– Det är ett dilemma att de som drar nytta av dammarna oftast inte är desamma som förlorar på dem, säger Sture Blomgren, Formas tf generaldirektör. Det kan vara svårt att förstå alla konsekvenser av ett dammbygge och att det inte alltid är den bästa lösningen.
I över tusen år har människan byggt dammar för att kontrollera vattnet i tid och rum. Dammarna tämjer vattnet. De ger oss vatten på människans villkor. I dagens globala vattenkris kan användning av dammar med olika funktioner bli en viktig del av lösningen. Men dammarna måste byggas med kunskap och med omsorg om natur och människor. Då kan de bli avgörande för mänsklighetens överlevnad och komfort. Dammar som används till olika ändamål på en och samma gång kan skapa konflikter – dammar som ska skydda mot översvämningar ska ha tomma magasin medan dammar för bevattning bör ha fulla magasin. Detta är en av de utmaningar som behöver lösas.
Bokens 14 avsnitt har skrivits av forskare och handlar om dammar för att tämja, utnyttja och skydda oss mot vatten. Umeå universitet har samlat information om dammar i 292 av världens stora flodsystem. Det är viktig baskunskap för den fortsatta utbyggnaden och inför framtida klimatförändringar. Projektet beskrivs i bokens första kapitel.
Dams under Debate är Formas tredje bok om vatten och lanseras i samband med World Water Week i Stockholm. De två tidigare utgivna böckerna inom området är ”Water research – what´s next?” från år 2004 samt ”Groundwater under threat” från år 2005.
Boken kostar 100 kronor inkl moms och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se eller från Kundtjänst
Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post: formas.ldi@liber.se. Recensionsexemplar kan beställas från Formas, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Birgitta Johansson, birgitta.johansson@formas.se, 08-775 40 03, Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 08, 0733-50 31 61
Ammoniumkväve är ett av våra viktigaste näringsämnen och förekommer ofta i konstgödsel. Eftersom kväveutsläppen till största delen kommer från åkermark och förbränning av fossila bränslen, minskas inte miljöbelastningen lika effektivt genom rening i reningsverk som för fosfat, som till stor del kommer från hushåll och industrier. Resultatet blir att våra kustnära hav och sjöar drabbas av algblomning och igenväxta vikar där kväve begränsar tillväxten. Något som i förlängningen kan orsaka syrebrist på bottnarna.
För att kunna kartlägga när och hur näringsämnen omsätts och rör sig från land till hav krävs bra mätmetoder. De metoder som används i dag är otillräckliga, och det är särskilt svårt att mäta omsättningen i mindre skala samt förändringar över tid. Till exempel hur näringsämnet tas upp av växter eller sugs upp av jorden.
Niklas Strömberg presenterar i sin avhandling en ny, optisk mätteknik för mätning av ammoniumkväve i mark och vatten. Metoden går ut på att översätta koncentrationen av ämnet till ljus i en plastfilm (optod) som sätts i kontakt med det objekt man vill studera. Färgintensiteten hos plastfilmen är relaterad till ämnets koncentration och fotograferas med en digitalkamera över tiden. Bilden (ca 200 000 mätpunkter) kan tas kontinuerligt med cirka tre minuters mellanrum, att jämföra med dagens teknik där man tar ett prov (1 mätpunkt) och provsvaret kommer inom några dagar. Tekniken har gett bilder på hur ammoniumkväve rör sig runt växtrötter och omsätts över tiden.
Den nya metoden kan genom enkla förändringar i filmens sammansättning även anpassas till en mängd andra näringsämnen, som till exempel kalium, nitrat och troligtvis även för fosfat. Tekniken kan också användas för miljöövervakning över relativt stora områden genom att applicera filmen på optiska fibrer.
– Avbildande och fiberoptiska optoder kommer i framtiden att erbjuda snabba och effektiva kontinuerliga analyser av en mängd olika ämnen, vilket gör det möjligt att kartlägga hur de sprids och omsätts i stor såväl som liten skala, säger Niklas Strömberg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Niklas Strömberg
Institutionen för kemi
Tel: 031-772 2784
E-post: niklasst@chem.gu.se; Webb: www.niklasstromberg.info
Handledare: Stefan Hulth, tel: 031-772 2782, e-post: stefanhu@chem.gu.se
Avhandlingen har titeln: “Imaging Optodes”
Disputationen har ägt rum.
Prissumman är 250 000 kronor. Dessutom får tre andra verksamheter inom KI/SLL hedersomnämnanden.
I motiveringen skriver KI/SLL:s ledningsgrupp att de åtgärder som Reumatologkliniken genomför är resultatinriktade och grundas i en insikt om generella strukturfrågors betydelse, med positivt attitydarbete, nätverksbyggande och gemensamma satsningar till kvinnliga forskares fördel.
Klinikens långsiktiga och konsekventa arbete för att generera det goda klimatet för forskning och i synnerhet skapa förutsättningar för kvinnliga kliniska forskare har innefattat:
• En tydlig och uttalad vision hos ledningen att skapa ett gott klimat för god klinisk forskning.
• En genomtänkt strategi för att möjliggöra väl strukturerad ledighet från kliniskt arbete för att bedriva forskning av hög kvalitet.
• Uppbyggnad av en infrastruktur som stöder klinisk forskning.
• Skapande av en kritisk massa av kvinnliga forskare och ett medvetet organiserat informellt kvinnligt nätverk.
Norra Stockholms Psykiatri får ett hedersomnämnande för goda attityder till forskning i anslutning till klinik samt konsekvent, tydligt och aktivt frigörande av tid för de medarbetare som är registrerade doktorander.
Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset får ett hedersomnämnande för en uppbyggnad av infrastruktur med tydligt fokus på stöd av kliniska forskare, med inrättande av forskningsservice med forskningskoordinator, statistiker, IT-stöd, interaktionsytor och arbetslokaler utan uttag av extra avgifter från den enskilde forskaren.
Gastrocentrum/medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, får ett hedersomnämnande för ett tydligt stöd av forskande kliniker, genom positiva attityder till såväl forskning som familjebildning, en stödjande infrastruktur och en tydlig premiering av forskningsaktivitet genom aktiv lönesättningspolicy.
Priset delas ut under onsdagen av Karolinska institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson och landstingsrådet Dag Larsson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anders Fridell, presschef Landstingsstyrelsens förvaltning, Stockholms läns landsting
Tfn: 08 – 737 42 02 eller 070 – 737 42 02
E-post: anders.fridell@sll.se
Katarina Sternudd, pressekreterare Karolinska Institutet
Tfn: 08 – 524 838 95 eller 070 – 224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Jörgen Tholin på Högskolan i Borås har forskat om de lokala betygskriterier som används för år åtta i grundskolan.
– De skiljer sig kraftigt mellan olika skolor, säger han.
Vårt målrelaterade betygssystem med G, VG och MVG användes för första gången i grundskolan 1996. Då ersattes 1-5-skalan och det utskällda normrelaterade betygssystemet där eleverna jämfördes med varandra.
Skolverket har formulerat nationella mål och betygskriterier för avgångsbetygen i nian, men eleverna får sitt första betyg vid slutet av höstterminen i åttan.
Varje skola ska självständigt formulera på vilka grunder åttornas betyg ska sättas.
– Tanken var att skolorna skulle sätta sig tillsammans med eleverna och gemensamt bestämma vilka mål man skulle uppnå under terminen. Istället har lärarna själva formulerat kriterierna.
Jörgen Tholin samlade in lokala dokument med mål och betygskriterier från 93 skolor 1996. Han återvände till samma skolor 2005.
Skolornas betygskriterier skiljer sig kraftigt åt. Några har inga kriterier alls – var fjärde skola saknar helt betygskriterier i ett eller flera ämnen.
Under de tio år som betygssystemet använts har gränsen för G flyttats nedåt på många skolor. Trots att Jörgen Tholin främst är kritisk mot systemet och anser att lärarna fått ett omöjligt uppdrag har han reagerat på att en del lokala mål och kriterier är så svåra att förstå.
– Vissa kriterier för G har nästan ett löjets skimmer över sig. I en skolas kriterier för engelska i åttan står det till exempel att eleverna ska kunna kroppsdelar, vilket är något av det första man brukar lära sig när man börjar med engelska.
Betygen ska enbart bedöma elevernas kunskaper. Ändå använder många skolor kriterier som att eleverna ska ha en positiv attityd till ämnet, eller vara på gott humör.
– Ibland verkar det som om lärarna har gjort någon sorts önskelista för hur det ska vara på jobbet… Självklart vill man gärna ha glada elever, men humöret ska inte slå igenom i betyget. Betygen ska inte heller användas som hot eller straff för den som inte uppför sig som läraren önskar.
Dokumenten ska vara enkelt tillgängliga för elever och föräldrar, men det är tvärtom på många skolor. Vissa lärare ser betygskriterierna som sin privata egendom – på en skola vägrade lärarna till och med att lämna ut dokumenten till sin egen rektor.
– Det var förstås ett undantag.
Ofta är det svårt för elever och föräldrar att få reda på hur lärarna resonerar när de sätter betyg.
– Jag har försökt läsa dokumenten ur elevens perspektiv och många är skrivna på ett obegripligt sätt. Språket är svårtillgängligt, författarna utelämnar information eller har med alldeles för mycket information. Lärarna verkar nästan ha skrivit dem för sin egen skull, inte för att någon annan ska läsa dem.
Kriterierna är ibland slarvigt sammanställda. Avhandlingens titel ”Att kunna klara sig i ökänd natur” är ett citat ur en skolas mål för ämnet Idrott och hälsa år åtta. Skolan har kvar samma felskrivning 2005 som den hade 1996 när Jörgen Tholin gjorde sin första granskning.
Jörgen Tholin har själv arbetat som grundskollärare i svenska och engelska på Stenbocksskolan i Ulricehamn. Han inledde sin forskning om betyg efter att han och hans kolleger brottats med stora svårigheter när de för första gången skulle betygsätta eleverna enligt det nya systemet.
Det arbetskrävande betygsystemet har tagit kring en miljon av lärarnas arbetstimmar i anspråk under årens lopp, uppskattar han. De flesta lärare är ambitiösa och vill göra sitt bästa.
Efter kritik från Riksrevisionen som granskat betygen gjorde Skolverket några uttalanden i frågan om betygsättning i grundskolan . Skolverket hävdade då bland annat att problemen berodde på att den nya lärarutbildningen inte utbildade studenterna i hur man sätter betyg.
– Det var inte sant, eftersom nästan inga lärare hade utexaminerats från den nya utbildningen. Men Skolverket flyttade fokus från sig själva till lärarna.
Den förra normrelaterade betygsskalan debatterades hett bland politiker och i media. 1-5-skalan där en viss procentandel elever skulle få ett visst betyg var kritiserad och många längtade efter ett nytt system.
Men trots att vårt målrelaterade betygssystem funnits i tio år nu, diskuterar ingen hur systemet fungerar.
Skolverket har inte gjort någon ordentlig utredning, och ingen politiker har heller tryckt på för att betygen i åttan ska utredas ur likvärdighetsperspektiv. Politikerna debatterar huruvida betygen ska komma i trean, sjuan eller åttan, inte på vilka grunder de ska sättas eller hur man ska kunna sträva mot rättvisare betyg.
Att debatten om det svenska betygssystemet inte existerar förvånar Jörgen Tholin.
– Som politiker borde man ha ett ansvar för de beslut man tagit, kunna ställa sig vid sidan och se hur systemet har fungerat. Hade politikerna verkligen tänkt ge så mycket makt åt enskilda lärare? Och ingen har heller svarat på den mest grundläggande frågan: Varför ska vi ha lokala kriterier överhuvudtaget?
Kanske beror tystnaden på att varken politiker, elever eller föräldrar känner till hur systemet fungerar. Jörgen Tholin misstänker att svenska politiker inte har en aning om att det inte finns nationella mål och betygskriterier för åttan.
Känner elever och föräldrar till hur systemet fungerar, tror du?
– Nej. Nästan ingen är medveten om att deras betyg kanske hade sett annorlunda ut om de gått i en annan skola. Vi svenskar har en väldig tilltro till myndigheter och tror att allt är centralt reglerat och genomtänkt.
Avhandlingen visar en mörk bild av tillståndet. Finns det några positiva förändringar mellan 1996 och 2005?
– Ja. De allra värsta exemplen är bortrensade från skolorna, till exempel slarviga betygskriterier som någon rafsat ner för hand. Många lärare har jobbat oerhört mycket med kriterierna under dessa år. Frågan är om det är rimlig resursanvändning att lägga ner alla dessa arbetstimmar.
Vad kommer då att hända med betygssystemet i framtiden?
– Om vi ska ha betyg i grundskolan så hoppas jag att vi får centrala kriterier för alla år där eleverna ska få betyg, precis som det redan fungerar på gymnasiet. Det finns ingen chans att få likvärdiga betyg annars.
Text: Lena Kvist
Fakta:
* 93 skolor var med i undersökningen 1996. 85 av skolorna finns med i uppföljningen 2005.
* Var fjärde skola saknar lokala betygskriterier i ett eller flera ämnen
* Var femte skola har inte betygskriterier för MVG, trots att hela betygsskalan G, VG och MVG ska användas även i åttan.
* Jörgen Tholin har tidigare skrivit licentiatuppsatsen ”En roliger dans”, som fick stor uppmärksamhet när den publicerades 2003.
—
Fakta:
Jörgen Tholin disputerar den 6 september klockan 13.00 i sal M202 på Högskolan i Borås.
Avhandlingen är skriven vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Handledare: Professor Torgny Ottosson, Högskolan i Borås samt Högskolan i Kristianstad
Opponent: Docent Per Gerrevall, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet
Kontaktinformation
jorgen.tholin@hb.se, 033-4354114, 0709-104114
Frågan om skolval berör inte bara de vuxna, som formellt är de som väljer skola för sina barn, utan det är i hög grad en väsentlig del i barnens identitetsarbete. Katarina Gustafson har i sin avhandling jämfört 11-12-åringars identitetsskapande i två olika stadsdelar; ett egnahemsområde och ett multikulturellt område. Hon visar att barnen förhåller sig till rådande områdesdiskurser – de sätt på vilka man diskuterar och förstår sitt eget och andras bostadsområde – och därmed blir delaktiga i att konstruera både skolor och områden som så kallade ”no-go-areas”. Segregation visar sig vara en process där olika aktörer, även barn, är delaktiga i att skapa och upprätthålla en rumslig åtskillnad mellan olika grupper. I den processen ingår skapandet av ”vi” och ”dom” – något som förstärker skillnader mellan olika grupper oavsett om det sker på en skolgård eller i en förorts olika stadsdelar.
– Det var så oerhört tydligt att segregation är en process. Barnen i egnahemområdet var oerhört uppfyllda av skolvalet, medan det för barnen i det multikulturella området inte ens var en fråga, säger Katarina Gustafson.
Svaren på till synes enkla frågor som ”var barnen brukar vara eller inte vara, vilka som är deras favoritplatser, vad de gör vid de olika platserna och tillsammans med vilka” ger i Katarina Gustafsons studie inblick i de komplexa processer som identitetsarbete utgör. I analyserna studeras barns agerande och berättelser, i form av fotografier, intervjuer och kartor.
Studien bygger på ett flerårigt fältarbete i en förort med segregerade skolor och stadsdelar. Barn tillbringar stor del av sin vardag i skolan och stadsdelen. Här samspelar de med andra – både barn och vuxna – på lektioner och raster, på väg till och från skolan, i parker och köpcenter. Skolan och stadsdelen är sammanhang som på många sätt är väsentliga i barns liv, som har många beröringspunkter och som påverkar varandra.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Katarina Gustafson, tel: 018-471 16 82, 0708- 288 360 eller via e-post: katarina.gustafson@ped.uu.se
Vissa elakartade hjärntumörer som kan drabba både vuxna och barn tror man uppstår från hjärnans stamceller (omogna celler). Dessa tumörer har mycket dålig prognos, trots intensiva forskningsinsatser. Det finns flera likheter mellan hjärnans stamceller och cancerceller; de växter snabbt, kan spridas i vävnaden och kan bilda flera olika sorters celltyper. Celler med stamcellsliknande egenskaper har också kunnat isoleras från patienter med hjärntumörer vilket stärker sambandet. Det finns signalvägar som styr tillväxt och mognad i normala celler och som i förändrad form kan bidra till att cancer uppstår. Det kan t ex ske genom onormal celldelningskapacitet då stamcellerna istället borde sluta dela sig och mogna till funktionella celltyper i hjärnan. En sådan signalväg är stimulering med tillväxtfaktorn PDGF (platelet-derived growth factor). Denna molekyl har tidigare kunnat kopplas till hjärntumörer.
Den aktuella studien visar tydligt att stamceller från hjärnan använder sig av PDGF för att reglera sin tillväxt under normala förhållanden och att denna reglering är viktig för balansen mellan stamcellers celldelning och deras mognad till bl a nervceller.
– Om vi ökade dosen PDGF i en stamcellsodling blockerades mognadsprocessen, som normalt leder till ett stopp för fortsatt celldelning. Om vi tvärtom blockerade PDGF på kemisk väg snabbades mognadsprocessen på. Stamcellerna slutade då att dela sig och antog direkt egenskaper hos mogna hjärnceller, säger Karin Forsberg-Nilsson, som lett studien.
Med en ny metod, som utvecklats av forskare i Uppsala och kan detektera små mängder protein, kunde även produktion av PDGF från cellerna mätas. Att en cell kan stimulera sin egen tillväxt är ett fenomen som tillskrivits cancerceller. Det krävs dock ett flertal genetiska förändringar innan en cancer kan uppstå och det räcker sannolikt inte med att producera för mycket PDGF för att orsaka en hjärntumör, menar Karin Forsberg-Nilsson.
– Men vår hypotes är att om balansen förskjuts mot omogna celler kan en ökad mängd förstadieceller utgöra en grogrund för omvandling till cancerceller.
Forskningen syftar till att bättre förstå hur hjärntumörer uppkommer, med det långsiktiga målet att hitta nya diagnostiska verktyg och behandlingsmetoder. Kunskap om hur normala stamceller reglerar sin tillväxt innebär möjligheter att hitta nya vägar att blockera oönskad celldelning.
Kontaktinformation
För mer information: Karin Forsberg-Nilsson, mobil: 070-373 45 18 eller via e-post: karin.nilsson@imbim.uu.se
Den årliga forsknings- och tillämpningskonferensen i Logistikföreningen PLANs regi hålls denna gång på Högskolan Väst, Campus Trollhättan.
– Det utmärkande för konferensen är kopplingen mellan forskning och praktisk tillämpning. Forskningsresultaten som presenteras är tämligen jordnära, säger Oskar Jellbo, konferensansvarig och universitetslektor i industriell logistik vid Högskolan Väst.
Konferensens tema är ”Effektivitet och samverkan i försörjningskedjor”.
– Samverkan är svårt och är inget självändamål. Det intressanta är när man genom samverkan inom och mellan företag når en ökad effektivitet, säger Oskar Jellbo.
Lars Pejryd från Volvo Aero och adjungerad professor vid Högskolan Väst talar om samverkan i försörjningskedjor och dess roll i kompetens- och innovationsförsörjning.
Ett av konferensens underteman är outsourcing. En session visar hur motsatsen, insourcing, blir lönsammare än outsourcing tack vare processkalkylering och effektiv produktion. Exemplet är hämtat från företaget VBG i Vänersborg som tillverkar släpvagnskopplingar.
– Det finns risker med att separera utveckling och produktion inom företag. Beaktar man faktorer som kostnader för transporter, styrning och dessutom väger in ökade genomloppstider och försvårad kundanpassning kan insourcing visa sig mer lönsamt, säger Oskar Jellbo.
Effektivitet i form av ”lean production” tas upp i ett anförande där erfarenheter från vägen mot lean production på Thule Sweden presenteras. Erik Sveide från Saab Automobile talar om lean production på Saab.
Kontaktinformation
För fullständigt konferensprogram för PLAN:s konferens, se kalendarium på www.hv.se
Tid: onsdag 23 augusti, 08.30-16.40, torsdag 24 augusti, 08.30-13.30
Plats: Högskolan Väst, Campus Trollhättan, Gärdhemsvägen 4, Trollhättan, sal C118/C120
För mer information, kontakta Oskar Jellbo, 0520-223471, 0708-898483, oskar.jellbo@hv.se
Pressmeddelandet skickat av Torsten Arpi, Informationsavdelningen, 0733-975134, torsten.arpi@hv.se
Den typ av idiom som avhandlingsförfattaren behandlar i studien är verbalidiom, som består av ett verb och ett substantiv, till exempel break the ice och swim against the current. I undersökningen användes British National Corpus, som innehåller 100 miljoner ord modern brittisk engelska. Sökningar i korpusen gav över 7000 träffar som kategoriserades i kanoniska och icke-kanoniska former av idiom. De kanoniska formerna av idiom är de som finns nedtecknade i lexikon. Icke-kanoniska former avviker på något sätt från den kanoniska formen. Ungefär 1500 av träffarna innehöll icke-kanoniska former.
I studien behandlas ett antal icke-kanoniska former: Ellipser som midnight oil använt utan sitt kanoniska verb burn; ersättningar som kill two birds with one shock-horror proposal där det kanoniska substantivet stone är utbytt; bestämningar som swim against the political tide och keep one’s head down politically; avledningar som fence-sitter; passiver som humble pie had to be eaten, och omflyttningar som a sheep in wolf’s clothing.
Bestämningar av idiom har länge intresserat språkforskarna. Elisabeth Gustawsson föreslår i sin avhandling en alternativ modell för att mäta ett idioms genomskinlighet samt en indelning av bestämningar. Med hjälp av denna modell och det omfattande analyserade materialet kastas nytt ljus på bestämningar av idiom. Bland annat kan modellen användas för att förklara hur ordvitsar som the surgeon finds the operating tables turned fungerar.
Avledningar av idiom har uppmärksammats betydligt mindre inom idiomforskningen. I studien beskrivs utförligt substantiv som knitting-sticker och kite-flying, adjektiv som hell-raising, adverb som side-splittingly, och sammansatta verb som whistle-blow, avledda från verbalidiom.
De icke-kanoniska formerna diskuteras först utifrån hur de har skapats, därefter utifrån förekomst, och slutligen efter betydelse och funktion. Faktorer som underlättar och hämmar omvandling till icke-kanoniska former behandlas. En del resultat var lite oväntade, inte minst den stora mängden gränsfall, av vilka många diskuteras ingående. Undersökningens resultat är intressanta för alla som är intresserade av engelska.
Avhandlingens titel: Idioms Unlimited. A study of non-canonical forms of English verbal idioms in the British National Corpus.
Opponent: Professor Elisabet Engdahl, Göteborg
Disputationen äger rum lördagen den 2 september 2006 kl. 13
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Elisabeth Gustawsson, tel. 031-773 10 75 (arb), 0733-25 80 53 (mobil), e-post: elisabeth.gustawsson@eng.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Sjukdomar som astma och allergier blir allt vanligare i västvärlden och samtidigt menar många att vi lever allt mer stressade liv. Ny forskning från Karolinska Institutet ger nu ytterligare stöd för det många anat – att det finns viktiga kopplingar mellan psykiskt betingad stress och de komplicerade fysiska inflammationsreaktioner som kännetecknar allergier.
För att klargöra sambanden mellan stress och allergi har forskarna undersökt hur en större tentamen vid läkarutbildningen på Karolinska Institutet påverkar stressupplevelse, stresshormoner, immunsystem, och lungfunktion hos studenter med och utan allergi. De omfattande testerna genomfördes vid två tillfällen, först när studenterna befann sig i en lugn studieperiod utan någon tentamen i sikte och sedan strax före en stor tentamen. 22 studenter med hösnuva och/eller astma och 19 studenter utan sådan allergi deltog i undersökningen.
Forskarna kunde för första gången någonsin visa att en grupp celler som är mycket viktiga i människans immunsystem, så kallade regulatoriska T-celler, tycks öka kraftigt i antal som respons på psykisk stress. Regulatoriska T-celler är en sorts vita blodkroppar som kontrollerar aktiviteten hos en rad andra typer av immunceller. Ökningen sågs både hos de allergiska och icke-allergiska studenterna.
Studien visade också att de allergiska studenterna hade förändrade nivåer i blodet av en grupp inflammationsprodukter som kallas cytokiner. Hos de allergiska studenterna försköts cytokinbalansen mot ett mönster som är förknippat med allergisk inflammation medan det förblev normalt hos de icke-allergiska studenterna.
Enligt Mats Lekander och Caroline Olgart-Höglund som leder forskningsstudien kan det mycket väl finnas ett samband mellan de två fynden.
– Mycket tyder på att de regulatoriska T-cellerna är dysfunktionella hos allergiker. När människor blir stressade ökar de i antal och har normalt en anti-inflammatorisk verkan. Om detta inte fungerar hos allergiker skulle det kunna förklara den förändrade cytokinbalansen vi ser hos dem, säger Mats Lekander.
Publikation:
“Changes in immune regulation in response to examination stress in atopic and healthy individuals”
Höglund, C. Olgart, Axén, J., Kemi, C., Jernelöv, S., Grunewald, J., Müller-Suur, C., Smith, Y., Grönneberg, R., Eklund, A., Stierna, P. & Lekander, M
Clinical & Experimental Allergy 36 (8), 982-992
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mats Lekander, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Tel: 08-524 824 45 eller 070 389 33 41
E-post: mats.lekander@ki.se
Caroline Olgart Höglund, Institutionen för medicin, Solna
Tel: 08 517 706 63 eller 070-662 90 39
E-post: caroline.olgart@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Den aktuella studien, av docent Niklas Långström vid Centrum för Våldsprevention på Karolinska Institutet och Michael C. Seto i Toronto, Canada, omfattar 2450 slumpvis utvalda svenska män och kvinnor i åldern 18-60 år. 1996 svarade de på ett omfattande batteri av frågor om sexualitet och hälsa.
Kartläggningen visar bland annat att 13 procent av männen och fyra procent av kvinnorna blivit sexuellt upphetsade av att i hemlighet kika på när andra har sex. Fyra procent av männen och två procent av kvinnorna uppgav att de någon gång blivit upphetsade av att faktiskt blotta sitt kön för en främling. Uppgifterna kompletterar den bild man tidigare haft.
– Så gott som alla tidigare studier baseras på personer som sökt hjälp för exempelvis exhibitionism eller voyeurism eller på personer som dömts för brott med sådana inslag. Det riskerar att ge en snedvriden bild av dem med dessa sexuella beteenden. Den här studien är unik både till sin storlek och för att deltagarna är slumpvis utvalda svenskar i befolkningen, säger Niklas Långström.
Det fanns inte några enskilda dominerande riskfaktorer för dessa sexuella beteenden. De som tänt sexuellt på dessa – eventuellt kriminella – exhibitionistiska eller voyeuristiska handlingar var i övrigt huvudsakligen ”vanliga”, välanpassade medborgare. Däremot var det, förutom manligt kön, något vanligare att de hade psykiska problem och ett större alkohol- och drogintag. De var också generellt mer sexuellt intresserade och experimenterande än resten av befolkningen.
Publikation online: ”Exhibitionistic and Voyeuristic Behavior in a Swedish National Population Survey” av Niklas Långström och Michael C. Seto i Archives of Sexual Behavior nummer 35, 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Niklas Långström, docent, Centrum för Våldsprevention (CVP)
Tfn: 08-517 70 560 eller 070-425 41 33
E-post: niklas.langstrom@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Tid: Måndag den 4 september klockan 14.00 – 17.00
Plats: Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, Kräftriket, Philipssalen.
På seminariet medverkar bland andra:
Mikael Holmqvist, docent, Stockholms universitet.
Christian Maravelias, ekonomie doktor, Stockholms universitet.
Karin Johannisson, professor, Uppsala Universitet.
Anders Isaksson, journalist och författare.
Mats Börjesson, professor, Mälardalens högskola.
Seminariet inleds med presentationer av antologins teman av fyra av de medverkande författarna. Därefter följer en paneldiskussion med bland andra Karin Johannisson och Anders Isaksson om de problem och frågeställningar som antologin tar upp. Seminariet är relevant för dig som är intresserad av nya perspektiv på viktiga problem i den aktuella debatten och forskningen om hälsa och ohälsa i arbetsliv och samhälle.
Kontaktinformation
För frågor och anmälan:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Mikael Holmqvist, tfn 08-16 46 27, mobil 073-047 17 01 e-post mih@fek.su.se
Klangbotten i boken Oväntad död – förväntad sorg är berättelser från drabbade kvinnor. Den berättar om deras erfarenheter, men säger också något allmängiltigt om de sätt som död och sorg ges uttryck i Sverige idag. Britta Lundgrens perspektiv är etnologiskt och kulturvetenskapligt. Hon vill skapa en förståelse för vad som händer när människor skall fortsätta leva efter att ha drabbats av närståendes död.
– Det är angeläget att reflektera över sorgeprocesserna, säger Britta Lundgren, både teorierna om dem och hur sörjandet försiggår i vardagen. Döden nalkas eller döden rammar – den kommer in i vårt liv på olika sätt och följer människor på alla tider och alla platser.
När människor i boken berättar om sina upplevelser är det påfallande hur döden, trots sin iögonenfallande närvaro, ändå är fullständigt osannolik och omstörtande när den blir till verklighet i det enskilda levnadsödet. Britta Lundgren diskuterar därför både den närvarande och frånvarande döden för att förstå de kollektiva tankemönster som efterlevande aktualiserar i sina berättelser.
Forskning kring sorg och sörjande har dominerats av strömningar inom psykologi och psykiatri och koncentrerar sig på individernas känslor hellre än sociala och kulturella sammanhang. Men känslor är komplexa och människors upplevelser av sorg säger mycket om värderingar och trossystem som möjliggör och giltiggör denna sorts känslor. I varierande utsträckning möter de efterlevande utsagor, regler, förmaningar och påbud om hur man skall bearbeta, hantera och genomleva sorgen för att återfinna livets stadga.
– Det kulturella trycket kring sorg är starkt, ibland bedövande eller rentav förtryckande, förklarar Britta Lundgren. Sorgen har också en stark genusmärkning, det är kvinnors uttryck som huvudsakligen förmedlas och ibland förekommer också tydliga stereotypiseringar kring ”kvinnligt” och ”manligt” sörjande, stereotypiseringar som bidrar till att såväl kvinnors som mäns uttryck kring sorgen mäts och bedöms.
I studien diskuteras den terapeutiska kultur som i allt vidare utsträckning leder till att samhället och experter på olika sätt ges stort inflytande och stor tilltro när det gäller att hantera människors känslor. Har vi en övertro idag på att alltid kunna få hjälp eller guidning även i de svåraste av mänskliga erfarenheter? Leder i så fall denna övertro till att tilliten förläggs till myndigheter eller experter och vad händer då med tilliten till den egna personen och det nära sammanhanget, till de egna reaktionerna, handlingarna, tankarna?
Britta Lundgren är professor i etnologi vid Umeå universitet och dekanus vid dess humanistiska fakultet. Hennes forskning är huvudsakligen inriktad på det genusteoretiska fältet och Cultural Studies. Hennes doktorsavhandling (1990) hade titeln Allmänhetens tjänare. Kvinnlighet och yrkeskultur i det svenska postverket och senare har hon bland annat skrivit boken Den ofullkomliga vänskapen. En etnologisk studie av nutida vardagsrelationer (1995). Britta Lundgren har också varit redaktör för böckerna Akademisk kultur. Vetenskapsmiljöer i kulturanalytisk belysning (2002), Bestämma, benämna, betvivla. Perspektiv på politik, kön och sexualitet (2001) samt Familj och kön. Etnologiska perspektiv (1999).
Oväntad död – förväntad sorg. En etnologisk studie av sörjandets processer är ett delresultat i forskningsprojektet ”Tillit under omprövning. Överlevnad efter våldsbrott, sjukdom och olycksfall” och är utgiven vid Carlssons bokförlag . För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Britta Lundgren på
tel 090-786 62 43, 070-651 68 22 eller e-post britta.lundgren@kultmed.umu.se
Det innebär att 140 mjölkkor och lika många ungdjur kommer att avlivas och destrueras. Inget av djuren kommer att användas inom livsmedelsindustrin.
För snart ett år sedan kom det första utbrottet av salmonella av typen typhimurium bland mjölkkobesättningen på SLU:s försöksgård Mellangård i Alnarp. Trots en grundlig sanering har man inte lyckats få bort smittan.
Vid den senaste provtagningen, som gjordes för några veckor sedan hade flera av djuren drabbats av salmonella thompson, en ovanlig smitta hos nötkreatur som det är svårt att komma till rätta med. Nu har Jordbruksverket beslutat att samtliga djur måste avlivas. Totalt handlar det om 280 nötdjur, varav hälften är mjölkkor och resten ungdjur.
– Smittan finns i alla djurgrupper i besättningen. Därför ser vi det inte längre som försvarbart att fortsätta på det här sättet utan har beslutat om avlivning av hela besättningen, meddelade Elöd Szántó vid Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet i ett pressmeddelande som skickades ut den 16 augusti.
Vid Mellangård har det bedrivits forskning om bland annat olika golvsystem och golvunderlag, utformning av liggbås samt foderförsök för mjölkkor.
– All forskning avbröts i samband med det första salmonellautbrottet den 2 september 2005, och har legat nere sedan dess. Vår förhoppning är förstås att kunna starta om med nya djur, säger Anders Herlin, en av forskarna vid SLU i Alnarp.
Huruvida om och när forskning samt mjölkproduktion kan komma igång igen vid Mellangård, beror på flera framtida beslut.
-Det är ännu oklart vad som kommer att hända med anläggningen i Alnarp, då vi ännu inte till fullo kan se de ekonomiska konsekvenserna av salmonellautbrottet, säger Stefan Lindqvist, chef för SLU:s egendomsförvaltning. I enlighet med lagstiftningen om zoonoser ersätter Jordbruksverket upp till 50 procent när det gäller sanering och etablering av ny djurbesättning. Resterande är en ersättningsfråga som handläggs av Kammarkollegiet som sköter statens försäkringar.
-Först när vi vet den totala kostnadsbilden för sanering och återuppbyggnad av en ny mjölkkobesättning – och hur stor andel av den kostnaden som Jordbruksverket och Kammarkollegiet ersätter – kan SLU fatta beslut om återuppbyggnad av besättningen. Ett är säkert – det kommer innebära stora kostnader innan en besättning kan finnas på plats igen, säger Stefan Lindqvist vid SLU.
För mer information:
Stefan Lindqvist, chef för SLU:s egendomsförvaltning 070-63 12 533(angående fastigheten Mellangård)
Anders Herlin, forskare SLU i Alnarp 070-45 55 194 (angående forskning vid Mellangård)
Martin Wierup, veterinär och prefekt vid inst för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU 070-53 99 295 (angående sjukdomen salmonella)
Lennart Ehlinger, politisk oddssättare, Unibet
Erik Lundbom, medieanalytiker, Observer
Nicklas Källebring, opinionsanalytiker, Synovate Temo
Jonas Hellman, seniorkonsult, United Minds
Sofia Strömberg, Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI och IHR, Stockholms universitet
Först ut är Lennart Ehlinger som berättar om hur politisk vadslagning går till och om aktuella odds inför valet. Politisk vadslagning har flera gånger visat sig ge säkrare valprognoser än opinionsmätningar, till exempel Junilistans framgång i EU-valet 2004.
Plats: Harlem på Nalen, Regeringsgatan 74
Datum: fredag den 1 september
Tid: 14.00-16.00
Seminariet riktar sig i första hand till journalister och informationsansvariga med intresse för politisk kommunikation och med fokus på valet 2006.
Platserna är begränsade. Intresseanmälan ger förtur.
Kontaktinformation
För intresseanmälan, närmare information eller bokning av intervjuer med någon av talarna i samband med presseminariet, kontakta Tom Andersson på e-post tom.andersson@gi-ihr.su.se eller mobil 070-594 43 23
Istället för att genomföra en behövlig förändring i ett informationssystem väljer ofta småföretagen andra vägar. Ett exempel är att göra dubbelarbete istället för att integrera två informationssystem. Ett annat exempel är att införa regler för hur informationen ska användas och tolkas istället för att sätta restriktioner i informationssystemet. Man lyckas genomföra förändringen, men i slutändan kan det kosta mer än det smakar.
− Att arbeta på det här sättet kan visa sig vara ett tveeggat svärd. Det går snabbt att samla hela personalen och säga: ”nu gör vi så här istället”. Men studien visar att lösningarna lätt kan leda till negativa bieffekter. Exempel på det är merarbete, stress, ökad osäkerhet och tekniska problem, säger Lasse Lychnell.
Eftersom bieffekterna kan uppstå i andra delar av företaget än den del som ska förändras är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv. Först då kan man göra en rimlig bedömning om det är värt att tillsätta extra resurser, sänka ambitionsnivån eller hitta alternativa lösningar.
Det här sättet att arbeta med IT-relaterade förändringar är djupt rotat och svårt att ändra. Risken med alternativa lösningar är att företaget på sikt kan fastna i en komplex väv av lösningar, baserade på en logik som inte längre är aktuell. Och därmed riskerar småföretagen att förlora en del av sin flexibilitet.
– För småföretag som vill förbättra sitt förändringsarbete räcker det alltså inte att bara ta hänsyn till traditionella framgångsfaktorer, säger Lasse Lychnell. De måste också ifrågasätta hur det egna, invanda sättet att arbeta med IT-relaterad förändring påverkar möjligheterna att genomföra både aktuella och framtida förändringar.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Lasse Lychnell, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 94 32
Mobil: 070-839 79 70
Förutsättningarna för detta behandlas i två rapporter som publiceras i den högt ansedda tidskriften Langmuir. Bakom rapporterna står forskare i biomedicin och kemi vid Högskolan i Kalmar i samarbete med forskare från Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet
Att utveckla så små analys- och syntessystem är av värde för t ex billigare läkemedelsutveckling, snabbare och effektivare diagnos av sjukdomar och i miljöövervakning.
– Idén att använda molekylmotorer för att transportera kemiska ämnen i sådana system är nyskapande med en del intressanta fördelar jämfört med traditionella metoder. Exempel på fördelar är möjligheterna till separation och exakt förflyttning av enstaka molekyler, t ex markörer för sjukdomar, som också kan fångas upp i en mycket liten provvolym, förklarar Alf Månsson, docent i kemi och biomedicinsk vetenskap vid Högskolan i Kalmar. Han tillägger att en svensk patentansökan för de nämnda systemen är nära godkännande.
Han tar fram proteiner från djurmuskler som sedan rör sig i spår i nanoplattor skapade på LTH. Om man tillför ATP – bränsle för levande celler – så transporterar molekylmotorerna fram sina aktintrådar på ett sätt som normalt sker då en muskel drar ihop sig. Genom ett spännande, tvärvetenskapligt samarbete har forskarna i Kalmar och Lund lärt sig att kontrollera rörelseriktning hos aktintrådar placerade på ett chip. Detta gör det möjligt att för enstaka molekyler av olika ämnen att lastas på trådarna och styras exakt till exempelvis olika sensorer i nanoskala (miljarddelar av en meter).
Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet och Stiftelsen för Strategiska forskning, SSF, Carl Tryggers stiftelse och Craafords stiftelse. Vissa läkemedelstillämpningar har dessutom stöd av KK-stiftelsen.
Kontaktinformation
För information om studien och kommentarer nås de vetenskapliga ledarna på Högskolan i Kalmar: docent Alf Månsson (alf.mansson@hik.se) på tel 0480-470018 eller 0708-866243
respektive på Lunds Universitet: professor Lars Montelius (lars.montelius@ftf.lth.se) på tel 046-2224125 eller 0705-224147.
