Satsningen ska öka förståelsen för sociala, ekonomiska och kulturella faktorers betydelse för barns hälsa. Programstöden syftar till att förstärka och bygga ut forskarmiljöer. Det ska göra det möjligt för forskargrupper att ta upp nya, angelägna frågeställningar och bearbeta dem under en längre tid.
Vid Centre for Health Equity Studies in Stockholm, CHESS, ska skolans betydelse för de ungas psykiska och psykosociala hälsa studeras. På Göteborgs universitet startar ett forskningsprogram om barns livsstil och fetmaepidemin. Två program drivs av Karolinska institutet, där det ena gäller en studie om betydelsen av miljö- och livsstilsfaktorer under graviditet och barnets tidiga uppväxt för utveckling av allergier, det andra gäller utvecklingen av mental hälsa och beteendeproblem kopplat till arv och miljö.
Bidragen till anställningar har gått till Göteborgs universitet och Örebro universitet. Det ena programmet ska bl.a. med hjälp av skolhälsovården studera utvecklingen av övervikt, fetma och undervikt hos ett antal barn i Göteborg kopplat till socioekonomiska faktorer. I Örebro ska tre projekt involveras i ett program för att förstå risk- och skyddsfaktorer för beteendeproblem, utveckla och utvärdera ett nytt interventions-
program samt ta fram ett nytt utredningsinstrument som kan användas av skola, psykiatri och socialtjänst.
Utlysningarna hade en bred inriktning och omfattade såväl medicinsk som beteende- och samhällsvetenskaplig forskning. En beredningsgrupp, gemensamt utsedd av FAS och Vetenskapsrådet, har bedömt ansökningarna.
Programstöd – mer information lämnas av:
Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se – www.fas.se
Bidrag till anställning som forskarassistent – mer information lämnas av:
Janet Eltebo, forskningshandläggare
Tfn: 08-546 44 290
E-post: janet.eltebo@vr.se – www.vr.se
Darius Strasevicius har i sin avhandling undersökt hur vattenkraftutbyggnaden påverkar mängden knott längs de sju stora Norrlandsälvarna, från Torne älv i norr till Ume älv i söder. Han har också studerat vilka konsekvenser denna påverkan får för de fåglar som lever längs älvarna.
– Knottlarver behöver rinnande vatten för att kunna fånga upp näring, men i de utbyggda älvarna kan vattnet vara helt stillastående. Detta för med sig att fåglar som lever längs utbyggda älvar inte får tillgång till lika mycket mat, förklarar Darius Strasevicius.
För att samla knott har Darius Strasevicius kört mer än 4500 km med ett stort nät på biltaket. På detta sätt har han fångat och identifierat över 70 000 knott.
Skillnaden i antalet knott mellan älvtyperna visade sig vara mycket större för knotthanar än för knotthonor. Vid de orörda älvarna kunde det finnas upp till 100 gånger fler knotthanar. De stannar, till skillnad från honorna, i närheten av den älv där de fötts. Knotthonorna är däremot rörligare och kan flyga långt i jakt på en måltid blod. I medeltal fanns ungefär sju gånger fler knott längs de orörda älvarna.
Hur fågelsamhällena ser ut skiljer sig också mellan orörda och utbyggda älvdalar. Den insektsätande fågeln svartvit flugsnappare har lättare att föda upp ungar längs orörda älvar jämfört med utbyggda älvar. Detta är förmodligen en effekt av den större mängden insekter som finns längs orörda älvar. Antalet fåglar som inte äter insekter tenderar att minska, efter häcksäsongen, längs orörda älvar medan de ökade längs utbyggda älvar.
Via knott sprids blodparasiten Leucocytozoon, som kan vara dödlig för fåglar. Darius Strasevicius fann en högre frekvens av parasiten i fåglar längs den ”orörda” Vindelälven jämfört med den reglerade Umeälven. Detta mönster stämmer väl överens med tätheten fågelparasiterande knott som är lägre längs Umeälven. Olika knottarter väljer nämligen olika värdar, helst attackerar knott stora och vanliga djur som t.ex. älg, sork, tjäder och orre.
Darius Strasevicius kommer ursprungligen från Litauen. 1997 kom han till Umeå universitet som utbyetsstudent i mikrobiologi. Tre år senare påbörjade han sina forskarstudier i ekologi.
Fredagen den 25 maj försvarar Darius Strasevicius, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Indirect effects of river regulation: consequences for landbirds of reduced numbers of aquatic insects.
Disputationen äger rum klockan 13 i Lilla hörsalen, KBC-huset. Fakultetsopponent är docent Eeva Tapio, University of Turku, Finland.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Darius Strasevicius, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 66 34
E-post: darius.strasevicius@emg.umu.se
Eva-Lotta Eriksson vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping hade gjort det bästa vetenskapsreportaget. Det handlade om Anders Svenssons doktorsavhandling om kommunikationen på webbsajten HV-fantasten.
Till bästa utbildningsfilm utsågs bidraget ”Försöka förstå”, om vad som är lärande och hur man forskar om pedagogik, av Gunnar Zetterberg och Per Sättberger från Lärarhögskolan i Stockholm.
Informationsfilmklassen vanns av fyra studenter från Högskolan Väst; Christina Bertman, Christian Borg, Ludvig Ekelund och Sofia Larsson med kortfilmen ”Olyckan”. Den hade gjorts under utbildningen och blev så lyckad att Räddningsverket köpte in den.
Prislistan i de tre klasserna:
Vetenskapsreportage:
1. Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. HV-fantasten (Eva-Lotta Eriksson)
2. Lärarhögskolan i Stockholm. Träna bort koncentrationssvårigheter (Gunnar Zetterberg, Per Sättberger, Linda Karlsson och Lina Leuven)
3. Högskolan i Borås. Eldsjäl i Vävskolan (Annika Koldenius, Jan-Erik Andersson)
Hedersomnämnande: Högskolan i Halmstad. Chefens tid (Mikael Herrman och Lasse Vastersson).
Informations/presentationsfilm:
1. Högskolan Väst. Olyckan (Christina Bertman, Christian Borg, Ludvig Ekelund och Sofia Larsson)
2. Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Välkommen till HLK (Josefina Sahlin och Malin Burström)
3. Lärarhögskolan i Stockholm. Är information kunskap?
(Linda Leuven, Mafrtin Nordesjö, Gunnar Zetterberg och Per Sättberger)
Utbildningsfilm:
1. Lärarhögskolan i Stockholm. Försöka förstå.
(Pia Johansson, Gunnar Zetterberg och Per Sättberger)
2. Karolinska institutet. Det våras för infektionen.
(Thomas Nixon och Sofia Olsson)
3. Högskolan i Borås. Design och konsumtion.
(Lars G. Strömberg och Filip Nilsson)
I varje klass tävlade 10 filmer, max fem minuter långa.
Varje jury hade en egen klass.
Jurymedlemmar var Christina Björk och Sten-Åke Pettersson, Utbildningsradion, Ingela Grahn, Jordbruksverket, Gabriella Norlin, Vetenskapsrådet, Kicki Hultin, SVT Göteborg, Mohamed Chaib, Högskolan för lärande och kommunikation samt studenterna Andreas Lindgren, Jens Elfsberg och Carl-Johan Karlsson.
Festivalen arrangerades av projektet Västsvensk Universitets-TV inom det Västsvenska universitetssamarbetet i samarbete med Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Projektet Västsvensk Universitets-TV leds av Cecilia Anderson Edwall, chef för Digitala Medier vid Göteborgs universitet och Lars-Åke Engblom, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Kontaktinformation
Lars-Åke Engblom, tfn 036 10 14 51, 036 14 43 70, 0708-796 279, lars-ake.engblom@hlk.hj.se.
Cecilia Anderson Edwall, tfn 031 786 2013, 070 772 75 49, cecilia.edwall@adm.gu.se
Konferensen ”ICF-CY – Ökad delaktighet för barn och unga i behov av särskilt stöd” äger rum på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping 24-25 maj 2007.
Vad betyder ICF-CY?
ICF är WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (International Classification of Functioning, Disability and Health). ICF med tillägget CY är klassifikationsmodellen för barn och unga (Child and Youth).
På konferensen presenteras det senaste inom området av föreläsare från Sverige, Norge, Island och USA.
I Sverige koordineras arbetet via forskningsprojektet CHILD och Eva Björck-Åkesson (VD och professor vid HLK) som leder den svenska arbetsgruppen för ICF för barn och ungdom.
Till konferensen i Jönköping kommer ca 100 deltagare från hela Norden.
Arrangörer för konferensen är Högskolan för lärande och kommunikation, Hälsohögskolan och Mälardalens högskola inom ramen för forskningsprojektet CHILD.
Kontaktinformation
Lotta Olofson, konferensansvarig, tfn 036-10 15 01, 0706-56 43 44
Eva Skillgate, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, har i en studie jämfört effekten av naprapati med effekten av rådgivning av läkare enligt de riktlinjer som tidigare visats vara bäst vid rygg- och nackbesvär. Resultaten visar klara skillnader till fördel för naprapatin.
I studien om 409 patienter jämfördes två grupper av personer som led av besvär i rygg och nacke. Efter en läkarundersökning där allvarliga tillstånd kunde uteslutas lottades patienterna mellan två behandlingsalternativ. Hälften behandlades av naprapat och den andra hälften fick rådgivning och stöd av läkare i syfte att stärka patientens tro på sig egen förmåga att hantera besvären. Rådgivningen gick ut på att förmå patienten att röra sig även om det gör lite ont, och att leva ett så vanligt liv som möjligt.
Tolv veckor efter studiens start uppgav 57 procent i naprapatgruppen att deras tillstånd var ”väldigt mycket förbättrat”. Motsvarande andel i kontrollgruppen var 13 procent. 69 procent i naprapatgruppen och 42 procent i kontrollgruppen uppgav en tydlig smärtminskning, och 19 procent i naprapatgruppen och 7 procent i kontrollgruppen var helt återställda 12 veckor efter studiens start. Resultaten var liknande även när patienter med ryggbesvär och nackbesvär analyserades var för sig. De flesta patienterna hade haft sina besvär i mer än ett år.
Naprapati är ett speciellt system för att återställa funktion och minska smärtan i muskler och leder. Behandlingen är manuell, och naprapaten använder sig av manipulation och mobilisering av ryggraden och andra leder, samt mjukdelsbehandling som töjning och massage. Ofta kompletteras behandlingen med olika former av träning och rådgivning.
– I studien undersöktes en mycket vanlig typ av rygg- och nackbesvär. Resultaten öppnar för att naprapati kan integreras i den vanliga vården i högre grad än vad som görs i dag för dessa patienter, säger Eva Skillgate.
Publikation:
”Naprapathic Manual Therapy or Evidence-Based Care for Back and Neck Pain: A Randomized, Controlled Trial”
Eva Skillgate, Eva Vingård, Lars Alfredsson
Clinical Journal of Pain, maj 2007, 23:431-439
För mer information, kontakta:
Doktorand Eva Skillgate
Tel: 08-524 879 95
Mobil: 070-920 99 30
E-post: eva.skillgate@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Tidigmodern tid, det vill säga 1520-1815, präglades av krig, missväxt och farsoter. För många var utgången dödlig. Att människor dog innebar inte bara att den döda skulle omhändertas, utan också att livssituationen förändrades för många levande. För dessa kunde dödsfallet innebära sorg och saknad, ekonomiska bekymmer likväl som problem med att mentalt acceptera dödsfallet.
Ann-Sofie Arvidssons avhandling tar, med betoning på perioden 1686-1823, upp frågor om hur myndigheterna ansåg att de döda skulle omhändertas och om vad som förvän-tades av de sörjande.
– Att påstå att sörjande i äldre tid enbart fick hjälp av sitt personliga och lokala nätverk är fel. Myndigheternas agerande i samband med dödsfall är inte, som vi gärna tror, kopplat till välfärdsstaten, säger Ann-Sofie Arvidsson.
Regelverket för begravningar och förklaringar av hur de döda borde hedras visar på myndigheternas engagemang. Källorna visar att det kunde vara straffbart att meddela dödsfallet, liksom att bjuda begravningsgästerna på mat och dryck. Andra frågor som besvaras är vad prästen egentligen förmedlade vid begravningen och vad som ansågs trösta, samt på vilka sätt efterlevande kunde få ekonomiskt bistånd till sin överlevnad.
Med hjälp av begreppen stöd och krav analyseras statens och kyrkans agerande gentemot efterlevande så som det speglas i lagar, psalmer, förordningar och sorgkorrespondens. Analysen fungerar också som en fallstudie av relationen mellan myndighet och individ. Ann-Sofie Arvidssons avhandling visar att denna relation i mindre grad präglades av fostran än vad som tidigare ansetts, medan omsorgen om individen hade framträdande betydelse.
Avhandlingens titel: Makten och döden. Stat och kyrka möter svenska efterlevande under ett långt 1700-tal
Kontaktinformation
Ytterligare information: Ann-Sofie Arvidsson, doktorand vid Historiska institutionen, tfn mo-bil 073-6520271, e-post ann-sofie.arvidsson@historia.su.se
För bilder kontakta: Maria Erlandsson, presschef Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mo-bil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Varje år dör barn under sitt första levnadsår. Många föds för tidigt eller är tillväxthämmade.
– Vad som ligger bakom dessa födelseutfall är inte alltid klart, men oavsett vilken aspekt av spädbarnens hälsa man än tittar på verkar det finnas skillnader över hela det sociala spektrat, det är inte bara de som har lägst status som har högre risker för dessa utfall, säger Marit Gisselmann, verksam vid CHESS, Centre for Health Equity Studies, Stockholms universitet.
Marit Gisselmann har i sin avhandling fokuserat på mammans sociala klass och utbildning. Hon menar att länken mellan mammans och barnets hälsa inte har uppmärksammats tillräckligt i forskning kring ojämlikheter i hälsa.
– När man tydliggör denna länk, blir det intressant att titta på mammans levnadsvillkor och resurser, och där finns socioekonomiska skillnader som påverkar fostret.
I internationell jämförelse är Sverige ett relativt jämlikt land med lägre inkomstskillnader, ett bra socialförsäkringssystem och mycket god mödravård och barnhälsovård. Trots detta verkar alltså socioekonomiska faktorer spela en roll för risken att föda för tidigt, att föda ett lågviktigt barn och till och med att barnet ska vara dödfött eller dö under det första levnadsåret. Bakom dessa risker finns troligen en mängd komplexa samband.
– Till exempel har moderns klasstillhörighet i barndomen betydelse för åtminstone hennes barns födelsevikt och för risken att barnet dör under den första levnadsmånaden och detta oberoende av hennes klass i vuxenlivet, säger Marit Gisselmann.
Marit Gisselmann har tillsammans med en kollega också undersökt arbetsmiljöns betydelse för kvinnors födelseutfall. Bland annat visade sig kontroll över arbetssituationen och arbetets fysiska krav ha samband med många födelseutfall, till exempel kunde forskarna se ett samband mellan låg kontroll och höga fysiska krav och låg födelsevikt och för tidig födsel. Dessa arbetsmiljöfaktorer skiljer sig åt för sociala klasser, med exempelvis högre fysiska krav i arbetaryrken.
– Det visade sig också att arbetsmiljön hade en påverkan på födelseutfall tidigare i graviditeten än då havandeskapspenningen betalas ut, säger Marit Gisselmann.
Avhandlingens titel: The first injustice: Socio-economic inequalities in birth outcome.
Mer information:
Marit Gisselmann, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholms universitet, tfn 0731-585181, 08-163899, e-post Marit.Gisselmann@chess.su.se
Behandling med vedaska anses kunna motverka försurning av mark och vatten. För att undersöka hur vedaska från biobränslen påverkar vattenkemi och biologi i en bäck har ett skogsområde i Bispgården behandlats med 3 ton aska per hektar, som är den dos Skogstyrelsen rekommenderar.
– Det som överraskar är den förhållandevis ringa påverkan behandlingen fick på såväl vattenkemi som sammansättningen av kiselalger i bäcken, säger Andreas Aronsson. Trots att askan spreds nära bäcken och i utströmningsområden, har pH-värden och alkalinitet inte nämnvärt ökat. Hög alkalinitet ger god motståndskraft mot försurning. Höga halter av för vattenorganismer giftiga former av aluminium minskade inte heller till följd av askbehandlingen, vilket är ett av huvudsyftena med askåterföring.
Förhöjda halter av grundämnet kalium i vattenlevande mossa och blad från gråal visar att ämnet snabbt lakas ut ur askan och blir tillgängligt för levande organismer. Laboratoriestudier har tidigare visat att såväl alger som vattenmossa kan dra nytta av de näringsämnen som finns i vedaskan.
– Vår tidigare hypotes om att askåterföring kan leda till övergödning av mindre vattendrag tycks inte stämma när man ser till resultaten från fältstudien i Bispgården. De förhållandevis höga halterna av potentiellt giftiga metaller, till exempel koppar, zink, kadmium eller andra giftiga ämnen, i vedaska har i våra studier inte visat sig innebära något hot mot vattenorganismer, fortsätter Andreas Aronsson.
Fortfarande saknas kunskap om vedaskans inverkan på många av de organismer som exempelvis insekter och groddjur som är anpassade till ett liv i mindre vattenförekomster i skogslandskapet. Framtida studier är därför viktiga för att undvika utarmning av ekologiskt funktionella och betydelsefulla vattenmiljöer.
Andreas Aronsson är uppvuxen i Sundsvall där han tog sin gymnasieexamen. Han disputerar i Sundsvall den 25 maj med avhandlingen ” Effects of wood ash on freshwater organisms and aquatic forest ecosystems”.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Andreas Aronsson, 060-14 85 64 67 eller 070-621 42 30. E-post: Andreas.Aronsson@miun.se
Mittuniversitetets forskare har tillsammans med CERN:s mikroelektronikgrupp och andra forskare i det internationella projektet MEDIPIX lyckats ta fram färgröntgendetektorn Medipix2.
Digital färgröntgen bygger på samma avancerade teknologi som används när kärnfysiker söker efter nya elementarpartiklar. Den stora vetenskapliga utmaningen med att bygga en färgröntgenkamera är att kunna krympa ner kärnfysikernas stora mätapparater till mikroskopiskt små format. Utläsningselektroniken för varje pixel i kamerans bildsensor ska rymmas inom 55×55 µm, och dessutom tåla röntgenstrålning. Mittuniversitetets forskare har löst dessa designproblem. De har dessutom visat att Medipix2 kan användas för att sänka stråldosen vid tandläkarröntgen. Men även industrin väntar på möjligheten att kunna se materialsammansättning på röntgenbilder.
– Med vår digitala färgröntgen kan det bli möjligt att halvera strålningsrisken vid röntgenundersökningar, säger Börje Norlin.
Vidare har Mittuniversitetet genom avancerad datorsimulering av nästa generations röntgenkameror utvecklat sätt att förbättra kvalitén på färgröntgenbilder. Dessa kameror kommer att ha både bättre upplösning och kunna visa fler färger i högre kvalité.
CERN kommer att i anslutning till disputationerna hålla ett av sina kvartalsmöten i Sundvall för att diskutera vidare utveckling av färgröntgentekniken.
Avhandlingarna försvaras vid Campus Sundsvall följande datum:
– 22 maj Suliman Adballa (licentiatseminarium), Architecture and Circuit Design of Photon-Counting Readout for X-Ray Imaging Sensors
– 25 maj Xavier Llopart, Design and characterization of 64K pixels chips working in single photon processing mode (Xavier är stationerad vid CERN i Geneve)
– 30 maj Jan Lundgren, Simulating Behavioral Level On-Chip Noise Coupling
– 1 juni Börje Norlin, Characterisation and application of photon counting X-ray detector systems
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Börje Norlin, 060-148594, 070-5256363, borje.norlin@miun.se
Jan Lundgren, 060-148556, 070-3913028, jan.lundgren@miun.se
Christer Fröjdh, 060-148733, 070-6322616, christer.frojdh@miun.se
Sjukgymnasten Annelie Gutke följde drygt 300 kvinnor i en västsvensk kommun från första hälften av graviditeten till tre månader efter förlossningen. Alla undersöktes kliniskt med avseende på ryggsmärtor i nedre ländryggen och fick fylla i frågeformulär.
Under graviditetsveckorna 12-18 hade 62 procent av kvinnorna någon form av nedre ländryggssmärta. Tre månader efter förlossningen hade var tredje kvinna fortfarande besvär. Störst var problemen hos de kvinnor vars smärtor kom från bäckenet eller både från bäckenet och nedre delen av ryggraden. Förutom smärta hade många försämrad livskvalitet och funktionsnedsättning.
Kvinnorna med kvarstående ryggbesvär hade tre gånger högre risk för så kallad postpartumdepression jämfört med dem som inte hade någon form av ryggsmärta.
Genom att identifiera dessa smärttillstånd kan man hjälpa de drabbade och ge dem riktad behandling. Idag tas inte alltid ländryggsmärtor hos gravida på allvar. Kvinnorna riskerar att betraktas som ”gnälliga” och sjukskrivning för den gruppen är starkt ifrågasatt.
-Vi har visat att detta handlar om betydligt mer än själva värken. Den påverkar kvinnans hela vardag. En del orkar bara arbeta eller gå korta stunder i taget, de klarar inte att lyfta sitt nyfödda barn ur sängen och de får dålig nattsömn. I de värsta fallen får mannen sjukskriva sig för att ta hand om barnet, säger Annelie Gutke.
Forskargruppen fortsätter nu med en behandlingsstudie. Det är viktigt att typen av smärta identifieras för att patienten ska ges rätt råd om aktivitet och träning. Gravida kvinnor får ofta samma råd som andra med ryggont, vilket ibland kan försämra deras tillstånd. Det behövs mer kunskap kring träning eftersom det är osäkert hur mammagymnastik och vattengymnastik påverkar bäckensmärta.
-Annelie Gutkes avhandling visar att ländryggsmärtor under graviditet är ett särskilt tillstånd som kräver ett nytt synsätt. Vi måste nu hitta vägar att förbättra behandlingen av dessa kvinnor, säger Birgitta Öberg, handledare och professor i sjukgymnastik.
Avhandlingen Pelvic girdle pain and lumbar pain in relation to pregnancy läggs fram vid disputation 25 maj kl 13 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Karin Harms-Ringdahl, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Annelie Gutke 0768-986007, anngu@ihs.liu.se
Birgitta Öberg 0708-993977, birob@ihs.liu.se
Vi säger och tänker saker om världen som kan vara sanna eller falska. Filosofer och lingvister intresserar sig för egenskaper som sanning och mening, så kallade semantiska egenskaper. En central fråga inom modern filosofi är om semantiska egenskaper kan förstås i naturvetenskapliga termer. Man talar om att ”naturalisera” mening och sanning.
Alexander Almérs avhandling problematiserar frågan om vad naturalisering är och undersöker vad som talar för eller emot hypotesen att mening är ett naturligt fenomen. Författaren hävdar att det finns goda skäl att söka naturalistiska förklaringar av semantiska företeelser. Men han tillbakavisar tanken att vi redan har avgörande skäl att anta att det måste finnas sådana förklaringar till dessa fenomen.
Nära förknippat med naturalism är föreställningen att det finns en naturlig värld, som är vad den är oberoende våra försök att beskriva den. Man brukar tala om realism och absolut sanning. Mot detta står olika anti-realistiska och relativistiska uppfattningar. Dessa utgår inte ifrån den realistiska hypotesen att tankar och språk handlar om en otolkad värld, eller att påståenden är absolut sanna eller falska enbart beroende på otolkade fakta. Almérs avhandling bemöter kritik mot realismen och kritiserar anti-realistiska och relativistiska sanningsteorier.
Ytterligare ett tema är centralt i avhandlingen, nämligen frågan om pragmatiska aspekter på språklig kommunikation och sammanhangets betydelse för innehållet. När vi talar med varandra så tar vi hjälp av språkets struktur och uppbyggnad för att förstå vad som sägs. Men det räcker inte alltid. Om någon säger att det regnar, så kan du bara ta ställning till det påståendet om du vet vilken plats som avses. Platsen är tillsynes inte markerad i den språkliga utsagan. En omtvistad fråga inom lingvistik och relaterad filosofi är hur mycket och vad av det som sägs som ligger kodat i språkets struktur. Författaren kritiserar ett modernt förslag, enligt vilket det språkligt bestämda innehållet spelar en relativt liten roll när vi tolkar yttranden. Också i detta sammanhang diskuteras naturalistiska ansatser. En fråga som problematiseras är vilken sorts observationer eller data man skall utgå från för att formulera och testa teorier om språklig mening och kommunikationsinnehåll.
Avhandlingens titel: Naturalising Intentionality. Inquiries into Realism & Relativism.
Disputationen äger rum tisdagen den 5 juni kl 13.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Alexander Almér, 031-786 41 80 (arb), 0768-66 48 36, alexander.almer@filosofi.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
– Vi har tagit fram en prototyp för en ”kognitiv protes”, baserad på ny sensorteknologi och artificiell intelligens, berättar forskare och projektledare Thomas Pederson.
I takt med att andelen äldre ökar utsätts vårdsystemet för starka påfrestningar. Demenssjukdomar som leder till kognitivt nedsatt förmåga ställer den drabbade inför successivt större utmaningar som till slut gör individen helt beroende av extern hjälp för att klara sin vardag. Många dementa vill dessutom bo kvar i sina hem. Detta fick forskare vid Umeå universitet att börja fundera på om det skulle var möjligt att konstruera en kroppsburen, liten apparat som tillhandahåller åtminstone en del av det stöd som behövs.
Fredag den 25 maj demonstrerar de resultatet av forskningsprojektet i MIT-huset på Umeå universitet.
– Vi visar en kroppsburen ”kognitiv protes” som i en simulerad VR-miljö kan påminna om vardagssysslor som att duka bordet eller att diska. Vi presenterar bakgrunden till designen, kända begränsningar, samt öppnar för diskussion om i vilken riktning vi ska gå i en eventuell fortsättning av projektet, förklarar Thomas Pederson. Det är fortfarande en bra bit till färdig produkt.
Forskningsprojektet som går under namnet easyADL är ett samarbetsprojekt mellan Geriatriskt Centrum vid Norrlands universitetssjukhus, VRlab, och institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet.
Mer information om projektet finns på: http://www.cs.umu.se/research/easyadl/
Tidigare publicerad artikel: http://www.ucit.umu.se/main.php?view=t/6/60/171
Media hälsas välkommen till föredrag och demonstration av resultaten från easyADL-projektet.
Tid: Fredag 25:e maj kl 14.00-15.30
Plats: sal MC413, MIT-huset, Umeå universitet
Välkomna!
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Dr. Thomas Pederson, projektledare easyADL, institutionen för datavetenskap Umeå universitet
Tel: 090- 786 6548
Mobil: 070- 654 6548
E-post: top@cs.umu.se
I avhandlingen ”Bilder av småstaden. Om estetisk värdering av en stadstyp” undersöker arkitekten Catharina Sternudd allmänhetens och den egna yrkeskårens estetiska värderingar.
Allt har sin upprinnelse i blekingska Karlshamn där hon är född och uppväxt. En studie av Karlshamnsbornas syn på sin stad visade att nästan alla var fästa vid de gamla husen. Många tyckte också om nya hus byggda i gammal stil. Men de gillade inte de stora nya fyrkantiga hyreshusen och kolossen vid torget, som är Karlshamns svar på de centrumanläggningar som förstörde många stadskärnor under 60- och 70-talen. Unga och gamla, kvinnor och män var överens i sina omdömen. Detta överraskade Catharina Sternudd som följde upp resultaten.
I doktorsavhandlingen jämför hon Karlshamnsstudiens resultat med svenska och internationella undersökningar av människors smak och offentliga miljöers betydelse och konstaterar att karlshamnsborna inte är unika. Världen över gillar många människor småskalighet, variation, naturmaterial och färg, grönska och ett formspråk som anknyter till en gammal byggnadstradition. Det är egenskaper som i hög grad matchar bebyggelsen i den traditionella småstaden.
Men bland stadsplanerarna och arkitekterna har det modernistiska och funktionalistiska idealet länge dominerat – bortsett från 1980- och 90-talen, då postmoderna stilexperiment tilläts. Studier visar att modernismens stramhet och enhetlighet generellt gillas av arkitekter men vanligen ogillas av lekmän. Under 2000-talet är det den så kallade nyfunkisen som gäller, en slags nedtonad modernism. Allmänhetens smak för traditionell bebyggelse slår ofta igenom då de boende själva får bestämma – som i nya villaområden, där Bullerby-idealen blommar ut.
– Tittar man däremot på de stora byggföretagens hemsidor så är de flesta hus och miljöer intill förväxling lika. Någon mångfald kan man sällan tala om, säger Catharina Sternudd.
När privata byggherrar bestämde sig för att bygga en hel stadsdel i gammal hansastil i Jakriborg i Hjärup utanför Lund blev det ”ett himla liv” som Catharina Sternudd säger, och många arkitekter blev provocerade. Det som är tabu i arkitekternas ögon är efterapningarna av gammal stil. Längtan efter det som är gammaldags ses nästan som osunt. Man misstänkliggör människors smak och tolkar in en världsfrånvänd nostalgisk längtan efter en svunnen tid. Autentiska gamla byggnader älskas dock av arkitekterna lika mycket som av alla andra.
Inskolningen i den modernistiska smaken sker på arkitektutbildningar över hela världen. Här lär sig blivande arkitekter vad som är vackert och vilka berömda arkitekter som är värda att efterlikna. Det är närmast en dogm att nya byggnader ska spegla sin egen tid eller vara nyskapande. Studenterna lär sig att bara experter begriper vad som är bra arkitektur. Arkitektstudenterna tränas sällan i att rita hus i dialog med de framtida brukarna.
– ”Idyll” är ett skällsord bland arkitekter. Men arkitekten bygger ramen för människors vardagsliv – de miljöer där de ska känna ”jag är hemma, vad härligt, så fint här är!”. Det är inget man kan ta lätt på. Och om nu människor trivs med idyll, ska de inte få det? Det är ett etiskt dilemma.
Catharina Sternudd ser inte som sin mission att allt ska byggas i traditionell stil. Det främjar inte mångfalden. Däremot menar hon att det borde finnas utrymme för större variation och flera personliga uttryck hos arkitekter. Gammaldags och nyskapande sida vid sida, varför inte?
– Jag vill att fler arkitekter ska ställa sig frågan: är det alltid fel att bygga varierat, småskaligt, intimt och kanske i gammal stil? Jag vill bygga en bro över vallgraven mellan arkitektyrkets homogent modernistiska smaknorm och det slags byggande som människor i allmänhet föredrar.
Catharina Sternudd lägger fram sin avhandling den 25 maj kl 13.15 i sal A:C i A-huset, Lunds tekniska högskola, Sölvegatan 24, Lund.
Kontaktinformation
Mer info:
Catharina Sternudd,
Tel arbetet: 046 – 222 15 35
Hemtel: 046 – 211 05 91
Mobil: 0702 – 44 50 53
E-post: Catharina.Sternudd@arkitektur.lth.se
Datorbaserade hjälpmedel med bilder och inprogrammerade ord och meningar, så kallade samtalshjälpmedel, började användas i Sverige i slutet av 1980-talet och är på så vis ganska nya. Forskningen inom detta område är också i sin linda. Resultaten är mycket lovande men hittills har man bara studerat barn och ungdomar med autism som befinner sig mycket tidigt i sin kommunikationsutveckling och som fått träning i sjukhusmiljö eller på skolor.
Gunilla Thunbergs studie är ett pionjärarbete eftersom hon undersökt hur samtalshjälpmedel fungerar i olika vardagsaktiviteter i hemmiljön. I sin studie har hon analyserat videoupptagningar då barnen kommunicerar med sina föräldrar i tre olika aktiviteter som föräldern varit med och valt: matsituationen, läsa saga och ”berätta vad som hänt på dagis”.
Föräldrarna blev också instruerade att använda samtalshjälpmedlet då de talade till sina barn. Detta visade sig vara positivt bland annat för att barnen och föräldrarna kom fysiskt närmare varandra. Gunilla Thunberg jämförde kommunikation och hjälpmedelsanvändning i de tre aktiviteterna och konstaterar att när det är mer uttalat att kommunikation är ett mål, så fungerade hjälpmedlet mer effektivt. När barnen skulle berätta om vad som hänt på dagis, kunde de uttrycka mycket mer då de fick tillgång till samtalshjälpmedel. Innan hjälpmedelsintroduktionen ville de helst prata om andra saker, särskilt sina specialintressen. I sagobokssituationen kunde barnen svara på fler frågor kring bilderna och innehållet i boken. I matsituationen var hjälpmedlet inte lika effektivt. Analyserna visade att det fanns många stressmoment. Tidigare forskning är nästan enbart gjord i matsituationen, men denna studie antyder alltså att man bör diskutera noggrant med föräldrarna innan man rekommenderar att använda hjälpmedel i matsituationen just i hemmet.
I avhandlingen deltog fyra barn som samtliga visade sig ha ganska olika typer och omfattning av problem inom autismspektrat och med sin kommunikation. Alla kunde kommunicera mer effektivt och utvecklades kommunikativt då de fått tillgång till hjälpmedel.
För ett av barnen jämfördes kommunikation och hjälpmedelsanvändning i hemmet med en aktivitet i skolan (samling). Det visade sig att hjälpmedlet framförallt ökade pojkens engagemang under samlingen och att hans kommunikation blev mer relevant då han fick sitt hjälpmedel. Hjälpmedelsanvändning under skolsamlingen hade stora likheter med den under sagoboksläsningen hemma. Båda aktiviteterna var hårt strukturerade, den vuxne hade en styrande roll och barnet kunde mest använda hjälpmedlet för att svara den vuxne. I diskussionen i avhandlingen menar Gunilla Thunberg att barnet kanske hade kunnat använda hjälpmedlet på fler sätt om de vuxna i projektet fått mer stöd och utbildning när det gäller kommunikation och kommunikationsstimulans.
– Föräldrar till barn med kommunikationssvårigheter får idag alldeles för lite stöd och utbildning och därför kommer jag att forska vidare på detta viktiga område, säger Gunilla Thunberg.
Avhandlingens titel: Using Speech-Generating Devices at Home: A Study of Children with Autism Spectrum Disorders at Different Stages of Communication Development.
Disputationen äger rum torsdagen den 7 juni 2007 kl. 10.00
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Avhandlingen kan beställas från institutionen för lingvistik, e-post bibliotek@ling.gu.se
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Gunilla Thunber, 031-739 80 87 (arb.),
0707-85 52 25, gunilla.thunberg@vgregion.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
Frågor som dessa ska belysas på ”Nordiskt seminarium om kontorsbyggnader i glas” på LTH den 31 maj och 1 juni. Seminariet arrangeras av Institutionen för energi och byggnadsdesign vid LTH, WSP Environmental och Skanska Teknik i samarbete med Energimyndigheten, BELOK och Energikontoret Skåne.
Det är ett möte för arkitekter, byggnadsbeställare och deras ekonomer, tekniska konsulter, energirådgivare, fastighetskontor och stadsbyggnadskontor, forskare, företagare, fasadleverantörer och glastillverkare. Bland deltagarna kan nämnas arkitekter som Gert Wingårdh (bl a skapare av Universeum) och Kim Holst Jensen (Den Sorte Diamant”), forskare som Åke Blomsterberg och Helena Bülow-Hübe, LTH, praktiker som Lars Birve, MKB Fastighets AB, och en rad tekniska forskare och experter från Österrike, Belgien, Grekland, Portugal och Tyskland.
Konferensen avslutas med ett besök på bygget av värdarna WSP:s eget nya glaskontor i Malmö, som många nyare glashus byggs det med dubbelfasad. (Kanske ett lämpligt fototillfälle?)
Representanter för massmedia är välkomna till seminariet som hålls på svenska och engelska.
Hela programmet finns att ladda hem på http://www.ebd.lth.se/aktuellt/
Kontaktinformation
Frågor besvaras av tekn dr Åke Blomsterberg, tel: 040-6996331, eller 070-8859439.
I sin intervjustudie har Petra studerat hur studenterna upplever och hanterar sjuksköterskeutbildningens olika delar. Under tre år, fram till examen, har hon har följt åtta studenter på sjuksköterskeutbildningen vid ett lärosäte i södra Sverige.
Studenterna hade olika bakgrundsfaktorer. Resultatet visar att studenternas vägar genom sjuksköterskeutbildningen ser olika ut beroende på individuella mål och föreställningar, och att livet vid sidan av utbildningen har stor betydelse för hur utbildningen upplevs.
– Förr var sjuksköterskeyrket mer ett kall: studenterna bodde på elevhem, de fick inte vara gifta förrän efter 1930-talet och gav upp i stort sett hela sitt liv när de började studera. Det har förändrats nu, menar Petra.
Studenterna väver in sina livserfarenheter i utbildningen. Även extrajobb och sommarjobb inom vården är viktiga för studenternas utveckling.
– Högskoleverket lyfter fram det som något negativt när studenter jobbar extra vid sidan av studierna, men jag har sett att arbetet blir en slags extrautbildning som ger erfarenhet och ett ökat självförtroende.
Vidare konstaterar Petra att gamla föreställningar om sjuksköterskeyrket är väldigt befästa hos studenterna. Trots att det är snart 15 år sedan sjuksköterskeutbildningen ändrades från att enbart ge en yrkesexamen till att även ge en akademisk examen, förväntar sig dagens studenter ofta en renodlad yrkesutbildning.
– De kommer till högskolan med dessa förväntningar och möts istället av en akademiserad miljö med vetenskapsteori och mycket teoretisk omvårdnad. Det blir en krock helt enkelt, säger Petra.
Denna krock hindrade till en början studenterna från att ta till sig utbildningens innehåll, men så småningom omvärderade de sina föreställningar.
– Vid examenstillfället tänkte de annorlunda om omvårdnad och hade funnit en innebörd i ämnet, trots att de under sina teoretiska studier upplevt ämnet som abstrakt och otydligt. I berättelserna framkom också tydligt vikten av den verksamhetsförlagda utbildningen i studenternas omvärdering och lärande.
Fotnot: Petra Lilja Andersson var antagen till forskarutbildning vid Malmö högskola och disputerade den 16 maj vid Högskolan Kristianstad med avhandlingen ”Vägar genom sjuksköterskeutbildningen – Studenters berättelser.”
Kontaktinformation
Kontaktperson: Petra Lilja Andersson, 044-20 40 66
