– Det som är intressant med Tools for Creativity och Interactive Institute är den breda tolkningen av själva forskningsbegreppet, säger Helena Pettersson. De anställda kommer från många olika discipliner och bakgrunder. Mina informanter, som alla kallas för forskare är, bland annat självlärda 3D-modellerare, dataprogrammerare, forskare i informatik, konstnärer, skådespelare och kognitionsvetare.

Ett fokus i studien är den teknik som informanterna arbetat med och försöker utveckla. Tekniken visade sig vara ett gemensamt nav bland medarbetarna vid Tools for Creativity, de olika bakgrunderna till trots. Det inkluderar en stark framtidstro och syn på teknisk utveckling som ”ohejdbar”. Emellertid finns även en stark teknikskepticism.

– Den kritiska och ambivalenta hållningen till teknik som mina informanter har givit uttryck för är viktig att lyfta fram, framhåller Helena Pettersson. Parallellt med en stark tekniktilltro finns civilisationskritik och en rädsla för ett allt för intimt samband mellan teknik och människa. När jag påbörjade mitt fältarbete i studion trodde jag att informanterna skulle ställa sig positivare än andra till cyborg-idén – människa fusionerad med maskin – men det visade sig vara tvärt om.

Till skillnad mot teknikens enande karaktär, visade sig definitionen av forskning vara mer diffus. Medarbetarna inlemmades i ett bredare forskningsbegrepp där även en person som inte hade forskarutbildning skulle vara forskare. Tolkningen av vem som kunde bedriva ”forskning” och vem som kunde benämnas som ”forskare” var både akademiserande och bekönade. I denna situation uppstod en förhandlingar, där enskilda medarbetare försökte tillskansa sig möjlighet att både bedriva forskning. Den enskilde medarbetarens kompetens fungerade som ett förhandlingsobjekt i försöken att tillskansa sig fortsatt arbete i de olika forskningsprojekten.

– I dessa sammanhang blir plötsligt frågor som hierarki och kön synliga. Det ”demokratiserade” forskningsbegreppet betraktas inte som funktionellt av studions etablerade forskare som konkurrerar om forskningsmedel och publikationsutrymme i tidskrifter. De medarbetare utan akademisk forskarutbildning upplever å andra sidan den av studion i teorin omhuldade mångfaldsidén osynliggörs. Här är det även intressant att lyfta fram att mångfald avser arbetsfärdigheter, inte etnisk bakgrund eller kön.

Själva tekniken som sådan omges av bekönade värderingar. Kön är inte en uttalad kategori bland medarbetarna: Det är en neutralisering av genus som eftersträvas. De få kvinnliga medlemmarna upplever emellertid ett osynliggörande av sin faktiska kompetens. Mannen som norm blir synlig i tolkningar av egenskaper och färdigheter. Att vara teknikkunnig och att vara forskare är nära relaterat till att vara man.

– Tools tolkning av forskning utmanar den akademiska forskningsordningen, men fastslår även begreppets symbolladdade och legitimerande betydelse. Studien kan ses i ett större reflexivt perspektiv. Min analys av studions forskningsbegrepp kan fungera reflexivt inom verksamheter där forskning är en central verksamhet.

Avhandlingen försvarades fredagen den 11:e maj kl. 10.00-12.00 i hörsal 1031, Norra Beteendevetarhuset. Opponent är Prof. David Hakken från School of Informatics och Dept. of Anthropology, University of Indiana i Bloomington.

Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Helena Pettersson,
tel 090-786 69 07 eller via e-post helena.pettersson@kultmed.umu.se
Läs mer på adress: http://www.umu.se/kultmed/personal/pettersson/helena.html

Utvecklingen när det gäller dödlighet och sjuklighet under de senaste decennierna samt frågan om hur utvecklingen kommer att se ut de närmaste decennierna kan ha mycket stora konsekvenser för både framtida behov av vård och omsorg och hela välfärdspolitiken. Ilija Batljans avhandling vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet, fokuserar på att presentera metoder för demografiska framskrivningar av framtida behov av vård och omsorg samt att analysera hur de förväntade demografiska förändringarna kommer att påverka framtida behov av äldreomsorg.

Äldres hälsa mätt som andel personer med svår ohälsa har förbättrats under perioden 1975-1999. I avhandlingen visas att cirka 6 procent av den totala befolkningen som förväntas leva 6 år eller kortare svarar för cirka 37 procent av de totala slutenvårdskostnaderna inom hälso- och sjukvården.

– Samhällets svar på de förväntade förändringarna när det gäller den åldrande befolkningen och dess betydelse för framtida behov av vård och omsorg kan handla om allt från förändringar inom ramen för äldreomsorg, via stark fokusering på ökade insatser av den arbetsaktiva befolkningen, till folkhälsosatsningar. Därför är det viktigt att ha så bra bild av den framtida utvecklingen som möjligt, säger Ilija Batljan.

Förändringar i populationssammansättningen när det gäller andelen av äldre med hög utbildning och dödlighetsskillnader beroende på utbildningsnivå kan påverka prognoserna rörande antalet äldre personer i befolkningen. Om man i befolkningsprognoserna tar hänsyn till dessa förändringar resulterar detta i både ett högre antal äldre personer (cirka 10-15 %) och högre förväntad medellivslängd än prognostiserat i enlighet med de officiella befolkningsprognoserna menar Ilija Batljan.

– Vi visar att den prognostiserade ökningen av antalet äldre personer med svår ohälsa som resultat av ökat antal äldre personer kan dock i stor omfattning balanseras av förändringar i populationssammansättningen med ökad andel äldre personer med högre utbildning och lägre prevalens av svår ohälsa, säger Ilija Batljan.

Han betonar att det är samtidigt mycket viktigt att redan idag börja planera hur framtida demografiska utmaningar ska mötas.

Avhandlingen ”Demographics and Future Needs for Public Long Term Care and Services among the Elderly in Sweden: The Need for Planning” finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=6787

Ytterligare information
Ilija Batljan är även kommunalråd i Nynäshamn kommun. Han nås på tfn 070-518 39 67, e-post ilija.batljan@nynashamn.se.

I byggandet av nationen har både borgerlighet och arbetarrörelse sett kulturens uppgift som klassöverskridande och samhörighetsskapande. Den viktigaste motsättningen på kulturpolitikens område har inte – som en del tidigare forskning gärna velat hävda – gått mellan borgerlighet och arbetarrörelse, utan mellan elit och massa, mellan ofta akademiskt utbildade ledare och deras medlemmar och väljare. Den slutsatsen drar Per Sundgren i sin idéhistoriska avhandling Kulturen och arbetarrörelsen: Kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander.

– Konflikten mellan högt och lågt, mellan finkultur och populärkultur, har varit avgörande inom svensk kulturpolitik. För folkbildarna inom arbetarrörelsen innebar det en ständig kamp mot populärkulturen och en ständig strävan att höja och skola den låga folkliga smaken. Och denna motsättning är inte på något sett överspelad i dagens kulturpolitik, säger Per Sundgren, som själv under många år varit en aktiv kulturpolitiker, bland annat som kulturborgarråd i Stockholm.

I Kulturen och arbetarrörelsen, som utkommer på Carlssons bokförlag, behandlas kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander, från den organiserade folkbildningens första stapplande steg i slutet av 1800-talet till de första kulturpolitiska programmen femtio år senare. En rad kulturföreträdare och kulturpersonligheter inom arbetarrörelsen passerar revy: August Palm, Hjalmar Branting, Oscar Olsson, Rickard Sandler, Arthur Engberg, Carl Lindhagen, Zeth Höglund, Nils Flyg, Ture Nerman, Kata Dalström, Gunnar Hirdman, Tage Lindbom, Per-Olov Zennström, Gunnar Gunnarson och Tage Erlander.

Disputationen äger rum torsdagen den 24 maj klockan 13 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 8 C.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Per Sundgren tel 08-86 48 18 el 073-733 68 92
E-post: per.sundgren@idehist.su.se
För bilder: tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se

Förutom blivande medlemmar kräver EU också respekt för rättsstatsprincipen av sina befintliga medlemsstater, som annars kan utsättas för kännbara sanktioner inom EU-systemet.

– Att hota med sanktioner för bristande respekt för en princip som man inte kan förklara innehållet i är på sitt sätt lika illa som att kräva åtlydnad för lagar som är hemliga eller på annat sätt otillgängliga. Det strider mot de flesta klassiska uppfattningar om hur en rättsstat ska fungera, säger Erik Wennerström, som har studerat hur EU handskas med begreppet rättsstat i sin externa och interna verksamhet.

Eftersom begreppet aldrig definierats analyserar han istället EU:s beteende. Hur EU använder sig av principen som rättsregel analyseras i avhandlingen i tre olika sammanhang: internt, framför allt i de sammanhang där EG-domstolen har ett avgörande inflytande, i utvidgningssammanhang där kandidatländer måste tillfredsställa EU:s krav på rättsstatlighet för att beviljas medlemskap, samt i EU:s yttre förbindelser som handel och bistånd, där ett tredje lands respekt för rättsstatsprincipen är ett villkor för olika positiva och negativa sanktioner.

Erik Wennerström beskriver hur rättsstatsbegreppet utvecklats från vagt definierad princip för politisk förändring till statsrättslig rättsregel på det nationella, regionala och internationella planet.

– Trots att rättsföljder knutits till regeln är den sällan tydligare definierad idag än den var när den först började användas. Ibland strider det här mot själva andan i rättsstatsprincipen; vad är förutsebarheten hos tillämpningen av en rättsregel som inte definierats ordentligt? påpekar han.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Wennerström, 08-405 47 61, 070-542 43 57, e-post: e.wennerstrom@telia.com

När man studerat språkblandning (kodväxling) i talspråk har man kommit fram till att den språkblandning som tvåspråkiga personer ofta använder i sitt vardagstal med andra tvåspråkiga uppfyller många praktiska funktioner, såsom att påkalla samtalspartnerns uppmärksamhet, understryka något, byta samtalsämne eller ståndpunkt i samtalet. Genom att utgå från resultaten av tidigare studier om kodväxling i talspråk och i skrivet språk har nu Linda Ohlson intresserat sig för detta språkliga fenomen i moderna musiktexter som blandar engelska och spanska.

I USA bor det över 35 miljoner spanskamerikaner som utgör 12,5% av den totala befolkningen. Många av dessa har spanska som modersmål eller kan en del spanska som de har lärt sig av släktingar, vänner och grannar. Det normala är att de som tillhör första generationens invandrare, dvs. de som är födda i Latinamerika och har flyttat till USA efter att de fyllt 8 år, talar spanska som modersmål och kan lite engelska. De som tillhör andra generationens invandrare, dvs. de som är födda i USA eller flyttade dit innan de fyllde 8 år och vars föräldrar är födda i Latinamerika, är tvåspråkiga och kan båda språken ungefär lika bra. De som tillhör tredje generationens invandrare, dvs. de vars far- och morföräldrar föddes i Latinamerika och flyttade till USA, kan bara engelska.

Den här tendensen indikerar att spanskan dör efter tre generationer i USA. Samtidigt ökar invandringen från Latinamerika lavinartat och det kommer hela tiden nya spansktalande till landet. När två språk möts på ett så intensivt sätt och under en så lång tid som i USA är det ofrånkomligt att majoritetsspråket kommer att påverka minoritetsspråket på olika sätt. Ett av dessa språkliga fenomen som uppkommer i språkkontaktssituationer är just kodväxling.

Linda Ohlson har studerat kodväxlingen mellan spanska och engelska i tio musiktexter. Sju av texterna är skrivna och framförda av musikgruppen Aventura som består av första och andra generationens invandrare från Dominikanska Republiken och Puerto Rico. Aventura producerar bachata, en traditionell, mycket romantisk musikstil från Dominikanska Republiken. Aventuras musik är mycket originell eftersom deras bachata är starkt influerad av pop, rap och funk och texterna blandar spanska och engelska konstant.

En annan av musiktexterna framförs av rapparen Mellow Man Ace, som tillhör andra generationens invandrare från Kuba. Ytterligare en text som analyseras är skriven och framförd av musikgruppen Proyecto Uno. Gruppen består av fyra män av första och andra generationens invandrare från Dominikanska Republiken och Puerto Rico. Deras musik är en blandning av den dansvänliga musikstilen merengue från Dominikanska Republiken, hip-hop och disco. Slutligen analyseras en musiktext av den mexikanska rock/hip-hop gruppen Molotov som består av tre mexikaner som bor i Mexico och en nordamerikan som tillhör första generationens invandrare i Mexico.

Genom att djupanalysera språkanvändningen i dessa tio musiktexter kan Linda Ohlson konstatera att kodväxlingen uppfyller flera av de pragmatiska och stilistiska funktionerna som man tidigare kunnat påvisa att kodväxlingen uppfyller såväl i talspråk såsom i skrivet språk. Dessutom har Linda Ohlson även hittat ett antal nya funktioner som är specifika för musiktexterna.

Avhandlingens titel: ”SOY EL BROTHER DE DOS LENGUAS.” El cambio de código en la música popular contemporánea de los hispanos en los Estados Unidos.
Disputationen äger rum lördagen den 26 maj 2007 kl. 10.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Linda Ohlson, tel. 031-786 17 77 (arb),
linda.ohlson@rom.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se

Karin Jönsson har varit lärare för yngre barn i drygt 30 år och har använt sitt eget klassrum som underlag för avhandlingen. Hon har dokumenterat, analyserat och försökt att förstå hur eleverna använder litteratur. Eleverna följdes under fyra år – från att de började i förskoleklassen till att de slutade årskurs 3 – och studien tar upp gemensam högläsning, läsloggskrivande, boksamtal och elevernas enskilda läsning.

– Mindre barn bygger egna föreställningsvärldar när de läser själva eller någon läser högt. De skapar egna fantasivärldar precis som vuxna men reflektioner och reaktioner på en läst text kommer med en viss fördröjning hos barn. De kan komma via lekar, i bilder, genom kroppsliga uttryck eller via språket, säger Karin Jönsson när hon summerar de viktigaste resultaten i avhandlingen.

– Det går tidigt att tala med barn om och kring litteratur. De kommenterar och ställer frågor både vid högläsning och om de böcker som de läser själva. Däremot ska man inte tro att de klarar allting själva. Genom boksamtalen upptäckte jag att klassen tillsammans kan klara av saker som den enskilda inte klarar när det gäller lite svårare böcker. Även läraren är viktig som samarbetspartner för att hjälpa barn att på olika sätt närma sig texter och för att bli en läsare, fortsätter hon.

Det betyder att det är viktigt att tala om vad man läst, hur man uppfattat saker och varför man uppfattat innehållet på ett visst sätt, menar Karin Jönsson.

– På det sättet skaver även olika föreställningsvärldar mot varandra och det enskilda barnets föreställning eller bild kring en enskild bok växte. Även texterna växte via barnens loggböcker och gjorde deras resonemang tydligare, säger hon.

Karin Jönsson ser skönlitteratur som en självklar källa för att utveckla läsandet, skrivandet men även tänkandet hos eleverna som går sina första år i skolan. Läs- och skrivprocesser har varit det stora intresset för henne som lärare och något som hon ständigt velat utveckla i undervisningen. Att hon även valt att forska kring barns läsning är med andra ord naturligt.

– Kanske är min avhandling också en reaktion mot alla larmrapporter om att elever läser för lite böcker eller propåer om vilka läsmetoder som fungerar bäst. Jag har tvärtom velat lyfta fram att innehåll i skönlitteratur kan användas mycket tidigt i skolan, säger hon.

Hon hoppas att avhandlingen ska bidra till en innehållslig diskussion om vad det är för böcker vi läser och vad dessa texter väcker för tankar och idéer.

– Skolan behöver föra en diskussion om hur man levandegör texter och hur samtal kring böcker kan bli vägar till förståelse och utveckling. I vilka sammanhang i skolan ges barn och ungdomar tillfälle att läsa skönlitterära texter och sedan samtala om dem? Jag vill att min avhandling ska vara en inspirationskälla till lärare ute i skolan över hur de själva arbetar med litteratur men även för att börja jobba som reflekterande praktiker, säger Karin Jönsson.

Karin Jönsson försvarade sin avhandling ”Litteraturens möjligheter: En studie av barns läsning i årskurs F-3” fredagen den 11 maj klockan 10:15-12:00 på Lärarutbildningen (Orkanen, sal D 138), Nordenskiöldsgatan 10, Malmö.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Karin Jönsson på telefon 040-665 81 49 eller e-post karin.jonsson@lut.mah.se.

– Framgångsrika engagerade kundföretag, professionella beställare, täta relationer och stor förståelse för våra kunders utmaningar och dilemman ger resultat inte bara ur ett lärande- och utvecklingsperspektiv, utan även på Financial Times ranking. Att en aktör med svensk bas placerar sig så högt på en ledande internationell rankinglista är inte bara en framgång för våra kunder, deltagare och medarbetare, utan i allra högsta grad även för svenskt näringsliv och förvaltning samt för svensk utbildning och forskning i stort, säger Peter Hägglund, Ekonomie Doktor och VD för IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.

I rankingen av kvalificerade management- och ledarutvecklingsprogram (executive education) som presenteras i dag i Financial Times placerar sig IFL vid Handelshögskolan på 17:e plats i världen inom skräddarsydda program och delar därmed plats med franska Insead och amerikanska Wharton. Handelshögskolan i Stockholm har i och med detta passerat både London Business School och Stanford University. IFL vid Handelshögskolans samarbetspartner Duke University placerar sig för tredje året i rad på en förstaplats.

– Vi har rankats högst av de nordiska aktörerna sedan vi gick med i rankingen år 2000. Redan för ett par år sedan ökade vi pressen på oss själva genom att bestämma oss för att utmana de ledande i Europa. I år delar vi plats med franska Insead och passerar London Business School och ingen kan väl säga annat att de länge varit internationella prestigeskolor, tillägger Hägglund.

Handelshögskolan i Stockholm deltar genom IFL vid Handelshögskolan i Stockholm (IFL vid HHS) och sin verksamhet i Ryssland (SSE Russia) för åttonde året i rad i denna utvärdering och placerar sig på en 31:a plats i världen på den kombinerade rankingen av skräddarsydda och öppna program.

– Men det kanske roligaste av allt är att vi är bäst i Europa och fyra i världen inom området ”future use”, som betyder att våra kunder vill arbeta med oss även i framtiden, vilket jag tolkar som att vi är det bästa alternativet i Europa för företag och organisationer som vill ha verklig effekt av sina insatser, avslutar Peter Hägglund.

Handelshögskolan i Stockholm deltar årligen i Financial Times ranking med programmen inom executive education (IFL vid HHS), Executive MBA och Master of Science.

Om Financial Times ranking
Financial Times genomför årligen en ranking av världens business schools, universitet och andra institutioner som erbjuder olika former av management- och ledarutvecklingsprogram.

Dessa utvärderas utifrån ett tiotal kriterier och genom omfattande intervjuer bland deltagare, inköpare av utbildningar samt utifrån kvantitativ information tillhandahållen av respektive aktör. Här fokuseras upplevelser i nyttotermer såsom måluppfyllelse, användbarhet, innovationshöjd, pedagogik och ny kunskap men även andra dimensioner som inslag av internationell fakultet och internationella deltagare, könsfördelningen bland deltagarna samt undervisningsmaterialets kvalitet.

Rankingen presenteras i form av tre olika rankinglistor; En avseende s k öppna program, en för skräddarsydda program och en för kombinationen av de båda. De öppna programmen riktar sig till enskilda individer i företag och organisationer. De skräddarsydda programmen avser program som anpassas till ett enskilt företag eller organisation och deras specifika utvecklingsbehov.

Financial Times utvärderar 100-tals aktörer med hjälp av data från deltagare och kunder inom executive education. Av dessa presenteras de 50 bästa aktörerna på rankinglistan.

www.financialtimes.com/businesseducation

Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Institutet bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, mer än 30 öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland och genom systerbolag även i Lettland.
IFL vid Handelshögskolan ägs av Stiftelsen IFL och Handelshögskolan i Stockholm.

www.ifl.se samt www.hhs.se

Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:

Peter B. Hägglund, Ekonomie Doktor, VD IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-860 28 88 / 08-586 175 01, e-mail: peter.hagglund@ifl.se

Peter Rovér, Marknads- & Informationschef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-249 42 24 / 08-586 175 33, e-mail: peter.rover@ifl.se

Anne von Bergen, senior rådgivare, projektledare ranking, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-230 16 10 e-mail: anne.von.bergen@hhs.se

Undersökningen ger historiska tillbakablickar över lagstiftning om tjänstetvång, hembiträdens arbetsförhållanden, invandring och arbetsförmedling. Den rör också dagens situation med fri rörlighet inom EU, internetbaserade förmedlingar, au pair-arbete och företag för hushållstjänster.

En central fråga i undersökningen är hur reglerna om arbets- och anställningsförhållanden i husligt arbete skiljer sig från annat arbete.

– Den nu gällande regleringen av anställningar i arbetsgivarens hushåll skiljer sig från arbetsrätten för resten av arbetsmarknaden på flera viktiga punkter, säger Catharina Calleman.

Arbetsgivaren har till exempel inte någon skyldighet att ge skriftlig information om anställningsvillkoren, arbetstiden kan vara längre än för annat arbete och detsamma gäller för den tillåtna övertiden. Dessutom kan den som arbetar i ett privat hushåll sägas upp utan att något skäl behöver anges. På resten av arbetsmarknaden krävs saklig grund för uppsägning.

– Ofta gäller det arbete där fackliga organisationer och kollektivavtal saknas. Det är förhållanden som sällan blir belysta i arbetsrättslig forskning, menar Calleman.

Catharina Calleman är docent på juridiska institutionen vid Umeå universitet och har tidigare skrivit böcker och artiklar om anställningsskydd och diskrimineringslagstiftning och om arbetsrätten ur ett genusperspektiv.

Projektet har finansierats med medel från FAS och IFAU. Undersökningen publiceras i bokform på PANG förlag. Den vänder sig till politiker, fackliga organisationer, jurister och andra som intresserar sig för ämnet.

Kontaktinformation
Catharina Calleman nås på:
Tel: 090-786 77 11
Mobil: 0733-160695
E-post: Catharina.calleman@jus.umu.se