Virtuella världar är ett relativt nytt sätt att använda datorer för att skapa icke-fysiska platser där människor kan träffas och umgås. Intresset för virtuella världar, speciellt de spelrelaterade, ökar hela tiden. De mest populära världarna har miljontals prenumeranter, varav tiotusentals är svenskar.
Mikael Jakobsson vid Umeå universitet har studerat hur människor umgås i dessa miljöer, bland annat genom att själv delta under ett antal år. Han har funnit att de sociala spelreglerna i stort sett är desamma som när människor umgås i den fysiska världen. Till exempel bygger deltagarna sociala nätverk, som används för att avgöra vem man kan lita på. Det skapas sociala hierarkier, och olika objekt signalerar status och samhörighet.
Men trots likheterna med den vanliga världen, medför datortekniken att världarna får unika egenskaper och värderingar. Det är till exempel enkelt att umgås med och lära känna personer som befinner sig långt borta, samtidigt som en ökad distans kan skapas till personer som finns i verkligheten runt omkring. Och medan rätt arbete och utseende kan innebära hög status i den verkliga världen, verkar ens engagemang och förmåga att kommunicera vara viktiga faktorer för en persons anseende i virtuella världar.
I sin avhandling föreslår också Mikael Jakobsson en modell för hur man kan gå tillväga när man ska designa virtuella världar. Han menar att den sociala interaktionen mellan deltagarna är den viktigaste grunden för att skapa bra virtuella världar, och han anser därför att man som designer bör ha god förståelse för hur människor interagerar i dessa miljöer.
Virtuella världar skiljer sig åt med avseende på teknik; de kan vara baserade på två-dimensionell grafik som The Palace (http://www.thepalace.com) eller tre-dimensionell grafik som Active Worlds (http://www.activeworlds.com). En del världar kan laddas hem och användas gratis medan andra kostar pengar. Ibland är målet med att besöka världarna att spela spel, som till exempel Everquest (http://eqplayers.station.sony.com).
Torsdagen den 4 maj försvarade Mikael Jakobsson, institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Virtual Worlds and Social Interaction Design. Disputationen ägde rum kl. 13.15 i sal MA121, MIT-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent var doktor Ralph Schroeder, Oxford Internet Institute, University of Oxford.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mikael Jakobsson,
institutionen för informatik,
Umeå universitet,
tel: 040-665 72 31, 0730-481 041,
e-post: mikael.jakobsson@k3.mah.se
Nötkreatur i ranchdrift som inte har ligghallar fryser inte! De har det t o m bättre än om de skulle ha ligghallar! Djuren har en rad olika strategier att klara sig mot kyla under vintern, om de äter tillräckligt med foder. De har även en bra värmeisolerande päls och de beter sig smart och undviker att förlora kroppsvärme.
Det var huvudbudskapet från de tre föreläsarna, Krister Sällvik, Per Michanek och Knut Håkan Jeppsson vid ett seminarium ”När fryser nötkreatur” som hölls 8 maj 2006 på SLU i Alnarp.
Varken vind, regn eller snö påverkar djuren negativt. När snön ligger på kons rygg bevisar det att djurens päls är väldigt bra isolerad! När djur har tillräckligt stora områden att ströva på kan de söka skydd och bra liggplatser efter behag. Detta är det mest naturliga för djuren! Det är därför onödigt att kräva ligghallar till nötköttsproduktion som bedrivs under de här premisserna.
Seminariet lockade ca 35 deltagare. Även representanter från Djurskyddsmyndigheten i Skara var med på plats och på videolänk.
Djurskyddsmyndigheten har varit mycket restriktiv med att ge några dispenser till ranchdrift utan ligghall och tolkar gällande regelverk mycket striktare än Jordbruksverket när denna hade ansvaret för frågorna.
En av slutsatserna av seminariet var att det saknas ett vetenskapigt underlag för denna restriktivare tolkning! Men forskarna betonade att det behövs mer forskning i ämnet.
Material, bl a OH kopior, finns som pdf fil på: http://www.jbt.slu.se/dokument/presentationsmaterial-060508.pdf Besök gärna JBTs pressrum på http://www.jbt.slu.se/pressrum/index.htm
Info: Anders Herlin 040 415219 e-mail: anders.herlin@jbt.slu.se
Program 13 maj:
10.00-11.00 Socker i frukt och grönt – vikt och hälsa!
Kan man få för mycket socker från frukt och grönt? Behöver man tänka på glykemiskt index? Universitetslektor Mette Axelsen, Göteborgs universitet
11.00-12.00 Frukter från främmande länder
Finns det fikon under jorden? Växer ormägg och kattögon på träd? Vågar du smaka? Universitetslektor Lennart Engstrand och intendent Marie Widén, Botaniska trädgården, Lunds universitet
13.00-14.00 Naturens hälsoskafferi – fullt av färger
Fritt fram för rött, gult, grönt! Till och med skelettet mår bättre. Koka eller inte koka? Nutritionist Ulla Johansson, Idun Mat & Näringskonsult
14.00-14.30 Primörblad – nyheter från grönsakslandet
Öka variationen i salladsskålen! Hur kan man göra bladgrönsaker lättare att använda? Universitetsadjunkt Lotta Nordmark, SLU
14.30-15.00 Solmogna tomater – finns det?
Smak och hållbarhet – hur påverkas de? Hur ser en mogen ananas ut? Varför är avokadon brun i fruktköttet? Informatör Birgitta Villner Gyllenram, Ewerman/Grön Gastronomi
15.00-16.00 Svenska bär – små men naggande goda
Blåbär för minnet. Nypon för lederna. Tranbär för urinvägarna. Nutritionist Ulla Johansson, Idun Mat & Näringskonsult
16.15-17.30 Kan frukt och bär förlänga livet?
Vilka effekter har frukt och bär på din kropp? Kan de ge dig ett nytt liv? Författaren och experimentodlaren Åke Truedsson, Min Trädgård
Program 12 maj:
Redan den 12 maj kan Du få ett litet smakprov från Formas fruktshow.
14.30-15.00 Frukter från främmande länder
Mängder av nya växtslag dyker upp i frukt- och grönsaksdiskarna. Många är exotiska frukter: taggiga, fjälliga, håriga, kväljande, söta, aromatiska, syrliga, glänsande, matta, trådiga – helt enkelt fantastiskt läckra! Marie Widén och Lennart Engstrand från Botaniska trädgården i Lund.
Kontaktinformation
Birgitta Johansson, birgitta.johansson@formas.se 08-775 4003
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 4038
I en ny lättillgänglig kunskapsöversikt diskuterar forskare, arbetsgivare, ungdomar och akademiker frågor på temat Lönar sig utbildning? Boken, som presenterades för media
den 4 maj, är utgiven av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Beställningsinformation
Lönar sig utbildning? beställs på www.fas.se eller genom Hellmans förlag,
tfn: 0150-78 880, info@hellmansforlag.se
Pris: 79: -, porto tillkommer.
ISBN 91-89602-26-9
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
Kontaktinformation
___________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm, tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se
www.fas.se
Org.nr: 202100-5240
Upptäckten, som gjorts av dr Lukasz Huminiecki vid Karolinska Institutet i samarbete med dr Martin Frith, Australien, har nyligen publicerats i PLoS Genetics.
Sedan länge vet man att proteiner bildas genom att arvsmassans DNA först kopieras till budbärar-RNA, så kallade transkript. Dessa innehåller all den information som behövs för att bygga upp proteinerna i kroppen. Men genetisk forskning har nyligen visat att nästan hälften av alla transkript hos däggdjur tycks sakna betydelse för att bilda proteiner.
De nya fynden (från experiment gjorda i möss) avslöjar att ytterligare cirka tio procent av transkripten utgörs av molekyler som liknar ett mellanting mellan icke-kodande och proteinkodande budbärar-RNA.
– Vi kallar dem pseudo-budbärar-RNA, säger Lukasz Huminiecki. De liknar vanliga RNA-molekyler, men de kan endast bilda delar av proteiner, vilket i sin tur påverkar deras funktion. Men det är ännu för tidigt att säga på vilket sätt.
Forskarna fortsätter nu sin kartläggning av denna tidigare okända del av arvsmassan och dess effekter på biologiska processer. Arbetet är en del av ett det stora internationella FANTOM-projektet för genomforskning i samarbete med RIKEN Yokohama Institute och RIKEN Wako Institute. (FANTOM står för functional annotation of the mouse.)
Lukasz Huminiecki är gruppledare vid det nyligen etablerade Laboratoriet för experimentell bioinformatik, institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet.
Publikation: “Pseudo-Messenger RNA: Phantoms of the Transcriptome”, PLoS Genetics online
Kontaktinformation
För mer information:
Lukasz Huminiecki, tfn 08-5248 6626, 073-4305462,
e-post Lukasz.Huminiecki@cgb.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95,
e-post katarina.sternudd@ki.se
Vid bedömning av psykiskt störda förövare inom kriminalvård och rättspsykiatri används bedömningsinstrumentet HCR-20, Historical, Clinical and Risk management. Det är en klinisk checklista som består av 20 riskfaktorer för bedömning av risk för återfall i våldsbrott och som används inför permissioner och utskrivning av psykiskt störda förövare inom kriminalvård och rättspsykiatri.
− De sex delstudier jag gjort visar att användningen av HCR-20 och psykopatchecklistan PCL:SV är god i Sverige när det gäller både giltighet och tillförlitlighet, säger Susanne Strand. Resultaten visar också att strukturerade professionella bedömningar hjälper till att förebygga och förhindra våld i samhället.
I avhandlingsarbetet har Susanne Strand även tittat på likheter och skillnader i att bedöma risk för våld av manliga respektive kvinnliga psykiskt störda förövare. Här visar det sig att det finns fler likheter än skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare vid bedömningar gjorda med HCR-20 medan motsatsen är fallet för PCL:SV, där det utåtagerande antisociala beteendet står för den huvudsakliga skillnaden. Det innebär att bedömare tenderar att undervärdera psykopati bland kvinnor och att en del kvinnor med hög risk för återfall i våldsbrott därför missas vid bedömning.
Den 12 maj försvaras avhandlingen ”Violence Risk Assessment in Male and Female Mentally Disordered offenders – Differences and Similarities” vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall. Opponent är Professor Kirsten Rasmussen, Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet i Trondheim.
Susanne Strand är uppväxt i Östersund. Hon är verksam som lärare och forskare vid Institutionen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet och delar sin tid med Rättspsykiatriska Regionkliniken (RPK) i Sundsvall.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Susanne Strand, 060-14 84 67, 070-307 8314, susanne.strand@miun.se
– De tre stora förändringarna som har skett är från ett säl- till torskdominerat ekosystem, från ett näringsfattigt- till ett näringsrikt, och från ett torsk- till ett skarpsilldominerat. Trots att Östersjön är ett relativt enkelt ekosystem är dynamiken mycket komplex. Vissa av de förändringar som skett, där människan är drivande, är så omfattande att det är svårt, eller omöjligt, att återgå till hur Östersjön var tidigare, säger marinekologen Henrik Österblom, författare till avhandlingen
Sälarna kontrollerade fiskbestånden vid förra seklets början. Men när sälarna blev färre under 1900-talet första fyra decennier ökade fiskbeståndet kraftigt. Övergödning, på grund av människans utsläpp och även interna mekanismer i ekosystemet, till exempel kvävefixering, stimulerade fiskens tillväxt ytterligare.
Överfiske av torsk har sedan lett till ett ökat skarpsillbestånd, vilket har förändrat hela ekosystemets struktur och funktion. Skiftet från ett näringsfattigt- till ett näringsrikt hav, och från ett torskdominerat till ett skarpsilldominerat ekosystem kan betecknas som ”ekosystemflippar” – när ekosystemets kontrollmekanism förändras i grunden. Detta innebär att det kan vara svårt, eller omöjligt, att återgå till ett av de tidigare stadierna av Östersjön.
– Klimatförändringar har en effekt på dynamiken, bl.a. flera fiskarters reproduktion, men mänskliga aktiviteter och mekanismer inom ekosystemet verkar ha en viktigare roll för de observerade förändringarna, säger Henrik Österblom.
Henrik Österblom har analyserat data mellan perioden 1900-2004, kombinerat med modellberäkningar av fiskbeståndens utveckling under olika förutsättningar. Plötsliga, storskaliga förändringar kan få konsekvenser på oväntade delar av ekosystemet. Till exempel har sillgrisslan, en fiskätande fågel högt upp i näringskedjan, påverkats på ett överraskande sätt av ekosystemsförändringarna under de senaste decennierna.
– För att förstå våra observationer av sillgrisslor måste vi förstå hur hela ekosystemet har förändrats. Det krävs en helhetsbild som innefattar fiske, förändringar i fiskbestånd, klimatförändringar och övergödning. Dessa förändringar redogör jag för i min avhandling, säger Henrik Österblom.
I avhandlingen beskrivs även ytterligare drivkrafter som påverkar dynamiken i ekosystemet, som bifångster i fisket, och vad som verkar vara ett ökande fenomen i den marina miljön – sjukdomar hos marina organismer.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Henrik Österblom, doktorand Systemekologiska institutionen, mobil 0703-711 928, e-post henriko@ecology.su.se
För bilder eller för avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekretare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Avhandlingens titel: Complexity and change in a simple food-web – Studies in the Baltic Sea (FAO area 27.IIId)
Ulrika Karlsson har doktorerat i kemi vid Örebro universitet där hon studerade tungmetallen talliums beteende i vattenmiljöer. Hon har kommit fram till att nivån av tallium i rena miljöer är låg men beror på geologin, främst berggrunden, i området. Där gruvbrytning i svavelrik berggrund förekommit är halten tallium betydligt högre jämfört med områden utan gruvbrytning.
Ulrika Karlsson har tillsammans med kollegan Evastina Grahn fastställt att förekomsten av tallium ökat kraftigt efter andra världskriget.
– Det beror sannolikt på ökad förbränning av fossila bränslen och en ökande produktion och användning av elektronik, säger Ulrika Karlsson.
Tallium förekommer i två olika former och man är inte överens inom forskarsamhället vilken form som är den giftigaste och var den förekommer. Ulrika Karlsson har dock utvecklat en metod för att snabbt och enkelt kunna bestämma båda formernas koncentrationer i vatten samt påvisat att båda formerna kan existera i ytvatten.
– Den naturliga bakgrundshalten i Sverige varierar lokalt beroende på geologiska förhållanden, säger Ulrika Karlsson. Det är därför mycket viktigt att kunna avgöra vad som är naturlig respektive onaturlig halt. Min forskning kan användas för att tidigt kunna upptäcka och förhindra potentiella miljöproblem som kan orsakas av att tallium läcker ut från gruvavfall till yt- och grundvatten.
Fakta om tallium
Tallium är en tungmetall som är mycket giftig, vissa talliumsalter har uppskattats vara 30000-50000 gånger giftigare än kvicksilver. Den starka giftigheten begränsar de praktiska användningsområdena men den används bland annat i vissa blylegeringar, i lågtemperaturtermometrar och som kontrastmedel inom sjukvården.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulrika Karlsson, telefon 019-30 38 02, e-post ulrika.karlsson@nat.oru.se.
Turism är den främsta inkomstkällan för många små ö- nationer. Detta är också orsaken till att många regeringar har uppmuntrat utvecklingen av turismen så till den grad att en rad negativa konsekvenser uppstått i form av föroreningar, förstörda ekosystem och sociala problem. Försök att komma tillrätta med dessa problem enbart med utgångspunkt från turismsektorn har inte varit framgångsrikt. Det har också visat sig svårt att utveckla en mera bärkraftig ekoturism på många platser. Av dessa skäl är det nödvändigt att utveckla helt nya sätta att driva och utveckla kustrelaterad turism i små ö-nationer.
Effekter på miljön och den sociala situationen av utbyggnaden av turismen på Seychellerna visar på en rad skador och en generellt sett negativ utveckling. Denna trend utgör ett hot mot ekosystemet på lång sikt och hotar därmed den ekonomiska utvecklingen i stort. Analyser av turismutvecklingen i Seychellerna har visat att beroende av hur turismen leds och styrs i landet kan den ekologiska bärkraften uppnås i varierande grad.
Rolph Payet har kommit fram till att en ur miljösynpunkt bättre fungerande kustrelaterad turism kan uppnås när naturresurserna skyddas maximalt och de olika intressenterna får ett stort inflytande i beslutsprocesserna. Regler och lagar för god kustmiljöförvaltning måste därför utformas så att de olika intressenterna kan få möjlighet att ge sina synpunkter under processens gång. Men det är viktigt att inte enbart koncentrera sig på miljöskydd utan att mera systematiskt överföra intäkter från turismen till att finansiera insatser för att skydda ekosystemet och därmed bygga en starkare motståndskraft. Maximalt bärkraftig utveckling inte är ett mål i sig utan en process som involverar flera olika aktörer, också kommande generationer.
Avhandlingen heter ”Sustainability in the context of coastal and marine tourism in Seychelles”. Disputationen äger rum onsdagen den 10 maj kl 13.00 i Sal A137, Kocken, Landgången 4, Kalmar. Opponent är Professor Antonio Hougane, Head of School of Marine and Costal Sciences, Eduardo Mondlane University, Maputo, Mozambique.
Kontaktinformation
Rolph Payet via Olof Lindén
mobil: 070-6465323
e-post: ol@vmu.se
Medier används i vissa fall för att underhålla ett världsmedborgarskap, men de används också för att skapa vardagliga ritualer som bekräftar hemmet och dess trygghet, till exempel genom den påslagna radion vid frukostbordet, televisionens fredagsunder-hållning för hela familjen eller boken som läses i favoritfåtöljen. Något paradoxalt byggs med andra ord hemmets trygghet upp med saker (medier) som avser att återge andra platser.
En konsekvens av detta är att ökad internationalisering av medieutbudet inte per automatik leder till världsmedvetna människor. Att skaffa sig medvetenhet om världen via medier, att använda medier som vägar, kräver många gånger att man har matchande erfarenhet av fysisk rörlighet, exempelvis genom arbete, resande och/eller migration. Det är då som mediernas värld av fakta och fiktion blir en vardagsintegrerad resurs där till exempel: en internationell affärsman tar del av internationella affärsnyheter; en ungdomsperiod i utlandet återupplevs med hjälp av en brittisk långfilm; internet återknyter kontakter med förlorade vänner och där forna hemländers offentlighet kan upplevas på nytt.
I vår komplexa mediekultur gör medier vardagen både större och mindre, både gränslös och hanterbar.
Avhandlingens titel: Hemmet och världen. Rumsliga perspektiv på medieanvändning
Fakultetsopponentens namn: Professor Thomas Tufte, Roskilde
Tid och plats för disputation: Fredagen den 2 juni 2006, kl. 13.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405
Debatten är en gemensam aktion från tiotalet lärosäten, organisationer och företag. Den är uppföljningen på en hearing om forskningspolitiken som anordnades på Karolinska Institutet den 16 mars i år, där forskningens villkor och framtida behov belystes av ur olika perspektiv. De slutsatser som drogs vid hearingen i mars ligger delvis till grund för dialogen med politikerna denna gång.
– Ett litet land som Sverige kan inte luta sig tillbaka och nöja sig med gamla framgångar när det gäller forskning och innovation. Vi måste satsa ordentligt nu för att säkra vår välfärd och konkurrenskraft om fem, tio år, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet och initiativtagare.
De riksdagspolitiker som valts ut av sina respektive partier att delta i debatten är:
Sören Wibe (s)
Chatrine Pålsson (kd)
Peter Danielsson (m)
Ulf Nilsson (fp)
Håkan Larsson (c)
Britt-Marie Danestig (v)
Auditoriet kommer att bestå av särskilt inbjudna personer med stort intresse för och inflytande över hur forskningsfrågorna hanteras i vårt land – och som kan fungera som talespersoner för sina verksamhetsområden. Moderator är den mycket rutinerade debattledaren och samhällsjournalisten Ulf Wickbom.
Tid: onsdag 10 maj, klockan 13.00-14-30.
Plats: Karolinska Institutet, sal Rockefeller, Nobels väg 11, Solna.
Anmälan för journalister: katarina.sternudd@ki.se
Kraftsamling om forskningens framtid arrangeras av: Karolinska Institutet, KTH, Handelshögskolan, Vinnova, Apotekarsociteten, SwedenBio, Invest in Sweden Agency, Läkemedelsindustriföreningen, Kungliga Vetenskapsakademien, Karolinska Universitetssjukhuset, Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, Vetenskap & Allmänhet, Naturvetareförbundet, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, SACO och TCO.
Kontaktinformation
För ytterligare frågor, kontakta:
Professor Maria Anvret, chef för Strategy and Development Office, Karolinska Institutet, tfn 08-524 863 23, e-post maria.anvret@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, 070-224 83 95,
e-post katarina.sternudd@ki.se
En kvarstående förlamning av handen är ett vanligt problem efter insjuknande i stroke. CI-terapi (Constraint Induced Movement Therapy) är en intensiv träningsmetod som verkar kunna förbättra arm-/handfunktionen. Metoden innebär att patienten förhindras att använda den opåverkade handen i olika aktiviteter (genom att bära en vante under 90 % av sin vakna tid) och samtidigt tränar den försvagade handen sex timmar per dag i två veckor under ledning av en behandlare. CI-terapi är emellertid resurskrävande och metoden behöver förenklas.
Avhandling visar att också CI-terapi i grupp förbättrade arm-/handfunktionen hos strokepatienter i det kroniska skedet. Förlängd användning av vante i hemmet medförde dock inte någon ytterligare förbättring. Tidigt efter insjuknandet i stroke förbättrade forcerad träning (3 tim/dag i två veckor samt vante på normal hand 90% av vaken tid) också arm-/handfunktionen, men inte mer än traditionell handträning.
Effekten av olika handträningsövningar har systematiskt studerats på den icke-dominanta handen hos friska. Shaping-övningar (med ökande svårighetsgrad med återkoppling från behandlaren) förbättrade fingerfärdigheten i den tränade handen medan aktivitetsbaserad handträning (duka, rita, torka) inte hade samma effekt. Magnetisk hjärnstimulering visade samtidigt en förflyttning framåt av den tränade muskelns område i hjärnbarken till områden som antas planera rörelser. Förskjutning snarare än utvidgning av området tycks vara en viktig faktor i hjärnbarkens plasticitet.
Christina Brogårdh är doktorand vid enheten för rehabiliteringmedicin, tel. 090-785 69 97, e-post: christina.brogardh@rehabmed.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 12 maj vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, och har titeln Constraint Induced Movement Therapy – influence of restraint and type of training on performance and on brain plasticity.
Disputationen äger rum kl 13.00 i hörsal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Umeå.
Fakultetsopponent: Docent Michael Nilsson, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
I samband med Logistik- och transportmässan anordnar Logistik och Transport Stiftelsen LTS och Chalmers en pressträff om intressanta framtidsperspektiv för forskning inom logistik och transport.
Logistik är ett hett område både internationellt och i Göteborgsregionen, där till exempel hamnen står inför en omfattande utbyggnad. Under senare år har också en allt starkare kunskapskompetens inom logistik och transport byggts upp i Göteborg. Nu satsar företagen en ny omgång pengar i forskning på Chalmers och Handelshögskolan.
Företagen bakom Logistik och Transport Stiftelsen LTS går in med 10 miljoner fram till 2010, varav Volvo Logistics står för fem miljoner. Schenker satsar ytterligare fem miljoner.
Men vilka behov har företagen? Vad kan högskolorna bidra med? Hur kan de två mötas?
– Vi ser det som oerhört viktigt att nya rön om system och teknik verkligen används i företagen. Därför är det fruktbart med sådana här överenskommelser. Det blir till exempel allt mer intressant att på allvar använda IT på ett smart sätt, säger Bernt Wennerberg, vd för Logistik- och transportstiftelsen.
Att ökade miljökrav kommer att ställa företagen och samhället inför nya utmaningar är ett faktum idag. Lösningen är inte enbart ny dyrbar teknik.
– Tekniska lösningar är bra, men de kommer inte att räcka. Logistiken måste in i godstransporten. Jämfört med kostnaden för ny teknik är det ett förhållandevis billigt sätt för att exempelvis få ned utsläppen. Där intar IT och kommunikation en central roll, säger Magnus Blinge, forskare i miljölogistik på Chalmers.
Välkommen till en presentation av framtida utmaningar och ett möte med företrädare för högskolor och företag samt forskare. Möjlighet finns även att ställa enskilda frågor.
Medverkande:
Bernt Wennerberg, vd Logistik och Transport Stiftelsen LTS samt ansvarig för logistikfrågor på Business Region Göteborg
Jan-Eric Sundgren, rektor Chalmers tekniska högskola
Arne Jensen, professor, Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Mats Boll, Corporate Outlook Manager, Volvo Logistics
Mats Nordin, vice vd, chef för Marketing & Processes, Schenker
Mats Johansson, professor i logistik, Chalmers
Kenth Lumsden, professor i integrerade transportsystem, Chalmers
Patrik Jonsson, docent, Chalmers
Magnus Blinge, tekn dr, Chalmers
Tid: 8.30-9.30
Plats: Utställarseminariet, plan 2, F-hallen, Svenska Mässan, Göteborg
Ackreditering till mässan behövs. Gör det via länken nedan>>
http://www.swefair.se/global/masswebbar/press/acreditation.asp?projectid=06002&lang=SE
Presservice Svenska Mässan:
Presskontakt Annika Orgert,
tel 708 80 06, växel 031-708 80 00
annika.orgert@swefair.se
Kontaktinformation
Mer information:
Sofie Hebrand, Chalmers informationsavdelning
Tel 031-772 84 64, 0736-79 35 90
sofie.hebrand@chalmers.se
Att nyttja den mångkulturella styrkan i Europa kommer att bidra till att innovationspotential och kreativitet frigörs i konkurrenssyfte. Collaborative Working Environments, CWE, handlar om smarta arbetssätt och IT-lösningar som underlättar utvecklingsarbete i globala samarbetsprojekt, liksom om hur mänskliga resurser och kreativitet bäst kan tas tillvara. Ett konkret exempel på CWE är när bilföretagen som testar sina fordon eller komponenter i Norrbotten och Västerbotten har on-linekontakt med utvecklingsavdelningarna hemma i Tyskland, och kan lösa tekniska problem omedelbart.
Samarbetet med EU-kommissionen är unikt och syftet med konferensen är framför allt att sammanföra nyckelaktörer från industri och akademi för att diskutera forskningsfronten och industrins framtida behov gällande CWE. Perspektivet är att industriella behov ska utgöra basen för ansökningsomgångar inom EU:s kommande forskningsprogram. Konferensen är ett led i Luleå tekniska universitets mål att etablera sig som den världsledande kontaktpunkten inom CWE-området.
Luleå tekniska universitet leder också två projekt – BrainBridges och CoreLabs – inom EU:s nuvarande forskningsprogram för att koordinera insatser inom CWE-området. Dessutom deltar forskare från LTU i ett av EU:s största forskningsprojekt, VIVACE, där syftet är att öka europeiskt flygindustris konkurrenskraft genom nya, effektiva arbetssätt.
Nästa konferens hålls den 14-15 juni 2007 i Luleå.
På länken www.cwe-europe.org finns mer information.
Upplysningar: Professor Lennart Karlsson, tel. 070-590 32 42, lennart.karlsson@ltu.se eller Mats Falck, tel. 070-214 40 40, mats.falck@northsweden.org eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 070-679 16 22, eller lena.edenbrink@ltu.se
– Andra världskrigets erfarenheter av kvinnor i manlig industri, både i Sverige och internationellt, visade i viss mån att det gick att förändra arbetsdelningen mellan könen, säger Nina Almgren som i dagarna lägger fram sin doktorsavhandling i historia. Framstående yrkeskvinnor och feminister som Alva Myrdal, Karin Kock och Kerstin Hesselgren agerade för att den framtida svenska arbetsmarknadspolitiken, åtminstone till en del, skulle vila på de nya erfarenheter som vanns under krigsåren.
Nina Almgren studerar i sin avhandling hur dessa kända kvinnor, med en bas i kvinnorörelsen och en annan i staten, försökte ta tillfället i akt att flytta fram kvinnors position på arbetsmarknaden. De arbetade för att avskaffa löneskillnaderna mellan kvinnor och män och förändra de könsbundna utbildnings- och yrkesvalen. Men trots den stora arbetskraftsbristen under efterkrigstiden levde tongivande politiker och ekonomer kvar i gamla tankebanor. Att kvinnoorganisationerna inte fick igenom sina krav på en långsiktig planering för att tillvarata kvinnornas arbetskraft, var en tydlig markering från statens sida.
Beredskapstiden var en omvälvande tid för hela landet. Männen kallades in och samtidigt ledde upprustningen till ett stort behov av arbetskraft. Kvinnor blev efterfrågade på arbetsmarknaden och fick större möjligheter att komma in på mansdominerade områden. De som planerade inför efterkrigstiden föreställde sig att de kvinnor som ersatt inkallade män skulle omplaceras eller omskolas till traditionellt kvinnliga arbeten när det blev fred, t ex i husligt arbete, på hotell, restauranger och kaféer, i affärer och inom sjukvård. Men högkonjunkturen gjorde att efterfrågan på kvinnornas arbetskraft fortsatte också efter kriget. Tvärtemot vad efterkrigsplanerarna hade förutspått rådde arbetskraftsbrist.
Den period Nina Almgren studerar i sin avhandling, andra världskriget och tiden kort därefter, präglas av en debatt mellan tjänstemän, experter, politiker och utredare om kvinnors arbete och om arbetsdelningen mellan män och kvinnor i samhället.
– Några av kvinnornas förändringskrav togs visserligen med i förslaget till efterkrigsplanering, berättar Nina Almgren, men det är uppenbart att denna period inte innebar någon bestående uppbrytning av den könsuppdelade arbetsmarknaden. Det öppnade sig en tillfällig möjlighet till förändring men motståndet var för starkt.
Fredagen den 12 maj försvarar Nina Almgren, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Kvinnorörelsen och efterkrigsplaneringen: Statsfeminism i svensk arbetsmarknadspolitik under och kort efter andra världskriget. Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Lisa Öberg, Institutionen för medier, konst och filosofi vid Södertörns högskola.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta Nina Almgren på tel 090-786 5503, 090-77 12 66, 070-509 7973 eller e-post nina.almgren@histstud.umu.se .
Utvecklingen har gått framåt när det gäller att tillverka nanostrukturerade material, antingen som multilager där olika atomslag varvas i tunna skikt, eller som små klungor av atomer, så kallade kluster. Det går att skräddarsy ett materials egenskaper genom att noggrant kontrollera materialets kemiska sammansättning och struktur.
– Med möjligheten att skapa dessa nanostrukturerade material följer också utmaningen att förstå varför de beter sig som de gör. Förutom experimentella analysmetoder kan även kvantmekaniska beräkningar ge viktig information om materialet, säger Anders Bergman.
Den nya metoden, som han presenterar i sin avhandling, har använts till att beräkna den magnetiska ordningen hos små metallkluster placerade på en metallyta. Det visar sig att geometrin hos dessa kluster spelar stor roll för deras magnetiska egenskaper.
En tänkbar framtida tillämpning för magnetiska nanokluster är som lagringsmedia i hårddiskar, där man genom att variera klustrets magnetiska struktur kan lagra information motsvarande antingen en etta eller en nolla.
– Ett sådant hypotetiskt lagringsmedia skulle kunna mångdubbla lagringstätheten jämfört med dagens teknik, säger Anders Bergman.
Han har även undersökt magnetiska nanostrukturer i form av järn- och koboltbaserade multilager och inbäddade kluster, med målet att designa material med så hög magnetiseringstäthet som möjligt. Material med hög magnetiseringstäthet är mycket eftersökta, främst för att användas i skrivhuvud för hårddiskar. Med ett kraftfullt skrivhuvud kan man använda mindre men stabilare lagringsmedia än vad som används idag och därigenom öka lagringstätheten.
Studien av de järn- och koboltbaserade nanostrukturerna har gett en djupare förståelse av vad som händer med de magnetiska momenten i gränskskiktet mellan de två ämnena. Undersökningarna tyder på att ett klusterbaserat material kan ha högre magnetiseringstäthet än vad som är känt för andra järn- och koboltlegeringar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Bergman, tel: 018-471 37 43 eller 0737-18 70 45, e-post: Anders.Bergman@fysik.uu.se
