Den internationella studien av trombolysbehandling i klinisk rutinverksamhet, kallad SITS-MOST, inkluderar 6483 patienter och har genomförts under perioden 2003-2006. Internationell koordinator för studien är professor Nils Wahlgren vid Karolinska Institutet. Forskarna räknar med att resultaten av studien, som nu är under publicering, kommer att få stor betydelse för den framtida tillämpningen av strokebehandlingen.

Stroke drabbar 15 miljoner människor i världen varje år. Av dessa avlider 5 miljoner och lika många blir så påverkade av sina symptom att de inte kan klara sig på egen hand. Inom EU drabbas 1 miljon människor per år och i Sverige 30 000. I och med att andelen äldre i Europas befolkning ökar markant under de närmaste decennierna kan man räkna med en 50-procentig ökning av antalet strokefall fram till mitten av detta århundrade.

För att motverka denna ökade strokebörda krävs samlade insatser såväl inom förebyggande behandling, insatser i det akuta skedet samt rehabiliterande åtgärder. Trombolysbehandling är en behandling som används inom de första timmarna efter insjuknandet för att lösa upp blodproppar som stänger av en del av cirkulationen i hjärnan.

Karolinska Stroke Award delades ut första gången 2004. Priset har instiftats för att uppmärksamma banbrytande insatser inom strokeforskningen.

Professor Michael Hennerici är verksam vid Heidelbergs universitet vid Mannheim, Tyskland. Han tilldelas Karolinska Stroke Award for Excellence in Stroke Research för sina studier av åderförkalkning i de blodkärl som leder till hjärnan och dess samband med stroke samt för utveckling av ultraljudsteknik för såväl diagnostik och behandling av stroke.

Professor Markku Kaste är verksam vid Helsingfors universitetssjukhus, Finland. Han hedras för sin ledande roll vid utvecklingen av trombolysbehandling, den första evidensbaserade behandlingen av stroke, och sin exceptionella förmåga att omsätta forskningsresultat i klinisk handling.

Både Markku Kaste och Michael Hennerici är internationellt erkända forskare med ett stort engagemang i olika vetenskapliga organisationer och samarbetsprojekt och som redaktörer för medicinska tidskrifter. Priset delas ut av Susanne Eberstein, ordförande i Karolinska Institutets konsistorium, på Berns i Stockholm måndag den 13 november. Prissumman på 100 000 kronor delas av pristagarna.


Pressträff arrangeras måndag den 13 november.
Tid: 12.30
Plats: Clarion Hotell Stockholm, Ringvägen 98 (vid Skanstull), konferensavdelningen 1 tr

Vid pressträffen kommer vi att berätta om SITS-MOST-studien. Dessutom finns möjlighet att delta i ett studiebesök på det världsledande laboratoriet för interventionsbehandling vid Karolinska Stroke Center, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, måndag eftermiddag den 13 november. Interventionsbehandling innebär att man under röntgenkontroll för in fina slangar i blodkärlen upp till hjärnan för att där behandla blodproppar och kärlmissbildningar. Exakt tid och plats meddelas på pressträffen.

Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Professor Nils Wahlgren
Tel: 070-484 14 99
E-post: nils.wahlgren@karolinska.se

Presstelefon under pågående konferens: 070-211 16 57

Presskontakt Karolinska Institutet:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

– Även kortare och mindre temperaturvariationer i söder under istiden kan kopplas till en motsatt variation i norr. De nya resultaten visar att Antarktis gradvis värmdes upp varje gång det blev kallt i norr. Orsaken var att varmvatten-transporten från Södra Oceanen till Norra Atlanten reducerades vilket fick värmen att stanna kvar på det södra halvklotet, säger Margareta Hansson, docent vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi och en av författarna till studien.

När varmt vatten åter strömmade norrut så steg temperaturen på Grönland med 8-16 grader inom några tiotals år och Antarktis kyldes av. Detta upprepades elva
gånger under perioden 50,000 till 20,000 år sedan och visar på en generell koppling mellan klimatvariationerna på de båda halvkloten via en ”gungbräde”-mekanism där cirkulationen i Atlanten är avgörande.

Forskare som samarbetar inom det europeiska projektet EPICA (European Project for Ice Coring in Antarctica) har lyckats synkronisera klimatprofiler från Antarktis och Grönland genom att utnyttja en gemensam signal av globala
förändringar i atmosfärens metanhalt vilken bevaras i luftbubblor i isen. En ny iskärna borrad i Dronning Maud Land i Atlantsektorn av Antarktis ligger till grund för denna studie. Relativt höga nederbördsmängder i detta område möjliggör
rekonstruktion av gångna tiders klimat och atmosfär-sammansättning med högre upplösning än någon tidigare iskärna från den Antarktiska högplatån. Detta var en nödvändig förutsättning för att precist kunna synkronisera denna iskärna med dess motsvarighet från Grönland, den högupplösta iskärnan från NGRIP (North Greenland Ice core Project). Baserat på den nya synkroniserade tidsskalan kunde
forskarna direkt jämföra högupplösta temperaturserier från Antarktis och Grönland vilket visade att den ”bi-polära klimatgungbrädan” var en process verksam genom hela den senaste istiden och troligen även under tidigare istider.


– Det är fantastiskt att se hur systematiskt denna process har verkat även för de mindre temperatursvängningarna i Antarktis. Vi ser att graden av uppvärmning i söder är linjärt kopplad till längden på de kalla klimatperioderna i norr, säger Margareta Hansson.

Studien är ett resultat av samarbetet mellan forskare från 10 europeiska nationer (Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Tyskland) och deras kompletterande expertis inom olika aspekter av klimatforskning och glaciologi. Svenska forskare har deltagit både i fält med förstudier i området inför val av borrplats och som borrare under fyra sommarsäsonger i Antarktis, samt vid det tidskrävande analysarbetet som utförs vid olika laboratorier runt om i Europa. På Stockholms universitet utförs analyser av de ämnen som en gång i tiden fanns som aerosoler i luften.

Forskningen är en del i klimatforskningssatsningen SUCLIM vid Stockholms universitet, som stöds av Vetenskapsrådet och FORMAS genom ett sk. Linnébidrag. EPICA har koordinerats av ESF (European Science Foundation) och finansierats av de deltagande nationerna samt EU.

Manuskriptet ”One-to-one coupling of glacial climate variability in Greenland and Antarctica” publiceras i Nature den 9 november, 2006.

Kontaktinformation
För vidare information eller bilder, vänligen kontakta:
Docent Margareta Hansson, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi,
Stockholms universitet, 08-674 78 65, 070-317 24 13
(margareta.hansson@natgeo.su.se)
Doktorand Torbjörn Karlin, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi,
Stockholms universitet, 08-16 42 20, 070-345 03 87
(torbjorn.karlin@natgeo.su.se).

Idag avfärdas ofta mode och skönhet som ytligt, inte minst genom dess uttryck i reklam och tidningar liksom kopplingen till celebritetskulturen.

– Mode och kosmetik är allt annat än ytligt. Filmindustrin och kosmetikaindustrin har en lång parallell historia som tar sin början i det tidiga 1900-talet med etablerandet av filmstjärnesystemet och med inflytande av make-upartister som Max Factor och kostymdesigners som Gilbert Adrian, berättar Therése Andersson vid Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

I sin avhandling fördjupar Therése Andersson resonemanget och lyfter istället fram idéerna och estetiken bakom skönhetsidealen och visar på så sätt hur komplex diskussionen är. Filmstjärnor diskuteras därför i förhållande till tre teman: emancipation, konsumism och fysionomi. I diskussionen om emancipation behandlas kvinnors frigörelse under det tidiga 1900-talet och hur strävan efter individualitet och självständighet uttrycktes genom mode och kosmetik.

– De emancipatoriska signaler som återfinns inom skönhetskulturen medför en betoning på de transformativa möjligheterna, det vill säga kunskapen och makten att förvandla den egna personen efter eget tycke och smak. Att klä sig trendigt och att sminka sig blir på så sätt medel för att förstärka den egna identiteten och symboliskt uttrycka självständighet och oberoende, säger Therése Andersson.

Konsumtion av kläder och skönhetsprodukter under tidsperioden framhålls i resonemanget då de möjliggör ett individuellt uttryck, men också då de samtidigt upprätthåller sociala skillnader genom ekonomiska faktorer.

– Konsumtion ger i det här sammanhanget uttryck för förändring, konstruktion och rörlighet, vilket i sin tur både kan skapa och överbygga klasskillnader genom inhandling av de ”rätta” produkterna, säger Therése Andersson.

Fysionomiska tankegångar, som gör gällande att en människas personlighet kan utläsas genom det yttre utseendet, är också vanligt förekommande i beskrivningar av filmstjärnor i tidens populärpress, ett resonemang vilket också analyseras i avhandlingen.

– I populärpressen återfinns en indelning av filmstjärnor efter kategorier som personlighet och utseende, vilket skapar olika typer av kvinnligheter. De typer som presenteras är formade efter föreställningar om utseende; kropp, kläder, frisyr och make-up, men även utifrån faktorer som etnicitet liksom efter filmroller. Det gör att typerna fungerar som fasta former för kvinnligheter färdiga att använda, säger Therése Andersson.

Genom att studera samtidens veckopress och speciellt tidningen Filmjournalen med artiklar om och reklam för mode och skönhet, utifrån ovannämnda teman, belyser Therése Andersson hur motsägelsefulla dessa idéer är och hur komplex dess representation är i förhållande till filmstjärnor. Detta ställer således även frågor om självbild, identitet och kvinnlighet, och rör på så sätt både filmstjärnan och åskådaren.

I avhandlingen studeras filmstjärnor som Gloria Swanson, Mary Pickford, Joan Crawford och Greta Garbo.

Avhandlingstitel: Beauty Box – Filmstjärnor och skönhetskultur i det tidiga 1900-talets Sverige.

För mer information:
Therése Andersson, tfn arbete 08-674 76 40 eller 08-665 12 74, mobil 073-952 56 99, e-post therese.andersson@mail.film.su.se

För bild på Therése Andersson, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, e-post maria.sandqvist@eks.su.se, tfn 08-16 13 77.

Samtidigt som dessa e-mötestjänster har utvecklats och blivit allt mer populära har även nya trådlösa nätverk utvecklats, vilket har gjort det möjligt att delta i elektroniska möten även från handburna terminaler, oberoende av geografisk plats. En nackdel med denna mångfald av kommunikationstjänster är dock att användarna delvis måste konfigurera tjänsterna själva, i alla fall om de vill använda den tjänst som är bäst för stunden, något som kan leda till ökad stress och faktiskt göra det svårare att kommunicera.

I doktorsavhandlingen On technologies for ubiquitous multimedia communication – med vilken Johan Kristiansson disputerar i morgon fredag – behandlas en ny teknik som gör det lättare för användare att delta i elektroniska möten genom att växla mellan olika nätverk och terminaler. Det finns flera exempel på när detta kan vara användbart. Om en användare exempelvis har har installerat ett eget trådlöst nätverk i sitt hem kanske det är bättre att använda det nätverket i stället för att koppla upp sig mot ett 3G-nätverk som kanske har mindre kapacitet och är dyrare att använda.
– Om en användare sitter på ett kontor och jobbar kanske det är bättre att använda den stationära kontorsdatorn i stället för en handburen terminal som oftast har begränsade inmatningsmöjligheter, säger Johan Kristiansson.

För att verifiera den framtagna tekniken har flera prototyper byggts och testats. Testerna visar att det är fullt möjligt att bygga ett system som kan byta mellan olika terminaler och nätverk, men att användarkrav och fördröjningar i nätverk kan göra det svårt att bygga ett system som är helt automatiskt och inte stör användaren. Därför är det vikigt att användaren har kontroll över systemet och kan påverka vilka tjänster som ska användas.

Upplysningar: Johan Kristiansson, tel. 08/757 11 34, 0761-27 11 34, johan.kristiansson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Specialiserad luftrening är en växande marknad då utbrott av sjukdomar som SARS och fågelinfluensa ökat medvetenheten kring de osynliga hot som kan spridas globalt. Den metod som Prozeo utvecklat renar luft på till exempel sjukhus och i flygkabiner, men kan även fungera som skydd mot biologiska vapen och terrorattacker. Tekniken är relativt billig och enkel. Genom att föra in aktiva ämnen i de håligheter som finns i zeoliter (porösa aluminiumsilikater) skapas en effektiv luftreningsteknik. I zeoliterna sker en långsam frisättning av dessa aktiva ämnen som destruerar virus, bakterier och sporer i luften − resultatet blir steril luft. Systemet är också självgenererande, vilket gör att underhållsbehovet för lösningar baserade på tekniken minimeras.

Bolaget grundades i augusti av Sten Andersson, professor emeritus i oorganisk kemi i Lund, tillsammans med Saeid Esmaeilzadeh, docent vid Institutionen för fysikalisk, oorganisk och strukturkemi, Stockholms universitet, Andreas Jakobsson, Ashkan Pouya och Håkan Benjaminsson.

– Tester som gjorts vid Stockholms universitet visar att tekniken klarar av att avdöda bakterier och sporer i luft, samt inaktivera virus. Prototyper har tagits fram för initiala tester men vidare utveckling bör ske tillsammans med kund för att ta fram marknadsanpassade lösningar, säger Saeid Esmaeilzadeh.

Zeoliter har många användningsområden, bland annat i tvättmedel och katalys inom petrokemisk industri, och det är en av de enklaste och billigaste typerna av zeoliter som används i den aktuella luftreningslösningen. Andra områden som kan bli aktuella är rening av luft i flygkabiner, skolor och daghem. Sjukhus är också ett potentiellt användnings-område. Om luften kan bli renare i byggnader avsedda för patientvård går det att förebygga utbrott av olika infektionssjukdomar som till exempel den så kallade sjukhussjukan. Inom läkemedels- och livsmedelsindustrin, där hygienkraven är höga, kan även tekniken komma till användning liksom vid desinfektion av luft i forskningslaboratorier där känslig biologisk forskning utförs.

Prozeo ser även tillämpningar inom försvaret, främst som skydd mot biologiska vapen och mot terrorattacker. Samhällsstrategiska myndigheter och företag skulle med Prozeos teknik kunna höja det biologiska skyddet i byggnaderna.

Igår onsdag fick Prozeo ta emot VINN NU-priset som går till nystartade företag som baserar sin verksamhet på forsknings- och utvecklingsresultat. Ytterligare nio företag fick också priset som förutom äran består av 300 000 kronor till varje företag. Prissumman är tänkt att gå till affärsutvecklande aktiviteter inför nästa finansieringssteg. Priset delades ut vid en ceremoni på Munktellmuseet i Eskilstuna. Bakom tävlingen står Energimyndigheten och Vinnova.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Saeid Esmaeilzadeh, docent vid Institutionen för fysikalisk, oorganisk och strukturkemi, Stockholms universitet, tfn 08-16 12 58, mobil 070-718 70 61, e-post zaida@inorg.su.se

Simonetta Carbonaro, professor vid Textilhögskolan, hade lyckats locka flera namnkunniga föreläsare till Borås. Konferenslokalen Åhaga fylldes med närmare 700 förväntansfulla deltagare.
– Det är en stor framgång att så många kommer hit redan det första året. Trots att vi inte har satsat mycket pengar på att marknadsföra toppmötet. Det har spridits med mun mot mun metoden, säger Simonetta Carbonaro. Här omgärdas hon av fd utbildningsministern Leif Pagrotsky och högskolans rektor, Lena Nordholm.
Jose Diaz de la Vega från Volvo menar att det var själva ordet ”prosperity” som lockade honom att komma som åhörare till toppmötet. Ordet är svårt att översätta direkt till svenska, kanske framgång eller blomstring beskriver det någorlunda.
– Vi kanske menar rikedom eller välfärd när vi använder ordet eller något helt annat. Alla föreläsare är här för att angripa det från sin vinkel, säger Simonetta Carbonaro.

Krafterna som formar samhällsutvecklingen var den gemensamma nämnaren som sammanförde den mycket breda föreläsningsrepertoaren som konferensdeltagarna fick ta del av. Jeremy Rifkin, välkänd amerikansk debattör och rådgivare åt olika företagsledare och politiker runtom i världen när det gäller bland annat klimatfrågor, ville ge energin till folket.
– Vi kväver vår planet genom att släppa ut för mycket koldioxid. Om vi inte löser problemen med global uppvärmning så kommer det inte att finnas några människor i slutet på århundradet, sa han bland annat. En längre artikel om Jeremy Rifkins föreläsning kommer i en separat artikel.

Låna istället för att köpa
John Thackara tycker inte att mängden produkter beskriver framgång. Det kommer ut nya produkter på marknaden i ett rasande tempo, 400 nya varje dag. Saker används bara en bråkdel av sin livstid och det är inte hållbart i längden.
– Förtagen skulle sluta att övertyga människor att de behöver saker. Istället skulle människor vända sig till företagen och be dem tillverka sådant de verkligen behöver, sa John Thackara.

Mogna kunder
Simonetta Carbonaro menar att konsumenterna har mognat och blivit mer medvetna. Varför betala mycket för lyx och märkesvaror när man kan köpa samma produkt billigare på Ikea eller H&M?
– Personer som jagar billiga priser har helt plötsligt blivit coola, säger hon.
Joe Friggieri, professor i filosofi vid University of Malta, men även författare, poet och teaterdirektör, tycker att design är till för att förbättra människors liv. Designern Lucy Orta framhöll att design ska ha själ och en social koppling. Hon menar att det är viktigt att göra det osynliga synligt igen. Det man inte ser det tänker man inte på. Därför använder hon exempelvis hemlösa personer som modeller i sina fotografier

Inkludera människor istället för exkludera
Nätverk utesluter människor och frågan är om vi kan skapa design för framgång och välfärd i nätverkens tidevarv. Få människor har till exempel tillgång till det största nätverket av dem alla, nämligen Internet.
– Vår attityd måste ändras i grunden och strategin måste bli att inkludera människor istället för att uteslutande dem, säger Derrick de Kerckhove från Franska institutionen på University of Toronto.
En uppfattning som delas av John Thackara, chef för Doors of Perception, ett internationellt kunskapsutvecklande nätverk inom design, ekonomi och IT. Han menar att vi måste designa tillbaka människor in i situationer inte ut ur dem. Livet är inte teknologi utan människor.

Det estetiska med att handla etiskt är att man vet att de som producerat kläderna har fått vettigt betalt för sitt arbete. Rättvis handel med fattiga länder är viktigt för att ge människor kraften att styra över sina egna liv menar Safia Minney, VD för de nischade företagen ”Fair Trade Company” och ”People Tree”. En separat intervju med Safia Minney kommer att publiceras senare på högskolans webb.

Fortsättning följer
Professor Derrick de Kerckhove avslutade med att illustrera detta genom att visa en film som finns på Internet där en man går omkring med ett stor plakat där det står gratis kramar. De förbipasserande människorna tar gärna emot kramarna.
Italienaren Olivieri Toscani visade bilder från sin fantastiska karriär som fotograf. Sedan avslutades dagen med en kort paneldiskussion där föreläsarna samt riksdagsledamot Leif Pagrotsky deltog. Åhörarna var nöjda med den innehållsrika dagen.
– Det är fantastiskt att få tillfälle att lyssna till sådana duktiga och intressanta föreläsare, säger studenterna Anna och Suman.
Och nästa år lovar Simonetta Carbonaro att locka hit lika intressanta och spännande föreläsare igen. Så välkomna åter i september 2007.

Kontaktinformation
Simonetta Carbonaro, professor på Textilhögskolan, tfn: 033-435 40 40
e-post: simonetta.carbonaro@hb.se

Agneta Nordlund-Andersson, projektledare på Textilhögskolan,
tfn: 033-435 41 49, mobil: 0705-73 96 68,
e-post: agneta.nordlund-andersson@hb.se

– Människor världen över strävar efter vattenspolande toaletter, säger Håkan Jönsson vid institutionen för biometri och teknik. Det är status att ha wc.

– Men med ekologisk sanitet får de både en bra toalett och ett bra gödselmedel, som kan ge vinst i form av ökad skörd, och dessutom skonar de miljön.

Ekologisk sanitet innebär att man sorterar urin och fekalier och använder dem som gödsel efter att smittämnena oskadliggjorts. Man får ett fungerande näringskretslopp. Dessutom sparar man vatten genom att minimera mängden och nedsmutsningen av det vatten som används.

Kontaktinformation
Håkan.Jönsson@bt.slu.se, 018-67 10 00

DM1 är en ärftligt överförbar muskelsjukdom där också ett flertal organ i kroppen kan drabbas, inklusive en sjukdomsrelaterad hjärnförändring. Avhandlingen visar att personer med DM1 har betydande svårigheter förknippade med intellektuell snabbhet, uppmärksamhet, konstruktions- och problemlösningsförmåga.
En hög förekomst av undvikande av aktivitet och brister i socialt samspel är utmärkande och till delar kan dessa beteendeavvikelser förklaras av en mycket påtaglig dagtrötthet.
Personlighetsmässiga avvikelser förknippade med socialt samspel ses också ha ett samband med en oförmåga att avläsa känslomässiga ansiktsuttryck.
Omfattningen av den ärftliga avvikelsen har undersökts i form av en beräkning av antalet repetitioner, (CTG-repeats), i den gen som är förknippad med sjukdomen. Antalet repetitioner i blod visar sig ha ett samband med såväl omfattningen av den intellektuella nedsättningen som oförmågan att avläsa känslomässiga ansiktsuttryck. Detta indikerar att ärftliga faktorer har en betydelse i detta sammanhang. Biokemiska markörer för demensutveckling visar sig även vara avvikande vid DM1 där också en av dessa markörer är förknippad med en viss typ av intellektuell nedsättning.

Avhandlingens resultat understryker betydelsen av att uppmärksamma psykologiska följdverkningar förknippade med denna sjukdom och att ta hänsyn till dessa avvikelser inom såväl sjukvård som andra samhällsaktörer.
– Betydelsen av de neuropsykologiska följderna av denna sjukdom bör inte underskattas och vi tror att en ökad kunskap kring dessa faktorer kan förbättra bemötandet och i förlängningen leda till en ökad livskvalitet för personer med DM1 säger Stefan Winblad.

Stefan Winblad arbetar som psykolog och är knuten till Enheten för neuropsykologi samt Neuromuskulärt Centrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Stefan är också kognitiv psykoterapeut. Förutom den kliniska verksamheten, föreläser han om neuropsykologi, personlighetspsykologi och psykoterapi vid psykologiska institutionen och vid universitetssjukhuset i Göteborg samt inom västra Götalandsregionen.

Avhandlingens titel: Myotonic dystrophy type 1. Cognition, personality and emotion

Tid och plats för disputation: Fredagen den 24 november 2006, kl. 10.00 Hörsal F1, psykologiska institutionen, Göteborg. Avhandlingen kan beställas hos ann.backlund@psy.gu.se för 150 kr exklusive porto.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Stefan Winblad, tel: 031-343 21 84(arb.)
e-post:.stefan.winblad@vgregion.se

Efterfrågan på livsmedel från havet beräknas stiga kraftigt de närmaste årtiondena. För att vi ska få ett så hållbart fiske som möjligt är det viktigt att kartlägga resursförbrukningen i hela produktionskedjan, från hav till bord. I sin avhandling presenterar Friederike Ziegler resultat som visar att beståndets tillstånd och fiskemetoden har stor betydelse för miljöpåverkan av fisk- och skaldjursprodukter, och att hemtransporten från butik är den ur miljösynpunkt viktigaste transporten.

Produktionen av vild fisk i världshaven är begränsad och många viktiga bestånd är redan idag överutnyttjade. Fisket medför fler miljöeffekter än den direkta effekten på det fiskade beståndet, som till exempel effekter på havsbottnar av fiskeredskap som dras längs botten, utkast av undermålig fisk, avgasutsläpp från bränsleförbränning och utsläpp av giftiga ämnen ur bottenfärger. För att produktion och konsumtion av fisk och skaldjur ska bli mer hållbar i framtiden är ett viktigt första steg att kartlägga resursförbrukningen i hela produktionskedjan. Livscykelanalysmetodiken (LCA) erbjuder ett strukturerat sätt att göra det på, och i sitt avhandlingsarbete har Friederike Ziegler använt och utvecklat LCA för användning för marina livsmedel.

Två olika fisken har studerats i detalj; det svenska torskfisket med trålar och bottengarn i Östersjön och västkustfisket efter havskräfta med konventionella trålar, artselektiva trålar och med burar. I det första fallet var produkten ett fryst torskblock, i det andra fallet ett kilo kokta havskräftor. Båda produkterna följdes under hela kedjan; från fisket till fiskauktionen, grossisten, butiken och slutligen till konsumenten.

Resultaten visar bland annat att fisket är den enskilt viktigaste delen i kedjan, och att det finns stora skillnader mellan olika fiskemetoder. Torskfisket med bottengarn och fisket efter havskräfta med burar ledde till betydligt mindre miljöpåverkan än övriga metoder. När det gäller transporter, så visade sig hemtransporten från butik vara den transport som hade störst betydelse i båda fallen.
– Lastbilstransporter mellan fabrik, grossist och mataffär har väldigt liten påverkan om man jämför med hemtransporten från affären. Hemtransporten visades vara viktig för båda produkterna, säger Friederike Ziegler.

I kräftstudien utvärderades också miljöeffekten av en förvaltningsåtgärd som infördes 2004, det vill säga obligatorisk användning av artselektiv trål vid havskräfttrålning på nationella vatten. Den selektiva trålen ledde till tydligt lägre miljöbelastning jämfört med den konventionella, vilket berodde på kraftigt minskad mängd kastad undermålig fisk och på betydligt större andel havskräfta i den landade fångsten.

Friederike Ziegler har hittat stora förbättringsmöjligheter vad gäller miljöpåverkan av fisk- och skaldjursproduktion, särskilt inom fisket, i form av både tekniska och strukturella åtgärder. I senare delar av livscykeln består förbättringsmöjligheter främst i att välja rätt produkter, bibehålla kvaliteten och minimera svinnet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Friederike Ziegler
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet/SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik
Tel: 031-335 56 54, mobil 0733-718724
E-post: fz@sik.se

Handledare: Per Nilsson, Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium
E-post: per.nilsson@tmbl.gu.se tel. 0526-68600 (växel)

Disputationen äger rum: Fredagen den 10 november, kl 10.00 i föreläsningssalen, Botanhuset, Carl Skottbergs gata 22B, Göteborg
Avhandlingen har titeln: “Environmental Life Cycle Assessment of seafood products from capture fisheries”

Bilder på fisk finns att tillgå från SIK om ni är intresserade. Kontakta i så fall Friederike.

Avsikten med det stora europeiska samarbetsprojektet är att studera vad som orsakar den ökade övervikten bland barn och genomföra samordnade förebyggande insatser.
– Ekvationen mellan vad barnen äter och deras fysiska aktivitet måste gå ihop. Det gäller att hitta rätt energibalans, säger professor Lauren Lissner vid Sahlgrenska akademin.

Nästa år inleds en omfattande kartläggning i hela Europa av hälsoförhållandena hos förskolebarn mellan 2 och 4 år och skolbarn mellan 6 och 8 år. Totalt ingår 16 000 barn i åtta europeiska länder.
– Det finns många olika faktorer i barnens liv som påverkar hur de äter, hur mycket de rör på sig och deras tillväxtmönster. Vi ska nu utveckla en metod för intervention som tar hänsyn till så många faktorer som möjligt i barnens hela miljö, säger överläkare Staffan Mårild vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

1500 barn i två västsvenska kommuner ska ingå i den omfattande undersökningen. EU delfinansierar den svenska delen av studien med 800 000 euro.

Antalet överviktiga mellanstadiebarn i Sverige har fördubblats de senaste 20 åren, men i Europa finns det regioner där viktökningstakten gått ännu snabbare.
– Genom att så många länder och så många barn medverkar i studien kan man lättare förstå de nationella skillnaderna. Vi vet inte om skillnaderna verkligen beror på att barn väger mer på vissa platser eller om olika länder bara använt olika undersökningsmetoder, säger Gabriele Eiben, dietist och forskare vid Sahlgrenska akademin.

Epidemiologer, genetiker, kliniker, beteendeforskare, biokemister och samhällsvetare deltar i EU-projektet Idefics (Identification and prevention of dietary and lifestyle-induced health effects in children and infants). Det är ett femårigt forskningsprojekt som samordnas från universitet i Bremen. Förutom Sverige och Tyskland ingår också Belgien, Cypern, Estland, Italien, Spanien och Ungern. Forskningsprojektet ska leda till nya europeiska riktlinjer för det förebyggande arbetet mot barnfetma.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lauren Lissner, professor i epidemiologi vid Sahlgrenska akademin, telefon: 031-773 68 47, e-post: lauren.lissner@medfak.gu.se
Staffan Mårild, överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, telefon: 031-343 10 00, e-post: staffan.marild@vgregion.se
Gabriele Eiben, forskare i epidemiologi vid Sahlgrenska akademin, telefon: 031-773 68 46, e-post: gabriele.eiben@medfak.gu.se

Cancer i bukspottskörteln är en mycket farlig cancerform som troligen kan framkallas av att bukspottskörteln producerar förhöjda mängder insulin som följd av en rubbad glukosmetabolism. Ett välkänt sätt att öka insulinproduktionen är att äta mycket socker. I en ny stor studie kan forskarna nu för första gången visa att konsumtionen av söta livsmedel påverkar risken att drabbas av cancer i bukspottskörteln.

Studien startade hösten 1997 då forskarna lät nästan 80 000 friska kvinnor och män besvara en enkät om sina kostvanor. Gruppen följdes sedan upp fram till och med juni 2005. Enligt cancerregistret hade då 131 personer ur studiegruppen drabbats av cancer i bukspottskörteln.

Forskarnas analyser visade att risken att drabbas av cancer i bukspottskörteln påverkades av mängden socker i kosten. Störst risk hade de som drack mycket läsk eller saft. Den grupp som uppgav att de drack läskedryck eller saft 2 ggr/dag eller oftare hade 90 procent ökad risk jämfört med dem som aldrig drack dessa drycker. Personer som tillsatte socker till mat eller dryck, exempelvis till kaffe, minst 5 gånger om dagen uppvisade en riskökning på 70 procent jämfört med dem som aldrig tillsatte socker. Även de som åt fruktkrämer minst en gång om dagen hade en förhöjd risk – de drabbades av cancerformen 50 procent oftare än dem som aldrig åt fruktkrämer

Trots att risken att drabbas av cancer i bukspottskörteln är relativt liten är det viktigt att öka kunskapen om riskfaktorerna bakom sjukdomen, menar Susanna Larsson, en av forskarna bakom studien.

– Det är den kanske allra allvarligaste cancerformen med mycket dåliga prognoser för den drabbade. Eftersom den är svårbehandlad och ofta upptäckts för sent är det särskilt viktigt att lära sig förebygga sjukdomen, säger hon.


Publikation:
“Consumption of sugar and sugar-sweetened foods and the risk of pancreatic cancer in a prospective study”
Susanna C Larsson, Leif Bergkvist och Alicja Wolk
The American Journal of Clinical Nutrition, November 2006

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Forskare Susanna C Larsson
Institutet för Miljömedicin
Tel: 08-524 860 59
E-post: Susanna.Larsson@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

– I de undersökta romanerna av den kandensiske författaren Rudy Wiebe uppträder rörelse som ett fenomen skiktat i olika nivåer, där geografiska, historiska, teologiska och personliga faktorer samspelar i en komplext varierande helhet, säger Malin Sigvardson som i sin avhandling har belyst de olika skikten med hjälp av fenomenologisk och teologisk metodik.

Wiebes romaner behandlar stora delar av mennoniternas historia. Mennonitrörelsen uppstod som en del av Anabaptiströrelsen i Nederländerna och Schweiz i samband med reformationen. Då Anabaptismen avskyddes både av lutheraner och katoliker förbjöds den tidigt, och anabaptisterna utsattes för våldsam förföljelse. Mennoniterna, som har sitt namn efter prästen Menno Simons, flyttade via Polen och Preussen till Ryssland, och senare under 1800- och 1900-talen vidare till Nord- och Sydamerika för att kunna bevara sin religiösa särart och sina traditioner.

– Mennoniternas historia är starkt präglad av förflyttningar. Den radikala gudsupplevelsen som präglar mennoniternas historia kommer till uttryck i vardagslivet så att minsta fysiska rörelse automatiskt blir del av en teologisk helhetsbild av livet, säger Malin Sigvardson.

Mennoniternas pacifistiska hållning och stränga arbetsmoral utgör komponenter i ett komplext förhållingssätt till tro och praktisk verklighet och i allt finns en underliggande rörelsesystematik som Malin Sigvardson utforskat på olika plan. Fenomen som folkvanding, våld, arbete, tillbakadragenhet och tro bildar gemensamt en rörelsevärld som specifikt kännetecknar en viss kultur.

Intressant i avhandlingen är bland annat den glidning som Malin Sigvardson finner påtaglig i romanernas skildring av en pågående moderniseringen av mennoniternas livshållning. Texterna antyder ett smygande sönderfall där det blir allt svårare för den historiskt tillbakablickande individen eller berättaren att göra en klar åtskillnad mellan folkvandringarnas egna affekter och den religiösa affekt som varit deras ursprung och drivande kraft.

Avhandlingens titel: The Constitution of Movement in Rudy Wiebe’s Fiction: A Phenomenological Study of Three Mennonite Novels.

Faktaruta:
Wiebe, som själv är Mennonit, är kanske mest känd för The Temptations of Big Bear och A Discovery of Strangers, romaner som gjort honom till tvåfaldig vinnare av Kanadas mest prestigefyllda litteraturpris, The Governor-General’s Award (1973 och 1994).

Ytterligare information:
Malin Sigvardson, Engelska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08- 88 07 83, mobil 0733-14 73 88, e-post malin.sigvardson@English.su.se.

Det digitala verktyget, som i dagsläget är en prototyp, har utvecklats av avdelningen för industriell ekologi vid KTH i Stockholm, institutionen för hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet och företaget Energivision med finansiering från Formas. Torsdag 30 november visar forskarna MenuTool för media och intressenter.

– Målet är att göra det lättare för storkökspersonal, skolbarn och intresserade hushåll att se den miljöbelastning som olika måltider orsakar i produktionskedjan, och att kunna relatera den till sina egna val och sin egen kost. Nu söker vi intressenter som kan utveckla verktyget till ett färdigt redskap för dessa målgrupper, säger Annika Carlsson-Kanyama, docent på KTH, som lett projektet.

MenuTool sätter fokus på utsläppen av klimatpåverkande gaser – ett av vår tids största problem – och hur vi kan minska dem. Forskning visar att återkoppling på det egna beteendet är oerhört viktigt om information skall kunna leda till varaktiga beteendeförändringar. MenuTool ger därför snabbt och överskådligt information om hur stora utsläpp av klimatpåverkande gaser en angiven middag orsakar under produktion och transport.

Användaren kan skapa egna måltider eller arbeta med färdiga rätter och sedan avläsa miljöpåverkan i diagramform. Genom att ändra och byta ut råvaror i recepten är det lätt att få en bild av hur miljöbelastningen ändras genom de beslut man tar. Verktyget ger också information om näringsinnehållet i förhållande till det användaren behöver äta för att må bra.

I nuvarande version innehåller MenuTool sex färdiga rätter och drygt 150 livsmedel, för vilka man har beräknat energiåtgång och växthusgasutsläpp när de produceras. Till grund för beräkningarna ligger tidigare forskning som också visade att det finns betydande skillnader i energiåtgång mellan t.ex. olika typer av kött och fisk, mellan vegetabilier och kött och mellan olika typer av grönsaker. Dessa resultat har kompletterats med de utsläpp av klimatpåverkande gaser (växthusgaser) som sker när maten odlas, bereds, transporteras, lagras och tillagas.

– Såväl antalet färdiga rätter som listan med ingredienser bör utökas i en fullskalig version av programmet. Fullskaliga versioner av programmet kan också utformas enligt önskemål från intressenter – både till form och innehåll, säger Annika Carlsson-Kanyama.


Anmälan senast den 22 november

Tid: torsdag 30 november 2006 kl. 10-13

Plats: KTHs infocenter, Drotting Kristinas väg 4, Stockholm

Kontaktinformation
Kontakt: Annika Carlsson-Kanyama, docent, projektledare tel: 0709-588897 e-post: annikack@ket.kth.se

I våras blev det klart att professuren skulle inrättas vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Stena Metall garanterar finansieringen i 10 år, som ett nytt steg i sin satsning på att utveckla resurssnåla processer för materialåtervinning.

Christian Ekberg har fått sin grundutbildning och även disputerat vid Chalmers. Under senare år har han arbetat med separation av ämnen i kärnavfall, och även metoder för industriell återvinning av metaller från avfallet.
Metoderna är desamma för andra tillämpningar.

– Till en början vill jag stödja mig på två ben för att bygga upp professurens område. Det ena är att utveckla möjligheterna till återvinning av ädelmetaller från bilkatalysatorer. Ett annat angeläget område är förbränningsaska. Där lakas metaller ut askan innan den kan spridas, och ur den kvarvarande metallsörjan som idag bara deponeras kan man återvinna en hel del, säger Christian Ekberg.

Dessa två områden kommer Christian Ekberg sätta igång med så snart han tillträder den 1 januari. I framtiden är exempelvis återvinning av elektronikskrot en intressant vidareutveckling. Tanken är att bygga upp ett kompetenscentrum som samordnar och tar vara på kunskap såväl inom som utom Chalmers.

Inriktningen på professuren är unik och fyller ett tomrum i forskarvärlden. De utvecklingsområden som Stena Metall nämner är återvinning av sällsynta metaller samt återvinning av metaller och plast ur avfall som idag läggs på deponi eller förbränns.

– Det känns väldigt bra att man efter en omfattande rekryteringsprocess funnit en blivande professor som disputerat inom metallåtervinningsområdet, och dessutom kommer från Chalmers, säger Christer Forsgren, miljö- och teknikchef på Stena Metall.

FAKTA Materialåtervinning
Med materialåtervinning förädlas avfallet till en resurs som kan återanvändas om och om igen i kretsloppet istället för att förbrännas eller deponeras. Materialåtervinning innebär betydande miljövinster.

FAKTA Stena Metallkoncernen
Stena Metall är Nordens ledande återvinningsföretag. Med väl utvecklade processer, och logistiklösningar hanteras järn, metaller, returpapper, plast, WEEE-avfall, farligt avfall och övrigt verksamhetsavfall. Verksamheten bedrivs på mer än 230 platser i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Polen, Tyskland, Österrike och Ryssland.
www.stenametall.com

BILDER finns att ladda ned här
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildkategori.jsp?category=212

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Christian Ekberg, docent, Kärnkemi, Institutionen för kemi- och biovetenskap
Tel: 031-772 28 01
che@chalmers.se

Stena Metall AB
Christer Forsgren, miljö- och teknikchef Stena Metall
031-775 20 19, 070-775 20 19
christer.forsgren@stenametall.se

Kronisk trötthet är ett tillstånd som kännetecknas av långvarig och onormal utmattning, ofta tillsammans med koncentrationssvårigheter, humörförändringar, sömnstörningar och smärtor i muskler och leder. Trots omfattande forskning kan ingen ännu säga vad tillståndet beror på, bara att det verkar förekomma bland alla åldrar och samhällsklasser, i många olika länder.

En forskargrupp från Karolinska Institutet har nu visat att en av de direkta orsakerna bakom kronisk trötthet är stress. Forskarna har använt sig av svaren från nästan 20 000 tvillingar ur det svenska tvillingregistret som svarade på en stor hälsoenkät 1973. Samma tvillingar kontaktades på nytt 1998 med frågor om bland annat kronisk trötthet. Gruppen som tjugofem år tidigare angav att de upplevde livet som stressigt löpte en 65 procent större risk att utveckla kronisk trötthet än dem som inte upplevde det.

Forskarna såg även ett samband mellan emotionell instabilitet och kronisk trötthet. Men genom att begränsa analysen till enäggstvillingar kunde forskarna visa att det inte rör sig om ett orsakssamband. Sambandet ska istället tolkas som att det finns genetiska faktorer som är viktiga både för emotionell instabilitet och kronisk trötthet. Med samma metod kunde forskarna visa att stress faktiskt har en direkt påverkan på risken att drabbas av kronisk trötthet.

– Det här är ett mycket viktigt led i att förstå en sjukdom som vi inte vet så mycket om i idag. Innan vi kan utveckla bra behandlingar måste vi känna till de bakomliggande mekanismerna, säger professor Nancy Pedersen som ledde studien.


Publikation:
“Premorbid predictors of chronic fatigue”
Kenji Kato, Patrick F. Sullivan, Birgitta Evengård och Nancy L. Pedersen
Archives of General Psychiatry, 6 November 2006

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Professor Nancy Pedersen
Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik
Tel: 08-524 874 18, 070-664 5528
E-post: Nancy.Pedersen@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Så kan det låta i morgon onsdag den 8 november när Stockholms universitet arrangerar Levande Frågelådan för vetgiriga sjätteklassare. Syftet är att uppmuntra elevernas nyfikenhet inför naturvetenskap och naturvetenskapliga frågeställningar.

Totalt kommer drygt 1000 elever att vara med och ställa frågor om allt mellan himmel och jord inom det naturvetenskapliga området. Forskarpanelen kommer att sättas ordentligt på prov. Nio forskare inom olika naturvetenskapliga ämnesområden kommer att göra sitt bästa för att svara på ett urval av alla de kluriga frågor som skickats in av den unga publiken.

– Vi vill förankra naturvetenskapen hos de unga. Genom att ge uppskattning för barnens nyfikenhet och stimulera deras kreativitet vill vi medverka till att eleverna får ett intresse för naturvetenskap och att de bär det med sig genom resten av sina studier, säger Marlene Lingard, informatör vid Stockholms universitet.

Media är hjärtligt välkomna att delta.

Tid: Onsdagen den 8 november kl 10:00-11:00
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet

Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Marlene Lingard, 08-16 35 92, 070-422 15 19, marlene.lingard@natkan.su.se eller Malin Stenberg de Serves, 08-16 35 92, 070-618 25 35, malin.stenberg@natkan.su.se