Idéstödet är ett komplement till de större forskningsprogrammen och har funnits sedan år 2001. För att ett projekt ska bli beviljat idéstöd krävs tydliga inslag av djärvhet, originalitet och nytänkande.

Syftet med idéstödet är att förverkliga nyskapande forskningsprojekt med en stor potential för en bättre miljö. Forskarna ges därmed möjlighet att testa en idés hållbarhet, något som ofta inte är möjligt i större forskningsprojekt. Därför accepterar Mistra en högre risk än normalt – i utbyte mot en potentiellt mycket hög avkastning för miljön.

– Man kan säga att idéstödet är som ett slags såddpengar. Ibland vidareutvecklas idéstödsprojekten till större forskningsprogram, ibland leder det till nya projekt eller skapar en ny forskningsinriktning, säger Johan Edman, projektledare för Mistras idéstöd.

Ansökningar från alla forskningsområden och discipliner välkomnas. Mistra ser gärna en ökad andel ansökningar från samhällsvetenskap och humaniora.

Sista ansökningsdag är 13 september 2007.

Kontaktinformation
Johan Edman
Projektledare
E-post: johan.edman@mistra.org
Tel: 070-425 07 63

Anna-Karin Engvall
Kommunikationsansvarig
E-post: annakarin.engvall@mistra.org
Tel: 08-791 10 27

Vetenskapsrådet utlyser numera postdoktorstipendier* för utlandsvistelse och bidrag till postdok i Sverige två gånger per år. Totalt sökte 348 någon av de två bidragsformerna i vårens utlysning och 60 beviljades.
– Vi har ökat den ekonomiska satsningen och infört två ansökningstillfällen men fortfarande får mycket duktiga forskare avslag på sina ansökningar, konstaterar Pär Omling, generaldirektör vid Vetenskapsrådet.

För stipendierna var det hårdast konkurrens inom de teknik- och naturvetenskapliga områdena samt inom humaniora och samhällsvetenskap. För bidrag till anställning som postdok i Sverige, där de sökande både kan vara från utlandet eller från Sverige, var det flest sökande från det medicinska området.

Bland de svenska forskarna som söker sig utomlands är USA det dominerande resmålet, 20 av 36 beviljade kommer att åka till USA. På andra plats kommer Storbritannien dit fem forskare reser och på delad tredje plats kommer Australien, Italien, Kanada och Tyskland med vardera två stipendiater.

Bidragen till anställning som postdok i Sverige har framförallt gått till Mälardalen, tillsammans får Stockholm och Uppsala 16 av de 23 beviljade forskarna. Göteborgs universitet tar emot fyra och Lunds universitet tre.

Listor över de beviljade ansökningarna, intervjuer med några av forskarna och statistikdiagram finns på www.vr.se

* Postdok stipendiat Den som nyligen disputerat kan söka ett speciellt så kallat postdok stipendium för att resa utomlands och forska. På så vis får den nyutbildade forskaren kontakter med forskare i andra länder och inblick i vad som händer på forskningsfronten ute i världen. Med ”postdok” menar man ”efter doktorsexamen”.
Källa: Forskning.se/Forskningsguide

Under sina fem och ett halvt år på läkarlinjen lär sig studenterna samtala med patienter i flera korta kurser och temadagar. Det är ett viktigt mål för utbildningen att nyutexaminerade läkare har tillägnat sig en professionell förmåga att kommunicera med patienter.
– Det handlar inte om att studenterna har förmågan redan innan de börjar på läkarprogrammet utan de skall utveckla den, under utbildningens gång. Om vi kan förbättra denna lärandeprocess får vi också fler nyutexaminerade läkare som kan grunderna i ett inkännande professionellt förhållningssätt, säger specialistläkaren Mats Wahlqvist som arbetat med frågan under många år vid Sahlgrenska akademin.

Erfarna handledare fick titta på videoinspelningar av patientsamtal med studenter som gick sitt sista år på läkarprogrammet. Handledarna bedömde att de blivande läkarna visade en öppenhet i den inledande kontakten men att bemötandet sedan blev ensidigt och instrumentellt. Mötet bytte karaktär och blev mer formellt.
– Studenterna visade inte längre samma mänskliga intresse utan började samla in medicinska fakta. Denna formalisering kan vara en fas i hur läkarstudenter lär sig hantera patientmötet under läkarutbildningen, säger Mats Wahlqvist.

När studenter på utbildningens sista år fick formulera sig skriftligt om ett minnesvärt patientmöte förmedlade de ändå en stor förståelse för komplexiteten i läkarens kliniska verksamhet och sökte ett professionellt förhållningssätt. I dessa reflekterande texter framstod patienten som en ”människa bakom symptomen”.
– Min tolkning är att studenterna har vissa kunskaper om vad en patientcentrerad konsultation innebär men att de behöver öva, få handledningsprocesser med reflektion för att utveckla sin egen förmåga. Läromålen för konsultationen och patient-läkarrelationen behöver förtydligas och examineras fortlöpande under studenternas kliniska grundutbildning, säger Mats Wahlqvist.

I flera andra länder har undersökningar visat att läkarstudenter är mindre patientcentrerade mot slutet av sin utbildning än de var när de började studera till läkare, men avhandlingen visar att studenterna i Göteborg inte följer detta mönster.
– Vi har använt samma frågeformulär som bland annat använts i USA och Grekland. I vår studie var slutårets studenter lika patientcentrerade som när de påbörjade utbildningen. Liksom i andra studier hade de kvinnliga studenterna högre värden för patientcentrering än de manliga studenterna, särskilt kvinnliga studenter med erfarenhet av arbete i sjukvården, säger Mats Wahlqvist.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, enheten för allmänmedicin
Avhandlingens titel: Medical students’ learning of the consultation and the patient-doctor relationship

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mats Wahlqvist, spec. läkare, telefon: 031-786 68 94, e-post: mats.wahlqvist@allmed.gu.se

Handledare:
Professor Bengt Mattsson, telefon: 031-786 68 31, e-post: bengt.mattsson@allmed.gu.se

Det finns en mängd typer av humana papillomvirus (HPV). Vanligen orsakar de vårtor på huden eller könsorganen (som då kallas kondylom). Vissa HPV-typer kan dessutom orsaka livmoderhalscancer, som är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor. Det finns inga specifika läkemedel mot kondylom, vårtor eller livmoderhalscancer. Detaljerad kunskap om hur HPV infekterar kan därför bidra till utvecklingen av nya mediciner.

Kondylomvirus infekterar slemhinnan medan vårtvirus angriper huden. Ingen har tidigare undersökt varför dessa virus från samma familj enbart infekterar en målvävnad. Avhandlingen påvisar att det beror på hur virus binder till den cell som ska infekteras och hur aktiv virusets arvsmassa är i denna cell. Dessutom visas att laktoferrin, ett ämne som finns naturligt i kroppsvätskor och är en del av immunförsvaret, kunde blockera denna virusinfektion.

Studierna i avhandlingen visar att bindningen till värdcellen och regleringen av HPVs arvsmassa skiljer sig mellan olika HPV-typer. För första gången visas också att proteinet laktoferrin och laktoferricin (ett fragment av laktoferrin), som finns i naturligt i kroppen, kan minska graden av HPV-infektion hos värdcellen.

För att HPV ska kunna infektera en värdcell måste den först binda till cellen. Beroende på vilken HPV-typ det är infekteras celler i huden eller slemhinnan. HPV binder till en sockerstruktur på cellytan och detta utnyttjas på olika sätt: HPV-typer som infekterar huden binder sämre till denna sockermolekyl än HPV som infekterar slemhinna. Dessutom är arvsmassan från HPV-typer som infekterar hudceller mer aktiv i målcellen än motsvarande från HPV-typer som infekterar slemhinnan. Arvsmassan måste vara aktiv för att HPV ska kunna sprida sig och infektera andra celler.

Nitesh Mistry är forskningsassistent och doktorand vid Inst. för klinisk mikrobiologi, enheten för virologi, tel. 090-785 28 99, epost nitesh.mistry@climi.umu.se

Avhandlingen läggs fram tisdag den 5 juni vid Inst. för klinisk mikrobiologi, virologi, och har titeln ”Human papillomavirus tropism. Determinants of viral tissue specificity”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Astrid Fagréussalen, 6A103, by. 6, NUS.
Fakultetsopponent är doc. Ola Forslund, Inst. för laboratoriemedicin, Malmö, Lunds universitet.

Daniel Örtqvists doktorsavhandling Entrepreneur role stress – Essays on the travails of the Entrepreneur, med vilken han disputerar den 1 juni, fokuserar specifikt på hur entreprenörer upplever rollstress och vad som leder fram till och/eller utlöses av dessa upplevelser. Men avhandlingen behandlar också vilken inverkan olika stresshanteringstekniker har för att undvika och hantera rollstress vid företagsetablering för entreprenörer och nya företag.

– Kortfattat handlar entreprenörens roll om att kombinera resurser för att skapa vinst ur en affärsidé. Därför innebär rollen som entreprenör också att svara på förväntningar från intressenter som är anknutna till honom eller henne och till företaget. Intressenterna kan vara anställda som förväntar sig lön för sitt arbete, leverantörer som förväntar sig betalt för de produkter/tjänster man levererar eller kunder som förväntar sig produkter/tjänster till viss kvalitet och enligt vissa önskemål i gengäld för vad de betalar, säger Daniel Örtqvist.

När förväntningarna från intressenterna blir omöjliga, otydliga eller orimliga skapas påfrestningar på entreprenören. Dessa påfrestningar kallas med ett gemensamt namn rollstress och innebär svårigheter att utföra och uppfylla rollen som entreprenör.

Resultaten av forskningen visar att entreprenörer upplever rollstress i paritet med många andra organisatoriska roller. Även om den är något lägre än exempelvis sjuksköterskor och militärer så är den fortfarande högre än exempelvis ledare och revisorer. Studien visar också att flera entreprenörer väljer att göra uppoffringar i sina privatliv för att hantera rollstressen och öfr att lyckas med sitt företagande. Dess uppoffringar sker dock på bekostnad av utmattning och minskad tillfredsställense med de resultat som företagandet genererar. När utbrändhetssymptom och ett växande missnöje tar överhanden, börjar entreprenören istället söka vägar ut ur sin verksamhet.

– Därför är det är viktigt att förstå vad som orsakar stress och hur den kan hanteras. Det är tydligt att den här typen av stress till stor del beror på att olika personer har bättre respektive sämre förutsättningar för att starta och driva nya företag i vissa typer av industrier och omgivningar.

– ”Trösten” är väl att de förutsättningarna kan tränas upp och läras in. Och som ett led i arbetet med att bättre förstå hur de negativa effekterna kan minskas har också ett antal olika stresshanteringstekniker undersökts. Det kan till exempel handla om att lära sig att hantera utmaningar både genom att förändra sitt eget beteende men också om att påverka andras. Det kan också handla om att lära sig bli mer effektiv, om att förhandla till sig längre tid för att genomföra arbetet eller om att få hjälp av anställda, vänner eller familj.

Daniel Örtqvist kommer ursprungligen från Norrtälje och tog sin magisterexamen i företagsekonomi vid Luleå tekniska universitet 2003.

Upplysningar: Daniel Örtqvist, tel. 0920-49 22 82, daniel.ortqvist@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

På regeringens initiativ avsatte riksdagen 440 miljoner kronor år 2001 till forskning om biologisk mångfald som fördelades via Formas och Vetenskapsrådet. Skriften presenterar resultat från 30 forskningsprojekt.

– Satsningen har varit värdefull och gett oss ny och viktig kunskap, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Formas. Skriften skickas i dagarna till landets alla gymnasieskolor och kommunekologer och vi hoppas att den ska bidra till att forskningsresultaten når många.

Projekten indelas i fyra delar: Artnivån, Gennivån, Ekosystemnivån samt Människan och mångfalden. Under artnivån ser vi hur vednedbrytande svampar fungerar, att skogsbruket hotar den större svartbaggen, vad som reglerar mångfalden av rovdjurs egenskaper och att flytten är viktig för vadarfåglarnas mångfald i Arktis m m.

Under gennivån läser vi om orkidéer som ser likadana ut fast de är olika arter, äpplen och jordgubbar som inte är allergena, virus som ökar bakteriers genetiska mångfald och om hur genetisk variation ger bakterier nya möjligheter. Vi lär oss att nya fjärilsarter kan uppstå när dessa väljer fler värdväxter, att den färgstarka mångfalden hos den afrikanska fågelgruppen änkor och biskopar uppkommit genom sexuell selektion.

På ekosystemnivån ser vi att artrika växtsamhällen lättare invaderas av nya arter och att komplexa ekosystem är mer robusta. Vi läser om, epifytiska mossor som växer på träd, hur fjärilar flyttar, fysiska hinder som stoppar fisken, att våtmarker utan fisk renar vattnet bättre och hur djuren påverkar miljön på havsbotten.

Under människan och mångfalden finns projekt om hur kunskap om människors attityder förenklar naturvården, om svenskarnas vilja att betala för en utökad vargstam, om hur ett öppet landskap bevaras tillsammans med lokalbefolkningen och om hur skötseln av grönområden är viktig för den biologiska mångfalden.

Skriften beställs kostnadsfritt via Vetenskapsrådets publikationstjänst Formas nätbokhandel eller via www.utbudet.com. För recensionsex. maria.guminski@formas.se

Kontaktinformation
Birgitta Johansson, Formas, birgitta.johansson@formas.se 0709-16 84 25
Emilie von Essen, Formas, eve@formas.se Formas, 0733 50 31 61
Lars M Nilsson, Vetenskapsrådet, 08-546 44 205, lars.nilsson@vr.se 0708-897 821
Anna.Karin.Svenningsson, Vetenskapsrådet, anna-karin.svenningsson@vr.se 0733 55 38 54

Den förändrade eftervården med så kallad tidig hemgång gör att en nybliven mamma tillsammans med sitt nyfödda barn på många håll i landet stannar i genomsnitt 2,5 dygn på BB-avdelningen. Tidig hemgång introducerades i 1980-talets Sverige för att möta efterfrågan på en mer familjecentrerad vård och 1993 definierade socialstyrelsen begreppet tidig hemgång som ”utskrivning inom 72 timmar av frisk mamma och friskt barn efter normalförlossning och med organiserad uppföljning”.

– I dag varierar det i vilken utsträckning landstingen erbjuder uppföljning via hembesök av barnmorska. Dett minskade stödet till nyblivna föräldrar samt de långa avstånden som familjer i glesbygd ofta har till sjukhus och barnmorskor på BB-avdelningar, gör att det är viktigt att studera hur ett ökat stöd till de nyblivna föräldrarna kan se ut, säger doktoranden Inger Lindberg, som den 1 juni disputerar vid Luleå tekniska universitet.

I en pilotstudie fick de nyblivna föräldrarna låna en videokonferensutrustning som de kopplade till sitt bredbandsuttag hemma. Via utrustningen kunde de stå i dygnet-runt-kontakt med barnmorskorna på BB-avdelningen vid Sunderby sjukhus. I den aktuella avhandlingen ingår även studier av gravida kvinnors förväntningar på eftervård och barnmorskors erfarenheter av olika organisationsförändringar.

– En av slutsatserna av mitt forskningsarbete är att videokonferens kan fungera som en bro för att förmedla ett vårdande möte mellan föräldrar och barnmorskor efter förlossningen. Den största förväntningen gravida kvinnor hade på BB-vården var att man hade tillgång till personal vilket också var ett viktigt skäl för föräldrarna att använda videokonferens, säger Inger Lindberg.

– En annan viktig fördel som föräldrarna förde fram var att videokonferensen sparade tid och pengar, man behövde inte åka iväg till sjukhuset eller vårdcentralen när man hade problem.

Barnmorskorna å sin sida beskrev att deras arbete blivit fragmentiserat på grund av den korta vårdtiden, men ansåg att man i videokonferens kunde förlänga sin stödjande roll genom att förmedla råd och stöd till föräldrarna om exempelvis amning och barnets vård. Både barnmorskor och föräldrar ansåg att att möten via videokonferens var nästan lika bra som ett rent rumsligt möte – de hade exempelvis inga problem att handskas med utrustningen.

Inger Lindberg är född i Överkalix, blev legitimerad sjuksköterska 1978 och legitimerad barnmorska 1982. Hon tog sin magisterexamen i områdnad 1988 och har arbetat som barnmorska på BB- och förlossningsavdelning vid Centrallasarettet i Boden samt med tidig hemgångs-verksamhet vid Södersjukhuset i Stockholm. Inger Lindberg har även arbetat som Norrbottens läns landstings första kliniska adjunkt vid verksamhetsområdet kirurgi.

Upplysningar: Inger Lindberg, tel. 0920-49 38 01, inger.lindberg@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Workshopen är ett samarbete mellan UK Trade and Investment vid Brittiska ambassaden i Stockholm, Volvo och Chalmers.

Syftet är att mötas och dela erfarenheter samt diskutera framtida utvecklingsmöjligheter och samarbeten mellan svenska och brittiska företag och forskare.

Talare är bland andra Göran Johansson från Volvo Technology och Per Ekdunge från svenska företaget Powercell. Deltar gör även Bengt Steen som är adjungerad professor i miljövetenskap på Chalmers och engagerad i MISTRA:s bränslecellsprogram.

– Idag krävs mer än någonsin ett internationellt samarbete för att få fart på kommersialisering och vidareutveckling av bränsleceller. Då behöver vi också fördela roller och använda resurserna på bästa sätt. Samverkan växer fram just i sådana här möten, säger Bengt Steen.

Media är välkomna att delta under dagen.

Särskild inbjudan gäller för övriga.

Tid: 4 juni kl 8.30-15.30
Plats: Scaniasalen, Chalmers Kårhus, Chalmersplatsen 1, Chalmers tekniska högskola, Göteborg


Program
8.30-9.00 Kaffe och registrering
9.00 Välkommen – Adrian Pinder, Head of UK Trade and Investment, Brittiska ambassaden, Sverige
9.15 Göran Johansson, Volvo Technology/MISTRA:s bränslecellsprogram, Sverige
9.45 Per Ekdunge, Powercell, Sverige
10.15 Sophie von Kraemer, Kungliga Tekniska Högskolan, Sverige
”Challenges in the Development of Membrane Electrode Assemblies for High Temperature PEM Fuel Cells”
10.45 Kaffe
11.00 Dennis Hayter, Intelligent Energy, East Midlands, UK
11:30 Paul Connor, St Andrew’s University / St Andrew’s Fuel Cells Ltd (UK)
12:00 James Lewis, Bac2 (UK)
12:30 Karen Brace, Ilika Technologies Ltd (UK)
”High Throughput Discovery of PEMFC Catalysts”
13:00 Lunch
14:00 Rundabords-diskussion
15:30 Slut

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Helena Lindén, Brittiska ambassaden
Tel: 08-671 30 53
E-post: helena.linden@fco.gov.uk

Bengt Steen, adjungerad professor i Miljösystemanalys, Chalmers
Tel: 031 – 772 21 77
E-post: bengt.steen@chalmers.se

– Frågan är viktig då den påvisade riskökningen kan komma att påverka gällande gränsvärden för befolkningen. En djupare kunskap om riskerna med radioaktiv strålning är väsentlig för strålskyddsarbetet och gör det möjligt att förebygga sjukdomar, säger Martin Tondel, läkare och forskare i miljömedicin som inom kort lägger fram sin doktorsavhandling Malignancies in Sweden after the Chernobyl accident in 1986.

Tondel har i två studier med olika metoder visat en liten men statistiskt säker ökning av cancerfallen i norra Sverige, där nedfallet av radioaktivt cesium-137 var som störst. Risken ökade parallellt med stigande nedfall: upp till 20 procents riskökning i den högsta av sex kategorier. Detta motsvarar att 3,8 procent av de inträffade cancerfallen fram till 1999 kan tillskrivas det radioaktiva nedfallet. Denna riskökning är i sin tur 26 gånger större än den senaste riskuppskattningen bland de mångdubbelt högre exponerade överlevande efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.

Ökningen i Tondels studier kom anmärkningsvärt kort tid efter olyckan, då det vanligen anses ta decennier för en cancer att utvecklas. I avhandlingen diskuteras tolkningen av forskningsresultaten ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Slutsatsen är att det finns ett vetenskapligt stöd för ett samband mellan det radioaktiva nedfallet och ökningen av antalet cancerfall.


Avhandlingen läggs fram vid disputation 4 juni kl 9.00 i Aulan, Hälsans hus, Campus US, Linköping.

Kontaktinformation
Martin Tondel 013-221454, martin.tondel@lio.se

Analysen utgår från de uppgifter som finns i ristarsignaturerna – eller ristarformlerna som de kallas i avhandlingen – på framför allt runstenarna. Utifrån detta material är det svårt att hävda att de runkunniga skulle ha skiljt sig från de övriga personer som vi möter i dessa inskrifter. Intrycket är i stället att den som ristade runorna i regel tillhörde den grupp som framför allt lät resa runstenar, nämligen den mer välbeställda bondebefolkningen. Något konkret exempel på att en vikingatida runristare också har varit präst eller missionär finns inte.

De flesta namngivna runristare finns framför allt i Uppland och man har menat att de för det mesta har varit professionella yrkesmän, men det finns också många ristare som bara är kända från någon enstaka sten. I avhandlingen behandlas ett antal sådana ristare. Eftersom de endast har utfört ett fåtal stenar inom ett begränsat område skulle man kanske förvänta sig att de har varit beroende av mönster från mer produktiva ristare. En jämförelse med en sådan ristare, Åsmund Kåresson, visar dock att de ofta är förvånansvärt självständiga, vilket tyder på existensen av olika lokala skrifttraditioner.

Den kanske största överraskningen i undersökningen rör just den nämnde Åsmund. Han anses vara den store stilbildaren inom den uppländska runstenskonsten under 1000-talet och har ibland till och med identifierats med en engelsk missionsbiskop. Att andra ristare har efterliknat ornamentiken på Åsmunds stenar är helt klart, men märkligt nog har hans ganska egenartade och delvis ålderdomliga sätt att skriva fått mycket få efterföljare i Uppland. Däremot har man menat att Åsmund har influerat runristarna i Hälsingland, Medelpad och Jämtland, där alla skriver som han gör. Som visas i avhandlingen är det i stället troligare att Åsmund ursprungligen kommer från något av de norrländska landskapen och att det är han som har tagit den speciella skriftkonventionen till Uppland. Denna iakttagelse förändrar också bilden av hur runstensseden spreds i landskapen norr om Mälaren i vikingatidens slutskede.

Avhandlingens titel: Mästare och minnesmärken. Studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Magnus Källström, doktorand vid Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, tfn 08-16 42 95, mobil 070-658 85 30, e-post: magnus.kallstrom@nordiska.su.se

De inbjudna talarna ligger i bioinformatikens frontlinje. Bland huvudtalarna märks Ajay K. Royyuru från IBM:s Thomas J. Watson Research Center, som inleder, efter rektor Göran Sandbergs invigningstal, med att berätta om The Human Genographic Project.

IBM och National Geographic Society har inlett ett forskningssamarbete som går ut på att kartlägga människans vandring och utbredning över jorden. På det sättet vill man skaffa sig en bättre förståelse för hur likheter och olikheter hos människan har uppkommit.

Projektet går under begreppet The Genographic Project och kommer att pågå under fem år. Tanken är skapa världens största DNA-bank med DNA från allmänhet och ursprungsbefolkningar och banken ska vara tillgänglig för historiker, antropologer och forskare inom ärftlighetslära.

– Bland annat kan den som vill köpa ett paket som gör att man kan skicka ett DNA-prov från sig själv och få sitt ursprung kartlagt. Du får då chansen att veta vilka dina urförfäder var och hur ättlingarna sedan har vandrat över jorden fram till dig själv, berättar professor Stefan Jansson som tillhör konferensens organisationskommitté.

Rob DeSalle, från American Museum of Natural History, kommer att föreläsa om projektet ”Barcoding Life on Earth”. Projektet går ut på att genetisk identifiera och ”streckkodsmärka” jordens alla arter.

Mindre än en femtedel av jordens tio miljoner växt- och djurarter har namngetts. Projektet syftar till att identifiera och märka alla arter, fiskar och fåglar till att börja med, och lägga in dem i en databas. 2010 hoppas man att kartlägganingen av alla tio miljoner arter ska vara klar.

– Många forskningsprojekt har stora ambitioner, men det här är ett par av forskningens allra vildaste idéer som faktiskt håller på att bli verklighet. Det här är två mycket intressanta föreläsningar som även andra än bioinformatiker kan ha stor behållning av därför hälsar vi i organisationskommittén alla intresserade välkommen till konferensens inledning, säger Stefan Jansson.

Tider: måndagen 4 juni i Aula Nordica

12:00-12:20 Mötet öppnas av Rektor Göran Sandberg

12:20-13:20 Opening Keynote Lecture: ”The Human Genographic Project”, Ajay K. Royyuru, PhD, IBM Thomas J. Watson Research Center

13:20-14:20 Linnaeus Lecture: ”Barcoding Life on Earth” Rob DeSalle, American Museum of Natural History

Se hela programmet på: http://www.bioinformatics2007.conf.umu.se/

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Uwe Sauer, Umeå Centre for Molekylär Patogenes (UCMP), Umeå universitet
Tel 090-785 67 84
Mobil: 070-635 18 03
E-post: uwe@ucmp.umu.se

Stefan Jansson, Umeå Plant Science Centre (UPSC), Umeå universitet,
Tel: 090-786 53 54
Mobil: 070-677 23 31
E-post: Stefan.Jansson@plantphys.umu.se

Sambandet mellan klimatförändringar och extrema väderförhållanden är ett faktum. Under senare år har antalet katastrofer ökat – såväl i antal som i omfattning. Koldioxidutsläpp medför en högre temperatur som ökar luftfuktigheten, vilket i sin tur leder till ökad nederbörd.

– Vi ser att områden nära floder har blivit mer riskabla. Det kan också konstateras att befolkningsökning och miljöförstöring är faktorer som ökar risken i redan utsatta regioner. I min avhandling har jag utarbetat metoder för att hitta en effektiv och hållbar strategi som kan minska risken för att drabbas. Skadornas omfattning kan också reduceras, säger Karin Hansson.

I sin avhandling beskriver Karin en modell för att utvärdera olika strategier för att hantera översvämningar. Modellen tar hänsyn till en mängd variabler som kan påverka katastrofernas omfattning och konsekvenser.

– Min systematiska modell är avsedd att hjälpa beslutsfattare när de ska hitta en hållbar policy att hantera dessa katastrofer. En policy som passar just deras ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden. Jag har särskilt inriktat mig på utvecklingsländer. De verktyg som rekommenderas i denna process är datasimulering kombinerat med analytisk utvärdering, säger Karin Hansson.

I avhandlingen refereras till två olika konkreta fall där modellen har använts: floden Tisza i Ungern samt Röda floden i Vietnam.

Titel: ”A Framework for Evaluation of Flood Management Strategies”

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Karin Hansson, Institutionen för data- och systemvetenskap, tfn 08-16 16 07, mobil 070 415 26 53, e-post karinh@dsv.su.se

Maltkornet är den viktigaste råvaran när man gör öl och det skall uppfylla en lång rad kvalitetskrav. Ett av kraven gäller proteinhalten som bör ligga i spannet 10,5-11,0 procent för att fungera optimalt vid mältning och öljäsning, även om 9,5-11,5 accepteras*.

Det är svårt att uppnå rätt proteinhalt för odlaren, eftersom maltkornet odlas på åkrar med varierande jordarter och också är utsatt för ett oförutsägbart väder. Det går förvisso att gödsla rejält redan på våren, innan man vet något om hur grödan kommer att utvecklas, men det finns både ekonomiska och miljömässiga skäl att anpassa gödselmängden så att den lagom täcker växternas behov. Detta är grundtanken inom precisionsodling, där korn hittills fått begränsad uppmärksamhet.

CG Pettersson har undersökt möjligheten att förutsäga proteinhalten i maltkorn tidigt i grödutvecklingen och att använda en andra gödselgiva för att justera totalmängden gödselkväve. Problemet är att det behövs en prognos för proteinhalten senast i början av stråskjutningen, annars kommer en eventuell andra gödsling så sent att man får en lägre skörd med högre proteinhalt än om man lägger hela det förväntade gödselbehovet vid sådd.

I sina försök har CG Pettersson varierat såväl gödselmängder som tidpunkter och metoder för gödsling, och parallellt har han analyserat en mängd faktorer i mark, gröda och skördade kärnor. Han har använt ny teknik i form av mätningar av kornets förbrukning av ljus, tillsammans med klassiska metoder som temperaturer under viktiga processer eller så enkla uppgifter som dagen då lantbrukaren sådde, för att göra modeller som förutsäger hur proteinhalten varierar såväl inom kornfält som mellan fält och olika år.

Sammanfattningsvis kunde den förväntade proteinhalten vid skörd förutsägas tillräckligt tidigt i grödans utveckling för att en tvåstegsgödsling, med det andra steget kontrollerat av en sensor som mäter klorofyllets ljusanvändning, ska vara realistisk. Ett sådant system skulle höja kvaliteten i det producerade maltkornet, men också ha potentiellt miljömässiga fördelar genom en bättre balans mellan behov och tillförsel av kväve. Någon utvärdering av ett sådant gödslingssystem rymdes inte avhandlingsarbetet, men är planerad.

Gödslingsförsöken visade också att skördenivån var opåverkad och proteinhalten nästan opåverkad av om allt kväve gavs vid sådd, vilket är den dominerande metoden, eller om kvävet delades upp med en startgiva vid sådd och en kompletterande vid stråskjutningens början.

* En högre proteinhalt fördröjer groningen i mälteriet och kan även ge ett grumligare öl. En lägre proteinhalt ger en sämre enzymaktivitet under jäsningen, vilket fördröjer nedbrytningen av kornets stärkelse till socker, vilket i sin tur leder till en sämre jästtillväxt.

Agronom Carl-Göran Pettersson, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Predicting Malting Barley Protein Concentration – Based on Canopy Reflectance and Site Characteristics. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

Plats: Aulan, Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Tid: Fredag den 1 juni 2007, kl. 13.00.
Opponent: Dr. John Angus, CSIRO Plant Industry, Canberra, Australia.
______________

Mer information:
Carl-Göran Pettersson, 018-67 14 28, cg.pettersson@vpe.slu.se

Abstract och avhandlingen i sin helhet
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001465/

Det nya centrumet ska täcka Mellanöstern i begreppets allra vidaste bemärkelse; från Marocko i väst till Iran, Turkiet och Saudiarabien i öst. Islam och arabiska dominerar visserligen i området, men även andra språk och religioner ska täckas in.
– Tanken är att det nya centrumet ska bli en samlingspunkt för studenter och forskare inom olika discipliner, säger centrumets föreståndare Leif Stenberg.

Redan idag finns mycket forskning utspridd på en mängd olika institutioner; inom ekonomisk historia studeras exempelvis Historiska hinder till modernisering i Mellanöstern, islamologer ägnar sig om allt från den saudiska samhällsdebatten efter 11 september till marockansk familjerättslagstiftning, och vid institutionen för teknisk vattenresurslära studeras bland annat metoder för återanvändning av avloppsvatten inom bevattning i Mellanöstern. Inom ramarna för det nya centrumet ska man nu ordna forskarseminarier, workshops och konferenser så att den breda kunskapen som finns vid Lunds universitet kan samordnas och utnyttjas på allra bästa sätt.
– Det finns ett stort behov i samhället av människor med bred och kvalificerad överblick över förhållandena i Mellanöstern, säger rektor Göran Bexell, som är en av initiativtagarna till Centrum för Mellanösternstudier.
Lunds universitet ger redan rad kurser med anknytning till Mellanöstern men inom ramarna för centrumet planeras nu för fler utbildningar, bland annat ett mastersprogram och skräddarsydda utbildningar åt olika företag och organisationer med kontakter i regionen.

Centrum för Mellanösternstudier leds av en styrelse med representanter från universitetet, Utrikesdepartementet och kultur- och näringsliv.

Jordaniens prins El Hassan bin Talal inviger Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet. Vid ceremonin föreläser även Ingmar Karlsson, generalkonsul i Istanbul och Peter Wallensteen, professor vid Uppsala universitet

För mer information tala med föreståndare Leif Stenberg på telefonnummer 0705-36 44 35

Exempel på Mellanösternforskning vid Lunds universitet
Ekonomisk historia
Kommersiella banker och ekonomisk utveckling i Libanon
Utbildningens roll i den egyptiska samhällsutvecklingen.
Historiska hinder till modernisering i Mellanöstern

Humanekologi
Hedersfrågan

Historia
Förintelsens plats i den israeliska historiekulturen
Antisemitism bland araber och muslimer
Framväxten av den iranska nationalismen under mellankrigstiden

Islamologi
Islamisering av vetenskap
Politisk sufism i Syrien
Islamisk predikokonst och retorik
Den saudiska debatten om islams politiska roll mot bakgrund av attentaten den 11 september, kriget i Irak och attentaten i Riyadh 2003
Missionsbegreppet inom islam
Familjerättslagstiftning i Marocko
Talibanernas uppgång och fall
Salman Rushdies författarskap

Judaistik
Sionism: från utopi till ideologi

Kyrkohistoria
Kristendomens roll och framväxt i Mellanöstern de första århundradena efter Kristus
Minoriteternas plats i judendom, kristendom och islam
Religionsmöten, särskilt judisk-kristna relationer
Mötet mellan paganism och kristendom i 400-talets Alexandria och Beirut

Sociologi
Arabiska volontärer i Afghanistan 1978-89
Sociala rörelser och demokratiseringsprocesser i Mellanöstern

Statsvetenskap
Konfliktlösning och israelisk-palestinska förhandlingar 1988-1998
Tolkningsföreträde i israelisk historieskrivning

Teknisk vattenresurslära
Olika forskningsprojekt som berör Mellanösterns knappa vattenresurser:
-Återanvändning av avloppsvatten inom bevattning i Mellanöstern
-Insamling av regnvatten från tak eller asfalt exempelvis för dricksvatten eller bevattning
-Metoder för användning av saltvatten

Byggnadsfysik
– Nya idéer till hållbara energisystem

Vetenskapsrådet har samlat fem forskare till en frukost där barns hälsa och ohälsa under uppväxten belyses ur flera perspektiv då deras forskningsprojekt presenteras.

Program:
Uppsala Birth Cohort flergenerationssudie
Ilona Koupil professor vid Centre for Health Equity Studies, CHESS, Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Fyra generationer studeras för att utforska hur sociala, ekonomiska och biologiska skillnader reproduceras över generationer.

Normbrytande beteende hos barn
Henrik Andershed, docent på Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap vid Örebro universitet, forskar om uppförandestört beteende i barndomen med syftet att bland annat utveckla ett interventionsprogram som ska kunna användas i skola, psykiatri och socialtjänst.

Mobbning som socialt samspel
Ann-Carita Evaldsson, professor på Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet, berättar om sitt tvärvetenskapliga forskningsprojekt kring mobbning som socialt samspel i en mångkulturell skola. Hur används vardagliga mobbningsaktiviteter av flickor respektive pojkar för att mobilisera status och sociala skillnader är en frågeställning.

Ursprungskultur och uppväxtkultur. Kulturens betydelse för internationellt adopterades hälsa och livskvalitet
Judith Lind, forskarassistent på Institutionen för hälsa och livskvalitet vid Linköpings universitet, kommer att berätta om sin forskning kring ursprungskultur och uppväxtkultur och dess betydelse för livskvalitet.

Växa upp – övervikt, fetma och undervikt bland barn och ungdomar relaterat till uppväxtmiljö och livsstil under barndomen
Agneta Sjöberg, forskare på Institutionen för medicin i Göteborg studerar socioekonomins betydelse för längd- och viktutveckling bland 10-åringar i Göteborg.

Inleder gör Ulf P Lundgren, huvudsekreterare vid utbildningsvetenskapliga kommittén, professor i pedagogik vid Uppsala universitet. Moderator är Gisela Dahlquist, professor i klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Tid & plats:
Tisdagen den 5 juni kl. 9.30-11.00 på Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, Stockholm.
Kaffe & smörgås serveras från kl. 9.00. Välkomna!

Kontaktinformation
anna.karin.svenningsson@vr.se, tel 08-546 44 219.

För att kunna sälja till en bred målgrupp gäller det att spela på värderingar som alla kan relatera till och känna igen sig i. Kändisförsäljning blir försäljning av värderingar, politik och religion anpassad efter det kulturella sammanhanget, som ser olika ut i Sverige och USA.

− Medan amerikanska artister presenteras som störst, bäst och vackrast är svenska artister varken det ena, det andra eller det tredje, men tycker att ”det är roligt om folk tycker om det man gör”. Den svenska publiken vill veta att artisten är som alla andra och höra dem säga att de är som alla andra. Ska Robyns BMW vara okej måste hon försäkra att hon också letar extrapriser i mataffären, säger Nanna Gillberg.

− Svenska artister skapas av den kommunala musikskolan medan amerikanska artister skapas av Gud. Resultatet blir två olika sorters magi, vardagsmagi och supermagi, som i min avhandling illustreras med hjälp av tv-formaten ”Fame Factory” och ”The fabulous life of…”.

Det svenska programmet ”Fame Factory” bottnar i socialdemokratisk fördelningspolitik där ingen är bättre än någon annan och där det viktigaste för att bli någon är att visa att man inte är eller tror sig vara någon. Det är viktigt att inte sticka ut och att vara lojal med kollektivet.

I det amerikanska programmet ”The Fabulous life of…” byggs artisternas storhet kring konsumtionsförmåga och extravagant livsstil. Artisterna tar vara på ojämnt fördelade gudagivna gåvor och är sin egen lyckas smed såsom amerikansk konstitution föreskriver. Fokus ligger på möjligheten att komma från ingenstans och ta sig hur långt som helst och ytterligheterna är en del av samhällssystemets pedagogik.

De två tv-formaten skildrar de samhällssystem som de är en produkt av och det blir tydligt att värderingar spelar en central roll för försäljningen inom populärkulturen.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:

Nanna Gillberg, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 94 94
Mobil 0739-30 20 16
E-post: nanna.gillberg@hhs.se