Den ansedda amerikanska forskningstidskriften Physical Review Letters of American Physical Society har publicerat en artikel som baserar sig på ett samarbete mellan forskare från KTH i Kista och Zhejiang University i Kina.
– Vi är mycket glada. Det är alltid roligt när ens forskning uppmärksammas av den internationella forskarvärlden, säger forskargruppens ledare Min Qiu som finns på KTH ICT (KTH skolan för Informations- och kommunikationsteknik).
Forskare i USA och England har nyligen tagit de första stegen för att skapa ”Harry Potters” ”osynlighetsmantel”. De har visar att en mantel av metamaterial som formats till en kolumn kan göra ett objekt osynligt. Det svensk-kinesiska samarbetet har resulterat i en teoretisk studie som bekräftar att den föreslagna kolumnens utformningen kommer att resultera i perfekt osynlighet om man har rätt metamaterial.
– Det är inte vi som kommit fram till idén hur man åstadkommer osynlighet, förklarar Min Qiu. Men vi har teoretiskt kunna bevisa att den föreslagna manteln (kolumnen) verkligen är perfekt för den förslagna våglängden av ljuset. Ett annat viktigt resultat är att den perfekta osynligheten inte är riktigt realistisk, eftersom en mycket liten avvikelse i manteln kan medföra att det osynliga objektet blir synligt.
Nyckeln till det hela är att metamaterial tvingar ljuset att följa en viss bana. Forskningsgruppen har visat att en mantel gjort enligt ideala specifikationer skulle kunna göra ett objekt inuti helt osynligt. ”När elektronmagnetiska vågor passerar genom osynlighetsmanteln kommer den att föra ljuset runt objektet för att sedan återgå till den ursprungliga banan utan att störa det yttre fältet” som forskarna själva förklarar i sin artikel.
– Det är än så länge helt teoretiskt, understryker Min Qiu. En grov demonstration har gjorts av professor David Smiths forskningsgrupp vid Duke University i USA. Manteln fungerar på mikrovågsnivån – alltså ännu inte för synligt ljus. Och experimentet hade vissa brister eftersom man endast hade en förenklad mantel, som inte gav perfekt osynlighet.
Det finns några hinder innan man kommer att kunna tillverka en osynlighetsmantel – något som står högt på många barns önskelistor. Det största problemet är att minsta lilla defekt på manteln – eller om den inte helt täcker objektet – medför att ljuset kommer att skingra manteln och objektet blir synligt igen. Om man t ex tar bort ett tunt lager av mantelns inre vägg så kommer objektet att börja bli synligt – först som en tunn linje med förvrängd bakgrund. Tar man bort ytterligare lager så blir objektet allt synligare och bakgrunden allt mer förvrängd. Än så länge vet inte forskarna hur det mänskliga ögat kommer att uppfatta den här förvrängningen.
– Vi har ännu inte gjort några experiment, även om vi tänker på det, berättar Min Qiu. Det skulle verkligen vara en riktig utmaning. Förslaget för osynlighetsmanteln är ännu inte riktigt realistiskt, och vi jobbar med att hitta sätta att komma fram till en realistisk design som skulle kunna tillämpas i den praktiska världen. Och det är ingen lätt sak.
Kontaktinformation
Mer information
Min Qiu
08-7904068
0707-19406
min@kth.se
I likhet med Silicon Valley och Hollywood är även en stor del av den exportorienterade industrin i Sverige koncentrerad till vissa områden, som bildar så kallade kluster. Dzamila Bienkowska vid kulturgeografiska institutionen har studerat hur arbetskraftsrörligheten påverkas i sådana kluster och om den utgör en konkurrensfördel för företagen.
-Rörlighet på arbetsmarknaden förknippas i allmänhet med löneökning, kunskapsspridning och större konkurrenskraft, förklarar hon.
Med hjälp av register har Bienkowska studerat samtliga anställda inom it- och telekomklustren Kista i Stockholm och Mjärdevi i Linköping under åren 1997-2002. Hon har också intervjuat representanter från ett urval av företagen.
– De intervjuade företagsrepresentanterna var generellt positiva till rörlighet, men trots det uppgav de flesta att de inom det egna företaget strävar efter att behålla den personalstyrka de har och hålla en låg personalomsättning, berättar hon.
Avhandlingen visar att personalrörligheten i de två områdena är relativt omfattande, men att en stor del av rörligheten hänger samman med företagens omorganiseringar. Den här typen av rörlighet ger troligen inte de positiva effekter som annars förknippas med frivillig, individuell rörlighet. Konjunkturen har också stor inverkan på rörligheten – betydligt fler byter jobb under högkonjunktur än under lågkonjunktur.
– Vid sidan om den faktiska rörligheten kan också själva potentialen för personalrörlighet ses som en fördel för klusterföretagen. Klusterlokaliseringen kan dessutom öka företagen möjligheter att använda sig av informella rekryteringsprocesser, vilket är en annan konkurrensfördel, säger Dzamila Bienkowska.
Hon har också identifierat vissa faktorer som begränsar den individuella rörligheten bland de anställda. I vissa fall förekommer det informella normsystem företagen emellan som kan hindra rörligheten – flera företag uppgav till exempel att de avstår från att handplocka individer från andra klusterföretag samt undviker att rekrytera personal från sina kundföretag. Troligen begränsas rörligheten också av att både Kista och Mjärdevi domineras av ett enda företag, Ericsson.
Porträttbild på Dzamila Bienkowska finns att ladda ner på adressen http://info.uu.se/press.nsf/59F2FA0E5D3428E3C12573590031E396/$File/portratt_dzamilabienkowska.jpg
För mer information, kontakta Dzamila Bienkowska, 018-471 73 93, 070-926 34 30, e-post: Dzamila.Bienkowska@kultgeog.uu.se
Organisationen bakom konferensen har officiell status som NGO (non-governmental-organisation) under FN och är ett ideellt rådgivningsorgan till UNESCO som har över 350 individuella och 25 institutionsmedlemmar från mer än 60 länder.
Den 30 juni till 4 juli 2008 kommer Trollhättan och Högskolan Väst att stå värd för omkring 200 personer från Afrika, Australien, USA, Asien och Europa som medverkar i världskongressen. Det blir 1 000 delegatdygn och lika många hotellövernattningar. Totalt beräknas delegaterna spendera över två miljoner kronor på boende, mat, transporter och shopping.
En starkt bidragande orsak till att Trollhättan valdes som värdstad var att den nya generalsekreteraren i WSFSF, Marianne Rugård Järvstråt, är bosatt i Trollhättan.
Det är också resultatet av ett framgångsrikt arbete från Göteborg & Co Convention Bureau (GCB) tillsammans med Högskolan Väst inom det så kallade GöteborgPlus-samarbetet.
– Syftet med samarbetet är att utöka antalet kongresser i regionen och nu börjar det ge utdelning och denna gången med en världskongress. Även om det var nära att mötet hade hamnat i Taiwan, säger Anneli Stahre projektledare på GCB.
Trollhättans politiska ledning är naturligtvis nöjd över att det inte blev Taiwan:
– Det är en stor förmån för oss i Trollhättans stad att få ta emot delegater från olika delar av världen. Staden, Högskolan Väst och flera av företagen har många och goda kontakter med vår omvärld och en konferens med temat framtidsstudier ligger helt i linje med våra ambitioner, säger Gert-Inge Andersson kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan.
Även på Högskolan Väst ser man fram emot kongressen:
– Vi är glada över att konferensen hålls hos oss. Att främja ett globalt perspektiv och uppmuntra internationella kontakter och mötesplatser är av stor betydelse för Högskolan Västs vidare utveckling och plats både på den nationella och internationella arenan, säger rektor Lars Ekedahl.
Göteborg Convention Bureau (GCB) är en del av Göteborg & Co, och bildades 1993 med målsättning att utveckla och marknadsföra Göteborg som mötesdestination. Syftet med verksamheten är att locka fler möten till Göteborg. GCB fungerar som en länk mellan mötesorganisatörer och lokala, mötesrelaterade, företag samt lokala beslutsfattare. Samarbetsavtal har tecknats med drygt 90 medlemsföretag, vilka representerar besöksnäringen i Göteborg. Medlemmarna är främst hotell, restauranger, incomingbyråer, professionella kongressarrangörer, transportörer och konferensanläggningar. Genom sina medlemmar har GCB en god förankring i besöksnäringen.
Kontaktinformation
Mer information:
Marianne Rugård Järvstråt, generalsekreterare WFSF, 0709-90 69 23, www.wfsf.org
Anneli Stahre, Göteborg & Co Convention Buraeu, 031-61 53 88
– För den vars identitet förknippas med fysisk och/eller psykisk styrka kan den långvariga smärtan utlösa starka känslomässiga reaktioner. Man känner sig hjälplös och svag när man får svårt att utföra enkla vardagliga uppgifter, säger Hillevi Busch.
Hennes avhandling visar att många har svårt att acceptera smärtan och genom att förneka den kan man i vissa fall upprätthålla sin identitet. Personer som förnekar smärta har ofta svårt att tolka sina kroppsliga symptom och de konfronterar därför smärtan på ett ganska brutalt sätt. Det kan till exempel handla om en hård fysisk träning trots att det leder till påtagliga besvär efteråt.
Avhandlingen visar även att tilltron till den egna förmågan kan vara avgörande för om man återgår i arbete efter en långtidssjukskrivning. Personer som upplever att de kan påverka sin situation och som tror att de kommer att återhämta sig från sina smärtbesvär har en betydligt bättre prognos än de med en mer pessimistisk hållning.
– Få människor mår bra av att vara sjukskrivna länge. Förlorar man jobbet riskerar man många gånger att mista sociala relationer och självkänsla. Och även ekonomin blir ju drabbad, säger Hillevi Busch.
För att minska sjukskrivningsantalet räcker det inte att bara sätta ett tak för hur länge man får vara sjukskriven, anser Hillevi Busch. Att få en kronisk sjukdom kan upplevas som ett hårt slag av en person medan det knappt bekommer en annan.
– Även arbetslivet måste anpassas efter människors varierande hälsotillstånd och kunna erbjuda mer flexibla arbetsuppgifter. Då skulle människor i större utsträckning kunna förbli yrkesverksamma även då man drabbas av en kronisk sjukdom, säger hon.
Hillevi Busch disputerade den 14 september 2007 på sin doktorsavhandling med titeln ”When pain remains: Appraisals and adaptation”. Opponent var professor Steven Linton, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Hillevi Busch, Psykologiska Institutionen, Stockholms universitet, mobil 073-693 77 06. Arbete: 08-16 14 91. E-post: hbh@psychology.su.se
För bild kontakta universitetets presstjänst:
Tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
En grupp samtidshistoriker har analyserat brytningar mellan olika rättviseprinciper och olika traditioner i den nordiska politiska kulturen och prövat dem på den historiska utvecklingen under 1900-talet. De finner långsiktiga förändringsprocesser i synen på demokrati och medborgarskap och pekar ut det generella i utvecklingen på många områden. Samma slags distinktioner och spänningar mellan individuella rättigheter och universalism, mellan offentligt och privat och mellan diskurs och praktik återfinns samtidigt inom skilda politikområden. Motsättningarna kan spåras bland annat i socialpolitiken, skattepolitiken, alkoholpolitiken, biståndspolitiken, bostadspolitiken och inom fackföreningsrörelsen. Detta signalerar en spänning mellan den form av demokrati och rättvisa som vuxit fram i Norden och de individuella rättigheter grundade i lag som andra politiska system slår vakt om. Men alla politikområden går inte åt samma håll. Boken visar också att korsande styrningsprinciper utvecklas sida vid sida och aktörerna inte alltid agerar på ett logiskt sätt.
Medverkande i boken är en grupp yngre historiker från Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola, Forum för samtidshistoria vid Universitetet i Oslo och Institutet för framtidsstudier i Stockholm.
Den självstyrande medborgaren? Ny historia om rättvisa, demokrati och välfärd, nr 7 i skriftserien Framtidens samhälle
Rapporten kostar 150 kr exkl. porto
och kan beställas via info@framtidsstudier.se
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta
Christina Florin, tel 070-3221951
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Det växande behovet av hushållstjänster i Sverige från mitten på 1980-talet och framåt är utgångspunkten i denna avhandling. Vissa politiska aktörer har argumenterat för att skattereducerade hushållstjänster är en strategi för att uppnå balans mellan karriärarbete och familjeliv. Detta förslag möttes av ett starkt ideologiskt motstånd – den så kallade pigdebatten – och en formell lag var inte möjlig att införa förrän den 1 juli 2007.
Ellinor Platzer säger att dagens skattelättnader inom hushållssektorn inte är unikt i sitt slag. Tvärtom har statliga ingrepp haft stor betydelse för att vissa grupper i samhället ska kunna uppnå balans i livet. De tre tidsperioder som behandlas i denna avhandling är 1930-talet, 1960-1970 och 1990-2000. Fokus ligger på kvinnors arbete utanför hemmet, barncentreringen, traditionellt kvinnoarbete och den senare professionaliseringen av detta samt kollektiva lösningar på problem som uppstår när framför allt kvinnor försökt kombinera yrkesarbete med hemarbete och familjeliv. Lösningen under den första tidsperioden var hembiträdessystemet, under den andra perioden offentlig barnomsorg och under den tredje skattereducerade hushållstjänster. I alla tre faserna har processen när privata bekymmer framkallat politiska åtgärder framställts som om den vore en allmän angelägenhet trots att det i själva verket har varit vissa gruppers problem som skulle lösas.
Doktorsavhandlingen ”Från folkhem till karriärhushåll. Den nya husliga arbetsdelningen” försarars fredagen den 21 september, kl. 13:00 i sal Weber, Växjö universitet. Opponent är docent Liselotte Jakobsen, Karlstads universitet.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar lämnas av Ellinor Platzer, tel 0470-70 82 16, e-post ellinor.platzer@vxu.se eller informatör Cecilia Brandel, tel 0470-70 85 96, e-post cecilia.brandel@vxu.se.
Beställ boken från Arkiv förlag i Lund på telefon 046-13 39 20 eller e-post: arkiv@arkiv-forlag.m.se. Avhandlingen är även sökbar i databasen DIVA. http://www.vxu.se/bib/diva/avhandlingar/
– Tyvärr är det på många håll runt om i världen, bland annat i USA, fortfarande nästan omöjligt att få finansiering för tvärvetenskaplig forskning kring kopplade social-ekologiska system. Mistras satsning på att bygga ett nytt center för denna typ av forskning, Stockholm Resilience Centre, är unik. Förhoppningsvis kan detta svenska initiativ bana väg för liknande satsningar på andra håll, säger Stephen Carpenter, forskare vid University of Wisconsin, och en av artikelförfattarna.
Det handlar om studier där forskare från olika discipliner samarbetar kring gemensamma frågeställningar istället för att på traditionellt sätt arbeta var för sig. Fokus ligger på interaktioner, processer och mekanismer som präglar samspelet mellan samhället och ekosystemen och som påverkar våra framtida utvecklingsmöjligheter.
Carl Folke, forskningschef vid Stockholm Resilience Centre, är en av medförfattarna till artikeln.
– Utan god förståelse för hur människan och naturen både påverkar och är beroende av varandra är det omöjligt att sätta in rätt åtgärder inom förvaltning och policyarbete. Ett exempel, som vi lyfter i artikeln, är från Kristianstads Vattenrike där ett värdefullt våtmarksområde inhängnades till skydd mot betande kor, vilket visade sig vara ett misstag då våtmarken växte igen när korna försvann. Hade vi vetat hur viktiga betande djur är för våtmarkens fungerande hade området aldrig inhängnats, säger Carl Folke.
– Samma resonemang gäller för de stora globala utmaningar vi står inför. Ska vi lyckas att hantera klimatförändringen och den pågående urholkningen av våra ekossystem krävs mer kunskap från tvärvetenskaplig forskning kring social-ekologiska system. Vi måste inse att människan är en del av naturen och sluta agera som om vi vore skild från den. Det gäller även inom forskningen, avslutar Carl Folke.
För mer information och kontakt med Carl Folke, forskningschef, Stockholm Resilience Centre, kontakta:
Ellika Hermansson Török, kommunikationsansvarig, Stockholm Resilience Centre, mobil:08-674 77 44, ellika.hermansson.torok@stockholmresilience.su.se
Maria Erlandsson, presschef, Stockholms universitet, mobil: 070-230 88 91
Mer om Stockholm Resilience Centre:
Stockholm Resilience Centre är ett nytt forskningscenter vid Stockholms universitet. Vid centret bedrivs tvärvetenskaplig forskning för styrning och förvaltning av social-ekologiska system. I fokus står resiliens – ett systems förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas.
Stockholm Resilience Centre är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Stockholm Environment Institute och Beijer institutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Centret är finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra.
www.stockholmresilience.su.se
På 70-talet tog jämställdhetsdebatten fart. Utökad barnomsorg och förlängd föräldraledighet innebar en markant skillnad för många kvinnor. Men även långt tidigare fanns perioder då jämställdheten tog språng framåt.
– Framstegen har mycket att göra med kvinnans lönearbete, säger Maria Stanfors. Början av 20-talet är en sådan period då Sveriges ekonomi förändrades och arbetstillfällena inom handel och kontor ökade markant. En annan sådan period var under den allmänna högkonjunkturen efter andra världskriget då en överhettad ekonomi drog in alltfler kvinnor i förvärvsarbete.
Maria Stanfors presenterar sina rön i boken Mellan arbete och familj, som ges ut på SNS förlag. Där ges en bild av det långsiktiga förändringsförloppet i fråga om kvinnors arbete, karriär, utbildning och barnafödande. Ett centralt tema är att belysa hur kvinnor gjort olika val vad gäller arbete och familj under olika tidsperioder och vilka strategier de använt sig av. På olika sätt poängteras betydelsen av kvinnors lönearbete och hur viktigt ett erkännande av kvinnors produktiva arbete är för deras ekonomiska status, men också att vi inte kan förstå kvinnors produktiva roll och position på arbetsmarknaden utan att ta hänsyn till deras reproduktiva roll och position i hushållet. I analysen kombineras historia, ekonomi och demografi vilket ger den bakgrund mot vilken vår nutid och dess problem kan bli tydlig, förstås och förklaras.
Kontaktinformation
Maria Stanfors är fil. dr i ekonomisk historia och verksam som forskare och lärare vid Lunds universitet. Hon ställer gärna upp för intervjuer och nås på tfn 046-222 08 34, mobil 070-24 99 766, e-post: Maria.Stanfors@ekh.lu.se. För recencionsex ring 08-507 025 46, 0709-75 62 51
“Komplementsystemet” är namnet på en grupp proteiner som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. Dessa proteiner kan bland annat skydda mot angrepp av bakterier. Även proteinerna i den sårskorpa som bildas när blodet levrar sig efter en skada har förmågan att skydda mot en bakterieinfektion.
Artur Schmidtchens forskning handlar om att hitta peptider, proteinfragment, från dessa och andra skyddande proteiner och utveckla dem till läkemedel för patienter vars eget bakterieskydd inte fungerar som det ska. Redan i vår ska han testa en gel med sådana antimikrobiella peptider på patienter med böjveckseksem, s k atopiskt eksem.
– Eksem orsakas inte i första hand av bakterier, men vi vet att de allra flesta eksempatienter har mycket mer stafylokocker på huden än friska personer. Kan vi få ner bakteriemängden kanske det kan hindra att nya eksemutbrott sätter igång, hoppas Artur Schmidtchen.
Eksem, ytliga hudinfektioner och bensår är några områden där bakteriebekämpande peptider skulle kunna användas. Ett annat är i samband med sår och operationer.
Infektioner i operationssår är inte ovanliga, och brukar behandlas med antibiotika. Men eftersom allt fler bakterier blir resistenta mot antibiotika är det en metod läkarna skulle vilja undvika. En peptidsalva på sårområdet kanske skulle kunna hålla bakterierna borta och hindra att infektionerna uppstår.
– Jag opererar en hel del, och funderar alltid på hur man ska bära sig åt för att minska infektionsrisken och få en bättre sårläkning, säger Artur Schmidtchen. Han är glad åt att ha fått det lokala Fernströmpriset just med motiveringen att han bedriver “translationell forskning med stor klinisk relevans”, dvs forskning som knyter samman grundforskningens laboratorium med behandlingen av patienter på sjukhuskliniken.
Fernströmpriserna delas ut av Eric K Fernströms stiftelse. Denna delar varje år ut dels ett nordiskt pris på 1 miljon kr till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna, dels lokala priser på 100 000 kr till yngre forskare vid var och en av de sex medicinska fakulteterna i Sverige.
Kontaktinformation
Mer information Artur Schmidtchen, 046-2224522 eller 0733-336431, Artur.Schmidtchen@med.lu.se. En artikel om forskningen finns på
Västerlänningar som reste till Nicaragua i samband med den sandinistiska revolutionen 1979 kallades ”Internacionalistas”. Termen finns kvar och används ibland på svenska solidaritetsarbetare som ett sätt att markera att deras närvaro handlar om en gemensam strävan, en kamp för ideal bortom nationella gränser.
Men hur hanterar man att vara en privilegierad svensk när man vill finnas till som en jämlike? Hur berättar man för andra om vad man har gjort och hur berättar man om Nicaragua? Revolution, fattigdom, korruption, naturkatastrofer… Men mer?
En aktuell avhandling i etnologi från Umeå universitet visar att solidaritetsarbetarnas berättelser både utmanar och bekräftar spåren av koloniala arv.
– Boken handlar om hur solidaritetsarbetares skildringar skapar uppfattningar om människor och miljöer i Nicaragua såväl som Sverige, säger författaren Linda Berg. Den visar även på hur svårt det kan vara att upprätta samhörighet när förutsättningarna är så ojämlika.
I avhandlingen analyserar Linda Berg intervjumaterial, rapporter och artiklar av svenska solidaritetsarbetare som har jobbat för social förändring i Nicaragua.
– Jag har intresserat mig för hur de identiteter som förmedlas i informanternas skildringar speglar föreställningar om nationalitet, ras och kön, förklarar Linda Berg. Jag har också studerat hur föreställningarna hanteras inom ramen för en rörelse med ambition att verka för global rättvisa.
Lördagen den 22 september försvarar Linda Berg, institutionen för kultur och medier/Genusforskarskolan, Umeå universitet, sin avhandling med titeln InterNacionalistas. Identifikation och främlingskap i svenska solidaritetsarbetares berättelser från Nicaragua. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Beatriz Lindqvist, Institutionen för genus, kultur och historia, Södertörns högskola.
Avhandlingen har utgivits på förlaget H:ströms – Text & Kultur. För recensionsexemplat, vänligen kontakta förlaget, Patrik Tornéus (patrik@hstrom.nu)
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Linda Berg på e-post: linda.berg@kultmed.umu.se eller tel 070-3927800.
Framtider 3/2007:
• Den sårbara kontinenten – Afrikas klimat och samhällsanpassning
De afrikanska samhällena har sedan urminnes tider lärt sig att leva i ett ständigt skiftande klimat. Kan deras historiska anpassningsstrategier hjälpa oss att formulera goda strategier för framtida klimatvariationer och för framtidens samhälle?
Karin Holmgren, professor i naturgeografi, Stockholms universitet
• Kapplöpningen om Afrika
Europas forna ”bakgård” har blivit en eftersökt arena, men kapplöpningen om Afrika behöver inte vara en nackdel för Afrikas folk.
Henning Melber, VD Dag Hammarskjölds Minnesfond, Uppsala
Läs också om
• Det ljusnar för Afrika Ökad skolgång och lägre barnadödlighet kan bidra till ekonomisk utveckling.
Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet samt forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier
• Det gamla havet och de föränderliga öarna – om afrikabilden i Sverige
Mai Palmberg, statsvetare och forskare, Nordiska Afrikainstitutet
• Vart är Afrika på väg? Vår syn på Afrika beror både på vad som händer på kontinenten,
vad vi väljer att se och hur vi gör våra tolkningar.
Birgitta Hellmark Lindgren, chef enheten för publikation och information, Nordiska Afrikainstitutet
Läs mer om Afrikas möjligheter i nya numret
av Framtider, 3/2007
___________________________________________________
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Den primitiva människan som jagar mammutar, den rika godsherren som vilar sig framför eldstaden i sitt slott och affärskvinnan som lutar sig tillbaka i flygplansstolen – trots att de tillhör olika tidsperioder har de alla kunnat dra nytta av förbränning. I slutet av 1800-talet påbörjades systematiska vetenskapliga beräkningar av förbränning. Men redan från förhistorisk tid har människor försökt förstå eldens natur, från persiska elddyrkare till den grekiske titanen Prometheus, som enligt myten gav elden till människorna.
Ett av huvudproblem inom modern förbränningsvetenskap är att beräkna förbränningshastigheten genom att t.ex. ta reda på hur hastigheten påverkas av olika kemikaliska och fysikaliska egenskaper i bränslet och av geometrin i förbränningskammaren. De flesta flammor, t.ex. i bilmotorer och gasturbiner, har en böjd form. Sådana flammor har en större yttre area och de förbrukar därför mer bränsle per del och tid. Som ett resultat av detta utvidgar dessa flammor sig också snabbare än plana flammor. Länge trodde man att ett virvlande flöde var den huvudsakliga faktorn som påverkade flammans snabbhet. Andra, väldigt viktiga fenomen, som flammornas interaktion med väggarna i förbränningskammarna och med ljudvågor utelämnades i många fall.
Arkady Petchenko har tillsammans med sina kollegor studerat dessa och andra fenomen som är relaterade till flammornas dynamik. Deras forskning har baserats på både teoretiska analyser och simuleringar av förbränning. De har visat att virvelrörelser inte är huvudorsaken till att flammor böjs, även om de märkbart bidrar till att öka förbränningshastigheten. Av större betydelse för förbränningshastigheten är dock friktion i förbränningskammarens väggar och interaktion mellan flammor och ljudvågor. Friktion i väggarna leder till att flammorna accelererar obegränsat ändra fram till explosionsögonblicket. Positionen och tiden vid ögonblicket för explosionen har dessutom bestämts. Flammornas interaktioner med ljudvågor kan också öka förbränningshastigheten 20-50 gånger.
Arkady Petchenko undersöker i sin avhandling effekter inom förbränningsteorin som tidigare inte har blivit fullständigt undersökta. Resultaten kan komma till användning vid olika laboratorier och industrier, bl.a. vid viktiga säkertsföreskrifter och vid konstruktion av ottomotorer i bilar, pulsdetonationsmotorer i moderna flygplan och gasturbiner i kraftverk.
Fredagen den 21 september försvarar Arkady Petchenko, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Numerical study of flame dynamics. Disputationen äger rum kl. 13.00 i föreläsningssal KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är doktor Leonid Kagan, Exact Sciences Department, Tel Aviv University, Israel.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Arkady Petchenko
Telefon: 090-786 99 85
E-post: arkady@tp.umu.se
Serviceorganisationen Rotary grundades i USA 1905 som en modern yrkesinriktad variant av ett ordenssällskap. I Sverige etablerades Rotary 1926. Organisationen har 1,2 miljoner medlemmar över hela världen, varav 30 000 i Sverige.
Medlemmarna i Rotary representerar, enligt organisationen själv, ett yrkesmässigt tvärsnitt av det samhälle där de verkar. I verkligheten är Rotary dock en sammanslutning för samhällets övre skikt. Yrken som snabbköpskassörska, taxichaufför, pizzabagare och undersköterska finns inte representerade, medan det däremot är gott om direktörer, advokater, professorer och läkare. Den typiske rotarianen är man, gift och har en god inkomst. Genom Rotary får han tillgång till ett informellt nätverk som gynnar hans karriär eller affärsverksamhet.
Det konstaterar Robert Hamrén i sin avhandling som läggs fram vid Tema genus, Linköpings universitet, den 14 september. Han har studerat en organisation som knappast intresserat forskningen tidigare, och han har gjort det utifrån ett köns- och klassperspektiv.
– Vita heterosexuella män i den övre medelklassen granskas sällan, konstaterar han, eftersom de utgör normen i samhället. De utgör en ”kultur utan kultur”. I verkligheten är kön och klass centralt för medlemskapet i Rotary, men det ser de inte själva. De tror sig vara köns- och klassneutrala.
Nu är Rotary inte längre en helmanlig sammanslutning. 1987 dömde USA:s högsta domstol organisationen till att också öppna sig för kvinnor. Fortfarande utgör de dock en liten minoritet av medlemmarna, i Sverige ca 18 procent. I systerorganisationen Inner Wheel är kvinnliga anhöriga till rotarymedlemmar välkomna i omsorgsgivande och stödjande funktioner.
Närvaron av kvinnor i Rotary har dock snarast förstärkt könsmönstren, säger Robert Hamrén. Han beskriver hur kvinnan fortfarande hyllas i sin roll som hemmafru, maka och moder.
– Kvinnorna sägs stå för något annorlunda, för den mer privata sfären, hemmet och de lite mjukare frågorna.
Medlemmarna i Rotary är enligt sin självbild godhjärtade och betydelsefulla samhällsmedborgare. De har framåtanda och höga ideal. De är ärliga, arbetsamma, plikttrogna och har en yrkesmässigt hög etik. Ursprunget till denna rotaryanda finns i en amerikansk affärscentrerad serviceideologi som också uttrycks i Rotarys motto: ”He profits most who serves best”.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Vi är bara några kompisar som träffas ibland. Rotary som en manlig arena”. Robert Hamrén nås på telefon: 070-4712339, e-post: robha@tema.liu.se
Avhandlingen förklarar delvis den skillnad i effektivitet av hormonbehandling som har observerats bland patienter med spridd prostatacancer. I en studie av 918 män med långt framskriden prostatacancer observerades att de patienter som bär på en muterad androgenreceptor har dubbelt så hög risk att dö i prostatacancer jämfört med dem som har en normal kopia. Androgenreceptorn är ett protein som ansvarar för hur androgener (manliga könshormoner) verkar i prostatan.
Resultatet kan hjälpa till att identifiera de män som kommer att ha en begränsad vinning av hormonbehandling. Dessutom kan studien bidra till ökad förståelse om varför hormonbehandling bara har en temporär effekt, samt bidra till utvecklandet av nya behandlingar.
Gener som är involverade i regleringen av androgener visade sig också ha betydelse för risken att insjukna i prostatacancer. Män som bär på flera muterade kopior av dessa gener löper dubbelt så hög risk att insjukna jämfört med de som inte bär på någon muterad kopia.
En prostatatumör är beroende av androgener för att kunna växa och sprida sig. Vid hormonbehandling blockeras produktionen av androgener så att bara en minimal mängd finns kvar i kroppen, vilket leder till att tumören minskar. Efter ett tag utvecklas dock cancerceller som i stort sett klarar sig utan androgener för att sprida sig. När cancern har nått detta stadium är prognosen för patienten väldigt dålig och det finns idag inga behandlingar för androgenoberoende prostatacancer.
Prostatacancer är den vanligaste tumörformen bland män i Sverige. Över 10 000 män drabbas varje år och 2 500 dör av sin sjukdom, vilket gör det till den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män. För att undersöka hur genetiska faktorer påverkar risken för att utveckla prostatacancer och dö av sjukdomen samlades i forskningsprojektet in blod från 2 965 svenska män som diagnostiserades med prostatacancer 2001-2003 samt 1 823 män utan prostatacancer. Med hjälp av DNA-analyser undersöktes om ett antal gener som tros vara inblandade i prostatacancer förekom i större utsträckning bland sjuka jämfört med kontrollgruppen.
Sara Lindström är född och uppvuxen i Umeå. Innan hon påbörjade sin forskarutbildning läste hon Teknisk fysik vid Umeå universitet där hon tog ut civilingenjörsexamen 2004.
Torsdagen den 20 september försvarar Sara Lindström, Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Genetic variation and prostate cancer. Svensk titel: Genetisk variation och prostatacancer. Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal Betula, Byggnad 6M, Norrlands universitssjukhus. Fakultetsopponent är professor John Todd, Department of Medical Genetics, University of Cambridge.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1329?=sv.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sara Lindström på telefon 090-785 47 34 eller e-post sara.lindstrom@oc.umu.se.
Rönen publiceras i den högt rankade medicinska tidskriften New England Journal of Medicine. Medverkande Umeåforskare är Thomas Sandström, Anders Blomberg och Håkan Törnqvist, enheten för lungmedicin, samt Manuel Gonzalez och Stefan Söderberg, enheten för medicin/Hjärtcentrum, samtliga vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Studien, som stötts av Hjärt-Lungfonden, Vägverket och Naturvårdsverket, avslöjar några av de mekanismer som leder till hjärtinfarkt och stroke till följd av trafikrelaterade luftföroreningar. Detta är ett stort problem: Man räknar i Europa med att betydligt fler dör till följd av luftföroreningar än av olyckor i trafiken. Det handlar alltså om många hundra personer i Sverige varje år.
Umeåforskarna har i en speciell exponeringskammare, som möjliggör kontrollerade försök, utsatt försökspersoner för dieselavgaser och tidigare beskrivit dessas negativa effekter i luftvägarna och hur de påverkar tex personer med astma. De senaste åren har gruppen i flera uppmärksammade vetenskapliga artiklar påvisat effekter i blodkärl och blod av dieselavgaser hos friska personer. Det speciella med den aktuella studien är att man undersökt effekterna hos 20 män med känd hjärt-kärlsjukdom. De hade behandlats med PCI (”ballongsprängning”) och hade inte längre några förträngningar av åderförkalkning men var ändå i grunden hjärt-kärlsjuka. De behandlades med fullskalig skyddande medicinering, var besvärsfria och hade helt normalt arbets-EKG utan tecken på kärlkramp.
Efter dieselavgasexponering visade det sig att blodkärlen hos dessa personer inte vidgade sig tillräckligt om ökat blodflöde behövdes, och att de dessutom inte frisatte det blodproppsförebyggande ämnet t-Pa (vävnadsplasminogen aktivator) från blodkärlsväggen i lika stor utsträckning som normalt. Därför fanns en ökad risk för blodproppsbildning, som i sig t ex kan ge hjärtinfarkt. Dessutom uppvisade försökspersonerna under dieselexponering EKG-förändringar tydande på en störning i hjärtmuskelcellernas funktion, såsom vid syrebrist. Eftersom undersökningen gjordes under största möjliga säkerhetskontroll, hade undersökarna sett till att syrebristen inte kunde leda till allvarligare konsekvenser.
Kopplingen mellan luftföroreningar och hjärtsjukdom är starkast när det gäller mycket små luftföroreningspartiklar, mindre än en tusendels millimeter (nanopartiklar), för vilka förbränning av fossila bränslen i fordon är en huvudsaklig källa. Forskarna intresserade sig främst för dieselmotorer, eftersom de genererar 10-100 gånger fler småpartiklar och mer av speciella kolväteföreningar än bensinmotorer. Dieselmotorer är robusta med lång hållbarhet och gamla motorer kan vara särskilt stora källor för partiklar. Dessutom ökar antalet dieselfordon kraftigt.
– Dieselavgaser är en komplicerad blandning av partiklar och gaser, kommenterar professor Thomas Sandström. Innan vi med säkerhet kan argumentera för ökad användning av partikelfilter i fordonens avgassystem måste vi kunna bekräfta att de är effektiva nog att ta bort skadliga effekter och därigenom gynna folkhälsan.
Professor Murray Mittelman, Boston, bedömmer i en ledare i New England Journal of Medicine studiens resultat som att människor med hjärtsjukdom bör vara medvetna om att risken att dieselavgaser kan påverka syresättningen av hjärtat vid ansträngning.
– Eftersom det finns överväldigande bevis för att motion är bra för hjärthälsan, uppmuntrar vi fortfarande hjärtpatienter till regelbunden träning, men helst inte i trafik och miljöer med höga luftföroreningsnivåer.
Professor, överläkare Thomas Sandström, Lungmedicin, tel. 090-785 25 16, 070-5231212, e-post thomas.sandstrom@lung.umu.se
Docent, t.f. universitetslektor, överläkare Anders Blomberg, Lungmedicin, tel. 090-785 22 34, 070-5633663, e-post: anders.blomberg@lung.umu.se
Referens: NL Mills, H Törnqvist, MC Gonzalez, E Vink, SD Robinson, S Söderberg, NA Boon, K Donaldson, T Sandström, A Blomberg, DE Newby: ”Ischemic and Thrombotic Effects of Dilute Diesel Exhaust Inhalation in Men with Coronary Heart Disease”, New England Journal of Medicine, 13 September, 2007.
Kommenterande “Editorial”:
MA Mittelman, ”Air pollution, Exercise and Cardiovascular Risk”. New England Journal of Medicine, 13 September, 2007.
Trötthet är ett vanligt symtom vid kronisk hjärtsvikt. Eftersom de flesta som har kronisk hjärtsvikt är äldre personer kan tröttheten felaktigt betraktas som en följd av åldern. Avhandlingen visar emellertid att personer med kronisk hjärtsvikt har högre grad av trötthet än jämnåriga utan sjukdom i hjärta eller lungor. Denna skillnad mellan grupperna gällde endast för den fysiska dimensionen av trötthet, inte för mental trötthet. En högre andel personer med kronisk hjärtsvikt visade i studien tecken på depression än i jämförelsegruppen, men att skillnaderna var tydligare för de fysiska aspekterna på hälsan. I jämförelse med en grupp personer med symtom och besvär som liknar hjärtsvikt hade gruppen med säkerställd diagnos av hjärtsvikt högre grad av fysisk trötthet och upplevde sämre livskvalitet.
Tröttheten hos personer med kronisk hjärtsvikt medförde bristande förmåga till arbete eller andra aktiviteter. Kvinnorna i gruppen rapporterade högre grad av trötthet än männen. Vid intervjuer med äldre kvinnor med hjärtsvikt beskrev de tröttheten som en påtaglig känsla av orkeslöshet som påverkade hela kroppen på ett annat sätt än deras tidigare erfarenheter av trötthet. Typiskt för tröttheten vid hjärtsvikt var att den ofta var mest besvärande på morgonen och förmiddagen, men också att den kunde komma plötsligt och vara svår att förutse. Detta ledde till svårigheter att planera aktiviteter och till bristande överensstämmelse mellan individens ambitioner och förmåga. Viljan att minska beroendet av andra innebar en daglig kamp mot tröttheten. Slutsatsen i intervjustudien stämde överens med resultaten i avhandlingens kvantitativa studier, där enkäter med olika skattningsskalor användes.
Fynden i avhandlingen understryker vikten av att i sjukvården noggrant utreda vilken betydelse olika symtom och besvär har för den enskilde patienten. Framför allt understryks vikten av att skilja mellan tecken på depression och olika former av trötthet. Åtgärder som kan minska den fysiska tröttheten hos patienter med hjärtsvikt behöver utvecklas och sedan utvärderas utifrån sina effekter på upplevd fysisk och psykisk livskvalitet.
Lena Hägglund, f. Unby, är universitetsadjunkt och doktorand vid Inst. för omvårdnad. Hon är uppvuxen i Hägersten, Stockholm, och har huvudsakligen arbetat i Skellefteå, bl.a. vid grundutbildningen för sjuksköterskor och på senare år inom forskningsprojektet HeartNet. Hon är bosatt i Skelleftehamn, tel. arbete 0910-585 724, e-post lena.hagglund@nurs.umu.se
Onsdagen den 19 september försvarar Lena Hägglund, Institutionen för omvårdnad samt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Man måste vila emellanåt – Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt.
Disputationen äger rum kl 13.00 i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är docent Anna Strömberg, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1322〈=sv
