Lingvisten Fredrik Karlsson har studerat hur barn lär sig uttala ord som inleds med sk, sp eller st, som till exempel orden skal, spak och stå. Studien visar vilka akustiska ledtrådar barn använder för att komma närmare målet, vilka ledtrådar som används för att förfina talet och vilka ledtrådar som inte alls verkar användas som en del i barnens talutveckling. I avhandlingen ges även bevis på tidigare okända stadier i utvecklingen, där barnet använder ljudegenskaper det nyligen upptäckt på ord där de inte skall förekomma. Det visar att barnet just då håller på att utveckla förståelse för hur dessa egenskaper ska användas.

Att lära sig tala är en komplex uppgift. Barnet måste lära sig att röra munnens olika delar med precision och att koordinera dem så att de kan härma talljuden de hör i sin omgivning. Ledda av reaktionerna på deras försök måste de dessutom komma fram till hur ljuden ska sättas samman just i där de bor. Genom allt större motorisk färdighet och förståelse för hur det ska låta blir barnets talljud med tiden mer komplexa. Allt eftersom upptäcker det nya talljud, och dessutom nya egenskaper hos de ljud de redan upptäckt. Barnet lär sig att upprätthålla kontrast mellan de olika ljuden och att bara använda de nya egenskaperna där de finns i det vuxna talet. Det sker genom interaktion mellan barnet och vuxna i dess närhet. Barnet observerar nämligen omgivningens reaktioner för att så komma fram till hur det ska låta.

Under vårt eget språktillägnande har vi vuxna lärt oss att sortera bort oviktiga ljudförändringar i språket. Barns talutveckling kan alltså inte studeras enbart genom att lyssna på barnet; den vuxna lyssnaren kan helt enkelt inte uppfatta vissa av de ljudexperiment som barnet gör under sitt utforskande av språket. Upplevelsen av barns yttranden blir färgade av lyssnarens eget språksystem och olika lyssnare kan därför beskriva samma barns utveckling på olika sätt. Därför har Fredrik Karlsson i sin studie kompletterat lyssnandet med avancerade akustiska mätningar.

Den 8 september försvarar Fredrik Karlsson, institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln ”The Acquisition of Contrast: A Longitudinal Investigation of Initial s+Plosive Cluster Development in Swedish Children”.

Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal G Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Marilyn Vihman, School of Psychology, University of Wales, Bangor, Storbritannien.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju kontakta gärna
Fredrik Karlsson, institutionen för filosofi och lingvistik
tel: 090-786 5684 eller e-post: fredrik.karlsson@ling.umu.se

De spektakulära resultat som experterna i tv:s CSI får fram från färska brottsplatser bleknar när man inser vad man kan ta reda på genom analyser av flera tusen år gamla ben, jordprover och krukskärvor.

– Den arkeologiska forskningen använder allt mer av biokemiska analysmetoder. Övergången till jordbruk är en av de mest omvälvande förändringarna i människans tidiga historia och därmed också mycket omdiskuterad. De nya metoder som presenteras vid symposiet kastar nytt ljus över detta skeende. Konsumtion av mjölk och mjölkprodukter lämnar till exempel spår i skelettet som nu kan spåras med hjälp av analyser av kalciumisotoper. Och analyser av DNA i skelett från några av de äldsta jordbrukskulturerna i Centraleuropa ger ledtrådar till varifrån de kom, berättar Kerstin Lidén, professor i arkeologi med laborativ analys.

Ett drygt hundratal deltagare från olika delar av världen deltar i symposiet. Bland dem märks Michael Hofreiter från Max Planck-institutet i Leipzig, som publicerat mycket uppmärksammade studier av DNA från bland annat mammutar, grottbjörnar och neandertalare. En av de inbjudna sessionsledarna är Julia Lee-Thorp vid University of Bradford, pionjär inom arkeologiska isotopanalyser som hon applicerat på flera miljoner år gamla hominider (släktingar till förmänniskan Lucy) för att spåra deras kostvanor.

– De bidrag som presenteras här tillhör den absoluta forskningsfronten och jag tror att de kommer att ha stort inflytande på de frågor som diskuteras mest inom arkeologin, till exempel människans tidiga ursprung, husdjurens domesticering, förhistorisk diet och sjukdomars spridning, säger Kerstin Lidén.

Flera av metoderna som behandlas under symposiet kommer att tillämpas i ett nytt EU-finansierat tvärvetenskapligt projekt där tre av arrangörerna från Arkeologiska forsknings-laboratoriet deltar tillsammans med forskare inom zoologi, historia, matematik, biologi och psykologi. Projektet Cultapation (Dynamics and adaptation in human cumulative culture) ska utforska kulturell evolution utifrån såväl teoretiska som empiriska undersökningar. Det är ett samarbete mellan fyra lärosäten i tre länder och leds av professorerna Magnus Enquist (Stockholms universitet), Kimmo Eriksson (Mälardalens högskola) och Kevin Laland (St. Andrews University, Edinburgh); forskare från University of Bologna medverkar också i projektet.

Second International Symposium on Biomolecular Archaeology äger rum 7-9 september 2006 i G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Stockholms universitet. Symposiet är öppet för media.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Kerstin Lidén, tfn 08-16 29 48, mobil 0730-378 173, e-post kerstin.liden@arklab.su.se
Gunilla Eriksson, forskare, arkeologiska forsknings-laboratoriet, tfn 08-16 11 62 e-post gerik@arklab.su.se / gunilla.eriksson@arklab.su.se

För anmälan:
Lena Holmquist Olausson, universitetslektor, Arkeologiska forskningslaboratoriet, tfn 08-16 21 78, e-post isba2@arklab.su.se

Det finns också en spänning mellan företagskulturen med ledarrollen och samhällskulturen med medborgarrollen. Dessa båda kulturer har olika moral, vilket skapar dubbelmoral och etiska dilemman för företagsledaren. Rollen som företagsledare blir konstruerad så att den styr människan – medborgaren – bakom rollen. Den samhällsengagerade individen blir bara en skuggroll. Retoriska och andra ritualer hjälper oss att leva med dubbelmoralen (”Etik är viktigt, men timingen är inte rätt nu!”) – men ritualerna hindrar oss samtidig att göra något åt de etiska problemen. Eller med ”livslögnen” som den norska dramatikern Henrik Ibsen skulle ha sagt det. Etiken förenklas till spelregler och empati och omsorg försvinner. Etiska problem förenklas till att handla om juridiska frågor.

I avhandlingen föreslås några möjliga lösningar:
Den allmänna moralen måste vara huvudsaken också i företagskulturen och i alla subkulturer med tillhörande roller. Det kan lösa problemen med dubbelmoral och svårigheten till integritet. Etiken måste lyftas fram som näringslivets främsta värde. Etiken skall vara målet – lönsamheten är alltid medlet.

Detta skulle kunna åstadkommas bland annat genom att:

· Rollkonstruktionen ses över så att etiken får utrymme. Ledaren skall vara huvudansvarig för helheten och etiken, men också specialisten/yrkesrollen måste ha ett etikansvar – utöver att ha specialansvar för sin arbetsuppgift.

· Näringslivets ledare måste gå först i arbetet med att ändra grundelementen i näringslivets kultur. Att väcka etiska frågor kan krocka med den gällande (kanske oetiska) moral som finns på arbetsplatsen. Genom att göra detta, och stå emot de konservativa krafter som finns, åstadkommer ledaren en förändring.

· Etiken kan förvisso förenklas till spelregler i en del praktiska situationer, men empati och omsorg måste alltid finnas med.

Tid för disputation: tisdagen den 5 september kl 13
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Jörn Bue Olsen
Avhandlingens titel: ”Om doble normer i naeringslivet – etikken i tidsklemma”

Kontaktinformation
Jörn Bue Olsen, mobil +47 91639463, e-post jorn.bue@online.no

Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

Både humanister och naturvetare som ger sig in på att försöka överbrygga klyftorna sig emellan blir ifrågasatta och kritiserade, oftast från representanter från den ”andra” kulturen. Humanister får kritik för att de saknar grundläggande förståelse för naturvetenskap, naturvetare får kritik för att de gör onyanserade uttalanden om humaniora.

Emma Eldelin undersöker i sin avhandling vid Tema kommunikation, Linköpings universitet, den debatt som förts i Sverige med utgångspunkt just från begreppet ”de två kulturerna”. Begreppet myntades av den brittiske vetenskapsmannen och författaren C. P. Snow 1959.

– Skillnaden, säger hon, är att naturvetare som skriver skönlitterärt eller essäistiskt, och som ger sig in i samhällsdebatten, mer självklart betraktas som överbryggare av ”de två kulturerna”, medan debattörer från den humanistiska sidan som engagerar sig i naturvetenskapen inte alltid uppfattas så.

Emma Eldelin lyfter fram svenska ”överbryggare” som P C Jersild, Elisabeth Hermodsson, Peter Nilson, Georg Klein och Erland Lagerroth. Den mest respekterade överbryggaren är författaren Harry Martinson.

Den allsidigt bildade människan, renässansmänniskan, är kanske ett ouppnåeligt ideal. Men försök görs, exempelvis i form av kurser som ”Fysik för poeter”, som arrangerats i Uppsala. Flera tekniska högskolor satsar idag också på att ge civilingenjörer kunskaper i humanistiska ämnen.

Kontaktinformation
Emma Eldelin disputerar i Tema Kommunikation den 19 september. Avhandlingen heter ” ’De två kulturerna’ flyttar hemifrån. C.P. Snows begrepp i svensk idédebatt 1959-2005.” Emma Eldelin nås på 013 – 28 22 10, e-post: emma.eldelin@tema.liu.se.

Närmast kommer Per Flensburg från Växjö universitet där han arbetat sedan 1996, sedan 2002 som professor. Inspirerad av Laboratorium för interaktionsteknologi vid Högskolan Väst bildade han 2002 ett tvärvetenskapligt forskningscentrum i Växjö med namnet CeLeKT, Centre for Learning and Knowledge Technologies.
Per Flensburgs inriktning social informatik handlar om två saker. Den ena är vad IT har för konsekvenser för verksamhet och samhälle. Den andra är hur man kan använda IT för att skapa ett bättre samhälle och en bättre verksamhet.
Redan i den egna avhandlingen från 1986 ställde han frågan om brukarna kunde utveckla sina egna datasystem.
– Det vore det ultimata brukarinflytandet. Och under vissa förhållanden kunde de det.
Framtida utmaningar inom forskningen ser han inom den offentliga förvaltningen och inom det som lite slarvigt kan kallas för 24-timmarsmyndigheten.
Det som lockade honom till Högskolan Väst var främst att han kände till forskarmiljön där.
– Ett härligt gäng med fin stämning.
I nuläget arbetar han i sluttampen på ett EU-finansierat forskningsprojekt – Crosswork – om bilindustrin, om automatiskt genererade workflowsystem mellan olika bilfabriker.
Anna-Maria Blomgren, prefekt på Institutionen för ekonomi och informatik, ser i Per Flensburg en ytterligare förstärkning av forskningsmiljön på institutionen.
– Han kommer in som en vitamininjektion i en fungerande forskningsmiljö som alltid haft ganska gott om externa forskningsmedel, säger hon.
Senast i våras fick man dit drygt 7 Mkr inom ramen EU-programmet Mål 2 Västra, där ett projekt gäller fälttest av vårdteknik och ett kompetensutveckling i nätverkande småföretag.
– Per Flensburg kommer att ge ytterligare energi, med nytt blod, nya idéer och perspektiv. Hans inriktning mot social informatik känns rätt att satsa på. Exempelvis hela vårt utbildningsprogram IT-användning och samhällsutveckling är centrerat kring den inriktningen av informatik, hur informatiken kan vara till nytta i det offentliga, säger Anna-Maria Blomgren.
Informatikstudenterna på Högskolan Väst får nu redan på grund- och introduktionskurser träffa en undervisande professor som i nuläget undervisar till 70 procent, vid sidan av forskningen.
– Jag tycker mycket om att undervisa. Jag vill introducera en akademisk kultur, ett vetenskapligt förhållningssätt redan till nybörjarstudenterna. Jag tycker det är bra att använda en professor så. Det är en utmaning, en skyldighet och en plikt, säger Per Flensburg.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Per Flensburg, 0520-223569, 0733-146413, per.flensburg@hv.se

Pressmeddelandet lämnat av Torsten Arpi, Informationsavdelningen, 0733-975134

Lagstiftningen om anställningar i arbetsgivarens hushåll skiljer sig från annan arbetsrätt på flera punkter: i) Arbetsgivaren är inte skyldig att ge skriftlig information om anställningsvillkoren, ii) arbetstiderna är längre, iii) det finns inga krav på saklig grund för uppsägningar, iv) inspektion av arbetsmiljön får bara ske på begäran. EG-direktiv har bevarat eller förstärkt skillnaderna mellan husligt arbete och annat arbete. Det finns inte heller några fackliga organisationer eller kollektivavtal på området. Bristande kunskap och information liksom bristen på tillsyn och sanktioner gör att lagstiftningen om husligt arbete är nästan osynlig i rättsliga sammanhang. En särskild lagstiftning, särskilda arbetstillstånd och särskild arbetsförmedling har bidragit till att arbete i hushåll inte ses som ett ”riktigt arbete”. I hushållstjänsteföretag däremot liknar villkoren annat arbete, men också där finns vissa skillnader.

God tillgång på arbetskraft
Reglerna om fri rörlighet för EU-medborgare ökar tillgången på arbetskraft för privata hushåll i Sverige, men det finns varken fackliga organisationer eller myndigheter som ställer några krav på anställningsförhållandena. För medborgare i andra länder krävs arbetstillstånd. Reglerna för arbetstillstånd för arbete i privata hushåll är idag i stort sett samma som för andra yrken. Ett undantag är arbetstillstånd för arbete som au pair, där den tillåtna arbetstiden är kortare, minimilönen lägre och tillståndstiden kortare än för andra yrken. Förmedlingen av hushållstjänster görs mest via privata förmedlingar, till exempel au pair-agenturer.

Hur många arbetar med hushållsnära tjänster?
Det är svårt att uppskatta antalet personer som arbetar med hushållstjänster, eftersom en stor del av arbetet utförs utan att arbetsgivaren betalar skatt eller sociala avgifter, men omfattningen är relativt stor och förefaller öka över tiden. Det är oftast fråga om enskilda personer som har ett avtal direkt med den som vill ha arbetet utfört, men dessutom finns det ett antal hushållstjänsteföretag med cirka 1 000 anställda. De anställda är ofta utrikes födda och nästan alltid kvinnor.

Kontaktinformation
Rapport 2006:7 ”Regleringen av arbetsmarknad och anställningsförhållanden för hushållstjänster” är skriven av Catharina Calleman, Juridiska institutionen, Umeå universitet, tel: 0733-16 06 95 eller 090-786 77 11, e-post: catharina.calleman@jus.umu.se

Forskarna Katarina Pettersson och Charlotta Hedberg har undersökt kvinnors och mäns företagande inom branschen vård och omsorg ur ett entreprenörskaps- och ett genusperspektiv. Till vård- och omsorgsbranschen räknas bland andra privata läkare, tandläkare, kiropraktorer, privat barnomsorg och äldreomsorg. De har utgått ifrån officiell statistik för att kartlägga gynnsamma miljöer för att starta och driva företag inom vård och omsorg.

– Enligt vår undersökning har Stockholm flest företagare inom branschen. Andelen kvinnliga företagare inom vård och omsorg i länet är cirka 66 procent, vilket kan jämföras med alla företagare i alla branscher i Sverige där omkring 75 procent är män. Den största gruppen företagare inom vård och omsorg i Stockholms län är kvinnor som driver enskild firma inom hälso- och sjukvårdsområdet, säger Katarina Pettersson, tidigare forskare vid Kulturgeografiska institutionen Stockholms universitet, numera verksam vid Nordregio och Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

19 företagare inom vård och omsorg i Stockholms län har djupintervjuats, varav 11 kvinnor och 8 män. Endast sju av dem har någon anställd utöver företagaren själv. Många har föräldrar som varit företagare. Av de 11 kvinnorna har 10 kvinnor barn, och 7 av de 8 männen.

– Det främsta motivet för att starta och driva företaget är att man ”vill driva en idé”. För många är kärninnehållet i idén att hjälpa eller ta hand om människor på ett eller annat sätt, en ambition som inte alltid har fått utrymme i deras tidigare yrkesliv utan varit ett skäl att starta eget. Många anser också att det har ett värde i sig att driva ett företag och har en vilja att förverkliga sig själva och få rimliga villkor för sin verksamhet, säger Katarina Pettersson.

Företagarna är innovativa dels genom att de startat företag och dels genom att de ofta präglas av en stark vilja att fortlöpande utveckla sina idéer och sin verksamhet. De är också ”nätverkande” genom att de startar och driver sina företag i nära samspel med andra, till exempel andra företagare inom samma område, tidigare kollegor och uppmuntrande kunder.

Många av kvinnorna har under småbarnsåren anpassat sitt företagande till att de tagit ett huvudansvar för barnen. Även männens företagande sker i nära samspel med familjen, i några fall på så sätt att de är så uppslukade av företagandet att de är helt beroende av att deras partner tar ansvar för barn och hem. Genomgående finns en skillnad mellan sammanboende kvinnor och män så att kvinnorna har huvudansvaret hemma.

Projektet har finansierats av VINNOVA (Verket för innovationssystem), inom ramen för FoU-programmet Innovativa kommuner, landsting och regioner, vilket drivits av Sveriges kommuner och landsting, Trygghetsfonden och VINNOVA.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Katarina Pettersson, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, mobil 070-979 88 57, Katarina.Pettersson@gender.uu.se

För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Studenterna på SSE MBA är mellan 25 och 46 år och har i genomsnitt varit ute i arbetslivet i sex och ett halvt år. Redan andra veckan på utbildningen kommer MBA-klassen att åka till Åhus och Vin & Sprit, för att få en introduktion till den första av två så kallade ”Live Master Cases” som klassen kommer att jobba med under året. Upplägget med ”skarpa” projekt från näringslivet där studenterna följer och medverkar i företagens strategiarbete är unikt för SSE MBA. Det första projektet kommer alltså innebära att de får jobba med ett av världens starkaste varumärken, Absolut Vodka.

Flera av de studenter som skrivs in detta år har fått generösa stipendier från stora svenska stiftelser. Stipendierna täcker delar av utbildningsavgiften.

– Vi är väldigt tacksamma för de bidrag i form av stipendier som kommer från Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser, Hans Stahle Stiftelse och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, säger Örjan Sölvell, Dean för SSE MBA. Stipendierna är nya för i år och jag tar det som ett tecken för MBA-programmets framgång.

Kontaktinformation
Örjan Sölvell, Dean SSE MBA
Tel: 08-736 9503
E-post: orjan.solvell@hhs.se