Managementkonsulter har inga erkända branschgemensamma regler vilket andra yrkesgrupper som advokater, revisorer och läkare har. Oavsett om det gäller medlemskap i branschföreningen Sveriges Managementkonsulter (SAMC), tillämpning av standardavtal eller personliga konsultcertifieringar, är intresset för konsultregler i det närmaste obefintligt.
− Ointresset gäller både managementkonsulterna själva och, något mer förvånande, deras kunder, säger Susanna Alexius. Konsulterna själva brukar säga att det inte behövs några formella regler för deras verksamhet, men min forskning visar att det ligger mer än ointresse och avfärdande bakom undantaget.
Det finns flera faktorer i managementkonsulternas agerande som försvårar för regelsättare. Managementkonsulter skaffar sig vaga etiketter och byter dem ofta, de betonar individuella skillnader och beskriver sig som unika, de splittrar sin organisationstillhörighet mellan flera organisationer, har parallella projekt hos flera kunder samtidigt och bryter upp snabbt och ofta från organisering som är på väg att stelna. Susanna Alexius visar att dessa beteenden sammantagna fungerar som ett undflyende regelmotstånd som gör det mycket svårt att reglera konsulter.
− Regler anses passa bäst för det som uppfattas som tydligt, generellt och stabilt och därför kan regelmotståndare lyckas undkomma regler genom att ständigt återskapa en bild av sig själva och sina tjänster som vaga, unika och föränderliga i tid och rum, avslutar Susanna Alexius.
Avhandlingen ”Regelmotståndarna – om konsten att undkomma regler” kan beställas genom Ekonomiska forskningsinstitutet (EFI) vid Handelshögskolan i Stockholm via e-post efi@hhs.se, eller tel. 08-736 90 75.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Susanna Alexius, ekonomie doktor vid HHS
Tel: 0733-24 82 84
E-post: susanna.alexius@hhs.se
Simuleringen på mikrosekundskala är den längsta som någonsin utförts på ett liknande system. Projektet blev möjligt genom en helt nyutvecklad parallellversion av molekylsimuleringsprogrammet GROMACS, som utvecklas av Erik Lindahl och kollegor. Själva simuleringen utfördes under en månad i slutet av våren 2007.
– Vi är oerhört imponerade både av prestanda och stabiliteten på CSCs nya superdator under det här projektet, det har varit en enorm framgång, säger Erik Lindahl, forskarassistent vid Stockholm Center for Biomembrane Research.
Enligt forskarna håller sig proteinet helt stabilt över hela simuleringen. I normalfallet vore det inget sensationellt resultat, men då både systemstorlek och tidsskalorna här är en storleksordning större än vad som tidigare studerats är det en viktig bekräftelse av noggrannheten i alla parametrar, de relativt lågupplösta kristallstrukturerna, fysiska modeller och inte minst algoritmerna som gjort det möjligt att nå de här tidsskalorna.
Lipiderna packas tätt mot proteinets yta och vattenmolekyler fyller ut kaviteterna i jonkanalen som förväntat, vilket gör strukturen extremt stabil. Simuleringarna ger stora mängder data för att analysera växelverkningar mellan membran och proteiner, och kommer till exempel att göra det möjligt att svara på om vissa lipider är hårdare bundna än andra och hur membranproteiner rör sig i membran. Det primära målet är dock att förstå hur strukturella förändringar i proteiner uppstår som en funktion av spänningar över membranet, vilket är grunden till alla nervimpulser i kroppen – till exempel hjärtslag.
– Simuleringarna skalar med runt 80 procents effektivitet när vi använder 170 processorer på Louhi, vilket är nästan dubbelt så bra som resultat från DDR-infiniband på Linuxkluster – Crays SeaStar-nätverk är helt fantastiskt, sammanfattar Erik Lindahl.
Jonkanaler har länge varit ett intressant område för forskare. Det finns över 30 000 kända strukturer för vattenlösninga proteiner, men man har bara lyckats kristallisera några hundra membranproteiner trots att de svarar för runt en tredjedel av alla proteiner i celler. Kunskapen om mebranproteiner är fortfarande väldigt begränsad, och experimentella strukturer ger dessutom oftast bara en statisk bild av proteinet. Datorsimuleringar av proteiner är med andra ord ett viktigt hjälpmedel för att förstå hur proteiner fungerar och växelverkar med sin omgivning, och ett viktigt komplement till experimentella studier.
– Jonkanaler är ett hett forskningsområdena på grund av deras roll i nervsystemet, hur energi lagras i celler och sjukdomar som epilepsi. Problemet är främst att av vi fortfarande inte förstår mekanismerna bakom strukturella förändringar och växelverkningar. Det är precis här som storskaliga datorsimuleringar är värdefulla och kan hjälpa oss förstå hur kanaler öppnas/stängs och kan kontrolleras, säger Ilpo Vattulainen.
Utlysning av ”grand challenge” projekt hösten 2007:
Under våren har CSC utlyst kortare pilotprojekt för ”grand challenges” som ska köras på CSCs nya superdator Louhi. Av fem förslag valde man ut Vattulainen och Lindahl, både på grund av de vetenskapligt viktiga målen och det effektiva utnyttjandet av datorresurserna. Man kommer att ta hänsyn till erfarenheterna från pilotprojektet när CSC nu förbereder en process för att kontinuerligt stödja projekt av ”grand challenge”-karaktär. Ett att resultaten från det framgångsrika pilotprojektet är att CSC kommer att utlysa en ny omgång av ”grand challenge” projekt för hösten 2007, som kommer att kunna utnyttja en stor del av Louhi’s resurser.
CBR i korthet
Stockholm Center for Biomembrane Research är ett SSF-finansierat strategiskt initiativ vid Stockholms universitet för att stödja svensk forskning på cellmembran, membranproteiner och membranrelaterade funktioner. Centret omfattar ett 20-tal internationellt framgångsrika
forskargrupper under ledning av professor Gunnar von Heijne.
Viktiga fokusområden för forskningen är att förstå hur proteiner sätts in i membran, hur joner och andra små molekyler transporteras, hur signalering fungerar, och att omvandla grundläggande naturvetenskapliga forskningsrön till framgångsrika tillämpningar inom bioteknologi och medicin.
För mer information, se http://www.cbr.su.se
CSC i korthet
CSC är finska IT-centret för vetenskap, ägt av staten och administrerat av undervisningsministeriet. Företaget har tjänat forskare och högskolor sedan 1971. I de nya lokalerna vid Kägelviken i Esbo jobbar 147 fackmän. CSCs anställda är i huvudsak erfarna experter inom datateknik och olika vetenskapsområden. Omsättningen var 15,5 miljoner euro år 2006. Funet-datakommunikationstjänsterna används av 350 000 forskare och studenter.
Beräkningstjänsterna har cirka 1 400 kunder fördelade på drygt 580 forskningsprojekt. Ungefär 2 000 registrerade kunder utnyttjar årligen programvaru- och databastjänsterna. Största delen av datorresurserna används för tillämpningar inom nanovetenskap (32 procent), fysik (26 procent) och kemi (24 procent).
I samarbete med forskare, forskningsinstitut och företag utvecklar CSC nya tjänster och ny teknolog samt ny programvara för vetenskaplig datateknik. Företaget samarbetar med superdatorcentraler över hela världen, expertorganisationer för beräkningsvetenskap, samt med nationella forskningsnätverk inom Europa.
Kontaktinformation
Mer information
Ilpo Vattulainen, Tampere Universitet, tfn +358 400 510 592, e-post ilpo.vattulainen@tut.fi
Erik Lindahl, Stockholm Center for Biomembrane Research, Stockholms universitet, tfn 08-16 46 75, mobil 0704-218767, e-post lindahl@cbr.su.se
Tandlossning, parodontit, tillhör landets stora folksjukdomar. Det beräknas att cirka 10 till 15 procent av Sveriges befolkning lider av den aggressiva formen av sjukdomen och cirka 30 till 40 procent bland vuxna är drabbade av den kroniska varianten. Flera studier har visat på ett samband mellan det kvinnliga könshormonet östrogen och sjukdomen. Östrogen anses ha en skyddande effekt och när nivåerna av hormonet sjunker efter klimakteriet kan tandlossningen bland kvinnor förvärras. Om teorin är riktig skulle receptorspecifik östrogenersättning kunna bli en behandling vid parodontit i framtiden.
Men samtidigt är kunskapsluckorna om östrogen och dess roll vid olika sjukdomar stora och de studier som finns går inte att tolka på ett entydigt sätt. Det finns med andra ord ett stort behov av ökad kunskap kring östrogen, inte minst när det gäller tandlossning. För drygt tio år sedan gjordes upptäckten att det finns två östrogenreceptorer, ER alfa och ER beta. Den nya receptorn ER beta har dragit till sig stort intresse från forskarvärlden, men trots det är dess funktion till stora delar okänd.
Daniel Jönsson har i avhandlingen ”The biological role of the female sex hormone estrogen in the periodontium” studerat hur östrogen uttrycks i bindvävsceller i rothinnan, så kallade PDL-celler, parodontalligamentceller. PDL-cellernas uppgift är att producera kollagen som fäster tänderna till benet och nedsatt funktion av dessa celler innebär att tänderna lossnar.
– Vi fann att PDL-cellerna främst uttrycker östrogenreceptor beta, men vi kunde inte hitta någon påverkan av östrogen när PDL-cellerna producerar kollagen. Det var en viktig upptäckt eftersom vi vet att östrogen ökar bildandet av kollagen i huden vilket gjort att många forskare dragit slutsatsen att samma mekanism skulle ske i rothinnan.
Östrogen påverkade inte heller DNA-syntesen, men de fann indikationer på att östrogen kan sänka energimetabolismen inne i cellerna. Det är i dag för tidigt att dra några slutsatser kring dessa fynd, men de bidrar till att öka kunskapen om östrogen.
Parallellt med studierna kring östrogen kartlades också hur PDL-cellen påverkas vid en inflammation som leder till tandlossning.
– Vi kartlade systematiskt hur PDL-cellen påverkas av bakterieprodukter och vilken roll PDL-cellen kan ha vid en inflammatorisk process, säger Daniel Jönsson som tillsammans med en forskargrupp kommer att fortsätta studera östrogen.
– Vi har funnit att östrogen har en påverkan vid tandlossning, men exakt hur detta sker vet vi inte. Men vad som står allt mera klart är att östrogen är inflammationsdämpande.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Daniel Jönsson via e-post daniel.jonsson@od.mah.se eller på telefon 070/48 30 346.
Pernilla Ny menar att informationen och stödet till de utlandsfödda kvinnorna behöver förändras så att de bättre kan tillgodogöra sig den preventiva mödrahälsovården, som är viktig för både moderns och barnets hälsa. Kvinnorna behöver också bättre kunskap om den svenska vårdstrukturen.
– Informationen om mödrahälsovården måste finnas där kvinnorna går, t ex på apotek, bibliotek och i SFI-klasser (svenska för invandrare). Verksamheten måste bli mer utåtriktad, det är inte så lätt att ringa till en telefonsvarare när man inte kan språket. Tillgängligheten behöver öka med fler drop-in-möjligheter och kvällsmottagningar, säger Pernilla Ny.
Kanske skulle man också ha särskilda föräldragrupper för denna grupp kvinnor och deras partners, fortsätter hon. Avhandlingen ”Swedish maternal health care in a multiethnic society – including the fathers”, som även behandlar de utlandsfödda blivande pappornas situation, bygger på flera olika studier. En av dem fokuserar på mönstret av utnyttjande av mödrahälsovård i Malmö hos en lågriskgrupp av gravida kvinnor med olika födelseland under åren 2000-2004. I två andra har erfarenheterna hos män och kvinnor födda i Mellanöstern undersökts med hjälp av fokusgruppintervjuer på arabiska med tolk och individuella intervjuer på svenska och arabiska. Resultaten från den första studien visar att kvinnor födda i östra och södra Europa, Irak, Libanon och Asien hade färre besök hos mödravården än rekommenderat.
– De kvinnor som hade ett sent första besök efter graviditetens 15:e vecka var till största delen utlandsfödda, säger Pernilla Ny. Mellan 30 och 50 procent av de gravida kvinnorna som ingick i en av de andra studierna, både svenska och utlandsfödda, besöker en barnmorska eller läkare på förlossningsavdelningen oplanerat en eller flera gånger före födelsen. Det är intressant att konstatera att inte heller svenskfödda kvinnor följer det förväntade beteendemönstret.
Kvinnorna födda i Mellanöstern berättar att de är beroende av männens hjälp som ersätter det kvinnliga nätverket från det gamla hemlandet. De tycker också att det är viktigt att männen är delaktiga under graviditeten och förlossningen, så att de ser hur fysiskt ansträngande det är men också för att bli bättre pappor.
Pernilla Ny tror att personal inom mödrahälsovården har nytta av att läsa hennes avhandling. Förhoppningen är att den ska öka medvetenheten och utgöra en plattform för att gå vidare och utveckla verksamheten.
– Den svenska mödrahälsovården är etablerad och ett framgångskoncept, men vi kan inte ta för givet att alla vet det i ett förändrat samhälle, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Pernilla Ny på pernilla.ny@hs.mah.se eller telefon 040-665 73 84.
Vid ett astmaanfall sker en akut inflammatorisk reaktion i luftvägarna, som bland annat förutsätter att proteinet LTC4-syntas är närvarande och aktivt. Flera av dagens astmamediciner riktar därför in sig på att blockera LTC4-syntas effekter. Hos vissa patienter har dock dessa preparat ingen effekt, utan ytterligare läkemedelsalternativ behövs.
Forskare vid Institutionen för Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik
har nu, inom ramen för de två EU-nätverken EICOSANOX och E-Mep, kunnat beskriva den tredimensionella strukturen av LTC4-syntas med en upplösning av 2,0 Å (1 Å = 1 Ångström = 10-10m = 0,000 000 000 1 m). Man ser då tydligt att proteinet består av tre likadana delar, var och en formad av fyra spiralstrukturer som genomkorsar cellens membran. Exakt placering och karaktär på de områden där aktiverande och blockerande ämnen kan bindas har identifierats. Med denna kunskap är det möjligt att kemiskt skräddarsy molekyler som kan blockera LTC4-syntas.
De nya rönen har stor principiell betydelse och kan i framtiden bana vägen för nya och mer effektiva läkemedel också för andra sjukdomar. Cirka 40 procent av alla de proteiner som är av intresse för utveckling av läkemedel sitter inne i cellernas membran. Hittills har man inte kunnat studera deras struktur i detalj och därför inte kunnat få full förståelse för deras funktion. Den aktuella studien öppnar för kartläggning av flera membranproteiner och möjliggör närmare studier av de grundläggande processer som sker i människans cellmembraner.
Forskningsnätverket EICOSANOX kopplar samman tjugotalet forskargrupper och biotechföretag i Europa och Kanada och koordineras av Karolinska Institutet.
Fakta: Varje protein består av en kedja aminosyror, som kan uppgå från några få till flera tusen aminosyror. När proteinet bildas veckar det ihop sig på ett karaktäristiskt sätt och kan i sin 3-dimensionella struktur binda olika molekyler. Genom att bestämma strukturen hos ett protein och karaktärisera det biokemiskt öppnas nya möjligheter att förstå dess funktion och syntetisera hämmande molekyler. En känd struktur underlättar och påskyndar därför utvecklingen av läkemedel.
Publikation:
”Structural basis for synthesis of inflammatory mediators by human leukotriene C4 synthase”
Martinez Molina D, Wetterholm A, Kohl A, McCarthy AA, Niegowski D, Ohlson E, Hammarberg T, Eshaghi S, Haeggström JZ, Nordlund P.
Nature, AOP 15 juli 2007
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Pär Nordlund
Tel: 08-524 868 40 eller 070 433 6688
E-post: Par.Nordlund@ki.se
Professor Jesper Z. Haeggström, koordinator för EICOSANOX
Tel: 08-524 876 12 eller 070 277 7612
E-post: Jesper.Haeggstrom@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 839 85 eller 070 224 3895
E-post: Katarina.Sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
De nya resultaten handlar om ett fenomen som kallas cohesion, som innebär att två kopior av en kromosom i cellkärnan hålls tätt samman av ett proteinkomplex med namnet cohesin. Cohesion fyller en viktig funktion under celldelningen då de nyligen kopierade kromosomerna, systerkromatiderna, måste sitta ihop fram tills det rätta separationsögonblicket. Om kromatiderna faller isär för tidigt finns det risk att dottercellerna får fel antal kromosomer, något som ofta observeras i tumörceller.
Camilla Sjögren och hennes forskargrupp har nu visat att cellen använder samma mekanism även för att reparera skadade systerkromatider. Deras resultat visar att DNA-skada kan reaktivera cohesin, vilket går tvärtemot den gängse uppfattningen att cohesion endast uppstår under den DNA-kopiering som sker innan celldelningen.
Forskare har länge fascinerats av hur kromosomerna kopieras och separeras innan celldelningen, så att exakt hälften av den kopierade arvsmassan hamnar i varsin dottercell. En annan stor forskningsfråga är hur celler reparerar skadat DNA och därmed förebygger exempelvis cancer.
– Vi har visat att kromosomsegregering och DNA-reparation sköts av delvis samma cellmaskineri. Fynden ger ny förståelse för cellens grundläggande mekanismer och kan även vara värdefulla för cancerforskningen, säger Camilla Sjögren.
Publikation:
”Post-replicative formation of cohesion is required for repair and induced by a single DNA break”. Lena Ström, Charlotte Karlsson, Hanna Betts Lindroos, Sara Wedahl, Yuki Katou,
Katsuhiko Shirahige, Camilla Sjögren.
Science, 13 juli 2007
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Forskningsledare Camilla Sjögren
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 08-524 877 61
Mobil: 070-821 48 38
E-post: camilla.sjogren@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Mobila apparater innehåller allt större datakraft och lagringskapacitet. Mobiltelefoner kan visa film, spela musik och erbjuda nätsurfande i full skala. Men användbarheten begränsas av den ineffektiva kommunikationskanalen mellan användaren och elektroniken. Nu presenteras en lösning där datorn känner igen orden på deras geometriska form.
Per Ola Kristensson, doktorand vid Linköpings universitet och nu verksam vid University of Cambridge, har skrivit en avhandling i datavetenskap som kan beskrivas som pennans återkomst i textproduktion. Efter att under 1900-talet ha utkonkurrerats av det klassiska tangentbordet kan den nu återta sin position.
Men alla som prövat att skriva mer än några ord på en touch-screen med existerande teknik vet att det gränssnittet inte är optimalt. Minsta slarv eller stavfel avvisas av systemet. Ett alternativ är ”shape writing”. De punkter man berör med pennan bildar hörnen i en figur som är specifik för varje tänkbart ord. Genom att jämföra med en inprogrammerad ordbok kan datorn registrera det mest sannolika ordet, även om det inte är helt korrekt skrivet.
Ännu bättre blir metoden om användaren slipper lyfta pennan mellan varje bokstav, på samma sätt som skrivstil och stenografering flyter smidigare än textning. Datorn känner igen ordmönstret även om pennan dras över många irrelevanta bokstäver på tangentbordet. Programmet jämför med mönstren för alla ord i ordboken. I Per Ola Kristenssons studie har ordböcker med drygt 55 000 ord använts.
Inlärningstest visar att nybörjare snabbt uppnår effektivitet med det nya sättet att mata in text. Efter 35 minuter hade de i genomsnitt nått en hastighet av 25 ord i minuten och en felnivå under 1 procent. Efter ett accelererat inlärningsexperiment kunde försökspersonerna felfritt skriva av en mening i genomsnitt snabbare än 45 ord per minut. Den flinkaste deltagaren klarade detta med en hastighet av 99 ord per minut.
Avhandlingen Discrete and continuous shape writing for text entry and control lades fram vid Linköpings universitet 8 juni.
Kontaktinformation
Per Ola Kristensson nås på +44 1223 764164 (kontoret, Univ. Cambridge, UK), 070-5825269 (mobil), kristensson@gmail.com
Erik Johansson får priset för strukturella och funktionella studier av DNA-polymeras epsilon, ett enzym som är inblandat i kopieringen av cellers arvsmassa. Han har helt nyligen visat detta i tidskriften Science, se http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2742. Prissumman är 100 000 kronor.
Sin avhandling, försvarad 1997, ägnade Erik Johansson studier av enzymet ribonukleotidreduktas i musceller, framför allt dess reglering kopplad till transkriptionen, dvs översättningen av DNA till RNA. Efter disputationen åkte han på postdoktorsvistelse till Peter Burgers laboratorium i St. Louis, USA för att studera DNA-polymeras delta, ett av de två essentiella DNA-polymerasen hos eukaryoter.
Tillbaka i Sverige utvecklade Erik Johansson metoder som gjorde det möjligt för honom att som första forskare kunna rena fram DNA-polymeras epsilon i mängder som gör biokemiska studier möjliga. Detta enzym är det andra essentiella DNA-polymeraset hos eukaryoter. I samarbete med F. Asturias i La Jolla, USA, bestämde han strukturen hos DNA-polymeras epsilon med en upplösning på 16 Å (Ångström). Detta är den första strukturen av ett DNA-polymeras med flera subenheter – enzymet är en tetramer med fyra subenheter – som beskrivits. Bilden av enzymet, som förklarar något av dess funktion och höga enzymatiska aktivitet, valdes som omslagsbild för Nature Structural & Molecular Biology, den tidskrift där upptäckten publicerades.
Erik Johanssons arbeten över DNA-polymeras epsilon har rönt stor internationell uppmärksamhet, och han samarbetar med en rad ledande DNA-syntesforskare. Förra året nominerades han av Vetenskapsrådet som en av de sex svenska kandidaterna til det prestigefyllda European Young Investigator Awards, EURYI. Anslaget, som ligger i samma nivå som nobelprisen, delas ut till unga, excellenta forskare från hela världen inom alla ämnesområden.
Ärendet har beretts av Fernströmkommittén vid Medicinska fakulteten, vars ordförande är dekanus professor Bengt Järvholm.
Erik Johanssons forskning beskrivs närmare i Umeå universitets projektdatabas:
http://www.info.umu.se/fodb/Projekt.aspx?id=29
En högupplöst bild på Erik Johansson finns att ladda hem från
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Kontaktinformation
För mer information kontakta Erik Johansson, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, mobil 073-620 50 61, e-post erik.johansson@medchem.umu.se .
– Vi vet att EMDR fungerar bra som behandling vid posttraumatisk stress, säger docent Hans-Peter Söndergaard vid Institutionen för folkhälsovetenskap.
Studien är genomfört i samarbete med bland andra professor emeritus Töres Theorell och publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Anxiety Disorders. Den visar att EMDR-behandling sannolikt fungerar genom att aktivera mekanismer som liknar REM-sömn, de perioder under sömnen då vi drömmer. Även det parasympatiska nervsystemet stimuleras av ögonrörelser, något som även det styrkar att ögonrörelserna har en annan effekt än den gängse behandlingen vid PTS.
– Det är det parasympatiska nervsystemet som är igång under vår REM-sömn och som hjälper oss att bearbeta plågsamma minnen i normala situationer, säger Hans Peter Söndergaard.
Behandlingen EMDR (eye movement desensitization and reprocessing) går i stora drag till så att patienten väljer ut den upplevelse/bild som är mest plågsam, beskriver hur den påverkar självkänslan samt var i kroppen den känns mest. Sedan framkallar läkaren ögonrörelser hos patienten genom att röra sina fingrar framför patientens ansikte. En mängd mätbara kroppsliga förändringar sker under dessa ögonrörelser.
Behandlingsmetoden har kritiserats av många men den aktuella studien bevisar att ögonrörelserna som ingår i behandlingen har tydliga effekter. Hans-Peter Söndergaard betonar dock att andra forskare har funnit liknande fysiologiska effekter i begränsade studier, men att den nu publicerade studien ger det bästa underlaget hittills för att testa olika hypoteser om behandlingens verkningsmekanism.
Publikation:
”Physiological correlates of eye movement desensitization and reprocessing”
Ulf Elofsson, Bo von Schéele, Töres Theorell, Hans Peter Söndergaard.
Journal of Anxiety Disorders, 3 juni 2007.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Hans Peter Söndergaard
Mobil: 070-951 23 16
E-post: hans.peter.sondergaard@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Genetiska undersökningar har nyligen visat att även mycket små störningar i denna laddningsbalans är en av faktorerna som orsakar den ärftliga formen av Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Sjukdomen är i grunden kopplad till att proteinet SOD1 plötsligt börjar klibba ihop till små klumpar i ryggmärgens nervceller som samtidigt förtvinar och dör. När detta sker förlamas muskulaturen, säger Mikael Oliveberg.
Normalt, undviker SOD1 proteinerna sådan felaktig ihopklibbning genom att deras ytor är dekorerade med ett 40-tal negativa laddningar. Men om bara en av dessa laddningar förloras är sjukdomen ett faktum – proteinerna förmår inte längre att hålla sig lösliga. Ett mysterium i sammanhanget är att patienter som föds med det felaktiga SOD1 proteinet förblir helt friska under sina första 50-60 levnadsår. På något sätt förmår cellerna att kompensera för de felaktiga proteinerna men denna förmåga går så småningom förlorad under åldrandet.
– Målet är att kunna stimulera de inbyggda skyddsmekanismer som håller oss friska under livets första hälft så att de orkar hänga med några år till. För att kunna göra detta måste vi lära oss mer om varför nervdöden eskalerar just så plötsligt och, framförallt, förutsägbart på molekylär nivå, säger Mikael Oliveberg
Liknande mekanismer ligger bakom flera andra fruktade proteinsjukdomar som exempelvis Alzheimers och Parkinsons. Upptäckten att laddningarna spelar en så kritisk roll i ALS är ett viktigt steg mot förståelsen av dessa processer i ett vidare perspektiv.
– En annan fundering är varför kronhjortar verkar klara sig med ett SOD1 protein som har väsentligt lägre negativ laddning än människans. Kanske är deras cellulära skyddsmekanismer stämda på ett annorlunda sätt eller är det så att gamla kronhjortar i själva verket har en ökad benägenhet att duka under av ALS- liknande symptom? Det vore intressant att få höra om någon vet, säger Mikael Oliveberg.
Amyotrophic Lateral Sclerosis-associated Copper/Zinc Superoxide Dismutase Mutations Preferentially Reduce the Repulsive Charge of the Proteins, The Journal of Biological Chemistry, Vol. 282, Issue 29, 21230-21236, JULY 20, 2007
Erik Sandelin; Anna Nordlund; Peter M. Andersen; Stefan S. L. Marklund; Mikael Oliveberg, Stockholm University.
Arbetet finansieras av Vetenskapsrådet, Bertil Hållstens Stiftelse och Hjärnfonden.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Mikael Oliveberg, professor, Institutionen för biokemi och biofysik, tfn 08-16 24 59 eller 08-25 22 41, e-post mikael.oliveberg@dbb.su.se
”Uppdrag: KLIMAT” vann silver i kategorin Extended Experience för det interaktiva Klimatkortet, som är kopplat till utställningen.
Det förlänger upplevelsen av utställningen genom att på ett smart sätt locka besökarna att återvända till utställningens webbplats. Priserna delas ut till museum runt om i världen för framstående prestationer inom museimedia.
– Målet var att utveckla ett system för att engagera utställningens besökare även efter de har lämnat museet. Vi överträffade förväntningarna och lyckades få hela 60 procent av dem som använde klimatkortet i utställningen att efteråt koppla upp sig till sin personliga klimat-hemsida via Klimatkortet.
Det säger Claes Enger, utställningschef på Naturhistoriska riksmuseet och projektledare för utställningen ”Uppdrag: KLIMAT.”
Den interaktiva lösningen som ligger bakom Klimatkortet har utvecklats av Rick Pedolsky på Crossroads i Stockholm.
MUSE Awards delades i år ut för 18:e gången. Totalt kom knappt 200 tävlingsbidrag in från museer runt om i Nordamerika, Europa, Australien och Asien, i elva kategorier.
Juryns motivering: ”Att bygga en webbplats för att förlänga upplevelsen av en utställning är inte alltid tillräckligt. Besökarna måste också aktivt välja att besöka webbplatsen.
”Uppdrag: KLIMAT:s” klimatkort lockar besökare till webbplatsen på ett smart sätt: Genom att till ett lågt pris köpa en multimedie-cd, som innehåller delar av utställningen, kan besökarna ladda kortet med den information som de är intresserade av genom en streckkod på cd-förpackningen.
När besökarna sedan tittar på cd:n hemma, via en Internetuppkopplad dator, får de tillgång till en personligt anpassad webbplats, från cd:ns startsida. Cd:n är, förutom en källa till kunskap och fortsatt utforskande, en öppning till webbplatsen och dess kontinuerligt uppdaterade innehåll.
”Uppdrag: KLIMAT” erbjuder en kreativ och innovativ lösning för att locka besökare och få dem att interagera med den utvidgade utställningsupplevelsen.”
Genom klimatkortet kan besökarna ta med sig delar av utställningen hem. Med kortet kan besökarna ladda ner information från olika stationer i utställningen och därefter kan de koppla upp sig på sin egen klimat-webbplats på sin dator. Klimatkortet säljs på museet i butiken.
Fakta om Uppdrag: KLIMAT
Sveriges största utställning någonsin om klimat, 27 stationer på 600 kvadratmeter. Utställningen pågår till 2009. ”Uppdrag: KLIMAT” har producerats av Naturhistoriska riksmuseet i samarbete med Stockholms universitet, Naturvårdsverket, SMHI och Världsnaturfonden WWF.
Kontaktinformation
Bilder och övrigt pressmaterial finns att hämta på: www.nrm.se/pressrum.
Neuropeptider har en etablerad funktion i hjärnan vid sidan av de klassiska neurotransmittorerna som t ex monoaminerna. Neuropeptiderna kan bl a modifiera beteende, receptorkänslighet, utgöra viktiga faktorer för neuronsystemens utveckling och vara involverade i neurodegenerativa sjukdomar. För att i ett tidigt sjukdomsstadium ställa rätt diagnos och sätta in rätt medicinering krävs att man har pålitliga markörer (biomarkörer). En forskargrupp under ledning av docent Per Andrén vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap fokuserar på att identifiera peptider som i framtiden kan användas som sjukdomsmarkörer.
Forskargruppen använder masspektrometrisk analys av hjärnvävnad och kroppsvätskor för att studera ett stort antal neuropeptider från ett och samma prov (sk ’peptidomics’) vid framförallt neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Parkinsons sjukdom. Forskarna skapade 2006 en ny databas (SwePep; publicerad i Molecular & Cellular Proteomics) för att lättare identifiera peptider ur den stora datamängd som genereras från de masspektrometriska analyserna. Med hjälp av en speciell masspektrometrisk bildanalys, ”imaging MALDI”, kan ett stort antal molekylspecifika bilder tas fram för peptider, proteiner, läkemedel och metaboliter från ett och samma vävnadssnitt.
Ett problem när man vill identifiera peptider i ett okänt vävnadsprov är att innehållet ska matchas med miljontals teoretiska sekvenser i databasen. Doktoranden Maria Fälth har nu lyckats skapa nya peptidsekvensdatabaser vars innehåll återspeglar de kroppsegna naturligt förekommande peptiderna. Med den nya metodiken kunde tre gånger så många peptider identifieras i hjärnvävnad jämfört med befintliga metoder, vilket förbättrar identifieringsprocessen avsevärt. I samma studie kunde dessutom ytterligare 27 nya potentiellt biologiskt aktiva peptider identifieras. Det nya peptididentifieringsredskapet tros kunna ha stor betydelse för identifiering av nya biomarkörer av peptidkaraktär.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Per Andrén, tel: 018-471 72 06, 070-653 32 44, e-post: per.andren@bmms.uu.se, eller Maria Fälth, tel: 018-471 72 08, 070-679 95 05, e-post: maria.falth@bmms.uu.se
Lars Warfvinges stipendium kan inte sökas, utan skall av Medicinska fakulteten vid Umeå universitet tilldelas författaren av den värdefullaste gradualavhandlingen under 3-årsperioden.
Stipendiet kommer bl.a. att användas för finansiering av resor till olika vetenskapliga möten. Ärendet har beretts av Fernströmkommittén, som består av professorerna Bengt Järvholm (ordf), Helena Edlund, Maria Fällman, Ulf Lerner, Tommy Olsson, Solbritt Rantapää-Dahlqvist och Anders Sjöstedt. Sekreterare är medicinska fakultetens kanslichef Svante Lampa.
Aspholm har tidigare tilldelats priset ”Young Scientist Award 2005” för Europa av tidskriften Science och GE Healthcare för sin avhandling, se http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2096
En högupplöst porträttbild i färg på Marina Aspholm återfinns på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html.
Kontaktinformation
Marina Aspholm, tidigare Inst. för odontologi, Umeå universitet, bedriver numera sin forskning som EMBO-stipendiat i Michael Kooneys forskargrupp vid Inst. för molekylär biovetenskap, Oslo universitet, Norge, och nås på telefon +47-228 541 38 e-post marina.aspholm@imbv.uio.no.
Av allt vatten som kommer ner som regn eller snö på land återvänder en stor del till atmosfären genom avdunstning och bidrar där till den viktigaste växthusgasen av alla – vattenånga. Resterande vatten som tillförts markytan strömmar ut i havet, bärande med sig närsalter och andra ämnen i löst form eller vattenburna sediment.
Den mänskliga vattenanvändningen på land har under det senaste århundradet ökat dubbelt så snabbt som världens befolkning. Denna ökning har krävt stora omflyttningar av inlandsvatten, till exempel från grundvatten till ytligt vatten, som i sin tur ändrar fördelningen av kontinenternas vattenflöden till hav och atmosfär. Mänskliga utsläpp och läckage av olika ämnen på land har ändrat ämnessammansättningen i och ökat mängden övergödande närsalter och föroreningar som inlandsvattnet för med sig till haven.
Forskare vid Stockholms universitet studerar de naturliga kontrollmekanismerna och de mänskliga förändringarna av inlandsvattenflödena från land till hav och atmosfär, inte minst hur man kan beräkna och bättre förstå och förklara historiska flödesförändringar. Forskarna tittar även på hur man kan förutsäga och övervaka framtida flödesförändringar. Sådana beräkningar krävs för att förbättra miljöinsatserna för kuster, hav och för anpassningsåtgärder till klimatförändringar över hela världen.
Den 8 juni disputerade Yoshihiro Shibuo på en avhandling om datormodellering och beräkning av inlandsvattenflöden till hav och atmosfär. I sin avhandling utvecklar och tillämpar han beräkningsmetodik för två helt olika typer av fallstudier. Dels undersöker Yoshiro Shibuo inlandsvattenflödenas väg och storlek från Forsmarks och Simpevarps (Oskarshamns) relativt små, och fram till nyligen oövervakade, kustavrinningsområden till Östersjön. För dessa områden har detaljerade rumsliga data nu blivit tillgängliga på grund av att radioaktivt kärnavfall i framtiden kan komma att lagras i berget under något av områdena. Men fortfarande saknas uppmätta datatidsserier på områdenas vattenflöden till havet och i allmänhet är vattenångflöden till atmosfären mycket svåra att mäta och beräkna över hela avrinningsområden.
I avhandlingen visar Yoshihiro Shibuo hur och med vilken tillförlitlighet vattenflödena och deras fördelning längs kusten från dessa områden till havet kan beräknas och förutsägas på grundval av endast relativt lättillgängliga, rumsliga data för markytans topografi samt rådande marktäckning/användning och klimat.
Därutöver undersöker Yoshihiro Shibuo också vatten- och vattenångflödena från det mycket större centralasiatiska avrinningsområdet till Aralsjön och till atmosfären. Aralsjön har under de senaste 50 åren krympt dramatiskt, samtidigt som både den mänskliga mark- och vattenanvändningen och det regionala klimatet inom dess tillrinningsområde också har förändrats.
Avhandlingsresultaten visar att förändringar i den mänskliga mark- och vattenanvändningen inom området hittills har påverkat Aralsjöns tillstånd mycket mer än den globala klimatförändringens regionala manifestation i området.
Avhandlingens titel: Modelling water and solute flows at land-sea and land-atmosphere interfaces under data limitations.
Kontaktinformation
Mer information: Yoshihiro Shibuo, tfn 08-674 7884, mobil 070-8795837, e-post yoshihiro.shibuo@natgeo.su.se, Jerker Jarsjö, e-post jerker.jarsjo@natgeo.su.se, Georgia Destouni, e-post georgia.destouni@natgeo.su.se
Yoshihiro Shibuo talar engelska.
– Priset är starkt betonat på prevention och genom Ulf de Faires kartläggningar har man kunnat förhindra hjärtinfarkt på ett mer strukturerat sätt, säger Jan Carlstedt-Duke, dekanus för forskning vid Karolinska Institutet.
Professor Ulf de Faire är verksam vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Han har framgångsrikt utnyttjat de möjligheter Karolinska Institutet har bland annat i form av samverkan mellan basal och klinisk forskning, tillgång till Tvillingregistret och andra register för att bättre kunna förstå orsakerna till hjärt-kärlsjukdom.
Tore Anderssons pris för epidemiologisk forskning finansieras genom en donation av Folksam. Försäkringsbolaget har sedan många år engagerat sig i forskning kring orsaker till olyckor och sjukdomar samt aktiva åtgärder för prevention, särskilt i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. I samband med att Tore Andersson lämnade posten som VD beslutade bolaget att donera medel till Karolinska Institutet för att under fyra år (2005-2008) dela ut ett pris i hans namn för epidemiologisk forskning med inriktning på prevention inom folkhälsoområdet.
Priset ska ges till en internationellt framstående forskare inom epidemiologi. Professorer vid Karolinska Institutet har inbjudits att nominera kandidater från hela världen. Tidigare pristagare är professor Walter Willett vid Harvard School of Public Health (2005) och Hans-Olov Adami, professor vid Karolinska Institutet och prefekt vid Harvard School of Public Health (2006).
Ur nomineringen:
”Ulf de Faires forskningsstrategi har varit att integrera den epidemiologiska forskningen i såväl klinisk medicin som experimentell forskning med tydliga implikationer mot terapi och prevention. Han har bland annat karaktäriserat nya riskfaktorer för tidig hjärtinfarkt som PAI-1, fibrinogen och lipoproteinrubbningar. Han har också kartlagt riskfaktorer bakom utveckling av atheroskleros i kranskärlen.”
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jan Carlstedt-Duke, dekanus för forskning
Tel: 08-524 864 70
Mobil: 070-792 40 85
E-post: jan.carlstedt-duke@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Benskörhet och tandlossning, två exempel på folksjukdomar som drabbar skelettet, resulterar båda i en förlust av benvävnad. Vid benskörhet innebär det en ökad frakturrisk och vid tandlossning en risk för förlust av tänder. Skelettets celler bildar och bryter ner benvävnad som svar på olika signaler i kroppen. Att förstå detta signaleringssystem är viktigt för att kunna ingripa medicinskt när balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad rubbas.
En forskargrupp i Sydney har under ledning av professor Herbert Herzog tidigare visat att frånvaro av en typ av mottagare, Y2, på celler för nervsignalsubstansen NPY ökar bentätheten hos möss. Den upptäckten innebar ett genombrott för den neuro-skelettala forskningen eftersom mössens bentäthet generellt ökade i skelettet även om enbart Y2-receptorer i hjärnan slogs ut. Hjärnan visade sig kunna påverka benets omsättning.
I två artiklar publicerade i det senaste numret av tidskriften Journal of Biological Chemistry (JBC) visar nu Pernilla Lundberg, tandläkare och forskare vid Institutionen för odontologi, Umeå universitet, på mekanismen bakom benvävnadsvinsten. Forskningen gjorde hon under sin post doc-period vid forskargruppen vid den neuro- och benbiologiska enheten vid Garvan Institute of Medical Research, Sydney, Australien.
Under Lundbergs postdoc-vistelse vid professor Herzogs laboratorium i Sydney gjordes upptäckten att möss som saknar genen för Y2-mottagare har ett ökat antal av den typ av stamceller i benvävnaden som kan utvecklas till benbildande osteoblaster. Fler benbildande celler, osteoblaster, gör att bentätheten ökar i skelettet. Dessutom leder frånvaron av Y2-mottagare till att uttryck för en annan NPY-mottagare, nämligen Y1, minskar hos osteoblasterna när de bildar benvävnad.
I den andra artikeln i samma nummer av JBC beskrivs att möss som saknar Y1-mottagare också har ökad bentäthet i skelettet men att detta fenomen verkar vara styrt lokalt via osteoblasterna själva eftersom utslagning av Y1-mottagre i mössens hjärna inte påverkar skelettets täthet. Upptäckten att osteoblasterna uttrycker Y1-mottagare men inte Y2 talar för att Y1-receptorerna möjliggör det lokala styret i benvävnaden av signalsubstansen NPY.
Upptäckterna ökar våra kunskaper om den komplexa systematik med vilken olika signaler i kroppen gör att skelettets celler förändrar sina aktiviteter så att benmassan ökar eller minskar. Ökad kunskap på detta område kan i förlängningen öka möjligheten att bota sjukdomar som drabbar skelettet.
Artiklarna kan läsas på http://www.jbc.org:
Pernilla Lundberg, Susan J Allison, Nicola Lee, Paul A Baldock, Nathalie Brouard Stephanie Rost, Ronaldo Enriquez, Amanda Sainsbury, Meriem Lamghari, Paul Simmons, John A Eisman, Edith M Gardiner, Herbert Herzog. Greater bone formation of Y2 knockout mice is associated with increased osteoprogenitor numbers and altered Y1-receptor expression. J. Biol. Chem. 2007 282: 19082-19091.
Paul A. Baldock, Susan J. Allison, Pernilla Lundberg, Nicola J. Lee, Katy Slack, En-Ju D. Lin, Ronaldo F. Enriquez, Michelle M. McDonald, Lei Zhang, Matthew J. During, David G. Little, John A. Eisman, Edith M. Gardiner, Ernie Yulyaninguih, Shu Lin, Amanda Sainsbury & Herbert Herzog. Novel role of Y1 Receptors in the Coordinated Regulation of Bone and Energy Homeostasis. J. Biol. Chem. 2007 282: 19092-19102.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Pernilla Lundberg, Institutionen för odontologi, Umeå universitet, tel. 090-785 62 94, mobiltelefon 070-549 53 56 eller e-post pernilla.lundberg@odont.umu.se.
