Det har tagit ledningen för den odontologiska institutionen vid Sahlgrenska akademin nästan ett år att knyta kontakterna med tandläkarhögskolan vid Shanghai 9th Peoples hospital och Shanghai Jiaotong University.
– Det kändes naturligt att vända sig till en institution i Shanghai eftersom det är Göteborgs vänort. Våra städer kommer nu ännu närmare varandra, säger Jan Olsson, prefekt för den odontologiska institutionen vid Sahlgrenska akademin.
Under kunglig närvaro av kronprinsessan Victoria och prins Carl Philip överlämnades idag i Shanghai en stor donation till samarbetet mellan de två institutionerna. Två miljoner kronor skänktes av sophanteringsföretaget Envac, som är ett företag i Stena-sfären.
– Gåvan är en mycket viktig grundplåt. Pengarna innebär att vi omgående kan etablera samarbete med forskare från Shanghai, säger Jan Olsson.
Forskningen inom odontologi vid Sahlgrenska akademin tillhör den absoluta världstoppen. Tidigare i år rankades institutionen tvåa bland alla odontologiska lärosäten i hela världen. Mångårig forskning kring förebyggande av de stora tandsjukdomarna karies och parodontit (tandlossning) och utvecklingen av käkbensförankrade implantat är några av de insatser som gjort institutionen berömd.
– Samarbetet med Shanghai kommer att gynna båda parter. De kinesiska tandläkarna är långt framme inom flera områden, till exempel käkkirurgi, säger Jan Olsson.
I förlängning hoppas Jan Olsson att avtalet med Shanghai också ska stärka institutionerna ekonomiskt. Ambitionen är att även bjuda in företag i det svensk-kinesiska samarbetet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Jan Olsson, telefon: 031-773 31 76, 070-585 61 87, e-post: jan.olsson@odontologi.gu.se
– Ett så bra resultat har tidigare inte setts med vaccin av denna typ, säger professor Eric Sandström, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Ett vaccin som utvecklats av forskare på SMI har nu genomgått en första klinisk studie på friska försökspersoner i Sverige med syfte att studera säkerheten och olika sätt att ge vaccinet. Vaccinet är ett så kallat genetiskt vaccin, där man vaccinerar med delar av virus arvsmassa vilket leder till att kroppens celler under kort tid själva producerar de proteiner som tillförd arvsmassa kodar för.
Försökspersonerna har vaccinerats vid tre tillfällen med detta genetiska vaccin med en nålfri injektionsmetod. För att ytterligare förstärka effekten har försökspersonerna även fått en fjärde dos med ett vaccin där delar av hivvirusets arvsmassa byggts in i ett annat virus (vaccinia = kokoppsvirus). Detta vaccinia-baserade hivvaccin är producerat av National Institute of Health i USA och donerat för användning i denna svenska studie.
– Vårt vaccin är konstruerat så, att det ska kunna skydda mot flera av de cirkulerande hivtyperna i Afrika och i västvärlden. Mer än 90 procent av försökspersonerna har utvecklat ett immunsvar mot hiv och vaccinerna har tolererats väl, säger professor Britta Wahren vid SMI/KI.
Data från studien kommer att presenteras vid hivvaccinkonferensen i Amsterdam den 29 augusti – 1 september under rubriken: ”Multigene, multiclade HIV-1 plasmid DNA prime and MVA boost is safe and highly immunogenic in healthy human volonteers”. Avsikten är att följa upp den svenska studien med en större fas 1 till 2-studie i Tanzania som enligt planerna ska starta hösten 2006. Syftet med denna studie är att bekräfta de svenska resultaten på afrikanska försökspersoner och att bygga upp kompetens i Tanzania för att på plats genomföra alla delar av studien, inklusive sofistikerade laboratorieundersökningar.
Projektet leds av KI-professorerna Gunnel Biberfeld och Britta Wahren vid SMI samt Eric Sandström vid Karolinska universitetssjukhuset. SMI har sedan 1986 drivit omfattande projekt inom hivområdet stödda av Sida/SAREC, EUs femte ramprogram, Vetenskapsrådet, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Sedan flera år har projekten allt mer kommit att inriktas mot utveckling av ett vaccin för förebyggande av hiv.
Data från studien släpps i samband med presentationen vid Amsterdamkonferensen den 30 augusti.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Gunnel Biberfeld, professor i immunologi, SMI och KI
Tel: 08-457 26 60 eller 073-346 26 60 E-post: gunnel.biberfeld@smi.ki.se
Eric Sandström, professor i dermatovenerologi, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset
Tel: 08-616 25 71 eller 070-484 60 37
E-post: eric.sandstrom@karolinska.se
Britta Wahren, professor i virologi, SMI och KI
Tel: 08-457 26 30 eller 070-674 15 27
E-post: britta.wahren@smi.ki.se
Presskontakt:
Aase Sten, pressekreterare, SMI
Tel: 08-457 23 32 eller 070-338 23 32
E-post: aase.sten@smi.ki.se
Ulla Sörensen, pressekreterare, Karolinska universitetssjukhuset
Tel: 08-5858 06 81 eller 070-484 00 55
E-post: ulla.sorensen@karolinska.se
Den 1 september lägger Eva Lundgren vid Institutionen för musik- och teatervetenskap, Stockholms universitet, fram sin avhandling ”Lek med lust – balettuppsättningar på stockholmsoperan 1931-1938: Theatertanz, genusaspekter och historieskrivning”. Med sin avhandling vill Eva Lundgren visa hur olika infallsvinklar och ideologier resulterar i olika danshistoriska beskrivningar av koreografen Julian Algo. I avhandlingen utgår hon från Julian Algos bakgrund som framträdande koreograf inom tysk Theatertanz.
– Hans uppsättningar i Stockholm ser jag som stilblandade och lekfulla gestaltningar av genus och sexualitet som togs väl emot på trettiotalet. Jag vill problematisera bilden av Algo i svensk danshistoria där han inte sällan har beskrivits som okunnig inom klassisk balett och med lättviktiga uppsättningar. Men klassisk balett var inte alls tongivande i den experimentella och stilblandande Theatertanz som var Algos bakgrund, och kan knappast ha varit vad Operan förväntade sig när Algo anställdes, däremot har klassisk balett varit norm i delar av historieskrivningen om honom, säger Eva Lundgren.
Hon tar även upp tidskriften Scenens kritik, eller snarare angrepp på dåvarande operachefen John Forsell, Julian Algo och några av Operans kapellmästare med judisk bakgrund.
De baletter som tas upp i avhandlingen kom till stor del från Ballet Russes repertoar, men perioden omfattar också uruppförandet av Orfeus i stan med nykomponerad musik av Hilding Rosenberg.
Disputationen äger rum den 1 september kl.13.00, Stockholms universitet, Humanisthusets hörsal (f.d. Manne Siegbahn-laboratoriet), Frescativägen 24, Stockholm.
För ytterligare information kontakta:
Eva Lundgren, doktorand Institutionen för musik- och teatervetenskap, mobil 070-4824415, e-post e.lundgren@bredband.net
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Fakta om Julian Algo:
Julian Algo (1899-1955), Operans balettmästare 1931-1952, född och uppvuxen i Ulm, svensk medborgare 1937, levde i Stockholm fram till sin död. Under tjugotalet var Algo bland annat dansare på Operan i Berlin, partner till koreografen Yvonne Georgi och balettmästare i Duisburg. Algo var utbildad inom både modern dans och klassisk balett. På stockholmsoperan satte Algo upp tolv baletter, varav nio under 1930-talet, samt gjorde koreografier till 26 operor mellan 1931 och 1952.
Cirka 25 inbjudna talare − forskare, domare, ambassadörer med flera. – kommer att ge viktiga och nydanande granskningar av begreppet rättvisa i olika rättsliga sammanhang som rör hälsa, miljö och nyttjande av naturresurser. Närmare 100 deltagare är anmälda, varav drygt hälften internationella. Ämnena som behandlas spänner över vitt skilda fält.
Richard Falk, som tidigare varit Olof Palmeprofessor och engagerat sig i en rad folkrättsliga frågor, inledningstalar på temat ”Justice in the Second Cycle of Ecological Urgency”. Han kommer då att lyfta fram klimatfrågorna och oljeberoendet och vilka konsekvenser det får för den globala miljöpolitiken.
Därtill behandlar konferensen flera högaktuella juridiska och politiska frågor:
* Miljörättvisa under väpnade konflikter (Phoebe Okowa) I världen pågår en rad väpnade konflikter. Ofta får dessa stora konsekvenser för miljön och nyttjande av livsnödvändiga naturresurser. Hur hanteras sådana konflikter i folkrätten och hur inverkar rättsprinciperna på dem som berörs?
* Miljöskydd och mänskliga rättigheter (Diego Garcia Sayan) I såväl Europa som Nord- och Sydamerika har internationella regler om mänskliga rättigheter tillämpats i olika miljö- och hälsoskyddssituationer. Vad innebär det för skyddet av mänsklig hälsa och miljö?
* Kan transnationella företag hållas ansvariga för miljöskador?(Jonas Ebbesson, Priscilla Schwartz) En av globaliseringens tydligaste konsekvenser är hur företag kunnat etablera sig över statsgränserna i allt större utsträckning. Går det att hålla företag från industriländerna ansvariga i sina hemländer för skador som de orsakar utomlands, i länder med sämre miljölagstiftning och svaga myndigheter?
* Miljöutmaningar och allmänhetens inflytande i Kina och Indien (Qun Du, Jonna Razzaque) Kina och Indien, världens två mest folkrika länder står inför stora miljöutmaningar. Den ekonomiska tillväxten är stor i både Kina och Indien, men förmår båda länderna att hantera de miljöproblem som medföljer?
* Miljörättvisa och internationell handel (Nicolas de Sadeléer) I varje fall sedan WTO:s möte i Seattle 1999 har kopplingen mellan miljöskydd och internationell handel varit en självklar fråga inför varje möte, inte minst hos ett stort antal intresseorganisationer.
* Globala miljöförhandlingar: en fallstudie av ökenspridning (Bo Kjellén)
Bo Kjellén ledde de internationella förhandlingarna som resulterade i en global ökenkonvention med mer än 160 stater som part.
* Rättviseaspekter på Kyotoprotokollet (Jutta Brunnée, Malou Larsson) En central fråga i varje klimatförhandling rör ansvarsfördelning för att minska klimatförändringarna. Vilken potential har handel med utsläppsrätter att skapa ett rättvist system för att fördela ansvaret?
* FN:s arbete för att utbilda domare i miljörätt (Barbara Ruis) Sedan den stora konferensens om hållbar utveckling i Johannesburg, 2002, har UNEP arbetat med att utbilda domare i miljörätt. Sådan utbildning är väsentlig eftersom domare ofta saknar kunskap om miljöförhållanden, och om hur risker och osäkerheter ska hanteras.
* Domstolars betydelse för miljön och miljöskyddet (Ludwig Krämer, Jan Darpö) Domstolarnas betydelse för miljöskyddet skiljer sig påtagligt mellan olika länder och regioner. EG-domstolen har haft en avgörande betydelse för EG:s miljörätt. Sverige är det enda landet i världen med särskilda miljödomstolar. Hur inverkar det på miljöskyddet?
* Genus och miljörättvisa (Patricia Kameri-Mbote) Även miljölagar som på papperet framstår som jämlika och könsneutrala kan få olika konsekvenser för män och kvinnor, beroende på seder, rättstraditioner och olika rättsprinciper om ägande m.m.
* Miljörättvisa och förhållandet mellan Nord och Syd (Karin Mickelsen); Rättvisefrågor i internationell vattenrätt (Ellen Hey); Rättviseaspekter med avseende på genetiska resurser (Philippe Cullet) Samtliga globala miljöförhandlingar måste beakta industri- och utvecklingsländernas olika ekonomiska och sociala förutsättningar för att vidta miljö- och hälsoskyddsåtgärder.
Sammantaget ger konferensen en unik möjlighet att utveckla tankegångarna kring arbetet med att lyfta de rättsliga aspekterna av hållbar utveckling. (Det är redan klart att konferensbidragen ska ges ut i en bok av Cambridge University Press.)
Journalister har möjlighet att lyssna på talarna. Möjlighet finns även att intervjua enskilda talare. Ta då kontakt med Jonas Ebbesson eller Annette Löf, se nedan.
Mer information om konferensen finns på www.juridicum.su.se/EnvJusticeConf
Det går även bra att kontakta professor Jonas Ebbesson (jonas.ebbesson@juridicum.su.se,
tfn 08-162245) eller Annette Löf (annette.lof@juridicum.su.se, tfn 073-9983032) för vidare information samt kontakt med talarna.
Avsnitt ett handlar om övervikt och sänds i Kunskapskanalen på torsdag kväll. I programmet möter vi Bengt som kämpat mot kilona hela sitt liv.
– Vi vill visa att små förändringar kan ge ett liv som är både lättare och roligare att leva. I programmen får vanliga patienter berätta hur de själva upplever sin situation och vad de har gjort för att ändra sin livsstil, säger Sahlgrenska akademins projektledare Ernst Nyström.
Föreläsare i kursens första program är docent Jarl Torgerson och professor Peter Friberg.
Universitetskursen är helt webbaserad och startar den 16 oktober. Avklarad kurs ger fem högskolepoäng. Tio fristående, halvtimmeslånga avsnitt kommer att sändas i TV. Till varje avsnitt ska deltagaren också läsa kurslitteratur och i slutet av kursen ska varje elev skriva en uppsats.
– Vi på Sahlgrenska akademin är väldigt duktiga på livsstilssjukdomar och TV-kursen är ett sätt för oss att föra ut de senaste forskningsrönen till den breda allmänheten, säger Ernst Nyström.
Avsnitten går också att se på Internet eller köpa på DVD.
Alla som är behöriga får nu möjlighet att följa kursen. Sista ansökningsdag är den 8 september. Redan nu är det klart att hundratals medarbetare inom Volvokoncernen och Västra Götalandsregionen erbjuds att följa kursen. Deras gemensamma hälsoprojekt Livsstil i Väst har stått för en stor del av produktionskostnaden.
Livet och hälsan sänds i Kunskapskanalen torsdagar klockan 22.00 med repris fredagar klockan 18.30. TV-programmen är producerade av Universitets-TV i samarbete med Sahlgrenska akademin. Utbildningsradion har köpt rätten att sända serien.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Ernst Nyström, telefon: 070-878 35 46, e-post: ernst.nystrom@medic.gu.se
Att barn med medfödd ryggmärgsskada ofta har försämrad bentäthet är känt sedan länge, men nu visar en studie för första gången att också vuxna med ryggmärgsbråck riskerar att utveckla benskörhet. I studien mättes bentätheten hos 21 vuxna patienter med ryggmärgsbråck i Göteborg och Borås.
– Våra mätningar visade att var tredje av patienterna hade minskad bentäthet. Alla patienter i studien var unga vuxna och det är iögonfallande att så många hade försämrad bentäthet, säger läkaren Kirsi Valtonen.
Benskörhet kallas också osteoporos. Sjukdomen innebär en ökad risk att få frakturer eftersom kroppens ben är mer bräckliga. Bentäthet mäts vanligen i ländryggen och i ena höften. I Kirsi Valtonens studie var bentätheten oftare minskad i höften och bara några få patienter hade minskad bentäthet i ländryggen.
Det fanns både rullstolsburna och gående patienter i studien men förmågan att gå tycktes inte ha störst betydelse för bentätheten.
– Istället är andra riskfaktorer mer betydelsefulla, som nedsatt njurfunktion, opererad urinblåsa och användning av vissa mediciner. Dessa faktorer verkar förstärkas om patienten dessutom är rullstolsburen, säger Kirsi Valtonen.
Resultaten visar att sjukvården borde vara mer medveten om risken för osteoporos hos vuxna patienter med ryggmärgsbråck. Om patienten också har andra riskfaktorer bör bentätheten mätas.
– Risken för osteoporos kan också enkelt minskas med ett tillskott av kalcium och D-vitamin. Den som har ryggmärgsbråck kanske inte går ut lika ofta som en frisk person och den som får mindre sol bildar också mindre D-vitamin, säger Kirsi Valtonen.
Avhandlingen visar också att ryggmärgsskadade arbetar i förhållandevis hög utsträckning. Av 230 vuxna patienter svarade 50 % att de förvärvsarbetade. Siffran kan jämföras med den svenska befolkningen i allmänhet, där 75 % arbetar.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, sektionen för allmänmedicin
Avhandlingens titel: Medical problems associated with spinal cord lesions – impact on functioning
Avhandlingen försvaras fredagen den 1 september, klockan 09.00, föreläsningssal 2118, Hälsovetarbacken, Hus 2, plan 1, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kirsi Valtonen, leg läkare, telefon: +358 50 596 1509, e-post: kirsi.valtonen@pp.inet.fi
Handledare:
Professor Eira Viikari-Juntura, telefon: +358 40 736 92 59, e-post: eira.viikari-juntura@ttl.fi
Professor Lauren Lissner, telefon: 031- 773 68 47, e-post: lauren.lissner@medfak.gu.se
Docent Hannu Alaranta, telefon: +358 40 528 82 54, e-post: hannu.alaranta@invalidiliitto.fi
Att kunna mäta förekomst och aktivitet hos biologiska molekyler är centralt inom medicinsk forskning och diagnostik, läkemedelsutveckling, miljöforskning och forskning kring biologiska vapen. Men vissa frågeställningar kan man ännu inte ta itu med, eftersom det inte finns några metoder för att mäta det man vill mäta. Vid Uppsala universitet finns världsledande forskning som syftar till att utveckla sådana nya molekylära metoder.
Den metod som nu publiceras i den ansedda tidskriften Nature Methods kan analysera specifika genfragment eller proteiner på ett nytt sätt; den mäter det faktiska antalet istället för koncentrationen. Detta innebär i teorin extremt hög känslighet och precision, samtidigt som flera olika molekyler kan analyseras samtidigt.
– Det är precis detta man behöver vid analys av biomolekyler. Metoden är ett verktyg för forskning och diagnostik som vi tror kan få stor betydelse på en rad områden inom life-science. Tekniken har en prestanda som har potential att slå alla befintliga metoder, säger docent Mats Nilsson, som lett studien.
I dag är det till exempel svårt att bestämma antalet genkopior. Tidigare har man trott att alla människor har lika mycket av alla gener, men idag vet man att de förekommer i varierande antal hos olika individer och att detta faktum kan kopplas till sjukdomar eller ”normala” biologiska egenskaper, såsom färgseende. Ett annat svårt område handlar om att kunna påvisa biologiska vapen i form av virus eller bakterier. I det fallet vet man ju sällan vad man letar efter, utan måste använda ett brett spektrum av tester. Forskargruppens nya metod har testats på bakterieprover, och resultatet visar att den klarar att skilja den sjukdomsalstrande bakterien Vibrio kolera från en annan, mycket snarlik bakterie.
– Det är viktigt att visa att den fungerar på någonting ”riktigt”. Den här metoden är generell, och underlättar just sökandet efter ”nålar i höstackar”, säger Mats Nilsson.
Projektet har finansierats av försvarets nanoteknologiprogram, Uppsala BioX, samt EU-projektet MolTools.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Mats Nilsson, tel: 018-471 48 16, 073-053 78 76 eller via e-post: Mats.Nilsson@genpat.uu.se
-Beläggning är en mycket vanlig metod för textil beredning, men elektriskt ledande polymerer har inte tidigare använts, säger professor Mikael Skrifvars, institutionen Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås, som har varit projektledare för det tvärvetenskapliga projektet med namnet ”Antistatiska och el-ledande beläggningar för textila material”. Weronika Rehnby från institutionen Textilhögskolan har ansvarat för det praktiska forskningsarbetet i projektet, som för övrigt har finansierats av Stiftelsen för Kunskap och Kompetens (KK-stiftelsen).
Treårig fortsättning ?
Projektet avslutades i maj 2006 men den 22 augusti återträffades högskolans och textilföretagens representanter i projektgruppen för ett avslutande möte, där man summerade erfarenheter och resultat – och diskuterade en eventuell fortsättning.
– Vi kommer att diskutera om vi ska skriva en ny ansökan till KK-stiftelsen om anslag till vidare forskning. Om det blir ett nytt projekt bör målet vara att vi söker forskningsmedel för ett treårigt projekt, mindre än så är inte meningsfullt, säger projektledaren tillika professor Mikael Skrifvars på institutionen Ingenjörshögskolan.
Även om ett treårigt forskningsprojekt inte skulle bli verklighet poängterar Skrifvars och Rehnby att Högskolan i Borås har för avsikt att ta tillvara de kunskaper som bildats genom förstudien.
-Blir det inget stort projekt kommer vi ändå att fortsätta forskningen i form av mindre forskningsprojekt, till exempel examensarbeten både på Textilhögskolan och Ingenjörshögskolan, säger Mikael Skrifvars och Weronika Rehnby.
Sonderat terrängen
I förstudieprojektet har man studerat vilka elektriskt ledande polymerer som finns att få på marknaden och därefter testat dessa i laboratorieförsök. Slutligen har man gjort bestrykningsförsök i den pilotanläggning som finns på Institutionen Textilhögskolan. Vid försöket har man utvärderat de tekniska möjligheterna att använda dylika elektriskt ledande polymerer vid tillverkning av textila material i större skala.
-Resultaten har varit givande, och har klart visat att det finns en potential med dessa material, säger Mikael Skrifvars.
Intressanta användningsområden
Elektriskt ledande textila material har flera intressanta användningsområden.
– Till exempel kan man tillverka textilier som har antistatiska egenskaper, det vill säga de samlar inte smuts och damm så lätt. De kan också användas i så kallade smarta textilier, där man använder elledningsförmågan för informationsöverförning, eller för att koppla ihop sensorer, förklarar Mikael Skrifvars.
Men trots hög potential återstår en hel del utvecklingsarbete innan elektriskt ledande textila material kan dyka upp på marknaden.
-Textilier som innehåller elektriskt ledande polymerer ska ha samma egenskaper som ett vanligt tyg, samtidigt som ledningsförmågan ska vara oförändrad även om textilen exempelvis böjs, slits och tvättas, menar Weronika Rehnby och fortsätter:
-Utmaningen nu, inför en eventuellt nu ansökan, är att visa på att det finns ett djup i att gå vidare med forskningen, förutom att det är till gagn för produktutvecklingen på textilföretag. Det textila är ett komplext område.
Modifiera fibrerna möjligt redan idag
Förstudien har fokuserat på att bestryka ett textilt material med en pasta som innehåller elektriskt ledande polymerer, eller så kallade konduktiva polymerer. En tänkbar fortsättning skulle kunna vara att titta på hur man istället kan modifiera själva fibrerna vid tillverkningen av polymerfibern.
-Det finns utrustning på Högskolan i Borås redan idag för att göra detta, säger Skrifvars.
Lyckat kompetensutbyte
Förstudien har givit såväl Textilhögskolan och Ingenjörshögskolan som FOV Fabrics och Almedahl-Kinna ny kunskap som kan komma till nytta. Framför allt nämner såväl textilföretagen om högskolan att man fått ökad kunskap i vad som finns på marknaden idag i form av analys- och mätmetoder, olika typer av polymerer och så vidare.
-Det har varit fruktbart att ta del av varandras kompetens och kontaktnät, säger Weronika Rehnby.
-Vi har lärt oss lite nya tekniker att mäta och säkerställa konduktivitet på, tillägger Ellinor Niit, produktutvecklingschef på FOV Fabrics.
Själva metoden att bestryka textila material med elektriskt ledande polymerer kan dock inte användas ännu i produktion.
-Det måste vara mycket långt tekniskt applicerbart för att vi ska kunna tillämpa det i produktionen, förklarar Anna Johansson, produktutvecklare på Almedahl-Kinna.
FAKTARUTA EL-LEDANDE POLYMERER:
I dag kan man införa elektriskt ledande material i textilier genom att använda sig av metalltrådar, men ett problem är att dessa har helt olika textila egenskaper jämfört med de fibrer som används i textil.
Upptäckten att polymerer kunde göras elektriskt ledande fick Nobelpriset år 2000, och har revolutionerat tänkesättet gällande plaster, i och med att plaster traditionellt är elektriskt isolerande. Nu är det dock möjligt att tillverka plaster som är elektriskt ledande genom att blanda i dessa elektriskt ledande polymerer med plasten man vill använda.
För syntetiska fibrer som används i textilier, är detta även i princip möjligt. Man kan smältspinna polymerfibrer från plastblandningar som innehåller elektriskt ledande polymer.
Man kan även blanda i den elektriskt ledande polymeren i en bestrykningspasta, som man belägger en textil med. På så sätt får man en elektriskt ledande yta.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mikael Skrifvars, professor, Institutionen Ingenjörshögskolan
E-post: mikael.skrifvars@hb.se
Telefon: 033-4354497
Mobiltelefon: 0708-196146
Weronika Rehnby, universitetsadjunkt Institutionen Textilhögskolan
E-post: weronika.rehnby@hb.se
Telefon: 033-4354166
En kraftig ökning av utländska direktinvesteringar och gränsöverskridande förvärv och fusioner har förändrat det svenska näringslivet. Var femte svensk i näringslivet arbetar idag i ett utlandsägt företag. Utländska institutionella investerare står för runt en tredjedel av ägandet på Stockholmsbörsen.
Detta leder till att aktieägarvärde ges alltmer utrymme i media och i företagens kommunikation. Tommy Borglund vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS) har genomfört en studie över fyra svenska företag som snabbt blir mer internationella genom förvärv och fusioner. Studien visar på förändringar av företagens intressentrelationer.
− I de fyra fallen uppfattas aktieägarna få en högre prioritering än tidigare. Det sker på två sätt, dels genom ett ökat inflytande från aktiemarknaden gentemot företagets ledning, dels genom att nya finansiella styrsystem införs i organisationen, säger Tommy Borglund.
Detta kan sägas illustrera en ökad ”aktieägarvärdesorientering”. Efter debatten om en förtroendekris i det internationella näringslivet har utvecklingen dock balanserats av en ny medvetenhet om vikten av att uppfattas som ett företag med god etik i form av utvecklade strategier för företagets sociala ansvar. Det är en ”upplyst aktieägarvärdesorientering” där goda relationer med företagets intressenter ses som en förutsättning för att på lång sikt maximera värdet på företaget.
Kontaktinformation
Tommy Borglund, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 95 92 / 0708-911 548
E-post: tommy.borglund@hhs.se
– Här finns bland annat en stor session kring städernas klimat- och miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv. Frågor om mångkulturalism, rumsliga gränser och lokala identiteter återkommer på varierande sätt i flera av de större sessionerna. På agendan finns också frågan om hur modern IT kan användas vid internationella jämförelser av städers utveckling över tid, säger Lars Nilsson, professor i historia, särskilt stads- och kommunhistoria, och arrangör till konferensen.
Journalister är välkomna att ta del av sessionerna.
Kontaktinformation
För ytterligare information om konferensen:
Lars Nilsson, professor, Stads- och kommunhistoriska institutet, Stockholms universitet,
tfn 08-16 33 94, e-post lars.nilsson@historia.su.se, webbsida www.urbanhistory.su.se
Anmälan kan göras vid konferensdisken, kontaktperson Bo Eriksson, mobil 070-267 66 42
För övriga frågor, kontakta kansliet:
Tfn 08-674 71 18, e-post urbanhistory@su.se
Hypofysen är en del i hjärnan där flera viktiga hormoner produceras, bland annat tillväxthormon. Brist på tillväxthormon medför ökad risk för hjärtinfarkt, stroke, diabetes och benskörhet.
I studien fick ett hundratal vuxna patienter under uppemot tio års tid injektioner med tillväxthormon. Patienterna blev avsevärt bättre. Kroppsfettet minskade, muskelmassan och bentätheten ökade och blodfetterna blev bättre.
– Vissa variabler ökade i genomsnitt fem eller sex procent per år, medan andra variabler kunde öka mycket mer än så. Det rör sig om signifikanta förbättringar, säger läkaren Galina Götherström.
När människan åldras producerar kroppen betydligt mindre tillväxthormon och läkarna har därför tidigare antagit att äldre patienter med hypofyssjukdom inte blir hjälpta av tillväxthormonbehandling. Men för första gången visar Galina Götherström i sin avhandling att muskelstyrkan hos äldre patienter blir betydligt bättre med långvarig behandling.
– Vi kunde se en ökning eller en normalisering av muskelstyrkan i de flesta muskelgrupper, framför allt på benen. De äldre personerna i studien förbättrade dessutom sin kroppssammansättning, säger Galina Götherström.
Enligt tidigare forskning svarar män med hypofyssjukdom bättre på behandling med tillväxthormon än kvinnor, men i denna studie var effekten lika god för kvinnorna som för männen.
– Jag tror att kvinnor kan ha fått för låga doser av tillväxthormon i de föregående studierna och behandlingstiden kan ha varit för kort för att kunna se alla effekter av behandlingen, säger Galina Götherström.
Avhandlingen visar också att en liten dos tillväxthormon kan räcka för att de positiva effekterna ska hålla i sig. Under studiens slutskede fick de vuxna patienterna mindre än hälften av de doser som barn med hypofyssjukdom får i genomsnitt.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Long-Term Effects of Growth Hormone Replacement Therapy in Growth Hormone Deficient Adults
Avhandlingen försvaras fredagen den 8 september, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Galina Götherström, leg läkare, telefon: 031-342 70 57, 070-600 28 10, e-post: galina.gotherstrom@medic.gu.se
Handledare:
Docent Johan Svensson, telefon: 031-741 17 12, 076-856 31 40, e-post: johan.svensson@medic.gu.se
Professor Bengt Åke Bengtsson, telefon: 031-342 26 86, e-post: bengt-ake.bengtsson@medic.gu.se
Orsakerna är flera. Men en förklaring är en osäkerhet hos pedagogerna om vad det innebär för förskolans arbete att Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Pedagogernas osäkerhet kan förstås mot bakgrund av en samhällsutveckling med ökade klyftor, segregation och arbetslöshet, där människor med utländsk bakgrund är särskilt utsatta. Detta har inneburit att människors kulturella bakgrund har kommit att ses som ett hinder för en lyckad utbildning och integration. Ett mångkulturellt arbetssätt har i dessa sammanhang därför kopplats samman med förskolor/skolor i så kallade problemområden.
Detta innebär ett dilemma för pedagogerna som enligt läroplanen för förskolan skall utgå från samhällets kulturella mångfald som något positivt och berikande. Konsekvenserna blir att pedagogerna lyfter fram neutrala kulturella uttryck som mat, sånger och ramsor, men undviker områden som berör värderingar och normer samt barnens och familjernas identitet.
Det är här viktigt att se att det inte finns något facit för hur ett ”mångkulturellt” arbetssätt skall genomföras, utifrån den forskning och kunskaper som finns i Sverige. Men vad som går att säga är att förståelsen av vad som avses med kulturell mångfald bör ses ur ett vidare perspektiv än traditioner, mat, och sånger, etc. Annars riskerar ett mångkulturellt arbetssätt att inte bli något annat än ett innehåll som döljer sociala och strukturella orättvisor och som i värsta fall förstärker den sociala, ekonomiska och kulturella uppdelningen mellan vi och dom.
Författare: Johannes Lunneblad, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Förskolan och mångfalden. En etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område.
Handledare: Professor Lars Gunnarsson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Opponent Professor Pirjo Lahdenperä, Södertörns Högskola
Disputation: Fredagen den 8 september 2006, Pedagogen (Sociala huset)
Kontaktinformation
Johannes.Lunneblad@ped.gu.se, 031-7732058, 073 949 35
Jörgen Tholin har i sin avhandling om betygssystemet: ”Att kunna klara sig i ökänd natur”. undersökt de lokala betygskriterier som används för år åtta i grundskolan. Han har försökt närma sig texterna utifrån 14-åringarnas perspektiv.
Skolverket har formulerat nationella mål och betygskriterier för avgångsbetygen i nian, men inte för elevernas betyg i åttan.
Varje skola ska självständigt formulera på vilka grunder åttornas betyg ska sättas. Det gör skolorna på vitt skilda sätt.
Det nya målrelaterade betygssystemet med G, VG och MVG användes för första gången i grundskolan1996.
Jörgen Tholin samlade då in lokala dokument från 93 skolor. Han återvände till samma skolor 2005, för att se hur dokumenten ändrats över tid. Kriterierna skilde sig kraftigt sinsemellan. 25 procent av skolorna saknade betygskriterier i ett eller flera ämnen.
Under de tio år som betygssystemet använts har gränsen för G flyttats nedåt på många skolor.
Trots att betygen enbart ska bedöma elevernas kunskaper använder många skolor kriterier som att eleverna ska ha en positiv attityd till ämnet, eller vara på gott humör.
Dokumenten ska vara enkelt tillgängliga för elever och föräldrar, men det är tvärtom på många skolor. Vissa lärare ser betygskriterierna som sin privata egendom – på en skola vägrade lärarna till och med att lämna ut dokumenten till sin rektor.
Kriterierna är ibland skrivna på ett svårtillgängligt språk eller slarvigt sammanställda.
Avhandlingens titel ”Att kunna klara sig i ökänd natur” är ett citat ur en skolas mål för ämnet Idrott och hälsa år åtta. Skolan har kvar samma felskrivning 2005 som den hade 1996 när Jörgen Tholin gjorde sin första granskning.
Det arbetskrävande betygsystemet har tagit kring en miljon av lärarnas arbetstimmar i anspråk under årens lopp, uppskattar Jörgen Tholin. Han betonar att det inte är lärarna som gör fel, det är systemet i sig som inte ger förutsättningar för att sätta likvärdiga betyg i åttan.
Samtidigt ser han positiva förändringar mellan 1996 och 2005, inte minst för lärarna en mer medveten diskussion om betyg och bedömning idag än för tio år sedan.
Jörgen Tholin tror att det bara finns en möjlighet att få mer likvärdiga betyg.
– Om vi ska ha betyg i grundskolan så hoppas jag att vi får centrala kriterier för alla år där eleverna ska få betyg, precis som det redan fungerar på gymnasiet.
Jörgen Tholin forskar vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet och arbetar som vicerektor på Högskolan i Borås.
Hans licentiatuppsats En roliger dans – som avhandlingen bygger vidare på – fick stor uppmärksamhet när den publicerades 2003.
Jörgen Tholin har själv arbetat som grundskollärare i svenska och engelska på Stenbocksskolan i Ulricehamn. Han inledde sin forskning om betyg efter att han och hans kolleger brottats med stora svårigheter när de för första gången skulle betygsätta eleverna enligt det nya systemet.
Författare: Jörgen Tholin, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Att kunna klara sig i ökänd natur. En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system
Handledare: Professor Torgny Ottosson, Högskolan i Borås samt Högskolan i Kristianstad
Disputation: Onsdagen den 6 september 2006, kl 13.00 i sal M202, Högskolan i Borås
Opponent: Docent Per Gerrevall, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet
Kontaktinformation
Kontakt: jorgen.tholin@hb.se, 033-4354114, 0709-104114
– Det är med blandad glädje som vi konstaterar att antagningspoängen blev rekordhög i år, säger Karl-Olof Hammarkvist, prorektor och chef för civilekonomprogrammet vid HHS. Å ena sidan får vi in verkliga toppstudenter, å andra sidan kanske vi måste tillämpa lottning nästa år. Odelat positivt är dock att 40 procent av de inskrivna är kvinnor.
Nästan 3000 personer sökte till HHS:s ekonomprogram i våras. David Risselborn från Östersund var en av dem. Han gick ut gymnasiet med 20,0 i slutbetyg och blev överraskad när han först hamnade på reservlistan. Men under sensommaren fick han sedan information om att han antagits som en av 275 studenter.
– Det var till en början lite svårt att begripa att jag faktiskt blivit antagen eftersom jag först stod på reservlistan, säger David. Nu känns allt fantastiskt och jag är enormt glad att få denna möjlighet, även om vägen hit varit minst sagt slingrig!
I år skrevs den 21 000:e studenten in på civilekonomprogrammet räknat från 1909 då Handelshögskolan i Stockholm grundades.
Kontaktinformation
Karl-Olof Hammarkvist, prorektor och chef för civilekonomprogrammet vid HHS
Tel: 08-736 9048
E-post: karl-olof.hammarkvist@hhs.se
David Risselborn, nyantagen civilekonomstudent vid HHS
Tel: 073-804 42 41
Det metabola syndromet – ett sammanfattande namn på en bild av störd sockerreglering, högt blodtryck, höga blodfetter och fetma – ökar ju mer man snusar visar den här studien, som publiceras i Scandinavian Journal of Public Health.
I Västerbottens län inbjuds sedan 1990-talets början alla medelålders till en hälsoundersökning det år man fyller jämna 40, 50 och 60 år. Förutom mätning av längd, vikt, blodtryck, blodsocker- och blodfettvärden fyller deltagarna i en omfattande enkät om livsvillkor och levnadsvanor. Till och med 2006 har sammanlagt 75 000 personer deltagit i Västerbottens hälsoundersökningar. Av de ca 25 000 personer som undersöktes under femårsperioden 1990-1994 återkom 16 500 när de på nytt inbjöds till en hälsoundersökning 10 år senare. Trots att forskarna tog hänsyn till skillnader i kön, ålder, fysisk aktivitet, utbildningsnivå samt alkoholproblem och känd ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom och diabetes visade den statistiska analysen ändå 60 % ökad risk för metabolt syndrom hos dem som var storsnusare (definierat som minst fyra dosor snus/vecka) vid den första hälsoundersökningen. En granskning av vilka komponenter av metabolt syndrom som snuset påverkade, visade att ökande snusning främst ökar risken för fetma och förhöjda blodfetter (triglycerider).
Rapporten, som är den första stora långtidsstudien kring snus och metabolt syndrom, visar att det är nödvändigt med stor vaksamhet kring snusets hälsoeffekter. Rökningens risker är odiskutabelt större än snusets. Men Umeåstudien visar att det är alltför tidigt att blåsa faran över för snusets del. Även om studien visar att hög snuskonsumtion ökar risken för metabolt syndrom, behövs ytterligare forskning kring vilka mekanismer som kan förklara de nya resultaten.
Fler upplysningar kan lämnas av
Margareta Norberg, doktorand, Epidemiologi och Folkhälsovetenskap, Umeå universitet.
Tel: 090-785 33 43
Epost: margareta.norberg@epiph.umu.se
Lars Weinehall, docent, Epidemiologi och Folkhälsovetenskap, Umeå universitet
Tel: 070-564 46 52
Epost: lars.weinehall@epiph.umu.se
Artikeln har titeln ”Contribution of Swedish moist snuff to the Metabolic Syndrome – a Wolf in Sheeps Clothing?”. Författare är Margareta Norberg, Hans Stenlund, Bernt Lindahl, Kurt Boman och Lars Weinehall, samtliga vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Att ersätta en förlorad tand med en tandprotes kan ta lång tid. Patienten måste vänta flera månader innan titanskruven är så stabil att protesen kan fästas i munnen, i alla fall med den äldre släta titanskruven.
De senaste åren har nya skruvmodeller dykt upp på marknaden. Ytmodifierade titanskruvar har blivit allt vanligare.
– Vissa patienter har sämre benförhållanden än andra, och då behöver vi se till att implantatet verkligen fäster som det ska och att läkningstiden blir så kort som möjligt. Då är det bra att det finns alternativ till de traditionella ytsläta skruvarna, säger tandläkaren Patricia Miranda-Burgos.
Patricia Miranda-Burgos visar nu i djurstudier att både skåror och oxiderad yta gör att implantatet blir stabilare och läker bättre. I flera olika studier jämför hon släta skruvar med skårade och oxiderade skruvar. Totalt ingår 327 titanskruvar i undersökningarna.
Studierna visar på en tydlig skillnad mellan ytmodifierade och släta implantat. Vid en slät skruv bildades det nya benet in mot skruven från omgivande ben, men vid den oxiderade ytan kunde benbildningen också starta direkt på ytan.
– På oxidskiktet kunde vi först se ett tunt mörkfärgat lager som så småningom populerades av benproducerande celler. Bentillväxten skedde på så sätt från olika håll och implantatet kunde därför läka in snabbare, säger Patricia Miranda-Burgos.
Avhandlingen visar att benbildningen gärna börjar i skårorna på gängan. På så vis kan skåran styra hur benet ska växa runt skruven. Genom att mäta resonansfrekvens och kontrollera implantatets stabilitet drar Patricia Miranda-Burgos också slutsatsen att implantatet blir som mest stabilt om skårorna är 0,11 mm breda.
– Om skårorna är för breda fäster inte benet tillräckligt hårt mot ytan och om implantatet. Om skårorna är för smala blir benet i skåran inte tillräckligt tåligt.
Behandlingen med de gamla släta titanskruvarna är visserligen tidskrävande, men fördelen är att de är vetenskapligt testade och väldokumenterat säkra.
– Flera kliniska studier har visat att oxiderade implantat läker bättre och har bättre lyckandefrekvens än släta, men när det gäller skårade skruvar har det än så länge bara gjorts djurexperimentella studier som bevisar att de är bättre. Vi behöver också kliniska studier med patienter för att bekräfta att det verkligen fungerar så bra, säger Patricia Miranda-Burgos.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för odontologi, avdelningen för biomaterialvetenskap
Avhandlingens titel: On the influence of micro- and macroscopic surface modifications on bone integration of titanium implants
Avhandlingen försvaras fredagen den 1 september, klockan 13.00, föreläsningssalen, avdelningen för biomaterialvetenskap, Medicinaregatan 8B, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Patricia Miranda-Burgos, leg tandläkare, telefon: 031-773 29 66, 070-275 85 75, e-post: patricia.miranda-burgos@biomaterials.gu.se
Handledare:
Professor Lars Sennerby, telefon: 031- 773 29 65, e-post: lars.sennerby@biomaterials.gu.se
Docent Lars Rasmusson, telefon: 031- 773 29 66, e-post: lars.rasmusson@biomaterials.gu.se
