INCF står för International Neuroinformatics Coordinating Facility, och är den största satsning som någonsin gjorts för att samordna internationella resurser och aktiviteter inom den viktiga neuroinformatikgrenen inom neurovetenskapen.

Resultaten av denna infrastruktursatsning förväntas få stor strategisk betydelse för förståelsen av människohjärnan och framtidens möjligheter till behandling av allvarliga neurologiska och psykiatriska sjukdomar, skador och handikapp. Datamodeller av olika funktioner i hjärnan skall utvecklas liksom databaser som bryggar över från gennivå till beteende.

Verksamhetsområdet har även starka anknytningar till IT och datalogi, varifrån viktiga metoder och verktyg hämtas. INCFs verksamhet väntas även driva på den tekniska utvecklingen inom specifika tekniska områden som informationsanalysteknik, integration av distribuerade kunskapsresurser och robotik.

Organisationen har initierats genom OECD och omfattar 11 medlemsnationer (Belgien, Tjeckien, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Norge, Sverige, Schweiz och USA) som tillsammans står för kostnaderna. Sekretariatet ligger vid Karolinska Institutet men Kungliga Tekniska Högskolan bidrar också kraftfullt till sekretariatet.

Den 15 februari hålls även ett symposium, öppet för allmänheten, i Nobel Forum, Wallenbergsalen, Nobels väg 1.

Kontaktinformation
Kontakt:

Professor Jan Bjaalie, vd
Tel: 08-52487092
E-post jan.bjaalie@incf.se

Professor Sten Grillner, styrelseordförande
Tel: 08-52486900
E-post: sten.grillner@ki.se

Insekters immunförsvar består, till skillnad mot människans och andra ryggradsdjurs, bara av medfödda försvarsreaktioner. Bananflugan, Drosophila melanogaster, är en liten insekt som bland annat snabbt och effektivt producerar olika sorters naturliga antibiotika när mikroorganismer tränger genom dess yttre skydd. Frånvaron av förvärvade försvarsreaktioner gör bananflugan till en användbar modellorganism för att studera regleringen av det medfödda försvaret.

Bananflugans uttryck av naturlig antibiotika regleras främst på DNA-nivå med hjälp av olika regulatoriska proteiner. I Anna Junells avhandling studeras hur NF-B/Rel proteinet Relish kontrollerar immunsvaret i bananflugan vid en infektion. Dessutom identifieras ett antal regulatoriska POU-proteiner, Drifter, Pdm1 och Pdm2, vilka visat sig vara viktiga för uttrycket av Cecropin, ett bakterie- och svampdödande protein. Fördjupade studier visade också att överuttryck av Drifter ger ett påslag av naturlig antibiotika, även i frånvaro av en infektion. Avhandlingsarbetet har således tillfört ny kunskap om hur uttrycket av naturlig antibiotika styrs i bananflugan.

Om den här typen av reglering visar sig existera även i människans medfödda immunförsvar finns det möjligheter för en ökad förståelse av regleringen. Detta kan komma att innebära att det skapas möjligheter att bekämpa svårbehandlade infektioner orsakade av resistenta bakterier hos människan. Dessutom skulle personer med ett försvagat immunförsvar, till exempel äldre, med hjälp av skräddarsydda regleringar av immunskyddet på konstgjord väg kunna stärka sin motståndskraft mot bakterier och virus.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Anna Junell, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, tfn 08-16 32 74, mobil 0739-154 202, e-post anna.junell@molbio.su.se

För bild på Anna Junell kontakta:
Maria Erlandsson, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Arbetsminnet är en grundläggande kognitiv funktion som ofta skadas allvarligt vid stroke. Skadorna innebär ofta koncentrationsstörningar och svårigheter att hålla kvar tråden i samtal och vid läsning. Därför blir de lätt ett stort hinder i sociala sammanhang och i arbetslivet.

Forskare vid Karolinska Institutet har nu för första gången visat att arbetsminnet kan tränas upp igen ett år efter stroken med förbättrad koncentrationsförmåga som följd. Minnesövningarna utfördes i hemmet under fem veckor med hjälp av ett datorprogram. Med hjälp av olika neuropsykologiska testmetoder kunde forskarna visa att arbetsminne och koncentrationsförmåga förbättrades mer hos dem som utförde övningarna än hos en kontrollgrupp som inte utförde några övningar.

När deltagarna fick svara på frågor om sina egna kognitiva förmågor framgick dessutom att de själva upplevde en subjektiv förbättring.

– Det är mycket glädjande. Att vi uppmäter skillnader på kognitiva tester är intressant ur forskningssynpunkt, men det viktigaste är ju att människor blir hjälpta i vardagen, säger Helena Westerberg, en av forskarna bakom studien.

Datorprogrammet som användes i studien, RoboMemo, är utvecklat i samarbete mellan forskare från Karolinska Institutet och professionella dataspelsutvecklare. RoboMemo är utformat som ett spel med stigande svårighetsgrad och har tidigare visat sig kunna hjälpa barn med ADHD till bättre arbetsminne och koncentrationsförmåga. Detta är första gången ett datorprogram används som hjälpmedel för att rehabilitera arbetsminnesskador orsakade av stroke.

Studien är en liten pilotstudie med 18 deltagare som haft stroke. En större studie som nu pågår inkluderar 100 deltagare och ska visa om metoden kan förbättra arbetsminnet även hos friska äldre människor.

Publikation:
“Computerized working memory training after stroke – A pilot study”
Brain Injury, nr 1 2007

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Med Dr Helena Westerberg
Tel: 073 9801615
E-post: Helena.Westerberg@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel : 08-524 838 95
E-post : katarina.sternudd@ki.se

Cannabis är den mest nyttjade illegala drogen i vårt samhälle. Särskilt utbrett är användande av hasch och marijuana bland unga människor, däribland även gravida kvinnor. Ändå vet vi fortfarande väldigt lite om konsekvenserna av cannabisexponering av den omogna hjärnan.

Flera epidemiologiska studier stödjer den så kallade trappstegsteorin; att cannabisrökning i unga år är en inkörsport till annat drogmissbruk senare i livet. Men det har varit oklart om cannabisexponeringen i sig ökar risken för annat drogmissbruk eller om gemensamma bakomliggande sociala eller genetiska riskfaktorer gör att cannabismissbrukare lättare faller in i annat drogmissbruk.

– Vi ville experimentellt testa trappstegsteorin i frånvaro av sociala och moraliska faktorer. Alla beroendeframkallande droger påverkar hjärnans belöningssystem och frågan var därför om cannabisexponeringen orsakar molekylära och neurokemiska förändringar som leder till en ökad belöningseffekt av andra narkotiska preparat, säger forskaren Maria Ellgren vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Studien utfördes på råttor i en ålder motsvarande tonåren hos människor. Försöksdjuren fick antingen cannabis eller koksalt med jämna mellanrum under hela ”tonårsperioden”. När råttorna nått vuxen ålder visade det sig att de djur som tidigare fått cannabis hade förändringar i hjärnområden som är starkt kopplade till känslor av belöning och välmående. De hade även ett högre heroinintag när de fick fri tillgång till drogen i experiment där de själva kunde bestämma intaget. Förändringarna märkes däremot inte i kontrollgruppen av koksaltbehandlade råttor.

– Vi gjorde också liknande försök i forsterstadiet, med liknande resultat som för de råttor som fick cannabis i tonårsperioden. Däremot hade tidig användning av cannabis ingen synlig inverkan på känslighet för en centralstimulerande drog som amfetamin, vilket också är intressant, säger Maria Ellgren.

Avhandling: “Neurobiological effects of early life cannabis exposure in relation to the gateway hypothesis” av Maria Ellgren vid Institutionen för klinisk nurovetenskap, Karolinska Institutet. Disputation sker fredag den 9 februari.

Kontaktinformation
För frågor kontakta:

Maria Ellgren
Tfn: 08-5177 24 79
Mobil: 070-680 06 28
E-post: Maria.Ellgren@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 94
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Mer information om djurförsök: www.djurforsok.info

Yersinia pseudotuberculosis är en bakterie som infekterar mag- och tarmregionen hos människor. Den utnyttjar då ett komplicerat injektionssystem – Typ III-sekretionssystemet, T3SS – för att komma förbi värdcellens försvarsmekanismer. T3SS består av ca 40 olika proteiner, som alla behövs vid exakt rätt tid och plats. Via T3SS transporteras två grupper av proteiner. Den ena gruppen, translokatorerna, bildar porer i värdcellens membran genom vilka den andra gruppen, toxinerna (giftämnena), kan nå insidan av cellerna för att slå ut dess signaleringssystem och försvarsmekanismer.

Avhandlingen studerar två nödvändiga proteiner för T3SS i Yersinia: YopD och LcrH. Överföringen av toxinerna sker i flera steg och olika delar av translokatorn YopD har en central roll i alla dessa, t.ex. vid bildandet av en por i värdcellens membran. YopD är då inte bara nödvändigt för bildandet utan också för själva överföringen av toxinerna genom poren till cellen.

LcrH är ett hjälpprotein, s.k. chaperon, med en specifik struktur som gör det möjligt att binda till olika proteiner. Likt YopD har LcrH många olika funktioner, viktig är dess roll vid regleringen av toxin produktionen. LcrH påverkar också indirekt mängden toxiner som överförs till värdcellen genom att reglera utsöndringen av translokatorer och därmed porbildningen. Eftersom Yersinia har fler än ett T3SS är det särskilt intressant att LcrH ser till att translokatorerna sekreras genom rätt T3SS, vilket är grunden till att de olika grupperna av T3SS-proteiner utsöndras i rätt ordning. Det är viktigt eftersom porerna måste bildas innan toxinerna kan överföras.

Att förstå hur infektionsprocessen går till, vilka nyckelkomponenter som är inblandade och när, samt hur de kommunicerar öppnar möjligheter att utforma nya typer av antibiotika. Kunskap om systemet i Yersinia pseudotuberculosis är också viktig genom att andra bakterier infekterar celler på liknande sätt. Ett exempel är den närbesläktade Yersinia pestis, som orsakar pest och är ett tänkbart biologiskt vapen.

Petra Edqvist är född och uppvuxen i Örnsköldsvik och har en fil. mag. i molekylärbiologi från Uppsala Universitet. Hon är numera doktorand vid Inst. för molekylärbiologi och kan nås på tel. 090-14 06 22 eller 070-647 66 12, e-post: petra.edqvist@molbiol.umu.se

Avhandlingen läggs fram fredagen den 16 februari vid Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet, och har titeln: Multiple twists in the molecular tales of YopD and LcrH in type III secretion by Yersinia pseudotuberculosis. Svensk titel: Molekylära aspekter av YopD och LcrH i typ III sekretion hos Yersinia pseudotuberculosis.
Disputationen äger rum kl 9.00 i sal Major Groove, byggnad 6L, Umeå Universtitet.
Fakultetsopponent är professor Olaf Schneewind, Department of Microbiology, Chicago University, Chicago, USA.

Stafylokocker kan orsaka en allvarlig infektion som i vissa fall kan leda till döden. Om infektionen når blodet blir den immunologiska reaktionen massiv och yttrar sig bland annat med feber och lågt blodtryck. För att kunna sprida sig snabbare i vävnaden utsöndrar stafylokockerna ett stort antal enzymer och proteiner.
– Vi har identifierat ett specifikt antikroppssvar mot ett av stafylokockernas enzym. Det är ett fynd som för våra studier ytterligare ett steg framåt när det gäller att kartlägga mekanismerna för hur stafylokockerna orsakar sjukdom och i förlängningen hitta nya behandlingar, säger specialistläkaren Ann-Marie Calander.

Antikroppssvaret har visats i möss som infekterats med stafylokocker. Studier i provrör har visat att dessa vita blodkroppar bildat antikroppar riktade mot ett enzym som kallas V8-proteas.

Om inflammationen sprider sig till lederna kan stafylokocker också orsaka septisk artrit, en ledinflammation med ett snabbt och destruktivt förlopp. I studien jämfördes stafylokocker som utsöndrade mycket av enzymerna med en genförändrad bakteriestam som saknade enzymerna, men de båda bakteriestammarna orsakade lika mycket ledinflammation hos mössen.
– Det kan förklaras av att bakterier som saknar proeasuttryck i gengäld uttrycker desto mer vidhäftningsmolekyler på sin yta. De har alltså en bättre förmåga att stanna kvar i den infekterade värden. Det kan också tänkas att värden lyckas neutralisera enzymerna på annat sätt till exempel via det antikroppssvar vi upptäckt, säger Ann-Marie Calander.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Avhandlingens titel: Proteases in Straphylococcal Arthritis

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ann-Marie Calander, leg. läkare, telefon: 031-342 41 73, e-post: ann-marie.calander@rheuma.gu.se

Handledare:
Professor Andrej Tarkowski, telefon: 031-342 40 56, e-post: andrej.tarkowski@rheuma.gu.se

The Defense Threat Reduction Agency, DTRA, är en enhet som bl a har som mål att förbättra försvaret gentemot kemisk och biologisk krigföring. DTRA satsar nu nära 120 000 dollar på lundaforskarnas arbete med substansen cyclosporin, som man hoppas ska kunna minska nervgasskador hos soldater och civila.
– Om en amerikansk stad utsätts för en nervgasattack kan de skadade få sina akuta besvär lindrade på sjukhus. Men skadorna på hjärnan fortsätter i flera dagar. Förhoppningen är att vårt läkemedel ska kunna skydda nervcellerna och bromsa skadornas fortgång, säger forskningsledaren docent Eskil Elmér. Han och hans medarbetare har satt upp ett företag i USA för att kunna utveckla medlet med stöd av amerikanska försvarskontrakt.
En nervgasattack leder till ett långvarigt epileptiskt anfall. Både sådana anfall, stroke och skallskador påverkar cellernas ”kraftverk”, de energiproducerande mitokondrierna, så att dessa tar upp alldeles för mycket kalcium. Detta skadar mitokondrierna så att de slutar producera energi, vilket på sikt leder till hela cellens död.
– Vårt läkemedel stärker mitokondriernas membran så att de kan ta upp mer kalcium utan att skadas. På så sätt minskar risken för nervcellsdöd, förklarar Eskil Elmér.
Han och hans forskargrupp tog patent på ämnet redan 1995. Men arbetet har gått segt, liksom det gjort inom hela forskningsfältet neuroprotektion (nervcellsskydd). Nu är dock kliniska försök på patienter i gång och läkemedlet kan, om det fungerar, få stor nytta.
– Idag har vi inget att ge för att bromsa förstörelsen av nervceller hos patienter med skallskador, stroke och epilepsi. För strokepatienter vore det perfekt att kunna ge dem både snabb propplösande behandling och nervcellsskyddande läkemedel som förhindrar de mer smygande hjärnskadorna, menar Eskil Elmér.
Mer information Eskil Elmér. tel 046-222 0605, 0733-91 96 01 eller eskil.elmer@med.lu.se.

Upptäckten i början av 1980-talet att RNA kan fungera som ett enzym är en av grundpelarna i teorin att vår nuvarande värld, som baseras på ett samspel mellan DNA, RNA och protein, föregicks av en RNA-värld där RNA både var bärare av genetisk information och samtidigt fungerade som enzym.

DNA och proteiner har under evolutionens gång tagit över stora delar av RNA:s roll som katalysator och bärare av arvsmassa. Men det finns undantag och ett exempel där protein inte tagit över rollen som katalysator är det livsnödvändiga enzymet RNas P. Det består av både protein och RNA och den enzymatiska aktiviteten är knuten till RNA-delen.

Man hittar detta livsnödvändiga enzym både i bakterier och i människans celler, men tills nu har man endast påvisat enzymatisk aktivitet hos RNA-komponenten från bakteriellt RNas P. Man har tänkt sig att RNas P hos människan kräver närvaro av protein för att kunna fungera som enzym, eftersom det är uppbyggt av fler proteinkomponenter jämfört med bakteriellt RNas P.

Uppsalaforskarna har nu lyckats med vad många andra forskare försökt visa, nämligen att enzymatisk aktivitet hos RNA-komponenten kan ske utan närvaro av protein även i mänskligt RNas P. Detta visar att den RNA-baserade enzymatiska aktiviteten hos RNas P är evolutionärt konserverad och kan betraktas som en molekylär fossil som ”överlevt” evolutionen.

– Denna upptäckt öppnar för nya angreppssätt för vilken roll proteinkomponenterna har i detta för cellen livsnödvändiga enzym vilket möjligen kan leda fram till ny kunskap om samspelet mellan RNA och protein i ett evolutionärt perspektiv, säger Leif Kirsebom, professor i mikrobiologi vid Uppsala universitet.

Kirsebom är verksam vid det nyetablerade Uppsala RNA Research Center som nyligen fick ett prestigefyllt Linnestöd från Vetenskapsrådet.

Kontaktinformation
Mer information, kontakta Leif Kirsebom på 018-471 40 68, e-post: Leif.Kirsebom@icm.uu.se

BUP Elefanten, en barn- och ungdomspsykiatrisk enhet i Linköping, får årligen ett hundratal nybesök av barn och unga som blivit sexuellt utnyttjade eller våldtagna. Omkring hälften av dem har utvecklat höggradiga dissociativa symtom.

-En våldtäkt är en händelse som är så stark att man oftast inte kan reda ut den själv. Unga flickor kan lägga den helt åt sidan, ”detta har inte hänt”. Men för att kunna lämna traumat och gå vidare måste händelsen bearbetas, säger Doris Nilsson, psykolog och doktorand i barn- och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet.

Hon har gjort studier av tre olika screeninginstrument för dissociation och posttraumatisk stress hos svenska barn och tonåringar. Syftet var att undersöka deras pålitlighet som mätare av de psykiska symtomen. Studierna redovisas i hennes doktorsavhandling.

Grupper av 12-19-åringar bland patienterna vid BUP Elefanten har besvarat de olika frågeformulären. Deras resultat har jämförts med kontrollgrupper av jämnåriga från normalpopulationen, elever vid skolor i Linköping.

Det visade sig att formulären var pålitliga som mätinstrument. De som hade en bakgrund av trauma, sexuella övergrepp eller misshandel fick betydligt högre medelvärden än barn i kontrollgrupperna. Flickor i åldersgruppen 14-15-år hade fler symtom på dissociation än pojkar i samma ålder.

-Det är mycket viktigt att vi får fatt på dessa unga människor i tid, så att vi kan hjälpa dem att gå vidare ut i livet, säger Doris Nilsson.

Avhandlingen Trauma, posttraumatic stress and dissociation among Swedish adolescents – evaluation of questionnaries läggs fram fredag 9 februari vid Linköpings universitet.

Kontaktinformation
Doris Nilsson 013-225042, 070-6718816, doris.nilsson@lio.se