Insulinresistens, dvs. att kroppens celler blir okänsliga för hormonet insulin, är starkt förknippat med hjärt- kärlsjukdom och typ 2-diabetes, tidigare kallad åldersdiabetes. Det är också kopplat till fetma. Avhandlingen studerar de mekanismer som bidrar till insulinresistens i fettceller, med fokus på effekterna på cellnivå av de höga blodnivåer av socker (glukos) och insulin som är typiska för denna diabetes.
Studierna visar att insulinets förmåga att stimulera sockerupptaget i fettceller från människa kraftigt försämras vid långvarigt höga insulinnivåer. Exponering för både höga glukos- och insulinnivåer, som vid typ 2-diabetes, resulterar i minskad mängd av proteinet IRS-1 (insulinreceptorsubstrat-1). Det är ett nyckelprotein i den komplexa signaleringskedja som aktiveras i cellen när insulin binder till sina målceller.
Avhandlingen visar dock, i fettceller från både råtta och människa, att minskningen av cellernas IRS-innehåll sker först efter det att insulinresistensen har uppstått. Det tyder på att den minskade mängden IRS-1 i fettceller från personer med insulinresistens och typ 2-diabetes är en följd av, inte en orsak till, insulinresistensen även om den kan bidra till att ytterligare försämra cellernas förmåga att ta upp socker. Upptagningsförmågan i odlade fettceller från människa verkar inte påverkas nämnvärt av hög glukoskoncentration i omgivningen. Eftersom det är väl dokumenterat att höga sockernivåer i blodet försämrar insulinets förmåga att stimulera glukosupptaget tyder detta på att den bakomliggande orsaken inte är en effekt på den enskilda fettcellen.
Vid insulinresistens störs regleringen av energiomsättningen vilket också leder till ökad frisättning av fettsyror från fettvävnaden och försämrar insulinets förmåga att stimulera sockerupptaget. Idag vet man att fettvävnaden inte bara fungerar som ett energilager utan också producerar hormoner och inflammationsämnen, s. k. adipokiner, som medverkar i regleringen av energibalansen. Vid övervikt rubbas den och mycket tyder på att det kan bidra till utvecklingen av insulinresistens. Vid fetma uppstår en kronisk inflammation i fettvävnaden vilket ökar produktionen av inflammationssubstanser, s. k. cytokiner. Ökade mängder av två sådana, TNF-α och IL-6 har visat sig försämra fettcellernas sockerupptagsförmåga och även minska mängden IRS-1. En mängd olika faktorer under utvecklingen av typ 2-diabetes kan således bidra till insulinresistensen. Preliminära resultat i avhandlingen tyder på att det finns ännu okända faktorer – utöver socker, insulin, fettsyror, TNF-α och IL-6 – i blodet hos individer med typ 2-diabetes som direkt kan hämma cellernas förmåga att svara på insulin. Sådana nya faktorer skulle kunna bli måltavlor för framtida läkemedel mot diabetes.
Frida Renström är doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för medicin,
tel. 090-785 14 89, e-post: Frida.Renstrom@medicin.umu.se
Fredagen den 27 april försvarar Frida Renström, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Fat cell insulin resistance – an experimental study focusing on molecular mechanisms in type 2 diabetes.
Svensk titel: Insulinresistens i fettceller – en experimentell studie med fokus på molekylära mekanismer vid typ 2-diabetes.
Disputationen äger rum kl. 9.00 i sal Betula, By. 6M, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå.
Fakultetsopponent är docent Anna Krook, Karolinska Institutet, Solna.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Personer som har bukfetma har oftare högt blodtryck och förhöjda värden av kolesterol och blodsocker. Fetma i buken innebär också att produktionen av tillväxthormon minskar.
– I förlängningen kan våra forskningsresultat leda till förbättrade behandlingsalternativ för bukfeta kvinnor med hög kardiovaskulär risk, men än så länge är det ingen etablerad behandling att ge tillväxthormon till kvinnor som passerat klimakteriet. Det krävs fler studier som pågår under längre tid innan tillväxthormon kanske kan ges till patienter, säger specialistläkaren Celina Franco.
I studien ingår 40 kvinnor mellan 50 och 65 år med bukfetma. Hälften av kvinnorna fick en låg dos tillväxthormon under ett år, resten fick placebo.
– Vi såg förbättring hos alla kvinnor som fick det riktiga läkemedlet. De fick mindre fett i buken, muskelmassan ökade och det onda kolesterolet i blodet minskade. Våra analyser av kvinnornas blodvärden visade också att två markörer för inflammation minskade av behandlingen, säger Celina Franco.
Även kvinnornas insulinkänslighet blev något bättre av behandlingen.
När kvinnornas resultat jämfördes med 15 bukfeta män som också behandlats med tillväxthormon visade det sig att kvinnorna hade ett sämre svar på tillförsel av tillväxthormon.
– Männens bukfetma minskade mer och det kan bero på att testosteron förstärker tillväxthormonets effekter, säger Celina Franco.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: The GH-IGF-1 Axis in Postmenopausal Women with Abdominal Obesity
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Celina Franco, leg. läkare, telefon: 031-342 70 59, e-post: celina.franco@medic.gu.se
Handledare:
Docent Gudmundur Johannson, telefon: 031-342 70 52, e-post: gudmundur.johannsson@medic.gu.se
Docent Johan Svensson, telefon: 031-342 10 00, e-post: johan.svensson@medic.gu.se
Docent Lars Lönn, telefon: 031-342 71 77, e-post: lars.lonn@vgregion.se
Studien baseras på enkätundersökningar, som genomfördes bland talare av darfuriska språk i Nyala år 2002 och bland talare av sydsudanesiska språk i Khartoum år 2003. Idris presenterar dessutom en redogörelse för Sudans språkpolitik och språkforskning samt diskuterar flerspråkighet, språkattityder, språkbyte och förhållandet mellan språk, nation, etnicitet och identitet.
De fler än hundra sudanesiska språken är alla minoritetsspråk både i numeriska och funktionella termer. Arabiskans ställning har förstärkts sedan Sudans självständighet 1956 genom språkpolitiska åtgärder och socioekonomiska förändringar, såsom urbanisering och migration. Det har resulterat i att talare av andra sudanesiska språk i ökande grad går över till arabiska som förstaspråk.
Undersökningarna i Nyala och Khartoum visar att en majoritet av respondenterna är tvåspråkiga i arabiska och ett annat sudanesiskt språk. Arabiska talas som förstaspråk av de flesta i Nyala, medan sydsudaneserna i Khartoum behåller sina modersmål som förstaspråk i större utsträckning. Respondenterna i Nyala talar sina ursprungliga darfuriska språk huvudsakligen på landsbygden i Darfur, men inte i Nyala, där arabiska dominerar.
Undersökningarna visar också att många barn och ungdomar i både Nyala och Khartoum är enspråkiga i arabiska. Detta bekräftar tendensen av språkbyte till arabiska bland många minoritetsgrupper i Sudan. Ett intressant forskningsresultat är att flickor och kvinnor verkar vara mer benägna att använda arabiska än pojkar och män. Språkanvändning och språkattityder påverkas – förutom av demografiska faktorer såsom ålder, kön och etnicitet – också av externa faktorer, såsom graden av integration i den dominerande arabisktalande nordsudanesiska kultursfären.
De sydsudanesiska respondenterna uppvisar däremot en högre grad av positiva attityder till sina språk än till arabiska. De bevarar sin sociala särprägel och sitt kulturella arv genom att motsätta sig assimilation i den nordsudanesiska kulturen. Inbördeskriget i södra Sudan och den sociala segregationen av sydsudaneser i norra Sudan har förstärkt och politiserat denna attityd. I motsats till sydsudaneserna, har darfurierna assimilerats socialt, kulturellt och ekonomiskt genom utbredd användning av arabiska samt giftermål och ekonomiskt samarbete med arabisktalande.
Avhandlingens titel: Status and use of languages in Sudan: Data and results from surveys in Nyala and Khartoum.
Disputationen äger rum lördagen den 5 maj 2007 kl. 10.30
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Helene Fatima Idris, 031-786 41 82 (arb.),
031-57 23 79 (hem), 0737-51 20 41, helene.fatima.idris@african.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
I spåren efter Skandia-skandalen och den pågående bolagsstyrningsdebatten har frågan om personligt skadeståndsansvar i aktiebolag kommit i fokus.
Carl Svernlöv behandlar i sin avhandling olika perspektiv på frågan om ansvarsfrihet, som är ett obligatoriskt beslut på årsstämman i alla svenska aktiebolag och internationellt ett mycket ovanligt fenomen. Bolagsstämman fattar ofta rutinmässigt beslut om att bevilja styrelseledamöter och vd ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret. Och med reservation för att en majoritet eller en minoritet om minst tio procent av samtliga aktier motsätter sig beslutet är huvudregeln att ingen skadeståndstalan väcks mot personen i fråga – styrelseledamot eller vd – från bolagets sida.
Denna huvudregel har dock många undantag. För det första får talan ändå väckas om det i årsredovisningen eller revisionsberättelsen utelämnats fakta eller rapporterats oriktiga eller ofullständiga uppgifter till bolagsstämman om det beslut eller den åtgärd som talan grundas på. För det andra får styrelsen – trots beviljad ansvarsfrihet – föra en skadeståndstalan som grundas på brott, och för det tredje är ansvarsfriheten begränsad vid konkurs.
Carl Svernlöv är advokat och delägare vid Baker och McKenzie Advokatbyrå, en av världens ledande advokatbyråer, och arbetar med bolagsstyrning, associationsrätt och företagsförvärv. Han undervisar även i associationsrätt vid Stockholms universitet och har publicerat ett tiotal böcker och över hundra artiklar om svensk och internationell affärsjuridik.
Disputationen äger rum fredagen den 27 april kl.10.00 i sal D7 vid Stockholms universitet, Universitetsvägen10. Opponent är docent Katarina Olsson, Lunds universitet.
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se.
Ytterligare information
Carl Svernlöv nås på Baker och McKenzie Advokatbyrå, på tfn 070-867 67 07, eller på carl.svernlov@bakernet.com.
Du kan även kontakta Juridicums redaktör Suzanna Nilson, tfn 070-422 57 11, suzanna.nilson@juridicum.su.se.
I ett samarbetsprojekt mellan Europeiska fotbollsförbundet (UEFA) och Linköpings universitet har skaderisken hos fotbollsspelare på högsta nationella och internationella nivå studerats i en serie undersökningar mellan 2001 och 2005.
Läkaren Markus Waldén, doktorand vid Avdelningen för socialmedicin och folkhälsovetenskap, har följt klubbar i Allsvenskan, Damallsvenskan och Champions League liksom flera Europamästerskap för landslag.
Avhandlingen visar att skaderisken i elitfotboll är hög, särskilt under matchspel, och är som högst på landslagsnivå. Muskelbristning i lårets baksida är den enskilt vanligaste skadan medan andelen fotledsstukningar verkar ha minskat.
Engelska och holländska toppklubbar hade säsongen 2001-02 totalt sett fler matchskador och dessutom fler allvarliga skador än klubbar från Frankrike, Italien och Spanien.
En jämförelse av Europamästerskapen för herrar 2004 och damer 2005 visar att skaderisken i turneringarna var lika stor. Lagen som slogs ut i gruppspelet under dam-EM hade emellertid betydligt fler matchskador än de lag som kvalificerade sig för semifinalspel.
I Sverige har 15-17 procent av spelarna i Damallsvenskan ådragit sig en främre korsbandsskada någon gång tidigare under karriären, jämfört med endast 5-8 procent av männen i Allsvenskan. Kvinnliga elitfotbollsspelare är yngre när de skadar sitt främre korsband än manliga spelare. En främre korsbandsskada hos en spelare i Allsvenskan innebär 3-4 gånger ökad risk för nya knäskador i framtiden.
Avhandlingen Epidemiology of injuries in elite football läggs fram fredag 4 maj kl. 13.00 i Aulan, Hälsans Hus, Campus US, Linköping.
Kontaktinformation
Markus Waldén
0733-920720
markus.walden@telia.com
Resultatet redovisas i den ansedda internationella vetenskapliga tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology och kommer att presenteras i samband med Barnveckan som inleds i Linköping på måndag.
Flera studier under senare år talar för att en förändring av tarmfloran under spädbarnsåren kan vara en orsak till att allergier blivit allt vanligare under de senaste 50 åren.
Forskargruppen har utvärderat om uppkomst av allergi kan förebyggas med den probiotiska bakterien Lactobacillus reuteri. Undersökningen som genomfördes på barnklinikerna i Jönköping, Linköping, Motala och Norrköping omfattade 188 barn.
En grupp blivande mödrar började ta ett preparat fyra veckor före förlossningen. Hälften av dem fick Lactobacillus reuteri och den andra hälften placebo (en overksam produkt). Efter födelsen fortsatte deras barn dagligen med samma produkt som mamman, i form av oljedroppar, till ett års ålder. Barnen följdes sedan i ytterligare ett år avseende utveckling av allergisk sjukdom, till exempel spädbarnseksem och astma. Med hjälp av pricktest och blodprov undersöktes dessutom om barnen hade blivit överkänsliga mot allergiframkallande ämnen som ägg, mjölk, katt, gräs och björk.
Resultaten av tvåårsuppföljningen har nu analyserats. Någon allmän minskning av allergisk sjukdom, till exempel spädbarnseksem, kunde inte påvisas av behandlingen. Andelen barn som hade spädbarnseksem och samtidigt var överkänsliga mot allergen var däremot signifikant lägre i den grupp som fått probiotika än i kontrollgruppen. Effekten var särskilt tydlig hos de barn vars mamma var allergisk.
Resultaten är mycket spännande eftersom det är just sensibiliserade barn med eksem som löper störst risk att utveckla allergisk astma och hösnuva när de blir äldre. Eftersom allergisk astma och hösnuva är ovanliga vid två års ålder går det ännu inte att bedöma eventuella skyddande effekter av probiotika på dessa symptom.
Resultatet av studien skulle dock kunna tala för att barnen som fått Lactobacillus reuteri löper en lägre risk att utveckla dessa sjukdomar i skolåldern. En uppföljning när barnen fyllt sju år är därför planerad.
Artikeln som pressmeddelandet refererar till är publicerad online i Journal of Allergy and Clinical Immunology: Probiotics in prevention of IgE-associated eczema: A double-blind, randomized, placebo-controlled trial” (Articles in press No 60).
Kontaktinformation
Thomas Abrahamsson, barnläkare och doktorand vid Linköpings universitet
070-9566815, thoab@telia.com eller thomas.abrahamsson@lio.se
Bengt Björkstén, professor vid Karolinska institutet
070-6486956, bengt.bjorksten@ki.se
De negativa miljö- och hälsoeffekterna av trafikrelaterade luftföroreningar som dieselavgaser och ozon uppmärksammas alltmer. Sedan 1950-talet har studier kopplat dessa luftföroreningar till ökad sjuklighet och dödlighet i lung- och hjärt-kärlsjukdomar. Experimentstudier har visat att både dieselavgaser och ozon ger inflammation i luftvägarna. Särskilt känsliga grupper är barn samt individer med astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller hjärt-kärlsjukdom.
I avhandlingen undersöks vilka signaleringsvägar som reglerar inflammationen i luftvägsslemhinnan efter ozonexponering jämfört med de tidigare kända mekanismerna för luftvägsinflammation orsakad av dieselavgaser. Vidare studeras om en exponering för dieselavgaser följd av ozonexponering ger en kraftigare luftvägsinflammation. Exponeringen för de båda luftföroreningarna gjordes för att efterlikna det man finner i storstadstrafik; dvs. hög halt av dieselavgaser under rusningstrafiken på morgonen följt av ökad ozonhalt på eftermiddagen.
Experimenten utfördes i särskilda exponeringskammare. Luftvägseffekterna av såväl dieselavgaser som ozon jämfördes med effekterna av filtrerad luft. Analysmaterialet insamlades genom bronkoskopi med slemhinneprover och sköljvätska från luftrören, men också via upphostat slem. Koncentrationerna av ozon och dieselavgaser valdes för att efterlikna de nivåer som kan finnas i naturlig trafikmiljö och som i tidigare studier har visat sig ge inflammatoriska förändringar i luftvägarna. Två av delstudierna visar också att inflammationen i luftvägarna förstärks vid en sådan kombinerad exponering för dieselavgaser och ozon i strävan att efterlikna en realistisk trafikmiljö i storstad.
En annan delstudie visar en ökning av inflammationskopplade signalmolekyler hos astmatiker jämfört med friska individer inom sex timmar efter ozonexponering. Det innebär att en astmatiker kan försämras i sin sjukdom efter ozonexponering. I en fjärde delstudie noterades emellertid en tidig minskning av inflammationsreglerande signalmolekyler i luftvägarna hos friska personer efter ozonexponering. Denna hämning av signalvägarna är en tydlig skillnad mellan ozon och dieselavgaser när det gäller hur luftvägsinflammationen regleras.
Jenny Bosson är doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för lungmedicin, och kan nås på mobiltel. 070-657 94 36,
e-post jenny.bosson@gmail.com
Lördagen den 21 april försvarar Jenny Bosson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Ozone and Diesel Exhaust- Airway Signaling, Inflammation and Pollutant Interactions”. Svensk titel: ”Ozon och dieselavgaser – inflammationsreglerande signalvägar i luftvägarna samt luftföroreningsinteraktioner”.
Disputationen äger rum kl 9.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är prof. John Balmes, Dept of Medicine, UCSF, San Francisco, USA.
Kunskapen om hur cancerpatienter hanterar vardagens problem och tankar under olika skeden av sjukdomsperioden är idag bristfällig. I sin avhandling har Elisabet Wasteson undersökt cancerpatienters anpassning och välbefinnande i relation till besvär som de själva fått beskriva i detalj. Studierna omfattar upp till 95 patienter med vanliga cancerdiagnoser. För patienter som nyligen fått diagnosen är fysiska besvär” tillsammans med ”vardagliga problem” vanligast. De cancerpatienter som står i begrepp att avsluta sin behandling besväras däremot mest av ”bieffekter av behandlingen”, men även av ”tankar/känslor” rörande t ex framtid och familj.
Hon visar att patienternas välbefinnande över tid hade samband med flera olika faktorer. Ångest och depression vid behandlingens avslutande, liksom tidigare psykiatriska svårigheter, inverkade negativt på välbefinnandet på sikt. Detsamma gjorde problem som uppfattades som ”mycket besvärande”, patienternas upptagenhet av tankar och känslor, samt brist på socialt stöd. Ett accepterande förhållningssätt till problem var positivt för välbefinnandet.
I de två vanliga situationer som studerades, dels direkt efter diagnos och dels vid avslutandet av en längre tids behandling, använde patienterna oftast så kallade emotionsfokuserade copingstrategier, dvs ett förhållningssätt som inriktar sig mer på att hantera en känsla snarare än på själva problemet.
Studien visar också att det framför allt är tre faktorer som har samband med mer ångest eller depression hos patienten: Att de upplever att de har liten kontroll över problemet, att de använder många olika strategier för att hantera besvären, samt att det finns en stor diskrepans mellan vad de tycker är viktigt i livet och vad de i situationen kan uppnå av detta.
– Men patienterna mår, i motsats till sina närstående, bättre över tid och diskrepanserna minskar, säger Elisabet Wasteson.
Hon kommer också fram till att dagboksskrivande kombinerat med kvantitativa data, som inte används så ofta tillsammans, kan ha fördelar som metod eftersom det bidrar till ökad förståelse för hur cancerpatienter anpassar sig och mår i relation till specifika besvär under sjukdomsförloppet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Elisabeth Wasteson, tel: 070-644 04 05, 018-471 34 98, e-post: elisabet.wasteson@pubcare.uu.se
Globe Award är en världsomspännande prisutdelning och anses vara det mest etablerade nationella pris i sitt slag. För den vinnande forskargruppen är priset betydelsefullt.
– Vi är förstås hedrade av denna fina utmärkelse och det sporrar oss i vårt fortsatta arbete. Forskning med koppling mellan hållbar utveckling och företag är en oerhört viktig angelägenhet, både för företagen och i samhället.
Bakom priset och nomineringen står Globe Forum, en organisation med ett globalt nätverk som arbetar för att föra företag närmare varandra. Global Award-utmärkelsen ska uppmärksamma innovativa satsningar inom CSR som främjar hållbar utveckling och den globala ekonomin.
Förutom SuRe var fyra andra svenska forskargrupper nominerade till priset. Pris delades även ut till SKF för att det ansågs ha kommit längst med att integrera CSR-frågor i sin verksamhet. Scandinavian Biogas fick pris för bästa CSR-entreprenör. I juryn sitter landets i särklass ledande experter på Corporate Social Responsibility (CSR).
I kategorin forskare har juryn sökt efter vetenskapliga insatser som ökat kunskaperna om CSR och dess effekter, samt som går att kommersialisera. En avsikt med de tre kategorierna är att viga samman forskning, entreprenörskap och etablerat företagande.
Priset delades ut på Berns i Stockholm den 19 april i samband med konferensen Globe Forum. Konferensen samlar toppolitiker, entreprenörer och storföretag från Norden och Ryssland, Kina, Indien samt Östeuropa.
Forskargruppen SuRe vid Handelshögskolan i Stockholm drivs sedan 2003 av docent Susanne Sweet och doktoranderna Emma Sjöström, Jenny Ählström och Monica Macquet. Forskningen kretsar kring hur marknader påverkas, uppkommer och utvecklas relaterat till hållbar utveckling och företags sociala ansvar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Susanne Sweet, docent vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 95 42, 0707-14 28 28
E-post: susanne.sweet@hhs.se
Hemsida: www.hhs.se/DSection/research/sustainability.htm
Parul Sharma, Legal adviser CSR, Global Forum
Tel. 08-586 199 00, mobil 073-933 69 40
Hemsida: www.globeforum.com
Största enskilda anslaget går till My Hedhammar, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, som fått 3 440 000 kronor för forskning om konstgjord hud inom veterinärmedicin – ett nytt biomaterial baserat på spindelprotein.
Även forskning om olika typer av virus och utveckling av diagnostik har beviljats anslag på över två miljoner vardera för tre projekt. Exempel på andra områden som fått anslag är forskning kring skalbildning och skelettstyrka hos värphöns, förändringar av bindväv i hästars leder vid hård träning och hur lungmaskinfektion hos nötkreatur påverkar immunförsvaret.
-Vi tycker det är mycket glädjande att Formas nu har gjort en stor satsning på veterinärmedicinsk forskning. Den har tidigare kommit i skymundan på Formas då veterinärmedicinen inte har haft en egen beredningsgrupp med experter inom området, säger Ulf Magnusson, vicedekanus med ansvar för forskning vid SLU:s fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap.
-Veterinärmedicinen hamnar många gånger mitt emellan jordbruksforskning, humanmedicin samt biologi och det har därför varit svårt att hävda sig inom dessa stora grupperingar. Det är därför väldigt positivt att Formas nu uppmärksammat denna problematik och vidtagit åtgärder.
De forskare vid SLU som har beviljats anslag är Sandor Belak, Björn Ekesten, Stina Ekman, My Hedhammar, Lena Holm, Anne Lundén, Ulf Magnusson, Claudia Baule och Anna Rosander.
För mer information, kontakta Ulf Magnusson, vicedekanus vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU 018-672324 ulf.magnusson@kv.slu.se
Vid Campus Östersund bedrivs forskning, utveckling, utbildning samt innovationsaktiviteter inom Sportteknologi, Sportstech. Investeringen förbättrar den infrastruktur som behövs för att bättre kunna nyttja och utveckla metoder för friformstillverkning av modeller och enstaka komponenter.
– Som utgångspunkt för en friformstillverkning använder vi tredimensionella beskrivningar såsom CAD-modeller, fysiska digitaliserade objekt samt objektröntgenbilder, säger Mikael Bäckström.
Metoden har flera stora fördelar i tillverkningshänseende som gör den särskilt lämpad för framställning av enstaka komponenter och komplexa geometrier. Tidigare har Mittuniversitetet med framgång använt utrustning för friformframställning i plastmaterial inom de områden som nu fokuseras på för fortsatt aktivitet. Dessa är prototyper inom sport- och upplevelseteknologi, medicinska modeller för pre-operativ planering samt innovationsstöd inom skiftande industri och företagssektorer.
Maskinen tillverkas av det svenska företaget ARCAM AB och arbetar genom att smälta metallpulver i vakuum genom att tillföra energi via elektronstråle. Maskinen S-20 är den största i sitt slag som företaget tillverkat och forskning pågår för att optimera processens utbyte.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Tekn. Dr. Mikael Bäckström, 070-5400674, E-postadress: mikael.backstrom@miun.se
Stipendiet delas ut av Kurt Aspelins Minnesfond och prismotiveringen lyder:
”Christer Ekholms doktorsavhandling Nervositeten kommer utifrån. Om Erik Beckmans tidiga författarskap är en föredömlig idé- och textanalytisk studie. Omfattande i sitt åtagande, utförlig i sina tolkningar är undersökningen likväl fri från verbalt överflöd. Ekholm kräver sina läsares observans och noggrannhet – som den gör vars analys i sig är minutiöst observant och noggrann. Teoretiskt och metodiskt precis avstår författaren helt i sin monografi från att pryda sig med teori som inte sätts i bruk.
Ekholms avhandling har stor integritet och förefaller skriven fri från genrens gängse nervositet.”
Kurt Aspelin (1929-77) var tongivande lärare och forskare i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Han var Almqvistforskare och introduktören framför andra av 70-talets teoriboom i ämnet. Aspelins betydelse och insatser aktualiseras årligen av det stipendium som delas ut till en yngre forskare som verkar i hans anda.
Ordförande i stipendiekommittén är Tomas Forser, professor i litteraturvetenskap
Kontaktinformation
Mer information: Christer Ekholm, 031-786 4349, christer.ekholm@lit.gu.se eller
Tomas Forser, tel 031-786 4564, tomas.forser@lit.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
I avhandlingen diskuteras framförallt två filosofiska skolor. Enligt den första skolan, så tillskriver vi andra mentala tillstånd på basis av ett analogislut. Vi ser att andra grimaserar illa, minns att vi själva har ont när vi beter oss på det sättet, och drar slutsatsen att också andra har ont när de beter sig så. Enligt den andra skolan använder vi oss av en psykologisk teori. Den här teorin går under benämningen teori-teorin, eller teorin att vi använder oss av en psykologisk teori när vi tillskriver andra mentala tillstånd. Vi ser att en annan människa gråter, och har en teoretisk kunskap om att gråt normalt betyder sorg eller smärta. Vi utgår inte från oss själva. I avhandlingen försvaras en ny – eller möjligen nygammal – version av den analogiska teorin.
Almäng tar sin utgångspunkt i den franske filosofen Maurice Merleau-Pontys teori om en praktisk intentionalitet, eller ett mentalt tillstånd som består i man är medveten om vilka praktiska handlingsmöjligheter man har i en specifik situation. Det karakteristiska för den praktiska intentionaliteten är att den inte har en språklig natur och att den inte heller används i kognitiva processer som vanligt tänkande eller resonerande. Den består helt enkelt i en medvetenhet om vilka handlingar vi kan utföra med hjälp av kroppen i en specifik situation. En fotbollsspelare som ser vilka spelare han kan passa bollen till för att skapa en målchans, är till exempel i ett tillstånd av praktisk intentionalitet. Det är också en snickare som ser hur han skall fästa ett bräde för att ett tak skall bli tätt.
Det specifika med praktisk-intentionala tillstånd är att de är något som ett jag har i kraft av att det är en kroppslig agent. Man skulle helt enkelt inte kunna se vilka handlingar som en miljö inbjuder till, om man inte vore en agent som kunde handla i omgivningen med hjälp av kroppen. Det här intentionalitetsbegreppet har emellertid diskuterats väldigt litet i den filosofiska diskussionen om hur vi tillskriver andra människor psykologiska tillstånd och förutser hur de kommer att handla. Almäng argumenterar för att teori-teorin överhuvudtaget inte kan hantera begreppet praktisk intentionalitet. Analogiteorin kan hantera begreppet, men bara om den revideras.
Avhandlingsförfattaren menar att vi till största delen förutsäger andra människors beteende genom att tillskriva dem praktiskt-intentionala tillstånd. Tanken är att vi ser de handlingsmöjligheter andra människor har, på grundval av vilka handlingsmöjligheter vi själva skulle ha, om vi befunne oss i deras situation. Almäng argumenterar för att det här dels innebär att vi i en specifik bemärkelse direkt kan varsebli psykologiska tillstånd, dels att de vanligaste invändningarna mot analogi-teorin visar sig ohållbara.
Disputationen äger rum onsdagen den 2 maj 2007 kl. 13
Stora hörsalen, Humanisten
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Jan Almäng, 031-786 45 76 (arb.), 031-21 04 37 alt. 0570-15 226 (hem), jan.almang@phil.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, 031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
Det övergripande målet i den nya doktorsavhandlingen Sustainable snow handling – med vilken Karin Reinosdotter disputerar den 20 april – har varit att studera vilka förutsättningar som krävs för att uppnå en miljömässigt hållbar snöhantering. Studien har bedrivits i tre delar; att studera vilken typ av strategier som används i dag och närmare förstå hur de uppkommer och utvecklas, att undersöka de olika föroreningar som finns i snö i form av bland annat metaller och partiklar, samt att förstå vad som händer med dessa föroreningar när snön smälter och hur de påverkas av en eventuell saltanvändning.
– Provtagning av snö visar att det finns mycket stora variationer i föroreningsinnehållet. Metallinnehållet i snö längs vägar med olika trafikbelastning har jämförts mellan två svenska kommuner, Luleå och Sundsvall. Resultatet visar att skillnader i snökvalitet inte bara kan ses inom en kommun utan också mellan kommuner, säger Karin Reinosdotter.
-Variationerna beror till stor del på skillnaderna både i själva snöhanteringen och i vinterklimatet. Och ett laborationsförsök där en mängd snö som innehöll vägsalt och en annan mängd utan salt visade att om man använder salt som halkbekämpningsmetod så kan det leda till att smältvattnet får ett lägre pH-värde och innehåller mer lösta metaller och partiklar.
I avhandlingen föreslås också schablonvärden för metallinnehållet i snö längs med vägar med olika trafikbelastning, liksom rekommendationer för en miljömässigt hållbar snönhantering. Förhoppningen är att dessa rekommendationer i första hand ska användas av kommunerna när de utvecklar sina snöhanteringsstrategier.
Karin Reinosdotter är född och uppvuxen i skånska Bromölla. Hon tog sin civilingenjörsexamen i samhällsbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet 2001.
Upplysningar: Karin Reinosdotter, tel. 0920-49 24 26, karin.reinosdotter@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Ett av de mest lovande materialen består av tre grundämnen: titan, kisel och kol. Per Eklund, doktorand i tunnfilmsteknik, har granskat hur denna titankiselkarbid kan användas i ytbeläggningar. Avsikten med att belägga en yta med ett lager av ett annat material är att förändra egenskaperna hos objektet. Det är därför man målar huset eller lackerar köksbordet.
När man arbetar med material som består av ett eller två grundämnen har man begränsade möjligheter att påverka egenskaperna. Med tre ökar flexibiliteten och designmöjligheterna dramatiskt.
Gassensorer, temperaturtålig elektronik, bränsleceller och kraftöverföring är exempel på teknikområden där titankiselkarbid kan få stor betydelse. Redan idag finns materialet på marknaden genom LiU-avknoppningsföretaget Impact Coatings, som säljer det under handelsnamnet Maxfas.
Särskilt intressanta är möjligheterna att kunna ersätta guld som elektriskt kontaktmaterial. Guld är en utmärkt elektrisk ledare och korroderar inte. Men andra egenskaper är direkt dåliga – guld är mjukt och nöts väldigt fort, vilket alla som haft glapp i kontakten till mobiltelefonen säkert märkt. Dessutom är det dyrt och kräver miljöfarliga ämnen vid utvinning.
Titankiselkarbiden har en unik kombination av egenskaper tack vare sin nanostruktur: materialet är en ganska bra elektrisk ledare, lagom hårt, tåligt och korrosionsbeständigt. Det är på sätt och vis ett typiskt ursvenskt material – det är lagom bra på nästan allting.
Avhandlingen Multifunctional nanostructured Ti-Si-C thin films läggs fram fredag 20 april.
Kontaktinformation
Per Eklund 070-3541702, 013-285793, per.eklund@ifm.liu.se
Carolina Bigert, doktorand vid avdelningen för yrkesmedicin, har i två olika delstudier undersökt förstagångsfall av hjärtinfart hos manliga buss-, taxi- och lastbilsförare i Stockholms län. Dessutom har hon undersökt hjärtinfarktrisken bland tunnelbaneförare i Stockholm samt analyserat blodmarkörer hos personal som arbetar vid tunnelbaneperronger med särskilt hög partikelhalt i luften.
För bussförare var risken mer än fördubblad att drabbas av hjärtinfarkt och för taxiförare nästan fördubblad jämfört med andra yrkesgrupper. Kända riskfaktorer som rökning, diabetes, övervikt och fysisk inaktivitet på fritiden var vanligare bland yrkesförarna. Men även om man tog hänsyn till dessa skillnader kvarstod en ökad risk för hjärtinfarkt.
– Arbetsmiljön kan vara en bidragande orsak till den ökade risken bland buss- och taxiförare. Stress på arbetet är en möjlig förklaring, liksom exponering för motoravgaser, säger Carolina Bigert.
När det gäller personal i tunnelbanan såg situationen något annorlunda ut. Tunnelbaneförarna löpte inte större risk än andra grupper att drabbas av hjärtinfarkt. Däremot i gruppen perrongarbetare med hög kontinuerlig exponering av partiklar i inandningsluften fanns tecken på aktiverade inflammationsmekanismer. Vilket i sin tur talar för en möjlig ökad risk för framtida hjärt- kärlsjukdom.
– Tunneltågförare i Stockholms tunnelbana vistas lika mycket ovanför jord som under. De exponeras alltså inte lika mycket för den dåliga luften vid vissa perronger, säger Carolina Bigert.
Carolina Bigert är även verksam som specialistläkare vid Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting.
Avhandling: ”Cardiovascular disease among professional drivers and subway staff in Stockholm”, Institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för yrkesmedicin, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carolina Bigert, specialistläkare
Tel: 08-737 36 95, 073-966 15 39
E-post: carolina.bigert@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
