Alzheimers sjukdom har flera olika orsaker. Eftersom många patienter har en nära anhörig som också utvecklat sjukdomen tros ärftlighet vara av de viktigaste faktorerna.
– Det finns sedan tidigare en bekräftad Alzheimergen som tyder på ökad risk att utveckla sjukdomen, men vi vill gärna hitta fler gener med stark koppling till Alzheimers. Ju tidigare vi kan förutsäga att en patient riskerar att utveckla sjukdomen desto bättre kan sjukvården förebygga och behandla, säger forskaren Annica Sjölander.

I sin avhandling har Annica Sjölander studerat olika varianter av en gen som heter CDC2. DNA-analyser av blodprov från både patienter och friska personer visade att en genvariant var betydligt vanligare bland patienter med Alzheimers sjukdom.
– Det här är den första upptäckten av kopplingen mellan just den här genen och Alzheimers. Resultaten måste bekräftas i flera andra studier innan vi kan vara helt säkra på att det är en ny Alzheimergen vi funnit, säger Annica Sjölander.
I studien fanns genvarianten hos ungefär hälften av alla patienter med Alzheimers, jämfört med 35 procent i den friska kontrollgruppen.

Avhandlingen visar att patienter med Alzheimers sjukdom som var bärare av genvarianten även hade högre nivåer av det sjukdomsassocierade proteinet tau. Hos patienter med sjukdomen är medelnivån av tau i ryggmärgsvätskan cirka tre gånger högre än nivån hos friska personer i samma ålder.

Genen CDC2 ansvarar för en av faserna när celler delar på sig och är bara aktiv när celldelning pågår. Annan forskning har visat att CDC2 hos Alzheimerpatienter är påslagen inuti nervceller där celldelning normalt inte sker.
– Det är ingen som vet varför genen är aktiverad, men det kan bero på att en defekt i genen. Man kan också spekulera om att kroppen kanske försöker kompensera för förlorade nervceller genom att låta nervceller dela på sig, säger Annica Sjölander.

FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar, mer än 100 000 personer är drabbade i Sverige. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, avdelningen för neurokemisk patofysiologi och diagnostik.
Avhandlingens titel: Alzheimer’s Disease: effect of tau-related genes on the pathology, neurochemistry and risk of disease.

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Annica Sjölander, telefon: 070-638 00 61, 031-342 15 68,
e-post: annica.johansson@clinchem.gu.se

Handledare:
Professor Kaj Blennow, telefon: 031-343 17 91, e-post: kaj.blennow@neuro.gu.se

– Kraven på virkestransporter med låga koldioxidutsläpp har accentuerats. Samtidigt har skogsbrukets transportkostnader ökat stadigt med 1-2 procent per år de senaste tio åren. Enbart bränslekostnaden utgör idag hela 35 procent av transportkostnaden, säger Claes Löfroth, forskare på forskningsinstitutet Skogforsk.
Effekterna av att lasta fordonen med ytterligare en virkestrave och tänkbara tekniska lösningar ska studeras.
– Hypotesen är att vi med en trave till kan sänka transportkostnaderna och minska bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen. Dessutom beräknas trafiksäkerheten öka, eftersom antalet tunga fordon på vägarna minskar, säger Claes Löfroth.
Ulric Långberg på Sveriges Åkeriföretag ser positivt på projektet. En av anledningarna är åkerinäringens stora rekryteringsbehov och svårigheten att få tag på förare.
– Med en trave till på virkesfordonen kan vi bibehålla transportvolymen trots förarbristen, säger han.
Staffan Thonfors, transportdirektör på Skogsindustrierna, tror att fordon som kan lasta större volym är en del av skogsbrukets framtida transportsystem.
– Lastbilen kommer alltid att vara nödvändig för transport av virkesråvara. Ökade transportpriser måste kunna mötas med effektiviseringar av fordon och intelligenta logistiklösningar, samtidigt som utsläppen per transporterad kubikmeter minskar till ett minimum, säger han.

Fakta En Trave Till (ETT)

* ETT är ett treårigt projekt som undersöker möjligheterna att uppnå högre energieffektivitet och minskade transportkostnader genom att öka nyttolasten på vägar som är lämpliga för detta och där alternativa konkurrerande transportslag saknas.
* I projektet deltar Skogforsk, Vägverket, skogsföretag, Skogsindustrierna, Sveriges Åkeriföretag, fordonstillverkare och påbyggare samt Riksförbundet Enskilda Vägar.
* ETT-projektet ingår som en del i forskningsprojekt ”Gröna bilen”, som drivs i samarbete mellan staten och fordonsindustrin.
* Inledningsvis utförs teoretiska beräkningar och analyser av olika fordonskombinationer. Därefter görs tester i praktisk drift på vissa vägar i pilotprojekt i olika delar av landet.

Kontaktinformation
Lennart Rådström, forskningschef, Skogforsk. Tel: 018-18 85 50, 070-515 85 50
Ulric Långberg, Sveriges Åkeriföretag. Tel: 070-347 50 65
Johan Lang, Vägverket. Tel: 0243-756 25, 070-549 56 25
Anna Franck, pressansvarig, Skogforsk. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88

Havandeskapsförgiftning (preeklampsi) drabbar 3-5 procent av alla gravida kvinnor och är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall under graviditet, samt en huvudorsak till bestående handikapp hos både mamma och barn. Det enda botemedlet är att förlösa kvinnan och avlägsna moderkakan. Tidigare forskning har visat att det finns två huvudsakliga orsaker till att kvinnor drabbas. Den ena är att moderkakan inte har fått en normal kontakt med livmoderväggen och att blodkärlen mellan mamman och moderkakan inte utvecklas normalt, vilket leder till en nedsatt funktion i moderkakan.

– Det verkar som om det här endast är orsaken till de fall av havandeskapsförgiftning som inträffar tidigt, dvs fram till den sjunde månaden, berättar Anna-Karin Wikström, som har jämfört kvinnor som insjuknat i olika skeden av graviditeten.

Den andra anledningen till att vissa kvinnor drabbas tros hänga ihop med mammans förutsättningar att klara den omställning av ämnesomsättning och blodkärlsfunktion som krävs vid en normal graviditet. Vissa riskfaktorer gör att man klarar omställningen sämre, och det är i stort sett samma faktorer som ökar risken för att insjukna i hjärtkärlsjukdom.

– På så sätt kan graviditeten ses som ett test för hur stor risken är att man senare i livet ska drabbas av hjärtkärlsjukdom, säger Anna-Karin Wikström.

Hennes avhandling visar bland annat att kvinnor som utvecklar förhöjt blodtryck under graviditeten löper nästan tre gånger så stor risk att drabbas av hjärtsjukdom senare i livet som de kvinnor som har normalt blodtryck under sin graviditet. Störst är risken bland de kvinnor som utvecklar en svårare form av förhöjt blodtryck i sin första graviditet, samt kvinnor som har förhöjt blodtryck under både sin första och andra graviditet.

– Eftersom de kvinnor som har drabbats av havandeskapsförgiftning är en tydlig riskgrupp när det gäller hjärtsjukdomar borde man överväga att erbjuda dem information och uppföljning i förebyggande syfte, föreslår Anna-Karin Wikström.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna-Karin Wikström, 018-611 56 74 eller 076-849 86 07, e-post: anna-karin.wikstrom@kbh.uu.se

Genom att förklara regelbundet upprepande rörelser går det t.ex. att förutsäga processers långsiktiga beteende och lösa en hel del problem som relaterar till hur dessa periodiska processer ska styras mot ett önskat mål. Till verkliga fenomen med periodiskt beteende kan man räkna t.ex. flödet av kväve i citrusfruktträd under de olika årstiderna och ett styrsystem i en satellit i omloppsbana kring jorden.

Dessa processer kan ofta beskrivas matematiskt via periodiska egenvärdesproblem och metoderna och algoritmerna i avhandlingen är utvecklade för att lösa sådana periodiska egenvärdesproblem. Robert Granat har i sitt avhandlingsarbete även utvecklat algoritmer och programvara för att lösa liknande icke-periodiska problem parallellt på högeffektiva beräkningskluster med flera processorer.

Robert Granat är född i Nyköping och har bott bland annat i Alingsås och utanför Tierp.

Fredagen den 23 november 2007 försvarar Robert Granat, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Algorithms and Library Software for Periodic and Parallel Eigenvalue Reordering and Sylvester-Type Matrix Equations with Condition Estimation.
Disputationen äger rum klockan 10.00, i MA121, MIT-huset. Avhandlingen kommer att försvaras på engelska och fakultetsopponent är Prof. Dr. Volker Mehrmann, Institut für Mathematik, Technische Universität, Berlin.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Robert Granat
Telefon: 090-7866129
E-post: granat@cs.umu.se

Den svenska tandvårdslagen har ett ambitiöst mål. Alla medborgare oavsett ekonomi, social eller etnisk bakgrund ska få tillgång till god tandvård och tandhälsa. Verkligheten ser annorlunda ut. Åtminstone när patienterna själva får beskriva sin tandhälsa. Det konstaterar Katri Ståhlnacke som i sin avhandling studerat 5363 personer födda 1942 och boende i Örebro eller Östergötlands län.

Med början från 1992 har de vart femte år fått svara på en enkät om hur de upplever sin tandhälsa. Avhandlingen bygger på svar från de två första studierna som genomfördes 1992 och 1997. Vid det första studietillfället var deltagarna 50 år och det fanns flera skäl till att just den gruppen undersöktes. Under deras barn- och ungdomstid genomfördes flera stora sociala reformer. Skoltandvården byggdes ut i slutet av 1950- och 1960-talen och 1974 infördes tandvårdsförsäkringen. Under den här tidsperioden var tandvården också mer inriktad på att reparera tänder och mindre på att förebygga skador, vilket gjort att åldersgruppen ibland kallas för ”Amalgamgenerationen”.

Resultatet av de två enkätstudierna visade att 82 procent av deltagarna var nöjda med sina tänder och att 97 procent upplevde att de hade en god tuggförmåga. Det fanns inga skillnader mellan könen, men däremot hade civilstånd, födelseland, utbildning och yrke betydelse för hur den orala hälsan upplevdes. Personer som var gifta eller sammanboende tyckte sig ha bättre oral hälsa jämfört med ensamstående. Tjänstemän och egna företagare menade att de hade färre problem med sina tänder jämfört med arbetare.

Utbildningsnivå och födelseland påverkade också tandhälsan. Personer födda utanför Sverige upplevde en sämre oral hälsa liksom personer med en lägre utbildningsnivå. Vad skillnaderna beror på har inte undersöks i studien, men Katri Ståhlnacke menar att det kan finnas många skäl.

– Patienternas ekonomi kan vara ett skäl och deras kunskapsnivå ett annat. Sedan tidigare vet vi att personer med högre utbildning är mer hälsomedvetna. Där skiljer sig inte tandvården från den övriga hälsovården, säger hon.

En stor majoritet av deltagarna var födda i Sverige, men de sex procent som var födda utomlands var också minst nöjda med sin tandstatus. Katri Ståhlnacke är inte förvånad.

– Vi värderar vår hälsa i förhållande till omgivningen. I Sverige är det inte socialt accepterat med trasiga tänder eller en glugg från en saknad framtand vilket det kanske var i hemlandet.

Avhandlingen visar också att de kraftiga nedskärningar som gjordes i tandvårdsförsäkringen mellan åren 1992 och 1997 och som bland annat ledde till höjda patientavgifter inte gav några dramatiska effekter.

– Men det ska bli spännande och se vad som hänt när vi nu fortsätter följa gruppen under en längre tid, säger Katri Ståhlnacke.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Katri Ståhlnacke: katri.stahlnacke@orebroll.se eller på telefon 019-602 71 55.

Bakterien Aggregatibacter (tidigare Actinobacillus) actinomycetemcomitans är inblandad vid parodontit (tandlossning), en vanlig låggradig bakterieinfektion, men den kan också ge infektioner utanför munhålan. Maribasappa Karcheds huvudsakliga mål var att identifiera och beskriva tidigare okända cellytekomponenter hos A. actinomycetemcomitans som kan skapa sjukdom och bidra till den immunoinflammatoriska påkänningen på kroppen.

Till att börja med utarbetades och utvärderades en metod för att förbereda homogena cellsuspensioner av kliniska isolat av A. actinomycetemcomitans. Den valda metoden innebär gradvis lösning av bakteriekolonier i vätska, vilket ger homogena suspensioner utan förlust av cellernas livskraft eller fimbrier.

Med hjälp av så kallad Western-blot-teknik visade sig antisera från två patienter med A. actinomycetemcomitans-associerade infektioner känna igen ett 17 kDa stort protein i yttermembranprotein (OMP)-preparationer från A. actinomycetemcomitans. Detta yttermembranprotein kunde genom användning av immunoproteomik-metoder identifieras till peptidoglykan-associerat lipoprotein (PAL; AaPAL). Uttrycket av AaPAL undersöktes under olika förutsättningar vad gäller näring och luftomsättning, för att efterlikna förutsättningarna i tandköttsfickor hos patienter med tandlossning. När genen som kodar för PAL inaktiverades ledde det till flera effekter (pleiotropi) på A. actinomycetemcomitans fenotyp, till exempel blev cellerna elongerade och deras tillväxthastighet lägre.

En cellkulturmodell designades för att studera hur bakteriekomponenter kan tänkas frisättas från A. actinomycetemcomitans för att påverka värden vid infektioner. Experimenten visar att levande bakterier frisätter lösligt AaPAL men även andra komponenter via en okänd mekanism som är oberoende av yttermembranvesiklar.

Den immunresponsskapande egenskapen hos AaPAL och dess potential att skapa inflammation tyder på att detta lipoprotein bidrar till bakteriens sjukdomsframkallande egenskaper. Att levande A. actinomycetemcomitans-celler frisätter lösliga cellkomponenter kan vara en tidigare okänd sjukdomsframkallande mekanism.

Fredagen den 23 november försvarar Maribasappa Karched, Inst. för odontologi, oral mikrobiologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Vesicle-independent extracellular release and bioactivity of peptidoglycan-associated lipoprotein from Aggregatibacter actinomycetemcomitans.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal C, 9 tr., Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Ann-Beth Jonsson, Uppsala universitet.

Kontaktinformation
Maribasappa Karched nås på e-post maribasappa.karched@odont.umu.se eller telefon 090-785 62 99.

Avhandlingen ”Osteoporosis in Elderly Women in Primary Health Care” är gjord av distriktsläkare Helena Salminen som också är verksam på Centrum för allmänmedicin (CeFAM). Den bygger på kliniska studier med cirka 400 slumpmässigt utvalda svenska kvinnor i åldrarna 70 till 80 år.

Benskörhet är så vanlig att man räknar med att omkring var tredje kvinna över 70 år är drabbad – de flesta utan att veta om det. Trots det visar Helena Salminen att få kvinnor utreds eller får korrekt diagnos och behandling. Omkring 30 procent av kvinnorna var bensköra, men endast sju procent hade fått diagnosen benskörhet och blivit behandlade med kalciumtillskott och D-vitamin. Bara två procent hade fått en mer aktiv behandling med bisfosfonater, en grupp läkemedel som hejdar nedbrytningen av benmassa.

– Det är nedslående, men det är aldrig för sent att bromsa en osteoporos. Där har primärvården en viktig roll, både vad gäller varningssignaler, identifiering och behandling av sjukdomen samt att förebygga genom att främja möjlighet till träning av muskelstyrka och balans, säger Helena Salminen.


VIKTIGT MED NÄRINGSRIK KOST

Osteoporos har länge kopplats samman med låg halt av D-vitamin. Men det visade sig att få av de bensköra kvinnorna i studien verkligen hade låga halter D-vitamin. Istället var det halten av tillväxtfaktorn IGF-1 och det hämmande proteinet IGFBP-1 som verkade ha starkast samband med bentätheten.

– Det var överraskande resultat. IGF-1 sjunker med stigande ålder. Om du dessutom bryter exempelvis lårbenshalsen sjunker IGF-1 än mer radikalt och IGFBP-1 skjuter i höjden. Proteintillskott kan höja nivån av IGF-1 och påverka muskelstyrkan och läkningen efter en fraktur positivt samt minska nedbrytningen av benmassa, säger Helena Salminen.

Avhandlingen visar även att en liten försämring av näringsstatusen fördubblar risken att drabbas av benskörhet. Med god näringsstatus menas bland annat att personen får i sig tillräckigt med proteiner, mineraler och vitaminer och har ett bra BMI (Body Mass Index). Helena Salminens råd till äldre kvinnor är därför att äta ordentliga måltider morgon, middag och kväll. Dessutom kan en mycket liten dos östrogen enligt Helena Salminens studier ha en viss skyddande effekt på benstommen i höft och ländrygg. Något som är intressant med tanke på att många äldre kvinnor är i behov av östrogenbehandling mot sköra slemhinnor.

Slutligen jämförde Helena Salminen jämförde tillförlitligheten i att konstatera benskörhet genom mätning av hälbenet, framför den mer traditionella metoden att mäta höft- och längdrygg. Resultatet visar att tillförlitligheten är lika god för mätning i hälen som för höft och ländrygg, men att fler klassades som bensköra med hälbensmetoden.

– Det är lovande besked, eftersom mätning av hälbenet är både billigare och smidigare. Men metoden kan inte rekommenderas att ersätta mätning i höft och ländrygg. Vi behöver veta mer om hur mycket en försämring av hälbenstätheten ökar risken för frakturer, säger hon.

Avhandling: Osteoporosis in Elderly Women in Primary Health Care av Helena Salminen. Huvudhandledare var professor Lars-Erik Strender, Karolinska Institutet, CeFAM. Bihandledare var med dr Maria Sääf, Karolinska Institutet, Institutionen för Endokrinologi, Metabolism och Diabetes.

Kontaktinformation
För frågor, kontakta:

Helena Salminen, med dr, CeFAM
Tel: +46 (0)70-631 03 95
E-post: helena.salminen@ki.se

Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se

Centrum för allmänmedicin, CeFAM, är det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet och bland de största i Europa. Över 170 forsknings-och utvecklingsprojekt bedrivs inom exempelvis diabetes, hjärt/kärlsjukdomar, cancer och ärftlighet, psykisk ohälsa, fysisk aktivitet, mag-tarmsjukdomar och hälsa och livskvalitet i olika bostadsområden. CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Läs mer på www.cefam.se

Forskargrupper vid Mittuniversitetets skogsindustriella forskningsprogram FSCN (Fibre Science and Communication Network) håller på att ta fram den fjärde generationen av pappersprodukter som kan kommunicera med datorer. För första gången används nu den nya tekniken i ett verkligt sammanhang, i monter C05:12.

– Det är spännande att kunna använda ett nytt och unikt hjälpmedel som kommer från vår egen forskning, säger Annette Brugge, ansvarig för studentrekrytering vid Mittuniversitetets avdelning för Kommunikation och samverkan.

– Det talande papperet kombinerar tryckta grafiska koder och elektroniskt strömförande bläck som görs tryckkänsligt. Sedan bäddas den digitala informationen in i papperet och vid beröring strömmar informationen ut ur tryckta högtalare. Det säger Mikael Gulliksson, som är projektledare för medieteknik i det omfattande forskningsprojektet.

Tekniken har bland annat använts i en prototyp till en ”musiktavla”. På den lätt bågformade tavlan finns ett antal musikalbum tryckta direkt på papperet. Precis som på en vanlig ljudanläggning kan man provlyssna musiken genom att vidröra albumets framsida. Ljud strömmar då ut ur papperet. Tavlan kan enkelt bytas ut så snart det är nya skivor som ska marknadsföras. Den nya displaytekniken är billig och kombinerar bild, ljud och rum på ett nytt och miljövänligt sätt. Efter förbrukning kan displayerna slängas direkt i pappersåtervinningen. Se en videoinspelning av stortavlan genom att följa referenslänken nertill.

De tre forskargrupperna i projektet inkluderar materialfysiker, medie- och kommunikationsvetare samt elektronikforskare. Paper Four är ett forskningsprojekt som samarbetar med regionens pappersindustri. Syftet är att utveckla en helt ny produktplattform baserad på papper för marknadsföring av produkter och tjänster.

Högupplösta bilder för nedladdning finns i aktuellt pressmeddelande på www.miun.se/press

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Mikael Gulliksson, mobiltelefon 070-514 5275, E-post Micke.Gulliksson@miun.se
Kristina Brink, mobiltelefon 070-521 9884, E-post Kristina.Brink@miun.se

Richard Heinberg från Post Carbon Institute och New College of California i USA, är en erfaren journalist, utbildare och föreläsare som är på programmet tisdagen den 20 november. Han har flera böcker och hundratals föreläsningar om den sinande oljan på sin meritlista.

I sitt föredrag tar han oss på en resa genom många problemställningar och möjliga lösningar. Bland annat anser Richard att vi i framtiden måste odla mer av vår mat i och omkring våra städer, eftersom produktion och konsumtion måste komma närmare varandra. Det innebär också att lantbruket måste fungera utan resurskrävande lösningar eftersom alla delar i produktionen behöver genereras lokalt, inklusive utsäde, verktyg och maskiner.

Under tisdagen kommer också Johanna Björklund från CUL och SLU att presentera hur våra matvanor påverkar klimatet.

– Det finns stora möjligheter att minska klimatpåverkan genom att ändra matvanor. Men ett problem är att konsumenten inte alltid har möjlighet att välja de klimatbästa produkterna, säger Johanna Björklund, forskare på institutionen för stad och land vid SLU.

– Lantbruket står inför en enorm utmaning i och med att oljan sinar. Det positiva är att inom ekologiskt lantbruk finns en stor kunskapsbank att ta till när de fossila bränslena tryter. Men med det sagt vill jag tillägga att också ekologiskt lantbruk till stor del är beroende av billig olja idag, säger Ulrika Geber, verksamhetschef på CUL.

Ladda ned konferensdokumentation, bilder, logotyper och pressmeddelanden från: www.cul.slu.se/nyheter/press.asp

Mer information: Ulrika Geber, verksamhetschef på CUL, Ulrika.Geber@cul.slu.se, 018-67 14 19 Pelle Fredriksson, informatör på CUL, Pelle.Fredriksson@cul.slu.se, 018-67 20 86, 070-635 20 86 Johanna Björklund, Forskare på CUL, Johanna.Bjorklund@sol.slu.se, 018-67 14 23 Centrum för uthålligt lantbruk ­

CUL är ett samarbetsforum för forskare och andra med intresse för ekologiskt lantbruk och lantbrukets uthållighetsfrågor. CUL arbetar med utveckling av tvärvetenskapliga forskningsmetoder och för samverkan och samplanering av insatser för: forskning, utvecklingsarbete, utbildning samt informationsspridning. CUL, SLU Box 7047, 750 07 Uppsala www.cul.slu.se

Personlig hälsodokumentation är dokumentation som handlar om en persons hälsa och som ägs av personen ifråga. Den kan vara tryckt eller finnas i datorn, och är en parallell till hälso- och sjukvårdens journal. I många länder har metoden större spridning än i Sverige. Studier världen över ger starkt stöd för att personlig hälsodokumentation används och uppskattas av målgrupper som gravida kvinnor, småbarnsföräldrar, friska vuxna och patienter med kronisk sjukdom.

Under avhandlingsarbetet framställdes och utvärderades två personliga hälsodokument: ”Min bok om hälsa” som vänder sig till vuxna (www.ltdalarna.se/minbokomhalsa), och ”VIP (Väldigt Intressant Person)”, som vänder sig till högstadieelever (http://www.ltdalarna.se/vip). En slutsats blev att spridning av personlig hälsodokumentation accepteras i olika miljöer. Fynden tydde också på att personlig hälsodokumentation kan vara redskap för att understödja livsstilsförändringar bland vuxna.

”Min bok om hälsa” spreds på vårdcentraler, vid hälsoundersökningar via företagshälsovård, på arbetsplatsmöten och genom brev till hemadressen. Elever i årskurs sju fick VIP-dokumentet av sina lärare i skolan. De flesta deltagare rapporterade att de läst i dokumenten, medan rapporterat skrivande varierade mellan 16 % (”Min bok om hälsa” distribuerad via företagshälsovård) och 87 % (VIP-dokumentet). En majoritet av de som läst ”Min bok om hälsa” värderade den som mycket bra eller ganska bra. Beroende på de olika distributionssätten rapporterar mellan 10 % och 26 % att de ändrat något i sin hälsosituation till följd av att ha läst ”Min bok om hälsa”. Fysisk aktivitet, matvanor, vikt och stress var de områden som nämndes i störst utsträckning.

35 % av eleverna upplever att de haft personlig nytta av VIP-dokumentet. Faktorer som har samband med upplevd nytta är att vara född utomlands, att uppleva rättvis behandling av lärarna, att vara icke-rökare och att trivas i skolan. Efter tre år ville 39 lärare fortsätta att arbeta med VIP-dokumentet, medan tre lärare svarade nej på den frågan. Avhandlingen behandlar också begreppet empowerment (självbestämmande), som i internationella studier haft ett samband med personlig hälsodokumentation. Högstadieelever med lågt självbestämmande visade sig ha lägre självskattad hälsa och rapporterar oftare riskbeteenden som rökning och berusningsdrickande.

Lars Jerdén är född i Älvsbyn och uppvuxen i Skellefteå. Han har arbetat som läkare i Borlänge, Falun, Skellefteå och Umeå, och är för närvarande verksam som distriktsläkare på Jakobsgårdarnas vårdcentral i Borlänge.

En högupplöst porträttbild på Lars Jerdén finns att ladda ned från
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

Fredagen den 23 november försvarar Lars Jerdén, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Health-promoting health services: Personal health documents and empowerment. Svensk titel: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård: Personlig hälsodokumentation och självbestämmande.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal 135, By 9A, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Charli Eriksson, Institutionen för hälsovetenskap, Örebro universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Jerdén på lars.jerden@Ltdalarna.se, telefon 023-183 31 eller mobiltelefon 070-304 08 96.

– Inom miljöstrategisk analys vill vi bidra till lösningar, debatt och kunskap om strategiska miljöfrågor. Samhället står i dag inför en rad utmaningar inom klimat- och miljöområdet som kommer att påverka en lång rad industrier och samhällssektorer, och som kräver nya lösningar och förändringar, säger Göran Finnveden, ny professor i ämnet.

Som chef för avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH har Göran Finnveden länge varit engagerad i frågor som handlar om att utveckla och använda metoder för att bedöma miljöpåverkan av olika produkter och system – exempelvis byggnader, energisystem, avfallssystem och transportsystem.

Den nya professuren, och de möjligheter att utveckla området som följer av den, innebär att forskarna kan ta större grepp om hur teknik- och samhällsförändringar påverkar miljön, men också det omvända – hur miljöfrågorna kan komma att påverka teknik- och samhällsutvecklingen. Den pågående klimatförändringen är det mest aktuella exemplet på en sådan fråga.

– I dagens samhälle växer det fram en samsyn om nödvändigheten att bromsa klimatförändringarna. För att lyckas med det måste många beslutsprocesser, både i näringsliv och i politiken, i högre grad ta hänsyn till miljöfrågornas betydelse. I det arbetet behöver beslutsfattarna stöd med faktaunderlag som vi kan bidra med, säger Göran Finnveden.

En av den miljöstrategiska forskningens styrkor är områdets bredd. Den samverkan mellan ämnesområden som detta leder till kommer till uttryck bland annat inom forskningscentret Centre for Sustainable Communications på KTH. Där samarbetar miljöstrategisk analys med mediateknik på KTH och ett 10-tal externa partners för att undersöka hur lösningar baserade på informations- och kommunikationsteknologi kan bidra till en hållbar utveckling. Exemplen är fler och kommer att öka.

– I ett projekt studerar vi nyckelsituationer som är viktiga för en hållbar utveckling i förändringen av tre stadsdelar i Stockholm, till exempel större om- och nybyggnader och satsningar på ny trafikinfrastruktur. Det arbetet gör vi bland annat i samarbete med institutionen för energiteknik och universitet i England och Schweiz, säger Göran Finnveden.

Fredagen den 16 november installeras han, tillsammans med 40-talet nya professorer inom andra områden på KTH, vid KTHs Installations- och promotionshögtid i Stockholms stadshus.

Mer om forskningen i Miljöstrategisk analys på http://www.infra.kth.se/fms/forskning2.htm

Kontaktinformation
Kontakt
Göran Finnveden 08-790 73 18, 0730-720 630, goran.finnveden@infra.kth.se

I stora delar av Europa anses inte skogen ha något större ekonomiskt värde. Sverige är det EU-land som har störst areal skogsmark, och här svarar det så kallade skogsbaserade näringsklustret för upp till 30 procent av industrin. I dagsläget har EU ingen formell rätt att hantera skogspolitiska frågor. Trots det har det skapats speciella administrativa enheter som hanterar området, och det pågår försök att skapa någon form av skogspolitik för EU. Therese Andersson vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat vilka för- och nackdelar som finns med en gemensam skogspolitik inom unionen, och vilken inställning svenska och europeiska skogsaktörer har till en sådan utveckling.

Enligt Therese Andersson vill ingen svensk skoglig aktör se en gemensam skogspolitik inom EU. Däremot anser allt fler svenska skogsaktörer, framförallt skogsägare och representanter från skogsindustrin, att det är bättre att skogsfrågor hanteras som ett eget politiskt område. Den främsta orsaken är att skogspolitiska frågor annars riskerar att komma i andra hand inom jordbruks-, miljö- och energiområdet. Ett annat argument är att en samlad skogspolitik skulle synliggöra skogsområdets potential, och att det därigenom skulle kunna lyftas som en bärkraftig ekonomisk näring med viktiga ekologiska och sociala värden.

Therese Andersson har funnit att det framförallt är svenska politiker som idag är emot ett ökat inflytande för unionen på det skogliga området. De hävdar att skog är en nationell tillgång som till stor del är privatägd, och därför bör skötas nationellt utifrån svenska förutsättningar. De svenska politikerna, men även vissa av de andra skogliga aktörerna, är också oroliga för att det ska etableras någon form av bidragsskogsbruk i likhet med det som finns inom jordbrukssektorn, något som riskerar att bli både kostsamt och byråkratiskt. I Syd- och Mellaneuropa vill man exempelvis få bidrag till återbeskogning och för att förebygga och bekämpa bränder.

Therese Andersson har i sitt doktorsarbete intervjuat drygt fyrtio skogsaktörer på olika nyckelposter, både nationellt och i Bryssel. Bland de intervjuade finns svenska politiker och tjänstemän vid olika departement och myndigheter, skogsägare, samer och representanter från industri och miljörörelse.

Therese Andersson kommer ursprungligen från Svanaby, och är numera bosatt i Dorotea. Hon tillträder närmast en tjänst som specialist på skogens sociala värden vid Skogsstyrelsens skogsavdelning, Skog Nord.

Lördagen den 17 november försvarar Therese Andersson, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln En gemensam europeisk skogspolitik? En integrationsteoretisk studie av ett politikområde på tillväxt. Disputationen äger rum kl. 10.15 i S 205, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Karl Magnus Johansson, institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Therese Andersson,
statsvetenskapliga institutionen,
Umeå universitet,
tel: 070-216 12 68
e-post: therese.andersson@pol.umu.se

Ultrakänsliga mätmetoder behövs bl.a. inom jord- och skogsbruk, kemisk industri och inom sjukvård. Genom att t.ex. mäta mängden etan i vår utandningsluft går det att få information om lungcancer och mängden ammoniak är sammankopplad med lever- och njursjukdomar.

Om och hur mycket av ett visst ämne som befinner sig i en gas, t.ex. i luften, bestäms idag ofta genom att mäta hur mycket av en laserstråles intensitet som absorberas när den passerar gasen. Laserstrålen absorberas när ljusets färg/våglängd exakt motsvarar en övergång mellan två energinivåer hos det ämne som ska detekteras. För att bara ett visst utvalt ämne ska absorberas behövs en ljuskälla med väldefinerad våglängd, en egenskap man hittar just hos lasrar. Laserbaserad absorptions-spektroskopi (AS) är därför en kraftfull teknik för såväl kvalitativa som kvantitativa studier av atomer och molekyler.
Ett flertal ämnen kan detekteras tillräckligt väl genom etablerade AS-tekniker, men vid vissa tillfällen krävs högre känslighet, selektivitet och noggrannhet, ofta i kombination med kompakt och robust instrumentering. För att möta dessa krav har AS-tekniken vidareutvecklats under årens lopp och den teknik som hittills uppvisat största känslighet går under namnet NICE-OHMS. Denna teknik har utvecklats under 1990-talet av Nobelprisvinnaren i fysik 2005, John L. Hall. Tekniken har dock ännu inte använts för praktisk spårämnesdetektion, huvudsakligen p.g.a. sin komplexitet.

Florian Schmidt har nu tillsammans med sina kollegor byggt en första NICE-OHMS-spektrometer baserad på en fiberlaser, något som gör den relativt kompakt och enkel att använda. Samtidigt är den känslig och anpassad för spårämnesdetektion. Detta har också lett till att teorin för formen av de signaler man kan förväntar sig att detektera med NICE-OHMS har blivit vidareutvecklade. Spektrometerns känslighet har hittills demonstrerats på mätningar av acetylen ner till hundra miljarddelar av lufttrycket, vilket motsvarar en minskning av laserstrålens intensitet med en miljarddel. NASA och JetPropulsion Laboratory bygger just nu, helt oberoende, ett liknande system i USA och tanken är att det ska skickas till Titan, Saturnus största måne, för mätningar.

I sitt arbete har Florian Schmidt även vidareutvecklat etablerade AS-metoder och väckt nytt liv i en teknik, som bygger på liknande instrumentering som NICE-OHMS, men som inte kräver lika mycket kalibrering.

Florian Schmidt kommer ursprungligen från Österrike.

Fredagen den 23 november försvarar Florian Schmidt, Institutionen för fysik, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln Laser-based Absorption Spectrometry – Development of NICE-OHMS Towards Ultra-sensitive Trace Species Detection.
Svensk titel: Laserbaserad absorptionsspektrometri – Utveckling av NICE-OHMS mot ultrakänslig spårämnesdetektion.
Disputationen äger rum kl. 13.15, i sal N430, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Livio Gianfrani, Second University of Naples, Caserta, Italy.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Florian Schmidt:
Telefon: 090-786 67 75
E-post: florian.schmidt@physics.umu.se

De två undersökta proteinerna kallas tau och amyloid-. De återspeglar sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom och anses vara de mest lovande biomarkörerna för sjukdomen.
– Enligt vår studie håller sig dessa proteiner i stort sett på samma onormala nivå under två års tid hos patienter som börjar visa tecken på Alzheimers sjukdom. Det innebär att de kan mätas hos patienter i kliniska studier av nya läkemedelskandidater för att upptäcka även små biokemiska förändringar orsakade av aktiv behandling, om substansen fungerar, säger Henrik Zetterberg, docent vid Sahlgrenska akademin.

Forskarlaget har analyserat ryggvätska från mer än 80 patienter med mild kognitiv störning. En del av patienterna utvecklade senare Alzheimers sjukdom. Prover tagna på samma patienter med två års mellanrum jämfördes i studien.
– Nivåerna av proteiner i vår kropp kan påverkas av en mängd olika faktorer och vissa proteiner kan variera ganska mycket, men vår studie visar att nivåerna tau och amyloid- kan jämföras under lång tid från samma patient. Det talar för att dessa proteiner skulle kunna fungera som känsliga markörer för gynnsam behandlingseffekt, säger Henrik Zetterberg.

Om en läkemedelskandidat fungerar och stoppar eller bromsar nervcellsdöden vid Alzheimers sjukdom kan forskarna förvänta sig en normalisering av tau i ryggvätskan.
– En sådan förändring skulle vara lätt att upptäcka, även i små pilotstudier, eftersom vi nu har visat att variationen i tau-nivåer över tiden är så låg, säger Henrik Zetterberg.

Studien presenteras i det senaste numret av den medicinska tidskriften Journal of Alzheimer’s Disease.

FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar, mer än 100 000 personer är drabbade i Sverige. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället.

Tidskrift:
Journal of Alzheimer’s Disease

Artikel:
Intra-Individual Stability of CSF Biomarkers for Alzheimer’s Disease over Two Years

Författare:
Henrik Zetterberg, Mona Pedersen, Karin Lind, Maria Svensson, Sindre Rolstad, Carl Eckerström, Steinar Syvesen, Ulla-Britt Mattsson, Christina Ysander, Niklas Mattsson, Arto Nordlund, Hugo Vanderstichele, Eugeen Vanmechelen, Michael Jonsson, Åke Edman, Kaj Blennow och Anders Wallin.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Henrik Zetterberg, telefon: 031-343 01 42, 070-860 37 55, e-post: henrik.zetterberg@clinchem.gu.se

De flesta kvinnor med ytliga samlagssmärta får idag enbart diagnosen vulvavestibulit, ett tillstånd som kännetecknas av smärta vid inträngande i slidan och beröring av förgården (vestibulum).

Maria Engman, överläkare vid kvinnokliniken på Västerviks sjukhus och doktorand vid Avdelningen för genus och medicin, pekar i sin doktorsavhandling på ett klart samband mellan partiell slidkramp och vestibulit. Alla kvinnor med vestibulit som ingick i hennes studier hade en samtidig slidkramp.

Partiell slidkramp innebär att slidan delvis är stängd, men samlag är möjligt till priset av en brännande smärta.

I en studie behandlades kvinnor som led av både slidkramp och vestibulit med en speciellt utarbetad modell av kognitiv beteendeterapi (KBT). Vid en uppföljning i medeltal tre år efter avslutad behandling kunde merparten av kvinnorna ha samlag utan påtaglig smärta och njuta av det. Var tionde kvinna som fått en noggrann utredning och information om problemet självläkte utan behandling.

De flesta tidigare studier har fokuserat enbart på penetrationssmärta, men Maria Engman fann att kvinnor när symtomen började oftast upplevde smärta efter samlaget. När kvinnorna på grund av sina besvär tvingades sluta ha samlag var båda symtomen lika vanliga. Smärtan vid inträngandet skattades då till 9 på en 10-gradig skala.

Ytterligare ett resultat av studierna är att klåda i underlivet kan vara kopplat till en slidkrampsreflex. Det finns risk för att kvinnor med slidkramp kan ha fått en felaktig diagnos, till exempel svampinfektion.


Avhandlingen Partial vaginismus – definition, symptoms and treatment läggs fram vid disputation tisdag 20 november kl 13.00 i Aulan, Hälsans hus, Campus US, Linköping.

Kontaktinformation
Kontakt:
Maria Engman, maria.engman@ltkalmar.se, 0490-33718 (bostad), 0490-86107 (arbete), 070-2564628.

Den klassiska synen har varit att kromosomer i första hand är ett sätt att dela upp arvsmassan i hanterbara bitar. Människan består av 46 sådana bitar och bananflugan, som Umeåforskarna studerar, av åtta. Vilken kromosom generna sitter på har ansetts vara av mindre betydelse. En forskargrupp vid Umeå universitet har ifrågasatt den traditionella synen på hur kromosomer fungerar. De har tidigare visat att en av bananflugans kromosomer har ett eget system för att finjusera proteinproduktionen från den kromosomen.
Forskargruppen visar nu för första gången hur denna finjustering fungerar.
– Vi har en högupplöst bild av hur två proteiner kan känna igen en specifik kromosom och tillsammans finjustera hur mycket protein som produceras. Det fungerar som en kombination av en bromsande faktor och en stimulerande faktor för att skapa ett så stabilt och korrekt system som möjligt. Vi tror att liknande balanserande mekanismer är vanligare än vad nu är känt, säger Jan Larsson, docent vid Umeå centrum för molekylär patogenes.

Forskare har tidigare känt till att könskromosomer, t.ex. X-kromosomen hos människa, har kromosomspecifika mekanismer för att se till att generna på X-kromosomen producerar lika mycket protein i honor, som har två X-kromosomer, som i hannar, som har en X-kromosom. Uppfattningen har varit att denna kromosomspecifika mekanism är unik för könskromosomer. Umeåforskarna ställde sig frågan om inte andra kromosomer kan ha liknande system för reglering av hela kromosomen eller stora delar av kromosomen, vilket nu visat sig var fallet.

Resultaten har betydelse för vår grundläggande förståelse av arvsmassans organisering och kromosomens funktion.

Artikeln har titeln ”POF and HP1 bind expressed exons, suggesting a balancing mechanism for gene regulation” och publiceras i PLoS Genetics, den 16 november. Artikelförfattare är Anna-Mia Johansson, Per Stenberg, Fredrik Pettersson, och Jan Larsson, vid UCMP, Umeå universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Jan Larsson, UCMP
Telefon: 090-785 67 85
E-post: jan.larsson@ucmp.umu.se