I en bilaga till regeringsbeslutet heter det bland annat att forskningens kontakter med näringslivet kan stärkas och förbättras genom holdingbolag knutna till universitet och högskolor. Forskningsprojekt som nått en sådan konkretionsgrad att kommersiell tillämpning kan förutses, kan överföras från universitetets och högskolornas reguljära organisation för forskning till holdingbolag och kan därigenom mer direkt inriktas mot kommersialisering.
Huvudprincipen bör vara att ett holdingbolag kan bildas efter förslag från berört eller berörda lärosäten. Holdingbolaget ska vara helägt av staten. Holdingbolaget kan i sin tur äga projekt- eller tjänstebolag, helt eller delvis. Staten anger i samband med bildandet av holdingbolaget förutsättningarna för bolagets verksamhet och kan tillskjuta startkapital.
Kontaktinformation
Johan Sterte, rektor, Växjö universitet, telefon 0476-420 46 eller 070-538 35 36, eller Jerker Persson, pressansvarig, 070-572 26 56
Tid: 9 juli, kl. 12.30. Plats: Gotlands Fornsal, innergården. Lunchsmörgås serveras.
Länk till fullständigt program:
http://www.vr.se/huvudmeny/forskningvistodjer/
humanioraochsamhallsvetenskap/
deltagandeialmedalen2007/
programsamsprak.4.303f5325112d733769280005286.html
Kontaktinformation
Jesper Wadensjö, informationsansvarig humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet, jesper.wadensjo@vr.se, 0733-55 38 53.
Medverkande
Bengt Westerberg och Eva Krutmeijer från Vetenskapsrådet leder en kombinerad rundabordsdiskussion och paneldebatt bestående av forskare, politiker och samhällsdebattörer:
Camilla Modéer, Vetenskap & Allmänhet
Björn von Sydow, riksdagsledamot,
Inés Ezcurra, KTH
Lars Calmfors, Stockholms universitet
Ulrika Björkstén, Nobelmuseum med flera…
Tid och plats:
Kl. 13:30 – 16:00, Gotlands fornsal (caféet), Länsmuseet, Strandgatan 14, Visby
Kontaktinformation
Eva Krutmeijer, projektledare, telefon (även sms) 0765-26 71 91, e-post eva.krutmeijer@vr.se
Gustav Löfgren, Vetenskapsrådet, telefon 0733-55 38 59, gustav.lofgren@vr.se
Under 2005 upptäcktes ett mindre utbrott av tuberkulos i en av våra svenska förskolor, vilket skapade stor uppståndelse. Antalet fall av tuberkulos i Sverige är dock endast cirka 500 per år, medan situationen främst i Afrika och Sydöstra Asien är en helt annan. Globalt sett är en tredjedel av världens befolkning infekterade med Mycobacterium tuberculosis, den bakterie som orsakar tuberkulos. Av dessa kommer 5-10 procent att någon gång under sin livstid själva insjukna eller få förmågan att sprida smittan vidare. För de som dessutom är infekterade med HIV är denna risk betydligt högre.
Idag används flera mediciner mot tuberkulos, av vilka de flesta kan ge upphov till obehagliga bieffekter såsom leverskador, illamående och yrsel. En av medicinerna kan till och med färga urin, tårar och saliv oranga. Detta, i kombination med ökande problem med multiresistent tuberkulos, gör behovet av nya läkemedel stort.
Vid avdelningen för strukturbiologi vid Uppsala universitet, under ledning av professor T. Alwyn Jones, används röntgenkristallografi för att ta fram den tredimensionella strukturen för en mängd proteiner som är nödvändiga för tuberkulosbakteriens överlevnad. Ett av dessa är DXR (1-deoxy-D-xylulos 5-fosfat reduktoisomeras), som bland annat deltar i bildandet av steroidhormoner hos bakterien. Hos oss människor är helt andra proteiner involverade i denna process, vilket gör bakteriens proteiner till lämpliga mål för nya läkemedelskandidater, eller så kallade hämmare. Många läkemedel fungerar nämligen genom att binda till ett målprotein och därmed förhindra proteinets bindning till sitt ämne.
Genom att ta fram tredimensionella strukturer, dels av bara proteinet men också av proteinet tillsammans med olika hämmare, har forskarna fått en bild av interaktionsytan och av hur proteinet rör sig under processen. I artikeln presenteras flera olika sådana strukturer av DXR.
– Detta kan bidra till utvecklingen av nya hämmare som binder mer effektivt än de som finns idag och som förhoppningsvis ska vara betydligt skonsammare som läkemedel, säger Lena Henriksson, doktorand och huvudförfattare till artikeln.
Dessutom får man en klarare bild av proteinets mekanism, det vill säga hur dess egentliga process utförs, vilket också kunnat bekräftas i datorsimuleringar. Forskargruppen försöker nu med hjälp av datorprogram att identifiera molekyler som kan binda väl med DXR:s bindningsyta. Gruppen ingår också i ett EU-samarbete om tuberkulos och samarbetar med AstraZeneca i Bangalore, Indien.
Läs artikeln på: http://www.jbc.org/cgi/content/full/282/27/19905
Bildtext:
Här ses en subenhet, en molekyl, av DXR där de fyra olika delarna, så kallade domänerna, av enzymet har färgats i blått, grönt, guld och rött.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lena Henriksson, tel: 018-471 50 60, 070-271 81 56, e-post: lena.Henriksson@icm.uu.se
Celler växer och delar sig under strikt reglerade former i en tillväxtcykel. Att celltillväxten är noggrant reglerad är viktigt, eftersom oreglerad celltillväxt kan ge upphov till olika sjukdomar, t.ex. cancer. När en cell ska dela sig måste den först dubblera all den genetiska information som är lagrad i form av DNA. Detta sker i den del av cellens tillväxtcykel som kallas DNA-syntesfasen.
Ett viktigt steg i regleringen av cellens tillväxtcykel sker just vid övergången till DNA-syntesfasen. Denna kritiska passage regleras genom kontroll av uttrycket av de gener som behövs för cellens tillväxt och DNA-syntes. I däggdjursceller utförs kontrollen framförallt av en familj proteiner, E2F. Det är känt sedan länge att proteinerna i E2F-familjen hämmar genuttrycket i samarbete med retinablastomproteiner, men mindre är känt om hur de aktiverar genuttrycket.
Den här studien, som publiceras i Molecular Cell den 6 juli, visar att ett annat protein – Host Cell Factor 1 (HCF-1) – hjälper E2F att reglera genuttrycket. Studien visar att HCF-1 binder till både aktiverande (E2F 1 och E2F3a) och hämmande E2F proteiner (E2F4). Beroende på vilken typ av E2F som är bundet, binder HCF-1 även till ett aktiverande komplex (H3K4 HMT) eller ett hämmande komplex (Sin3 HDAC). Detta sker bara i vissa delar av cellens tillväxtcykel. På så sätt hjälper HCF-1 till med att aktivera eller hämma E2F-reglerade gener, bl.a. vid den viktiga övergången till DNA-syntesfasen av cellens tillväxtcykel.
Studien har utförts i professor Winship Herrs laboratorier i Cold Spring Harbor, NY, USA och Center for Integrative Genomics, University of Lausanne, Schweiz. Anna Lena Chabes, som är medförfattare till artikeln, var postdoc hos Herr i Cold Spring Harbor Laboratory och arbetar numera vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet.
S Tyagi, AL Chabes, J Wysocka, W Herr: E2F activation of S-phase promoters via association with HCF-1 and the MLL-family of H3K4 methyltransferases Molecular Cell, July 6th, 2007.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar: Anna Lena Chabes, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 090-786 59 37, mobil 073-620 54 45, e-post anna.lena.chabes@medchem.umu.se
Institutet för Framtidsstudier har sommarstängt under vecka 28-30 – det kan därför vara svårt att nå våra forskare.
Besök gärna vår hemsida www.framtidsstudier.se
eller kontakta pressansvarig Hannah Zackrisson
vid frågor.
Kontaktinformation
Hannah Zackrisson
Tel 08 402 12 31
Institutet för Framtidsstudier
Växel 08- 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
– Vi behöver ett nationellt handlingsprogram med riktlinjer för hur ett sådant stöd bör utformas. Individuell hjälp kombinerat med ett stödprogram för grupper av närstående kan vara ett sätt att förebygga ohälsa samtidigt som det gör det möjligt för den strokedrabbade att bo kvar hemma.
Det säger sjuksköterskan Åsa Franzén-Dahlin, som nyligen disputerade vid Karolinska Institutet på en avhandling om livssituation och psykisk hälsa hos närstående till strokepatienter. Sammanlagt deltog cirka 250 patienter och närstående. Bland annat fann hon att kvinnor upplever sin situation svårare då deras män drabbats av stroke än män till strokedrabbade kvinnor. Det kan delvis bero på att kvinnor och män hanterar problem olika, att kvinnor är mer emotionellt inriktade medan män mer ser till praktiska problem som de försöker lösa, menar Åsa Franzén-Dahlin. Tidigare studier har också visat att män får mer stöd och hjälp än kvinnor i motsvarande situation.
– Bland de deprimerade strokepatienter som deltog i vår undersökning fann vi att de som drabbats av en djupare depression hade mindre fysiska handikapp än de som drabbats av en lättare depression. Ett annat fynd, som förvånade oss, var att det undervisnings- och stödprogram om stroke som vi genomförde visserligen gav de närstående ökade kunskaper men det påverkade inte deras psykiska hälsa. En viktig faktor för god psykisk hälsa var däremot allmänt välbefinnande och en god hälsa för övrigt.
Omkring 30 000 personer drabbas varje år av stroke i Sverige. Stroke kan orsaka olika grader av fysiska handikapp med känselbortfall, talsvårigheter, personlighetsförändringar och depression.
Avhandling: ”Psychological health and life situation in spouses of stroke patients”, institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus.
För mer information kontakta:
Med dr Åsa Franzén-Dahlin
Tel:08-655 66 69
Mobil: 070-856 75 01
E-post: asa.franzen-dahlin@ds.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Den mänskliga arvsmassan har tidigare kartlagts, liksom arvsmassan hos allt fler andra organismer. Däremot saknas kunskap om hur arvsmassan kopieras och repareras så effektivt och exakt. Vid dessa processer deltar alltid ett s.k. DNA-polymeras, ett enzym som utför själva nybildningen av arvsmassa. Arvsmassan består av två DNA-strängar, men man har inte vetat vilket polymeras som kopierar de båda DNA-strängarna. Det har dock varit kännt att DNA-polymeras epsilon svarar för en stor del av denna syntes hos högre organismer och det med mycket hög nogrannhet.
Forskarna beskriver i artikeln hur de muterat DNA-polymeras epsilon och skapat ett enzym som gör ett speciellt fel när det kopierar arvsmassan. Det medför att enzymet lämnar en signatur på alla platser som det kopierar arvsmassan i cellen. Genom att läsa av var signaturen finns har forskarna sedan kunnat avgöra att DNA-polymeras epsilon kopierar arvsmassans ena sträng, den s.k. ”leading”-strängen. Man har under årtionden frågat sig vilket enzym som syntetiserar just denna del och nu äntligen funnit bevis.
Dessa forskningsresultat, som beskriver grundläggande biologiska funktioner, ger möjlighet till ökad förståelse av hur mutationer uppkommer i arvsmassan. Mutationer som till exempel kan leda till cancersjukdomar.
Från Umeå universitet medverkar Erik Johansson, forskare vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tillsammans med doktoranden Isabelle Isoz och laboratorieassistenten Else-Britt Lundström. De amerikanska medförfattarna Zacchary Pursell och Thomas A. Kunkel, nyligen utsedd till hedersdoktor vid Medicinska fakulteten, är verksamma vid National Institute of Environmental Health Sciences, NIH, i USA.
Artikeln kan läsas på http://www.sciencemag.org/ och har titeln ”Yeast DNA polymerase epsilon participates in leading-strand synthesis” Pursell, Z.F., Isoz, I., Lundström, E.-B., Johansson, E., and Kunkel, T.A.
Erik Johanssons forskning beskrivs närmare i Umeå universitets projektdatabas:
http://www.info.umu.se/fodb/Projekt.aspx?id=29
Kontaktinformation
För mer information kontakta Erik Johansson, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, mobil 073-620 50 61, tel. 090-786 6638, e-post erik.johansson@medchem.umu.se
– Konsumenterna upplever att det är svårt att göra miljövänliga matinköp. Det är så många olika miljöeffekter och det är svårt att få information om dem. Skall man väga in både kemikalieanvändning, energiförbrukning och koldioxidutsläpp blir det alldeles för komplexa beslut att ta i mataffären på vägen hem. Här behövs ett bättre märkningssystem för att underlätta för konsumenterna, kommenterar professor Tommy Gärling, en av de forskare vars material ligger till grund för rapporten.
Konsumtionsrapporten är en ny rapportserie om vad de svenska hushållen konsumerar och hur konsumtionen förändrats. Förutom en översikt av offentlig statistik om hushållens utgifter innehåller rapporten fördjupande analyser, författade av konsumtionsforskare. Rapporten går att ladda ner på www.cfk.gu.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta professor Tommy Gärling: 031-786 1881, 0708-33 54 11, tommy.garling@psy.gu.se
Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen studerat 522 310 barn födda i Sverige mellan 1973 och 1979 med avseende på funktionshinder, utbildning och inkomst. Tidigare fanns inte så mycket kunskap om hur för tidigt födda barn klarar sig i vuxen ålder.
– Nu vet vi att nio av tio som fötts mycket eller extremt för tidigt klarar sig utan ekonomiskt stöd från samhället i ung vuxen ålder. Vår undersökning visar att flertalet av de allra mest för tidigt födda försörjde sig själva och hade flyttat hemifrån, säger Karolina Lindström som är en av forskarna bakom studien.
Risken att behöva stöd från samhället i form av handikappersättning, personlig assistent och förtidspension var tre till fyra gånger så stor bland de för tidigt födda som bland deras jämnåriga med liknande social och perinatal bakgrund men som föddes i full tid. Något lägre inkomst och förtidspensionering är vanligare bland dem som föddes mycket för tidigt eller extremt för tidigt, alltså mellan graviditetsvecka 24 och 32.
Något överraskande hade den stora gruppen måttligt och marginellt för tidigt födda, det vill säga som föddes efter 33-36 respektive 37-38 veckor, något lägre inkomst än jämnåriga med liknande social bakgrund som föddes efter full graviditetslängd. Måttlig för tidig födsel stod för 74 procent av den totala kostnaden för funktionsnedsättningar associerade med för tidig födsel och betydde i ett samhällsekonomiskt perspektiv alltså mer än mycket och extrem för tidig födsel.
Allt fler barn som föds för tidigt överlever. Fler extremt för tidigt födda överlever än på 70-talet, samtidigt som kvaliteten i vården av dem som överlever är bättre. Andelen för tidigt födda barn som utvecklar CP-skador var dock ungefär densamma på 90-talet som på 70-talet när barnen i denna studie föddes. Lättare funktionsnedsättningar visar sig först i skolåldern med koncentrations-, inlärnings- och uppmärksamhetssvårigheter.
– Det handlar både om att förhindra för tidig födsel genom förebyggande insatser under graviditeten och att erbjuda en högkvalitativ vård och rehabilitering av de barn som ändå föds för tidigt. Och vi får inte glömma bort att noga följa upp barnen som föds en eller ett par månader för tidigt, säger Karolina Lindström.
Publikation: ”Preterm infants as adults: a Swedish National cohort study”.
Pediatrics (Vol 120, No 1, July 2007).
För mer information, kontakta:
Forskare och ST-läkare Karolina Lindström
Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet
Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset
Mobil: 070-914 63 73
E-post: karolina.lindstrom@sodersjukhuset.se
Professor Anders Hjern
Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet
Tel: 08-55 55 31 69
E-mail: anders.hjern@socialstyrelsen.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Resultaten visar att över- och underutbildning bidrar betydligt mer till könslöneskillnaderna än traditionella humankapitalvariabler, som utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. I dekomponeringar minskar över- och underutbildningsvariabler könslönegapet med mellan en tiondel och en sjättedel, vilket är mellan en tredjedel och hälften av vad könssegregeringen på arbetsmarknaden förklarar. Det är med andra ord viktigt att ta hänsyn till över- och underutbildning när könslöneskillnader analyseras. Resultatet att kvinnor har lägre avkastning på utbildning än män kvarstår dock.
Länk till Institutet för Framtidsstudiers arbetsrapport 2007:8
“Wage differences between women and men in Sweden – the impact of skill mismatch.” Mats Johansson & Katarina Katz.
http://www.framtidsstudier.se/filebank/files/20070629$104905$fil$V7cR7Uz5ou5Dy32LliW4.pdf
Kontaktinformation
För vidare information kontakta
Mats Johansson, Fil dr nationalekonomi, Försäkringsdivisionen, Enheten för utvärdering
Tel 073-809-17-65, e-post mats.johansson@forsakringskassan.se
Katarina Katz, Universitetslektor nationalekonomi, Karlstad universitet
Tel 073-442 40 36, e-post: katarina.katz@kau.se
Tel: +46 8 402 12 00 ● Fax: +46 8 24 50 14 ● E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm ● Drottninggatan 33, 4 tr. ● www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Rebecca Lawrence och Chris Gibson undersöker nutida förändringar i den australiensiska regeringens urfolkspolitik ur ett historiskt perspektiv. Förändringarna började i mitten av 1990-talet med en nedskärning av bidragen till aboriginorganisationer och lagändringar som undergrävde aboriginernas markrättigheter. För två år sedan införde regeringen nya kontrakt mellan staten och aboriginerna, som betonade ”ansvarsfullt” beteende i utbyte mot statlig hjälp. Kontrakten, som blev kända som ”Shared Responsbility Agreements” (ungefär: Kontrakt om delat ansvar), fastställer skyldigheter och beteenden som aboriginerna måste leva upp till i utbyte mot grundläggande infrastruktur och tjänster som sjukvård och skolor.
– Dessa bestämmelser försöker skilja ”ansvarsfulla” medborgare från så kallade ”oansvarsfulla” medborgare. På så sätt används argument om val, ansvar och ’empowerment’ för att rättfärdiga kontrollen av aboriginerna och straff av dem som inte beter sig ”ansvarsfullt”. Den australiensiska regeringens inställning till urfolkspolitik är orättvis och diskriminerande då den ställer andra krav på aboriginerna än andra medborgare. Kort sagt, regeringen ser aboriginerna som ”misslyckade” medborgare som behöver en god despot. Under detta berättigande kan alla typer av statliga ingrepp i aboriginska samhällen ses som både nödvändiga och för samhällets bästa, säger Lawrence och Gibson.
I ett omstritt “Shared Responsbility Agreement” lovades ett aboriginskt samhälle i Mulan i västra Australien två oljepumpar. I utbyte skulle samhället skriva på ett kontrakt som angav att olika hygienvanor och andra sociala skyldigheter skulle utföras – inklusive att se till att barnen tvättade sig i ansiktet två gånger om dagen och att hushållssopor blev korrekt skötta. Dessa förändringar i politiken ansågs av regeringen som “modiga ” och “nya”. Men som forskningen visar är den nuvarande regeringens inställning slående lik de tidigare koloniala regeringarnas försök att kontrollera och bestraffa aboriginerna.
– Så snart som en särskild socialgrupp blir stämplad som oförmögna att agera som ”goda” medborgare kan alla typer av åtgärder – även de mest diktatoriska – rättfärdigas, säger Lawrence och Gibson.
Forskningen visar också att trots att en ökning av statliga ingrepp i aboriginernas personliga liv räcker fortfarande inte resurserna till de basala behoven av sjukvård, skola och boende.
Resultaten publiceras av Taylor and Francis i den internationella vetenskapliga tidskriften “Cultural Studies” i juli. Artikeln kan fås i förskott från författarna.
Ytterligare information
Rebecca Lawrence, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-164621, 070-695 6931, e-post rebecca.lawrence@sociology.su.se.
Chris Gibson, GeoQuest Research Centre, University of Wollongong, tfn +61 (0) 2 4221 3448; +61 (0) 438 233 166, e-post cgibson@uow.edu.au
Det rör sig om läkemedel som används vid bland annat olika typer av bröstcancer, prostatacancer, hudcancer och lungcancer. Medicinerna verkar genom att blockera receptorn för tillväxtfaktorn EGF (epidermal growth factor). Därmed bromsas tumörtillväxten.
Djurförsök har nu visat att en stark blockerare av EGF-receptorn har positiva effekter vid ryggmärgsskada. De behandlade djuren fick bättre gångfunktion, bättre känsel och bättre blåsfunktion.
– Vi inspirerades av en amerikansk studie som kommit fram till att blockering av EGF-receptorn skulle kunna stimulera nervväxt. I vår modell behandlades råttor med partiell skada av ryggmärgen med en EGF-receptorblockerare (PD168393). Med hjälp av en liten pump under huden och en tunn slang tillförde vi drogen till skadeområdet i två veckor, berättar Lars Olson.
Läkaren Matthias Erschbamer, ansvarig för studien, säger att detta är den hittills bästa effekten av en drog på ryggmärgsskada.
– Det skulle ha stor klinisk betydelse om motsvarande effekt kunde uppnås hos patienter. De mediciner som finns registrerade för kliniskt bruk är visserligen inte lika starkt blockerande som den vi använt i våra djurstudier, men vi har preliminära fynd som talar för att de ändå skulle kunna vara verksamma vid ryggmärgsskada, säger Matthias Erschbamer.
Studien ”Inhibiting Epidermal Growth Factor Receptor Improves Structural, Locomotor, Sensory and Bladder Recovery from Experimental Spinal Cord Injury” publicerades 13 juni 2007 i The Journal of Neuroscience.
Författare: Matthias Erschbamer, Karin Pernold och Lars Olson, samtliga vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Lars Olson
Institutionen för Neurovetenskap
Tel: 08-524 870 50
Mobil: 070-670 33 88
E-post: Lars.Olson@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Magnetiska material är en mycket viktig beståndsdel i många applikationer som till exempel i hårddiskar till datorer och i högtalare. Om man tittar på en mikroskopisk nivå så är det spinnet hos individuella elektroner som ger upphov till magnetism. Förutom spinn så har elektroner även en laddning vilket utnyttjas i all modern elektronik, såsom halvledare, dioder och mikroprocessorer. I stället för att utnyttja spinnet och den elektriska laddningen separat har under de senaste åren ett nytt fält inom fysiken uppkommit, så kallat spintronik. Syftet är att kombinera båda dessa egenskaper hos elektronerna för att skapa nya applikationer med unika egenskaper för exempelvis kvantdatorer.
Fyra forskare från Uppsala universitet har nu upptäckt en ny väg för att åstadkomma så kallad molekylär spintronik. Det är Pooja Panchmatia, Biplab Sanyal, Peter Oppeneer och Olle Eriksson från Fysiska institutionen som tillsammans med en tysk forskargrupp visat hur man kan manipulera och även koppla om elektronens spinn på en biologisk molekyl, porphyrin, som i naturen bland annat är involverad i växternas fotosyntes och i hemoglobinets syretransport i blodet. Denna upptäckt öppnar dörren för framtidens spinnelektroniska transport genom molekyler. När de största internationella utmaningarna vid forskningsfronten nyligen identifierades i tidskriften Nature (vol. 444:2006) var förverkligandet av spintronikvisionen en av dessa. En av de olösta frågorna var just hur spinntransporten genom molekyler ska kunna ändras och styras.
– Denna upptäckt innebär ett stort framsteg på den vägen, säger Peter Oppeneer.
Länk till artikel i Nature angående upptäckten:
http://www.nature.com/nmat/journal/v6/n7/full/nmat1938.html
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Peter Oppeneer, tel: 018-471 37 48, 070-960 40 16, e-post: peter.oppeneer@fysik.uu.se
Nästan en arbetsveckas längre sjukfrånvaro
När en kollektivavtalad sjukförsäkring trädde i kraft år 1999 fick de flesta kommunalanställda tio procent mer i ersättning efter tre månaders sjukdom. Den extra ersättningen gavs till och med ett års sjukskrivning. I rapporten jämförs förändringen i de kommunalanställdas sjukfrånvaro med statsanställdas, en grupp som inte fick någon kompletterande ersättning. Den ökade ersättningen förlängde sjukfrånvaron med nästan en arbetsvecka, eller 4,7 dagar.
Ökade kostnader för Försäkringskassan
För sjukfall som omfattades av tilläggsförsäkringen så ledde den ökade sjukfrånvaron bland kommunalanställda till ökade kostnader för Försäkringskassan på tre procent.
– Försäkringskassans ökade kostnader uppskattas till drygt 100 miljoner för sjukfall som startade under 1999, säger Patrik Hesselius som är en av forskarna bakom studien.
För att även täcka den ökade kostnaden för staten skulle premien för den kollektivavtalade sjukförsäkringen behövt öka med 22 procent.
Kommunal- och statsanställda jämförs
För att skatta effekten av den kollektivavtalade sjukförsäkringen jämförs förändringen i medelantal sjukdagar för sjukskrivningar som är längre än 90 dagar i kommunal sektor med motsvarande förändring i statlig sektor. Dessa två sektorer hade en mer eller mindre identisk utveckling av antalet sjukdagar innan införandet av tilläggsförsäkringen. Uppgifter om personerna hämtas från SCB och Försäkringskassan.
Kontaktinformation
IFAU-rapport 2007:16 ”Incitamentseffekter och Försäkringskassans kostnader av kollektivavtalade sjukförsäkringar” är skriven av Patrik Hesselius och Malin Persson. Vill du veta mer? Kontakta Patrik, tfn: 070-725 19 13, e post: patrik.hesselius@ifau.uu.se.
Karolinska Institutet genomför under sommaren en ansiktslyftning på webben. Syftet är att öka användarvänligheten för att så många som möjligt ska kunna ta delav informationen om vår forskning och många utbildningar inom det medicinska området.
Förutom experternas tips på hur man skyddar sig mot sommarplågor som matförgiftning och solsting publiceras här under sommaren nyheter och pressmeddelanden med jämna mellanrum. Länk: http://ki.se/
Presstjänsten är bemannad hela sommaren och nås på journumret 08-524 860 77 eller pressinfo@ki.se.
Våra professorer och deras forskning finns presenterade på: http://ki.se/professorer
Missa inte heller möjligheten att leta intressanta medicinnyheter bland våra nyligen publicerade avhandlingar. Avhandlingarna läggs ut direkt efter att de ”spikats”, alltså godkänts för disputation: http://diss.kib.ki.se/index_se.cfm
Kontaktinformation
Med vänliga hälsningar
Sabina Bossi & Katarina Sternudd
Presstjänsten
Karolinska Institutet
