I Sahel, och speciellt i Västafrikas semiarida delar, gör ökande variation i klimatet vården av mark- och vattenresurser allt viktigare. Denna avhandling undersökte odlings- och markvårdstekniker för att bibehålla och öka bördighet och produktivitet för bomulls- och majsodling i Burkina Faso. Försök utfördes på gårdar med olika plöjningsregim (årlig plöjning med oxdragen plog eller oxdragen plog / manuell hackning vartannat år) med och utan tillskott av kompost i en växtföljd med bomull och majs på två olika jordar.
Reducerad plöjning resulterade i markfysiska egenskaper som underlättar markgenomluftning och förbättrad lagring av vatten i marken. Tillskott av kompost underlättade markvattnets rörelser i kombination med båda plöjningsregimerna, vilket är viktigt för att undvika erosion och underlätta lagring av grundvatten under regnperioden. Bomullsskörden blev större med reducerad plöjning med tillskott av kompost på båda jordarna jämfört med kontrollbehandlingen, särskilt under torrt år (ej statistiskt signifikant för alla år).
För majs blev skörden större med årlig plöjning och tillskott av kompost jämfört med kontroll på Lixisoljord, medan det på Luvisoljord var reducerad plöjning med kompost som gav högre skörd.
Fredagen den 14 september kl 10.00 försvarar Master of Science Korodjouma Ouattara, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Förbättrad mark- och vattenvård i växtföljd med bomull och majs i västra delarna av Burkina Fasos bomullsbälte (Improved Soil and Water Conservatory Managements for Cotton-Maize Rotation System in the Western Cotton Area of Burkina Faso).
Opponent: professor Holger Kirchmann, institutionen för markvetenskap, SLU.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: sal Björken, SLU i Umeå (Skogis).
Kontaktinformation
Korodjouma Ouattara, inst för skogens ekologi och skötsel, tel 090-786 82 82.
E-post: Korodjouma.Ouattara@sek.slu.se
Vår vardagsnatur har bland annat visat sig vara viktig för vår hälsa och vår förståelse av naturen i stort. Naturen och dess värden är i staden intimt knuten till människan och hennes aktiviteter. Avhandlingen bygger på information om de ekologiska effekter olika typer av skötsel och planering har och uppgifter från olika förvaltare om vad som styr deras skötsel. Den ger också en inblick i hur begreppet ekosystemtjänster kan användas för ökad förståelse och bättre förvaltning av stadsnatur.
– Vad det gäller skötsel kan jag visa tydligt att den är betydelsefull. I grönområden som vid första anblicken kan tyckas likartade ger olikheter i skötseln upphov till markanta skillnader i förekomsten av olika djur, något som i sin tur påverkar vilka tjänster dessa grönområden kan förse oss med, säger Erik Andersson.
Många förvaltare verkar ideellt och har ofta glömts bort då man diskuterar strategier för stadsnaturens skötsel. Ett exempel är kolonilottsägare som genom sina odlingar har skapat viktiga livsmiljöer för bin och humlor – miljöer som till och med är bättre än de som finns utanför staden.
– Mina resultat visar bland annat att även små grönområden, inklusive trädgårdar och andra miljöer som inte alltid räknas som “stadsnatur”, kan vara fullt tillräckliga för att bibehålla många naturvärden och ekosystemtjänster – bara de ligger nära varandra, säger Erik Andersson.
Det finns dock stora problem med att ekologiska och administrativa skalor inte matchar varandra, något som nästan alltid inverkar negativt på naturvärdena. Avhandlingen ger förslag på hur man skulle kunna utforma förvaltningen av stadsnatur för att bättre tillgodose och bygga på de ekologiska förutsättningarna, något som blir allt viktigare med dagens globala urbanisering.
Avhandlingens titel: Managing the Urban Greens: Maintaining ecological functions in human dominated landscapes.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Erik Andersson, doktorand vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, e-post erik.andersson@ecology.su.se, tfn 08-164252.
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Utländskt namn ger färre kontakter och mindre jobbchanser
I studien analyseras hur arbetsgivare väljer att kontakta arbetssökande ur Arbetsförmedlingens Internettjänst Mitt CV. När två sökande med identiska kvalifikationer jämförs får sökande med utländskt namn färre kontakter från arbetsgivare jämfört med sökande med svenskt namn. Detta leder i sin tur till en lägre sannolikhet att få ett jobb.
– Ett icke-nordiskt namn ger nästan 25 procent färre kontakter. Vissa speciella grupper har det ännu värre, säger Jonas Lagerström som är en av forskarna bakom studien.
Den etniska diskrimineringen är extra stor om den sökande är över 40 år och söker ett yrke som kräver höga kvalifikationer eller domineras av svenska sökande. Förutom etnicitet verkar svenska arbetsgivare använda sysselsättningsstatus och ålder för att sortera sökande. När personer med identiska kvalifikationer och svenskklingande namn jämförs visar rapporten att arbetslösa får färre kontakter än sysselsatta och att äldre får färre kontakter än yngre.
Lönar det sig att lägga sitt CV på Arbetsförmedlingens hemsida?
Att lägga ut sina uppgifter på Arbetsförmedlingens hemsida leder till fler kontakter med potentiella arbetsgivare och det verkar ge resultat:
– Vi ser att sannolikheten att få jobb ökar med antalet kontakter på Mitt CV, säger Jonas Lagerström.
Bakgrund och datamaterial
Vi använder data om cirka 18 000 personer som loggat in på Arbetsförmedlingens tjänst Mitt CV på Internet i december 2004, samt statistik från Arbetsförmedlingens register. Genom att ha tillgång till samma information om de arbetssökande som företagen, kan effekten av bakgrundsfaktorer på sannolikheten att bli kontaktad av ett företag renodlas.
Kontaktinformation
”Diskriminering i anställningsprocessen: resultat från en Internetbaserad sökkanal” (IFAU-rapport 2007:17) är skriven av Stefan Eriksson från Uppsala universitet och Jonas Lagerström, IFAU. Rapporten bygger på Working paper 2007:19. Om du vill veta mer kontakta Jonas på telefon: 070-237 67 00 eller
e-post: Jonas.Lagerstrom@abo.fi.
Omkring 700 gamla fartygsvrak längs Sveriges kuster läcker olja och kemikalier. Nu har Länsstyrelsen i Västra Götaland med stöd av Preem och StenaBulk inlett en förstudie för att ta reda på hur en vraksanering skulle kunna gå till. Utredningen, som utförs av Chalmers, ska ta fram möjliga saneringsmetoder och kostnader för att tömma vraken på olja. Forskarna ska även ta fram kostnaderna för ett eventuellt större oljespill och uppmärksamma myndigheterna på de konsekvenser ett större läckage olja får för vårt samhälle.
Ett exempel är vraket efter S/S Skytteren som sjönk under andra världskriget. Det ligger på 74 meters djup utanför Lysekil.
Professor Greg Morrisson, Avdelningen vatten miljö teknik vid Chalmers:
– Det finns många vrak utefter den svenska kusten som korroderat så mycket att de nu börjat läcka bunkerolja. Ett exempel vi på Chalmers har studerat är Skytteren. Vraket som troligtvis har 6000 kubikmeter olja i lasten läcker ut 1000 liter per dygn.
Att åtgärda vraken kommer att kosta enormt mycket pengar och man behöver agera i tid och på ett genomtänkt sätt.
– Chalmers och Göteborgs universitet har tillsammans stark forskningskompetens inom området. Ett förslag är att bilda ett nationellt kompetenscentrum för vraksanering i Göteborg, säger Greg Morrison.
Tid och plats: 12 september kl 09.00 – 12.00, Sven Hultins gata 8, Chalmers campus Johanneberg, seminarierum 2003 och 2004.
Program
Inledning, samordning av marin och miljöforskning i Göteborg
Karin Markides, Chalmers rektor, Helen Bergsten, Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV
Vraksaneringsprojektet
Ida-Maja Hassellöv Karle, Chalmers Industriteknik, CIT.
Marin forskning i Göteborg
Olle Rutgersson, prefekt vid Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers.
Anders Marby, internationell koordinator för Alliance for Global Sustainability, AGS.
Marina forskningsinstitutet i Göteborg; Professor David Turner, Göteborgs universitet.
Globala intitiativ
AGS Food and Water program; Professor Greg Morrison
På mötet deltar, Pam Fredman, rektor på Göteborgs universitet, forskare från Chalmers och Göteborgs universitet, politiker och representanter från Stena, Preem och länsstyrelsen.
Kontaktinformation
Mer information:
Professor Greg Morrison, tel 031 772 1937
E-post: Greg.Morrison@chalmers.se
Ickespridningsavtalet är ett av de främsta redskapen för att minska kärnvapenhotet i världen men i dag märks flera tendenser till att denna överenskommelse undermineras. Bland annat har Nordkorea genomfört en provsprängning och Iran har inlett tillverkning av uran. Det var Indiens beslut 1996 att i förhandlingarnas slutskede hoppa av provstoppsavtalet för kärnvapen som innebar det första svåra bakslaget i arbetet för att minska kärnvapnens betydelse. I sin avhandling studerar Ulrika Möller varför stater väljer att avbryta säkerhetspolitiska samarbeten och varför Indien valde att hoppa av förhandlingarna.
– Indiens avhopp från provstoppsavtalet kan förstås mot bakgrund av man inte lyckas vinna erkännande för den tidigare etablerade rollen som förespråkare för nedrustning av kärnvapen, säger Ulrika Möller, doktorand vid Göteborgs universitet.
– Under pågående förhandlingar blev det också tydligt att kärnvapen även i framtiden skulle komma att utgöra en maktfaktor i den internationella politiken på så sätt att de framstod som nädvändiga för att inkluderas i gruppen av de mest betydelsefulla staterna.
Den traditionella bilden inom forskningen är att beslutsfattare i en förhandling strävar efter att upprätthålla fördelar för den egna staten i relation till potentiella motståndare. När en stat inte kan nå sådana fördelar gentemot andra, finns risken att den väljer att avbryta internationella samarbeten. Målet med en sådan strategi är att den egna staten ska ha tillräckliga militära resurser för att kunna skydda landet gentemot potentiella attacker i framtiden.
Ulrika Möllers avhandling tillämpar i stället en modifierad syn på staters säkerhet. Medan forskare vanligen har betraktat en stats säkerhet som en fråga om territoriell integritet utgår Möller från teorier som lyfter fram betydelsen av att vinna erkännande av en specifik roll.
– Enligt detta synsätt kommer stater att söka erkännande av en specifik internationell roll, som ett sätt att främja den egna säkerheten, säger Ulrika Möller. Beslutsfattarnas förväntningar om den egna statens roll i relation till övriga stater är då betydligt viktigare för beslutsfattande än ambitionen att upprätthålla relativa fördelar.
Analysen av Indiens agerande visar att strävan efter erkännande av en viss internationell roll kan utgöra en viktig beståndsdel i en stats beslutsfattande under pågående multilaterala förhandlingar.
Avhandlingens titel: The Prospects of Security Cooperation: A Matter of Relative Gains or Recognition? India and Nuclear Weapons Control
Tid och plats för disputation: Fredagen den 21 november 2003, kl. 13.15, sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg.
Avhandlingen kan beställas hos ulrika.moller@pol.gu.se
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ulrika Möller, tel 031-786 5937(arb), 0733-381972 (mobil)
e-post:.ulrika.moller@pol.gu.se
Magnus Berggren blir första innehavaren av universitetets Önnesjöprofessur. Han driver idag den internationellt ledande forskningen inom bioelektronik och pappersbaserad elektronik vid LiU Norrköping. Professuren finansieras genom en donation på 1 miljon kronor årligen i 15 år från Karl Erik Önnesjös* stiftelse för vetenskaplig forskning och utveckling, ett resultat av kampanjen Forskning & Framtid.
– Det är en stor ära för mig. Donationsprofessurer är relativt ovanliga i Sverige. Det är extra roligt att det genom Holmen finns en stark lokal förankring och att man där varit beredd att satsa på ett så framtidsinriktat område, kommenterar Magnus Berggren.
– Vi är inne i ett spännande skede där verksamheten växer och där jag också tror att vi snart kommer att se olika industriella tillämpningar. Jag var nyligen i Kalifornien där jag mötte ett stort intresse för vår verksamhet från industrin, säger han.
– Magnus Berggren är en forskare med en stark internationell lyskraft. Det man gör i Norrköping runt pappers- och bioelektronik är i absolut världsklass. När Magnus nu tillträder en donationsprofessur innebär det också att vi kan göra en kraftfull ökning av våra insatser inom området och vi räknar med att skapa ett Önnesjös centrum för papperselektronik, berättar Helen Dannetun, dekanus för Tekniska högskolan vid LiU.
– Att stärka och vidareutveckla excellenta forskningsmiljöer ligger i linje med universitetets strategi och det är också vad utbildningsministern efterlyst. Här visar vi att LiU har förmågan till detta, säger hon.
– Det är mycket glädjande att universitet på detta sätt förvaltar donationsmedlen till att ytterligare stärka en mycket framgångsrik forskningsmiljö där ny teknik skapar nya användningsområden för papper. Förmågan att driva framgånsrik tvärvetenskap och förena både svåra grundvetenskapliga och industrirelevanta frågeställningar tilltalar oss, säger Göran Lundin, ordförande i Karl Erik Önnesjös stiftelse för vetenskaplig forskning och utveckling.
*)Karl Erik Önnesjö (1919-2003) var en legendarisk chef för Holmens bruk och under närmare ett halvsekel djupt involverad i strukturomvandlingen av svensk skogsindustri.
Kontaktinformation
Helen Dannetun 0706-481323, helda@tfk.liu.se
Magnus Berggren 0709-783430, magnus.berggren@itn.liu.se
Vid projektering av nya flygplan behöver man kunskap och kompetens inom många discipliner för att fatta rätt beslut om planens komplexa och tätt samverkande system och funktioner. EU-projektet ”Simulating aircraft stability and control characteristics for use in conceptual design” – SimSAC – ska underlätta samordningen av kunskap . Budgeten är 5,1 miljoner euro varav 3,3 miljoner euro från EU-kommissionen.
– Nya flygplan ska uppfylla hårda krav på energieffektivitet, miljövänlighet, flygsäkerhet och höga flygprestanda till låga driftskostnader. Tidigt multidisciplinärt arbete som följs upp genom hela utvecklingsprocessen är ett oumbärligt verktyg, säger Arthur Rizzi, professor vid institutionen för farkost- och flygteknik på KTH, och en av initiativtagarna och koordinator för projektet.
Ett styrsystem med rätt egenskaper är nödvändigt för säker och effektiv kontroll över flygningen. Men i dag brukar styrsystemen konstrueras först efter att flygplanets huvuddrag fastställts, ofta med handboks- och erfarenhetsdata som underlag. Genom att ta med styrsystemet tidigare i utvecklingen ökar man chansen att göra rätt redan från början.
– Upp emot 80 procent av den totala kostnaden för ett flygplans livscykel intecknas under förprojekteringen, så misstag här är dyra. Felaktiga antaganden om stabilitet och styrning ger kostsamma och misslyckade provflygningar. Det kan betyda förluster av prototyper och, i värsta fall, människoliv. För att minimera risken bör multidisciplinära analyser införas tidigt i utvecklingsprocessen, och beslut baseras mer på simuleringar än på empiriska grunder, säger Arthur Rizzi.
För att möta dessa utmaningar samlas nu 17 ledande representanter för den Europeiska akademin och flygindustrin från nio länder i projektet SimSAC. Från Sverige deltar utöver KTH även FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och Saab Aerosystems. Initiativet till projektet togs av KTH och EADS (Tyskland), som båda är verksamma inom området att utveckla design och produkter som är “First-time-right”.
– Vi européer måste stärka vår kompetens på området, eftersom Europa halkat efter USA. Även konkurrensen från den växande asiatiska flygindustrin ökar och detta tvärdisciplinära projekt ska hjälpa Europa att återta ledartröjan, säger Arthur Rizzi.
Av 239 flygtekniska EU-ansökningar rankades SimSAC som nummer 6. När projektet slutar i oktober 2009 räknar Arthur Rizzi med att man tagit fram en skräddarsydd miljö för flygplansdesign, med stöd både för hur tester skall utföras och för att ta fram så korrekt beslutsunderlag som möjligt.
Kontaktinformation
Kontakt
Arthur Rizzi, KTH, 08-790 7620, rizzi@kth.se
Kvinnor mellan 23 och 60 år kallas regelbundet för cellprovskontroll. Att delta i dessa kontroller har visat sig ge ett bra skydd mot livmoderhalscancer. Men testmetoden är inte helt tillförlitlig. När en kvinna insjuknar i livmoderhalscancer är den vanligaste orsaken att hon inte deltagit i provtagning, men det händer ibland att även kvinnor som deltagit får cancer.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har gjort en stor studie omfattande 13 484 kvinnor i Göteborgsområdet. Prover togs vid fem olika mödravårdscentraler. Kvinnorna slumpades till att få cellprov taget med den traditionella metoden eller en delvis ny metod. Med den nya metoden, vätskebaserad cytologi, blandar provtagaren upp cellerna i en vätskelösning, i stället för att stryka ut dem på en glasskiva. På laboratoriet processas lösningen i en maskin som framställer en glasskiva med renare bakgrund och som är lättare att bedöma.
I studien blev alla hittade cellförändringar utredda på samma sätt, oavsett provtyp. Efter att kvinnorna blivit utredda med vävnadsprover tagna av gynekolog hittades mellan 40 och 60 procent fler kvinnor med allvarliga förändringar i gruppen som hade provtagits med vätskebaserade cellprov. Alla förändringar av denna svårighetsgrad behandlades sedan med ett enkelt kirurgiskt ingrepp.
– Om cellförändringar hos en kvinna missas finns det oftast fler chanser att hitta dem eftersom förändringarna utvecklar sig långsamt. Men resultatet av studien talar för att fler cancerfall kan förhindras om vi börjar använda denna känsligare metod, säger Björn Strander, doktorand vid Sahlgrenska akademin och ansvarig för prevention av livmoderhalscancer vid Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen.
Studien visade också att färre prover behövde kasseras som obedömbara, men att andelen kvinnor som fick genomgå utredning på grund av någon cellprovsavvikelse ökade med från 3,5 procent till 4,5 procent av dem som tar prov.
– När vi nu skaffat oss erfarenheter av metoden ser vi många fördelar på laboratoriet. Proverna är lättare att bedöma och arbetet går fortare. Kvarvarande vätska kan användas för andra laboratorieanalyser, exempelvis virustestning som kan vara ett värdefullt komplement i diagnostiken. Dessutom möjliggörs automatisering av en del diagnostik, något som kommer att bli viktigt i framtiden, säger Walter Ryd, chef vid Cytologlaboratoriet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och den som har lett arbetet med studien.
Studien är i dagarna publicerad på den internationella vetenskapliga tidskriften Cancer Cytopathologys webbplats.
Tidskrift: Cancer Cytopathology
Artikelns titel: Liquid-based cytology versus conventional Papanicolaou smear in an organized screening program: a prospective randomized study
Författare: Björn Strander, Agneta Andersson-Ellström, Ian Milsom, Thomas Rådberg, Walter Ryd
Kontaktinformation
För mer information kontakta: docent Walter Ryd, telefon: 031-342 21 86, 070-85 00 08, e-post: valter.ryd@vgregion.se doktorand Björn Strander, institutionen för kliniska vetenskaper, telefon: 0704-97 22 26, e-post: bjorn.strander@oc.gu.se
EU:s nya ordförandeland Portugal för nu fram sjöfartsfrågorna. Vad innebär det för Sverige, forskningen och sjöfartsnäringen? Gör Sverige tillräckligt för att synas och påverka? Hur ser behoven och de politiska prioriteringarna ut?
Det är några av frågorna som kommer att lyftas vid seminariet om sjöfartens Europa den 14 september.
Medverkande
Åsa Torstensson, näringsminister
Cecilia Malmström, EU-minister
Olle Rutgersson, prefekt vid Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers
Anna Dubois, vicerektor, Chalmers,
Håkan Friberg, vd Sveriges Redareförening,
Lennart Simonsson, vd och koncernchef Broström, tidigare ordförande i europeiska redareföreningen ECSA.
Program
12.00 Välkommen!
Anna Dubois, vicerektor vid Chalmers
12.05 Sjöfartsforskningens roll för en bättre arbetsmiljö och miljö på haven
Olle Rutgersson, prefekt vid Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers
12.20 EU och sjöfarten – Från sjösäkerhet till havspolitik
EU-minister Cecilia Malmström
12.45 Svensk sjöfart – en framtidsnäring
Infrastrukturminister Åsa Torstensson
13.10-14.00 Paneldebatt och frågestund: EU:s sjöfartspolitik och svenska prioriteringar
Medverkande: Anna Dubois, Olle Rutgersson, Cecilia Malmström, Åsa Torstensson samt Håkan Friberg, vd för Sveriges Redareförening och Lennart Simonsson, vd och koncernchef Broström och tidigare ordförande i europeiska redareföreningen ECSA.
Moderator: Fredrik Belfrage
Tid: 12.00-14.00
Plats: Lokal Babord i hus Äran, Chalmers Campus Lindholmen. Hörselgången 7. Se karta>>
http://www.chalmers.se/HyperText/karta_lindholmen.pdf
Alla intresserade är välkomna.
Media:
Media är välkomna att närvara under hela seminariet. Vid önskemål om separata intervjuer eller fotografering, kontakta nedanstående:
Presskontakt för hela evenemanget
Sofie Hebrand, Chalmers informationsavdelning
Tel: 031-772 84 64, 0736-79 35 90
sofie.hebrand@chalmers.se
Pressekreterare hos Cecilia Malmström
Elin Gunnarsson
Tel: 08-405 10 00
Mobil: 070-308 44 06
Pressekreterare hos Åsa Torstensson
Kenneth Hultgren,
Tel: 08-405 48 17
Mobil: 070-593 08 77
-Forskningen under LOMROG har varit framgångsrik, särskilt om man ser till det besvärliga isläget i området som vi nu har lämnat bakom oss, konstaterar Anders Karlqvist, expeditionsledare och chef för Polarforskningssekretariatet. Under min mångåriga arktiska erfarenhet har jag aldrig upplevt en värre is att forcera. Utan hjälp av den starkaste isbrytaren i världen, det nybyggda ryska fartyget ”50 let Pobedy”, som hittills har brutit isen framför Oden, hade det inte gått att genomföra vare sig forskningen eller expeditionen till området kring Lomonosovryggen över huvud taget. Nu har halva expeditionstiden gått, och isbrytaren Oden opererar nu själv i isen kring Morris Jesup-platån, sedan ”50 let Pobedy” i fredags påbörjat sin återfärd mot hemmahamnen Murmansk, fortsätter Anders Karlqvist.
Morris Jessup-platån är en undervattensrygg i Arktiska oceanen norr om östra Grönland. Det är ett område av stort intresse för den internationella Arktisforskningen eftersom det finns ytterst sparsamt med data härifrån. Under LOMROG har man här samlat in information om havsbottens utseende och uppbyggnad, samt tagit prover på sediment, vatten och is. Snart fortsätter Oden och LOMROG österut mot Svalbard för en räcka med vattenprovtagningar om hur vattenmassorna i Arktis rör sig och förändras, en viktig faktor för det globala klimatet. Samma undersökningar gjordes under expeditionen Arctic Ocean 1991, även den med Oden, och man gör nu om dem för att spåra och förklara förändringar som kan ha uppstått i oceancirkulationen sedan dess.
Forskarna från det danska kontinentalsockelprojektet har, under den tidigare delen av expedition runt Lomonosovryggen, genomfört undersökningar med seismikutrustning hängande efter Oden genom isen. Totalt fick man in ca 150 km data, från områden där det tidigare helt saknades seismisk data och kunskap om tjocklek och struktur på sedimentlagren på havsbotten. Dessa undersökningar kompletteras med gravimetriska och batymetriska undersökningar från fartyget och från stationer på isen, som ger besked om avvikelser i jordens dragningskraft och vattendjup.
-Vi har framgångsrikt fått möjlighet att testa vår nyutvecklade seismikutrustning under mycket svåra isförhållanden och vi har byggt upp en god grund för fortsatt arbete i Arktiska oceanen. Dessutom har vi haft mycket nytta av det smidiga samarbetet med våra svenska kollegor och med den ryska isbrytaren, säger Christian Marcussen från GEUS, dansk projektledare ombord. I kombination med den övriga forskningen som utförs får vi här helt nya pusselbitar från denna otillgängliga del av Arktis för att bättre kunna förstå den tektoniska utvecklingen i området.
-De högupplösta bilder av havsbotten och dess underliggande sedimentlager som Odens nyinstallerade multibeam-ekolod ger oss, i kombination med sedimentkärnor, visar precis vad forskarna letade efter, berättar Martin Jakobsson, Stockholms universitet. Resultaten bekräftar vår hypotes att det under de tidigare istiderna har funnits enorma shelfisar i Arktis likt de vi idag har i Antarktis, vilket betyder att vi kan komma att få ompröva en del av vår tidigare kunskap om det senaste glacialmaximat då Arktiska oceanen var istäckt.
Polarforskningsexpeditionen LOMROG startade 12 augusti i Tromsö och kommer att avslutas 17 september när Oden anlöper Longyearbyen på Svalbard.
Läs även om LOMROG på www.polar.se/expeditioner/swedarctic2007/index.html Där finns även rapporter och bilder från expeditionen.
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av Eva Grönlund, informationssekreterare på Polarforskningssekretariatet, telefon 08-673 97 30, mobiltelefon 070-344 92 51, e-post eva.gronlund@polar.se
Centrum för ekonomisk demografi består av ett 30-tal forskare inom ekonomisk historia, nationalekonomi, samhällsmedicin, socialt arbete och statistik som studerar samspelet mellan befolkning och ekonomi i internationellt och historiskt perspektiv.
Exempel på forskningsområden är befolkningens åldrande och hälsa, invandrarnas ekonomiska och sociala integration, familjebildning, fertilitet och möjligheterna att kombinera familj och arbete, mm (se informationsbroschyr på http://www.ekh.lu.se/ed/publ/CentrumED.pdf).
Centret beviljades 2006 ett prestigefyllt tioårigt Linnéstöd, en ny satsning från Vetenskapsrådet för att finansiera spetsforskning i Sverige. Linnéstödet gjorde det också möjligt att inrätta en forskarskola i ekonomisk demografi för att säkra framtida tillgång på forskare.
Mer information om Centrum för ekonomisk demografi finns på www.ekh.lu.se/ed
Kontaktinformation
För frågor kontakta Madeleine Jarl på telefon 046-2224258 (madeleine.jarl@ekh.lu.se) eller professor Tommy Bengtsson, 046-222 7380.
För första gången finns nu resultat från två studier som visar omfattningen av kondylom i Sverige. Det är dels en stor nordisk studie som omfattat nästan 70 000 kvinnor i Sverige, Danmark, Island och Norge. Dels har ett pilotprojekt med kontinuerlig rapportering av kondylom startats i Skåne.
Kondylom är en smittsam könssjukdom som uppskattas vara lika vanligt som klamydia. Till skillnad från klamydia kan sjukdomen inte behandlas med antibiotika, eftersom den orsakas av ett virus. Kondylom omfattas inte heller av smittskyddslagen.
Media inbjuds här med till ett seminarium om resultat från de både studierna, samt en analys av vad ett program för vaccinering mot sjukdomen skulle betyda för den enskilde och samhället. Seminariet arrangeras av RFSU, forskare vid Karolinska Institutet och Universitetssjukhus MAS, Malmö.
Tid: 14 september klockan 10.00-12.00
Plats: Karolinska Institutet, Nobels väg 5, Solna, seminarierum Cyber
Program:
Inledning om humant papillomvirus, HPV, professor Joakim Dillner, WHO:s Globala Referenslaboratorium för HPV-diagnostik, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.
Presentation av den första nationella studien i ett nordiskt samarbete – Så vanligt är kondylom i Sverige och i norden – som inom kort publiceras i tidskriften Journal of Infectious Diseases, professor Pär Sparén, Karolinska Institutet.
Vaccinprövningarnas effekt mot kondylom samt om det pilotprojektet med rapportering av kondylom som drivs i Skåne, professor Joakim Dillner.
Patientperspektivet – vad är konsekvenserna av att få kondylom? Goda skäl för att erbjuda vaccin. Seniorrådgivare och barnmorska Christina Rogala vid Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.
Anmälan: info@rmpmedia.se
Kontaktinformation
För frågor om seminariet: Lena Bergling, mobil 0702-345 158 eller Annika Eliasson, mobil 0705-35 43 35, RMP
Frågor av vetenskaplig karaktär: Professor Pär Sparén, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, tel 08-52486102, mobil 070-7584674, e-post par.sparen@ki.se
Kartorna finns på SLU:s och Länsstyrelsens gemensamma webbsida:
http://webmap.slu.se/website/vargwebb/viewer.asp
– Tanken med att göra informationen om vargarna tillgänglig för allmänheten är bland annat att hjälpa jägare så att de kan undvika de områden där vargarna uppehåller sig. Också lokalbefolkningen i vargområdena har visat stort intresse för att få veta var vargarna upphåller sig, säger Michael Schneider, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västerbotten.
Kartorna visar de 10×10 km stora rutor, där vargarna senast uppehöll sig. Rutorna är alltså ganska stora.
– Vargar kan röra sig snabbt över långa sträckor, så alltför små kartor skulle fort bli inaktuella. Vi vill ju dessutom inte att djurens exakta vistelseort ska röjas, säger Holger Dettki, institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå.
Sidorna uppdateras när ny information kommer från vargarnas sändare.
– Men mobiltäckningen är bristfällig i vissa trakter, så det kan ibland gå dagar eller till och med någon vecka mellan uppdateringarna. Uppgift ges invid kartbilden om hur aktuell informationen är.
Båda vargarna – hanar, som inte går tillsammans men har angränsande hemområden – kommer ursprungligen från Norge. De har försetts med radiosändare inom ramen för det Skandinaviska vargforskningsprojektet (Skandulv), ett samarbetsprojekt mellan Grimsö forskningsstation, SLU, Högskolan i Hedmark och Norskt Institut för Naturforskning, Trondheim.
Den så kallade Bullmarksvargen, som föddes 2005, märktes först i Rotna-området, på gränsen mellan Värmland och Hedmark, men med en äldre sändartyp som ej rapporterade via GSM. Efter några månader började den vandra, och man förlorade kontakten med den. Den märktes senare om i just Västerbotten av Skandulvs personal, på uppdrag av länsstyrelsen – en så kallad förvaltningsmärkning. Först när vargen var sövd insåg man att det var samma individ.
Kynnavargen märktes förra vintern i Kynnareviret i Hedmark, utvandrade i somras norrut och stannade i Västerbottens län. Forskningsprojektet har i samarbete med Länsstyrelsen sett till att även denna varg kan följas på webben.
Den moderna typen av sändarhalsband innehåller både GPS-mottagare och en mobiltelefon. Alla vargar som förses med sändare inom ramen för forskningen eller på uppdrag av länsstyrelser rapporterar automatiskt in positioner via dator till forskningsprojektets personal. Denna information görs tillgänglig för allmänheten antingen via så kallade vargtelefoner, en röstbrevlåda som vem som helst kan ringa upp för att få reda på i vilken kvadratmilsruta (Rikets nät) som vargen befinner sig, eller via datanätet. I Västerbotten har man på länsstyrelsen initiativ använt sig av webben. En dator ritar in positionerna på en karta som automatiskt läggs ut på Internet.
Håkan Sand, Grimsö forskningsstationen och Skandulv, berättar att forskning bedrivs på samtliga sändarförsedda vargar, oavsett i vilkens regi som märkningen sker. Alla data görs tillgängliga för forskningsprojektet. En viktig del av forskningen är just att kartlägga utvandringsmönster hos unga sändarförsedda vargar.
Dessutom har länsstyrelserna i Västerbtten och Norrbotten i samarbete med forskningsprojektet genomfört flera så kallade predationsstudier. Alla byten som tas av ensamma sändarförsedda vargar i dessa län under en viss tidsperiod registreras, genom en omfattande kontroll i fält av vargens GPS-positioner.
Precis som Carl Bildt kallade sig för ”hallänning, svensk, europé” identifierar sig de flesta människor i Europa med flera samhällsnivåer samtidigt. Men vad som anses viktigast – orten där man bor, nationen eller Europa – varierar stort mellan olika länder och samhällsgrupper.
Linda Berg, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat i vilken utsträckning EU-medborgare identifierar sig med olika samhällsnivåer och hur det påverkar deras politiska förtroende och inställning till välfärdssystemen. I sin analys delar hon upp EU-medborgarna i flera kategorier. Dessa går från dem som inte har någon territoriell identifikation alls, till dem som i forskningen kallas för ”flernivåeuropéer”, det vill säga de som har lika stark identifikation med alla nivåer, från det lokala samhället till världsdelen Europa. Studien visar att förtroendet för politikerna och de politiska institutionerna varierar mellan de olika kategorierna.
– Flernivåeuropéer har högre förtroende för politiska institutioner på alla nivåer, säger Linda Berg som doktorerar vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
I Sverige är stödet för en stark offentlig sektor och ett utbyggt välfärdssystem störst bland dem som framför allt identifierar sig som svenskar. Men stödet för en utbyggd offentlig sektor gäller då främst satsningar inom Sverige för svenska medborgare. När det istället handlar om att låta andra EU-medborgare, som bor och verkar i Sverige, få ta del av vårt välfärdssystem är människor med främst nationell identifikation mer negativa.
– De enda som stödjer sådana förslag är de som främst känner sig som européer, säger Linda Berg.
Bland dem som identifierar sig med flera samhällsnivåer – de så kallade flernivåeuropéerna – är stödet för en stark offentlig sektor litet.
En kontroversiell fråga i sammanhanget är om EU bör ta över ansvaret för sociala omfördelningsfrågor från medlemsstaterna. I Sverige finns det inget stöd för det, inte ens bland dem som främst känner sig som européer. I övriga Europa finns dock ett visst, men svagt, stöd för att flytta mer av makten över sociala frågor till EU, men enbart bland dem som känner sig som européer.
Enligt Linda Berg är det svaga stödet för ett gemensamt europeiskt välfärdssystem något som bör påverka diskussionerna om den framtida europeiska integrationen.
– Även om välfärdspolitiken över tid kan behöva anpassas till samhällsförändringar är det rimligt att ansvaret ligger kvar på medlemsstaterna, åtminstone inom överskådlig framtid, anser Linda Berg.
Under det kommande året kommer hon att fortsatt fördjupa sig i sambandet mellan identitet och välfärd, men då som gästforskare i Skottland.
Avhandlingens titel: Multi-level Europeans. The Influence of Territorial Attachments on Political Trust and Welfare Attitudes
Tid och plats för disputation: Fredagen den 12 oktober 2007, kl. 13.15, sal 10, Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Linda Berg, tel 0739-315915 (svensk mobil, i Sverige t.o.m. 7/9, 17-23/9 samt 10-21/10), +44(0)1312299284 (bostad Edinburgh), e-post: Linda.Berg@pol.gu.se (fungerar även i Skottland)
Ledgångsreumatism är den vanligaste reumatiska sjukdomen och förekommer hos ungefär en procent av befolkningen. Orsakerna bakom sjukdomen är okända, men forskarna tror att risken att insjukna påverkas i ungefär lika hög grad av genetiska faktorer som av miljö och livsstil.
Genom ett internationellt forskningssamarbete, lett av professorerna Lars Klareskog och Lars Alfredsson vid Karolinska Institutet i samarbete med forskningsgrupper från USA och Singapore, har nu arvsmassan hos drygt 1500 reumatiker jämförts i sin helhet med arvsmassan hos 1850 kontrollpersoner. Analysen visar att arvsmassorna hos reumatiker och icke-reumatiker skiljer sig åt på tre ställen, dels i två gener som tidigare kopplats till sjukdomen, dels i ett tidigare outforskat genkomplex som kallas TRAF-C5.
Parallellt med detta har de svenska och amerikanske forskningsgrupperna använt samma material för att undersöka betydelsen av ett specifikt område i arvsmassan. Resultatet blev att ytterligare en gen, STAT4, kunde kopplas till ledgångsreumatism.
Både de sedan tidigare kända generna och de nyupptäckta TRAF-C5 och STAT4 är på olika sätt viktiga för funktionen hos kroppens immunceller.
– Det är spännande att vi har hittat nya enskilda gener som påverkar sjukdomsrisken, men det viktigaste är att vi får en bredare bas för att förstå vilka mekanismer som spelar in vid sjukdomens uppkomst och förlopp. Eftersom de två viktigaste generna redan var kända visar det att vi är på rätt spår, säger Lars Klareskog.
Studierna är exempel på den växande trenden mot att bedriva genetisk forskning genom storskaliga internationella samarbeten. Sveriges unika patientregister utnyttjas här för insamling av proverna och för analys av samverkan mellan gener och omgivningsfaktorer medan den genetiska analysen sker med toppmodern teknik i Singapore.
– Vi satsar mycket på samarbeten med just Singapore eftersom det är ett land som just nu investerar väldigt aktivt i biovetenskap och bioteknik. Detta är den andra studien inom samarbetet med Singapore som faller väl ut, säger Jan Carlstedt-Duke, dekanus för forskning vid Karolinska Institutet.
Publikationer:
TRAF1-C5 as a Risk Locus for Rheumatoid Arthritis – A Genomewide Study”, New England Journal of Medicine, 10.1056/nejmoa073491, Online 5 september 2007.
STAT4 and Risk of Rheumatoid Arthritis and Systemic Lupus Erythematosus”, New England Journal of Medicine, 6 september 2007.
Kontaktinformation
För mer information om studierna:
Professor Lars Klareskog
Institutionen för Medicin, Solna
Tel: 08-517 745 29
E-post: Lars.Klareskog@ki.se
Frågor om Singapore-samarbetet:
Professor Sven Petterson, koordinator
Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi
Tel: 08-524 866 86
Mobil 070-528 66 86
E-post: Sven.Pettersson@ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
