Att överföra en identisk kopia av arvsmassan från en modercell till en dottercell är en förutsättning för allt liv. Vid kopieringen ställs höga krav på de enzymer som utför arbetet för att mutationer inte snabbt skall ansamlas och påverka cellens funktioner. Vid uppbyggnaden av ny arvsmassa deltar en rad olika proteiner, och de som bygger upp ny arvsmassa kallas för DNA-polymeraser. Hos människans celler deltar tre olika DNA-polymeraser som har olika unika funktioner under kopieringen. DNA-polymeras epsilon är ett av dessa DNA-polymeraser, men det har fortfarande inte varit möjligt att exakt definiera vilken funktion enzymet har, förutom att det bygger upp ny arvsmassa.
Olga Chilkova presenterar i sin avhandling en metod som gör det möjligt att framställa stora mängder av DNA-polymeras epsilon. Detta har för första gången gjort det möjligt att i detalj studera hur enzymet fungerar och ser ut. I avhandlingen presenteras en bild av DNA- polymeras epsilon, den första bilden av ett DNA-polymeras som är inblandat i kopieringen av DNA i eukaryota celler, dvs den typ av celler som återfinns bland annat hos människan. Olga Chilkova visar även på att DNA-polymeras epsilon har en rad unika egenskaper som kan utnyttjas för att bestämma exakt vilken roll det har vid kopieringen av arvsmassan. En möjlighet är de sällsynta men unika fel som DNA-polymeras epsilon gör vid kopieringen av arvsmassan.
Olga Chilkova är född och uppvuxen i Sankt Petersburg i Ryssland.
Fredagen den 22 september försvarar Olga Chilkova, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Functional and structural properties of eukaryotic DNA-polymerase epsilon. Disputationen äger rum kl 9.00 i hörsal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Per Elias, Institutionen för biomedicin, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Olga Chilkova på telefon 090-786 59 48 eller e-post olga.chilkova@medchem.umu.se.
Avhandlingen är den första som producerats inom ramen för Nationella genusforskarskolan vid Umeå universitet.
Nio intervjuade kvinnor beskriver i avhandlingen hur deras liv blev en mardröm när partnern förvandlades till en förövare. Två bröt upp från sina relationer under graviditeten på grund av livshotande våld. De övriga höll mestadels fasaden uppe och dolde de pågående övergreppen för mödravården medan de gick en balansgång mellan hopp och förtvivlan, eller valet att stanna eller ge sig av. Ämnet är så känsligt att kvinnorna sällan tar upp det själva med vårdpersonalen; tre av kvinnorna i studien berättade för barnmorskan men endast en ansåg att det var till någon hjälp. Det behövs en direkt fråga för att problemen ska uppdagas, men för att bättre gagna kvinnorna erfordras också en ökad förståelse för deras komplicerade situation.
Uppskattad förekomst av partnervåld mot gravida varierar, bl.a. beroende på hur frågorna ställs och vilka olika definitioner på våld som används. Hittills har två svenska studier presenterats och visar på siffror mellan 1,3 % och 4,3 %.
Målet med avhandlingen var att undersöka det partnerrelaterade våldet mot kvinnor i Sverige från olika perspektiv och med särskilt fokus på graviditetsperioden. Data för de tre studierna samlades 1998-2003 med bl.a. en enkät till alla yrkesverksamma mödravårdsbarnmorskor i Västerbottens län samt forskningsintervjuer med barnmorskor, utsatta kvinnor och med yrkesgrupper som arbetar med behandling av våldsbenägna män. Resultaten belyser problemets komplexitet, både från de professionellas och från kvinnornas perspektiv. Barnmorskorna var kunniga om partnerrelaterat våld mot kvinnor, men utan klara riktlinjer blev de osäkra och ställde sällan direkta frågor eftersom ämnet upplevdes känsligt och tabubelagt.
De professioner som arbetar med våldsbenägna män i olika program i och utanför kriminalvården hade som yttersta målsättning att männen skulle ta ansvar för sitt våld. Enligt deras uppfattning var våldsamma män tämligen vanliga män, men avvikande på områden som samspel, kommunikation, nära relationer och i sin kvinnosyn. I agendan ingick vanligtvis inte ”känsliga” frågor, t.ex. om graviditet och samlevnad. Trots de professionellas goda avsikter att skapa en förändrad maskulinitet tycktes deras tillvägagångssätt och tankegångar delvis kunna motverka deras egna eftersträvade syften. Resultaten utmanar till att söka nya vägar och strategier.
Kerstin Edin är barnmorska och doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, tel. 090-785 13 33, mobil 070-314 96 46, e-post kerstin.edin@epiph.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 22 september vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln ’Perspectives on intimate partner violence, focusing on the period of pregnancy’.
Disputationen äger rum på svenska, kl. 09.00 i Sal B (Rosa salen), 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är prof. Margareta Hydén, Inst. för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
– Arbetet med familjerna hindrades ofta av både externa (yttre) och interna (inre) villkor, till exempel brist på struktur, inget utrymme för familjearbete, ledningens ointresse eller bristande kunskaper hos behandlingspersonalen. Socialtjänstens uppdrag i samband med ungdomens placering ställde också villkor för familjearbetet, till exempel när de inte var intresserade av familjearbete, säger Martha Kesthely i sin avhandling vid Pedagogiska institutionen.
Martha Kesthely har undersökt en utbildningssatsning för behandlingspersonalen och nära observerat tre avdelningar på tre av SiS ungdomsinstitutioner. Efter utbildningen i institutionsbaserat familjearbete slutade flera av deltagarna. De som stannade kvar hade ofta svårt att förverkliga sina ”familjeprojekt” på grund av utrymmesbrist och brist på stöd. Familjearbetet som personalen utförde betraktades i avhandlingen som en typ av ”projekt” där olika handlingsalternativ prövades. Processen fram till genomförandet bestod av flera steg där varje steg påverkades av de yttre och inre villkoren. Villkoren bestämde i sin tur behandlingspersonalens handlingsutrymme för familjearbete.
– Hur många ungdomar och föräldrar som i slutändan fick kvalificerat stöd och hjälp under ungdomens institutionsvistelse berodde till stor del på de förutsättningar som fanns på respektive avdelning, säger hon.
Femton ungdomar och deras föräldrar var involverade i familjearbete medan nio ungdomar och deras föräldrar inte var det. Men på samtliga avdelningar saknades goda förutsättningar för familjearbete. Det handlade framför allt om brist på struktur och ett professionellt förhållningssätt.
– En tydlig, familjefokuserad strukturerad behandling med kunskaper om familjeorienterat arbete skulle kunna ge de anställda goda förutsättningar att realisera de goda ambitioner de har för att hjälpa placerade ungdomar och deras föräldrar till ett mera konstruktivt samspel, säger Martha Kesthely.
Avhandlingens titel: Jag vill att ni hämtar min mamma – villkor för familjearbete för ungdomar inom institutionsvården.
För ytterligare information kontakta:
Martha Kesthely, doktorand Pedagogiska institutionen, tfn 08-4534079, mobil 070-5563761 eller e-post: marthakesthely@hotmail.com och martha.kesthely@stat-inst.se
För bild kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Den svenska mellankrigstiden präglades av främlingsrädsla, antisemitism, rasbiologiska idéer och nationalism. Få flyktingar tilläts komma innanför landets gränser. Men under det andra världskrigets senare del mottog Sverige närmare 200 000 flyktingar. Det brukar därför hävdas att Sverige under kriget genomgick en flyktingpolitisk omsvängning kring 1942.
I Mikael Byströms avhandling ”En broder, gäst och parasit. Uppfattningar och föreställningar om utlänningar, flyktingar och flyktingpolitik i svensk offentlig debatt 1942-1947” analyseras flyktingpolitiken och debatten kring utlänningar och flyktingar. Enligt Byström genomsyras den svenska inställningen av den nordiska tanken.
– Det var mot etniska nordbor som Sverige ansåg sig ha ett flyktingpolitiskt ansvar och den nordiska tanken var överordnad frågor som flyktingarnas ideologiska hemvist eller deras skydds- och humanitära behov, säger Mikael Byström.
De grupper som i debatten inte kunde räknas till de nordiska bröderna var flyktingar från Baltikum och de danska judarna. De betraktades, till exempel med avseende på arbetsmarknaden, som problematiska.
– De danska judarna ansågs visserligen omfattas av det nordiska ansvaret men även om de var nordbor så var de alltjämt också judar. De var i bästa fall ”halvbröder” och som sådana hade de ingen självklar plats i familjen, säger han.
Det var dock inte enbart på föreställningar om ett etniskt och kulturellt ”brödraskap” eller utifrån humanitära bevekelsegrunder som den nordiska tanken levde. Flera av de åtgärder som i efterhand getts humanitära drag föranleddes också av ett realpolitiskt tänkande. Sverige var på jakt efter ”goodwill” och flyktingmottagande sågs som en metod att uppnå detta. Framförallt hade den nordiska tanken realpolitiska aspekter genom att ett svenskt agerande gentemot de nordiska flyktingarna ansågs vara av vikt för ländernas framtida relationer.
– Humanitet, realpolitik och ett bättre anseende kunde förenas i en flyktingpolitik som utgick från den nordiska tanken, säger Mikael Byström.
För ytterligare information kontakta:
Mikael Byström, doktorand Historiska institutionen, tfn 08-674 70 74, mobil 073-401 34 93, e-post: mikael.bystrom@historia.su.se
För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Trots att många lärare är positiva till de nationella proven och tycker att de fångar centrala matematiska förmågor ser deras egna prov annorlunda ut.
Boesen har i sin avhandling studerat matematikprov och hur elever löser dem. Han har också undersökt i vilken utsträckning lärare påverkas av de nationella proven när de konstruerar sina egna prov. Vid en jämförelse återfanns stora skillnader mellan lärarkonstruerade prov och nationella prov. En majoritet av uppgifterna i de lärargjorda proven kunde lösas genom att kopiera tidigare lösningar och använda resonemang som kan memoreras och genomföras till stora delar utan krav på matematisk förståelse. Det omvända förhållandet gällde för de nationella proven där kreativa och matematiskt välgrundade resonemang krävdes för att lösa majoriteten av uppgifterna. De nationella proven uppvisar också en relativt jämn fördelning mellan uppgifter som kräver olika matematiska kompetenser, medan majoriteten av lärarproven mer ensidigt testar rutinfärdigheter och kända procedurer.
Lärare från två olika grupper, en vars prov uppvisade samstämmighet med de nationella proven och en som inte gjorde det, intervjuades om hur de påverkades av proven. Båda grupperna tycktes uppleva de nationella proven på liknande sätt, men den avgörande orsaken till varför några lärarprov liknade de nationella var att dessa lärare medvetet eftersträvade det.
Boesen har också sökt förklaringar till varför de lärargjorda proven till så stor del fokuserar rutinfärdigheter. En av huvudförklaringarna var lärarnas önskan att få så många elever som möjligt godkända tillsammans med att krav på kreativa resonemang inte ansågs realistiska för alla elever.
– Provens utformning ger signaler om vad som är viktigt att lära. Prov som innehåller allt för få uppgifter som kräver matematiskt välgrundade resonemang bidrar sannolikt till att elever får svårt att utveckla förmågan att föra matematiskt välgrundade resonemang, menar Jesper Boesen.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=833
Tisdagen den 19 september försvarar Jesper Boesen, institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Assessing Mathematical Creativity – Comparing national and teacher-made tests, explaining differences and examining impact. Disputationen äger rum klockan 13:15 i sal MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är Gunnar Gjone, Institutt for lærerutdanning og skoleutvikling, Universitetet i Oslo.
Kontaktinformation
Jesper Boesen nås på:
Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborgs universitet
Tel: 031-773 69 68, 0709-13 63 76
E-post: jesper.boesen@ncm.gu.se
Det kan bli resultatet av Javier García Castaños, institutionen för datavetenskap och elektronik på Mälardalens högskola, forskning. Med fokus på just mobilitet inom kommunikationssystem disputerar han nu med sin avhandling ”Algoritms and Protocols Enhancing Mobility Support for Wireless Sensor Networks Based on Bluetooth and Zigbee”.
Stationära nätverk med tids- och pengakrävande kablar och konfigurering i all ära; nu är de mobila kommunikationssystemen på framfart. Dock har det funnits många outforskade områden: väldigt lite har gjorts för att se hur sensorerna kan göras mobila. Inga svar har heller funnits på hur man löser problemet när de trådlösa sensorerna hamnar utanför täcknings- området för en så kallad accesspunkt och kommunikationen stoppas. Hur kan en ny accesspunkt hittas så att kommunikationen återupptas?
Javier García Castaño ger, bland annat, svar på dessa frågor. Genom algoritmer och protokoll, implementerade både på Bluetooth och det nyare Zigbee, kan nu de mobila sensorerna bli en realitet. Genom att en sensor använder andra sensorer kan kommunikationen bli kontinuerlig och konstant. För sjukvården och industrin finns det både pengar och tid att spara.
Disputationen äger rum fredagen den 15 september i sal Kappa, Mälardalens högskola, Västerås, klockan 14:00.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Javier García Castaño:
Telefon: 021-107041
E-post: javier.garcia.castano@mdh.se
Isbrytaren Oden, som ägs av Sjöfartsverket, chartras av Polarforskningssekretariatet för att, i ett samarbete med NSF, öppna en passage genom isen in till den amerikanska forskningsstationen McMurdo vid Rosshavet i Antarktis. Försörjningen av McMurdo är beroende av fartygstransport av förnödenheter och utrustning. Fraktfartygen anländer till iskanten vid McMurdo Sound kring nyår, där Oden kommer att finnas för att sköta isbrytarassistansen in till forskningsstationen.
Det är första gången som en svensk isbrytare arbetar i Antarktis och det ger ett unikt tillfälle för svenska och amerikanska forskare att samarbeta ombord på fartyget. Under Odens färd mot Antarktis kommer forskarna att arbeta ombord, främst med vatten- och luftprovtagningar. Svenska, amerikanska och chilenska forskare inleder därmed ett marint forskningssamarbete, med Oden som forskningsplattform. Lärare från de tre länderna kommer också att inbjudas för att delta i arbetet ombord tillsammans med forskarna. Forskningen och färden kommer att dokumenteras av media.
Odens färdrutt går från Göteborg i början av november, med Punta Arenas i södra Chile som första anhalt. Den 10 december lämnar Oden Sydamerika och rutten går över Drakes sund (passagen mellan Kap Horn och Antarktis), med en kurs västerut längs Antarktiska halvön och vidare i Stilla Havet längs kontinenten fram till McMurdo Sound vid Rosshavet. Oden beräknas återkomma till Sverige i mitten av mars.
Polarforskningssekretariatets samarbete med Sjöfartsverket innebär att sekretariatet under en tio-årsperiod kan utnyttja isbrytaren Oden för forskningsändamål i Arktis och Antarktis.
Kontaktinformation
Eva Grönlund, Polarforskningssekretariatet, tel: 08-673 97 30, e-post: eva.gronlund@polar.se
Utgångspunkten har varit den omfattande migration från Finland till Sverige som ägde rum på sextio- och sjuttiotalet. Många av dem som flyttade till Sverige – i de flesta fall för att söka arbete – blev kvar här, och idag finns det cirka 450 000 personer med finsk bakgrund i Sverige. I avhandlingen berättar fjorton personer födda och uppvuxna i göteborgsområdet om vad ”finsk bakgrund” betyder – för dem i deras vardagsliv, för deras möjliga positioner i det svenska samhället och för deras upplevelser av identifikation och tillhörighet. De sex männen och åtta kvinnorna är födda mellan 1967 och 1978, och de har alla föräldrar som flyttade från norra Finland på sextiotalet. Utöver analysen av deras livshistorier skriver Marja Ågren en version av gruppen finnars historia i Sverige.
Avhandlingen belyser det komplexa i identifikationsprocesser av olika slag. De intervjuade personerna ser sig som både svenska och finska och både det svenska och det finska är viktiga inslag i deras förståelse av sig själva. Vad det innebär och hur det tar sig uttryck varierar med olika situationer, faser i livet, vem som frågar och i vilket syfte. Informanterna kan hantera komplexiteten i sina bakgrunder och de bidrar till att komplicera kategoriseringar såsom svensk eller finsk. De har insikter och erfarenheter som är viktiga att lyfta fram, som kan bidra till förståelsen av migrations- och integrationsprocesser.
De intervjuades berättelser handlar bland annat om relationen till föräldrarnas uppväxtplatser i norra Finland, dit de som barn åkte varje sommar. Det handlar om hur det var att gå i finskspråkig skolklass i grundskolan i Göteborg, och hur de utifrån sina uppväxtområden i förorterna upptäckte och utforskade stadens sociala karta. Informanterna berättar om sin syn på föräldrarnas situation under sjuttio- och åttiotalet, då de kom från landsbygden i norr och hamnade i storstadens fabrikslandskap. Marja Ågren diskuterar även de fördomar och stereotyper från svenskt håll som de mötte, liksom finnars självuppfattning i relation till svenskar. Informanterna berättar vidare om vad de uppfattar som ”finskt” i sina liv, och vilken roll det spelar i deras vardag.
Genom åren har synen på den finska bakgrunden varierat, inte minst nämner många tonåren som en tid av grubbel, men idag betraktar alla informanter det finska i sina liv som en tillgång. Ytterligare en faktor som flera informanter betonar är det faktum att föräldrarna har haft arbetarklassyrken. Informanterna har ärvt en historia av arbete, och därmed också på sätt och vis en legitimerad plats i samhället – den som arbetare. Frågan är hur de betraktar och vad de gör med det arvet. Marja Ågren diskuterar också den position gruppen personer med finsk bakgrund i Sverige har idag, relaterat till såväl personer med svensk bakgrund som personer med annan utländsk bakgrund. Bland annat berörs den sverigefinska minoritetspolitiken och informanternas syn på den.
Avhandlingens titel: ”Är du finsk, eller…?” En etnologisk studie om att växa upp och leva med finsk bakgrund i Sverige.
Opponent: Professor Ella Johansson, Mångkulturellt centrum, Tumba
Disputationen äger rum fredagen den 22 september 2006 kl. 13.00
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Marja Ågren, tel. 031-773 53 22 (arb),
031-82 83 76 (hem), e-post: marja.agren@ethnology.gu.se, marjaagren@hotmail.com
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Institutet för Framtidsstudier offentliggör idag en ny rapport redigerad av
Kristof Tamas och Joakim Palme: How Migration Can Benefit Development. Antologin har tagits fram som ett bidrag till högnivådialogen om migration och utveckling som äger rum i FNs generalförsamling 14-15 september 2006. Bokens kapitel är skrivna av experter från olika världsdelar – Afrika, Mellanöstern, Asien, Central- och Sydamerika och Östeuropa – och är ett resultat av det tredje Stockholmsseminariet i serien Global Migration Regimes.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kristof Tamas, Migrationsexpert, Institutet för Framtidsstudier, Tel: 0040-21 231 56 37
Joakim Palme, VD, Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08- 402 12 00
Hannah Zackrisson, Informatör, Institutet för Framtidsstudier Tel: 08-402 12 31
Urinvägsinfektion är världens vanligaste bakterieinfektion och något som mer än hälften av alla kvinnor får uppleva åtminstone en gång i livet. För de flesta är besvären övergående men det gäller långt ifrån alla. Om infektionen når njurarna kan följderna i värsta fall bli oåterkalleliga njurskador med dialys eller transplantation som enda behandlingsalternativ. Urinvägsinfektion drabbar barn särskilt hårt och är hos dem en av de vanligaste orsakerna till njursvikt globalt sett.
Milan Chromek har i sin doktorsavhandling Urinary tract infection and renal scarring studerat hur urinvägarna försvaras mot angripande bakterier, hur bakterierna kan övervinna försvaret och hur infektionen kan leda till njurskador.
Det mest spännande resultatet är enligt författaren att urinvägarna och njurarna producerar bakteriedödande peptider, små proteinmolekyler, som likt en sköld skyddar urinvägarnas insida mot bakterier. När bakterier invaderar urinvägen ökar produktionen av detta kroppsegna antibiotikum mycket snabbt och bakterierna dödas innan de hinner föröka sig.
Avhandlingen visar också att bakterierna har utvecklat en effektiv taktik för att undkomma försvaret. Genom att formera sig i en så kallad biofilm, en samling av bakterier som beter sig som en flercellig organism, kan de stanna kvar i urinvägen, motstå peptiderna och undvika att aktivera det övriga immunförsvaret.
Ibland lyckas bakterierna avancera ända upp till njuren vilket alltid leder till att vävnad förstörs som en följd av den inflammation som uppstår. Det kritiska momentet är den efterföljande läkningsprocessen som kan leda till ärrbildning om den inte sker korrekt. Avhandlingen visar att balansen mellan två proteiner, MMP-9 och TIMP-1, är viktig för en god läkning. Om för mycket TIMP-1 produceras i njuren under inflammationen förstörs mer vävnad och risken för ärrbildning ökar.
Resultaten öppnar nya möjligheter att behandla och förebygga urinvägsinfektioner. Milan Chromek och hans forskargrupp ska i fortsatta studier undersöka möjligheterna att öka kroppens egen produktion av bakteriedödande peptider. Det skulle i så fall innebära ett helt nytt sätt att förebygga bakterieinfektioner som kan få stor betydelse även i kampen mot andra infektionssjukdomar.
Avhandling: “Urinary tract infection and renal scarring”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Milan Chromek
Tfn: 08 51779638 eller 070 2214242
E-post: Milan.Chromek@mtc.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-52483895 eller 070-2243895
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Fall och deras konsekvenser hos äldre människor är ett stort hälsoproblem. Avhandlingen fokuserar på äldreboenden med de sköra äldre som löper störst risk för att falla. Under ett år hade 65 % av de äldre i två studier fallit, i en annan studie hade 8 % fallit under den senaste veckan. Bland dem som föll ådrog sig mer än hälften skador.
Att ha råkat ut för fall tidigare är en viktig faktor som är förknippad med hög fallrisk. Övriga riskfaktorer är behandling med antidepressiva läkemedel (selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI), behandling med psykiatriska läkemedel (neuroleptika), nedsatt syn, nedsatta psykiska funktioner samt nedsatt fysisk förmåga, t.ex oförmåga att gå självständigt.
Olycksfallsanalyser av de enskilda fallen bland sköra äldre med flera riskfaktorer visade att 39 % av fallen utlöstes av akut sjukdom, t.ex. urinvägsinfektion eller förvirring, och 8 % av läkemedelsbiverkningar pga. nyinsatta läkemedel eller doshöjningar – men också av sömntabletter som gavs för tidigt innan sänggåendet. Yttre orsaker, t.ex. hinder, felaktiga/trasiga hjälpmedel eller dåliga skor, utlöste 8 % av fallen. Andra omständigheter, både relaterade till individen och omgivningen, bedömdes utlösa 17 % av fallen. Det gäller exempelvis missbedömningar, glömska och fel gjorda av personalen. Många av dessa fall är relaterade till svårigheter vid demenssjukdom.
I ett delarbete studerades också fall i förhållande till väder och väderomslag, men inga samband kunde påvisas.
Avhandlingens övergripande slutsats är att fall och fallrelaterade skador bland äldre boende i särskilda äldreboenden är vanligt. För att kunna förhindra dessa händelser måste man upptäcka, förebygga och åtgärda både de allmänna riskfaktorerna och de som direkt kan utlösa fallen.
Kristina Kallin är född och uppvuxen i Karlstad, där hon också påbörjade sin utbildning på Vårdskolan. Hon flyttade till Umeå universitet för att studera på läkarlinjen och har sedan stannat i Umeå, där hon arbetat vid flera kliniker på Norrlands universitetssjukhus och Tegs vårdcentral. Hon är specialist i allmänmedicin och geriatrik och arbetar vid Geriatriskt centrum, NUS. Hon kan nås på tel. 090 785 00 00, epost Kristina.kallin@germed.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, och har titeln ”Falls in older people in geriatric care settings, predisposing and precipitating factors”. Svensk titel: ”Fall bland äldre i särskilda äldreboenden, predisponerande och utlösande faktorer”.
Disputationen äger rum lördagen den 23 september kl. 10.00 i Sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är t.f. prof. Åke Rundgren, Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar överreagerar och angriper de egna cellerna – i det här fallet de insulintillverkande s k betacellerna i bukspottkörteln. Mer än hälften av den ärftliga risken för typ 1-diabetes beror på den uppsättning gener som styr vårt immunförsvar, och som varierar mycket bland jordens befolkning. Den gentyp som är vanligast i Skandinavien har särskilt lätt för att överreagera just mot de insulinproducerande betacellerna, och barn- och ungdomsdiabetes är därför vanligare här än på många andra håll i världen.
Immunförsvarsgenerna, samt ett par andra gener som upptäckts på senare tid, förklarar ändå bara upp till tre fjärdedelar av den ärftliga risken för typ 1-diabetes. Därför är det en framgång för forskningen att ytterligare en gen nu upptäckts i ett samarbete mellan Lunds universitet, University of Washington och Institute for Systems Biology (båda i Seattle, USA).
Huvudunderlaget är en studie av nära 900 svenska barn som insjuknade i diabetes 1986-87. Nästan 30 procent av dem visade sig ha den aktuella genen. Den åstadkommer en viss variant av en receptor (mottagare) för signalämnen inuti betacellerna, vilket på något sätt verkar bidra till sjukdomens uppkomst.
– Kanske den här varianten får betacellerna att fungera sämre, vilket i sin tur gör dem mer känsliga för angrepp från immunförsvaret? undrar professor Åke Lernmark. Han hoppas att forskargrupper inom Diabetesprogrammet vid Lunds universitet ska kunna ta sig an frågan, eftersom man tidigare undersökt just denna receptor hos försöksdjur.
Om det är så att den nyupptäckta genen får betacellerna att bli mindre aktiva och mindre motståndskraftiga, så kanske detta går att avhjälpa med skräddarsydda läkemedel. Och i vilket fall som helst, så kan fyndet av den nya genen ge både större förståelse för sjukdomens uppkomst och större möjlighet att hitta de barn som är i riskzonen. Det senare kommer bl a att ske inom Teddy-studien, ett stort internationellt forskningsprojekt där hela 220 000 barn ska få sin ärftliga diabetesrisk bedömd. I den svenska delen av studien, som leds av professor Lernmark, har redan ca 15 000 nyfödda barn undersökts varav 7 procent visat sig bära på anlag för sjukdomen.
Mer information Åke Lernmark, ake.lernmark@med.lu.se, tel 040-391901 eller 070-616 4779.
En artikel om fyndet finns publicerad i American Journal of Human Genetics, www.ajhg.org.
Patienter med hiv får under loppet av flera år ett allt sämre immunförsvar och så småningom kan patienten utveckla aids. I dag bromsas sjukdomens förlopp av en kombination av flera olika läkemedel.
Hjärnan infekteras av hiv-viruset tidigt i sjukdomsförloppet. Viruset sätter igång en immunaktivering som tros vara inblandad i en skadeprocess i hjärnan som mot slutet av sjukdomen leder till att vissa patienter utvecklar demens. I västvärlden blir ungefär en femtedel av patienterna dementa om de inte får behandling.
– Vi studerar olika markörer som kan hjälpa oss att se vilka patienter som riskerar att utveckla demens, men än så länge vet vi inte varför en del patienter utvecklar demens medan andra inte gör det, säger specialistläkare Sahra Abdulle.
Genom att undersöka ryggvätskan hos hiv-infekterade patienter kan läkare studera virusmängd, immunaktiveringsmarkörer och cellskademarkörer.
– Prover från ryggvätskan ger en ganska bra bild av vad som händer i hjärnan men än så länge har ingen av dessa markörer använts kliniskt på patienter, säger Sahra Abdulle.
Avhandlingen pekar på att det sannolikt krävs en kombination av olika markörer för att läkaren ska få en bild av sjukdomsförlopp och skademekanismer i hjärnan.
Studien visar att den moderna behandlingen med flera olika bromsmediciner effektivt minskar immunaktiveringen i hjärnan. De patienter i studien som hade aidsdemens hade ofta kraftigt förhöjda koncentrationer av skademarkören neurofilament protein, men nivån av proteinet sjönk när patienten fick en kombination av olika läkemedel mot hiv.
Resultaten visar också att den skadliga immunaktiveringen kraftigt minskar efter insatt hiv-behandling, men efter två års behandling hade nästan hälften av patienterna fortfarande en måttligt ökad immunaktivering i hjärnan.
– Vi vet ännu inte vad det beror på eller vad det innebär för patienterna att deras immunförsvar fortfarande är aktiverat efter så lång tid. Det krävs fler studier för att svara på de frågorna, säger Sahra Abdulle.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för infektionssjukdomar
Avhandlingens titel: HIV-1 Infection of the Central Nervous System: Markers of Pathogenesis and Antiretroviral Treatment Effects
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sahra Abdulle, leg läkare, telefon: 031-343 40 00, e-post: sahra.abdulle@infect.gu.se
Handledare:
Docent Magnus Gisslén, telefon: 031-343 40 00, e-post: magnus.gisslen@infect.gu.se
Rikard Land på institutionen för datavetenskap och elektronik vid Mälardalens högskola disputerar den 15 september med sin avhandling How to Succeed with In-House Software Systems Integration and Merge – Observations concerning Architecture and Process”.
I Lands forskning möts två trender: dels en ökad användning av mjukvara både i produkter och som stöd för olika verksamheter, dels de ständigt föränderliga organisationerna i dagens samhälle. Land ser ett problem i dessa trender; ofta finns ingen i den nya organisationen som känner till mer än ett av de existerande systemen väl, varken som användare eller arkitekt.
Land redovisar i sin avhandling studier i organisationer i just denna situation och presenterar råd kring organisering av en utvärderingsprocess, vilka aspekter som är viktigast att utvärdera samt exempel på bra arbetssätt. Lands fokus ligger mycket på mjukvarans arkitektur, det vill säga dess grundläggande val av struktur, teknologier och datamodell.
Disputationen äger rum fredagen den 15 september i sal Zeta, Mälardalens högskola, klockan 10:00.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Rikard Land:
Telefon: 021-107035
E-post: rikard.land@mdh.se
− Under några år har Handelshögskolan arbetat hårt för att minska kostnaderna, och öka intäkterna men samtidigt fokuserat på att ytterligare förbättra kvaliteten på vårt civilekonomprogram. Med denna placering i Financial Times ranking får vi ett kvitto på att strategin har fungerat, säger Lars Bergman, rektor för HHS.
− Att Handelshögskolan hamnar i topp inom finansiell ekonomi och redovisning är glädjande eftersom de är de mest populära inriktningarna hos våra studenter. Dessa ämnen är ju också en viktig anledning till att man vill studera vid en handelshögskola, fortsätter Lars Bergman.
Handelshögskolan finns också med på listans andra plats, totalt sett, då CEMS Master in International Management är ett utbildningsprogram som högskolan erbjuder. Endast ett lärosäte per land får vara medlem i CEMS, Community of European Management Schools, som är ett samarbete mellan 17 europeiska handelshögskolor och ett 50-tal företag. Detta gör att HHS är ensam i Sverige med att kunna erbjuda sina studenter detta internationella utbildningsprogram. Civilekonomstudenterna har möjlighet att gå programmet under sitt sista utbildningsår.
− Vi har varit en aktiv medlem i CEMS under många år och ser samarbetet som en mycket viktig del i vårt internationaliseringsarbete. Vi märker särskilt fördelarna med detta långsiktiga internationella samarbete när vi nu anpassar vårt civilekonomprogram till den nya europeiska utbildningsmodellen, avslutar Lars Bergman.
Detta är andra året som Financial Times rankar ekonomutbildningar, masterprogram, i Europa. Totalt finns 35 europeiska skolor med på listan. Sammantaget placerar sig HHS:s civilekonomprogram på 8:e plats. Endast franska skolor placerar sig högre än HHS.
Kontaktinformation
Lars Bergman, rektor, professor
Tel. 08-736 90 12
E-post: lars.bergman@hhs.se
− Med Richard Wahlund som drivande kraft kommer det allt viktigare medieområdet spela en allt större roll i Handelshögskolans forskning och utbildning. Richards meriter som framstående forskare och inspirerande lärare gör att Handelshögskolans studenter har all anledning att glädjas över detta tillskott till vår professorskår, säger Lars Bergman, rektor vid HHS i Stockholm.
Richard Wahlunds forskning och undervisning har fokuserat på mediekommunikation, särskilt marknadskommunikation, och konsumentbeteenden utifrån i huvudsak ekonomisk psykologi. Han kommer närmast från Stockholms universitet där han varit professor i företagsekonomi och prefekt för Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI och IHR.
Richard Wahlund har civilekonomexamen, licentiatexamen och doktorsexamen från HHS, och har där också antagits som docent i ekonomisk psykologi.
Kontaktinformation
Richard Wahlund, professor
Tel. 08-736 95 80 / 070-653 56 87
E-post: richard.wahlund@hhs.se
Lars Bergman, rektor, professor
Tel. 08-736 90 12
E-post: lars.bergman@hhs.se
