Institutet för Framtidsstudiers medverkan
på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg 27-30 september
Institutets bokbord finns på Internationella torget, H02:28.
Där hittar du Framtider och våra senaste rapporter från skriftserien Framtidens samhälle.

Arrangemang:

Tors 070927 kl. 10:20 – 10:40
Framtidens förort – mötesplats eller slagfält?
Förorterna formas av den globala migrationen. Zanyar Adami, Joakim Palme och Soledad Piñero Misa.
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Medarrangör: Gringo
Plats: Internationella torget, Stora scenen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Tors 070927 kl. 12:00 – 12:20
En ny Afrikabild
Hur formas vår Afrikabild – och hur kan den bli mer nyanserad? Mai Palmberg, NAI och Stefan Jonsson, DN diskuterar med Joakim Palme, IF
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Medarrangör: Nordiska Afrikainstitutet
Plats: Internationella torget, Stora scenen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Tors 070927 kl. 12:25 – 12:40
Vem ska styra vården i framtiden?
Medverkande: Paula Blomqvist, Joakim Palme
Moderator: Carl Tham
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Medarrangör: Vetenskapsrådet
Plats: Forskartorget, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Tors 070927 kl. 14:45 – 15:15
Mellan dystopi och utopi
Medverkande: Susanne Alm, Torbjörn Lundqvist, Joakim Palme
Moderator: Carl Tham
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Medarrangör: Vetenskapsrådet
Plats: Forskartorget, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Tors 070927 kl. 16:00 – 16:20
Ryssland – ett globalt wildcard
Medverkande: Sergey Kovalev, Joakim Palme
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Plats: Internationella torget, Stora scenen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Fre 070928 kl. 10:20 – 10:40
Fortress Europa – Varför stängs gränser när ett åldrande Europa behöver arbetskraft?
Medverkande: Joakim Palme, IF diskuterar med Stefan Jonsson, DN.
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Plats: Internationella torget, Stora scenen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Fre 070928 kl. 12:30 – 12:50
Om mänskliga rättigheter i Ryssland
Sergey Kovalev,rysk dissident och männskorättskämpe, diskuterar den allt svårare situationen för mänskliga rättigheter i Ryssland, med Joakim Palme, Institutet för Framtidsstudier
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Plats: Scen: Röster från världen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Fre 070928 kl. 18:00 – 18:30
Oväntade framtider
– när oddsen är höga och det kan bli mycket värre eller bättre än vi tror. Medverkande: Arne Jernelöv, Joakim Palme och Carl Tham.
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Plats: Internationella torget, Lilla scenen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Lörd 070929 kl. 11:35 – 11:50
Från veckopeng till pension
Medverkande: Daniel Hallberg, Jovan Zamac
Moderator: Carl Tham
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Medarrangör: Vetenskapsrådet
Plats: Forskartorget, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Sön 070930 kl. 15:20 – 15:40
Att vända faran till fördel
Sveriges åldrande befolkning förändrar vårt förhållande till övriga världen.
Thomas Lindh, Carl Tham och Lena Sommestad diskuterar.
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Plats: Internationella torget, Stora scenen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Väl mött på bokmässan!

Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

Ett sjukhus som står inför utmaningar som växande vårdköer, åtstramad ekonomi och ett ständigt nytt medicinskt kunskapsläge måste genomföra förändringar i verksamheten. Annars kan det inte erbjuda bästa möjliga vård. Men tidigare forskning visar att många förändringsinitiativ misslyckas och att det ofta är svårt att utvärdera nyttan av de åtgärder som genomförs.

En vanlig strategi för att öka förmågan till organisatorisk förändring är så kallat Systematiskt Förbättringsarbete (SF). Åren 1997 – 2001 infördes SF vid dåvarande Huddinge Universitetssjukhus och hundratals medarbetare i tvärprofessionella team försökte lösa olika vardagsproblem i vården. Forskaren Johan Thor har studerat hur införandet av SF fungerade och presenterar nu sina resultat i en avhandling som läggs fram vid Karolinska Institutet.

Personalens största svårighet var att få tid till förbättringsarbetet, medan fördelarna inkluderade en ökad förmåga att se ”helheten” och möjligheter till konkreta förbättringar för såväl patienter som medarbetare.

– Den viktigaste lärdomen är att förbättringsarbetet behöver anpassas till organisationens behov och förutsättningar. Det går inte att bara ”installera” SF och luta sig tillbaka, utan ett lyckat förbättringsarbete kräver långsiktigt lärande och utveckling, säger Johan Thor.

Johan Thor, som själv är läkare, påpekar att det är viktigt med en vetenskaplig bas också för sjukvårdens styrning och utveckling. Forskningen finansierades delvis av Stockholm läns landsting.

– Vi är duktiga på att generera biomedicinsk kunskap vilket är essentiellt, men för att verkligen dra nytta av den kunskapen behöver vi också kunna genomföra förbättringar i sjukvården, säger Johan Thor.

Avhandling:
”Getting Going on Getting Better: How is Systematic Quality Improvement Established in a Healthcare Organization? Implications for Change Management Theory and Practice”
Disputation sker den 21 september 2007, klockan 13.00 i Andreas Vesalius-salen Berzelius väg 3, Karolinska Institutet, Campus Solna

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Johan Thor, specialistläkare, Master of Public Health
Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik, Medical Management Centrum
Tel: 08-524 860 68
Mobil: 073-966 08 04
E-post: johan.thor@ki.se

Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

I studien undersöks omedvetna fördomar mot överviktiga och män med arabiskt klingande namn bland 517 svenska arbetsgivare och rekryterare samt 175 studenter. En överväldigande majoritet (89 %) hade omedvetna negativa attityder gentemot män med arabiskt klingande namn och 77 procent associerade dessutom gruppen med en lägre prestation, jämfört med infödda svenska män. Hela 88 procent förknippade även överviktiga med lägre prestation relativt normalviktiga. Resultaten för arbetsgivar- och rekryterargruppen samt studentgruppen skiljer sig inte åt.

Att mäta omedvetna fördomar – automatiska associationer
Istället för att studera fördomar genom att t ex ställa direkta frågor används en mätmetod som mäter individers automatiska associationer (The Implicit Association Test). Testet består av fem delar och görs på en dator. Deltagarna ska sortera bilder och ord enligt ett visst mönster och deras reaktionstider mäts när de parar ihop dem med lågpresterande attribut.

Viktigt med de omedvetna fördomarna
Forskningen har tidigare främst fokuserat på att arbetsgivare särbehandlar utifrån medvetna val.

– Våra resultat visar att särbehandling i anställningsprocessen inte behöver vara ett medvetet val utan kan ske omedvetet och vara påverkat av rekryterarnas implicita fördomar, säger Dan-Olof Rooth som är en av forskarna bakom studien.

Rapporten är den första studien som särskiljer omedvetna attityder och prestationsstereotyper. Testen gjordes under 2006-2007.

Rapport 2007:19 ”Etnicitet och övervikt: implicita arbetsrelaterade fördomar i Sverige” är skriven av Jens Agerström vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, Rickard Carlsson och Dan-Olof Rooth båda vid Handelshögskolan BBS, Högskolan i Kalmar. Rapporten bygger på Working paper 2007:20.

Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Jens Agerström på telefon 070-989 09 21 eller Dan-Olof Rooth på telefon 0480-49 71 34. Författarnas e-postadresser är: jens.agerstrom@psychology.lu.se och dan-olof.rooth@hik.se

Djupt inne i Amazonas regnskogar har medlemmarna för den brasilianska, religiösa miljörörelsen, Santo Daime, sitt huvudsäte. Från att ha varit en liten religiös rörelse i början av 1900-talet, startad av gummitappare och Amazonasbönder, har Santo Daime-rörelsen expanderat snabbt under de senaste tjugo åren. Idag finns rörelsen runt om i Brasilien, i flertalet europeiska länder, i USA och i Japan. Många går med på grund av den psykoaktiva drycken daime (mer känd som ayahuasca) som medlemmarna använder under sina religiösa ritualer.

– Enligt medlemmarna kan drycken bota en mängd olika sjukdomar, däribland dödliga sjukdomar som AIDS och cancer. Den anses även kunna förändra människor och göra dem mer miljömedvetna, säger Titti Schmidt.

Idag driver medlemmarna en mängd olika ekologiska och sociala projekt. På deras initiativ har det också bildats en stor nationalpark runt rörelsens huvudort, Céu do Mapiá.
I avhandlingen beskrivs och analyseras den snabba expansionen av Santo Daime-rörelsen utifrån antropologiskt teoribildning. I Latinamerika har framväxten av sociala och religiösa rörelser ofta förklarats ganska ensidigt i termer av ”kamp”, något som Titti Schmidt menar tenderat att göra oss blinda för andra tolkningsmöjligheter.

För att förstå expansionen av Santo Daime-rörelsen måste man också ta daimedrycken, och det medlemmarna kopplar till drycken, på allvar. Endast då kan man börja greppa den specifika moraliska praktik som genereras av drycken och som hänger intimt samman med idéer om att människors tankar och känslor är andar i behov av förändring. Dessa idéer ligger sedan till grund för hur medlemmarna själva förklarar expansionen av rörelsen.

– Vi behöver ett alternativt sätt att se på handling, som tar hänsyn till att människor också styrs av handlingar som är icke-instrumentella och icke-målorienterade, säger hon.

Kontaktinformation
Mer information: Titti Schmidt, 073-951 35 67, e-post: Titti.Schmidt@antro.uu.se

Nuvarande huvudsekreterare, professor Rune Åberg, lämnar sitt uppdrag på FAS för att gå i pension.

Erland Hjelmquist är prefekt vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Han har en bred forskningserfarenhet inom området psykologi med specialområdet funktionshinder och handikapp. Andra uppdrag är ordförande i Svenska nationalkommittén för psykologi i Vetenskapsakademin och ledamot i styrelsen för Riksbankens jubileumsfond.

Mer information lämnas av:
Ambassadör Lars Anell, ordförande för FAS styrelse.
Mobil: 070-511 46 06
E-post: lars.anell@bredband.net

Professor Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
___________________________________________________
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.

Hur påverkar föreningsdeltagande det politiska engagemanget bland personer med och utan utländsk bakgrund i Sverige? Kan medlemskap och aktivitet i föreningar av olika slag förbättra inflytandet för grupper som annars skulle ha svårt att göra sig hörda i politiken? Eller bidrar ett väl utvecklat föreningsliv, av det slag som vi finner i det svenska samhället, snarare till att ytterligare stänga ute personer med utländsk bakgrund? I sin avhandling kartlägger statsvetaren Gunnar Myrberg ingående hur föreningsdeltagande påverkar invandrade och infödda svenskars politiska engagemang och inflytande.

Med hjälp av aktuella intervjuundersökningar visar han att personer som har invandrat från de nordiska länderna och andra västländer deltar i föreningar i samma utsträckning som infödda svenskar, medan personer från andra delar av världen genomgående är mindre delaktiga. Skillnaderna avspeglar därmed ett slags graderat invandrarskap som också tar sig uttryck i vilka grupper som både infödda och invandrade svenskar inkluderar i det till synes neutrala ordet ”invandrare”, samt i olika gruppers erfarenheter av etnisk diskriminering.

Gunnar Myrbergs avhandling klargör hur föreningsdeltagande kan utgöra en form av politiskt engagemang och hur medverkan i föreningar kan främja tilltron till den egna förmågan att delta i det politiska livet.

– Ett rikt föreningsliv som förmår locka till sig invandrade svenskar kan vara en väg att göra den svenska demokratins medlemmar och medborgare mer politiskt jämlika, säger Gunnar Myrberg.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gunnar Myrberg, tel: 018-471 61 26, 073-0358 378, eller e-post: Gunnar.Myrberg@statsvet.uu.se

Varje dag gör vi olika bedömningar, några viktigare än andra. Att en läkare gör korrekta bedömningar av patienter som uppvisar ett antal symptom, kan vara livsavgörande. Enligt Linnea Karlsson vid Umeå universitet finns det två typer av minnen som används vid olika bedömningar – det ena är minnet för regler och abstrakta samband, det andra minnet för tidigare händelser. I sin avhandling drar hon slutsatsen att uppgiftens matematiska struktur är en av faktorerna som avgör vilket minne man använder.

Linnea Karlsson har i sina studier delvis använt sig av psykologiska experiment. Ett antal försöksdeltagare har fått lära sig bedöma fiktiva uppgifter, till exempel hur giftiga påhittade skalbaggar är eller hur effektiva medicinalväxter vissa blommor är. Deltagarna har under försökets gång fått lära sig ta hänsyn till olika egenskaper (exempelvis benens längd eller blommornas färg) för att kunna göra korrekta bedömningar. Till slut har försökspersonerna lärt sig lösa uppgifterna, som har funnits i två varianter med olika matematisk struktur.

För att undersöka vilket minne personerna använt under försöken, har Linnea Karlsson analyserat deras bedömningsbeteende. Hon visar att människor använder sitt minne för regler och abstrakta samband i de fall där informationen kan adderas och subtraheras. I övriga situationer används istället minnet för tidigare händelser. Kunskapen är viktig för att kunna utveckla effektiva inlärningsmetoder, och kunna ge bästa möjliga stöd till människor som arbetar med betydelsefulla bedömningar.

Linnea Karlsson har också använt hjärnavbildning och kognitiv modellering i sina studier. Hjärnavbildningen visar hur hjärnan aktiveras på olika sätt enbart beroende på den matematiska strukturen på bedömningsuppgiften.

Fredagen den 21 september försvarar Linnea Karlsson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln A division-of-labor hypothesis: Adaptations to Task Structure in Multiple-Cue Judgment. Svensk titel: En hypotes om arbetsdelning: anpassning till uppgiftens struktur vid bedömningar. Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal Bt102, Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är Dr David Lagnado, Department of Psychology, University College London.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Linnea Karlsson,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 070-567 96 91
e-post: linnea.karlsson@psy.umu.se

En stötvåg kan beskrivas som ett tunt område där temperatur, tryck och hastighet ”hoppar” från ett värde framför en stöt till ett annat värde bakom stöten, vilket ger upphov till krafter som man kan utnyttja. Fredag 21 september disputerar Veronica Eliasson på sin forskning kring stötvågor.

– Fenomen som beskrivs av stötvågor möter vi dagligen. Ett exempel är mullret vid ett åskväder, som orsakas av en stötvåg som bildats av den temperaturhöjning som blixten genererar. Åskan hörs när energin i stötvågen har ombildats till en ljudvåg, säger hon.

Målet har varit att förstå hur stötvågor beter sig när de fokuseras. Det har länge varit känt att en cirkulär stötvåg inte är stabil – dvs. samma experiment ger olika resultat från gång till gång.

– Vi har kommit på att månghörningar som triangel- eller oktagonformade stötvågor är stabila och fokuseras på ett förutsägbart sätt varje gång experimentet utförs. Det innebär att vi nu vet mer om olika former av stötvågor och hur olika hinder påverkar formen under fokuseringsprocessen.

Dessa insikter kan vara till nytta inom bland annat ”Shock Wave Lithotripsy” (SWL), en behandlingsmetod mot njursten, där man använder fokusering av stötvågor för att ta bort njurstenar. En fördel med SWL som används flitigt i USA är att man slipper göra ett kirurgiskt ingrepp.

– Metoden går ut på att man skickar tusentals stötvågor in i kroppen och fokuserar dessa på njurstenen som går sönder i små bitar, ungefär som sandkorn. Dessa korn kan kroppen själv ta hand om. Våra resultat kan kanske hjälpa till att öka förståelsen, förbättra och förändra tekniken som används, säger Veronica Eliasson.

Forskningens experimentella del har utförts på KTH i ett så kallat ”stötrör” där fokuseringen av stötvågen sker under miljondelar av sekunder. Samtidigt uppstår väldigt höga temperaturer och tryck.

– Resultaten har vi till största delen fått i form av fotografier, och fastän de bara visar positionen och formen av stöten under olika tidsögonblick har vi lärt oss mycket av dem. Vi är först i världen med att producera polygonformade stötar, så bilderna har även blivit uppmärksammande internationellt.

Beräkningar som hon gjort på UC Berkeley i USA visar att de matematiska modeller man använt för att förutsäga stötvågornas beteende stämmer väl överens med resultaten från experimenten.

Nu fortsätter Veronica Eliasson sin forskning på California Institute of Technology som erbjöd en postdoc-tjänst efter ett besök där hon presenterade sina forskningsresultat.

– För mig är det en utmärkt chans att knyta nya internationella kontakter och lära mig av de bästa inom området, säger hon.

Avhandlingens titel: On focusing of shock waves
Tid: fredag 21 september kl. 10.15
Plats: Sal F3, Lindstedtsvägen 26, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm

Kontaktinformation
Kontakt

Veronica Eliasson, 08-7907624, 070-5739451, veronica@mech.kth.se

– Författarna i den här pocketboken har olika infallsvinklar men kommer alla fram till samma sak: planeten har inte råd med att konsumtionen fortsätter att öka på ett sätt som inte är hållbart och det är bråttom. Ju fler som läser den här boken, desto bättre, menar Rolf Annerberg, Formas nytillträdde generaldirektör. Budskapet är egentligen enkelt, men inte desto mindre akut.

Ordet konsumera betyder förtära och förbruka, och en konsument är en förbrukare. När vi konsumerar energi, mat, transporter och prylar så förbrukar vi samtidigt olika typer av naturresurser – lagrade, förnybara och flödande – men också landskap i avlägsna länder och människors arbete. Kan vi fortsätta som hittills eller måste vi byta stil? Behöver vi alla prylar? Och vad är egentligen ett behov?

Boken behandlar flera aspekter av konsumtion från politikernas styrmedel för att minska konsumtionen, via ekologiska fotavtryck det vill säga hur mycket naturresurser som går åt för att producera det vi konsumerar, till insikten om att vi bara har en planet. Vidare tar den upp köpcentrum i hjärnan, huruvida det går att vara miljövänlig och rik samtidigt, att moral och ekonomi visst kan gå hand i hand, att vår konsumtion ofta bidrar till utarmning av resurser i andra länder, alla val som måste tas, samlare och sopberg m m.

Konsumera mera vänder sig till beslutsfattare, allmänheten och till studerande från gymnasieskolan och uppåt.

Kontaktinformation
Information om boken och om bokens författare: www.formas.se. Boken kostar 51 kr och beställs på www.formas.se eller i bokhandeln. För rec.ex. maria.guminski@formas.se, 08-775 40 08.

För mer information:
Birgitta Johansson, Forskningsrådet Formas, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se