Studien är den första där man kunnat följa en hel och oselekterad grupp patienter från insjuknandet och flera decennier framåt. Den redovisas nu i en avhandling av Maria Nordwall, doktorand i pediatrik och överläkare vid barn- och ungdomskliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

269 patienter i Linköpingsregionen, som mellan 1961 och 1985 insjuknat i diabetes före 15 års ålder och behandlats i vanlig rutinsjukvård, har kunnat följas fram till slutet av 1990-talet. Bortfallet har varit under tio procent.

Resultaten visar att förekomsten av svåra njurskador minskat för de patienter som insjuknat efter 1965. Av dem drabbades endast en tiondel av sådana skador, jämfört med en tredjedel av dem som fick sin diagnos i början av 1960-talet. På liknande sätt har förekomsten av svåra ögonskador minskat från att ha drabbat hälften av patienterna till en fjärdedel av dem som insjuknat efter 1971.

Skillnaden antas ligga i att en mer intensiv behandling införts redan från barndomen och möjliggjort en bättre blodsockerkontroll.

– Med motion, rätt kost och insulinbehandling, med moderna hjälpmedel och stöd av ett diabetesteam kan patienten hantera en god egenvård av sin sjukdom, säger Maria Nordwall.

Avhandlingen heter Long term complications in juvenile diabetes mellitus.
Disputationen äger rum onsdag 24 maj 2006 kl 9.00 i sal K1, Kåkenhus, Linköpings universitet campus Norrköping. Opponent är professor Knud Borch-Johnsen, Steno diabetes center, Danmark.

Kontaktinformation
Maria Nordwall 011-392135, 073-0976925, maria.nordwall@zeta.telenordia.se

I undersökta kommuner med höga kostnader för socialförsäkringen var arbetsmarknadskostnaderna (arbetslöshetskassa, aktivitetsstöd och lönebidrag) betydligt lägre. På motsvarande sätt fanns kommuner med höga arbetsmarknadskostnader samtidigt som socialförsäkringskostnaderna var lägre. Ett exempel på det senare var den låga sjukskrivningskostnaden i Tornedalen som till och med var lägre än i många av Kronobergs kommuner, med landets lägsta ohälsotal. Samtidigt var kostnaden för förtidspension och arbetsmarknadsprogram bland de högsta. Detta kan tolkas som att systemen tycks fungera som kommunicerande kärl. Den högre sjukfrånvaron i norra Sverige kan därför delvis förklaras av en relativt sett svagare arbetsmarknad samt att arbetsmarknadsproblem i norr tenderar att medikaliseras via sjukförsäkringen.

Det säger Hans Goine, som i sin avhandling även studerat resultaten av Arbetslivsfondens omfattande stöd under en femårsperiod på 1990-talet. Trots att ett av företagen i studien fick fyra gånger mer stöd per anställd i syfte att minska sjukfrånvaron så minskade denna inte mer. Den minskning av korttidssjukfrånvaron som skedde vid företagen i början av 1990-talet var förmodligen mer en följd av arbetslöshet och ändringar i försäkringsregler än effekter av Arbetslivsfondens satsningar.

En annan viktig fråga som behandlas i avhandlingen är mått på sjukfrånvaro. Vid mätning av sjukfrånvaro finns inget enskilt mått som enkelt beskriver och på ett bra sätt sammanfattar sjukfrånvaro. För att nå en mer samlad bild av sjukfrånvaron bör fler mått användas och valet av mått bör göras med utgångspunkt för syftet med studien.
− Sjuktalet som mått säger ingenting om hur många som är sjukskrivna och inte heller under hur lång tid, säger Hans Goine. Därför bör nya mått användas i den officiella statistiken som visar på hur många som är sjukskrivna av dem som omfattas av sjukförsäkring och hur sjukskrivningstiden utvecklas över tid.

Avhandlingen SICKNESS ABSENCE – Aspects of Measurement, Impact of the Labour Market and Effects of Intervention läggs fram den 19 maj kl. 10 i Sundsvall.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Hans Goine, telefon 0611-823 50 eller 070-587 2350, hans.goine@forsakringskassan.se

Avhandlingen anknyter till det växande hotet från kroniska sjukdomar över hela världen, där s.k. transitionella länder håller på att få ett sjukdomsmönster som alltmer påminner om industriländernas. Data kommer från Purworejo-distriktet i Indonesien, ett landsbygdsområde där ett folkhälsoövervakningssystem (Demographic Surveillance System, DSS) fungerat sedan 1994. Utifrån två studier från 2001 och 2005, som var och en omfattar 3 250 slumpvis utvalda personer i åldern 15-74 år, analyserades kända riskfaktorer som rökning, högt blodtryck samt övervikt och fetma. Dessutom genomfördes fokusgruppdiskussioner med skolpojkar i åldern 13-17 år kring attityderna till rökning.

Resultaten visar sammanfattningsvis att riskfaktorerna för kroniska sjukdomar i Purworejo-distriktet är ojämnt fördelade. Riskbördan hos den mest välsituerade gruppen i landsbygdsområdet har redan nått en nivå som motsvarar den som finns i städerna. De flesta riskfaktorerna ökade i samtliga befolkningsgrupper mellan 2001 och 2005, men ökningen är störst hos kvinnor och bland de fattigaste. De kvalitativa intervjustudierna visar att det kulturellt betingade motståndet mot rökning hos flickor och unga kvinnor fortfarande är starkt i området. Däremot betraktas rökning hos pojkar och unga män som en bekräftelse på övergången till vuxenliv och manlighet. Detta understryker behovet av genusspecifika åtgärder i det förebyggande arbetet.

Genom att arbetet är länkat till folkhälsoövervakningssystemet och till det internationella nätverket INDEPTH blir det möjligt att göra jämförelser mellan olika länder. Det framgår t.ex. att män i Indonesien börjar röka tidigare och har mindre tendens att sluta röka än män i Vietnam.

Riskmönstret har samband med de socioekonomiska förhållandena och landsbygden i Indonesien är inget undantag från den allmänna ökningen. Det finns ett samspel mellan fattigdom och hög andel kroniska sjukdomar i olika befolkningsgrupper. Slutsatsen är därför att det har avgörande betydelse att Indonesien börjar planera folkhälsoprogram för att motverka den hotande ökningen av kronisk sjukdom.

Nawi Ng är doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, tel. 070-641 99 64, (engelskspråkig), e-post: nawi_ng@yahoo.com

Avhandlingen läggs fram fredagen den 19 maj vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln ”Chronic disease risk factors in a transitional country – the case of rural Indonesia”.
Disputationen äger rum i Sal 135, Allmänmedicin, by. 9A, NUS.
Fakultetsopponent är professor Cairns Smith, University of Aberdeen, UK.

Groddjur är mycket känsliga för förändringar i livsmiljön. Markutnyttjande och miljöföroreningar får därför ofta allvarliga konsekvenser. Den vanliga grodan har till exempel försvunnit från vissa svenska vatten på grund av försurning.

Åkergrodan är den svenska groda som har bäst tolerans för sura miljöer. Fredrik Söderman har studerat hur klimatet och livsmiljöns surhet påverkar åkergrodornas livshistoria, det vill säga de egenskaper som påverkar hur väl en individ klarar att föröka sig under sin livstid. Detta innefattar bland annat livslängd, tillväxt, samt hur många och hur stora ägg honorna lägger.

Resultaten visar att åkergrodor som lever i södra Sverige växer fortare men är mindre än de som lever längre norrut. Grodor från försurade områden har en sämre tillväxt och blir mindre. De producerar även större men färre ägg. Grodyngel med ett ursprung från en försurad miljö överlever bättre i surt vatten än andra yngel.

Fredrik Söderman har även undersökt skillnaden i storlek mellan honor och hanar, så kallad könsdimorfi. För hannar är det en fördel att vara stor i miljöer där det råder konkurrens om honorna, medan vinsten för stora honor är att de kan bära fler eller större ägg. Skillnaden i storlek mellan könen är mindre i sura miljöer och i nordliga populationer, medan skillnaden är större i neutrala miljöer och i sydliga populationer.

Slutsatsen i studien är att åkergrodor har en viss förmåga att anpassa sig till förändringar i miljön, men att försurningen leder till försämrad tillväxt och att de anpassningar som sker indirekt leder till försämringar i reproduktiviteten.

– Att även måttligt sura miljöer leder till en specifik anpassning är ett exempel på att mänsklig verksamhet påverkar livshistorien och därmed överlevnadsförmågan hos naturliga populationer. Information om hur mänsklig verksamhet påverkar naturliga populationer är nödvändig för allt naturvårdsarbete för att kunna förutsäga effekten av olika åtgärder. I den här studien ges ytterligare bevis för att grodor anpassar sig till den lokala miljön. Vid till exempel återinplantering av grodor måste alltså individerna komma från en liknande miljö som de släpps ut i, säger Fredrik Söderman.

Kontaktinformation
Fredrik Söderman, tel 018-471 26 51, 018-471 64 96, mobil 0706-20 40 39, e-post fredrik.soderman@ebc.uu.se

Resultaten presenteras i det kommande numret av den ansedda amerikanska tidskriften Neurobiology of Aging. Studien baseras på den så kallade Kvinnoundersökningen i Göteborg, en befolkningsstudie som pågått sedan 1968.

I undersökningen ingår totalt 1291 kvinnor. Kvinnornas lungfunktion mättes första gången år 1974 och år 1980 när kvinnorna var i medelåldern. Mätningarna upprepades sedan flera gånger fram till år 2000. 147 av kvinnorna utvecklade demens, och av dem hade 96 kvinnor Alzheimers sjukdom.

Studien visar att det finns ett tydligt statistiskt samband mellan lungornas funktion och risken för Alzheimers sjukdom.
– Vår teori är att dålig lungfunktion innebär att hjärnan får mindre syre och det ökar i sin tur risken för demens, säger Xinxin Guo, forskarassistent vid Sahlgrenska akademin.

Ju bättre lungfunktion kvinnorna i studien hade när de var i medelåldern desto mindre var risken att de senare skulle utveckla Alzheimers sjukdom. För varje 20 % förbättrad lungfunktion minskade risken att insjunkna i Alzheimers med en fjärdedel.

Demens innebär ett stort lidande för de drabbade och deras anhöriga, och hälsoproblemet innebär dessutom en enorm kostnad för samhället. Cirka 200 000 personer i Sverige har någon form av demens.
– Denna studie pekar på vikten att upprätthålla en god lungfunktion. Om man tränar regelbundet och avstår från rökning kan man själv påverka risken att drabbas av Alzheimers, säger professor Ingmar Skoog.

Ålder och genetiskt arv är de faktorer som spelar störst roll för risken att utveckla demens. Tidigare forskning har pekat på att kärlsjukdom och övervikt ökar risken för demenssjukdomar, men detta är den första rapporten om kopplingen till lungornas funktion.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Forskarassistent Xinxin Guo, telefon: 031-342 12 83, 070-610 67 01, e-post: xinxin.guo@neuro.gu.se
Professor Ingmar Skoog, telefon: 070-943 36 81, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se

Med hjälp av olika empiriska material, enkätstudie, fokusgrupper samt dokumentanalys, belyses relationen mellan yrkesstatus och genus. Till grund för studien ligger främst en enkätundersökning vari i Sverige boende personer bl.a. ombads ange hur de uppfattade yrken avseende vilken status de har i samhället. Enkätstudien resulterade i en rangordning av 100 yrken.
Läkare, forskare, veterinär och civilingenjörer är exempel på yrken som uppfattades ha hög status. Låg status uppfattas i yrken som snabbköpskassörska, vårdbiträde, vägarbetare och väktare.
Den rangordning som skapats överensstämmer med tidigare utförda studier. Uppfattningar om yrkesstatus är ett stabilt fenomen i samhället. Det är små variationer mellan olika grupper i samhället, kvinnor och män samt människor ifrån olika socioekonomiska klasser delar i stort sett uppfattning om yrkesstatus. Däremot är det några yrken som man anser borde ha högre status – bland dem sjuksköterska, polis och barnskötare.
Inkomst- och utbildningsnivå har stor betydelse för yrkesstatus. Andelen kvinnor har negativ påverkan på yrkesstatus, men bara i yrken som rangordnas högt. Andra aspekter av yrken som antas ge status är makt och inflytande i samhället, offentlighet och kändisskap. Fysiskt slitsamma arbetsförhållanden och låg lön fungerar däremot som tecken på låg status.
Arbetsmarknadsstyrelsens yrkesbeskrivningar ser olika ut beroende på om yrket har hög eller låg status i samhället, däremot är det mindre skillnader avseende om yrket är kvinno- eller mansdominerat.

Avhandlingens titel: Yrke, status och genus – en sociologisk studie om yrken på en segregerad arbetsmarknad
Fakultetsopponentens namn: Docent Hanna Westberg, Stockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 2 juni 2006, kl. 10.15, Hörsal Husaren,
Pilgatan 19A, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ylva Ulfsdotter Eriksson, tel. 031-129439(bost.), 031-773 4787(arb.)
e-post:.ylva.ulfsdotter_eriksson@sociology.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022

Om man har en mamma eller syster med diagnosen livmoderhalscancer så är risken dubbelt så stor att man själv får sjukdomen.

– Identifiering av de genetiska riskfaktorerna, som troligtvis är förknippade med HPV-infektion, kan öka vår förståelse kring cancerns uppkomst. På sikt kan bättre kännedom om ärftligheten effektivisera de gynekologiska cellprovstagningarna och bidra till utvecklandet av HPV-vacciner, säger Malin Engelmark.

Hon har studerat de ärftliga faktorerna i ett unikt svenskt material. Alla systrar i Sverige som fått diagnosen livmoderhalscancer har erbjudits att delta i studien. Ett blodprovsmaterial motsvarande 641 stycken affekterade syskonpar (ASP), där båda diagnostiserats med sjukdomen, har samlats in.
– Det tillhör de största ASP-material som finns för någon sjukdom i världen och är det enda som existerar för livmoderhalscancer, säger Malin Engelmark.

Syftet med avhandlingen var att identifiera och studera de genetiska riskfaktorerna. Bland annat så analyserades syskonparens DNA. Malin Engelmark presenterar resultat som för första gången pekar på att tre kromosomala regioner, 9q32, 12q24 och 16q24, innehåller gener som påverkar utvecklandet av livmoderhalscancer. Dessa tre regioner har tidigare sammankopplats med andra cancertyper och immunologiska sjukdomar.

Den region som uppvisade starkast samband med sjukdomen, 9q32, analyserades mer ingående. För andra cancertyper, som till exempel bröstcancer, har man hittat genetiska riskfaktorer hos patienter med ung ålder vid diagnos. I analyserna delades därför syskonparen in i två grupper med avseende på ålder vid diagnos, och riskfaktorn visade sig finnas i den äldre gruppen. Resultaten indikerar att variation i en 9q32-gen är ärftlig riskfaktor hos syskonpar med ålder över 30,5 år vid cancerdiagnos.
– Vår teori är att varianter av denna gen försämrar immunförsvarets förmåga att känna igen och läka ut HPV-infektioner och därmed ökar risken att utveckla livmoderhalscancer, säger Malin Engelmark.

Globalt sett är livmoderhalscancer den andra vanligaste cancerformen hos kvinnor. Över 400 000 nya fall registreras varje år. Sjukdomen är vanligast i utvecklingsländerna. I de industrialiserade länderna har den gynekologiska cellprovstagningen kraftigt minskat antalet fall. Trots denna hälsokontroll rapporteras cirka 450 nya fall av elakartad livmoderhalscancer varje år i Sverige.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Malin Engelmark, tel: 070-3165783, e-post: Malin.Engelmark@genpat.uu.se

Omkring 13 procent av svenskarna lider av social fobi. Vanliga symtom är rädsla för uppmärksamhet och att bli bedömd eller avvisad i sociala sammanhang, vilket leder till undvikande av sådana situationer. Social fobi kan vara väldigt handikappande både privat och i yrkeslivet och måste behandlas för att inte bli kronisk.

Ewa Mörtberg har undersökt effekterna av en tre veckor lång gruppbehandling med KBT av patienter med social fobi och jämfört resultaten med effekterna av både individuell kognitiv psykoterapi och behandling med SSRI-läkemedel administrerad i rutinpsykiatrisk verksamhet.

– Det mest förvånande i studien var att den individuella behandlingen var bättre än behandlingen i grupp. Det har vanligen antagits att gruppbehandling är bättre, men det här är den fjärde studien hittills som visar på motsatt resultat, säger Ewa Mörtberg.

Effekterna av den tre veckor långa gruppbehandlingen visade sig kvarstå, eller i vissa fall till och med ha ökat, vid en uppföljning ett år efter avslutad behandling. Och gruppbehandlingen var lika effektiv som ett års behandling med läkemedel.

– Kanske kan man förbättra den kognitiva beteendeterapeutiska gruppbehandlingen genom att ytterligare individualisera behandlingen, säger Ewa Mörtberg.

I Ewa Mörtbergs studie undersöktes även om personer med social fobi hade specifika personlighetsmönster samt om dysfunktionella mönster förändrades efter behandlingen. Slutsatsen blev att de som lider av social fobi har hög ”harm avoidance”, alltså är ängsliga, rädda och hämmade inför nya saker. Behandlingen av dessa var inte lika framgångsrik som hos personer med lägre ”harm avoidance”, och Ewa Mörtberg menar att detta kan vara ett sätt att på ett tidigt stadium se vilka personer som behöver mer behandling för att ta sig ur sin sociala fobi.

Avhandling: ”Treatment of social phobia – development of a method and comparison of treatments” vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.


Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Ewa Mörtberg, medicine doktor, legitimerad psykolog och psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, tfn 08-672 24 32, 070-883 17 43, e-post eva.mortberg@sll.se.

Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95,
070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.

Skolans idrottsundervisning har under senare år diskuterats intensivt både i Sverige och i de flesta andra länder. I fokus har bl a stått barns och ungdomars minskade fysiska aktivitet med därtill hörande hälsoproblem och att tiden för idrottsundervisningen har reducerats i många länder. Forskningen har också uppmärksammat att idrottslärare och idrottsämnet ofta har låg status i jämförelse med framför allt lärare i ”teoretiska” ämnen.
I den här avhandlingen ställs ett antal centrala frågor som berör idrottslärare och idrottsämnet: Vilken roll har olika idrottslärargrupper i skolans socialisationsprocess? Vilket inflytande har staten på idrottsundervisningen? I vilken utsträckning följer idrottslärarna läro- och kursplaner? Vilken betydelse har olika ”ramfaktorer” (tid till förfogande, lokaler, utrustning etc) för undervisningens utformning? Samarbetar idrottslärare med lärare i andra ämnen? Får eleverna vara med i planeringen av idrottsundervisningen? Hur bedömer idrottslärarna elevernas kunskaper och färdigheter? Frågeställningarna diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning, den engelske utbildningssociologen Basil Bernsteins kodteori och omfattande studier av idrottslärare i Sverige och Grekland. De komparativa analyserna av skolsystemen, läroplanerna och idrottsundervisningen i de båda länderna ger möjligheter till att spegla kulturerna mot varandra, upptäcka olika typiska perspektiv hos olika idrottslärargrupper och få distans till nationella problem och särdrag.
Författaren till avhandlingen har under större delen av sitt liv bott och arbetat i Grekland, men han har även under långa perioder varit verksam i Sverige (bl a bedrivit akademiska studier och arbetat som idrottslärare) och därför förvärvat ett kulturellt ”dubbelseende” som har kunnat utnyttjas i avhandlingsarbetet.
Författare:
Konstantin Kougioumtzis, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel:
Lärarkulturer och professionskoder. En komparativ studie av idrottslärare i Sverige och Grekland

Disputation:
Torsdagen den 1 juni 2006, kl 13:00 i Stora Hörsalen, Pedagogen

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Konstantin Kougioumtzis, institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
konstantin.kougioumtzis@ped.gu.se, 031-773 24 27, (0030) 6932-707 966

Handelshögskolan i Stockholm deltar genom IFL vid Handelshögskolan i Stockholm (IFL vid HHS) för sjunde året i rad i denna utvärdering och är för året den enda aktören från Norden som kvalificerat sig i denna ranking för både öppna och skräddarsydda program.

Svensk ledarutbildning bland de bästa i Europa
Financial Times rangordnar världens business schools, universitet och andra institutioner som erbjuder olika former av management- och ledarutvecklingsprogram. I årets ranking placerar sig Handelshögskolan i Stockholm genom IFL vid Handelshögskolan på förstaplats i Norden, 15:e plats i Europa och 34:e plats i världen.

I årets ranking avancerade Handelshögskolan i Stockholm starkt framförallt vad gäller skräddarsydda program, d v s utvecklingsprogram som anpassas för ett givet företag, konsortium eller organisation. Avancemanget går från 2005 års 20:e till årets 11:e plats. Detta utgör den största förbättringen bland europeiska business schools, något som också lyfts fram i dagens Financial Times; ”…the 2006 prize for most improved European school goes to Stockholm School of Economic. After a lengthy merger with IFL, a Swedish executive education provider, the new entity is making up lost ground…”

– Det lyckade samgåendet mellan Handelshögskolans Executive Education och IFL ger avtryck direkt. Det är första året vi deltar i rankingen med det nya företaget och det är tydligt att vi genom sammanslagningen drar nytta av synergierna och dessutom når den kritiska massa som krävs för att delta i den europeiska toppstriden, säger Hans Tson Söderström styrelseordförande IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.

Handelshögskolan i Stockholm deltar i Financial Times ranking med programmen inom executive education (IFL vid HHS), executive MBA och Master of Science.

Om Financial Times ranking
Financial Times genomför årligen en ranking av världens business schools, universitet och andra institutioner som erbjuder olika former av management- och ledarutvecklingsprogram.

Dessa utvärderas utifrån ett tiotal kriterier och genom omfattande intervjuer bland deltagare, inköpare av utbildningar samt utifrån kvantitativ information tillhandahållen av respektive aktör. Här fokuseras upplevelser i nyttotermer såsom måluppfyllelse, användbarhet, innovationshöjd, pedagogik och ny kunskap men även andra dimensioner som inslag av internationell fakultet och internationella deltagare, könsfördelningen bland deltagarna samt undervisningsmaterialets kvalitet.

Rankingen presenteras i form av tre olika rankinglistor; En avseende s k öppna program, en för skräddarsydda program och en för kombinationen av de båda. De öppna programmen riktar sig till enskilda individer i företag och organisationer. De skräddarsydda programmen avser program som anpassas till ett enskilt företag eller organisation och deras specifika utvecklingsbehov.

Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, mer än 30 öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Belgien och genom systerbolag även i Lettland.
IFL vid Handelshögskolan ägs av Stiftelsen IFL och Handelshögskolan i Stockholm.
www.ifl.se

Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:

Hans Tson Söderström, adjungerad professor, styrelseordförande IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-813 28 20 / 08-586 175 45, e-mail: hans.tson.soderstrom@ifl.se

Anne von Bergen, senior rådgivare, projektledare ranking, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-230 16 10 e-mail: anne.von.bergen@hhs.se

Peter Rovér, Marknads- & Informationschef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-249 42 24 / 08-586 175 33, e-mail: peter.rover@ifl.se

Anhörigstödet består av två delar. Den ”påtagliga” delen omfattar sådant som rätten till stöd och ersättning, handikappanpassning av hemmet och hjälp med olika typer av utrustning.

Betydelsen av den ”osynliga” delen framkommer i de intervjuer som Peter Stoltz gjort med anhöriga och sjuksköterskor i den palliativa hemsjukvården. ”Ingen lyssnar på mig. De säger att de ska göra det jag ber om, men inget händer – det skickas bara vidare”, säger en anhörig. ”Om anhörigstödet fungerar så här är det inga bekymmer”, säger en annan och hänvisar till goda erfarenheter från kontakterna med hemsjukvården.

– Den ”osynliga” delen är minst lika viktig som den ”påtagliga”. Det handlar om kvaliteten på den mellanmänskliga dimensionen, vilken uppfattning den anhöriga har om stödet och att hon eller han kan lita på den person som ger stödet, säger Peter Stoltz.

Även sjuksköterskornas berättelser visar hur viktig relationen mellan den anhöriga och den stödjande personalen är. Sjuksköterskan måste möta den anhörigas behov och ta sig tid att lyssna. För att stödet ska fungera framgångsrikt bör den anhöriga också vara trygg i sin roll som vårdare.

Peter Stoltz har i sin avhandling även gjort en systematisk litteraturstudie som visar att de anhöriga räds social isolering och önskar träffa andra som vårdar närstående i hemmet i gruppnätverk. De efterfrågar också avlastning och växelvård.

Peter Stoltz tror att hans avhandling kan användas praktiskt av studenter och yrkesverksamma som vill veta mer om stödet till anhöriga som vårdar äldre närstående.

– Avhandlingen är helt och hållet beskrivande och ger en fördjupad förståelse för anhörigas syn på stödet utifrån. Dessa kunskaper bör vara till nytta för den hälso- och sjukvårdspersonal som möter de anhöriga i hemmet, säger han.

Peter Stoltz disputerar på sin avhandling onsdag 17 maj kl 10 i aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Opponent är professor Britt-Marie Ternestedt från Ersta Sköndal Högskola. Avhandlingens titel är ”Searching for the meaning of support in nursing. A study on support in family care of frail aged persons with examples from palliative care at home”.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Peter Stoltz, peter.stoltz@hs.mah.se eller tel 040-665 79 26.

Om blodtrycket sjunker för patienten efter operation kan läkarna ge medicin så att blodkärlen drar sig samman och blodtrycket stiger. Läkemedlen liknar stresshormon som finns naturligt i kroppen. För att skydda tarmarnas känsliga slemhinna undviker intensivvårdsläkarna att ge medicinen efter kritiska operationer, men risken för syrebrist har nu visat sig vara mindre än forskare tidigare trott.

Specialistläkaren Andreas Nygren har studerat hur tarmens blodkärl reagerar på stresshormonet noradrenalin. Studierna visar att blodförsörjningen inte blir sämre av stresshormonet.
– Min slutsats är att tarmslemhinnans blodflöde är autoreglerat. Blodkärlen i området kan alltså skydda sig själv genom att lokalt reglera sitt eget blodflöde, säger Andreas Nygren.

Totalt ingår 48 patienter i de olika studierna. Andreas Nygren har studerat blodflödet med hjälp av så kallad laser Doppler teknik. En tunn slang med optisk fiber i patientens tarm gav en bild av hur många blodkroppar som rörde sig i vävnaden och hur snabbt blodkropparna rörde sig.

Det är första gången autoregleringen av tarmslemhinnans blodflöde studerats på patienter i hjärt-lungmaskin. Tidigare har forskarna bara genomfört studier på djur och enligt de studierna skulle tarmslemhinnans blodkärl vara extra känsliga för blodtrycksförändringar. Men denna studie ger nu ett helt annat resultat.
– Mina resultat kan leda till att läkarna nu vågar använda noradrenalin lite mer frimodigt, framförallt på patienter där vi redan säkerställt blodvolymen tillräckligt, säger Andreas Nygren.

Avhandlingen visar också att ett annat stresshormon, dopamin, ökar blodflödet till tarmens slemhinna när patienten samtidigt fått stresshormonet noradrenalin.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för anestesiologi och intensivvård
Avhandlingens titel: Vasopressors and intestinal muscosal perfusion – studies in cardiac surgical and critically ill patients

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Andreas Nygren, specialistläkare, telefon: 031-342 74 44, 070-943 85 46, e-post: andreas.nygren@aniv.gu.se

Handledare:
Adj. professor Sven-Erik Ricksten, telefon: 031- 342 74 33, e-post: sven-erik.ricksten@aniv.gu.se

I dokument som rör skolans utveckling syns alltmer begrepp som entreprenörskap och företagsamhet. I den svenska grundskolan startade under 1990-talet projekt kring entreprenörskap och företagsamhet med syfte att göra elever mer företagsamma. Projekten initierades av aktörer utanför skolan och det är Närings- och handelsdepartementet som kommit med rekommendationer och riktlinjer för hur entreprenörskapet kan genomföras även i grundskolans lägre åldrar.

Två olika utbildningsinriktningar har vuxit fram inom området, en företagande och en företagsam inriktning. Den företagsamma handlar om att utveckla elevers kreativitet, ansvar, initiativförmåga och samarbete och förespråkas framför allt för grundskolans lägre åldrar.

I sin avhandling studerar och problematiserar Eva Leffler entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Den första avhandlingsdelen är en analys av vetenskapliga publikationer och offentliga dokument. I de olika dokumenten finns en genomgående tendens att tänka i dikotomier, i det här fallet vad som kan betraktas som rätt eller fel undervisning. Entreprenörskap och företagsamhet i skolan beskrivs med positiva förtecken medan skolan generellt framställs som det motsatta. Skolan betraktas allmänt som en bromskloss för allt utvecklingsarbete och entreprenörskapets roll är att utveckla skolverksamheten.

Avhandlingens andra del innehåller observationer och intervjuer av elever i årskurserna 4-6 samt intervjuer av lärare och rektorer. De skolor som studerades ingick samtliga i projektet PRIO 1, Prioritet Företagsamhet i Västerbottens län. Tanken har varit att både utveckla skolans arbetssätt och arbetsformer samt samarbetet med närsamhället men även att projektet skulle bidra till att öka jämställdheten mellan flickor och pojkar. En tydlig strategi för att utveckla entreprenörskap och företagsamhet saknades dock överlag vid de studerade skolorna. Forskning kring entreprenörskap och kön har visat att entreprenörskapet vilar på manliga villkor. Det är den manliga entreprenören som är normen medan den kvinnliga entreprenören framställs som något annat. I sina projektansökningar framhöll skolorna att projekten skulle medföra till att stärka och uppmärksamma flickorna. Det var således flickorna som skulle förändras. Skolorna uppvisade för övrigt inga tydliga strategier för hur de skulle verka för jämställdhet mellan flickor och pojkar i den vanliga undervisningen.

Projektet bedrevs vid sidan om den ordinarie undervisningen och den företagande delen var mest synlig. Den företagsamma inriktningen blev mer osynlig, mindre konkret och svårare för skolorna att utvärdera och mäta.

PRIO 1 är ett länsövergripande projekt som pågick i länets samtliga kommuner under perioden 2000-2005. Målet var att stärka företagsamheten, kreativiteten och entreprenörsandan i länet. Det fanns således en regionalpolitisk strävan i projektet. Om elever i länet blir mer företagsamma kan de medverka till att utveckla länet. De skolprojekt som bedrivits inom ramen för PRIO 1 har utgått från lokala behov och intressen och variationen har därmed varit stor.

Fredagen den 19 maj försvarar Eva Leffler, institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet, avhandlingen med titeln Företagsamma elever: Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Bengt-Göran Martinsson, institutionen för utbildningsvetenskap, Linköpings universitet.

Kontaktinformation
Eva Leffler nås på:
Tel: 090-786 64 41
Mobil: 070-6555905
E-post: eva.leffler@educ.umu.se

IFL vid Handelshögskolan vill med detta prestigefyllda pris premiera framträdande ledare som vågar ta plats, tydligt kommunicerar och, framför allt, ger den svenska ledaren ett ansikte på den kommersiella och politiska arenan. Tidigare pristagare har varit Hans Blix och Margot Wallström.

Carl-Henric Svanberg kommer att hålla ett anförande under rubriken ”Närgånget med Carl-Henric Svanberg – om kompetens, karriären och sitt karismatiska ledarskap”. Samtalet kommer att ledas av Henrik Frenkel, publisher på tidningen Chef. Frukostseminariet äger rum den 19 maj.

– Det är relevant för oss att stödja skickliga företagsledare. I Sverige står vi inför en stor ledarbrist inom de kommande tio åren, och vi behöver lyfta fram förebilder som inte bara står för bra ledarskap utan även flyttar fram Sveriges position på den internationella marknaden, säger Peter Hägglund som i juni tillträder som VD på IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.

Priset delas ut av IFL vid Handelshögskolans tillförordnade VD Anders Rydin tillsammans med tillträdande VD Peter Hägglund.

Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:

Elisabeth Kamoun, Affärsområdeschef Corporate Development IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Projektledare Kompetensgalan.
Tel: 070-232 81 02 / 08-586 175 71, e-mail: elisabeth.kamoun@ifl.se

Anders Rydin, tfVD och styrelseledamot IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.
Tel: 070-833 62 90, e-mail: anders.rydin@hhs.se

Peter Rovér, Marknads- & Informationschef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-249 42 24 / 08-586 175 33, e-mail: peter.rover@ifl.se

Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm

IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, mer än 30 öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Belgien och genom systerbolag även i Lettland.

IFL vid Handelshögskolan ägs av Stiftelsen IFL och Handelshögskolan i Stockholm.

www.ifl.se

Idag antas svenskt arbetsliv vara präglat av andra arbetsvillkor än under industrisamhället. Elin Kvist vid Umeå universitet har i sin avhandling undersökt hur förändringar i arbetssätt påverkar anställda på en stormarknad. På den studerade stormarknaden har arbetet under senare år blivit mer teknikintensivt, och arbetstiderna varierar mer på grund av utökade öppettider. Trots att omsättningen har ökat är antalet tillsvidareanställda oförändrat, och istället används extrapersonal. De anställda har också fått mer varierade arbetsuppgifter genom att man infört arbetsrotation, och vissa beslut har förlagts till arbetslag som har fått ett ökat inflytande över arbetet.

För att undersöka vad dessa förändringar har fått för konsekvenser, har Elin Kvist intervjuat anställda och chefer på stormarknaden. Hon konstaterar att de anställdas erfarenheter av omorganiseringen varierar. Många upplever att tekniken underlättar deras arbete och har gjort jobbet enklare. Samtidigt uttrycker de en viss osäkerhet eftersom de inte anser sig ha fått tillräckligt med kunskap och tid att förkovra sig inom tekniken. Vissa med mer kvalificerade tjänster uttrycker en del oro för att delar av arbetet ska försvinna in i datorsystem eller centraliseras i organisationen. Informationstekniken ökar även ledningens insyn i organisationen, och ger dem möjlighet att överblicka verksamheten. Att jobba i arbetslag ökar de anställdas möjligheter att påverka och planera den egna arbetsvardagen. Samtidigt har de inte kontroll över personal- eller ekonomiska resurser, något som innebär att deras möjligheter att påverka är begränsade.

Elin Kvist visar även att maktordningar från den gamla organisationen bevaras i den nya organisationen. Det förekommer fortfarande klass- och könsskillnader när det gäller möjligheterna att påverka arbetet och dess innehåll. De arbetsvillkor som beskrivs som flexibla och den organisation som framställs som decentraliserad och demokratisk präglas i viss mån av samma hierarkiska ordningar som den tidigare organisationen.

Fredagen den 12 maj försvarar Elin Kvist, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Stormarknadens nya maktordningar – Från kassörskor och butikschefer till (o)demokratiska arbetslag. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Lena Abrahamsson, institutionen för arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Elin Kvist,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 95 18, 070-210 8618,
e-post: elin.kvist@soc.umu.se