– Många vetenskapligt excellenta förslag får pengar, men det är tråkigt att beviljningsgraden fortsätter att vara så låg som 14 procent. Det innebär att vi tvingas tacka nej till ett stort antal förslag av hög kvalitet, säger Rolf Annerberg, Formas generaldirektör.

I maj hade Formas fem utlysningar och det kom in cirka 1250 ansökningar. Alla har granskats i en omfattande process och 239 beviljas medel. Av de 491 miljonerna går cirka 369 miljoner till forskningsprojekt inom den stora årliga utlysningen, 53 till ämnesövergripande projekt, 55 till anställningar som forskarassistent, 8 till postdoktorala stipendier samt 7 miljoner till informationsprojekt.

Lista på de som beviljats medel finns på Formas webb www.formas.se

Några av de högst rankade projekt som beviljas medel i årets utlysning är:

Genetiskt hållbart fiske av sill och torsk i svenska vatten. Professor Nils Ryman, Stockholms universitet. Storskaligt fiske riskerar att utarma fiskarternas genförråd. Förlust av genetisk mångfald leder till ökad känslighet för miljöförändringar och minskad förmåga till långsiktig överlevnad. Trots detta beaktas inte genetiken inom dagens fiskevård. Ryman ska undersöka hur sillens och torskens genförråd påverkats av de senaste decenniernas intensiva fiske. Förvaltas dessa arter på ett bra sätt genetiskt? Om svaret är nej blir utmaningen att utarbeta strategier för ett genetiskt hållbart fiske. Totalt cirka 2,4 miljoner kronor fördelat över åren 2007-2010. Tel: 08-16 42 78, e-post: nils.ryman@popgen.su.se

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskap: utformandet av ramverk för att hitta synergier och upptäcka avvägningar mellan ett flertal tjänster. Forskarassistent Regina Lindborg, Stockholms universitet. En framtida global utmaning är att producera tillräckligt med mat av god kvalitet till en växande befolkning. Matproduktionen är därför i fokus vid skötsel av jordbrukslandskapet. Men det finns andra ekosystemtjänster som indirekt påverkar produktionen av mat, t ex pollination, kontroll av skadedjur, och vattenkvalitet, men även kulturellt förknippade ekosystemtjänster som rekreation, ekoturism, eller estetiska värden. Lindborg ska identifiera viktiga ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet och undersöka hur dessa nyttor är positivt länkade alternativt står i konflikt till varandra. Med resultaten från studien hoppas hon kunna hitta bra verktyg för att identifiera och mäta vilka ekosystemtjänster som samverkar och vilka som konkurrerar med varandra i olika jordbrukssystem. Totalt cirka 2 miljoner fördelat på åren 2008-2010. Tel: 08-16 42 14, e-post: regina@ecology.su.se

Pollinationsservice till växter i vägrenar. Fil dr Anna Jakobsson, Uppsala universitet
Artrika hagmarker har drastiskt minskat i Sverige det senaste seklet. Istället växer ängs- och hagmarksarter i vägrenar. Men hur uppnår vi en långsiktig överlevnad av ängs- och hagmarksväxter i vägrenarna? Studier visar att vägrenarna kan vara för små för att långsiktigt hysa arter som behöver insektspollination. Många pollinatörer som humlor, vilda bin och fjärilar minskar kraftigt i antal. Det kan betyda att växterna behöver vara närmare en större kontinuerlig gräsmark för fullgod pollinering. Vilka effekter har fragmentering av gräsmarker? Och vad betyder invasionen av främmande arter som t e x blomsterlupin? Gynnar detta insektssamhällena eller blir det konkurrens om pollinatörerna? Totalt cirka 2,1 miljoner kronor fördelat på åren 2008-2010. Tel: 0705 442980 e-post: anna.jakobsson@ebc.uu.se

Hitta ut? Friluftsvanor, ekologisk läskunnighet och användningsmönster bland nya svenskar i urban närnatur. Fil dr Ebba Lisberg Jensen, Malmö högskola. Vi saknar kunskap om hur nya svenskar upplever tätortsnära natur och vad de skulle vilja göra där. Representanter för fem av Malmös största invandrargrupper ska intervjuas för att få reda på vilken sorts grönområden olika grupper och individer föredrar. Även kunskaper om arter och ekosystem bland de intervjuade, så kallad ekologisk läskunnighet, ska studeras. Totalt cirka 2,5 miljoner kronor fördelat på åren 2008-2010. Tel: 040-665 70 91, e-post: ebba.lisberg.jensen@ts.mah.se

Bedömning av miljörisker med syntetiska nanopartiklar. Docent Martin Hassellöv, Göteborgs universitet. Kemikalieinspektionen har nyligen identifierat stora kunskapsluckor om miljörisker kopplade till nanoteknologi. Nanopartiklarnas ringa storlek, den höga specifika ytarean och specialarrangerade atomer ger speciella egenskaper som leder till nya intressanta användningsområden. Dessa egenskaper kan även ge oönskade effekter på människor och organismer i miljön. Konventionella metoder för bedömning av toxicitet och riskbedömning för kemikalier fungerar inte på nanopartiklar. Hassellöv ska använda ett multivetenskaplig angreppssätt och analysera nanopartiklarna utifrån miljökemi, ekotoxikologi, miljösystemanalys och industriell ekologi. Forskargruppen har tidigare studerat naturliga nanopartiklar, s k kolloider och de resultaten är användbara för att mäta hur syntetiska nanopartiklar rör sig i miljön och tas upp av olika organismer. Totalt cirka 6,5 miljoner kronor fördelat på åren 2008-2010. Tel: 031 772 2775, e-post: martin.hassellov@chem.gu.se

Knappa naturresurser, teknologi och hållbar utveckling. Fil dr Robert Hart, SLU
Enligt gängse nationalekonomisk teori borde oljepriset stiga när oljan sinar. Och om resursägarna, d v s de som sitter på oljan, tror på en kraftig prisökning i framtiden, borde dessa spara oljan för att ta hem större vinster i framtiden när oljan är dyrare. Idag pumpas inte mindre olja ut. Kan vi då slappna av och tolka detta som att det finns gott om olja kvar och att resursägarna inte tror på en snar och snabb prisökning. Nej, denna teori tar inte hänsyn till att högre resurspriser påskyndar utvecklingen av nya tekniker. Därför ligger det i resursägarnas intresse att hålla nere priset på oljan trots gängse nationalekonomiska teorier. Men om resursägaren håller nere oljepriset så länge de kan för att bibehålla efterfrågan och sedan låter priset skena iväg när oljeförråden sinar kan detta få stora negativa ekonomiska konsekvenser, speciellt om det kommer som en överraskning. Då kommer inte heller alternativa tekniker att ha utvecklats. För att minimera dessa konsekvenser behöver vi ta hänsyn till sådana faktorer. Totalt cirka 800 000 fördelat på åren 2008-2009. Tel: 018-67 17 34, e-post: rob.hart@ekon.slu.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Ledin, Formas huvudsekreterare, anna.ledin@formas.se, 0703 23 40 15
Emilie von Essen, Formas presschef, eve@formas.se, 0733 50 31 61

HHS har alltid strävat efter en hög andel lärare med doktorsexamen. Detta är en av flera viktiga delar i strategin för att upprätthålla hög kvalitet i utbildningen.

− Utbildningen vid Handelshögskolan ska vila på vetenskaplig grund står det i stadgarna från 1909. Detta innebär att lärarna ska ha och har en god vetenskaplig kompetens. Den höga andelen av lärare med minst doktorsexamen är något av Handelshögskolans adelsmärke, säger Lars Burstedt, högskoledirektör vid HHS.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Lars Burstedt, högskoledirektör HHS
Tel. 08-736 9047
E-post: Lars.Burstedt@hhs.se

Ett övergripande mål för svenskt och västerländskt bistånd är att underlätta för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Bistånden formuleras i olika policydokument, som sedan ska tillämpas lokalt i olika länder. Ann-Louise Bäcktorp vid Umeå universitet har i sitt doktorsarbete studerat hur västerländska tankar om utbildning för alla, elevcentrerat lärande, genus och jämställdhet uppfattas och bearbetas i Laos. Hon visar att för att bistånd i större utsträckning ska uppfattas som ett partnerskap, är det viktigt att undersöka vad givare och mottagare menar med begreppen utbildning och genus.

Genom att analysera policymaterial och intervjua laotier som arbetar inom utbildningssektorn, visar Ann-Louise Bäcktorp hur historiska, kulturella och sociala förhållanden påverkar hur man förstår utbildning och genus. I Europa har vi utvecklat ett förhållningssätt som privilegierar individen. I Laos präglas samhället mer av en kollektiv förståelse. Idéer om ”elevcentrerat lärande”, som i västerländsk utbildning ofta likställs med fokus på individer, omtolkas därför i Laos till att handla om grupper. Biståndsorganisationer reducerar genusfrågor i biståndspolicys till att handla om att andelen män och kvinnor ska vara lika stor. Däremot görs ingen djupare analys som skulle kunna ge en större förståelse för lokala genusstrukturer och relationer. Detta är, enligt Ann-Louise Bäcktorp, en viktig analys eftersom biståndsorganisationer definierar genusrelationer som historiskt, socialt och kulturellt formade.

I olika biståndsprojekt understryks ofta vikten av partnerskap och lokalt ägande. Ann-Louise Bäcktorp menar att partnerskap snarast är retorik, på grund av den ojämlika maktbalans som råder. Följer biståndsmottagare inte givarens villkor riskerar man att förlora finansiering. Mottagare försöker därför genomföra olika program, som till exempel ”utbildning för alla”. Programmen vilar ofta på en outtalad västerländsk grund och gynnar västerländsk kunskap, som inte nödvändigtvis är betydelsefull i Laos. För att detta ska kunna ske måste dock lokala förutsättningar ges större utrymme i biståndssammanhang. I en sådan process finns också möjligheten att utforska maktrelationers utformning och härigenom öppna upp för alternativa tolkningar som är bättre anpassade till lokala sammanhang

Fredagen den 16 november försvarar Ann-Louise Bäcktorp, pedagogiska institutionen och enheten för genusforskarskolan, Umeå universitet, sin avhandling med titeln When the First-World-North Goes Local: Education and gender in post-revolution Laos. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Ulla Ambrosius Madsen, Roskilde universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Ann-Louise Bäcktorp,
pedagogiska institutionen och enheten för genusforskarskolan,
Umeå universitet,
tel: 090-786 52 97, 070-566 79 48,
e-post: ann-louise.backtorp@pedag.umu.se

Umeåforskaren Emma Lundholm har i sitt doktorsarbete undersökt vilka svenskar som flyttar mellan olika regioner nuförtiden, och jämfört med siffror från 1970-talet. Hon visar att dagens barnfamiljer flyttar betydligt mer sällan, till exempel flyttar femåringar hälften så ofta som för trettio år sedan. Det beror delvis på att allt fler svenskar istället byter bostadsort när de är unga, innan de har fått barn och är etablerade på arbetsmarknaden. Bland dessa är studenter en stor grupp.

Att allt färre barnfamiljer flyttar tror Emma Lundholm också delvis kan bero på att det har blivit vanligare med tvåförsörjarhushåll, något som gör det lättare att stanna och svårare att flytta. Hon visar också att den avtagande flyttningsbenägenheten tycks finnas överallt, oavsett om man bor i en region med goda förutsättningar för pendling eller inte. Att allt fler pendlar är, enligt Emma Lundholm, snarare en konsekvens av, än en orsak till, att fler väljer att bo kvar på ett ställe.

Arbete behöver heller inte vara det viktigaste motivet till en flytt. I en nordisk enkät framkommer att bara omkring en femtedel anger arbete som den viktigaste anledningen. För de flesta är det annat som styr, som exempelvis att komma närmare släkt och vänner, att byta miljö och att flytta ihop eller isär. Det sociala livet och livsmiljön betyder också mer än ekonomin för om man tycker att man fått det bättre efter flytten.

På 1970-talet flyttade många familjer av arbetsskäl. Ofta flyttade männen till ett jobb, och kvinnor och barn följde med. Då, under vi flytt int’-kampanjens dagar, rådde också en stereotyp bild av att man flyttade av tvång på grund av arbetsmarknaden. Denna bild har också funnits med i den allmänna debatten sedan dess, men när de som flyttade tillfrågades i slutet av 1990-talet kände de inte igen sig. De flesta menar att de flyttade för att de ville, och att de dessutom är nöjda med flyttningens resultat.

Fredagen den 16 november försvarar Emma Lundholm sin doktorsavhandling med titeln New Motives for Migration? On Interregional Mobility in the Nordic Context. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal N 360, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Allan Findlay, University of Dundee.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Emma Lundholm,
kulturgeografiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 7172
e-post: Emma.Lundholm@geography.umu.se

Avhandlingen belyser vårdares attityder till personer med psykiska symtom. Psykiatrireformen på 90-talet fastslog att levnadsvillkoren för psykiskt funktionshindrade skulle normaliseras. Deras möjligheter att leva som andra skulle öka och de skulle delta i besluten om sin egen vård och behandling.

– Trots de tveksamheter som avhandlingen visar på är slutsatsen att den psykiatriska verksamheten inte är dålig, säger Lars Lilja. Men varje verksamhet bör med jämna mellanrum granskas kritiskt.

Vårdarna har en tendens att placera patienten i ett slags ingenmansland. Patientens kontakt med den gamla privata gemenskapen upphör, samtidigt som hon eller han inte tillhör vårdargemenskapen. Den här skillnaden mellan patient och vårdare är inte hälsosam för patienten.

Det är därför nödvändigt att synen på psykiskt handikappade eller sjuka ändras. I stället för att bli marginaliserade måste de bli sedda som fullvärdiga samhällsmedborgare. För att bryta det strukturella maktmönstret krävs en attitydförändring i samhället. Enbart en politisk förändring räcker inte.

Lars Lilja disputerar i Sundsvall den 16 november med avhandlingen ”Att normaliseras – Vårdares syn på psykiatriska patienter. Mot en djupare förståelse av vårdares attityd till sina patienter”. Ämnet är hälsovetenskap med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad.

Kontaktinformation
Lars Lilja, 060-14 85 43, 070-211 1906, lars.lilja@miun.se

Avhandlingen tar avstamp i kvinnliga forskares berättelser om en viss typ av situation – könskränkande behandling – som finns i akademisk miljö men som vi idag saknar instrument för att förstå.

– I praktiskt jämställdhetsarbete finns metoder för att definiera och förstå sexuella trakasserier och diskriminering av olika slag, men för könskränkande behandling, som regleras i jämställdhetslagens §16a, har vi inga instrument, säger Anneli Andersson, som själv har erfarenhet av praktiskt jämställdhetsarbete.

Hennes material består av en rad utredda ärenden vid ett svenskt lärosäte, samt fyra djupintervjuer med kvinnor från olika fakulteter. Huvudfokus ligger på djupintervjuerna. Kvinnorna upplever sig kränkta, men alla pekar inte själva på att det beror på att de är kvinnor. Den bilden kommer istället fram i intervjuer med andra personer kring dessa kvinnor. Berättelserna beskriver bland annat aggressiva och utstötande beteenden, t ex saker som kastas, utskällningar inför studenter, att man inte längre bjuds in till konferenser, eller att man blir förlöjligad under seminarier. Däremot är kränkningarna nästan aldrig av sexuell karaktär. I många fall leder situationen efter en tid till att den kvinnliga forskaren antingen slutar helt eller börjar ägna sig åt arbetsuppgifter som inte innehåller forskning eller undervisning. Det framkommer också att situationen förvärras i takt med kvinnans karriär, när hon når framgångar och börjar konkurrera om pengar.

– Det finns väldigt lite tidigare forskning om detta, men berättelserna känns igen av de flesta som jobbar med praktiskt jämställdhetsarbete inom akademin. Det förstod jag när jag för en tid sedan presenterade mitt arbete vid en jämställdhetskonferens, säger Anneli Andersson.

Avhandlingen visar ett sätt att teoretiskt diskutera, förstå och tolka ett så subtilt beteende som könskränkande behandling. För att förstå och definiera fenomenet har Anneli Andersson använt feministisk organisationsteori i kombination med våldsteori och därefter utvecklat ett teoretiskt analysinstrument. Detta har hon sedan använt för att undersöka kvinnornas berättelser. Resultatet visar att det går att förstå dessa situationer som psykiskt våld på arbetet och att en sådan utgångspunkt bidrar till att fördjupa förståelsen av problemet. Dessa situationer förekommer sannolikt inte bara inom akademin, menar Anneli Andersson, utan även på andra arbetsplatser.

– Detta teoretiska verktyg går att utveckla vidare för att passa för många fler arbetsplatser, säger hon.

Kontaktinformation
Mer information: Anneli Andersson, tel: 018-471 15 11, 070-425 06 69, Anneli.Andersson@gender.uu.se

Vågrörelselära, akustik och optik är titeln på Jonas Perssons bok som nyligen kommit ut på förlaget Studentlitteratur.

Det är en lärobok för allmän grundläggande högskoleutbildning där författaren vänder sig till studenter på ingenjörs- och lärarutbildningar.

– Boken täcker in den fundamentala biten på ett illustrativt sätt, med exempel från vardagslivet, utan att göra avkall på den matematiska formalismen. Jag har försökt att hålla mig på en vardagsnära nivå och samtidigt ge en god teoretisk grund som man kan bygga vidare på, säger Jonas Persson.

Han tror att det finns ett behov av just en sådan bok inom akustik- och optik eftersom läroböcker inom detta område ofta hamnar på en mycket avancerad nivå. Många gånger väljer högskolor och universitet gärna en heltäckande fysikbok, som då kan användas i flera kurser, med följden att studenterna inte får tillräckligt djupa kunskaper, menar Jonas.

Ett problem som uppmärksammats är även att det inte finns fysikböcker på svenska för studier på universitets- och högskolenivå. Detta är, enligt Jonas, ytterligare ett skäl att ha en svensk lärobok så att man slipper lägga ner tid på att förstå engelska facktermer och kan koncentrera sig på fysiken.

Varför ska man läsa om vågrörelselära, akustik och optik?

– För då får man reda på hur saker och ting i ens omgivning fungerar! Dessutom har optik och akustik stor betydelse idag, såväl ekonomiskt som för livskvalitet, till exempel genom glasögon och hörapparater. Det pågår en mycket snabb utveckling av olika optiskt baserade mätmetoder inom exempelvis medicinen, metoder som kanske kan ersätta röntgen.

– En annan snabb utveckling sker inom det som kallas optronik, liknande elektronik, men med ljus istället för ström. Här är optiska fibrer för dataöverföring det mest kända exemplet. Man kanske inte tänker på det, men CD- och DVD-skivor läses av genom ett ganska avancerat optiskt system. För att förstå hur det går till behöver man kunskaper i optik.

Var kommer vågrörelselära in i bilden?

– Den ger grunden till hur vågor beter sig. Här tar jag upp till exempel vattenvågor, som vid tsunamis, och de seismiska vågor som uppstår vid jordbävningar.

– Och två områden inom vågrörelseläran som jag går närmare in på är just akustik och optik där akustik handlar om hur ljud beter sig, och optik om hur elektromagnetiska vågor, som till exempel synligt ljus, uppstår och vilka egenskaper de har, förklarar Jonas.

I sin nya bok har han varit särskilt mån om att läsarna ska kunna testa olika teorier själva. Av den anledningen finns, förutom räkneuppgifter och diskussionsfrågor, många laborativa uppgifter man kan göra med hjälp av vardagliga saker såsom speglar, skedar och annat man har hemma.

– Den som vill kan även göra en interaktiv optiklaboration på bokens webbplats där man själv får prova olika linser och se hur man kan åstadkomma bilder, tillägger Jonas.

Kontaktinformation
Jonas Persson, tfn: 044-203450, e-post: jonas.persson@hkr.se