I avhandlingen analyseras kvinnors väg in i riksdagen under perioden 1970-2002. I fokus är vilken syn på kvinnorepresentation de politiska partierna och deras kvinnoförbund hade och vilka strategier – såsom ”Varannan damernas” – de introducerade för att öka andelen kvinnliga parlamentariker.
I ett internationellt perspektiv framstår kvinno-representationen i Sveriges Riksdag som sällsynt hög. Efter valet 2002 bestod riksdagen av 45 procent kvinnor, vilket då kunde jämföras med ett genomsnitt på 15 procent i nationella parlament.
– Det finns tydliga skillnader mellan partierna. Till exempel skiljer sig partierna när det gäller synen på kvinno-representation, kvotering och kön, säger Lenita Freidenvall.
I avhandlingen analyseras även hur partiernas strategier för en ökad kvinnorepresentation tillämpades i praktiken. Analysen bygger på en enkätundersökning riktad till nomineringskommittéernas ordförande i landets 29 riksdagsvalkretsar samt 70 intervjuer med kommitté-ledamöter i Kronoberg och Stockholms län.
– Syftet med denna del av kartläggningen är att komma ”bakom kulisserna” och få insyn i de verkliga turerna vid nomineringen. Det är då möjligt att se hur spelet bakom partilistorna inför riksdags-valet 2002 gick till när det gäller vilka som var grindvakter och vilken hänsyn som togs till kön i jämförelse med andra önskemål, till exempel geografisk spridning och kompetens, säger hon.
– Undersökningen visar också att ordningen på listan i hög grad är beroende av listan från förra årets val och att detta också gäller icke-valbara platser. Antalet kvinnor på listorna i vissa partier beror på nyckelpersoner i nominerings-kommittéerna, säger Lenita Freidenvall.
Lenita Freidenvall disputerar på avhandlingen ”Vägen till Varannan damernas: om kvinnorepresentation, kvotering och kandidaturval i svensk politik 1970-2002” Avhandlingen försvaras fredagen den 27 oktober 2006 kl. 13.00 i hörsal 8, hus D, Universitetsvägen 10, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Lenita Freidenvall, tfn 08-16 26 57, mobil 070-719 24 43, e-post Lenita.Freidenvall@statsvet.su.se
– Det är centralt att vuxna förstår hur barn kommunicerar sina erfarenheter av miljön. Det är det enda sättet som barn kan ges det inflytande över den fysiska planeringen som de har rätt till enligt Barnkonventionen. Detta efterlevs mycket bristfälligt idag och ingen instans tar det övergripande ansvaret för barns utemiljöer, säger Sofia Cele, doktorand vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.
Sofia Cele har genom olika metoder – till exempel intervjuer, teckningar, fotografering och promenader – undersökt hur mellanstadiebarn i Sverige och England berättar om sin utemiljö. Resultaten visar tydligt hur förmågan att kommunicera är kopplad till aktivitet. Vissa skillnader fanns mellan de olika länderna. De engelska barnen hade en mer utvecklad social förmåga vilket gjorde intervju till en lättare metod än i Sverige. De svenska barnen hade i sin tur något lättare att rita sina upplevelser än de engelska. Men det var metoder som promenader och fotografering där barnen var aktiva utomhus som gav mest detaljrikt och tillförlitligt resultat.
– De platser som barn använder för lek och utforskande i sin vardagsmiljö är viktiga för deras välmående. Men sociala rädslor och en ökande förtätning av den fysiska miljön innebär att många barn har begränsad rörelsefrihet, säger Sofia Cele.
I avhandlingen visas hur barn i båda länderna vill ha möjlighet att vistas på många olika platser och med varierad utformning. Deras upplevelser är knutna till alla sinnen, i jämförelse med vuxna som ofta begränsar upplevelser till det visuella. Barnen uttrycker starka behov av platser utomhus som ger möjlighet till lugn och ro, ofta gröna platser. Många klagar också över stress och att de har för många fritidsaktiviteter för att kunna leka själva utomhus. De engelska barnen var mer bekymrade över sociala faktorer, medan de svenska mer tydligt reagerade över trafikproblem.
Avhandlingens title: ”Communicating Place: Methods for Understanding Children’s Experience of Place”. Disputationen sker fredagen den 27 oktober kl 10.15 i De Geersalen, Geovetenskapernas hus, Svante Arrenius väg 8 A, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Mer information:
Sofia Cele, tfn 08-16 48 56, mobil 070-313 96 09, eller e-post sofia.cele@humangeo.su.se
För bild eller avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, presschef Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Torröta är en svampsjukdom som orsakar stora skador på raps och andra kålväxter i Sverige och världen över. Bara i Frankrike orsakar denna sjukdom årliga skador på upp till 147 miljoner euro. Problemet med torröta förväntas också tillta, dels på grund av klimatförändringar, dels för att odlingen av raps ökar i takt med en stigande efterfrågan. Alltmer raps används nu för produktion av raps-metylester (RME), ett bränsle som kan ersätta fossil diesel. Även andra kvaliteter hos rapsoljan har dock börjat uppmärksammas – både dess goda hälsoegenskaper och möjligheterna att använda oljan för andra tekniska ändamål.
Genom att studera immunförsvaret hos molekylärbiologernas favoritväxt backtrav (Arabidopsis thaliana ), en liten kusin till raps, har Jens Staal och hans kollegor identifierat flera komponenter som en växt behöver för att försvara sig mot torröta (Leptosphaeria maculans / Phoma lingam ). En av dessa komponenter är en så kallad resistensgen, en typ av gen som använts i den traditionella förädlingen av sjukdomsresistenta grödor. Den typ av resistensgen som skyddar backtrav mot torröta har flera likheter med djurs och människors ospecifika immunförsvar*. Växtförädlare kan föra över resistensgenen till raps med hjälp av genteknik för att ta fram nya sorter som är resistenta mot torröta. De kan också leta fram liknande gener i vilda rapssläktingar och sedan använda traditionell förädling för att framställa resistenta sorter. Många av de resistensgener som idag används mot torröta i raps finns för övrigt på delar av raps-kromosomerna som liknar den del av backtravs-kromosomen där avhandlingens resistensgen är belägen.
Resistensen mot torröta är dock komplicerad och det behövs fler komponenter än bara en enkel resistensgen. Till exempel behöver backtrav producera giftet camalexin för att helt motstå en infektion av torröta. Det visade sig även att mängden camalexin som producerades bestämde hur fort backtraven blev sjuk om den saknade resisensgenen.
I vanliga fall brukar växthormoner som eten, jasmonsyra och salicylsyra vara inblandade i växters försvar mot sjukdomsframkallande organismer, men dessa hormoner hade ingen avgörande betydelse för backtravens försvar mot torröta. I stället visade det sig att dessa växthormoner samverkar med svampens utveckling, och styr när svampen skall övergå från att växa i växten utan att orsaka symptom till att orsaka synliga symptom och bilda sporer. Detta kom Jens Staal fram till genom studier av avancerade korsningar mellan mutanter i backtrav: Muterade backtravsplantor som helt saknar de försvarssystem som bygger på de tre hormonerna hade ändå god motståndskraft mot torröta. Däremot syntes effekter från de tre hormonerna på sjukdomsutvecklingen när de camalexin- och resistensgens-beroende försvaren korsats bort.
Avhandlingen visar också att det finns en samverkan mellan torröta och en annan viktig rapssjukdom, kransmögel. När dessa två sjukdomar kombineras framträder torrötesymptomen på backtrav mycket tidigare och tydligare. Genom att studera ett stort antal mutanter kunde Jens Staal även se att växthormonet abskissinsyra (ABA), som i vanliga fall skyddar växten mot torka, köld och salt, även skyddar mot torröta. Tack vare en liten och till det yttre oansenlig liten kusin från labbet har det alltså varit möjligt att få en helt ny förståelse kring hur resistens mot torröta i raps fungerar. Denna grundforskning har också uppenbara praktiska användningsområden.
* Det snabba, medfödda immunförsvaret, som känner igen generella mönster hos sjukdomsframkallande organismer.
Civilingenjör Jens Staal, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, försvarar fredagen den 27 oktober 2006 kl. 9.00 sin avhandling Genes and mechanisms in Arabidopsis innate immunity against Leptosphaeria maculans . Disputationen, som avser teknologie doktorsexamen, äger rum i sal 142 (aulan), Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent är professor Jonathan Jones, The Sainsbury Laboratory, John Innes Centre, Norwich, Storbritannien.
Kontaktinformation
Jens Staal, 018- 673246, jens.staal@vbsg.slu.se
Pressbilder (får användas fritt i artiklar om denna disputation):
Foto på Jens Staal
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/staal/jens_staal.jpg
Raps angripen av torröta (foto: Matti Leino)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/staal/torrota.jpg
Torröta: Sporkapslar (pyknider) innehållande vegetativa (asexuella) sporer (foto: Jens Staal)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/staal/sporkapslar.jpg
2 000 nyanställda i en kommun fick svara på frågan ”Känner du någon i detta yrke?”. De olika yrkena poängsattes enligt en vedertagen internationell skala som mäter värdet av det sociala nätverket, eller det sociala kapitalet. Ett socialt kapital är mera värt om där ingår människor med viktiga positioner.
Studien visade att de som hade ett högt socialt kapital också hade en högre lön och stabilare arbetsförhållanden än de med lågt socialt kapital. Eller i klartext: den som huvudsakligen har pizzabagare och taxichaufförer i sin bekantskapskrets har mindre chans att få ett bra jobb än den som umgås med verkställande direktörer och advokater.
Alireza Behtoui har i sin avhandling Unequal opportunities gjort flera studier som visar på sambanden mellan formell utbildning, födelseort, socialt kapital och chanserna att få ett bra jobb. Avhandlingen läggs fram den 27 oktober vid Tema etnicitet, Linköpings universitet.
Ett tydligt resultat är att födelseorten, särskilt för utomeuropeiska invandrare, har betydligt större påverkan på vilken typ av jobb man får än en formell utbildning, oavsett om utbildningen till större delen har gjorts i Sverige.
Alireza Behtoui har också studerat vikten av formella respektive informella kanaler när folk får jobb. Nästan hälften av alla jobb i Sverige förmedlas via icke-officiella eller informella kanaler. Alireza Behtoui visar att chansen att få ett välbetalt och stabilt jobb via informella kanaler är mycket högre för infödda svenskar än för utrikes födda. Det gäller särskilt män.
– För kvinnor är löneskillnaderna betydligt mindre, säger han, antingen de fått sina jobb via informella eller formella kanaler och om de är utrikes eller inrikes födda.
I en tredje undersökning tittade han på hur det har gått för ungdomar åtta år efter det att de gått ut gymnasiet. Ungdomarna delades in i två grupper: De med utlandsfödda föräldrar och de med inrikes födda. I övrigt hade de en bakgrund som inte skilde sig: alla var födda i Sverige, alla hade gått igenom samma skolsystem, och var lika gamla. Resultatet blev att det har gått betydligt sämre för de ungdomar som har utlandsfödda föräldrar, och i synnerhet om de är icke-europeiska.
Sammantaget visar hans studier det som den franske filosofen Bourdieu fastslog: Att samhällets hierarkier reproduceras, en slutsats som kan verka ganska deprimerande.
– Nej, inte alls, säger Alireza Behtoui. Den här sortens studier är i sig stärkande för dem som ingår i svagare grupperna, för de visar att det inte är dem som individer det är fel på, utan att det handlar om strukturella orsaker.
Kontaktinformation
Telefon till Alireza Behtoui 0730-238911, 011-218921 eller 08-6242513. E-post: alireza.behtoui@arbetslivsinstitutet.se
Karl Swärds forskning är inriktad på hur höga blodfetter påverkar blodkärlens funktion. Cellerna i kärlväggen har inbuktningar i cellmembranet, så kallade caveolae (”små grottor” på latin). Caveolae är ytterst små, bara 50-100 nanometer, men anses viktiga för signalöverföringen via cellmembranet.
– Caveolae innehåller rikligt med kolesterol och andra fetter, och vi tror att höga kolesterolnivåer – den grundläggande riskfaktorn för åderförkalkning – kan förstärka åderförkalkningsprocessen genom att påverka caveolaes funktion. Möss som saknar caveolae får t ex nästan inte alls åderförkalkning, säger Karl Swärd.
Ulrika Mårtensson studerar en nyupptäckt receptor för östrogen. Man har länge vetat att östrogen verkar både långsamt och snabbt – vissa effekter kommer först efter någon dag, medan andra märks inom några minuter. Det visar sig bero på att cellerna har två olika receptorer (mottagare) för östrogen, en i cellkärnan och en på cellytan.j
Receptorn i cellkärnan, som svarar för de långsamma effekterna av östrogen, har forskarvärlden känt till i flera år. Receptorn på cellytan, som tros ge de snabba effekterna, upptäcktes förra året. Ulrika Mårtensson och hennes kollegor hade då genom genförändringar redan fått fram en typ av mus som saknar just denna receptor. Hon har därigenom ett försprång i forskningen på området.
Tamoxifen, ett vanligt läkemedel mot bröstcancer, verkar genom att påverka den ”långsamma” östrogenreceptorn. Den nya ”snabba” östrogenreceptorn är en intressant måltavla för nya läkemedel för behandling av t ex bröstcancer, diabetes och benskörhet.
Karl Swärd tillhör enheten för kärlfysiologi och Ulrika Mårtensson tillhör enheten för Drug Target Discovery. Båda ingår i ett av medicinska fakultetens prioriterade forskningsområden, ”Kärlvägg och kärlsjukdomar”.
Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Minne startades 1968 av Thyra Carlsson, dotter till den framstående affärsmannen från Sölvesborg Thure Carlsson. Dess ursprungliga kapital var ca 800 000 kr, vilket genom god förvaltning ökat till 25 milj kr. Stiftelsen har sitt säte i Lund och delar ut anslag till medicinsk forskning, framför allt till unga lovande forskare som ännu inte är helt etablerade i forskarvärlden.
Karl Swärd nås på 046-2220631 och Karl.Sward@med.lu.se, Ulrika Mårtensson på 046-2220581 och Ulrika.Martensson@med.lu.se.
Skogsarbetare är en av de yrkesgrupper som är hårt drabbade av skador i arbetet. Skogen är en tung och farlig arbetsplats där det är viktigt att kunna bedöma risker och hur de kan hanteras. Därför har kommunikationsvetaren Maria Högvall Nordin velat undersöka vilka föreställningar om risker och riskhantering som finns inom skogsbranschen och hur de påverkar hur skogsarbetarna ser på sin arbetsmiljö och de risker de utsätter sig för.
– Överraskande nog visade det sig i stort sett inte finnas någon gemensam bild av vilka risker som är de mest allvarliga i skogsarbetet, berättar Maria Högvall Nordin. Det fanns istället olika typer av föreställningar om skogsarbetets villkor, föreställningar som kommunicerade helt olika sätt att hantera arbetsmiljöproblem på. Det kan medföra att hanteringen av verkliga arbetsmiljöproblem får stå tillbaka för sådant som har sin grund i mer eller mindre spridda föreställningar om risker.
Avhandlingens titel är ”Dom brukar jämföra det med en stridspilot”. Med hjälp av mediematerial, enkäter och intervjuer med olika aktörer i det skogliga fältet undersöker Maria Högvall Nordin vilka arbetsmiljöproblem som skogsarbetare och andra i skogsbranschen upplever som mest problematiska och vilka lösningar de uppfattar som möjliga och önskvärda i arbetsmiljöarbetet. Hon konstaterar att de föreställningar om arbetsmiljö och risker i skogsmaskinarbetet som kommuniceras mellan de olika aktörerna är mycket varierande och att föreställningarna lyfter fram helt olika typer av lösningar på arbetsmiljöproblem i skogen.
Det medför att man riskerar att prata förbi varandra när man kommunicerar om risker och att man inte lyckas föra ut information om hur man kan skydda sig från skador i sitt arbete. Enligt statistiken drabbas skogsarbetare till exempel ofta av belastningsskador i sitt arbete, men i den kommunikation Maria Högvall Nordin analyserat fanns mycket lite information om hur belastningsskador bör hanteras.
– I föreställningarna om skogsarbetaren som skickligt hanterar sin högteknologiska skogsmaskin finns ingen plats för tankar om musarmsbesvär eller ont i nacken. De två bilderna passar inte ihop, och det gör att kommunikationen om riskerna i jobbet fungerar dåligt.
Fredagen den 27 oktober försvarar Maria Högvall Nordin, institutionen för kultur och medier, vid Umeå universitet och Belastningsskadecentrum vid Högskolan i Gävle, sin avhandling med titeln ”Dom brukar jämföra det med en stridspilot”. Föreställningar om arbetsmiljö och risker i skogsmaskinarbete. En studie i organisationskommunikation. Disputationen äger rum kl. 10.00 i stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Johan Bures väg 5 i Umeå. Fakultetsopponent är professor Gunilla Jarlbro, enheten för Medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Maria Högvall Nordin på
tel 090-7867948, 106082 eller via e-post maria.hogvall.nordin@kultmed.umu.se
Marianne Lundgren har under ett års tid följt det pedagogiska arbetet på en skola. Hon har intervjuat lärare, elever och föräldrar och analyserat dokumentationer av olika slag. Hon har gjort klassrumsobservationer och deltagit i spontana samtal. Datamaterialet har hon sedan analyserat med utgångspunkt från vilka styrningsstrategier och tekniker som används i en pedagogisk praktik och hur maktrelationer kommer till uttryck.
Studien visar att lärare ingår i en normaliseringsprocess där de styr varandra med utgångspunkt från föreställningar och idéer som har sin förankring i de makt- och kunskapsvillkor som gäller för ”den goda skolan” idag. Lärarna har anammat synen på det livslånga lärandet och är dagligen involverade i reflektioner om hur den pedagogiska praktiken ska utformas. Deras utsagor att styra ”den goda skolan” kan emellertid ställas mot djupt rotade föreställningar om elever. Elever jämförs och kategoriseras utifrån normalitet och elevernas egna strategier har svårt att få gehör.
– Dessa normaliserande bedömningar kan förstås utifrån skolans samhälleliga funktion menar Marianne Lundgren. Det är viktigt att skolans personal diskuterar dessa förutsättningar för att öka förståelsen för skolans uppdrag och funktion i samhället och därmed få en ökad förståelse för det pedagogiska arbetets innehåll och effekter.
Maktrelationer och uppfattningar om vad som är viktig kunskap har stor betydelse för hur den pedagogiska praktiken gestaltas berättar Marianne Lundgren. Det är inom dessa områden som elever kategoriseras och bemöts i skolans vardag. Avhandlingen visar på att dessa kategoriseringar blir bestående under elevens skoltid och bilden av eleven blir oförändrad. Detta får lite utrymme i de dagliga diskussioner, reflektioner och möten som sker i skolan trots många insatser av olika slag.
Marianne Lundgren har mångårig erfarenhet som socionom inom socialt arbete och som gymnasielärare. Hon är idag verksam som doktorand vid Växjö universitet och som universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Avhandlingen ”Från barn till elev i riskzon. En analys av skolan som kategoriseringsarena” försvaras fredagen den 27 oktober 2006, kl: 13.00. Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Opponent är professor Lena Holmberg, Malmö Högskola.
Kontaktinformation
Kontakta: Marianne Lundgren, telefon: 031- 773 2264 eller e-post: marianne.lundgren@ped.gu.se
Beställ boken från Växjö University Press: vup@vxu.se
För praktiska upplysningar kontakta Marianne Thureson, telefon: 0470-70 89 18 eller e-post: marianne.thureson@vxu.se.
I Sverige kör redan en del bilar på etanol. Sydeuropa, Brasilien och USA ligger också långt framme. Karin Öhgrens forskning ligger i den tekniska framkanten. Hon forskar inom i LTH:s bioetanolgrupp och arbetar med majsblastens produktionsprocess både i laboratorium och vid dator.
Hon har även visat att en genmodifierad superjäst TMB3400, som i försök klarat att jäsa alla de olika sockerarterna i majsblasten, fungerar förvånande bra under verkliga processförhållanden.
Karin Ögrens kunskap är så eftertraktad att hon redan innan hon doktorerat fått fler erbjudanden om jobb och har tackat ja till ett där man tar tillvara hennes spetskompetens.
Karin Öhgren lägger fram sin avhandling för teknologie doktorsexamen i Lund på Lunds Universitets LTH, Tekniska Högskola, på Kemicentrum, avdelningen för Kemiteknik på fredag, den 27 oktober.
Kl 13.15 på Kemicentrum, Getingevägen 60, hörsal B.
Välkomna!
OBS! Fina bilder på Karin Öhgren på en åker med majsblast finns hos Hagbloms foto, fotograf Gunnars Menander tel 0708 135659
Kontaktinformation
Karin Öhgren nås på
Karin Öhgren
Department of Chemical Engineering
Lund University
P.O.Box 124
S-221 00 Lund, Sweden
Phone: +46 46 222 8293
Fax: +46 46 222 4526
Karin.Ohgren@chemeng.lth.se
Undersökningen avgränsas till i första hand byggnadsarkitekter och i andra hand till Sveriges första kvinnliga egnahemsritare, egnahemsbyggare, arkitekturentreprenörer och byggkvinnor. Bland de kvinnliga arkitekter vars liv och verk porträtteras i avhandlingen är Agnes Magnell, första kvinnan på KTH som antogs som specialelev på arkitektlinjen 1897; detta efter att hennes far skrivit till Kungl. Maj:t för att hon skulle få tillstånd att bli ordinarie elev. En annan pionjärarkitekt som behandlas är Margit Hall som när hon gick ut arkitektlinjen på Chalmers gjorde det som Sveriges första kvinnliga ordinarie arkitektstudent. Även arkitekterna Karin Kumlien, Anna Branzell, Ingeborg Wærn Bugge, Brita Ribbing, Ingeborg Hammarskjöld-Reiz, Elisabeth Edstam-Sterner och Ingrid Wallberg presenteras tillsammans med andra.
Helena Werner tar i sin avhandling upp kvinnornas karriärer och karriärmöjligheter och framhäver de kvinnliga arkitekterna som skapande subjekt och individer i arkitekturhistorien. Hon lyfter även fram ett eller flera av arkitekternas projekt för mer ingående beskrivning i avsikt att betona dem som skapade verk och för en fördjupad intentionsförståelse av verken. Avhandlingsförfattaren strävar inte efter att försöka se några speciellt kvinnliga formdrag i byggnaderna men ämnar kommentera de kvinnliga arkitekternas byggnadstyper och formspråk. Hon redogör också för kvinnliga arkitektföreningar, nätverk och yrkets utveckling för kvinnor på senare år.
Förutom arkivmaterial såsom elevmatriklar m.m. baseras avhandlingen på samtida press, såsom arkitektur-, kvinno- och studenttidskrifter, där opinionsbildningen för och emot kvinnliga arkitekter och kvinnlig yrkesutövning skildrades i ord och bild. Men avhandlingen bygger även till stor del på de kvinnliga arkitekternas egna beskrivningar av utbildning och yrkessituation.
De flesta av de kvinnliga arkitekternas föräldrar var yrkesarbetande inom den konstnärliga eller tekniska sfären och inspirerade och uppmuntrade döttrarna att bli arkitekter. Upplevelsen av arkitektutbildningarna och arkitektyrket varierar individuellt. Polarisering, segregering och underordning fanns dock undermedvetet hos både män och kvinnor. Sammanfattningsvis framstår 1920-talets utbildningsklimat som det mest gynnsamma medan 1930- och 1940-talen uppvisade störst motstånd mot kvinnliga arkitekter. De kvinnliga arkitektstudenterna blev föremål för stereotypa framställningar i studenttidningarna såsom förförerskan, maskoten, ståljungfrun, modern, lyxstudentskan, synderskan, ängeln och flickebarnet.
Majoriteten att de kvinnliga arkitekterna i Helena Werners undersökning ritade bostäder, vårdinrättningar och skolor och mera sällan offentliga och monumentala byggnader. De byggnadstyper som kvinnorna valde eller hänvisades till värderades lågt både konstnärligt, tekniskt och ekonomiskt. De kvinnliga arkitekternas formspråk är en kombination av individualitet och de samtida trenderna. Det finns sålunda inget underlag för en estetiskt essentiell tolkning av deras formspråk.
Avhandlingens titel: Kvinnliga arkitekter. Om byggpionjärer och debatterna kring kvinnlig yrkesutövning I Sverige.
Disputationen äger rum fredagen den 3 november 2006 kl. 13.15
Opponent: Fil. dr Emilie Karlsmo
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Helena Werner
031-701 50 77 (arb.),
helena.werner@arthist.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-773 48 65
e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Avhandlingsförfattaren belyser kulturella kontakter från ett hushållsperspektiv under tiden ca 650-500 f. Kr. Hushållet står i fokus för att möjliggöra en mer ingående analys av det vardagliga livet. Det geografiska området i avhandlingen omfattar det tämligen outforskade inlandet av Sicilien och Syditalien, där de inhemska grupperna levde. Kunskapen om dessa områden är fortfarande begränsad, men nu framträder bilden av tidigare ej diskuterade samhällsformer som möjliggör omprövning av gamla traditionella föreställningar.
Tills nyligen har klassiska arkeologer – med få undantag – bedrivit en selektiv forskning med fokus på de två stora antika civilisationerna: den grekiska och den romerska. Detta har resulterat i en kunskapslucka om andra grupper och områden runt Medelhavet. Den bakomliggande förklaringen kan naturligtvis hittas i tjusningen av dessa kulturer, men kanske av än större betydelse är det faktum att denna fokusering kunde befästa en världsbild, som upprätthöll det då rådande koloniala maktspelet. Arkeologen Katarina Streiffert Eikeland diskuterar i sin avhandling denna tidigare forskning utifrån ett s.k. postkolonialt perspektiv. Inom ramen för detta perspektiv ger hon utrymme för de lokala, icke-grekiska grupperna.
De resultat som studien presenterar betonar de inhemska gruppernas aktiva roll som kulturaktörer. Materialet visar på tidiga kontakter med framförallt greker, men även med fenicier och andra grupper. Avhandlingsförfattaren ifrågasätter den traditionella föreställningen om den grekiska kulturen som normgivande och menar istället att de inhemska grupperna själva bestämde hur mycket och på vilket sätt man ville införliva de nya elementen i den egna kulturen. Stor tonvikt läggs även på att visa att det fanns stora variationer inom de inhemska hushållens relation till det materiella. Bilden av variation och det faktum att man valde att förlägga husen med avstånd till varandra, pekar på samhällen med självständiga hushållsekonomier.
Streiffert Eikelands förhoppning är att hennes resultat ska öka förståelsen för de lokala grupperna och deras aktiva roll i det stora nätverket av kulturströmningar i Medelhavsområdet. Studien baserar sig delvis på ett material som i avhandlingen betecknas som ”second rate material”. Denna typ av material som idag oftast återfinns i fragmenterat skick har frekvent ignorerats på grund av dess låga kulturella värde. En förhoppning blir därför att påvisa potentialen med detta begränsade material.
Avhandlingens titel: Indigeneous Households. Transculturation of Sicily and Southern Italy in the Archaic period.
Disputationen äger rum lördagen den 4 november 2006 kl. 13.00
Opponent: Peter van Dommelen, PhD, Glasgow
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Katarina Streiffert Eikeland
031-775 02 17 (hem)
0707-330258
katarina.streiffert.eikeland@archaeology.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-773 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
I studien beskrivs alkoholens kostnader för sjukdomar och skador, sociala problem, förebyggande arbete, reducerad produktion och livskvalitetsförluster.
– Studien är en av de första som beräknar alkohol-konsumtionens sociala konsekvenser som försämrad livskvalitet för alkoholkonsumenter själva och för
andra medlemmar av samhället, säger Klara Hradilova Selin, forskningsassistent vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) och av de
medverkande i forskarteamet.
Det största enskilda bidraget till de totala kostnaderna kom från socialtjänstens insatser för vård- och behandling av missbrukare och deras barn och familjer, 4,4 miljarder kronor. Halva den totala kostnaden, ca 10 miljarder
kronor, utgörs av produktionsbortfall, det vill säga resurser som inte skapas på grund av reducerad arbetsförmåga. Detta bortfall består av lång och kort sjukskrivning, förtidspension, dödsfall och fängelsevistelser. Hälso- och
sjukvården hade kostnader på 2,2 miljarder kronor, den alkoholrelaterade kriminaliteten uppskattades till drygt 3 miljarder kronor, och kostnaden för vissa förebyggande verksamheter beräknades till 0,5 miljarder kronor.
Beräkningarna har gjorts med ett antagande om ett samhälle helt utan alkoholkonsumtion. Detta betyder att studien också räknat med att låg alkoholkonsumtion förebygger vissa kroniska sjukdomar som hjärtinfarkt. Om dessa positiva hälsoeffekter inte vägs in var den totala kostnaden 29,4 istället för 20,3 miljarder kronor.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Pia Johansson, hälsoekonom vid Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, mobil 0733-39 38 44, e-post pia.m.johansson@sll.se
Johan Jarl hälsoekonom och doktorand vid HEP, Lunds universitet, tfn 040-33 68 12, mobil 0733-69 84 94, e-post johan.jarl@med.lu.se
Antonina Eriksson, forskningsassistent SoRAD, tfn 08-16 41 18, mobil 073-591 69 24, e-post antonina.eriksson@sorad.su.se
För rapporten kontakta:
Maria Erlandsson, presschef Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Det forskningsprojekt som avhandlingen bygger på är tvärvetenskapligt och har drivits i samarbete mellan Karolinska Institutet, Gymnastik- och idrottshögskolan och Lärarhögskolan i Stockholm. 2 000 barn från ett femtiotal skolor över hela landet har besvarat enkätfrågor, först 2001 och sedan i en uppföljning 2004. Syftet med studien är att veta mer om sambandet mellan levnadsvanor, fysisk status och hälsa.
Resultatet visar på utbredd ohälsa i form av smärttillstånd hos skolbarnen. De fick själva uppge om de hade värk i huvudet, ryggen eller magen. Hälften av eleverna uppgav sig ha sådan smärta i den första undersökningen, och i uppföljningen 2004 visade de fortsatt ohälsa. Störst risk löper den som är flicka, stressad, har kommit upp i tonåren och är fysiskt inaktiv.
– Det är tydligt att skolbarnen mår sämre nu än för 20 år sedan. Det är också klart att fysiskt inaktiva mår sämre än aktiva. Men vi vet inte vad som är orsak och verkan. Det är inte säkert att det är aktivitet som gör att barnen mår bättre. Kanske beror inaktivitet på att de mår dåligt, säger Gunilla Brun Sundblad, idrottslärare och forskare.
Hon understryker hur viktigt det är att gå vidare med mer forskning. Den stora skillnaden som finns mellan skolor när det gäller elevers ohälsa pekar också på en möjlighet att komma tillrätta med problemen.
Avhandlingen bygger på fyra delstudier, där den första kartlägger skador vid fysisk aktivitet medan delstudierna två och tre handlar om skolbarnens självskattade hälsa med fokus på köns- och åldersskillnader. Den fjärde delstudien avser föräldrarnas upplevelse av barnens hälsa.
– Generellt kan man säga att föräldrarna underskattar sina barns värk, framför allt den diffusa värken. Föräldrarna tror att barnen mår bättre än de gör, säger Gunilla Brun Sundblad.
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Avhandling: ” Upplevd hälsa bland svenska skolbarn ”, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.. ISBN: 91-7140-809-6.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Med dr Gunilla Brun Sundblad
Tfn: 08-517 71 999
E-post gunilla.sundblad@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
I boken analyseras Japans egen politik och landets betydelse i samordningen med Sydkorea, USA, Kina, Ryssland och EU. Pyongyangs bild av sina grannar tas också upp.
Välkommen att delta på det seminarium där boken presenteras av redaktörerna Marie Söderberg, forskare vid Japaninstitutet, och Linus Hagström, forskare vid Utrikespolitiska Institutet.
Datum: Fredag 27 oktober, kl. 10.00-11.00
Plats: Ohlinrummet, Handelshögskolan, Sveavägen 65, i Stockholm
Anmälan till: programverksamhet@ui.se
Arrangörer: Japaninstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm och Utrikespolitiska Institutet
Kontaktinformation
Marie Söderberg, docent vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9368
E-post: Marie.Soderberg@hhs.se
I den årliga Executive MBA-rankingen som presenteras i dag i Financial Times befäster Handelshögskolan i Stockholm sin förstaplats i Norden och placerar sig som världens 38:e bästa Executive Master of Business Administration (EMBA) – 24 platser före närmaste nordiska konkurrent.
Handelshögskolan i Stockholm deltar med EMBA-programmen i Sverige och Ryssland för sjätte året i rad i denna utvärdering och klättrar från 71:a till 38:e plats i världen, samt från 25:e till 13:e plats i Europa. Ingen annan nordisk aktör finns med bland de 60 främsta på världsrankingen och ingen annan rysk aktör kvalar in på rankinglistan.
Handelshögskolans Executive MBA ger högre lön och blir mer internationell
– Vår satsning i Ryssland och vår mer internationella ansats ger glädjande resultat. Vi är också en av världens främsta vad gäller akademisk nivå, säger Peter Hägglund, akademiskt ansvarig för Executive MBA och VD för IFL vid Handelshögskolan i Stockholm som ger Handelshögskolans Executive MBA.
Deltagarnas genomsnittliga löneökning mätt från året de påbörjar sin Executive MBA till tre år efter examen uppgår till 74 procent för Handelshögskolans Executive MBA-deltagare.
– Det är också tydligt att en så gedigen och avancerad utbildning som Executive MBA äntligen börjar värderas i näringslivet runt Östersjön, och inte bara är en amerikansk måttstock för ambitiösa, drivna och kompetenta chefer, tillägger Karin Wiström som ansvarar för Handelshögskolans Executive MBA i Sverige.
Handelshögskolan i Stockholm deltar i Financial Times ranking med programmen inom executive education (IFL vid HHS), Executive MBA och Master of Science (civilekonomprogrammet). Tidigare i år klättrade IFL vid Handelshögskolan i Stockholm på executive education-rankingen från 39:e till 34:e plats i världen och på Master of Science Europa-ranking från 15:e till 8:e plats.
Financial Times genomför årligen en ranking av världens business schools, universitet och andra institutioner som erbjuder olika former av examens-, management- och ledarutvecklingsprogram.
Dessa utvärderas utifrån ett antal kriterier och genom undersökningar, omfattande intervjuer bland deltagare samt utifrån kvantitativ information tillhandahållen av respektive aktör. Rankingarna innehåller delar som karriärframsteg, upplevelser i nyttotermer såsom måluppfyllelse, användbarhet, innovationshöjd, pedagogik och ny kunskap men även andra dimensioner som inslag av internationell fakultet och internationella deltagare, könsfördelningen bland deltagarna samt undervisningsmaterialets kvalitet.
Kontaktinformation
Peter Rovér, Marknads- & Informationschef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-249 42 24 / 08-586 175 33, e-mail: peter.rover@ifl.se
Peter Hägglund, Akademiskt ansvarig, VD och koncernchef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.
Tel: 070-860 28 88 / 08-586 175 01, e-mail: peter.hagglund@hhs.se
Karin Wiström, Direktör Executive MBA IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-651 21 43 / 08-586 175 50, e-mail: karin.wistrom@ifl.se
Anne von Bergen, senior rådgivare, projektledare ranking, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-230 16 10, e-mail: anne.von.bergen@hhs.se
I dagsläget innebär den rättsliga prövningen om ett tvångsomhänder-tagande att den enskilde individen granskas istället för myndigheternas bedömningar.
– Det kan upplevas som kränkande. Den rättsliga prövningen är en möjlighet för den som
står för ett hot om frihetsberövande att ifrågasätta ett eventuellt tvångsomhändertagande.
Maritha Jacobsson har studerat hur socialsekreterare, psykiatrer och jurister kommunicerar i domstolen. Hon har analyserat 43 muntliga länsrättsförhandlingar och 31 intervjuer med dessa aktörer och enskilda individer.
Socialsekreterare och psykiatrer har skyldighet att utreda och anmäla ett eventuellt tvångsvårdsomhändertagande av klienter eller patienter som mår dåligt men som inte själva inser att de behöver vård. Samma sak gäller vid tvångsvård av barn och ungdomar.
– Socialsekreterare och psykiatrer utgår från sina terapeutiska bedömningar och kopplar dem inte till de lagliga omständigheterna som ska vara uppfyllda när de argumenterar om ett tvångsomhändertagande. Det gör att deras argument kan vara svåra att granska och ifrågasätta, säger Maritha Jacobsson.
Att medborgarnas advokater inte ställer granskande frågor försvårar också granskningen.
– Advokaterna ställer få eller inga frågor angående den utredning som ligger till grund för tvångsomhändertagandet. Frågor ställs i stället till den enskilde vilket innebär medborgaren ytteligare granskas.
Maritha Jacobsson tycker att villkoren för den som kan komma att tvångsomhändertas måste förbättras.
– Socialsekreterare och psykiatrer borde i högre grad koppla sina argument till lagens kriterier och advokaterna måste ges ökade resurser för att granska bedömningarna, säger hon.
Fakta om tvångsvårdsmål:
Enligt Domstolsverkets avgjordes 16 824 tvångsvårdsmål i länsrätterna 2005. Av dessa avgjordes 3751 mål med hjälp av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, samt lagen om vård av missbrukare, LVM. 13 073 av målen avgjordes inom lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Enligt Socialstyrelsens statistik för år 2005 beviljades 95% av alla ansökningar om LVM-vård.
Fredagen den 27 oktober 2006 försvarar Maritha Jacobsson, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Terapeuten som motpart – terapeutisk och rättslig logik i domstolsförhandlingar. Disputationen äger rum kl 13.15 i Hörsal C, Samhällsvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Lars-Christer Hydén, tema kommunikation, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information
Maritha Jacobsson, tel. 090-786 9876
maritha.jacobsson@socw.umu.se
