Vid konferensen möts 300 nordiska deltagare – forskare, yrkesverksamma sjuksköterskor, sjukvårdsledningar och studenter – för att diskutera de senaste rönen kring etisk reflektion i omvårdnadshandledning. Bland huvudtalarna återfinns flera av Nordens främsta forskare i ämnet, bland andra professor Elisabeth Severinsson (bördig från Trollhättan, men numera verksam vid Stavanger universitet i Norge) och professor Katie Eriksson, från Åbo Akademi i Vasa, Finland. Nämnas kan också docent Bengt Brülde från Högskolan Väst, som kommer att prata om sin uppmärksammade forskning om lycka och lidande.
– Den här konferensen syftar i första hand till att nå ut med kunskap till dem som är yrkesverksamma i vården idag, men vi hoppas också att den ska leda till nya kontakter och nätverk som kan ge framtida forskningssamarbete, säger pol. doktor Ingela Berggren, som tillsammans med fil. dr Ingrid Bégat står bakom konferensen.
Media hälsas välkomna att närvara.
Tid: Från måndagen den 14 maj kl. 12.30 till onsdagen den 16 maj kl. 12.30.
Plats: Hebeteatern, Folkets Hus i Trollhättan, Kungsgatan 25
Kontaktinformation
För mer information kontakta: pol. dr Ingela Berggren, tel: 0520 – 22 39 07, mobil 0704 – 48 73 34, e-post ingela.berggren@hv.se eller prefekt Madeleine Bergh, tel: 0520 – 22 39 55, mobil 0733 – 97 50 30, e-post Madeleine.Bergh@hv.se
Funbo-Lövsta är en egendom som ägs av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Här bodde Pehr Kalm som kom att bli en av Linnés främsta lärjungar och bland annat fick i uppdrag att utforska Nordamerika. På Funbo-Lövsta drev Pehr Kalm olika försöksodlingar i parken och på samma ställe kommer ett exemplar av äppelsorten Rambo att planteras vid ceremonin den 21 maj.
Äppelsorten Rambo kommer ursprungligen från en familj som 1640 utvandrade från Göteborg till Amerika. Med sig på färden hade de äppelkärnor för att plantera i det nya landet. Svenskarna tog sig namnet Rambo efter Ramberget i Göteborg varifrån de kom.
När Pehr Kalm besökte det Nya Sverige vid Delaware-floden kom han i kontakt med familjen Rambo och fick också provsmaka äpplen med samma namn. Äpplena beskrevs om mycket saftiga och goda, samt utmärkta att användas till cider. Det blev en efterfrågad sort i Amerika men i Sverige har den inte funnits sedan länge.
Nu ska alltså Rambo-äpplet åter ge frukt i Sverige. Det första trädet får sin plats i trädgården vid Funbo-Lövsta för att på det sättet hedra Linnélärjungen Pehr Kalm. Det senaste året har ympkvistar av Rambo funnits i ”karantän” på SLU i Alnarp för att förhindra att några eventuella importade nya sjukdomar på trädet skulle spridas i Sverige. Cornell-universitetet i New York har valt ut ympmaterial till dessa träd och Kung Carl XVI Gustaf har genom en fond finansierat denna förflyttning och karantän. En representant för släkten Rambo i USA, Herbert Rambo, finns på plats när trädet ska planteras.
Vid ceremonin på Funbo-Lövsta kommer även ett annat äppelträd att planteras. Det är äpplesorten Fredrik, den allra senaste förädlade sorten som tagits fram vid SLU:s anläggning i skånska Balsgård. SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse kommer att plantera det trädet.
Ceremonin på Funbo-Lövsta startar kl. 11.30 och avslutas ca 13.30 måndagen 21 maj. Representanter från media är mycket välkomna att bevaka arrangemanget. Var gärna på plats minst 15 minuter innan. Buss avgår kl. 10.30 från presscentret för Linnéfirandet i Uppsala vid Åsgränd 1.
Anmäl gärna i förväg, senast 18 maj, att ni kommer till Funbo-Lövsta carin.wrange@adm.slu.se Gäller särskilt de som vill ha lunch på plats!
Hitta dit: åk väg 282 från Uppsala mot Almunge. Efter några km ligger Funbo-Lövsta på höger sida, se skyltar.
För mer information: Carin Wrange 070-247 84 22 eller 018-67 26 40
I augusti går en historisk polarforskningsekspedition från Skandinavien till det istäckta havsområdet
norr om Grönland. Den svenska isbrytaren Oden kommer att användas som plattform
för den svensk/danska forskningsexpeditionen LOMROG, som ska kartlägga denna outforskade
del av den Arktiska oceanen. Expeditionen är en del av det Internationella polaråret 2007-2008 (IPY).
Oden lägger till vid Langelinie, kajplats 196, i Köpenhamn onsdag 16 maj. Med anledning av det kommer Sveriges kronprinsessa Victoria och Danmarks kronprins Frederik att tillsammans
besöka skeppet. Bägge tronföljarna är beskyddare för sina länders IPY-satsningar och
ska genom besöket ombord på Oden få ta del av forskningen inom bl.a. maringeologi och -geofysik, som kommer att bedrivas under LOMROG. Mer information om forskningsexpeditionen
LOMROG finns på webbsidan www.geo.su.se/geology/lomrog_2007.
Övriga gäster ombord är bl.a. den danske vetenskapsministern Helge Sander, statssekreterare Peter Honeth från svenska Utbildningsdepartementet och Sveriges Arktisambassadör Helena Ödmark. Besöket på Oden äger rum onsdag 16 maj kl. 15-16.45. Presspoolen lämnar Oden kl. 16.15.
Intresserade representanter från den svenska och danska pressen bjuds härmed in för att bevaka
tronföljarnas besök på Oden. Då det är begränsat med plats ombord kommer en presspool att upprättas. Reglerna för presspoolen finns i Pressrummet på Polarforskningssekretariatets hemsida, www.polar.se/pressrum, tillsammans med detta pressmeddelande.
Mediarepresentanter som inte ingår i presspoolen kommer att ha fotograferingsmöjligheter från kajen.
Kontaktinformation
Anmälan om att få delta i presspoolen ska vara Polarforskningssekretariatet tillhanda senast måndag 14 maj kl. 12.00. Anmälan görs till Sofia Rickberg, informationssekreterare på Polarforskningssekretariatet,
som också kan ge mer information om arrangemanget. E-post: sofia.rickberg@polar.se, telefon: 08-673 97 25, eller mobil: 070-344 92 65.
Enligt den nya studien är mer än 90 procent av framgångarna bland artister oberoende av talang. Framgångarna kan istället förklaras av en snöbollseffekt där försäljningen hänger samman med exponering av artisten.
− Människor följer strömmen och köper det som de hör andra människor prata om. Det här har ingenting med talang att göra, säger Mark Voorneveld som är docent vid Handelshögskolan i Stockholm.
Studien är gjord av forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och University of Groningen i Holland med hjälp av statistik om skivor från 1950-talet och framåt som antingen sålt guld (100 000 skivor) eller som legat etta på listor. Enligt studien kan alltså 90 procent av framgångarna förklaras av andra orsaker än talang.
− De resterande 10 procenten utgörs av de verkliga superstjärnorna som till exempel the Beatles, Elvis Presley och Elton John. Kanske är det talang som skiljer de här superstjärnorna från stjärnorna, säger Mark Voorneveld.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Mark Voorneveld, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 92 17
Mobil: 073-094 67 32
E-post: mark.voorneveld@hhs.se
För att kunna göra datorsimuleringar av till exempel de luftströmmar i atmosfären som används när man gör väderprognoser, krävs att man löser en lång kedja av matematiska problem. En länk i kedjan är lösningen av linjära ekvationssystem, som Erik Bängtsson forskat kring.
– Ett linjärt ekvationssystem är ett matematiskt problem som kan bestå av ett ofantligt antal delproblem som alla är beroende av varandra och som måste lösas i tur och ordning. I min avhandling har jag studerat hur man kan lösa en viss typ av ekvationssystem snabbt och effektivt, säger Erik Bängtsson.
Att man kan lösa ekvationerna snabbare och effektivare, och därmed spara tid och datorminne, innebär också att man kan ge sig på större ekvationer och få säkrare simuleringar. Ju större ekvation ekvationssystemet är, desto mer exakt blir nämligen resultatet av simuleringen.
Den största delen av arbetet har Erik Bängtsson ägnat åt ekvationer som används i metoder för att kunna simulera hur litosfären, det vill säga jordskorpan och övre delen av jordens mantel, påverkas av en eventuell ny istid. Inlandsisens tillväxt och avsmältning kan ju få stora konsekvenser för slutförvaringen av kärnavfall.
– Jag har jämfört olika sätt att i datorn representera de ekvationer som beskriver litosfärens rörelser och olika sätt att lösa de linjära ekvationssystem som uppstår. Den metod jag utvecklat är effektivare och ger troligtvis bättre resultat än en tidigare känd och använd metod, säger Erik Bängtsson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Erik Bängtsson, 018-471 62 87, e-post: erik.bangtsson@it.uu.se
Det är känt att äldre personer med högst nio år i grundskola löper högre risk än andra gamla att drabbas av och dö i slaganfall (stroke). En del forskare hävdar att utbildningsnivåns betydelse minskar ju äldre personerna blir, men i avhandlingen noteras den största risken bland lågutbildade över 75 år. Medicinsk forskning har av tradition studerat hjärt- kärlsjukdomar upp till 75 års ålder. Därför grundar sig behandlingsriktlinjerna för vården av de äldre patienterna i allmänhet på vetenskaplig kunskap om yngre och medelålders personer. Det drabbar dessutom särskilt kvinnor, eftersom de brukar insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar fem-tio år senare än män.
En förklaring till att slaganfall är vanligare i den här gruppen kan ligga i att lågutbildade ofta har allmänt svårare att påverka sina levnadsvillkor, t.ex. ha kontroll över sin arbetssituation, och att låg utbildning är relaterat till lägre inkomst. Dessutom har en högre andel bland de lågutbildade ett mindre hälsosamt beteende: Röker mera, äter sämre mat och har sämre tillgång till sjukvårdens förebyggande resurser.
Avhandlingen baserar sig också på djupintervjuer med äldre personer som drabbats av slaganfall, nio kvinnor och sju män. De har berättat om hur de upplevt vården och blivit bemötta av personalen. Berättelserna ger bilden av en hierarkisk sjukvård, där de äldre lätt känner sig bortkomna. De väljer därför olika strategier för att hantera situationen. Det handlar dels om att bygga allianser med personal och andra patienter, att försöka bli vän med dem och förstå hur man ska samtala på deras nivå. I linje med detta försökte patienterna också följa de oskrivna reglerna på avdelningen, t.ex. vänta på sitt rum när det är rond eller inte störa sjuksköterskorna vid de tider på dagen när de har mycket att göra. Andra sätt var att göra motstånd, att kritisera vården eller visa fram sig själv som en självständig person som klarat tidigare motgångar i livet. Både män och kvinnor använde alla olika strategier, men de kvinnor som försökte bygga allianser vände sig framför allt till undersköterskorna medan männen vände sig till personal högre upp i hierarkin.
Intervjuerna handlar dessutom om hur patienterna hanterar vardagen efter ett slaganfall. Där framkom att både kvinnor och män försökte tona ner sitt hjälpbehov, att de eftersträvade oberoende, men i vissa situationer accepterade hjälp från andra. Resultatet tolkas som att det finns ett samband mellan deltagarnas livsvillkor och erfarenheter och deras uppfattningar om hjälp från andra.
Ulrika Löfmark är läkare och doktorand i folkhälsovetenskap med inriktning mot genusforskning vid enheten för allmänmedicin, Umeå universitet, klinisk verksam vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Hon kan nås på tel. mobil 0730-27 17 11, e-post Ulrika.lofmark@fammed.umu.se
Måndagen den 14 maj försvarar Ulrika Löfmark, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Stroke with a focus on the elderly- from a gender and socioeconomic perspective. Svensk titel: Slaganfall med fokus på äldre, ur ett genus och ett socioekonomiskt perspektiv.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal 135, Bv, Byggnad 9A, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Cecilia Björkelund, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Kontaktinformation
Porträttbild finns på
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
– Det handlar om väldigt spännande forskningsmiljöer med mycket intressanta idéer. Samtliga finns också inom något av universitetets tolv starka forskningsområden. Det är nu oerhört viktigt att de lyckas paketera sina koncept på ett bra sätt för att bli framgångsrika i den kommande urvalsprocessen, säger Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Vetenskapsrådet, VR, offentliggjorde den 4 maj utlysningen av 2007 års Linnéstöd. Minst 120 miljoner kronor ska fördelas av Vetenskapsrådet och Formas i samarbete. Den ekonomiska ramen för hur mycket pengar Umeå universitet får ansöka om blev 47,5 miljoner kronor.
– Vi har gjort en mycket noggrann urvalsprocess och mot bakgrund av rekommendationerna från universitetets Linnéanalysgrupp har jag fattat beslut om att det är just dessa sex miljöer som vi ska föra fram i årets Linnéomgång, säger Sandberg.
Forskningsmiljön ”Den åldrande befolkningen och förändrade levnadsvillkor” som leds av professor Anders Brändström tilldelades vi förra årets omgång ett Linnéstöd på åtta miljoner kronor per år i tio år, det vill säga 80 miljoner kronor.
– Att få ett Linnéstöd är oerhört värdefullt eftersom det betyder att forskargrupperna har finansieringen tryggad för tio år framöver och därför kan jobba mer långsiktigt. Det innebär också att de även får möjlighet följa upp teorier som vid första anblick kan verka långsökta och osannolika men som just därför kan visa sig vara banbrytande, förklarar Göran Sandberg
Följande miljöer har Umeå universitet nominerat:
Infektioner, med professor Bernt Eric Uhlin som huvudsökande forskare
Ekosystem i förändring, med professor Kristin Palmqvist som huvudsökande forskareCancerforskning, med professor Göran Roos huvudsökande som forskare
Ämnesomsättningssjukdomar, med professor Helena Edlund som huvudsökande forskare
Välfärdsforskning, med professor Stefan Svallfors som huvudsökande forskare
”Gröna fabriken”, med professor Stefan Jansson som huvudsökande forskare
Hösten 2005 utlystes Linnéstödet för första gången. Bidragsformen syftar till att skapa miljöer för grundforskning av högsta vetenskapliga kvalite. I forskningspropositionen från 2005 fick forskningsråden och VINNOVA i uppdrag att utlysa ett stöd till starka forskningsmiljöer som lärosätena – inte enskilda forskare – skulle kunna söka. Tanken var att de miljöer som får stöd ska ligga i linje med sina respektive lärosätens strategiska planering.
Alla ansökningar som kommer in till VR kommer att granskas av tre externa granskare och tre panelledamöter. Därefter rangordnas de inom någon av fem paneler – fyra ämnesspecifika och en ämnesövergripande.
Patrik Lindenfors har tillsammans med kollegor i Tyskland och England funnit att könsskillnader i beteenden drivit hjärnans evolution hos primater. Främst har forskarna hittat en koppling mellan antalet honor i primaters sociala grupper och storleken hos båda könen på neocortex, den del av hjärnan som främst hanterar tänkandet och håller reda på sociala interaktioner.
Genom att jämföra levnadssätt och hjärna hos 21 arter av apor har forskarna funnit en koppling mellan storleken på neocortex och hur komplexa honornas sociala beteenden är.
För hanarna var graden av socialitet oviktig. Det visade sig dock att mängden av fysisk konkurrens hanar emellan var knuten till storleken på de hjärnstrukturer som hanterar senso-motoriska aktiviteter samt aggressivitet och aggressionskontroll.
Hanars fysiska konkurrens och honors socialitet har således verkat på helt olika hjärn-strukturer under evolutionens gång. Att honors socialitet har stor betydelse för primat-hjärnans evolution framgår av att just en stor neocortex är karakteristisk för primater.
– Tyvärr finns ännu inte tillräckligt med data för att studera skillnader mellan könen i primathjärnor – om de nu finns. Men att kunna koppla art-typiska könsskillnader i beteenden till art-typiska skillnader i hjärnan är ett intressant första steg, säger Patrik Lindenfors.
Nästa steg för forskarna är att scanna en mängd hjärnor av avlidna apor från djurparker för att kunna undersöka om det går att koppla könsskillnader i beteenden till könsskillnader i hjärnan.
För ytterligare information:
Patrik Lindenfors, fil dr, Zoologiska institutionen, tfn 08-559 25 811 (Skype), mobil +254-735 502 811 e-post Patrik.Lindenfors@zoologi.su.se. Patrik befinner sig för närvarande i Nairobi, Kenya.
För bild på Patrik Lindenfors, kontakta Stockholms universitets presstjänst, tfn 08-164090, e-post press@su.se.
Bioetik handlar om etiska problem som uppstår ur utvecklingen av forskning på biomolekyler och bioteknik. Västerländsk filosofi baserad på idén om autonomi har präglat teoribildningen inom bioetik. Men många av de antaganden som görs, och ges universell betydelse, kanske inte med nödvändighet delas av andra, icke västerländska samhällen. Moralisk pluralism utgör en utmaning för bioetiken, dvs tanken att det existerar olika synsätt, moraliska eller religiösa – i ett givet samhälle. Det handlar helt enkelt om mångfald.
I de flesta västerländska samhällen betyder idén om autonomi att varje individ har rätt till självbestämmande. Men I många afrikanska samhällen ses personen som ett relativt jag”, där sociala relationer och ömsesidigt beroende, snarare än individualism, bildar basen för moraliska beslut.
Chikezie Onuoha ger en ingående kritisk analys av olika teoretiska ansatser inom västerländsk biomedicinsk etik, samt en analys av hur verklighetsuppfattning och människosyn i afrikansk kultur kan ha betydelse för teoribildningen inom bioetiken. Studien analyserar etiska teorier av John Kekes och bioetiska teorier hos H. Tristram Engelhardt, Tom L. Beauchamp och James Childress. Framför allt diskuteras frågan om det i ett mångkulturellt och sekulariserat samhälle är möjligt att artikulera en gemensam moral som kan läggas till grund för bioetiken. Det övergripande syftet är att undersöka vilka bidrag afrikansk filosofi och teologi kan ge till utformningen av en nutida biomedicinsk etik.
Han artikulerar tre ‘prima facie’ moralprinciper, nämligen respekt för mänskligt liv, solidaritet och rättvisa, och menar att dessa principer är av största vikt för en acceptabel och giltigt bioetik inom afrikansk kontext. Han argumenterar för att en acceptabel bioetik bör vara lyhörd för den kulturella verklighet i den kultur där den utövas, och tillämpas utifrån det. Men samtidigt bör den söka gemensamma moraliska värden i mänsklig erfarenhet. I avhandlingen visar han med hjälp av verklighetsuppfattningen hos Igbos i sydöstra Nigeria att olika kulturer har olika betydelse i bioetisk analys.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta, Chikezie Onuoha, tel: 031-22 64 09, e-post: chikezie.onuoha@teol.uu.se
Vattenskalle kallas också hydrocefalus och innebär att för mycket vätska samlas i hjärnans hålrum. Nästan ett av tusen barn drabbas före ett års ålder i Sverige. Barn kan få hydrocefalus i samband med ryggmärgsbråck, olika missbildningar eller blödningar i hjärnan. Hydrocefalus kan behandlas genom att vätskan i hjärnan dräneras till buken genom en smal plastslang.
– Människans syn är ett komplicerat system av olika hjärnfunktioner. En hjärnskada kan påverka ögonens rörelseförmåga och samarbete vilket kan orsaka skelning och göra det svårt att hålla blicken stadig, säger doktoranden Eva Aring.
I studien undersöktes 75 barn som opererats för hydrocefalus och som jämfördes med en grupp friska barn. Flera ögonproblem visade sig vara betydligt vanligare bland barnen med hydrocefalus.
– Som grupp hade de nedsatt förmåga att hålla blicken stadigt fixerad på en punkt, 69 % skelade, 60 % hade onormala ögonrörelser, och 44 % hade ögondarr eller nystagmus som det också kallas, säger Eva Aring.
Barn med hydrocefalus och ytterligare handikapp så som CP, epilepsi eller inlärningssvårigheter hade sämre förmåga att fixera blicken och skelade oftare än de som inte hade flera handikapp. Barn med ryggmärgsbråck hade inte lika ofta associerade handikapp och de skiljde sig inte heller från de friska barnen vad gäller förmågan att fixera blicken. Skelning var däremot lika vanligt som hos övriga barn med hydrocefalus.
Avhandlingen är en del i en multidisciplinär studie där barnneurolog, neuropsykolog, neuroradiolog, ögonläkare och ortoptist deltar.
– Hydrocefalus påverkar barnet på många olika sätt och samarbete mellan olika discipliner är viktigt för att ge en komplett bild av barnets styrkor och svagheter, säger Eva Aring.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för oftamologi
Avhandlingens titel: Orthoptic Findings and Visual Fixation: in children in general and in children with surgically treated hydrocephalus
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva Aring, ortoptist, telefon: 031-343 47 21, 070-308 61 15, e-post: eva.aring@vgregion.se
Handledare:
Professor Ann Hellström, telefon: 031-343 58 43, e-post: ann.hellstrom@medfak.gu.se
Tobaksrökning är en känd riskfaktor för bukspottkörtelcancer, som är ovanligt elakartad cancerform. Eftersom det är vanligt att snusare också röker har utmaningen i all epidemiologisk forskning om snus och cancer varit att särskilja effekterna av rökning från effekterna av snusandet. Vad som gör den nu publicerade studien unik är att det varit möjligt att undersöka sambandet mellan snusning och cancerrisk i en tillräckligt stor grupp av män som över huvud taget inte rökt.
De undersökta männen besökte Bygghälsans hälsokontroller mellan 1978 och 1992 och rapporterade då om sina rök- och snusvanor. Forskarna har även studerat förekomsten av munhåle- respektive lungcancer bland männen, men hittade inget samband med snusbruk.
– Vi är egentligen inte särskilt överraskade. Bukspottkörteln har varit på tapeten i flera tidigare epidemiologiska undersökningar på människa, både vad gäller skandinaviskt snus och amerikansk rökfri tobak. Däremot har tidigare studier av munhåle- och lungcancer i relation till skandinaviskt snus varit negativa, säger professor Olof Nyrén, forskningsledare vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik.
Det som den nya studien främst tillför är att den slår fast att även skandinaviskt fuktigt snus kan vara cancerframkallande. Men studien visar också att riskerna för snusare är små och av allt att döma betydligt mindre än riskerna som är associerade med rökning.
– Om 10 000 snusande men icke-rökande män följs i tio år kommer enligt våra data åtta eller nio att få bukspottkörtelcancer jämfört med fyra bland dem som varken röker eller snusar. Men 9 991 drabbas inte, så oddsen är inte så dåliga, säger han.
Debatten om huruvida nettoeffekten av snusanvändning är positiv eller inte har pågått länge. Ledande forskare och sjukvårdspersonal har förespråkat användning av snus om det samtidigt innebär att människor röker mindre. Olof Nyrén menar dock att det är viktigt att ha alla fakta på bordet innan man ger rådet att använda snus som rökavvänjning.
– Vi måste ha tillförlitliga och precisa mått på riskerna med såväl rökning som snusning, men också om effekterna av andra, alternativa rökavvänjningsmetoder. Dessutom måste vi vara säkra på att en ökad marknadsföring av snus inte leder till ett tobaksberoende hos ungdomar som annars inte hade börjat röka, säger han.
Publikation:
”Oral use of Swedish moist snuff (snus) and risk for cancer of the mouth, lung and pancreas in male construction workers; a retrospective cohort study”
Juhua Luo, Weimin Ye, Kazem Zendehdel, Johanna Adami, Hans-Olov Adami, Paolo Boffetto, Olof Nyrén
The Lancet, online, 10 maj 2007
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Olof Nyrén
Tel: 08-524 861 95
Mobil: 070-7428020
E-post: olof.nyren@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vad gör vi om tågvagnar med klor välter utanför Göteborg? Vilka och hur många ska först få vård om en stad drabbats av en kemisk eller biologisk katastrof? Vad har al-Qaida för kapacitet när det gäller kemisk eller biologisk krigföring? Dessa frågor och många till kommer att diskuteras och ges svar under CBW Protection Symposium i Göteborg den 22-25 maj.
För 9:e gången samlas forskare från hela världen för att diskutera de senaste rönen inom området för försvar mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Symposiet har ägt rum i Sverige vart tredje år sedan 1983. Under åren har frågeställningarna utvecklats från en fokusering på säkerhet för stridande förband till att också omfatta säkerhet och skydd för det civila samhället. Årets konferens, som äger rum på Svenska Mässan, samlar ca 800 deltagare, drygt 100 företag och 82 talare från 49 länder.
Den 22 maj välkomnar vi dig att träffa några av de talare som under veckan kommer att presentera de senaste forskningsrönen inom området. Ni kommer bland annat att få möta
Gudrun Cassel, forskare på svenska FOI, Försvarets forskningsinstitut. Gudrun kommer att berätta mer om sin undersökning av tågolyckan i Kungsbacka för två år sedan då tankvagnar fyllda med klor välte. Gudrun berättar om vad som hände, vad som kunde ha hänt och hur samhället förberett sig för denna typ av olyckor.
Anne Stenerssen, forskare på norska FFI, Forsvarets forskningsinstitutt. Anne har undersökt de diskussioner och manualer som jihadister etablerat på Internet. Hon kommer att berätta mer om Al Qaida och deras kapacitet när det gäller kemiska och biologiska terrorangrepp.
Intervjutillfällen
Före, under och efter pressträffen finns forskare, talare samt representanter för arrangörerna tillgängliga för intervjuer. Ni har även möjlighet att utan kostnad delta i veckans samtliga presentationer. Bifogat hittar ni en agenda med veckans hålltider samt föredragshållare.
Är du intresserad av att delta i pressträffen, intervjua någon av forskarna eller att besöka symposiet ber vi dig att kontakta Johan Axell – se kontaktuppgifter nedan.
Välkomna!
Kontaktinformation
Kontakt
Johan Axell, Kommunikationsdirektör FOI, johan.axell@foi.se, 08-5550 3018 eller 070-2770 362
Johan Nybom, 073-660 81 75
Studien, som ingår som en del i forskningsprojektet Hälsa och framtid, har undersökt vilka faktorer som skiljer företag med friska medarbetare från andra. AFA Försäkring och tjänstepensionsföretaget Alecta har för första gången samkört sina register över 2 000 privata företag med fler än 74 anställda. Det innebär att både tjänstemän och arbetare ingår i studien. Dessutom har Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram uppgifter på organisationsnivå från flera av sina register – något som tidigare aldrig gjorts. Materialet som studerats bygger på uppgifter från 2002-2004 och ger en representativ bild över det privata näringslivet i Sverige.
– Vi ser tydligt att kvinnor som arbetar i företag med övervägande delen män är friskare jämfört med kvinnor som arbetar i företag med jämn könsfördelning. Det motsäger tidigare studier som visat att sjukligheten är lägst i företag med jämn könsfördelning. Vi ser även att sjukfrånvaron är lägre bland män i mansdominerade företag, säger Magnus Svartengren, professor på Karolinska Institutet och överläkare vid Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa.
– Resultaten från studien är värdefull kunskap som ska hjälpa oss att minska sjuktalen. I studien utmärker sig fastighetsbranschen för män och byggbranschen för kvinnor som friska branscher som vi sannolikt kan lära oss av, säger Carl Bennet, som stödjer projektet.
Män är mindre sjukskrivna än kvinnor. Detta gäller i nästan alla branscher och i alla län. I genomsnitt har kvinnor ungefär dubbelt så många sjukdagar som män. Ett undantag är Kronobergs län där kvinnor endast har drygt en dags högre sjukfrånvaro än männen.
Studien visar också att det finns friska företag i alla branscher.
– Det betyder att även i sådana branscher som generellt har hög sjukfrånvaro finns det företag som under ett år inte har haft ett enda fall av långtidssjukskrivning, säger Magnus Svartengren.
Studien har även undersökt hur andelen långtidssjukskrivna skiljer sig mellan företag inom olika branscher, hur åldersstrukturen i företagen påverkar, hur skillnaden ser ut mellan privat och offentlig verksamhet med mera.
Rapporten och en kortversion av den bifogas här och finns också på www.folkhalsoguiden.se/halsaochframtid. Information om projektet finns även på www.ki.se, www.afaforsakring.se och www.alecta.se.
Fakta om Hälsa och Framtid
Registerstudien ingår som en del i forskningsprojektet Hälsa och framtid som syftar till att studera vad som kännetecknar privata företag som har friska medarbetare.
Projektet består av fyra delstudier och pågår 2005-2008. Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa, Karolinska Institutet och Uppsala universitet driver projektet som stöds av AFA Försäkring, Alecta, Axel Johnson AB, Carl Bennet AB, Företagarna, LO, Metall, PTK, Sif, SACO, Svenskt Näringsliv, TCO, Teknikföretagen och Volvo AB. Det finansieras av AFA Försäkring, Alecta, Axel Johnson AB, Carl Bennet AB och AB Volvo med 12,75 miljoner kronor.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Magnus Svartengren, professor på Karolinska Institutet och överläkare vid Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, 070-737 36 51.
Anna Josefsson, informatör, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting,
070-253 35 50, 08-737 36 90, e-post anna.josefsson@sll.se
Sabina Bossi, pressekreterare, Karolinska Institutet, 08-524 60 66, 070-614 60 66, e-post sabina.bossi@ki.se
Risken för komplikationer efter förlossningen ökar om det finns vävnad från moderskakan kvar i livmodern. Omkring tio procent av alla mödrar drabbas efter förlossningen av komplikationer som inte bara kan påverka deras framtida fertilitet, utan också vara farliga för deras liv och hälsa.
För att få bort moderkakevävnaden krävs ingrepp som också de innebär en viss risk – till exempel förvärrade blödningar, infektion eller sammanväxningar i livmodern som kan leda till barnlöshet. Omkring hälften av alla nyförlösta som läggs in på grund av sena blödningar, får kirurgisk behandling, men vävnadsrester hittas bara i 30 procent av dessa fall. En stor andel kvinnor utsätts alltså för potentiellt skadliga ingrepp helt i onödan.
Med hjälp av ultraljud kan man dock undvika en del ingrepp, visar Ajlana Mulic-Lutvica, som verkar vid kvinnokliniken på Institutionen för kvinnors barn och hälsa. Hon har kartlagt livmoderns förändringar under olika faser av barnsängstiden, tiden efter förlossningen.
– Tidigare visste man inte hur det normalt såg ut i livmoderhålan efter förlossningen. Hittade man vävnad och vätska i hålrummet så skrapade man. Nu vet vi att det är normalt att det finns viss vävnad och vätska kvar i livmoderhålan under delar av barnsängstiden och den vetskapen minskar behovet av skrapning, säger Ajlana Mulic-Lutvica.
Tiden efter förlossningen krymper livmodern från 1 kilo muskelmassa till cirka 80 gram. Ajlana Mulic-Lutvica visar i sin avhandling att denna normala krympning, involutionen, inte skiljer sig om kvinnan fött normalt eller förlösts med kejsarsnitt eller haft livmodersinflammation. Däremot tycks det vara så att det tar lång tid för de största livmoderkärlen att återgå till samma nivå som före graviditeten. Och om det funnits moderkaksvävnad kvar i livmodern kan det ta ännu längre tid för kärlen att återhämta sig.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ajlana Mulic-Lutvica, 073-7382460, e-post: ajlana.lutvica@kbh.uu.se
Den ryska staten och pressen ser problemet med narkotika i första hand som ett externt problem. Det är smugglingen av droger från Afghanistan som tar upp det mesta av deras fokus. Detta är en något annorlunda bild än den som förmedlas av ryska icke-statliga intresseorganisationer, så kallade NGO:s. De förmedlar istället en bild av narkotika i första hand som ett hälsoproblem. Till skillnad från den ryska staten ser ryska NGO:s också sprutbyte som en mycket central fråga, men denna fråga belyses i stort sett inte alls av staten och pressen. Det visar My Liljas avhandling vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
De tre aktörerna anser dock alla att narkotikaproblemet i första hand är ett ungdomsproblem och att heroin är den allvarligaste formen av narkotika i Ryssland. Intressant nog visar de flesta studier om narkotikabruk i skolorna att cannabis är det vanligaste preparatet.
– Det är huvudsakligen den ryska staten som påverkar narkotikapolitikens utformning. NGO:s har mycket litet inflytande men vill dock öka det, säger My Lilja.
Sedan 1980-talet har Ryssland befunnit sig en process när det gäller att skapa en medveten narkotikapolitik. Fortfarande finns idag ingen enhetlig strategi eller konsensus i hur narkotikafrågan ska lösas berättar My Lilja. Snarare diskuteras en mängd olika lösningar och åtgärder. I avhandlingen framkommer att den ryska staten är särskilt positiv till hur den amerikanska staten har åtgärdat problemet.
– När den ryska narkotikapolitiken skapas är det många västerländska länder och intresseorganisationer som verkar vara intresserade att vilja påverka politikens utformning. De fungerar som en slags narkotikapolitiska missionärer. Till exempel har USA utvecklat samarbetet med Ryssland, säger My Lilja.
Avhandlingens titel: Drug Discourses in Contemporary Russia: A Study of the National Press, NGOs and the Government
Ytterligare information
My Lilja, doktorand vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-9704551, e-post my.lilja@crim.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, tfn 08-164090, e-post press@su.se
Perioden mellan år 750 och 1050 kallas av tradition för vikingatid, vilket innebär att platser och begrepp som Birka och Sigtuna hamnar inom samma tidsperiod trots mycket stora olikheter. Annika Larsson förklarar i sin avhandling varför en sådan jämförelse är orimlig. Sigtuna anlades redan från början som en medeltida stad, som i förhållande till tiden för Birka styrdes utifrån ett kristet samhällssystem och präglades av en ny typ av kungamakt.
I tolkningar av den vikingatida dräkten har man sällan tagit hänsyn till det här samhällsskiftet, trots att övergången också syns i klädstilen. De ovala spännbucklor som karaktäriserar kvinnodräkten i Birka används till exempel i våra rekonstruktioner av den typiska vikingadräkten långt in i kristen tid, trots att smycket med tillhörande dräktskick försvann redan när Birka lades ned. Till samma dräktskick hörde också flera typer av orientaliska textilier, som visar att man i Birka hade intensiva kontakter med turkiska stäppnomadiska kulturer och troligen också kände samhörighet med dem.
– Den här kulturella tillhörigheten har under senare tid påvisats av flera forskare när det gäller till exempel vapen och mynt från samma period. Men just dräktens koder är så direkta och nära förbundet med vår person att de antagligen är svårare att ta till sig, säger Annika Larsson.
Dräktskicket visar att de gängse kriterier som definierar den kristna medeltiden slog igenom i Mälardalen och andra centrala delar av Skandinavien redan i slutet av 900-talet, och det innebar att tidigare laddade koder måste suddas ut till förmån för den nya kulturtillhörigheten. Den nya maktens dräktsymboler hade sitt ursprung i kristna områden i Västeuropa och Bysans.
– Maktens män i Skandinaviens centrala regioner blev nu krigare i Kristi namn. Kristnandeprocessen gick antagligen inte alls så långsamt och smärtfritt som ofta hävdats, istället visar dräktstudierna att ”korståg” utfördes av krigare klädda i rustning, berättar Larsson.
– Det finns en bild i en frankisk psaltare från 800-talet av Kristus som iklädd brynja och röd mantel krigar mot synd och hedendom. Parallellerna till våra dagars Stålmannen är slående.
Avhandlingen lyfter bland annat fram vikten av att man inom textilforskningen också har ett praktiskt hantverkskunnande som komplement till i de teoretiska förhållningssätten, för att som forskare kunna läsa de textila fynden och deras sammanhang.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Annika Larsson, 018-471 20 80, 070-499 98 85, e-post: annika.larsson@arkeologi.uu.se
