flytvästar. En sådan signalfärgs funktion är för viktig för att monopoliseras, säger Erika Lunell.
Avhandlingen om okonventionella varumärken baseras främst på EG-domstolens avgöranden och registreringspraxis från den europeiska varumärkesmyndigheten, OHIM, i Alicante och på nationell registreringspraxis.
Erika Lunell är doktorand på Juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon har en jur kand från Uppsala universitet och har tidigare bl.a. författat avsnittet om svensk immaterialrätt i handboken ”Gemeinschaftsmarke und Recht der EU-Mitgliedstaaten”, München, 2006.
Disputationen äger rum torsdagen den 27 oktober klockan 10.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna, Stockholms universitet. Opponent är professor Per Jonas Nordell på Handelshögskolan i Stockholm.
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Kontaktinformation
Erika Lunell nås på erika.lunell@juridicum.su.se eller mobil 070 – 938 13 20 Du kan även kontakta redaktör Staffan Westerlund, 073 – 784 5031, staffan.westerlund@juridicum.su.se.
För bild kontakta: 08-16 40 90 eller press@su.se
Varför är det bekvämt?
Det beror på vem man frågar – kvinnor eller män.
Malin Sundströms forskning visar att kvinnorna i hög grad prioriterar att spara tid och därmed kan använda den personliga tiden till andra saker än att shoppa. Kvinnorna menar också att bekväma nätbutiksköp är sådana där de sparar fysisk ansträngning. Det kan röra sig om att slippa bära hem tunga och skrymmande saker, givet att nätbutiken erbjuder hemleverans.
Männen i studien värderar möjligheten att göra sina inköp när som helst. Männen menar också att bekväma nätbutiksköp är sådana där de sparar mental ansträngning. Det är enklare och mer strukturerat att samla information via Internet, jämföra olika alternativ och därefter välja ett alternativ som passar.
Malin Sundström är 39 år, företagsekonom, konsumentforskare och verksam som forskare och lärare vid Institutionen för data- och affärsvetenskap, Högskolan i Borås. Hon har under lång tid intresserat sig för distanshandlande kunder, varför de väljer att handla på distans samt vilka attityder och uppfattningar som finns till distanshandelskanaler. I avhandlingen som försvaras vid Handelshögskolan i Göteborg den 5 oktober fördjupas intresset kring distanshandlande kunder som väljer att köpa i nätbutik. Opponent vid disputationen var professor Peter Björk, verksam vid Svenska Handelshögskolan i Wasa, Finland.
Kontaktinformation
Vill du ha ett exemplar av avhandlingen, beställ den från förlaget BAS, antingen via e-post eller telefon: BAS@handels.gu.se eller 031-786 54 16
För mer information och kommentarer:
Malin Sundström via e-mail malin.sundstrom@hb.se eller telefon +46 734 33 80 97.
– Trots att Brasilien är det land i världen som tog emot flest slavar under slavepoken så har det inte tidigare förekommit någon institutionaliserad rasism, säger Örjan Bartholdson, som i sitt avhandlingsarbete själv arbetade som biståndsarbetare i Salvador, Brasilien. En starkt bidragande faktor till de förändringar som vi nu ser i Brasilien är det stora flödet av biståndsmedel och alla utländska aktivister som dras till landet.
Ledande forskare har varit starkt kritiska till att nordamerikanska sitftelser och biståndsgivare bidrar till att sprida de inhemska, amerikanska föreställningarna om ras och etnicitet. De menar att det ofta bidrar till att skapa starka gränser mellan människor baserade på hudfärg. Det är en tydlig utveckling i den riktiningen menar Örjan Bartholdsson som dock inte lägger all skuld på USA.
– Även biståndsgivare och aktivister från Europa och Sverige har en stor roll i detta. Och en förklaring till den här utvecklingen är att allt fler unga människor från västerlandet söker sig till organisationer i Syd och blir då ofta en del av transnationella nätverk. De här nätverken sprider bestämda föreställningar om ras och etnicitet, som påverkar de samhällen som omfattas av nätverken.
Den afrobrasilianska rörelsen anpassar dessutom ofta sina målsättningar och strategier för att kunna få bistånd. Konsekvensen av detta är bland annat att rörelsens medlemmar gradvis förändrar sin syn på ras och etnicitet och förstärker dem.
Allra mest påverkningsbara är organisationer som drivs av relativt välbärgade personer. Dessa är beroende av ekonomiskt stöd från flera håll för att kunna skapa långsiktig trygghet och vill därför inte riskera att utmana biståndsgivarnas krav och föreställningar.
Europeiska och svenska biståndsgivare tar sällan hänsyn till att biståndet sprider och skapar bestämda föreställningar och diskurser om bland annat ras, etnicitet och genus, som många gånger går i stick i stäv mot lokala föreställningar och sedvänjor.
Biståndsgivare och aktivister är ofta övertygade om att de bidrar med något positivt och bortser helt enkelt från att analysera ursprunget till de föreställningar som sprids via det egna engagemanget, påpekar Örjan Bartholdson.
Örjan Bartholdsson disputerade den 14 september 2007 på sin doktorsavhandling med titeln ”From Slaves to Princes: The roles of NGOs in the Construction of Race and Ethnicity in Salvador, Brazil”. Opponent var Dorothea Hilhorst från universitet Wageningen i Holland.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Örjan Bartholdsson, Socialantropologiska Institutionen, Stockholms universitet, mobil 0708-34 57 24. Arbete: 08-. E-post: obartholdsson@comhem.se
För bild kontakta universitetets presstjänst:
Tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
I Sverige föds drygt 5 av 100 barn för tidigt, det vill säga minst tre veckor före fullgången graviditet. Nästa lika många kommer till världen med en födelsevikt som är mindre än den förväntade.
Förutom de omedelbara riskerna – komplikationer vid förlossningen och under nyföddhetsperioden samt en ökad dödlighet på kort sikt – har tidigare studier visat att för tidig födsel och låg födelsevikt kan förknippas med försämrad hälsa resten av livet.
Epidemiologen och statistikern Katarina Ekholm Selling vid Avdelningen för obstetrik och gynekologi har analyserat data på alla födslar, drygt 300 000, i Sverige under åren 1973-75. Via nationella register har hon följt upp dessa barn till vuxen ålder.
Studierna presenteras i hennes doktorsavhandling. Ett av huvudresultaten är att de personer som föddes för tidigt eller med låg födelsevikt löpte en ökad risk att vara inlagda på sjukhus under tonåren och den tidiga vuxenåldern. Typiska symtom var missbildningar och sjukdomar i nervsystemet, men Katarina Ekholm Selling fann också en överrepresentation av sociala sjukdomsfaktorer som drogberoende och symtom som var svåra att härleda.
Ett annat viktigt resultat är att kvinnor med låg födelsevikt – i synnerhet de som vägt under 1 500 gram – tenderade att föda barn i mindre utsträckning än andra. Det visade sig också att när kvinnor i den gruppen fick egna barn, så var de i sin tur oftare för små eller för tidigt födda.
– Det är dock viktigt att skilja på ”statistiska risker” och risker på individnivå, säger Katarina Ekholm Selling. I epidemiologiska studier av detta slag gör man beräkningar som baseras på ett stort antal individer. Men en enskild person som föddes för tidigt eller för liten i förhållande till graviditetslängden kan själv påverka sin hälsa och graviditet genom att äta sunt, motionera, avstå från droger och så vidare.
Avhandlingen Birth-characteristics, hospitalisations, and childbearing – epidemiological studies based on Swedish register data läggs fram vid disputation fredag 5 oktober 2007 kl 9.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping.
——————————————————————————–
Kontaktinformation
Kontakt:
Katarina Ekholm Selling 013-223124, katarina.ekholm.selling@lio.se
Stockholms skärgård är unik och det finns endast några få liknande skärgårdar i världen – den i Nordamerika, runt Grönland, västra Skottland och i södra Chile. Ihop med Skärgårdshavets, Åbos och Ålands skärgårdar är detta ett av världens mest örika områden.
– Ambitionen med den här boken är att ge en översikt över skärgården även om den ena ön inte är den andra lik. Det är stor skillnad mellan Gamla stan, Lidingö, Vaxholm, Dalarö och Långviksskär, säger växtekologen professor Lenn Jerling, en av bokens två författare.
– Skärgården flyttar sig också över tiden och öarna växer på grund av landhöjningen. Närke som var skärgård under stenåldern kan inte räknas dit idag. Infrastrukturen påverkar också vår uppfattning om vad skärgård är. Djurö och Värmdö kan väl knappast klassificeras som skärgård idag då de allt bättre kommunikationerna gjort dessa öar till satelliter på pendlingsavstånd till andra delar av Stockholmsregionen.
Författarna visar hur skärgården är en del av en större värld, som även den utsätts för förändringar. Några påverkar skärgården och skärgårdsborna direkt, som när sillen går till på västkusten och konkurrerar ut strömmingen som basföda eller mer indirekt när kronan inför ett hotande världskrig köper in många öar och gör om dem till befästningar mot ett hotande anfall från havet. Eller då samma öar på grund av en förändrad hotbild kan komma att säljas ut till högstbjudande.
Boken vänder sig till skärgårdsbor och till dem som vill ha mer kunskap om varför och hur skärgården har bildats. Författarna Lenn Jerling och Urban Nordin är forskare och lever och granskar livets anpassning till skärgårdens speciella krav.
Bland skötar, kobbar och kor, 300 s., ill., kostar 295 kronor inkl moms och kan beställas i Formas nätbokhandel www.formas.se eller från Kundtjänst Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post: formas.ldi@liber.se.
För recensionsexemplar kontakta Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, 08-775 40 08.
Boken finns att köpa i Formas monter B06:82 på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Författarna signerar boken torsdag 27/9 klockan 10.30-11.00 och 15.00 – 15.30 samt fredag 28/9 klockan 10.00 -10.30 och 15.00-15.30.
Kontaktinformation
För mer information:
Informationssekreterare Jonas Förare, jonas.forare@formas.se, 08-775 4004, 0705 53 40 04
Presschef Emilie von Essen, eve@formas.se, 0733 50 31 61
I somras kom boken Läraryrkets många ansikten (Runa förlag) ut. Författarna heter Margrethe Brynolf, Inge Carlström, Kjell-Erik Svensson och Britt-Louise Wersäll, och alla är verksamma inom Högskolan Kristianstad.
Boken behandlar en rad aspekter av läraryrket, allt från lärarens samhällsansvar – och hur det vuxit fram i ett historiskt perspektiv – till den egna personliga professionalismen.
– Tanken är att boken ska vara strategisk och ge både positiva idéer och diskussionsunderlag. Den passar bra i lärarutbildningen och för lärares fortbildning. Dessutom är den intressant för skolpolitiker, menar Britt-Louise Wersäll som är sociolog och etikforskare i grunden.
De fyra författarna har olika bakgrunder som kompletterat varandra under skrivandets gång. Gemensamt för dem alla är att de har lång erfarenhet av undervisning, från grundskole- upp till högskolenivå.
Margrethe Brynolf, som även varit rektor för en grundskola, anser att ”det fullkomligt exploderat med förändringar” inom skolans värld de senaste 20 åren.
– Skolan har kommunaliserats och marknadsanpassats. Samtidigt har det skett en facklig utveckling med olika avtal som fått stor betydelse för hur lärarrollen gestaltas idag, säger Margrethe.
I boken beskrivs hur yrket både intensifierats och differentierats genom att lärare numera gör väldigt många olika saker på kort tid. Ökat fokus på dialog och många grupparbeten i skolan nämner författarna som positiva förändringar, medan ett minskat utrymme för kreativitet hos lärarna återfinns på minussidan.
– Från politikerna har lärarna nu så mycket krav på dokumentation att det knappt finns någon tid över för lekfulla och spontana diskussioner som gynnar kreativiteten, konstaterar Margrethe indignerat och fortsätter:
– Det ska skrivas riskanalyser, kvalitetsredovisningar, utvärderingar, verksamhetsberättelser… På det sättet har skolan blivit mer allvarlig än den var på 80-talet och följden blir att få lärare vågar släppa loss fantasin!
Men om lärarna tillåts skära ned åtminstone lite grann på all dokumentation tror Margrethe att skolan blir roligare, både för elever och för lärare. Om kreativitet i undervisningen handlar ett av kapitlen i Läraryrkets många ansikten.
Kontaktinformation
Boken kostar ca 245 kr och kan beställas via www.runa.se
För mer information kontakta Britt-Louise Wersäll, tfn: 044-20 33 38, e-post: britt-louise.wersall@husa.hkr.se, eller Margrethe Brynolf, tfn: 044-203827, e-post: margrethe.brynolf@bet.hkr.se
I avhandlingen ”Evert Taubes scener. Från Cabaret Läderlappen till Gröna Lund” tar David Anthin fasta på båda dessa förhållanden, då han analyserar Evert Taubes författarskap ur ett uppträdandeperspektiv. Fokus ligger främst på Taubes visor, men även hans prosa, särskilt den senare, behandlas i viss mån. Avhandlingen är den första stora framställning som undersöker förhållandet mellan Taubes scener och hans litterära och musikaliska alster.
Avhandlingen är en bred undersökning, där David Anthin utnyttjar tidigare okommenterade artiklar, recensioner, manuskript, brev samt
radio- och TV-program. Läsaren får möta Taube som enkel sjöman i en stökig, men nykter kabarélokal 1919, som genialisk ordenspoet på Den Gyldene Freden under första hälften av 1920-talet, som hela Sveriges bohemiske schlagertrubadur på konsertestraden och i de svenska folkparkerna under 1930- och 1940-talen, som rutinerad radio- och TV-stjärna under 1950- och 1960-talen och slutligen som hyllad nationalskald på Gröna Lund under perioden 1961-73.
För varje scen har en typisk visa valts ut, vilken analyseras mer djupgående. Fokus ligger här främst på visornas texter, men även musiken behandlas översiktligt. Analyserna visar att Taube mer än väl levde upp till båda leden i sitt estetiska credo: tradition och förnyelse.
Vidare framhålls att vissa scener, t.ex. Den Gyldene Freden, tydligt har påverkat visornas (och prosans) form och innehåll. Denna typ av påverkan minskar dock över tid.
Centralt för undersökningen är också de roller som Taube tilldelas och själv väljer att agera i på de olika scenerna, roller som delvis går att spåra till visorna och prosan. I uppträdandesituationen, i mötet med publiken och dess förväntningar, och utifrån de olika scenernas specifika förutsättningar, skapar Taube helt enkelt sina visor på nytt.
Studien vilar även på ett stort recensionsmaterial, vilket tecknar bilden av en unik artist. Här visas hur Taube lyckas skapa en intim, familjär kontakt med sin publik på en rad olika slags scener och hur den bohemiske trubaduren utvecklar ett slags anti-professionellt artisteri till mästerskap under sina drygt 50 år på de svenska scenerna.
Söndagen den 30 september kl. 14.00 i sal G4 på Bokmässan i Göteborg, samtalar David Anthin dessutom med Sven-Bertil Taube och Lars Göran Carlson, ordförande i Taube-sällskapet, om Evert Taube.
Avhandlingens titel: Evert Taubes scener. Från Cabaret Läderlappen till Gröna Lund
Disputationen äger rum den 12 oktober 2007, kl. 13.15 i Stora Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
För beställningar och närmare upplysningar kontakta David Anthin, tel.
0515-711803, e-post davidanthin@hotmail.com.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Petra Platen, Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post petra.platen@hum.gu.se
Alla tidigare studenter, medarbetare och andra som står institutionen nära är inbjudna till dagens Juridiska institution för seminarier, möten med nya och gamla vänner och stor jubileumsfest. Hovrättspresident Gunnel Wennberg är på plats och inviger utbildningens nya rättssal.
Hösten 1977 inleddes juristutbildning på Juridiska institutionen i Göteborg med Företags- och förvaltningsjuridisk linje. Programmet för juris kandidatexamen (nuvarande Juristprogrammet) startade 1991. Högskoleutbildning i juridik har bedrivits i Göteborg sedan 1923 då den nystartade Handelshögskolan gav utbildning i rättsvetenskap. Juristprogrammet vid Handelshögskolan i Göteborg har idag den högsta antagningspoängen av landets sex juristprogram.
Gamla såväl som nya studenter, medarbetare och vänner är inbjudna till 30-årsjubileet. Många av Västsveriges företag, organisationer, advokatbyråer och myndigheter kommer att vara representerade.
Vid firandet presenteras dagens verksamhet genom föreläsningar och laborationer av nuvarande lärare, studenter, forskare och alumner (tidigare studenter). En höjdpunkt blir när Hovrättspresident Gunnel Wennberg inviger Handelshögskolans nya rättegångssal med genuin inredning från nedlagda Stenungsunds tingsrätt. På kvällen hålls jubileumsfest på restaurang Trägår´n med musik och underhållning i juridikens tecken.
Kontaktinformation
För ytterligare information se www.law.gu.se/jubileum eller kontakta
studierektor Jenny Peters
031-786 1535
jenny.peters@law.gu.se
De nio första kvinnorna i Vinnovas nya program VINNMER utsågs i veckan. De får halva lönen betald för att arbeta i en ledande forskningsmiljö – i Sverige eller utomlands.
Maria Kihl är den enda från Lunds universitet som fått chansen men hon uppmanar fler att söka. Programmet har hela 500 miljoner att röra sig med, 300 från Vinnova, det bör räcka åt över 100 kvinnliga forskare. 40 nya anslag ska beviljas senare i år eller nästa år.
– För min del handlar det om att arbeta på forskningsinstitutet Acreo AB i Kista. Projektet handlar om hur man ska bygga accessnät för nya multimediatjänster över bredbandet och stöds redan tidigare av bl a Vinnova. Det har stor relevans för industrin, vilket är ett av kraven för det här stödet. I projektet ingår även Ericsson AB i Kista. Det är också kopplat till ett europeiskt Celtic-projekt, säger Maria Kihl.
Forskargruppen hon ska arbeta närmast leds av professor Per Ödling vid nya institutionen Elektro- och informationsteknik, EIT.
– För mig ger det här stor frihet och tid att forska. Som kvinna i den mansdominerade datakommunikationsbranschen blir man annars lätt överbokad av uppdrag, konstaterar Maria.
Arrangemanget kräver också stöd från institutionen, EIT, och från LTH:s ledning, vilket Maria har fått. I praktiken ska hon pendla till Stockholm under två år medan det tredje året kan skötas från Lund. Det viktiga för Vinnova är inte att hon finns i Stockholm varje arbetsdag, vilket kan vara svårt för en småbarnsförälder, men att hon frigörs från undervisning och andra åtaganden och verkligen hinner forska. Resor och extralägenhet i Stockholm ingår i betalda merkostnader.
Ett digitalt foto på Maria Kihl kan beställas via Mats.Nygren@kansli.lth.se
För frågor om VINNMER: Erik Litborn, tel: 08-473 31 98 eller Thomas Torounidis 08-473 32 13.
http://www.celtic-initiative.org/
Kontaktinformation
För kontakt med Maria Kihl: Tel: 046-222 90 10, Maria.Kihl@eit.lth.se
I senaste numret av tidskriften Biodiversity and Conservation publicerar Karl-Olof Bergman, forskare i bevarandebiologi, och hans kolleger resultaten av en omfattande studie i 60 östgötska hagmarker. Dessa visade sig hysa en rad arter som är alltmer sällsynta i länder som västra Tyskland, Storbritannien och Belgien.
Skogsnätfjärilen (Melitaea athalia) fanns till exempel på alla lokaler i den svenska studien, medan den är helt försvunnen från belgiska Flandern och har minskat kraftigt i både västra Tyskland och Storbritannien. Skogspärlemorfjäril (Argynnis adippe) återfanns i 65 procent av de östgötska hagmarkerna men är praktiskt taget försvunnen i de andra länderna.
De undersökta hagmarkerna är 3-8 hektar stora, bevuxna med lövträd och omgivna av barrskog. Detta är en naturtyp som är på tillbakagång i övriga Västeuropa. Om det svenska jordbrukets rationalisering fortsätter som idag kan samma utveckling befaras även här. Speciellt allvarlig är minskningen av antalet mindre lantbruk med betande djur.
– Sverige har ett stort ansvar att bevara dessa arter och miljöer. Om utvecklingen inte kan hejdas riskerar Europa att förlora några av sina artrikaste biotoper, säger Karl-Olof Bergman.
I studien som genomfördes vid fem tillfällen från maj till september 2004 hittades 17 153 fjärilar av 64 olika arter.
Artikeln Importance of boreal grasslands in Sweden for butterfly diversity and effects of local and landscape habitat factors av Karl-Olof Bergman, Lena Ask, John Askling, Håkan Ignell, Henrik Wahlman och Per Milberg är publicerad i onlineversionen av Biodiversity and Conservation.
Kontaktinformation
Kontakt:
Karl-Olof Bergman, 013-282685, 0706-252534, karbe@ifm.liu.se
Med VERA-projektet befäster Högskolan Väst det samarbete med partners som Chalmers, Produktion i Väst och olika FoU-centra som högskolans industriprocessforskare byggt upp under de senaste åren. Högskolans roll i VERA blir att ansvara för det operativa arbetet, inklusive projektledningen.
Av de 17 som ansökte om medel från VINNOVA:s VINNPRO-program fick endast fyra bifall.
– Jag visste att vi hade en bra ansökan och att det vi vill åstadkomma stämmer väl in med VINNOVA:s mål, men jag hade ändå inte räknat med detta. Att vi klarade oss så bra i den rådande konkurrensen gläder jag mig särskilt åt, säger docent Per Nylén, drivande i högskolans produktionsteknikforskning och blivande projektledare för VERA.
– Med den här framgången har vi tagit ytterligare ett steg framåt för att etablera vår vitala forskningsmiljö i industriprocesser, säger rektor Lars Ekedahl.
Utgångspunkten i VERA, som står för ”Fördjupad internationell samverkan för framstående forskning mellan svensk VERkstadsindustri och Akademi” är att det behövs en effektivare samverkan mellan näringsliv och akademi och en bättre tillgång till internationell spetskompetens för att svensk tillverkningsindustri ska behålla sin konkurrenskraft. VERA:s fokus ligger på utvecklingen av materialpåverkande tillverkningsprocesser såsom skärande bearbetning, termisk sprutning och svetsning. Via tre centrumbildningar – Metal Cutting Research and Development Centre (MCR) på Chalmers, Produktionstekniskt centrum i Trollhättan och forskarskolan CAPE – ska industriella och akademiska partners erbjudas mötesplatser med möjlighet till gemensamt resursutnyttjande. Projektet har tre övergripande mål: att utveckla det internationella forskningssamarbetet, förbättra samverkan och rörligheten mellan näringslivet och akademi och att öka intresset för teknikutbildning – särskilt bland kvinnor.
Per Nylén räknar med att projektet, i första hand genom det internationella utbytet, ska ha kommit igång redan vid årsskiftet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Per Nylén, tel: 0520 – 22 33 58, mobil: 0733 – 97 50 61, per.nylen@hv.se
– Det räcker med att någon går förbi i korridoren utanför för att hela klassen ska vända sig ditåt. Att sedan återställa elevernas fokus till undervisningen kan ta ganska lång tid. Det gäller alltså att minimera distraherande intryck och skapa en trygg miljö för dessa elever, berättar Catrin Tufvesson, doktorand i Miljöpsykologi på Lunds Tekniska Högskola.
Att se till att det är så tyst som möjligt i och utanför klassrummet, både utomhus och från övriga delar av byggnaden är alltså viktigt. Deras klassrum bör därför inte vetta mot en skolgård. Skolan bör inte heller placeras så att tåg- eller biltrafik kan höras in, för att ta några exempel. Fönstrens placering är en annan faktor att laborera med. T ex mår flera av dessa elever dåligt av direkt solljus och skarpa skuggor.
– Kunskapen om vad som påverkar dessa elever finns oftast redan hos lärare, pedagoger och personliga assistenter. Däremot finns inte denna kunskap hos beställarna, vilket ofta är kommunerna, representerade av både politiker och tjänstemän inom skolförvaltningar. Medvetenheten om denna grupps behov borde även finnas hos de projektledare som ansvarar för ny- eller ombyggnationer, samt även hos skolledare, påpekar Catrin Tufvesson.
Rätt utformade skolor behöver enligt Catrin Tufvesson inte bli dyrare. Det är inte några kostsamma lösningar som behövs utan god planering. Och bra inlärningsmiljö kan som sagt göra att dessa elever lär sig mer, vilket i sin tur på sikt gör att de lättare kan delta i samhället. Hon tillägger att även andra elever kan må bra av en den arkitektur och miljö som elever med koncentrationssvårigheter har.
På en mer övergripande nivå går att generalisera denna grupps behov. Men det finns även beteenden som är specifika för respektive funktionshinder och även behov av individuella anpassningsmöjligheter. Catrin Tufvesson understryker att även de senare behoven oftast är lätta att lösa.
Den 28 september disputerar Catrin Tufvesson med sin avhandlning ” Concentration difficulties in the school environment – with focus on children with ADHD, Autism and Downs syndrome”. Läs abstract här (länk) Välkommen!
Drygt 7 procent av alla barn mellan 2-17 år har någon form av nedsatt orienteringsförmåga, t ex nedsatt syn- eller hörselförmåga, skriv-, läs- och tal problem, eller nedsatt kognitiv förmåga, vilket betyder i praktiken att den lärande miljöns utformning påverkar deras möjligheter till att delta i undervisningen.
För mer information, kontakta Catrin Tufvesson, doktorand, Miljöpsykologi, tel: 046-222 76 15, 073-622 69 36, Catrin.Tufvesson@arkitektur.lth.se
Under tidigmodern tid i Sverige bestraffades religiösa överträdelser mycket hårt. Hädelse mot Gud ansågs vara bland de grövsta brott som kunde begås och var belagt med dödsstraff. Från och med 1680 kunde dödsdömda be om omprövning hos justitierevisionen, den tidens högsta instans, nuvarande Högsta domstolen.
– Nådeansökningarna berättar om ett samhälle där attityderna till dödstraffet förändrades trots att hädelse också fortsättningsvis ansågs vara ett mycket grovt brott, berättar historikern Soili Maria Olli, författare till avhandlingen ”Visioner av världen. Hädelse och djävulspakt i justitierevisionen 1680-1789”
I sin doktorsavhandling undersöker Soili-Maria Olli hur vanliga människor förhöll sig till kristendomen. Avhandlingen har ett speciellt fokus på de folkliga uppfattningarna om Gud och om Djävulen, som ibland kunde avvika radikalt från de lärda.
Människorna i tidigmodern tid levde i en religiös kultur – religionen genomsyrade alla delar av samhället. Kristna idéer ingick som grundläggande element i de folkliga världsbilderna, trots att dessa ofta omfattade även magiska och icke-kristna föreställningar. Vid tiden för de stora häxprocesserna under mitten av 1600-talet nådde tron på Djävulens makt och inflytande sin kulmen. Enligt den dåtida teologin var Djävulen kategoriskt ond, men kunde inom de folkliga uppfattningarna ses som en verklig hjälpare i svåra stunder, som mera närvarande än Gud och till och med som en starkare makt än Gud.
– Kvinnor och män förhöll sig till Djävulen på olika sätt, berättar Soili- Maria Olli. Det ansågs att kvinnor var svagare och mer lättlurade än män och att de föll lättare för Djävulens frestelser, t ex i samband med häxsabbaten i Blåkulla. Att frivilligt ingå pakt med Djävulen var ett brott som begicks enbart av män och det betraktades som den yttersta formen av blasfemi.
Fredagen den 5 oktober 2007 försvarar Soili-Maria Olli, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling i historia med titeln Visioner av världen, Hädelse och djävulspakt i justitierevisionen 1680-1789. Disputationen äger rum kl.10.15 i hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Per Sörlin, Docent i historia, Mittuniversitetet, Östersund.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju,
kontakta gärna Soili-Maria Olli på tel 090- 786 56 85 eller e-post Soili-Maria.Olli@histstud.umu.se
