Kopplingen mellan nikotin och alkohol är känt sedan tidigare.
– Alkoholism är tio gånger vanligare bland rökare än bland icke-rökare och detta samband mellan alkohol och nikotin beror inte bara på att många röker vid festliga tillfällen, säger Elin Löf.
Genom att studera hjärna från råtta har forskarlaget hittat flera biologiska förklaringar.
När nyktra alkoholister hamnar i en miljö som påminner dem om hur det var att dricka kan de lätt frestas att dricka igen. Studierna visar att alkoholistens sug efter alkohol då styrs av samma mekanismer som nikotinet använder sig av för att stimulera hjärnan. I båda fallen stimuleras hjärnans belöningssystem via mottagare på nervcellernas yta som kallas nikotinreceptorer.
– Läkemedel som påverkar de proteiner som styr nikotinets effekter borde kunna hjälpa före detta alkoholister att hålla sig nyktra. Det borde vara ett milt läkemedel som har en låg påverkan på andra beteenden som styrs av dessa nikotinreceptorer, säger Elin Löf.
Ett läkemedel som fungerar enligt den principen lanserades nyligen av ett internationellt läkemedelsföretag som hjälpmedel vid rökavvänjning.
Både rökare och alkoholister känner sig ofta sugna på sötsaker när de har abstinensbesvär. Studierna visar att även betingat sockersug förmedlas via nikotinreceptorerna.
– Ett framtida läkemedel som påverkar nikotinreceptorerna skulle alltså kunna hjälpa även mot suget efter sötsaker. Det är en viktig upptäck eftersom viktökning är en vanlig orsak till att före detta rökare börjar röka igen, säger Elin Löf.
Resultaten visar också att kronisk nikotinanvändning kan förstärka de belönande effekterna av alkohol. Samtidigt förefaller nikotinet minska alkoholens sömngivande effekter.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för farmakologi
Avhandlingens titel: Conditional and non-conditional reward-related responses to alcohol – nicotinic mechanisms.
Avhandlingen försvaras fredagen den 1 december, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elin Löf, farmakolog, telefon: 073-150 27 17, e-post: elin.lof@pharm.gu.se
Handledare:
Docent Bo Söderpalm, telefon: 031-342 10 00, 070- 828 43 52, e-post: bo.soderpalm@neuro.gu.se
Bättre kunskaper och högre betyg
I rapporten jämförs barn födda i december ett år med barn födda i januari nästa år. De är födda ungefär samtidigt men deras ålder vid skolstarten skiljer sig åt med nästan ett år. Barn som är äldre när de börjar skolan presterar bättre på kunskapstester i sjätte klass och har högre betyg i nionde klass än barn som börjar skolan när de är yngre. Åldern vid skolstarten har lika stor betydelse för flickor som för pojkar.
Längre utbildning men lägre livsinkomster
De som är äldre när de börjar skolan skaffar sig längre utbildning och har större sannolikhet att ta ut en examen från högskolan än de som är yngre vid skolstarten. Men januaribarnen är också ett år äldre än decemberbarnen då de kommer ut på arbetsmarknaden och har missat ett års inkomster. De har dock en snabbare inkomstutveckling, men det är först i 50-årsåldern som inkomsterna är högre än för dem som började skolan tidigare. Eftersom inkomstbortfallet är stort i början av yrkeskarriären och de högre inkomsterna uppkommer ganska sent, leder en senare skolstart – sett över hela arbetslivet – till lägre livsinkomster.
Större utbildningseffekt i det gamla folkskolesystemet
Utbildningseffekten är störst för personer som gick i det gamla folkskolesystemet. Det kan bero på att folkskolesystemet tidigt delade upp eleverna i studieförberedande och icke-studieförberedande inriktningar. Barn som är lite äldre vid skolstarten har ett försteg gentemot sina yngre kamrater. Ju tidigare sorteringen av elever sker, desto mer betydelsefull blir denna initiala skillnad. En tidig sortering av elever kan därför förstärka de långsiktiga effekterna av skillnader i skolstartsålder.
Bakgrund
I rapporten studeras alla personer födda i Sverige 1935-84. Individernas utbildning och inkomst mäts år 2000.
Rapport 2006:12 ”Är det bättre att börja skolan tidigare?” är skriven av Peter Fredriksson och Björn Öckert, IFAU. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2006:12.
Kontaktinformation
Vill du veta mer, kontakta Björn Öckert på telefon:
018-471 70 95, eller via e-post: bjorn.ockert@ifau.uu.se.
Den av EU-kommissionen finansierade satsningen offentliggörs i nätverkets medlemsländer i samband med Världsaidsdag den 1 december. Genom EUROPRISE kommer forskning kring HIV-vaccin och den nya teknologin med microbicider, en medicinskt gel som förs upp i slidan, att samordnas mellan 32 olika lärosäten, organisationer och företag. Samarbetet omfattar hela forskningskedjan – från tidiga upptäckter till kliniska studier – under de kommande fem åren.
Vetenskaplig samordnare för nätverket är professor emeritus Hans Wigzell, Karolinska Institutet. Övriga forskare från KI som ingår i nätverket är:
Professor Britta Wahren
Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi
Fas 2-studie av ett så kallat genetiskt vaccin mot HIV i samarbete med Smittskyddsinstitutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
Professor Francesca Chiodi
Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi
B-celler och antikroppar hos HIV-infekterade patienter.
Docent Anna-Lena Spetz
Institutionen för Medicin, Huddinge, Centrum för infektionsmedicin
Avdödade celler som HIV vaccin.
Se även länk till det internationella pressmeddelandet nedan.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor emeritus Hans Wigzell
Tel: 08-524 866 80.
E-post: hans.wigzell@ki.se
Professor Britta Wahren
Tel: 08- 08-457 26 30, 070-6741527
E-post: Britta.Wahren@smi.ki.se
Presskontakt KI: Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Jason F Shogren ska vara gästprofessor vid Institutionen för nationalekonomi vid Umeå universitet under ett år med trolig start i juli 2007.
– Han har en otrolig kompetens inom naturresurs- och miljöekonomin och har varit anställd vid Yale University, New Haven. Han håller absolut världsklass inom området, säger Karl-Gustaf Löfgren, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet.
Under året ska Jason F Shogren utveckla ett gränsöverskridande forsknings- och undervisningssamarbete mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Samarbetet ska handla om framtida utnyttjande av skogstillgångar ur ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter.
Jason F Shogren arbetar sedan 1995 vid Department of Economics and Finance, University of Wyoming, Laramie, USA, som är ett av de främsta universiteten i världen inom miljö- och naturresursekonomi.
Han arbetar främst med mikroekonomiska frågeställningar med starkt inslag av experimentell och tillämpad ekonomi med fokus på miljö- och naturresursekonomi och därmed sammanhängande policyfrågor. Det innebär exempelvis kan han undersöka vad människor är villiga att betala för att få behålla en nationalpark.
Styrelsen för Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö beslutade att ge Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap till amerikanen Jason F Shogren den 15 november.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Karl-Gustaf Löfgren, professor, Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, tel. 090 – 786 58 43
epost: karl-gustaf.lofgren@econ.umu.se
I Norge upptäcktes 1998 en ny prionsjukdom hos får, Nor98. Fall av Nor98 har även upptäckts i ett flertal europeiska länder, inklusive Sverige. Nor98 hör till en grupp dödliga sjukdomar som drabbar nervsystemet och som kallas prionsjukdomar. Till denna grupp av sjukdomar hör bland annat bovin spongiform encefalopati (BSE) hos ko som också kallas galna kosjukan*, och skrapsjuka (scrapie) hos får.
Det unika smittämne som orsakar prionsjukdomar består till största delen, om inte helt, av ett felveckat protein som ger upphov till dödlig sjukdom. Detta protein, prionproteinet, finns också i en normal, frisk form, hos alla ryggradsdjur utan att orsaka sjukdom. Smittämnet kallas ”prion”, en omskrivning av proteinös infektiös partikel, för att skilja det från konventionella smittämnen såsom virus och bakterier.
Mikael Klingeborn i sitt doktorsarbete vid SLU studerat det felveckade prionproteinet hos får drabbade av Nor98. Han har visat att detta Nor98-prion har en karaktäristisk felveckning som är skild från scrapie-prioner. Vidare fann han att Nor98-prioner uppvisar slående likheter med prioner från människor drabbade av Gerstmann-Sträussler-Scheinkers syndrom (GSS). GSS är en prionsjukdom som orsakas av en mutation i priongenen, men hos får drabbade av Nor98 har man inte kunnat finna någon motsvarande mutation. Dessa resultat, tillsammans med observationer att Nor98 endast drabbar enskilda djur i en flock, och att de drabbade djuren är relativt gamla, tyder på att sjukdomen kan vara en åldersrelaterad spontan förändring av strukturen hos friskt prionprotein till den sjuka formen. Dessa resultat om Nor98 kan leda till nya typer av diagnostik och behandling av prionsjukdomar.
I studier av normalt prionprotein från ko i cellkultur fann han också att prionproteinet genomgår två klyvningar i sin proteinkedja, vilket ger upphov till två fragment som lösgörs från cellen och återfinns utanför. Ett av dessa fragment finns i hjärnan hos en rad olika djur, vilket tyder på att samma processer också sker i djuret. Vidare upptäcktes en alternativ typ av utsöndring av normalt prionprotein från cellen via små fettblåsor, exosomer. Denna typ av utsöndring kan ha betydelse för funktionen hos normalt prionprotein och/eller spridning av prionsmitta.
Dessa nya upptäckter skulle kunna ge nya infallsvinklar för behandling av prionsjuka individer och för att förebygga uppkomsten av prionsjukdomar.
Fotnot
*Galna ko-sjukeepidemin i Storbritannien och övriga Europa har orsakat mer än 180 000 diagnostiserade fall sedan 1986 och det totala antalet smittade djur har uppskattats till en miljon. BSE har också, troligen genom smittade matprodukter, hittills orsakat drygt 170 dödsfall hos människa, majoriteten av dessa i Storbritannien.
Mikael Klingeborn, institutionen för molekylär biovetenskap, avdelningen för veterinärmedicinsk immunologi och virologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”The Prion Protein in Normal Cells and Disease – Studies on the Cellular Processing of Bovine PrPC and Molecular Characterization of the Nor98 Prion”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala
Tid: Tisdagen den 12 december 2006, kl 13.15.
Opponent: Professor Mark Rogers, University College Dublin, Irland
Kontaktinformation
Mikael Klingeborn, 018-4714875, 070-6429600, mikael.klingeborn@mbv.slu.se
I boken Den hemliga koden – aktuell forskning om läsning som är först ut i Vetenskapsrådets nya serie pocketerad populärvetenskap, tas läsforskning upp ur olika vetenskapsperspektiv. Varför har en del barn svårt att läsa? Sitter det i generna eller är det miljön i hemmet eller i skolan som påverkar? Vad säger forskarna och vad kan vi göra åt det?
Deltar gör bl a:
Lena Fischer, chef för avdelningen för utbildningsfrågor på Skolverket
Juha Kere, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet
Ulf P. Lundgren, professor i pedagogik vid Uppsala universitet och huvudsekreterare för Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté
Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm
Elisabet Nihlfors, doktor i pedagogik och biträdande huvudsekreterare vid Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté
Monica Reichenberg, docent vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Ulrika Wolff, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Kontaktinformation
Tid: Fredag 8 december, kl 8.30-11.30
Plats: Citykonferensen Ingenjörshuset på Malmskillnadsgatan 46, Stockholm
Anmälan görs till Sofia Wallstén, sofia.wallsten@vr.se.
Mer information om seminariet: Sofia Wallstén, informationsansvarig utbildningsvetenskap
sofia.wallsten@vr.se, 08-546 44 319
Om pressfrågor: Annakarin Svenningsson, pressansvarig
anna.karin.svenningsson@vr.se, 08-546 44 219
Daniel Normark har i sin avhandling studerat det sociala samspel som sker längs våra vägar. Han har färdats tusentals mil genom Sverige och fotograferat illegala vägskyltar som människor har placerat ut, för att påvisa att de finns, bjuda ut varor till salu, lämna politiska budskap eller på annat sätt informera bilister och övriga om något de finner viktigt. Han har också intervjuat några av människorna bakom skyltarna.
Dessutom har han arbetat på en bensinstation i några månader för att få en inblick i hur mackarna i vårt land bidrar till den rörlighet vi förknippar vägarna med och hur de påverkar människor i rörelse. Han har åkt buss i sex veckor för att studera bussförarnas sociala samspel, hur de möts på vägar och busshållplatser och hur vägen i sig blir en resurs för att kunna förhålla sig till varandra och till jobbet.
Daniel Normarks avhandling visar att vägen är en plats för möten mellan de som färdas och jobbar på den samt de som bor och arbetar längs den. De är en naturlig del av vår väganvändning.
Längs vägen möter vi ständigt vägmärken, symboler, skyltar, plakat och reklam som påminner oss om vilket förhållningssätt vi ska ha till varandra. Vid studiet av dessa uttryck har ett alternativt perspektiv till hur vägen kan förstås framträtt. Vägen brukar traditionellt ses som en infrastruktur, men Normark slår i sin avhandling fast att den har mer likheter med en lokal tidning eller internet än med elnätet.
Vi kan alltså välja att förstå vägen som ”media”, ett ord som till vardags har blivit synonymt med massmedia och masskommunikation. Det vill säga hur bilder, fakta, åsikter, information och andra uttryck sprids genom tidningar, TV, filmer, Internet, böcker med mera. I lokaltidningen annonseras tillfälliga auktioner, liksom på plakat längs vägen. Affärers öppettider kan man läsa sig till i en annons eller på en skylt vid vägkanten.
På familjesidan tillkännages när folk har födelsedagar eller när människor har dött, men sådant är ibland också synligt utmed vägen i form av blommor, ljus eller handtextade skyltar.
Vägen har kort sagt blivit ett forum där människor uttrycker sig och når ut med sitt budskap till alla som av någon anledning färdas längs just denna sträcka. Den är en mycket intressant miljö att studera inom ämnet sociologi, för att lära ännu mer om samspelet som bevisligen sker.
Avhandlingens titel: Enacting mobility: Studies Into the Nature of Road-related Social Interacton.
Tid och plats för disputation: Lördagen den 9 december 2006, kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg.
Avhandlingen kan beställas hos kerstin.thonfors@sts.gu.se ca 200 kr plus moms exklusive porto.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Daniel Normark, tel 018-52 56 30(bost.), 0702-48 59 49 (mob)
e-post:.daniel.normark@sts.gu.se
– Vi har tidigare misstänkt att det finns en naturlig försvarsmekanism mot cancer. Nu har vi i detalj kunnat kartlägga hur denna skyddsmekanism aktiveras och hur den fungerar, säger professor Thomas Helleday, som leder forskarguppen vid Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet.
Det som sätter igång cancerutvecklingen är att det sker en genetisk förändring som leder till att cellen får en abnormt stor mängd tillväxtsignaler. Cellen börjar då dela sitt DNA på ett okontrollerat sätt som leder till skador. Cellen känner igen dessa skador och märker att delningen gått snett. Det är i detta läge som cellens försvarsmekanism aktiveras vilket gör att cellen slutar dela sig.
– Denna upptäckt visar att det nya koncept vi tidigare utarbetat för att behandla ärftlig bröstcancer också kommer att fungera för att behandla i stort sett all cancer. Vi förstärker de DNA-skador som bildas då cancern utvecklas och ser till att de blir så stora så att cancern dör. Normala celler påverkas inte eftersom de normalt kontrollerar tillväxt, förklarar Thomas Helleday.
– Vi har sett att vårt nya koncept att behandla cancer också fungerar i människa. Nu när vi visat att det fungerar har vi kommit in på upploppet för att hitta nya behandlingsmetoder mot cancer. Jag tror att vi snart kommer att se många nydanande behandlingsmetoder som bygger på detta, säger professor Thomas Helleday, som själv arbetar på flera nya projekt att behandla cancer utifrån denna metod.
Forskningen finansieras av Cancerfonden och Svenska Smärtafonden.
Artikeln Oncogene-induced senescence is part of the tumorigenesis barrier imposed by DNA damage checkpoints”publiceras i /Nature/ den 30 november 2006.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Professor Thomas Helleday, Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet, tfn 08-16 29 14, mobil 0735-122 971, e-post helleday@gmt.su.se
– Jag vill undersöka både hur vårdgivaren ser på ökningen av kejsarsnitt och hur handläggningen av kejsarsnitt utan medicinska indikationer görs, säger Ingegerd Hildingsson vid Mittuniversitetets institution för hälsovetenskap. Dessutom vill jag se vilken betydelse kvinnors önskemål har för den utveckling vi sett mot allt fler kejsarsnitt.
Kejsarsnitten ökar och uppgår till ungefär tjugo procent av alla förlossningar på Stockholms sjukhus. Ungefär hälften av alla kejsarsnitt är planerade och den andra hälften är akuta. Vetenskapsrådet har nu anslagit nära 4,5 miljoner under de fyra närmaste åren för studien. Undersökningen skall genomföras vid tre sjukhus i Västernorrlands län. Dessutom skall blivande mödrar i Västernorrland få svara på frågor om deras förväntningar och önskemål om förlossningssätt.
Kejsarsnitt användes tidigare för en förlossning som inte kunde genomföras på normal väg. I dag sker kejsarsnitt även utan medicinsk orsak, något som ofta ifrågasätts eftersom dessa operationer påverkar kvinnors och barns hälsa. Ett kejsarsnitt medför fler komplikationer och förbättrar inte barnets hälsa.
Dessutom ökar kostnaderna för vårdgivaren eftersom ett kejsarsnitt dels kostar mer och dessutom innebär två dygns längre vårdtid jämfört med en normal förlossning.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Ingegerd Hildingsson, telefon 060-14 85 87, 070-594 1982 eller e-post: ingegerd.hildingsson@miun.se
Vem har inte kämpat med att få över tunga och otympliga paket från en kundvagn på IKEA till bilen. KTH-studenterna har löst problemet genom att göra en vagn med höj- och sänkbar lastyta som pumpas upp med foten som en frisörstol. Varorna skjuts in i bilen på en matta med gummiundersida och en ovansida med mycket låg friktion. Det gör att mattan ligger bra på plats samtidigt som man lätt skjuter in en kartong på den glatta ovansidan.
De första studenterna vid KTHs civilingenjörsprogram Design och Produktframtagning (DoP) är färdiga med utbildningen nästa år.
– Då kommer de att vara eftertraktade på arbetsmarknaden eftersom KTH satsar på att öka teknologernas innovativa förmåga och att skapa förutsättningar för entreprenörskap. Det gör att de blir en bra länk mellan teknik och design, säger Mats Hanson, vicerektor på KTH.
Nu visar studenterna från programmets tre första årskurser upp resultaten av sina senaste produktutvecklingsprojekt på en stor utställning, DoPExpo06. Där kan besökare titta på modeller, skisser och posters. Under invigningen måndag 4 december finns också möjlighet att ställa frågor till utställarna.
Ilastningshjälp för bilar och ett smart stöldskydd för cyklar är bara ett par av de drygt hundra projekt som visas upp. Ett annat exempel är ett motorfäste som gör hanteringen av utombordsmotorer på segelbåtar enklare.
Måndagen den 4 december kl 15.00 hålls en kort presentation i sal F2 på KTH, Lindstedtsvägen 26. Därefter invigs utställningen som pågår t.o.m. den 6 december. Utställningen är öppen för besök dagligen mellan kl. 8.00 och 16.00.
Plats för utställningen: Lindstedtsvägen 30, KTH Campus Valhallavägen i Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Johan Palm, 0732-517 906, jpal@kth.se
Carl Michael Johannesson, 08-790 73 37, cmj@md.kth.se
Jenny Janhager, 08-790 74 79, jennyj@md.kth.se
Att bygga kundrelationer är viktigare för en framgångsrik export än tekniska företeelser som produktkvalitet, patent, teknologisk nivå samt forskning och utveckling. Därför är det viktigt att företagen deltar vid utländska varumässor, ger kundservice, anpassar sig till förhållanden på utländska marknader och har personlig kontakt med sina utländska representanter.
Lars-Anders Byberg har studerat hur olika strategier påverkar företags export. Resultaten visar att kundrelationer och engagemang är viktigast. Även information och kunskap om marknaden samt rationella och ändamålsenliga handlingssätt har stor betydelse för exporten, och är viktigare än produktens kvalitet och utförande.
Bransch, storlek och företagets placering verkar också påverka exportframgången.
– Större företag är framgångsrikare än mindre företag, eftersom de generellt sett är mer professionella, säger han.
Företag i teknologiskt komplexa branscher exporterar mer än företag som använder enklare teknik. Anledningen är att de etablerar sig på marknaden på ett mer aktivt, moget och utvecklat sätt samt erbjuder mer service till sina utländska kunder.
– Olika landsändar har olika slags konkurrensfördelar i exporthänseende. I Stockholm har personalen högre utbildning och bättre språkkunskaper, medan norrlandsföretagen anpassar sig till de utländska marknaderna och kundernas önskemål i större utsträckning, säger Lars-Anders Byberg.
– Stockholmsföretagen är generellt sett lite framgångsrikare än de norrländska, tillägger han.
Studien har utförts på 339 exporterande tillverkningsföretag som alla har under 200 anställda. Företagen tillhör två branscher, maskinindustri och industri för metallvaror, och är belägna i två regioner, Stockholms län samt de fyra nordligaste länen i Norrland.
Fredagen den 1 december försvarar Lars-Anders Byberg, företagsekonomiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Framgångsrika exportörer – En studie av strategiska faktorers inverkan på mindre företags exportutfall. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Maria Holmlund-Rytkönen, Institutionen för marknadsföring, Svenska handelshögskolan i Helsingfors.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Lars-Anders Byberg, företagsekonomiska institutionen, Umeå universitet, lars-anders.byberg@miun.se, 0640-231 31
Klimatförändringarna är ett av de stora orosmomenten i detta århundrade och de börjar nu påverka våra vardagsliv genom översvämningar, värmeböljor och våldsamma stormar. Det blir allt viktigare att kunna förutsäga hur förändringar i klimatet slår mot samhället, jordbruket och ekosystemen i naturen under de närmaste 100 åren. Förändringarna drivs av växthusgaser, framför allt koldioxid, men det är svårt att göra prognoser för de framtida nivåerna av dem.
Avhandlingen utvecklar och prövar en teknik för att förstå hur växter över lång tid reagerar på miljöförändringar. Den går ut på att se tillbaka på hur växterna svarade på den ökning av koldioxid i atmosfären som orsakats av människan (industrialismen) under de senaste århundradena. Det görs genom mätningar av halten deuterium, en stabil och tung isotop av väte, i årsringarna på träd med hjälp av kärnresonans (en metod som liknar MRI-teknik). Detta har gett ett ”fingeravtryck” av trädets reaktion på halten av koldioxid och tekniken förväntas ge en bättre bild av klimatet utifrån årsringarna, något som kan göra klimatmodellerna mer tillförlitliga.
Den här tekniken har också kunnat användas för att spåra källan till organiska miljöföroreningar över lång tid. De här ämnena transporteras, anrikas och förändras av sin omgivning och det är viktigt att kunna identifiera källan och att kunna koppla samman ett ämne med dess sönderfallsprodukter. Det kräver ett sätt att skilja mellan strukturell identiska föroreningar från olika källor och att känna igen modifierade ämnen med samma ursprung. Stabila isotoper har visat sig var ett bra verktyg för denna uppgift. I avhandlingen visas att man med den tekniken kan avslöja om två ämnen kommer från samma källa eller inte. Den kan därför få stor betydelsen i miljöforskningen.
Avhandlingen läggs fram fredagen den 8 december vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, och har titeln Deuterium Isotopomers as a tool in environmental research. Svensk titel: Användning av Deuterium Isotopomerer inom miljöforskning.
Disputationen äger rum kl 13.30 i KB3A9 (lilla hörsalen), KBC-huset. Fakultetsopponent är PhD Richard Robins, Nantes Universitet, Frankrike.
Kontaktinformation
Tatiana Betson är doktorand vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 090-786 56 24. E-post: tatiana.nicol@chem.umu.se.
Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har beviljat 2.1 miljoner kronor till forskning om reproduktion hos laxfiskar. Syftet med projektet är att generera grundläggande kunskap om vilka faktorer som styr könsmognaden hos laxfiskar. Många fiskarter visar en stor variation i ålder och storlek vid könsmognad både i vilda och odlade populationer. Exempelvis har Atlantlaxen utvecklat olika livsstrategier och hanfiskar kan bli könsmogna redan som ettårig stirr i sötvatten eller som storvuxen fisk efter några år i havet. Även inom odling av fisk som torsk, lax, regnbåge och havsaborre är tidig könsmognad ett vanligt förkommande fenomen och visar sig vara en stor nackdel för en ekonomisk lönsam matfiskodling. Tidigt könsmogen fisk har en minskat tillväxt och köttkvaliteten påverkas negativt.
Inom kompensationsodlingen av laxsmolt har tidigt könsmogna hanar en högre dödlighet och vandrar i mindre utsträckning till havet efter utsättningen.
– Vi vet fortfarande lite om hur initiering av könsmognaden regleras. Flera omgivningsfaktorer, så som temperatur, tillgång till föda, samt genetisk variation påverkar könsmognadsprocessen, säger Monika Schmitz, docent i biologi vid Karlstads universitet. Våra tidigare studier visar att det finns ett klart samband mellan tillväxtförhållanden och initieringen av könsmognaden. Genom att identifiera och analysera skillnader i genuttryck mellan mogna och omogna fiskar kan vi få förståelse om signalvägar som styr könsmognaden hos fisk. En kunskap som är viktigt för att på längre sikt utveckla principer för att kontrollera könsmognad i odlingsmiljö.
Kontaktinformation
För mera information kontakta Monika Schmitz, docent i biologi vid Karlstads universitet,
tfn 090 786 83 97 eller 0702 917 682
– Det är oerhört glädjande och ett internationellt kvitto på att Umeå universitet har en stark genusforskningsmiljö, säger professor Britta Lundgren, koordinator vid Umeå Advanced Gender Studies.
Kreativitet, nytänkande och konkreta planer på hur man ska bli internationellt ledade inom området har varit de viktigaste urvalskriterierna när Vetenskapsrådets internationella bedömarpanel har utsett ”Centers of Excellence” inom den svenska genusforskningen. En av de tre utvalda forskningsmiljöer som nu får fyra miljoner per år vardera under fem år är Umeå Advanced Gender Studies vid Umeå universitet och dess forskningsprogram Challenging Gender. Ansökningarna har granskats av några av de internationellt mest välrenommerade forskarna inom området.
– Med hjälp av det här anslaget kan vi ytterligare intensifiera vår forskning och framför allt göra tydligare inbrytningar i det europeiska och internationella forskningsfältet, fortsätter Britta Lundgren.
Genusforskning bedrivs inom flera fakulteter vid Umeå universitet och samlas i den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Umeå Advanced Gender Studies som innefattar ett 50-tal forskare och dessutom många doktorander.
– Det sätt vi har valt att jobba inom genusfältet får nu ytterligare förstärkning, säger Britta Lundgren. Vi kan bygga vidare på forskningen inom enskilda discipliner och samtidigt stimulera den tvärvetenskapliga kunskapsutvecklingen på genusområdet. Det skall bli fantastiskt roligt att fortsätta bidra till det här forskningsområdet och till framstegen för svensk genusforskning.
Inom Umeå Advanced Gender Studies pågår det omfattande forskningsprogrammet Challenging Gender som tar utgångspunkt i tidigare genusforskning inom demokrati/social rättvisa, emotioner, våld, hälsa samt normalisering. Syftet är utmana och vidareutveckla tvärvetenskaplig genusforskning i internationellt samarbete. Läs mer om forskningsprogrammet på adress http://www.umu.se/humfak/forskning/challenging_gender.pdf .
De två ytterligare forskningsmiljöer som utsetts till ”Centers of Excellence” av Vetenskapsrådet är Linköpings universitet och Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna professor Britta Lundgren, koordinator för forskningsprogrammet Challenging Gender samt dekanus vid humanistiska fakulteten,
Tel 090-786 62 43, 070-651 68 22 eller e-post britta.lundgren@kultmed.umu.se.
Deltagare:
Lena Gerholm, prorektor
Birgitta Åkerman, studievägledare, Institutionen för biologisk grundutbildning
Saeid Esmaeilzadeh, docent i oorganisk kemi, Stockholms universitet
Erik Walum, kommunikationschef, Biovitrum
Eva Jirner Lindström, hydrogeolog, SGU
Anki Sundin, näringsfysiolog, Nutritionsgruppen
Anders Colmsjö, professor i analytisk kemi, kommer att leda diskussionen.
Tid: Onsdagen den 6 december, kl 9.30-11.00
Plats: Stockholms Akademiska Forum, Kulturhuset, Sergels torg (använd ingången till höger om Designtorget, ring på porttelefonen)
Lättare frukost serveras.
Naturvetarnas Arbetsmarknadsdag äger rum kl 12 – 15 samma dag i AlbaNova. Den väntas som vanligt alstra givande möten mellan studenter, företag och andra aktörer inom det naturvetenskapliga området. Många yrkesverksamma alumner kommer att vara på plats för att dela med sig av sina erfarenheter och ge tips om vad man själv kan göra för att förbättra sina chanser inför inträdet på arbetsmarknaden. CV-verkstad, kurs i intervjuteknik och matnyttiga seminarier är några av de aktiviteter som besökarna inbjuds att delta i. Välkommen att besöka oss även där.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Marlene Lingard, tfn 08-16 35 92, mobil 070-422 15 19, marlene.lingard@natkan.su.se
Demografiska prognoser visar att den europeiska befolkningen är på väg in i ett avsevärt åldrande. En del av åldrandet beror på ökad livslängd för personer över 65, men trenden förstärks av fallande födelsetal i de flesta länder. Eftersom välfärdsstatens kostnader varierar starkt över individens livscykel, kommer det ekonomiska trycket på de sociala trygghetssystemen därför att öka i takt med befolkningens åldrande.
Hur kan då socialpolitiken utformas så att den ger positiva effekter i form av barnafödande, humankapitalbildning och andra faktorer som kan bredda den framtida skattebasen för våra gemensamma välfärdsåtaganden? När budskapet från denna studie ska summeras ligger betoningen på sambandet mellan hållbara samhällen och satsningarna på människors utbildning och kunnande. Budskapet är att det finns behov av större samordning av olika åtgärder för att göra socialpolitiken mer produktiv. Vi behöver förbättra samverkan mellan traditionellt separata politikområden som skola och familjepolitik och deras samband med arbetsmarknadspolitiken. Att investera i de unga idag för att säkra välfärden av de gamla imorgon verkar vara ett konkurrenskraftigt komplement till finansiellt sparande. För att de socialpolitiska strategierna skall kunna bli hållbara måste socialpolitiken i ett åldrande samhälle balansera satsningarna på de olika generationerna.
Den här rapporten har finansierats av Europeiska kommissionen; Generaldirektoratet för Sysselsättning, Socialpolitik och lika rättigheter. Innehållet i denna publikation speglar inte nödvändigtvis kommissionens åsikter.
Kontaktinformation
Thomas Lindh & Joakim Palme eds.
Pris 150:- inkl. moms, exkl. porto
Beställning: info@framtidsstudier.se
För mer information kontakta:
Thomas Lindh, Forskningsledare, Institutet för Framtidsstudier Tel: 08- 402 12 00
Joakim Palme, Vd, Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08- 402 12 00
Hannah Zackrisson, Informatör, Institutet för Framtidsstudier Tel: 08-402 12 31
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-319801
