Det finns dock metoder att hantera dessa osäkerheter som beror på temperatur (uppvärmning), vattentillgång (reserver i produktion), vindstyrkor (vindkraftverk) eller till och med börskurser (försäljning av el). I längden handlar det om att effektivisera elkraftsystemet, till exempel genom optimalt underhåll.
– Det finns stora resurser att spara genom att arbeta smartare, att vidta rätt åtgärd och genom att använda rätt komponent i systemet vid rätt tidpunkt och med rätt metod, säger Lina Bertling, specialist inom riskmetoder för elkraftsystem på KTH och ordförande för en stor internationell konferens om säker elförsörjning som hålls på KTH i Stockholm den 11-15 juni.
KTH Skolan för Elektro- och systemteknik har fått förtroendet att stå som värd för 2006 års upplaga av Probabilistic Methods Applied to Power Systems (PMAPS). Konferensen är ett gyllene tillfälle att fördjupa sig i den ständigt högaktuella frågan om elsäkerhet.
– Riskbaserade metoder inom elkraftsystem och underhållsstyrning är strategiska forskningsområden där KTH satsar för att utveckla en världsledande kompetens, säger Anders Flodström, rektor på KTH.
Konferensen ventilerar nya spännande tekniska metoder och greppar framtida utmaningar kring utbyggnad, drift, underhåll och reglering av elkraftsystemet. Alla delar av kraftsystemet berörs: produktion, överföring till konsumtion, effekter av marknad och regleringsverktyg.
– Konferensen sätter riskanalys i fokus vilket är ett område där vi just nu satsar inom forskning och utveckling säger Gunnel Färm, generaldirektör för Elsäkerhetsverket.
PMAPS vänder sig i första hand till tekniker och forskare men självfallet också till beslutsfattare.
– Konferensen kommer bland annat att diskutera hantering av stora störningar i elkraftsystemet där vi kan bidra med våra erfarenheter och lära från andra, säger Sture Larsson, Teknisk direktör Svenska Kraftnät.
– Inverkan av olika regleringsmodeller på elnätstariffer är ett intressant ämne där Energimarknadsinspektionen ska delta, säger Håkan Heden chef för Energimarknadsinspektionen.
PMAPS samlar ledande expertis inom både forskarvärlden och branschen. KTH hoppas på uppemot 300 deltagare, framför allt från Europa och Nordamerika. Konferensen har mottagit 250 artiklar från cirka 40 länder. Det är nionde gången denna världsunika konferens arrangeras, första gången var i Toronto 1986 och sedan dess i bland annat London, Rio de Janeiro och Vancouver.
Konferensen erbjuder många aktiviteter som föreläsningar, presentationer av artiklar och workshops plus sociala arrangemang:
– Det viktigaste med konferensen är dock mötet mellan människor, säger Lina Bertling.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Lina Bertling, ordförande, 08-790 65 08, lina.bertling@ee.kth.se
Roland Eriksson, vice ordförande 08-790 79 88
Lennart Söder, vice ordförande 08-790 89 06
– Utan stöd från familj och samhälle är det svårt att hitta långsiktiga strategier, säger Linda Helgesson vid Umeå universitet, som i sitt avhandlingsarbete har intervjuat ett hundratal ungdomar mellan 14 och 24 år i de mindre städerna Masasi i Tanzania och Montepuez i grannlandet Moçambique.
Studien visar att de unga har höga krav på sig att bidra till både samhällsutvecklingen och familjens försörjning. Ländernas regeringar och internationella aktörer såsom Världsbanken anser att individerna själva ska skapa sina egna jobb. Eget företagande och otrygga jobb är de vanligaste typerna av sysselsättning. Många ungdomar önskar sig ”riktiga jobb”, men trygga anställningar är mycket ovanliga.
Utbildning är åtråvärt, dels ger det högre status, dels är det enda chansen att få ett ”riktigt jobb”. Ett annat sätt att minska sin sårbarhet är, enligt Linda Helgesson, att kombinera mindre affärsverksamhet med jordbruk, som alltså är ett viktigt skyddsnät i det alltmer urbana landskapet.
Många unga människor känner också att deras inflytande är begränsat, såväl inom familjen som i samhället. Men det finns exempel på ungdomar som organiserar sig och åstadkommer förändring genom att utmana korrupta ledare i lokalsamhället.
Globaliseringen är påtaglig. Genom TV och radio får de unga information om andra platser, och globala produkter och stilar. Men det finns en känsla av utanförskap från globaliseringen, och frustration över de internationella företagens frånvaro. Ungdomar reser och flyttar i huvudsak inom regionen och det är de privilegierade ungdomarna som strävar efter att flytta till större städer och drömmer om andra länder.
– Många unga placerar sig själva i en periferi, en bild som förstärks av närvaron av biståndsorganisationer, säger Linda Helgesson.
Linda Helgesson är uppvuxen på Frösön. Efter avslutad magisterexamen i kulturgeografi med en uppsats om flickors tillgång till utbildning i Moçambique i bagaget, arbetade hon under 2000 och 2001 på uppdrag av UNICEF i Tanzania. Därefter påbörjade hon sin forskarutbildning i kulturgeografi vid Umeå universitet.
Fredagen den 31 mars försvarar Linda Helgesson, kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Getting Ready for Life: Life Strategies of Town Youth in Mozambique and Tanzania. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal S205h, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Associate Professor Katherine Gough, Geografisk Institut, Köpenhamns universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Linda Helgesson,
kulturgeografiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 71 57,
e-post: Linda.Helgesson@geography.umu.se
Ulf Petäjä, statsvetare vid Växjö universitet, tar upp frågan i sin doktorsavhandling ”Varför yttrandefrihet? Om rättfärdigandet av yttrandefrihet från fem centrala argument i den demokratiska idétraditionen”.
– I vårt samhälle hör man ofta att yttrandefrihet är något självklart gott, och därför behöver den inte motiveras. I min avhandling utmanar jag det synsättet. Istället frågar jag mig: Varför är yttrandefriheten värdefull i ett demokratiskt samhälle, säger Ulf Petäjä.
I sin avhandling analyserar Ulf Petäjä de fem starkaste argumenten för yttrandefrihet och argumenterar sedan för att det finns en gemensam nämnare hos de argumenten. Den gemensamma nämnaren är att argumenten uttrycker att yttrandefriheten främjar en pålitlig kommunikationsprocess i samhället. Det betyder att yttrandefriheten är värdefull av skälet att den äger förmågan att utsätta medborgarna för informationsmångfald samt att medborgarna utsätts för både ogillade och oväntade idéer. Det demokratiska samhället fungerar bättre om det finns en pålitlig kommunikationsprocess som förser medborgarna med största möjliga mångfald av skilda idéer och perspektiv, menar Ulf Petäjä.
I sin analys av argumenten för yttrandefrihet finner Ulf Petäjä även att det finns två huvudsakliga, konkurrerande, synsätt gällande yttrandefrihet. Dels kan man betrakta yttrandefrihet som en individuell rättighet, dels kan den uppfattas som främjande för det kollektivt goda. De analyserade argumenten ses vanligen som politisk liberala och därmed borde de också uttrycka att yttrandefrihet motiveras med utgångspunkt från individualistiska utgångspunkter. Petäjä finner dock att majoriteten av de analyserade argumenten uttrycker att yttrandefrihet motiveras med skälet att det är det kollektivt goda som främjas, snarare än att motiveras med skälet att det är en individuell rättighet. Argumenten är således inte så ”liberala” som man kanske kan tro.
Avhandlingen ”Varför yttrandefrihet? Om rättfärdigandet av yttrandefrihet från fem centrala argument i den demokratiska idétraditionen” försvaras fredagen den 31 mars 2006, kl 10.15-12.00 i sal Myrdal, Växjö universitet. Opponent är professor Jörgen Hermansson, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Ytterligare information
För mer information kontakta Ulf Petäjä, telefon: 035-10 76 34, 035-16 71 00, e-post: ulf. petäjä@vxu.se eller informatör Elisabet Wartoft, tel 0470-70 84 77, 0709-70 37 34, e-post elisabet.wartoft@vxu.se
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post: kerstin.broden@vxu.se
Konferensen kan utmynna i förslag till gemensamma utlysningar om forskningsprojekt på europeisk basis och en fördjupad samverkan mellan deltagarländerna i European Research Area in Ageing Research (ERA-AGE). Samarbetet sker bland annat i form av workshops, databaser och bilaterala arbetsgrupper.
– Slutmålet för ERA-AGE är en europeisk strategi för äldreforskning, säger Kenneth Abrahamsson, programchef på FAS.
Sedan tre decennier sjunker födelsetalen och en snabbt växande andel äldre är på väg att skapa en majoritet av människor över 50 år i Europa. Det innebär en utmaning för hälso- och sjukvården, socialtjänsten och en belastning på pensionssystemet.
– För första gången i sitt slag pågår ett europeiskt samarbetsprogram för gemensam finansiering av äldreforskning. EU-projektet knyter samman forskningsfinansiärer som oftast är offentliga myndigheter. Genom samordning av ländernas nationella program skapar vi skalfördelar och kan utveckla nya lösningar snabbare, avslutar Kenneth Abrahamsson.
Tid och plats: Den 29-30 mars 2006, Stockholm City Conference Centre.
Om ERA-AGE
EU-kommissionen har tagit initiativ till nätverk av forskningsfinansiärer, så kallade ERA-Nets. Ett av de nätverk som fått stöd är European Research Area in Ageing Research, ERA-AGE. Nätverket, som samlar 14 länder, är ett fyraårigt projekt som startade 2004 och finansieras av Europakommissionens Sixth Framework Programme. Projektet samordnas av National Collaboration on Ageing Research vid University of Sheffield, Storbritannien, under ledning av professor Alan Walker.
Ytterligare information:
Kenneth Abrahamsson, programchef
Tel: 08-775 40 91. Mobil: 070-546 83 53.
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
Kontaktinformation
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm, tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se
www.fas.se
Org.nr: 202100-5240
Metoden har utvecklats och utvärderats av thoraxöverläkaren Örjan Friberg, som redovisar resultaten i sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
Infektion i såret över bröstbenet, sternotomisåret, är en fruktad komplikation vid hjärtkirurgi. Det kan ta lång tid innan infektionerna läker ut, vilket skapar lidande för patienten och belastar sjukvården med stora kostnader.
Rutinmässigt ges därför förebyggande antibiotikabehandling, profylax, som dropp direkt till blodet. Men en stor del av bakterierna har blivit motståndskraftiga mot behandlingen. Målet med avhandlingsarbetet var att utveckla och utvärdera en ny teknik, där plattor av kollagen (bindväv) impregneras med ett antibiotikum och placeras direkt i sternotomisåret. Det antibiotikum som användes i studien heter gentamicin, och de lokala koncentrationer som uppnåddes var så höga att även normalt motståndskraftiga bakterier avdödades. Däremot var koncentrationerna i blodet låga, vilket minskar risken för biverkningar.
I studien deltog 2 000 patienter som hjärtopererades vid thoraxklinikerna i Linköping och Örebro. De lottades till antingen rutinmässig profylax med enbart intravenöst penicillin eller till rutinprofylax kombinerad med kollagen-gentamicinplattor i såret. Inom två månader efter operationen registrerades förekomsten av sårinfektion.
Resultaten visar att andelen sårinfektioner minskade till knappt hälften i den grupp som behandlats med antibiotikaplattor. Gentamicinet från plattorna hade effekt på samtliga kliniskt betydelsefulla bakterier. En analys av kostnadseffektiviteten visade att denna form av profylax även ledde till totalt sett lägre kostnader för sjukvården. Slutsatsen är att den kan rekommenderas till alla vuxna hjärtkirurgipatienter, i synnerhet till dem med ökad infektionsrisk. Författaren betonar dock att en rutinmässig användning måste övervakas så att den inte bidrar till spridning av motståndskraftiga bakterier.
Avhandlingen Local collagen-gentamicin for prevention of sternal wound infections läggs fram vid disputation fredag 31 mars kl 13.00 i B-husets aula, Universitetssjukhuset i Örebro. Opponent är docent Bengt Gårdlund, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Örjan Friberg 070-6965210, orjan.friberg@orebroll.se
– Det är nu sjätte gången som vi håller Levande frågelådan vid Stockholms universitet. Intresset har vuxit sig rekordstort med 2 500 intresseanmälningar, säger informatör Malin Stenberg de Serves.
Tid:
Torsdag den 30 mars kl 10-11
Plats:
Aula Magna, Frescati
Kontaktinformation
Malin Stenberg de Serves, informatör, Naturvetenskapliga kansliet, Stockholms universitet, tfn 08-16 35 92, mobil 070-618 25 35, e-post malin.stenberg@natkan.su.se
Ylva Axberg, informatör, Naturvetenskapliga kansliet, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 04, 070-219 78 28, e-post ylva.axberg@natkan.su.se
Den svenska staten, med kommunerna i spetsen, har med omfattande medel stöttat den av Riksidrottsförbundet ledda idrottsrörelsen allt sedan förbundets bildande år 1903. Detta har skett med stor acceptans från medborgarna men utan att någon närmare kontroll av verksamheterna har genomförts. Förbundet har till exempel aldrig tvingats att mer noggrant redovisa den interna fördelningen av de offentliga medlen.
– Det har bidragit till skapandet av en föreningsbaserad idrott, som i stort sett varit synonym med begrepp som prestation och tävling, berättar historikern Paul Sjöblom.
Paul Sjöblom intensivstuderar i sin avhandling Norrtälje kommun i norra Uppland och sex av dess idrottsföreningar, mot bakgrund av välfärdsstatens utveckling och i jämförelse med riksgenomsnittet och visar att stora lokalt dominerande elitklubbar – och därmed också unga starka män – gynnats påtagligt. Detta i motsats till både statens och idrottsrörelsens explicita målsättningar om en ”idrott åt alla”.
Paul Sjöblom beskriver hur Riksidrottsförbundet och dess tävlingsmodell över tid lyckas bibehålla sin position med hjälp av en välutbyggd och fungerande organisation, ett stort kontaktnät bestående av en rad starka intressenter, politiker, företagsledare och massmedia, och ett framgångsrikt budskap om en ideellt baserad ”samhällsnyttig” folkrörelseidrott. Därmed belyses även den självklara men sällan diskuterade utgångspunkten, att samhällets idrottsstöd alltid kommer att vara en politisk fråga.
– Det handlar om skattepengar; om vilken typ av idrottsrörelse vi i egenskap av medborgare vill vara med och stödja, säger Paul Sjöblom.
Doktorsavhandlingens titel: Den institutionaliserade tävlingsidrotten. Kommuner, idrott och politik i Sverige under 1900-talet.
Disputationen äger rum fredagen den 31 mars 2006 kl.10.00 i hörsal 7, hus D, Universitetsvägen 10, Frescati. Opponent är professor Björn Horgby, Örebro universitet.
För ytterligare information
Paul Sjöblom nås på tfn 08-674 71 08, 070-756 26 89 eller e-post paul.sjoblom@historia.su.se
För bild på Paul Sjöblom, kontakta Maria Sandqvist, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se.
– Tillsammans med en vägledande lärare kan webbplatsen synliggöra olika aspekter av rasism och vara en värdefull utgångspunkt för diskussioner i klassrummet och ny kunskap. Avhandlingen visar hur kombinationen av informations- och kommunikationsteknik, IKT, och antirasism kan erbjuda möjligheter till att utmana allmänna föreställningar om ”ras”, etnicitet och rasism, förklarar Camilla Hällgren.
Webbplatsen Swedkid riktar sig till lärare och elever. Besökarna på webbplatsen kan själva uppleva hur det kan vara att komma från ett annat land till Sverige. De kan följa elva ungdomar och ta del av deras erfarenheter, erfarenheter som bygger på vad som har berättats av verkliga personer i Sverige. Innehållet bygger en stor del på dialoger eller scenarion. Varje scenario lyfter fram en eller flera frågeställningar om till exempel ”När blir man svensk”? ”Måste man bli svensk?” eller komplexiteten i ”Vi och dom” men också om skämt, ord och vanliga frågor som man kanske tycker mer eller mindre bra om.
Swedkid är också ett forsknings- och utvecklingsprojektet som också är en del i det europeiska projektet Eurokid. Camilla Hällgren har använt Swedkidprojektet för att undersöka olika aspekter av ”ras”, etnicitet och erfarenheter av rasism, samt hur informations- och kommunikationsteknik, IKT, kan vara en del i klassrumsarbetet.
De tre teman som framträder i studiens resultat rör förekomsten av rasism i Sverige, unga människors komplexa erfarenhet och förhållande till identitet samt Swedkid som en möjlighet att motarbeta rasim.
En delad bild av såväl erfarenheter som strategier mot rasism framträder i studien. Å ena sidan omges arbetet med att motverka rasism av höga ambitioner och goda intentioner, å andra sidan, framträder en bild fylld av svårigheter och osäkerhet samtidigt som erfarenheter av rasism fortsätter att vara en del av unga människors liv och skolans vardag.
Studien visar att Swedkid har belyst och utmanat aspekter av diskriminering, att projektet fungerade på såväl europeisk, nationell, lokal som individuell nivå och att IKT kan utgöra ett stöd i arbetet med antirasistiska frågor i klassrummet.
Samtidigt möttes webbplatsen, och dess budskap om alla människors lika värde, ett visst mått av fientlighet från individer och rasistiska organisationer. Vidare visar studien att webbplatsen blev väl mottagen av elever samtidigt som det från lärarhåll uttrycktes en viss osäkerhet både gentemot ämnet i sig och gentemot användningen av datorer.
Swedkid har tilldelats ett Europeiskt pris för interkulturell undervisning. Kombinationen av IKT och rasism framhölls som ett exempel på nyskapande.
Swedkid hittar du på: http://www.swedkid.nu/
Fredagen den 24:e mars försvarar Camilla Hällgren, institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, fakulteten för Lärarutbildning, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Researching and developing Swedkid: A Swedish Case Study at the Intersection of the Web, Racism and Education. Svensk titel: Forskning och utveckling av Swedkid: En svensk fallstudie i gränslandet mellan webben, rasism och utbildning. Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal N350 i Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är Gloria Ladson-Billings, Department of Curriculum and Instruction, University of Wisconsin, Madison.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=715?=sv.
Kontaktinformation
Camilla Hällgren nås på:
Tel: 090-786 71 44
E-post: Camilla.Hallgren@educ.umu.se
Årets nya professorer vid SLU har kunskaper som tydligt visar bredden inom universitetet. De har allihop också nära kopplingar till det omgivande samhället – både nationellt och internationellt.
Paresh Chandra Dutta – blev som student intresserad av fetter och oljor, och då speciellt kolestrol på grund av dess betydelse för hälsan. Efter disputation vid SLU har han arbetat med växtsteroler och växtstanoler i cerealier. De ingår naturligt i cerealier och är kemiskt närbesläktade med kolesterol som finns i animaliska livsmedel.
Då ”functional foods” innehåller höga koncentrationer växtsteroler är det viktigt att nivåerna i de nya matvarorna kontrolleras och dokumenteras för att kunna följa hälsoeffekterna på lång sikt. Frågan forskningen söker svar på är om växtsteroler kan vara både av godo och ondo och hur vi i så fall kan optimera de positiva effekterna och minimera de negativa.
Paresh Chandra Dutta installeras till professor i livmedelsvetenskap, särskilt livsmedelskemi vid SLU i Uppsala.
Ulf Gärdenfors – hade redan som barn Carl von Linné som förebild. Ulfs genuina intresse för flora och fauna förde honom ut på resor till såväl regnskogar som bergstrakter. Efter en doktorsavhandling i systematisk zoologi kom han 1992 till ArtDatabanken vid SLU. Här har han verkligen kunnat fortsätta i Linnés fotspår med att kartlägga och beskriva många kända arter. I dag känner man till 50 000 flercelliga arter i Sverige och troligen finns det flera tusen kvar att upptäcka. Modern IT-teknik har gjort det möjligt att skapa ett gediget material. ArtDatabankens databaser över enskilda arters förekomst innehåller i dag sex miljoner observationer. Linné skulle minst sagt häpnat över de molekylära metoder för att identifiera arter som används i dag.
Ulf Gärdenfors är en av initiativtagarna till Svenska artprojeket och Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, det största bokprojektet någonsin i Sverige. När det är avslutat inom 20 år ska alla flercelliga arter vara kartlagda och beskrivna.
Ulf Gärdenfors installeras som professor i naturvårdsbiologi vid SLU i Uppsala.
Inger Ledin – tycker att getter är fantastiska djur. De är härdiga, kan anpassa sig till olika klimat, har god fruktsamhet och billigare att köpa än kor. Just dessa egenskaper gör geten till ett viktigt djur för småbönder i utvecklingsländerna. Inger Ledin har gjort merparten av sin forskning kring utfodrings- och produktionssystem för getter under tropiska förhållanden, främst Sydostasien och Afrika.
Trots getens positiva egenskaper har det fått hård kritik som betesdjur. Speciellt inom skogsbruket anses geten vara orsak till att nyplanteringar förstörs. Inger Ledin håller inte med om kritiken, skadorna orsakas snarare av människan själv samt att man håller för många betande djur i relation till vad marken kan producera, anser hon..
Inger Ledin installeras som professor i husdjurens utfodring och vård vid SLU i Uppsala.
Brian Ogle – har under 20 år arbetat med integrerade småskaliga system för bönder i Afrika och Sydostasien. I dessa länder är 50-70 procent av befolkningen beroende av jordbruket för sin försörjning och husdjur är en viktig del av jordbruket. Brian Ogle´s strävan har varit att förbättra produktiviteten och uthålligheten för de små jordbruken. Forskningen har ofta gjorts i samarbete med lokala forskare.
Många av restprodukterna från bl a jordbruket bränns eller dumpas i floder och vattendrag. Brian Ogle´s forskning har fokuserat på att restprodukter från jordbruket, livsmedels- och bryggindustrierna kan användas till utfodring av husdjur, t ex fjäderfä. Det har bl a inneburit att halmen från risskörden används som djurfoder istället för att brännas upp.
Forskningen har också sökt alternativ till användandet av kemiska bekämpningsmedel, bl a vid odling av ris i Vietnam. Frigående ankor har fått hålla efter ogräs och insekter. Tyvärr har utbrottet av fågelinfluensan tvingat fram ett avbrott på obestämd tid för just det försöket.
Brian Ogle installeras som professor i husdjurens utfodring och vård med särskild inriktning mot tropisk husdjursskötsel vid SLU i Uppsala.
Torbjörn Suneson – vill med sin forskning visa på betydelsen av landskapsarkitektens arbete för att förvalta och utveckla kulturarvet. Vid institutionen för stad och land, vid SLU i Uppsala, har man tagit fram metodik för att förstå hur olika miljöer tolkas, utvecklas och används.
Torbjörn Suneson har också intresserat sig för utbildningen till landskapsarkitekt. Om utbildningens innehåll och hur yrket vuxit fram. En av förebilderna har varit Knut Forsberg som ritade parker och stadsplaner på 1850- och 1860-talet. Redan då såg man behovet av kunskap som förenade arkitektens gestaltande färdighet med kunskap om människa, natur och teknik.
I början på 1900-talet kom de första kraven på att starta en utbildning till landskapsarkitekt i Sverige, men det dröjde ända fram till 1960-talet innan den första professuren inrättades.
Torbjörn Suneson installeras som professor i landskapsarkitektur vid SLU i Uppsala.
Kerstin Svennersten-Sjaunja – anser att forskning kring mjölkning är ett aldrig sinande ämne! Det är mjölkning av kor som är hennes ämne, vilket genom åren utvecklats till ett mycket angeläget forskningsämne; laktationsbiologi.
Människan har mjölkat kor i flera tusen år – det finns bl a illustrerat i egyptiska grottmålningar. Redan då förstod man att mjölkningen var en känslig kommunikation mellan djur och människa.
Den senaste utvecklingen när det gäller mjölkning är utvecklingen av automatiska mjölkningssystem. Där bestämmer kon själv när hon vill bli mjölkad. Samtidigt är det viktigt att behålla kons motivation att vilja bli mjölkad. Fortfarande väljer hon hellre mat framför mjölkmaskinen. Ny forskning visar att motivationen kan öka genom ljudsignaler.
Kerstin Svennersten-Sjaunja installeras som professor i husdjurens utfodring och vård, med särskild inriktning mot laktationsbiologi, vid SLU i Uppsala.
Samtliga föreläsningar hålls i Loftets hörsal, Duhrevägen 8, SLU campus i Uppsala kl. 09.00-12.00 (med kaffe 10.00-10.30) Föreläsningarna är öppna för alla, ingen föranmälan behövs.
Tidsprogram föreläsningar 31 mars 2006
09.00 Linnés arbete fullbordas med modern teknik – Ulf Gärdenfors
09.30 Landskapsarkitektur i praktik och akademi – Torbjörn Suneson
10.00 Kaffe/te
10.30 Phytosterols and cholesterol – good and bad? – Paresh C. Dutta
11.00 Mjölkning – ett aldrig sinande forskningsämne – Kerstin Svennersten – Sjaunja
11.30 Geten, ett missförstått djur? – Inger Ledin
12.00 Livestock: The Key to Sustainable Smallholder Agriculture in the Tropics – Brian Ogle
Läs hela professorsskriften på http://www2.slu.se/forskning/2006/pdf/Prof.bok%20-06.pdf
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carin Wrange t f presschef vid SLU 070-247 84 22 Carin.Wrange@adm.slu.se
Våra mest vanliga stålsorter häftar inte fast vid en permanentmagnet (ferromagnet), och är därför ofta förstahandsvalet när det gäller icke-magnetiska ingenjörsmaterial. Trots detta har nu Uppsalaforskarna påvisat närvaro av oordnade magnetiska moment hos atomerna i dessa legeringar, och då i synnerhet hos järnatomerna. Detta till skillnad från en ferromagnet där atomernas magnetiska moment alla pekar åt ett och samma håll.
– Vi visar också att denna dolda magnetism är av avgörande betydelse för många av de mest grundläggande och viktiga egenskaper som rostfria stål uppvisar, säger Levente Vitos, en av forskarna bakom studien.
Genom att beräkna energin för bildandet av så kallade staplingsfel i legeringen – en viss typ av defekt i atomernas inbördes fördelning i rummet – belyser forskarna den dolda magnetismens betydelse för materialens egenskaper. Detta gäller till exempel stabiliteten hos legeringsfasen som sådan, liksom de mekaniska egenskaperna hos de rostfria stålen.
Dessa resultat ger ny insikt i den komplexitet som är förknippad med design av stål.
– Det är speciellt intressant att notera att den dolda magnetismen faktiskt erbjuder en extra möjlighet att modifiera stålets egenskaper. Redan en måttlig förändring av de ingående elementens koncentration påverkar atomernas magnetism, något som i sin tur påverkar exempelvis stålets mekaniska uppträdande, säger Levente Vitos.
– Vår studie visar också tydligt att en god kontroll över stållegeringars egenskaper förutsätter en grundläggande förståelse av hur skilda metallurgiska behandlingar påverkar den dolda magnetismen hos stålen.
Forskarna konstaterar att denna förståelse bara kan nås genom att göra kvantteori till en integrerad del av modern materialdesign.
Projektet har initierats genom samarbeten inom Ångström Akademien och med Sandvik.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Levente Vitos (engelska), tel: 018- 471 35 67, 076-237 70 54, e-post. Levente.vitos@fysik.uu.se eller Börje Johansson, tel: 070-417 54 52
Amy Loutfi är den första kvinnan som doktorerar vid institutionen för teknik vid Örebro universitet. Hon arbetar med att utrusta den mobila roboten Pippi med luktsinne, en så kallad elektronisk näsa.
– En elektronisk näsa innehåller ett antal gassensorer som genom att känna igen olika mönster kan upptäcka både enkla och komplexa lukter, säger Amy Loutfi.
Svårigheterna för en robot med elektronisk näsa handlar om att lära den när den ska använda näsan för att ta ett luktprov och hur den ska kombinera luktinformationen med information den får av andra sinnen, exempelvis synintryck. Dessutom är det svårt för roboten att kommunicera sina resultat och intryck till en mänsklig användare.
– Att prata om hur olika lukter upplevs är svårt människor emellan, och ännu svårare för en robot, säger Amy Loutfi. I min avhandling har jag visat hur roboten Pippi kan använda existerande tekniker inom artificiell intelligens för att lösa problemen med att beskriva lukter, men också hur Pippis andra sinnen kan hjälpa den elektroniska näsan att upptäcka lukter.
Amy Loutfi ser oräkneliga användningsområden för robotar med mänskliga sinnen, inte minst inom räddningstjänst och vid sökning efter olika substanser.
– Idag använder vi oss av hundar för att upptäcka lukter, men hundar kan inte berätta om lukter de upptäcker och de kan inte skickas in på platser som är farliga eller dödliga, säger Amy Loutfi. Där kan robotar som Pippi komma till ovärderlig hjälp.
Amy Loutfi disputerar för teknologie doktorsexamen med avhandlingen ”Odour Recognition using Electronic Noses in Robotic and Intelligent Systems” tisdagen 28 mars 2006, klockan 13:00 i Hörsal T, Örebro universitet.
Pressbild på Amy Loutfi finns på följande adress: www.oru.se/press/bildarkiv/amy_loutfi
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Amy Loutfi på telefon 019-30 11 16 eller e-post amy.loutfi@tech.oru.se.
Över 100 000 kemikalier förekommer idag i miljön och kommer i kontakt med människor via till exempel konserveringsmedel i mat, flamskyddsmedel i datorer och mjukgörare i plast. För ungefär 80 000 av dessa ämnen finns inte tillräcklig kunskap för att avgöra om, och i så fall hur, farliga de är för människan. Kemikalierester i mat oroar många europeiska konsumenter idag, vilket tydligt framkom av den senaste EU Barometern i februari, en opionionsmätning i 25 europeiska länder. Där säger sig 63 % av de tillfrågade vara oroliga för bekämpningsmedel i frukt och grönsaker. Det kan jämföras med de 62 % som säger sig vara oroliga för fågelinfluensan.
Lagförslaget REACH innebär att kemikalier som används industriellt inom EU måste registreras, värderas och godkännas och att spridningen av potentiellt skadliga kemikalier begränsas. CASCADE forskar bland annat om hur hormonsystem i kroppen påverkas av olika kemikalier, och anser att beslut om hur ett ämne bör användas ska baseras på vetenskapliga data.
– Vi anser att Europaparlamentet bör överväga långtidseffekter av kemikalieexponering och skydda europeiska medborgare från ofrivillig exponering för potentiellt skadliga kemikalier, säger professor Jan-Åke Gustafsson vid Karolinska Institutet, koordinator för CASCADE.
REACH-lagstiftningen kan göra EU till en av de första regionerna i världen som enas kring en gemensam ståndpunkt vad gäller hälsoeffekter av kemikalierester i mat. Lagstiftningen kommer att påverka industri, matsäkerhet och miljömedvetenhet i och utanför Europa. REACH har hittills varit starkt omdebatterat och ska senare under 2006 tas upp en andra gång i Europaparlamentet och i Europarådet.
– Vi efterlyser mer öppna diskussioner med konsumentorganisationer och industrin om vad REACH kan innebära för Europa. Vi som forskare ser det som vårt ansvar att kunna erbjuda ett forum för sådana diskussioner, säger Jan-Åke Gustafsson.
CASCADE samlar 24 forskargrupper från nio EU-länder i ett nätverk för långsiktig koordination och integration av forskning om kemikalierester i mat. Nätverket finansieras av Europeiska Kommissionen med 14,4 miljoner Euro under fem år för sina aktiviteter inom forskning, integration, undervisning, information och riskvärdering under åren 2004-2009. Karolinska Institutet står för samordningen av verksamheten.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Cecilia Johansson, Communication/Dissemination Manager, CASCADE Network Office, Karolinska Institutet, tfn 08-608 92 37, mobil 0702-544 657, e-post: c.johansson.cascade@biosci.ki.se.
Jan-Åke Gustafsson, professor, coordinator, Inst. for Biosciences and Nutrition, NOVUM, Karolinska Institutet , tfn 08-585 837 46, e-post jan-ake.gustafsson@mednut.ki.se.
Katarina Sternudd, pressekreterare, Karolinska Institutet, tfn 08-524 838 95,
e-post katarina.sternudd@ki.se
Resultaten, som publiceras denna vecka i tidskriften Nature, presenteras av det europeiska forskarlag som har borrat en 3 km lång iskärna från Dome C uppe på Antarktis högplatå – den hittills längsta klimatserien hämtad ur is. Kemiska analyser av isen har utförts vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
– Vår forskning visar att under de senaste 740 000 åren har varje övergång från kallt till milt klimat skett på ett likartat sätt. Vi ser att förändringarna följer vissa mönster, med samma förändringar i samma ordning. Om vi kan förstå dessa mönster så kan vi förbättra klimatmodellerna och göra bättre förutsägelser om framtiden, säger Margareta Hansson, en av författarna till artikeln.
Att jorden under de senaste 740 000 åren genomgått åtta klimatcykler (varje bestående av en istid och en värmeperiod) kunde forskarlaget visa för snart två år sedan. Efter att också ha analyserat de små mängder av naturliga föroreningar som finns i isen i form av salt och stoft kan de nu visa hur olika delar av klimatsystemet har varierat vid dessa svängningar mellan kallt och varmt. Detta är avgörande kunskap för att förstå framtida klimatförändringar.
Genom att studera de varierande mängderna av havssalt i iskärnan kan forskarna dra slutsatsen att havsisen vintertid bredde ut sig kraftigt runt Antarktis varje gång klimatet blev kallare på inlandsisen. Isen från de kalla perioderna innehåller också många fler stoftpartiklar vilket visar att klimatet i södra Sydamerika då var mycket torrare och blåsigare. Större mängder stoft fördes samtidigt ut över havet vilket kan ha haft en gödande inverkan och därmed ökat den biologiska produktiviteten i havet.
Borrningen på Dome C är en del av ”European Project for Ice Coring in Antarctica” (EPICA), se nedan. Forskarna har uthärdat sommartemperaturer på -40ºC på en plats som ligger över 100 mil från närmaste forskningsstation. Borrningen avslutades i december 2004 efter att ha nått 3 260 meters djup.
För bilder, kontakta: Ulf Jonsell tfn 08-16 45 10, mobil 070-288 27 73, ulfj@natgeo.su.se
Bakgrundsfakta EPICA
EPICA är ett samarbete mellan tio europeiska nationer (Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland). EPICA koordineras av det europeiska forskningsrådet (ESF) och finansieras av de medverkande länderna samt EU.
Forskarna inom EPICA använder sig av iskärnor för att undersöka förhållandena i atmosfären och klimatet under de senaste 800 000 åren. Framförallt studeras effekterna av koldioxid, metan, och andra ämnen i atmosfären. Resultaten kommer att användas för att förbättra datormodeller som förutsäger framtidens klimat. EPICAs mål var att borra två iskärnor i Antarktis; den ena på Dome C, den andra i Dronning Maud Land. Båda borrningarna har nu nått botten av inlandsisen.
Iskärnorna är cylindrar av is med tio centimeters diameter och borras upp i längder av tre meter i taget. Snöflingor för med sig partiklar från atmosfären. När snön omvandlas till is blir små luftbubblor inneslutna i isen. Analyser av isens kemiska och fysiska egenskaper och innehållet av gaser såsom koldioxid och metan i luftbubblorna visar hur jordens klimat har förändrats med tiden.
Fältarbetet i Antarktis är en vetenskaplig och miljömässig utmaning. Dome C är en av de mest ogästvänliga platser på jorden, med en årsmedeltemperatur under -54ºC. Forskare och utrustning måste transporteras 100 mil från kuststationer på Antarktis.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Doktorand Ulf Jonsell tfn 08-16 45 10, mobil 070-288 27 73, ulfj@natgeo.su.se
Docent Margareta Hansson, tfn 08-674 78 65, mobil 070-317 24 13 margareta.hansson@natgeo.su.se
Ungefär 20 procent av alla patienter med Alzheimers sjukdom lider av svår demens. I takt med att deras hälsa försämras minskar deras förmåga att kommunicera med omvärlden och själva sköta dagliga rutiner, och de blir allt mer beroende av vård och omsorg. Donepezil används för att dämpa mild till måttlig Alzheimers men dess verkan vid svår demens har inte utvärderats förrän nu.
I studien har professor Bengt Winblad och hans kollegor valt ut Alzheimerspatienter över 50 år från 50 olika äldreboenden (demensboenden och sjukhem) i Sverige. Under sex månader behandlades en grupp på 95 patienter med donepezil. En kontrollgrupp på 99 patienter fick placebo. Forskarna upptäckte då att de som tilldelats donepezil hade förbättrat sin kognition och förmåga att utföra sina dagliga aktiviteter jämfört med dem som fått placebo.
Patienter med det aktiva läkemedlet hade fler biverkningar än den grupp som tilldelats placebo. Biverkningarna var dock av måttlig grad och oftast kortvariga.
– För personer med svår Alzheimers som vårdas på institution kan donepezil förbättra vissa aspekter av den kognitiva och funktionella försämringen, säger professor Winblad.
Studien har finansierats av Pfizer Pharmaceuticals, Sollentuna, Sverige.
Publikation: “Donepezil in patients with Alzheimer´s disease: double-blind, parallel group, placebo controlled study”, The Lancet, nätupplagan 23 mars 2006, Bengt Winblad, Lena Kilander, Sture Eriksson, Lennart Minthon, Stellan Båtsman, Anna-Lena Wetterholm, Catarina Jansson-Blixt, Anders Haglund med flera.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Bengt Winblad, Karolinska Institutets Alzheimercentrum, Institutionen Neurotec, Sektionen för geriatrik, tfn 08-585 854 74,
mobil 070-632 67 71, e-post bengt.winblad@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post Katarina.sternudd@ki.se
Till skillnad från kärlväxter korsar sig inte mossarter med varandra; det uppstår inga nya arter och de ekologiska egenskaperna förändras mycket lite. Detta är den av expertisen allmänt vedertagna bilden. Men i en ny doktorsavhandling av växtekologen Rayna Natcheva visas att det trots allt pågår ett utbyte av gener som kan leda till att mossornas egenskaper förändras. Hon har undersökt två arter av vitmossa ( Sphagnum capillifolium och Sphagnum quinquefarium) och funnit att de korsar sig med varandra. Merparten av hybridsporerna i dessa korsningar är inte fertila, men några av dem är faktiskt det.
– Det är svårt att bestämma när det rör sig om en hybrid, alltså om en korsning mellan dessa vitmossor, säger Rayna Natcheva. Det räcker inte med noggranna mätningar av mossans yttre utan man måste komplettera med gentekniska analyser. Jag har utgått från platser där bestånden av de båda vitmossorna möts, och det är där jag har hittat hybrider.
– Jag har också undersökt hybridernas sporer och funnit att en del är fertila. Om detta stämmer för vitmossor kan det mycket väl också gälla för andra mossor.
Mycket av dagens ekologiska forskning handlar om den s k kolbalansen, dvs hur kol fördelar sig i jordens ekosystem. Hur mycket kol som är fritt och hur mycket kol som är bundet har en avgörande betydelse för jordens klimat. Den mängd kol som finns upplagrad i torv är ungefär lika stor som den mängd som finns i atmosfären. Torvmossar och myrmarker är därför viktiga faktorer i ekosystemet; det normala är att de binder kol i torven. Men om vegetationen förändras kan myrmarkens förmåga att binda kol förändras. Det faktum att vitmossan kan förändras snabbare än man hittills trott måste beaktas i studier av kolbalansen och dess konsekvenser.
Kontaktinformation
Rayna Natcheva nås för ytterligare information på tel 046 222 86 97. Hon disputerar den 31 mars. Hennes doktorsavhandling heter Evolutionary Processes and Hybridization within the Peat Mosses, Sphagnum.
I avhandlingen presenterar Lena Carlsson en successivt fördjupad analys och tolkning av innebörder i och konsekvenser av talet om gymnasieelever som medborgare. I tre olika analyser står medborgarskapsbegreppet i centrum. Utbildningspolitiska texter från efterkrigstiden analyseras, liksom aktuella styrdokument för ett yrkesförberedande program. Dessutom har Lena Carlsson följt tre olika arbetslag i gymnasieskolan över tid för att se hur de professionella i sina samtal konstruerar sina elever som medborgare. Fyra skilda föreställningar kan urskiljas. Var och en pekar mot olika synsätt på individens roll i ett samhälle. En föreställning orienterar sig mot traditionella och konserverande värden, en sätter kommunikation och demokrati i centrum, en orienterar sig mot näringsliv och branscher och en sätter en beskyddande hållning mot elever högst.
De olika föreställningarna både samspelar och kämpar mot varandra och försöker vinna legitimitet i skolan. Klart är att verksamheten både främjas och begränsas av dessa föreställningar, som hämtar sin kraft från olika utbildningspolitiska ideologier och från skilda sociala, ekonomiska och kulturella sammanhang.
Med avhandlingen har Lena Carlsson försökt sätta ljus på det komplicerade mönster, för att inte säga virrvarr, av relationer, kamp, samspel, osäkerhet och motstridigheter som finns i en pedagogisk praktik. Det står dock klart att vad elever i skolan tillskrivs och tilldelas blir betydelsefullt för deras förståelse av sin egen roll som samhällsmedlem.
Lena Carlsson är gymnasielärare och allmändidaktiker med intresse för integrativ didaktik. Hon har varit doktorand på Institutionen för pedagogik sedan 2000.
Avhandlingen ”Medborgarskap som demokratins praktiska uttryck i skolan – diskursiva konstruktioner av gymnasieskolans elever som medborgare” försvaras fredagen den 31 mars kl 13.15 i sal Wicksell, Huvudbyggnaden, Växjö Universitet. Opponent är professor Bo Dahlin, Karlstad universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Lena Carlsson, telefon: 0470-70 80 50, 0708-62 43 61 eller e-post Lena.Carlsson@vxu.se.
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
Praktiska upplysningar: Marianne Thureson, forskningssekreterare vid Institutionen för pedagogik, telefon: 0470-70 89 18
