Seminariet anordnas av Institutet för Framtidsstudier i samarbete med Socialstyrelsen.
Moderator: Joakim Palme, VD för Institutet för Framtidsstudier
13.00 – 14.30
Inledning: Social Rapport 2006 – vad har den att lära oss?
Joakim Palme, VD, Institutet för Framtidsstudier
Spelar uppväxtförhållanden fortfarande roll för barns livschanser?
Om betydelsen att växa upp i familjer med låga inkomster eller med ekonomiskt bistånd alt
utsatthet bland barn och unga – hur går det för de barn som blev placerade i institutionsvård
Bo Vinnerljung, docent och EPC, Socialstyrelsen
Unga utanför? Hur ser unga vuxnas arbetsmarknadsetablering och välfärdssituation ut efter 1990-talets krisår – har de fått ta del av återhämtningen?
Ewa Franzén, fil dr, EPC, Socialstyrelsen
Tillbaka till jobbet? – Om etablering och återetablering på arbetsmarknaden.
Olof Bäckman, docent, Institutet för Framtidsstudier
Kaffepaus 14.30-14.50
14.50 – 15.20
Ökad segregation? En beskrivning av den etniska och ekonomiska boendesegregationens
utveckling och struktur i svenska storstadsområden.
Danuta Biterman, EPC, Socialstyrelsen
15.20 – 16.30
Att veta och vilja – Socialpolitisk paneldiskussion (ytterligare namn tillkommer)
Maria Wallin, redaktör för tidskriften Socialpolitik
Ann Jönsson, politisk sakkunnig, Socialdepartementet
Ingrid Burman (v), Ordförande i Socialutskottet Fredrick Federley (cuf), Förbundsordförande
Välkomna!
Tid: Måndagen den 24 april 2006 kl. 13.00 – 16.30.
Plats: Citykonferensen, Malmskillnadsgatan 46 (Celciussalen)
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 00 senast tisdag 18 april.
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Box 591, 101 31 Stockholm
Besöksadress:
Drottninggatan 33, 4 tr.
Tel: 08-402 12 00
Fax: 08-24 50 14
E-post: info@framtidsstudier.se
Studien i Science kombinerar fågelekologi och virologi och är den första riktiga sammanställningen inom detta fält på tio år.
– Vår studie ger inte svar på alla frågor om influensavirusens ekologi och epidemiologi, men de pekar på viktiga kunskapsluckor som vi forskare nu får försöka täta, säger Björn Olsen, professor zoonotisk ekologi och epidemiologi vid Högskolan i Kalmar. Ju mer vi vet om viruset hos dess naturliga värdar, desto bättre rustade är vi att förstå och bekämpa aggressiv fågelinfluensa.
Skillnaden mellan milda och aggressiva virus i sjukdomsförlopp och dödlighet är betydande, men denna skillnad orsakas av relativt få genförändringar hos virusen. Därför kan kunskap från de milda, ofarliga virusen användas för att öka kunskapen om aggressiv fågelinfluensa.
– För att förstå spridningsmönster av aggressiv fågelinfluensa måste man lära av de mönster som finns hos milda influensavirus bland vilda fåglar, säger Jonas Waldenström, doktor i zooekologi och medförfattare i studien.
De pågående utbrotten med aggressiv fågelinfluensa av varianten H5N1 hos vilda och tama fåglar, vilken också orsakat ett antal dödsfall hos människor, har visat på betydelsen av tvärvetenskaplig forskning.
Anders Wallensten som är läkare och doktorand samt den tredje svenske författaren till artikeln anser att en infektionssjukdom som har sitt ursprung i vilda fåglar och som smittar både tamfjäderfä och människor måste studeras ur olika vinklar. För influensa och andra zoonoser behövs en vetenskaplig kraftsamling där ekologer, veterinärer och läkare koordinerar sina insatser.
Kontaktinformation
Jonas Waldenström
tel: 0480-446195
mobil:070-201 82 18
Anders Wallensten
mobil: 073-3261119
Björn Olsen
mobil: 070-2384944
Det visar malmöläkaren Henrik Simán i en avhandling från Lunds universitet. Statistiken bygger på material från en stor hälsoundersökning i Malmö 1974-92, då hälften av alla medelålders personer i staden blev undersökta. De sparade blodproven från denna undersökning har jämförts med Cancerregistret, så att man fått fram dels en grupp patienter med magcancer, dels jämförbara personer utan cancer.
Helicobacter är en mycket vanlig bakterie.
– Man räknar med att ungefär hälften av hela världens befolkning och en tredjedel av alla svenskar är infekterade med Helicobacter. Att siffran är lägre här tros bero på bättre hygien och bättre levnadsförhållanden under barndomen, säger Henrik Simán.
De flesta som bär på bakterien märker det aldrig. Men hos en tiondel av bärarna leder den till magsår, som numera behandlas med antibiotika i kombination med ett syrahämmande medel som Losec. Och hos en mindre andel tycks bakterien alltså kunna leda till cancer. Denna ökade cancerrisk gäller fyra femtedelar av magsäcken, inte den lilla översta del som kallas kardia.
– Kopplingen mellan magsår och Helicobacter är helt säkerställd. Samtidigt vet vi att de som haft magsår nere i tolvfingertarmen har en lägre i stället för en högre risk för magcancer, trots att även de alltså burit på bakterien. Orsaken kan vara att magsäckens syraproduktion påverkas på olika sätt beroende på vilken del av magslemhinnan som berörts av bakterieinfektionen, säger Henrik Simán.
Magcancer ligger på fjärde plats bland cancersjukdomarna internationellt sett, men på åttonde plats bland män och 20:e plats bland kvinnor i Sverige. Antalet fall av magcancer här i landet har sjunkit till en fjärdedel sedan 1950-talet, troligen beroende bl a på bättre hygien och ändrade matvanor (mindre konserverad mat). Sjukdomen är ändå inte helt ovanlig: det inträffade 990 nya fall av magcancer under 2003.
Avhandlingen heter ”Helicobacter pylori and its association with gastric and oesophageal carcinomas”. Henrik Simán träffas på tel 0703-944242 eller henrik.siman@skane.se. Disputationen äger rum den 20 april.
Den teknik som används för den elektriska infrastrukturen mellan datorchips innebär att man lägger tunna lager av olika material, metaller och polymerer, ovanpå varandra. Forskare vid Linköpings universitet och det tyska Fraunhoferinstitutet har tagit fram en ny metod att tillverka så kallade optiska kretskort. Skillnaden är att kopparledningar byts ut mot optiska ledningar. Metoden går ut på att processa ett framtida hybridkort som har både elektriska ledare (för korta avstånd) och optiska ledare (för långa avstånd) – en väg att öka hastigheten och samtidigt skapa mindre, konsumentvänligare och energisnålare produkter.
Resultaten läggs fram i en doktorsavhandling av Steffen Uhlig vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Linköpings universitet.
Han redovisar också en konceptstudie av en optisk förstärkare som kan placeras ut på det optiska kretskortet. En undersökning av den optiska effektbudgeten mellan ljuskällan på ljusledarens ena sida och detektorn på den andra visade nämligen att den optiska signalen i vissa fall måste förstärkas. Det framlagda arbetet omfattar också processutveckling och materialkarakterisering (ytkemiska, optiska och dielektriska egenskaper) för en relativt ny typ av hybrid-polymermaterial kallad ORMOCER. Materialet är unikt så tillvida att det kan bearbetas vid låga temperaturer samtidigt som det är stabilt vid höga temperaturer. Dessutom visar det goda egenskaper såväl dielektriskt som optiskt vilket är av intresse för elektronikindustrin.
Avhandlingen heter ORMOCER materials characterization, LAP- & micro-processing – applied to optical interconnects and high-frequency packaging. Disputationen äger rum måndag 24 april 2006 kl 10.00 i sal K3, Kåkenhus, LiU Norrköping. Opponent är professor Peter Van Daele, Universitetet i Gent, Belgien.
Kontaktinformation
Steffen Uhlig 011-363035, 073-5697451, steuh@itn.liu.se
Barn utvecklas genom att interagera med andra människor och språket fyller många olika funktioner i barnets utveckling. Ord är redskap som stimulerar och organiserar begrepp och tänkande. Ord är också sociala verktyg som barnet använder för att informera och förstå andra människor, sin omvärld och sig själv. Det faktum att utveckling är en livslång process som beror på barnets möjligheter till fysisk och social interaktion gör att barn som inte kan tala, förflytta sig eller på andra sätt manipulera sin omgivning löper stor risk att gå miste om många av de utvecklingsmöjligheter som uppstår helt naturligt för barn utan dessa funktionshinder.
Ulrika Ferm visar att oavsett vilken typ av aktivitet som pågår så handlar kommunikationen mellan föräldrar och barn med grava tal- och rörelsehinder nästan uteslutande om det som händer här och nu, om det som är synligt och om det som bägge parter redan vet något om. Trots att barnen som ingick i studien hade en åldersadekvat språkförståelse liknar kommunikationen den mellan föräldrar och betydligt yngre barn.
Genom att jämföra olika typer av aktiviteter visar författaren också att barn som har tal- och rörelsehinder är mer begränsade i vissa aktiviteter än i andra. Måltiden, som är en viktig kommunikativ aktivitet i hemmet och som visat sig stimulera barns språk och tänkande, fyller andra funktioner för barn med funktionshinder än för barn utan funktionshinder. Rutiner som tandborstning och aktiviteter som har en förhållandevis lös struktur – t.ex. då ett barn sitter vid köksbordet och ritar samtidigt som en förälder lagar mat – ger utrymme för mycket innehållsrika samtal mellan föräldrar och barn utan funktionshinder men inte för föräldrar och barn med tal- och rörelsehinder.
Avhandlingen innehåller analyser av spontan kommunikation med hjälpmedel mellan en förälder och ett barn i hemmiljö. När hjälpmedlet används – i detta fall en karta med grafiska tecken som representerar olika ord, så kallade blissymboler – blir samtalet mer nyanserat och mindre förutsägbart; barnet bidrar med annan information och får helt andra möjligheter när hon använder sin blisskarta än när kartan inte används. I studien är det endast kommunikation med blisskarta som liknar den kommunikation som är så vanlig mellan föräldrar och barn utan funktionshinder, det vill säga att man samtalar för samtalandets skull om vad man känner och tycker, har observerat, ska göra och inte förstår etc.
Författaren resonerar kring användning av kommunikationshjälpmedel i hemmet och menar att det i kliniskt arbete är viktigt att respektera och bekräfta föräldrar i att vissa saker kan kommuniceras utan hjälpmedel, t.ex. omedelbara behov, närhet och viss slags humor, och att en del aktiviteter i hemmet är så fysiskt krävande att de faktiskt inte är förenliga med hjälpmedelsbaserad kommunikation. Problemet är allt det man inte kan tala om utan att använda hjälpmedel, vilket är mycket. Behovet att samtala i största allmänhet framträder inte tydligt i vardagen. Denna form av samtal är också tidskrävande för föräldrar och barn med grava tal- och rörelsehinder och får därför inte det utrymme som skulle behövas.
Ulrika Ferm som är logoped och språkvetare med lång erfarenhet av alternativ och kompletterande kommunikation, kommer att arbeta vidare med avhandlingens resultat i nya forsknings- och utvecklingsprojekt, i utbildningssammanhang och tillsammans med föräldrar och barn inom sin tjänst på DART – Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionshinder – Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.
Avhandlingens titel: Using Language in Social Activities at Home.
A Study of Interaction between Caregivers and Children with and without Disabilities.
Opponent: Director Martine Smith, PhD, Trinity College, Dublin
Disputationen äger rum fredagen den 5 maj 2006 kl. 10.15
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Ulrika Ferm, tel. 031-739 80 92 (arbete), 031-96 77 19 (bostad), 0707-85 02 10 (mobil),
e-post: ulrika.ferm @vgregion.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Jonas Johansson, samhälls- och kulturvetare, har analyserat 1990-talets politiska diskussion om det framväxande informationssamhället, i Sverige och i Norge.
– IT-bubblan, som sprack kring millennieskiftet, avfärdades ganska lättvindigt som något som bara berörde spekulationer på börsen, säger han. Men det synsätt som den grundade sig på genomsyrar i själva verket politiken och hela samhället.
Alla partier, i både Sverige och Norge, är under 1990-talet överens om att vi går igenom ett epokskifte. Vi lämnar det gamla industrisamhället och går in i det postindustriella samhället, som också kallas för informations- eller kunskapssamhället. Det kännetecknas av en snabb teknisk utveckling, en minskad roll för staten, avregleringar och globalisering. Den gamla välfärdsstaten är passé.
Den politiska diskussionen kännetecknas, som så många gånger tidigare i historien, av teknikdeterminism. Tekniken ses som en utvecklingsmotor, ett aktivt subjekt, en egen och autonom kraft som förändrar samhället.
Utifrån detta synsätt finns det bara en möjlig utveckling. Den är i grunden oberoende av och bortom räckhåll för formella politiska beslut. Jonas Johansson visar hur den politiska debatten teknifieras. Politiska frågor görs till tekniska. Utvecklingskritik uppfattas som teknikkritik, och den som är teknikkritisk framstår lätt som löjlig, som motståndare till utveckling och framsteg.
Den gamla välfärdsstaten har ingen plats i informationssamhället. Dess roll är överspelad, och statens uppgift nu är att störa Utvecklingen så lite som möjligt. Det här är avregleringarnas epok.
Det finns skillnader mellan de politiska partierna, och mellan Norge och Sverige, men i grunden är alla partier oroväckande eniga i synen på det framtida informationssamhället, menar Jonas Johansson. För socialdemokratin blir det ett dilemma. Partiet har av tradition en stark tro på statens styrande förmåga och förknippas idéhistoriskt med välfärdsstaten. Det som tidigare var modernt (industrin, välfärdsstaten) har nu blivit omodernt och hotar att göra hela socialdemokratin omodern.
Det finns inte längre några alternativa bilder av framtiden, konstaterar Jonas Johansson. Någon politisk diskussion baserad på olika ideologiska uppfattningar förs inte och det är i grunden ett demokratiskt problem.
Jonas Johansson drar avslutningsvis en parallell mellan Aldous Huxleys kontrollsamhälle och det moderna informationssamhället. I båda känner sig individerna bedrägligt fria, lyckliga och harmoniska i sin träldom. ”Individen är fri, fri att följa Utvecklingen det vill säga. Individerna är fria att bygga ett nytt samhälle – men det kan bara se ut på ett sätt.”
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Du sköna nya tid? Debatten om informationssamhället i Riksdag och Storting under 1990-talet. Jonas Johansson disputerar den 21 april. Han nås på telefon 0709-757824.
Ett liv utan smärta skulle kanske kunna vara eftersträvansvärt och säkert uppfattas av många som en drömtillvaro. Men smärta är kroppens sätt att meddela oss om en hotande skada och är en viktig skyddsmekanism i det dagliga livet. För föräldrar till barn som drabbats av ärftlig smärtokänslighet uppkommer många svåra situationer och beslut.
Personalen vid Gällivare sjukhus ortopedklinik har erfarenhet av några barn med denna sjukdom. Mamman till en liten pojke blev väldigt förskräckt när hon upptäckte att sonen inte fick någon smärta alls vid ett fall från andra våningen. Senare när barnet fick ett smärtfritt underbensbrott roade pojken sig med att lyfta på benet med påföljd av plötslig onormal vinkel av underbenet uppstod som även förskräckte omgivningen. En flicka i grundskoleålder hoppade ned på golvet från ribbstolar mot knäskålarna, med uppkommen smärtlös knäppande ljud som roade henne. Det är ju genom smärtupplevelser vi lär oss att bemästra vår komplicerade tillvaro.
Sjukdomen är orsakad av en mutation på genen för en tillväxtfaktor (nerve growth factor beta). Mutationen gör att nervsystemet inte utvecklas normalt utan nervtrådar som leder smärta och temperatur (köld och värme) till hjärnan är nästan helt försvunna. Mutationen sitter på kromosom nr 1. Den forskargrupp som Jan Minde ingår i har diagnostiserat en variant av sjukdomen i en stor släkt i Norrbotten. De kallar sjukdomen för Norrbottnisk ärftlig smärtokänslighet (Norrbottnian Congenital insensitivity to pain).
Hittills har tre patienter med mutationen på bägge kopiorna av genen diagnostiserats. Dessa patienter drabbas av sjukdomen i mycket tidig ålder. Det rör sig om en ärftlig nervsjukdom som drabbar främst nedre extremiteternas leder med grava felställningar. Det är vikigt att de drabbade barnen får information och lär sig att skydda sina leder, och de kan även behöva skenor och bandage. Steloperationer kan behövas, men ledproteser håller inte för dem som inte har smärta som skyddar lederna. I avhandligen beskrivs även de mikroskopiska förändringarna i nerverna.
Man har även diagnostiserat ett 30-tal vuxna, med mutation endast på den ena kopian av genen. Dessa får en lindrigare form av sjukdomen som debuterar i vuxen ålder.
Fredagen den 28 april försvarar Jan K Minde, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, ortopedi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Norrbottnian Congenital insensitivity to pain. Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är Docent Li Tsai, ortopedkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.
Kontaktinformation
Jan Minde är överläkare vid ortopediska kliniken, Gällivare sjukhus och kan nås på e-post jan.minde@nll.se eller mobiltelefon 070-217 31 38.
Åsa Karlsson Sjögren har studerat kvinnors tillträde till offentliga rum som riksdag, rådhus, kyrkor och sockenstugor under perioden 1723-1866. Hon visar hur kvinnans rösträtt varierade beroende på vilken typ av val det gällde och att kriterierna förändrades över tid. Särskilt två utvecklingslinjer kan följas. Enligt den ena knöts rösträtten allt starkare till äganderätten, det gällde särskilt i de lokala valen. I de nationella valen kopplades däremot rösträtten till en mer abstrakt princip om en kompetent ”personlighet” som kan förstås som manlig.
”Männen, kvinnorna och rösträtten” ger en fördjupad bild av utvecklingen i landet, från frihetstidens början till ståndsriksdagens avskaffande. Boken är slutprodukten av Åsa Karlsson Sjögrens del i forskningsprojektet ”Medborgarrätt och äganderätt”, finansierat av Vetenskapsrådet. Den presenterar också några av hennes resultat från ett annat projekt, ”Staden och idéerna”, finansierat av Riksbankens jubileumsfond.
Åsa Karlsson Sjögren är forskare och lärare vid institutionen för historiska studier, Umeå universitet. I sin forskning har hon främst intresserat sig för kvinnor och genushistoria ur rättsliga och politiska aspekter. Hennes doktorsavhandling (1998) undersökte kvinnans rättsliga ställning i städerna under svensk stormaktstid. 2005 fick hon Skytteanska samfundets pris till yngre forskare. Läs mer på adress http://www.umu.se/histstud/personal/karlsson-sjogren_asa.html .
Boken ”Männen, kvinnorna och rösträtten. Medborgarskap och representation 1723-1866” är utgiven på Carlssons bokförlag.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Åsa Karlsson Sjögren på tel 090 – 786 62 48, 070-3952150 eller e-post asa.karlsson.sjogren@historia.umu.se .
För recensionsexemplar, kontakta förlaget, martin.sellgren@carlssonbokforlag.se .
Cancer i urinblåsan drabbar årligen cirka 2 000 personer i Sverige. Sjukdomen kan antingen växa endast i de ytliga cellagren eller tränga ned i muskulaturen. I det senare fallet är överlevnaden bara 50 procent på fem år. Sedan 1997 rapporteras alla nya fall av urinblåsecancer i Sverige till ett kvalitetsregister, vilket innebär att det nu börjar bli möjligt att få en överblick över hur det gått för patienterna.
Truls Gårdmark har gjort en sammanställning av hur urologer i Sverige behandlade icke muskelinvasiva tumörer, de som inte trängt ned i muskulaturen, under de tre första månaderna efter diagnos åren 1997-2001. Han har också undersökt om behandlingen kan kopplas till patienternas överlevnad. Resultaten visar att en stor del av patienterna med de allvarligaste formerna av icke muskelinvasiva tumör inte fick någon tilläggsbehandling i form av blåssköljningar, så som rekommenderas. Detta varierade i olika delar av landet. Variationerna i behandling kunde dock inte kopplas till överlevnaden (sambanden var inte statistiskt signifikanta). Yngre behandlades i större utsträckning än äldre och det var vanligast med behandling under observationsfasen.
– Det behövs en längre uppföljning för att få säkra resultat. Men det är tydligt att rekommendationerna inte följs överallt, säger Truls Gårdmark.
– Att äldre behandlas mindre ofta än yngre kan möjligen bero på att behandlingarna kan vara ganska ansträngande.
Han har vidare jämfört de långsiktiga effekterna (10 år) av de två vanligaste metoderna för urinblåsesköljning mot cancer: det immunstimulerande tuberkulosvaccinet BCG, som numera rekommenderas mot svårare former, och cellgiftet Mitomycin-C. Resultaten påvisar dock ingen skillnad mellan metoderna vad gäller prognos eller dödlighet. Truls Gårdmark undersökte därefter funktionen hos ett nytt och mindre biverkningsdrabbat cellgift, gemcitabine, och visar att det gav effekt på tumörer i urinblåsan.
– Men detta var en fas-1-studie med få patienter. Det behövs studier med fler patienter för att säkert slå fast om medicinen har bättre effekt än de som används i dag, säger han.
Trots operationer och blåssköljningar kan patienter drabbas av mer djupväxande och spridda cancertumörer. Prognosen är då avsevärt sämre. Truls Gårdmark har undersökt hur en receptor (signalmottagare), HER2, uttrycks på tumörcellytan med tillhörande dottertumörer. Resultaten visar att en majoritet hade ett ökat antal receptorer på sin yta.
– Detta öppnar för möjligheten att utveckla målsökande radioaktiva antikroppar mot HER2 för att på så sätt kunna både diagnostisera och därefter döda cancern effektivt även om den är spridd, säger Truls Gårdmark.
Detta har man nu arbetat vidare med inom forskargruppen, med lovande resultat.
Kontaktinformation
Mer information: Truls Gårdmark, mobil: 070-654 43 42 eller via e-post: Truls.Gardmark@surgsci.uu.se
Materialet i studien består av intervjuer med svenska kvinnor som berättar om sin konversion. Madeleine Sultán Sjöqvist har ställt frågor om hur de uppfattar sitt religiösa engagemang och sitt liv som muslimer i ett västerländskt samhälle.
Informanterna beskriver sin konversion och sin nya religiösa tillhörighet som en process. Madeleine Sultán Sjöqvist analyserar denna process utifrån tre teman: Mötet med islam och muslimer, jämförelse mellan det gamla och det nya sammanhanget, samt konversionen. Huvuddelen i avhandlingen består i att beskriva och tolka informanternas förståelse av denna process i relation till religionssociologiska frågeställningar.
Föreställningar muslimskt familjeliv var viktiga när informanterna beskrev sitt religiösa engagemang. De poängterade särskilt att islam står för jämlikhet mellan människor i allmänhet och mellan könen i synnerhet. Men de betonade också att islam står för det goda patriarkala familjelivet och att kvinnor skall lyda sin make. En del i avhandlingen ägnas därför åt en analys av informanternas förståelse av muslimskt familjeliv, kvinnors inflytande och antagonism mellan könen.
Studiens teoretiska sammanhang är religionssociologiskt och genusteoretiskt. Madeleine Sultán Sjökvist har tolkat den religiositet som kommer till uttryck i kvinnornas berättelser som en del av och en reaktion mot det senmoderna livets villkor. De gör öppna och reflexiva tolkningar av vad ett muslimskt engagemang innebär, men strävar samtidigt mot de ”rätta” svaren; ett fastnaglande av vad kön, familj, samhälle och religion ”är”.
– Jämlikhet och rättvisa mellan könen betonas av konvertiterna samtidigt som de menar att kvinnor ska lyda sin make om de ska leva ”rätt” enligt islam. Det märks en spänning hos kvinnorna mellan att lyda och ett religiöst engagemang som uttryck för kvinnlig befrielse. De säger sig bli fria som kvinnor eftersom de uppfattar sig som befriade från den utseendefixering de ser runt omkring sig i samhället, samtidigt som frihet för kvinnor endast kan fås inom ramen för en patriarkal familjemodell, säger Madeleine Sultán Sjöqvist.
Avhandlingen: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=6790
Kontaktinformation
Mer information: Madeleine Sultán Sjökvist, tel: 018-471 21 93 eller Madeleine.Sjoqvist@teol.uu.se
Detta motsägelsefulla resultat framkommer i en avhandling av Monica Werngren-Elgström, forskare i arbetsterapi vid Lunds universitet. Hon har själv kunskaper i teckenspråk eftersom hon har en döv familjemedlem och, och har på teckenspråk intervjuat 45 döva personer över 65 år i Skåne.
Nästan två tredjedelar av hennes intervjupersoner led av sömnsvårigheter, och en tredjedel av led av depressiva symtom som trötthet, att vara nära till gråt och att vara rädd för att ”något skulle hända”. Ändå angav de samtidigt höga värden när det gällde upplevelsen av hälsa och välbefinnande.
Att de har negativa symtom är inte konstigt, tycker Monica Werngren-Elgström.
– Döva personer upplever ju ofta känslor av frustration och stress i sina möten med den hörande världen, inte minst i kontakten med sjukvården. Äldre döva har också anledning att bekymra sig när de tänker framåt: kommer de att hamna i ett boende där ingen talar teckenspråk och där de blir helt isolerade?
– Upplevelsen av välbefinnande är mer överraskande. Den kan bero på att de äldre döva genom ett helt livs erfarenhet lärt sig hantera sitt handikapp ganska bra, och att de har en stark kulturell gemenskap inom den ”döva” världen. Dövföreningarna kan ses som ett andningshål där man träffas och har trevligt tillsammans. Ur den gemenskapen vinner de mycket styrka.
Lundaforskaren har genom en noggrann undersökning kartlagt alla teckenspråkliga döva i Skåne år 2000. De visade sig vara 795 personer, motsvarande 0,7 promille av befolkningen, med den högsta andelen i Malmö-Lundregionen. Hennes undersökning har utgjort ett underlag i planeringen av det särskilda boendet Dalen i Lindängelund i Malmö, ett vårdboende för äldre döva som flera skånska kommuner gått samman om.
– Dalen är än så länge unikt för Sverige. Men det borde finnas fler sådana projekt som kan ta hand om teckenspråkliga äldre när de inte längre klarar sig hemma. Utan närhet till andra döva eller till teckenspråklig personal blir de ju helt isolerade, menar Monica Werngren-Elgström.
Avhandlingen heter ”Deaf sign language users – prevalence and aspects of quality of life in old age” och läggs fram den 28 april. Monica Werngren-Elgström träffas på tel 046-222 19 61 eller -13 57 95, e-post monica.werngren-elgström@med.lu.se.
Vid vernissagen den 20 april deltar konstnär Carina Nyberg och ekonomie doktor Emma Stenström som bland annat skrivit boken Konstiga företag där hon studerar föreställningar om konst och företag. Även examensuppsatsen Home staging som sanning eller myt? skriven av HHS-studenten Jessica Evert Tilly kommer att finnas tillgänglig under vernissagen.
”Som ett begärligt ideal och i avsaknad av mänsklig aktivitet – så presenteras hemmet i bostadsannonsernas och inredningstidningarnas fotografier. De mest personliga objekten är bortplockade och det som skulle kunna uppfattas som konstigt eller stötande får vi inte se. Här är hemmet inte i första hand till för att användas utan att betraktas ur ett estetiskt perspektiv. Inredningen fungerar som statusbärare för ägaren och syftar till att höja det ekonomiska värdet vid en eventuell bostadsförsäljning. Hemmet reduceras till en vara.” Carina Nyberg, mars 2006
Journalister är välkomna till vernissagen i Handelshögskolans bibliotek den 20 april kl. 15.00. Se ytterligare information på www.hhs.se/Library/News/Installation.htm
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Peter Gavelin, HHS bibliotek
Tel. 08-736 97 12
E-post: peter.gavelin@hhs.se
Neuromuskulära sjukdomar kan drabba både musklerna och de nervsignaler som går till musklerna. Sjukgymnasten Anna-Karin Kroksmark har studerat fyra sådana sjukdomar: amyoplasi, dystrofia myotonika, spinal muskelatrofi och Duchennes muskeldystrofi.
– Att förstå hur svaga muskler påverkar barns förmåga att röra sig är viktigt för att kunna hjälpa på ett sådant sätt att barnen kan behålla sin självständighet och livskvalitet, säger Anna-Karin Kroksmark.
Genom att jämföra muskelstyrkan med vad barnen faktiskt klarar av blir det lättare att ge barnen rätt träning och hjälpmedel. Med hjälp av ett mätinstrument som kallas myometer har Anna-Karin Kroksmark mätt muskelstyrkan hos totalt 128 barn som har de fyra olika sjukdomarna.
Barn med sjukdomen amyoplasi föds med mindre muskelmassa och felställda leder. Barnen får ofta ha gips eller skenor för att lederna ska rättas till, men avhandlingen visar att muskelstyrkan är viktigare för barnens rörelseförmåga än de felställda lederna.
– Vi borde lägga större vikt vid att stimulera barnen att röra sig och vi borde se till att behandlingstiderna med skenor och gips blir så korta som möjligt, säger Anna-Karin Kroksmark.
Spinal muskelatrofi är en ärftlig sjukdom där nervsignalerna från ryggmärgen störs med muskelsvaghet som följd. De svagaste barnen i studien hade mellan tio och femton procent av de friska barnens styrka.
– Men i gengäld har många barn blivit skickliga på att använda den lilla muskelstyrka de har. Tittar man på vad dessa barn klarar i förhållande till sina förutsättningar så klarar de förvånansvärt mycket, säger Anna-Karin Kroksmark.
Det är bara pojkar som drabbas av den ärftliga sjukdomen Duchennes muskeldystrofi. Sjukdomen gör att muskelfibrerna successivt bryts ner och efter nio års ålder kan många av pojkarna inte längre gå. Studien visar att långtidsbehandling med en låg dos kortison ger positiva resultat både för muskelstyrkan och för förmågan att gå. Pojkar som behandlades med kortison kunde gå mer än ett och ett halvt år längre, jämfört med de pojkar som inte fick preparatet.
Barn som har sjukdomen dystrofia myotonika är inte bara muskelsvaga, utan har ibland också inlärningssvårigheter eller utvecklingsstörning. Många av barnen med dystrofia myotonika hade också problem med felställningar i fötter och ryggar som försämrades när barnen blev äldre. Det är en genetisk sjukdom, och avhandlingen visar att det finns ett tydligt samband mellan storleken på den genetiska förändringen och barnens rörelseförmåga.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Muscle strength and motor function in neuromuscular disorders
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Anna-Karin Kroksmark, leg. sjukgymnast, telefon: 031 – 50 25 96, e-post:
anna-karin.kroksmark@vgregion.se
Handledare:
Már Tulinius, telefon: 031-343 47 80, e-post: mar.tulinius@vgregion.se
Skålsnäckor är relativt enkla att studera och används därför som modellsystem. I sin avhandling visar Andreas Sundelöf att utbredningen av skålsnäckor är beroende av både lokala populationer och spridningen av larver.
Som många andra ryggradslösa djur släpper skålsnäckan sina ägg och spermier direkt i vattnet. Det befruktade ägget utvecklas till en larv som efter ett antal dagars frisim i havet sätter sig fast på ett hårt underlag, för att förvandlas till en snäcka. Larven är för liten för att kunna simma mot vattenströmmar, men den kan med hjälp av så kallat vertikalt beteende påverka vilket djup den befinner sig på.
Eftersom vatten strömmar långsammare längs bottnen än vid ytan, kan larver genom sitt vertikala beteende påverka sitt spridningsavstånd och sin spridningsriktning. Tillsammans med vattenströmmarna kan det vertikala beteende hjälpa arten att överleva, genom att den kan spridas över stora områden och undgå olika slags katastrofer.
Att studera själva larvstadiet är svårt, vilket gör att väldigt lite är känt om larvspridning och de processer som påverkar larver. Är larvstadiet bara några timmar långt, går det att följa individuella larver för att se var de tar vägen. Men är det längre, måste man använda andra metoder. Andreas Sundelöf har använt sig av modeller som förklarar vattenströmmar, och därmed kunnat visa hur skålsnäckslarver kan sprida sig i norra Adriatiska havet. Med hjälp av sådana modeller går det alltså att förutsätta hur en hotad art ska kunna fortleva, eller hur en främmande art kan sprida sig.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Andreas Sundelöf
Institutionen för marin ekologi
Mobiltelefon: 070-306 8775
E-post: andreas.sundelof@marbot.gu.se
Handledare: Per Åberg, tel: 0706-582070
E-post: per.aberg@marbot.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Modelling limpet dynamics in space and time”. Disputationen har ägt rum.
Han får priset främst för sina rapporter från f d öststaterna i Europa, särskilt Polen där han är bosatt. Hans journalistiska särmärke är att han aldrig glömmer de ”vanliga” människorna, individerna under makterna. På det viset har hans lyssnare ofta kommit att förstå mer om dessa människors livsvillkor i vardagen än de väntat sig när de knäppte på radion. Kjell Albin Abrahamson har på sitt eget vis – med berättarkonst, humor och medkänsla – förmedlat djupa insikter i maktens arrogans och i ”vanligt” folks livskraft trots allt. Kjell Albin Abrahamson är dessutom fri från den ängslan som får åtskilliga journalister att ducka för personliga frågor. Som programledare för Ring P1 stod han upp för sina åsikter med en rakhet som både retade och förtjuste .
Stiftelsen Statens och Rättens journalistpris är på 25 000 kronor.
Stiftelsen Staten och Rätten bildades genom en gåva den 6 april 1952 och förvaltas av Stockholms universitet. Enligt stadgarna skall stiftelsen ha till ändamål att främja vetenskaplig forskning genom att stödja utredningen av rättsförhållandet mellan staten och den enskilde medborgaren, särskilt den enskildes rätt till frihet i andligt, fysiskt och ekonomiskt hänseende.
I stiftelsens styrelse ingår professor Alf Bohlin, tillika ordförande, utsedd av Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, advokat Peter Danowsky, utsedd av Sveriges Advokatsamfund samt redaktören Jan Lindström, utsedd av Publicistklubben. Stiftelsen utdelar årligen ett journalistpris till förtjänt person, som verkat för stiftelsens ändamål.
Priset har tidigare tilldelats:
1986 Jan Guillou
1987- 1988 Inget pris utdelat
1989 Sigge Ågren
1990 Lars Eliazon och Bo Holmström
1991 Inget pris utdelat
1992 Jan Mosander
1993 Gunilla Thorgren och Mikael Olsson
1994 Hans Schöier och Bo Strömstedt
1995 Björn Kumm och Sofie Ribbing
1996 Maciej Zaremba
1997 Tom Alandh
1998 Bosse Lindqvist
1999 Claes Borgström
2000 Åke Pettersson
2001 Stieg Larsson
2002 Dick Sundevall
2003 Evin Rubar
2004 Inget pris utdelat.
Kontaktinformation
Närmare upplysningar lämnas av ordföranden, professor Alf Bohlin, tfn 08-16 26 01, eller stiftelsens sekreterare, kanslichefen Bengt Johansson, tfn 08-16 20 49, e-post Bengt.Johansson@juridicum.su.se.
Genom avhandlingen försöker Blomqvist knyta samman de tidigare publicerade biografiska arbetena kring Nils Flyg och Arthur Engberg med en analys av den svenska arbetarrörelsens ideologiska utveckling. Studien kan även betraktas som ett bidrag till förståelsen av den folkhemsnationalism som växte fram under 1930-talet, och som under de senaste decennierna omprövats.
Håkan Blomqvist försvarar sin avhandling torsdagen den 27 april kl. 10.00 i sal MA 624 på Södertörns högskola, Flemingsberg.
Avhandling: Nation, ras och civilisation i svensk arbetarrörelse före nazismen (Carlssons förlag 2006)
Opponent: Dr phil. Morten Thing, Roskilde Universitetscenter, Danmark.
Håkan Blomqvist (f. 1951) växte upp i stockholmsförorten Blackeberg. Han var under många år ansvarig utgivare för veckotidningen Internationalen. Han är journalist, publicist, författare och föreläsare och har tidigare skrivit biografier om Nils Flyg och Arthur Engberg. Under forskarutbildningen i historia har Blomqvist varit verksam vid Samtidshistoriska institutet på Södertörns högskola.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Mari Gerdin, tel 08-608 42 51, mari.gerdin@sh.se
Håkan Blomqvist, 08-608 43 73, 0709-384617, hakan.blomqvist@sh.se
