Var tredje svensk beräknas få en cancerdiagnos någon gång under sin livstid, och nästan var fjärde svensk avlider till följd av sjukdomen. Behovet av att förbättra möjligheterna att detektera och behandla sjukdomen är stort.
Nuvarande behandlingar inkluderar kirurgi, kemoterapi och strålbehandling. Kirurgi är ytterst effektivt mot stora, väldefinierade tumörer, men vid spridd sjukdom behöver man i allmänhet använda kemoterapi och/eller strålbehandling. Dessa behandlingsformer påverkar alla delande celler, varvid toxiska effekter på frisk vävnad uppstår. Denna toxicitet begränsar hur stor dos som kan ges, och därmed begränsas även sannolikheten för att bota sjukdomen. Genom att målsöka tumörcellerna och selektivt leverera cytostatikan eller den radioaktiva strålningen till tumörcellerna, kan dosen till frisk vävnad minskas samtidigt som dosen till tumören kan höjas. Därmed ökar chanserna att bota sjukdomen.
Ann-Charlott Steffen och hennes kollegor har tagit fram en affibody-molekyl, som binder till proteinet HER-2, som finns framför allt på cancerceller från patienter med aggressiva former av bröstcancer. Forskarna har fäst radioaktivitet vid affibody-molekylerna, så att de kan synliggöra tumörer och metastaser samt behandla tumörerna med den lokala stråldos som radioaktiviteten ger.
Ann-Charlott Steffen visar att de HER-2-bindande affibody-molekylerna binder till cancerceller som har måltavlan HER-2 på sin yta, både i cellodling och i mustumörer. Forskargruppen kommer även fram till att radioaktiviteten i mustumörer kan användas till att synliggöra tumörerna i en gammakamera (se bild). Dessutom visar resultaten att radioaktiviteten som levereras med affibody-molekylerna kan användas för att döda tumörceller i cellodling.
Affibody-molekyler är små, vilket gör att de kan komma in i tumörer och fördelas snabbt i kroppen, till skillnad från antikroppar, som vanligtvis används i målsökande terapi och visualisering. Dessutom är affibody-molekyler relativt enkla att utveckla mot i princip vilken måltavla som helst, och kan därför med stor sannolikhet användas för att synliggöra och behandla många olika former av cancer.
– Jag hoppas att de här resultaten kan leda till nya möjligheter att synliggöra och behandla spridd tumörsjukdom så att fler cancerpatienter kan överleva, säger Ann-Charlott Steffen.
Kontaktinformation
Ann-Charlott Steffen, tel 018-471 38 68, mobil 0739-31 11 03, e-post ann-charlott.steffen@bms.uu.se
Forskargruppen har tidigare visat att QKI-genen är en möjlig delorsak till sjukdomen schizofreni. Nu har forskargruppen kommit fram till att QKI i normala fall reglerar myelingenerna, det vill säga de gener som styr produktionen av myelin, nervtrådarnas isoleringsmaterial.
Dessutom visar forskargruppen att genuttrycket av QKI förändras hos schizofrena patienter, och att förändringen direkt korrelerar med förändringen i myelingenuttrycket.
– Hos schizofrena bildas färre myelinproteiner och mindre myelin, tror vi. Eftersom myelinet fungerar som en isoleringssubstans runt nervtrådarna blir impulsöverföringen sämre hos schizofrena personer, förklarar Elena Jazin.
Forskargruppen har också sett att en variant av QKI som kallas 7kb är den variant som förändras mest hos schizofrena patienter. Även 7kb har stor påverkan på myelingenernas uttryck hos patienterna.
– Hur minskningen av myelinet påverkar symtomen hos schizofrena patienter är något vi måste undersöka vidare, konstaterar Elena Jazin.
Förhoppningen är att de nya resultaten i framtiden ska leda till bättre behandling mot schizofreni.
– Vi hoppas att befintliga läkemedel kan förändras så att fler patienter blir hjälpta och att biverkningarna minskas. Kanske kan resultaten också leda till nya läkemedel. Men det krävs mer forskning och kommer att ta lång tid, säger Elena Jazin.
Schizofreni är en av de vanligaste psykiatriska folksjukdomarna och drabbar i genomsnitt en procent av världens befolkning. Dagens behandlingsmetoder kan delvis ge lindring mot symptomen men många patienter blir inte alls hjälpta. Vanligen insjuknar patienterna vid 15 till 30 års ålder och förblir sen sjuka resten av livet.
I forskargruppen ingår från Uppsala universitet förutom Elena Jazin också Karolina Åberg och Peter Saetre. Från AstraZeneca har Niclas Jareborg deltagit.
Kontaktinformation
Elena Jazin, tel 018-471 64 63, e-post elena.jazin@ebc.uu.se
Det är i båda fallen LUCAS, Centrum för Industriell Programvaruteknik i Lund, som har fått stöd av Vinnova inom ett ramforskningsprogram kallat NetProg. Samarbetspartnern i det ena projektet är Region Skåne och Lunds universitetssjukhus och i det andra Sony Ericsson.
Bakgrunden till vårdprojektet är att antalet tekniska och administrativa system i vården växer. De kommer från olika leverantörer vid olika tidpunkter, bygger på olika plattformar och använder olika teknik för kommunikation. Syftet med projektet är att skapa en smidigare, bättre integrerad arbetsmiljö för de vårdanställda genom att göra det möjligt för de olika systemen att kommunicera med varandra.
Det andra projektet kallas UPPREPA, vilket står för ”UPskalning av Prioriterad Regressionstestning i ProduktlinjeArkitektur”. Där är bakgrunden att programvaran (mjukvaran) som ingår i industriprodukter idag ofta utgör en stor del av kostnaden för dessa. När nya versioner eller produkter tas fram vill man därför återanvända så mycket som möjligt av den gamla programvaran. För att säkerställa att det nya och det gamla fungerar ihop krävs det omfattande tester. Dessa är emellertid också dyra att genomföra och UPPREPA ska hitta ett system att systematiskt välja ut vilka tester som är nödvändiga, så att man balanserar risken för kvarvarande fel mot kostnaderna för att finna dem.
För att klara de två projekten behöver tre nya doktorander anställas. I dagsläget har 18 personer från tio länder sökt dessa tjänster. En har sin bakgrund i LTH.
Kontaktinformation
För mer information och kontaktuppgifter, se: http://www.lucas.lth.se/about/media/060410.shtml
Ozon och dieselavgaser är två vanliga oxidativa luftföroreningar som kan leda till ökad sjuklighet hos individer med lung- eller hjärtkärlsjukdomar. Friska försökspersoner utvecklar luftvägsinflammation efter exponering för dessa luftföroreningar, som kan skada luftvägarna genom att bilda fria radikaler i form av negativt laddade syreatomer, vilka ger så kallad oxidativ skada. Kroppen har mot detta ett inbyggt försvar, de så kallade antioxidanterna, där bland annat C- och E-vitamin ingår. Tidigare befolkningsstudier har också visat att personer, som vid upprepade tillfällen utsätts för höga halter av ozon, har nytta av vitamintillförsel. Mekanismerna bakom de skyddande effekterna är dock ännu inte klarlagda.
I denna avhandling studerades friska försökspersoner. De utsattes under två timmar för kontrollerade koncentrationer av dieselavgaser eller ozon i en exponeringskammare. Därefter genomfördes provtagning från luftvägarna med hjälp av ett smalt böjligt instrument, ett så kallat bronkoskop. I en av studierna föregicks exponeringarna av en veckas extra kosttillskott av vitaminer eller sockerpiller.
Resultaten visar att kosttillskott av C-vitamin redan inom någon timme ökar koncentrationen av denna antioxidant i luftvägarna. Trots detta ses inget skydd mot lungfunktionsnedsättning och luftvägsinflammation efter en akut ozonexponering. Hos friska personer ses även utan extra kosttillskott en ökning av vissa antioxidanter i luftvägarna efter exponering för måttliga koncentrationer av ozon eller dieselavgaser, och detta kan förmodligen minska skadlig påverkan på luftvägarna. Ett regelbundet intag av färsk frukt och grönsaker gör att förråden av antioxidanter är välfyllda och är sannolikt av stor vikt för att upprätthålla ett starkt antioxidantförsvar och en god hälsa.
Fredagen den 21 april försvarar Annelie Behndig, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Airway Antioxidant Responses to Oxidative Air Pollution and Vitamin Supplementation. Svensk titel: Förändringar i luftvägarnas antioxidanter efter exponering för luftföroreningar och tillförsel av vitaminer. Disputationen äger rum kl 9.00 i Sal B, 9 tr Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Isabelle Romieu, Instituto Nacional de Salud Publica, Cuernavaca, Mexico.
En högupplöst porträttbild i färg på Annelie Behndig finns för nedladdning på:
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Kontaktinformation
Annelie Behndig är verksam vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin, och nås på e-post annelie.behndig@lung.umu.se, telefon 090-785 18 83 eller mobiltelefon 0730-64 32 21.
– Metoderna bygger på att membranproteinet på genetisk väg kopplas ihop med ett protein som lyser grönt när det blir belyst med UV-ljus. På så sätt blir proteinet synligt på sin väg från cellkulturen där det produceras via olika reningssteg till den slutliga, renade produkten, säger Jan-Willem de Gier.
Metoderna, som möjliggör att ett mycket stort antal membranproteiner kan analyseras parallellt, kan få viktiga tillämpningar inom bland annat storskaliga strukturkemiprojekt där målet är att på kort tid bestämma den tredimensionella strukturen på så många biologiskt och medicinskt viktiga membranproteiner som möjligt.
Fakta om membranproteiner:
Membranproteiner är proteiner som sitter instuckna i cellernas membran. Som transportörer och signalförmedlare är de eftertraktade måltavlor för olika läkemedel. Intresset för menbranproteiner ökar i världen
Kontaktinformation
Jan-Willem de Gier, forskarassistent, Institutionen för biokemi och biofysik, tfn 08-16 24 20 / 16 43 89, e-post jan.willem.deGier@dbb.su.se
Järven är ett av våra mest okända däggdjur eftersom den är sällsynt, lever ett ensamt liv och rör sig över stora områden i otillgängliga trakter. Samtidigt är den ett djur som ställer till stora problem för rennäringen, vilket innebär kostnader för samhället. Eftersom Sverige också har ett särskilt ansvar inom EU för att bevara en livskraftig järvstam finns det ett stort behov av att kunna övervaka stammens storlek. En metod för att identifiera individer utan att behöva fånga eller observera djuren vore därför särskilt lämplig för järven.
Eva Hedmark beskriver i sin avhandling helt nya metoder för individ- och könsbestämning av järvar med hjälp av DNA från insamlad spillning. Metoden, som visat sig framgångsrik, har redan tagits i bruk för nationell övervakning av järvbestånden i Sverige och Norge. Tekniken används till exempel för att beräkna populationsstorlek, detektera föryngringar samt uppskatta graden av genetisk isolering och inavel. Denna information är viktig både för järvens bevarande och i frågor om ekonomisk ersättning till djurägare.
Eva Hedmark har med hjälp av den nya tekniken studerat järv som under 1990-talet etablerades i två skogsområden i Västernorrlands och Gävleborgs län. Järvarna har nu följts under fem års tid. Totalt detekterades 22 individer, men genetiska data visar att populationernas ursprung är ett fåtal individer och att ingen eller endast liten genetisk kontakt skett med järvar i fjällkedjan sedan etableringen. Den höga graden av genetisk likhet mellan individer inom respektive område tyder på att inavel skett. Under studieperioden har den sydligare populationen i Gävleborg vuxit och har för närvarande cirka tio individer. I det nordligare området minskar beståndet och endast två individer detekterades under vintern 2004/2005.
– Invandring av eller genetiskt utbyte med järvpopulationen i fjällkedjan är förmodligen avgörande för deras fortsatta överlevnad och det är inte osannolikt att det sker eftersom förbipasserande fjälljärvar detekterats i båda områdena under studiens gång, säger Eva Hedmark.
Kontaktinformation
Mer information: Eva Hedmark, tel: 018-471 64 62, 070-398 32 24 eller via e-post: Eva.Hedmark@ebc.uu.se
– Det är viktigt att förstå hur det naturliga innehållet i vår omgivningsluft skulle vara utan luftföroreningar för att kvantitativt kunna uppskatta luftföroreningarnas påverkan på klimat och hälsa, säger Hans-Christen Hansson, professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet.
Partiklarna i luften påverkar solinstrålningen och molnen så att klimatet blir kallare. En förändring i halten av partiklar och deras förmåga att förändra molnigheten påverkar på så sätt även klimatet.
I artikeln, som bygger på ca fem års mätningar av partiklarnas storlek och antal över de finska skogarna, slås fast att träden sannolikt genom att avge kolväteföreningar själva skapar sin atmosfär och dess partikelhalter.
– Då partiklar antas spela en central roll för den globala strålningsbalansen är resultaten även betydelsefulla för att skapa en bättre bild av hur det framtida klimatet blir med ökande växthusgaser och förändrade partikelhalter. Genom att monitera ett relativt opåverkat system under många år har vi nu bättre möjligheter att skilja mellan de naturliga och mänskligt åstadkomna komponenterna som bidrar till atmosfärens partikelhalt och deras respektive inverkan på hälsa och klimat, säger Hans-Christen Hansson.
Författare till artikeln är P. TUNVED1, H-C. HANSSON1, V-M. KERMINEN2, J. STRÖM1, M. DAL MASO3, H. LIHAVAINEN2, Y. VIISANEN2, P.P. AALTO3, M. KOMPPULA2 AND , M. KULMALA3
Artikeln (”High natural aerosol loading over boreal forests”) publicerad i Science den 14 april 2006
Kontaktinformation
För pressbilder eller övrig information kontakta:
Elisabeth Däcker, informatör, Sektionen för geo- och miljövetenskaper tfn 08-674 78 70, mobil 070-25 42 166 eller e-post elisabeth.dacker@geo.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91 e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Plasmat har intressanta egenskaper och potential att skapa ytfilmer av hög kvalitet, visas i en doktorsavhandling av Johan Böhlmark vid Avdelningen för plasma & ytfysik.
Människan har åstadkommit tunna ytbeläggningar sedan civilisationens gryning. I Luxor i Egypten har man funnit bladguld med en tjocklek av 3 mikrometer daterade till 1500 f Kr. Idag används tunnfilmsteknik för produkter som elektroniska komponenter, klockor, glasögon, cd-skivor, tv- apparater, verktyg och medicinsk utrustning.
En vanlig tillverkningsmetod är magnetronsputtring, där atomer från materialet frigörs när de bombarderas med joner av till exempel argon. För vissa högteknologiska tillämpningar är det dock önskvärt att ha kontroll över energi eller riktning på beläggningsflödet, vilket man kan få om det i stället består av joner.
Den metod som nu utvecklats vid LiU innebär att man lägger pulser med hög elektrisk effekt – upp till 1 MW – på en katod. Den höga effekten ger en urladdningsström som är så stark att ett högjoniserat plasma skapas – tätare än solens corona.
Metoden kallas högeffektpulsad magnetronsputtring (high power impulse magnetron sputtering, HIPIMS). Utvecklingsarbetet har huvudsakligen bedrivits inom gruppen Plasma & ytbeläggningsfysik under ledning av professor Ulf Helmersson. Johan Böhlmark presenterar i sin avhandling en grundläggande studie om processen. Hans analyser visar att plasmat är kraftigt joniserat och innehåller en stor andel joner från katoden, det vill säga beläggningsmaterialet. Det högjoniserade plasmat kan inte bara användas för tillväxt av högkvalitativa ytbeläggningar utan också etsning och rengöring av ytor.
Avhandlingen Fundamentals of high power impulse magnetron sputtering lades fram 13 april 2006.
Kontaktinformation
Johan Böhlmark 013-288997, johbo@ifm.liu.se, johan.bohlmark@ionsputtering.com
Ulf Helmersson 013-281685, 073-4170146, ulfhe@ifm.liu.se
De stiftelser som nu donerar sammanlagt 3,3 miljoner kronor till blivande studenter vid SSE MBA (SSE – Stockholm School of Economics) är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som donerar sex stipendier till studenter från Baltikum, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser som donerar fem meritbaserade stipendier för svenska studenter och Hans Stahles Minnesfond som donerar ett meritbaserat stipendium till en student från Ryssland.
− Vi är mycket tacksamma för dessa generösa donationer, säger Örjan Sölvell som är chef för SSE MBA. Utan stödet från stiftelserna skulle många av de mycket kvalificerade sökande till SSE MBA inte ha möjlighet att delta i programmet.
Både Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser har tidigare, utöver att ha bidragit med 40 miljoner vardera till programmets skapande, donerat pengar för studenter från Baltikum och Sverige att studera vid SSE MBA.
SSE MBA är ett ettårigt MBA-program som startade i augusti 2004. Programmet är en påbyggnad på en grundexamen som kan vara av vilket slag som helst. Den första klassen vid SSE MBA bestod av studenter från 18 nationer och totalt har studenter från 22 olika länder deltagit i programmet. SSE MBA har ett unikt arbetssätt för MBA-utbildningar i och med att utbildningen bygger på så kallade ”levande fallstudier” vid några av Handelshögskolans partnerföretag. Som student vid SSE MBA deltar man också i ett mentorprogram där några av svenskt näringslivs mest kända personer är mentorer.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna:
Professor Örjan Sölvell, chef för SSE MBA
Tel. 08-736 95 03
E-post: orjan.solvell@hhs.se
Gunnar Stenvall, marknadschef för SSE MBA
Tel. 08-736 97 98
E-post: gunnar.stenvall@hhs.se
När fibrerna limmas vill man att limmet fördelas jämnt över fibrerna. Om limmet är ojämnt fördelat på grund av koncentrationsvariationer i fiberflödet måste limmängden överdoseras, vilket leder till ökad last på miljön i form av utsläpp till luft och vatten.
När fibrerna torkas vill man utnyttja torken och torkluften maximalt, dels för att reducera energiåtgången, dels för att minska anläggningskostnaden för torken.
När fibern formas till en matta för att sedan pressas till skivor krävs god kontroll på fiberflödet för att undvika ytviktsvariationer i längd- och tvärled på skivorna. Allt detta kräver kunskap om hur fibern samverkar med flödet av luft eller ånga och om hur man kan utnyttja detta för att åstadkomma optimala processbetingelser.
Forskningen har syftat till att öka förståelsen för hur gas och fiber samverkar; vilka krafter som påverkar fibern när den rör sig i gasflödet samt hur man kan modellera detta.
Fibrer har en tendens att haka i varandra och bilda flockar när de kolliderar, vilket påverkar hur gasen och fibrerna samverkar. En viktig del i forskningsarbetet har därför varit att undersöka vid vilka betingelser flödet kan betraktas som ett flöde av gas och enskilda fiberpartiklar samt vid vilka betingelser det skall betraktas som ett flöde av gas och fiberflockar.
– Ett antal modeller för flödena har tagits fram. För att kunna verifiera att de modeller som använts ger resultat som överensstämmer med verkligheten har vi också utarbetat laserbaserade metoder för att mäta hastighet och koncentration, säger Olof Melander.
Ett viktigt resultat från detta arbete är den kartering av flöden, flock eller enskild fiber, som har genomförts för två olika fibertyper som används vid fiberskivetillverkning. Ett annat viktigt resultat är att lyftkrafter, som uppkommer till följd av fiberns långsmala form, har påvisats ha betydelse för spridningen av fibrer i gasflödet. Ett förslag till hur man kan inkludera effekten av dessa i en matematisk modell ges också.
Olof Melanders avhandling har titeln ”Fluid dynamics and flow structures of wood fibres suspended in gas flows”.
Olof Melander har varit industridoktorand på Institution för kemi- och bioteknik, Avdelningen för kemisk apparat- och anläggningsteknik på Chalmers.
Kontaktinformation
Mer information:
Olof Melander, Metso Paper Sundsvall AB, tel:060-165837,
070-328 7021, e-post: olof.melander@metso.com
Handledare:
Professor Anders Rasmuson, Avdelningen för kemisk apparat- och anläggningsteknik vid Institutionen för kemi- och bioteknik på Chalmers, tel 031-772 2940, e-post: rasmuson@chalmers.se
Ekorrarnas framfart i de svenska granarna bekräftar Skogforsks kott- och fröprognos som säger att 2006 ska bli ett bra kottår.
– Mängden avgnagda skott tyder på att det finns gott om blomknoppar – annars skulle ekorrarna söka annan föda, säger Johan Sonesson, forskare på Skogforsk.
För skogsbruket är detta som ljuv musik. En rik fröskörd skulle ge skogsplantskolorna chansen att fylla på sina frölager efter flera magra kottår. Inte minst stormen Gudrun har bidragit till att granfrö av hög kvalitet har blivit en bristvara.
Men även forskarna gläds över granens förestående blomning. Den innebär bland annat att det svenska programmet för skogsträdsförädling som drivs av Skogforsk kan ta ett kliv i framåt.
På Skogforsk ligger man också i startgroparna för vidareutveckling av en teknik som medger produktion av ett stort antal granplantor från ett enda frö. Projektet skulle ha startat redan 2005, men fick skjutas upp på grund av bristen på färska granfrön.
Kontaktinformation
Johan Sonesson, Skogforsk. Tel: 018-18 85 89, 070-518 85 89.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67.
Studien som FOI ska genomföra har titeln ”Detection of IED with CBRN payload”. Begreppet CBRN står för kemiska, biologiska, radiologiska, eller nukleära ämnen. Budgeten är på 75 000 Euro och studien ska vara klar i början av juli i år.
I studien ingår flera delar. En hotbedömning ska göras av vilka explosivämnen som kan användas av terrorister. Forskarna ska även kartlägga de detektionsmetoder som finns idag och peka på lovande detektionsmetoder, baserat på dagens forskning. I uppdraget ingår också att föreslå en åtgärdsplan för hur försvarsbyrån kan gå vidare inom området.
Det är första gången som EDA finansierar ett forskningsuppdrag där huvudutföraren är en svensk organisation. FOI är huvudleverantör och har fått forskningsuppdraget i konkurrens med forskningsutförare i andra europeiska länder inom EU.
– Det är väldigt roligt att vi har fått förtroendet att genomföra den här studien tillsammans med våra partners, säger Henrik Östmark, forskningschef vid FOI. Det är ett erkännande av vår internationellt framstående position inom detektion och skydd som rör farliga ämnen.
Den franska forskningsorganisationen CEB (Centre d’études du Bouchet) liksom det svenska företaget Combitech deltar som underleverantörer.
Kontaktinformation
Henric Östmark, forskningschef, tel 08-555 041 91, mobil 070-927 72 21 henric.ostmark@foi.se
Det är kombinationen av arv och miljö som avgör om en person ska drabbas av astma och allergi. De miljöfaktorer som orsakar allergiska luftvägsproblem har alltså olika stark effekt beroende på barnets ärftliga förutsättningar.
– Nu förstår vi bättre hur kombinationen arv och miljö påverkar barnen. I framtiden ger det oss möjlighet att ge riktade råd till vissa patienter. Vi kan tala om vilka som löper extra stor risk när de exponeras för exempelvis bilavgaser, tobaksrökning eller pälsdjur, säger läkaren och forskaren Erik Melén.
GSTP1-genen (glutathione S-transferase P1) är involverad i kroppens antioxidativa system, det vill säga kroppens förmåga att ta hand om giftiga och skadliga ämnen. Den aktuella genvarianten finns hos en relativt stor del av befolkningen, som därmed har en ökad risk att utveckla allergi kopplat till exponering för luftföroreningar.
I en annan delstudie i Erik Meléns doktorsavhandling kartläggs det faktum att pojkar drabbas av astma betydligt oftare än flickor. Före puberteten löper pojkar 50 procent högre risk att drabbas, en skillnad som dock jämnas ut efter puberteten. Denna förhöjda risk kan man se är kopplad till ännu en ”astmagen”.
– Varianter i genen som kodar för interleukin-9 receptorn på X- och Y-kromosomerna påverkar pojkar i större utsträckning än flickor. Det innebär att betydelsen av ärftlighet kan vara större hos pojkar, säger Erik Melén.
Avhandlingen är också första gången som den nyupptäckta ”astmagenen” GPRA (G-protein coupled receptor for asthma), studeras på barn. Tidigare forskningsrön från Karolinska Institutet och universitetet i Helsingfors har varit baserade på vuxna.
– Denna gen har en funktion som tidigare varit helt okänd. Upptäckten som publicerades 2004 ger värdefull kunskap om varför astma och allergi uppstår. I förlängningen kan det leda till att vi hittar helt nya behandlingsmöjligheter för astma, säger Erik Melén.
Avhandling: “Genetic studies on childhood asthma and allergy – Role of interactions”, Erik Melén, Institutionen för Miljömedicin, Centrum för Allergiforskning vid Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Erik Melén, leg. läkare. tfn: 08-7373664, mobil 070-1300205,
e-post erik.melen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Målet för Mistras forskningsprogram Climate Policy Research Programme, CLIPORE, är att stimulera samhällsvetenskaplig forskning som kan bidra med vetenskapligt underlag för att föra det internationella samarbetet för att bekämpa klimatförändringarna framåt.
CLIPOREs primära målgrupp är den svenska regeringen och andra internationella beslutsfattare som aktivt och konstruktivt förhandlar i avsikt att möta de utmaningar som klimatproblematiken innebär. Programmet spelar en unik roll eftersom det är ett av få forskningsprogram som innehåller omfattande internationellt forskningssamarbete – forskare från Sverige, Norge, USA och Indien deltar i programmet.
Nu har Mistras styrelse beslutat att programmet ska få en fortsättning efter en första uppbyggnadsfas. Programmet kommer att omfatta forskning om handel med utsläppsrätter och andra styrmedel relaterade till klimatförändringar . Sex forskartjänster har inrättats som fokuserar på ramverk för internationellt samarbete och avtal samt verktyg för implementering av klimatpolitik. Ett Policy Forum finns också där forskare och praktiker möts för dialog om hur klimatarbetet kan föras framåt.
– De internationella utvärderingarna av CLIPORE har visat att programmet är på rätt väg under uppbyggnadsfasen och att man verkligen bidrar med verktyg till det internationella förhandlingsarbetet. Dessutom är programmet på väg att bygga upp en ny svensk forskningskompetens kring dessa frågor, säger Marie Uhrwing, programansvarig på Mistras kansli.
Mistras styrelse beslutade att bevilja drygt 62 miljoner kronor till en andra fas av CLIPORE under perioden 2007-07-01 – 2010-12-31. Styrelsen konstaterade vidare att en långsiktig satsning på programmet eftersträvas för att åstadkomma en svensk forskningskompetensuppbyggnad.
Hos många arter konkurrerar hanarna intensivt om att få befrukta honornas ägg. För att lyckas i denna tävlan utvecklar hanar successivt nya egenskaper. Uppenbarligen lyder dessa egenskaper under devisen målet helgar medlen, då de inte sällan har en negativ effekt på honorna.
– Hos bananflugan manipuleras honorna att para sig mot sin vilja, medan hanarna överför giftiga ämnen i sin sädesvätska för att utmanövrera andra hanars spermier. Då detta inte ligger i honornas intresse utvecklar honorna egenskaper för att reducera eller neutralisera hanarnas skadliga egenskaper. Det stimulerar i sin tur hanarna att utveckla nya egenskaper och på så sätt fortsätter kampen, förklarar Urban Friberg.
Denna bild kontrasterar starkt till den syn präglad av harmoni och samarbete som biologer länge haft på hur hanar och honor interagerar.
I sin avhandling om sexuella konflikter visar Urban Friberg att det finns ärftlig genetisk variation i hur sexuellt framgångsrika hanar är och att detta delvis beror på hur pass skadliga de är för honor. Han visar också att det finns genetisk variation i hur kapabla honorna är att neutralisera de skadliga egenskaperna. Tillsammans utgör detta bevis för att ett krig mellan könen präglar hur hanar och honors samspel utvecklas.
När egenskaper som styr reproduktion förändras försvåras möjligheten för hanar och honor att kunna fortplanta sig, om de kommer från grupper som varit åtskilda under en längre tid. I och med att sexuella konflikter leder till snabba förändringar i just reproduktiva egenskaper ligger det nära till hands att tro att dessa processer skulle vara särskilt aktiva i att skapa nya arter.
– Denna teori har också stöd i ett arbete i min avhandling som visar att antalet arter är fyra gånger fler i insektsgrupper som kännetecknas av mycket sexuella konflikter, jämfört med andra grupper, säger Urban Friberg.
Urban Friberg är född och uppvuxen i Vällingby utanför Stockholm.
Torsdagen den 20 april försvarar Urban Friberg, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sexual conflict and male female coevolution in the fruit fly. Svensk titel: Sexuell konflikt och könens samevolution hos bananflugan. Disputationen äger rum kl 10.00 i KBC-huset, sal KB3 A9, Fakultetsopponent är professor Daniel Promislow, Department of Genetics, University of Georgia, USA.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Telefon: 018-4712930
E-post: Urban.friberg@emg.umu.se
Sedan flera år tillbaka har Ingenjörshögskolan nischat både utbildningar och forskning mot området energi och avfall under begreppet ”Waste Refinery”. Flera professorer och doktorander är engagerade inom områdena biogas, etanol, biopolymerer, el, värme, kyla och logistik.
Världsledande centrum Ingenjörshögskolan, som ingår i nätverket Centrum för energi- och materialåtervinning (CEM), tillsammans med bland annat Sveriges Provnings- och forskningsinstitut (SP), Borås Energi AB, gatukontoret och näringslivet, vill att Borås ska bli ett världsledande centrum för forskning och utveckling av metoder för återvinning av avfall, Waste Refinery. Ett första steg mot en storskalig produktion av etanol och biogas i Borås är det projekt som Ingenjörshögskolan, SP och Borås Energi genomför i form av en testanläggning vid Ryaverket. Här ska man arbeta fram en metod för att finfördela material som inte låter sig brytas ner så lätt, för att sedan kunna utvinna etanol. Den anläggning för el och fjärrvärme som används på Ryaverket idag börjar bli till åren och Borås Energi planerar att byta ut den. – Målet är att ha en ny förbränningsanläggning för fjärrvärme och el i drift 2012. Samtidigt som detta är aktuellt är det allra bästa – om det bli en etanolfabrik – att den ligger nära en anläggning som kan leverera värme i form av ånga och den bör också ligga nära en anläggning som kan ta emot restprodukter från etanoltillverkningen för att kunna förbränna dessa, säger Gunnar Peters, vd på Borås Energi AB.
Nya arbetstillfällen
Ingenjörshögskolans vision är att de två anläggningarna byggs i Borås. – Vi har räknat på en etanolanläggning med en omvandlingskapacitet för 200 000 ton etanol per år och ett el- och värmekraftverk skulle kunna hantera 400 000 ton biomassa per år, förklarar Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknik. Han räknar med att det finns kapacitet för två miljoner ton biomassa och tiotusentals ton avfall, som kan vara lämpligt för dessa processer, i närområdet. En tänkt marknad för etanolen är hela västra Sverige, men även plastindustrin är en framtida marknad där alltfler går över till produktion av bioplast. Ingenjörshögskolan har också gjort en förstudie tillsammans med Tranemo kommun där man tittat på möjligheterna att bygga en anläggning för produktion av biogas ur kogödsel. Denna skulle kunna vara i drift inom några år och kunna ta hand om 16 000 kubikmeter gödsel per år. Denna anläggning skulle enligt förstudien kunna hamna i Månstad. Om anläggningarna blir av kan de generera i hundratals arbetstillfällen.
Text: Solveig Klug
Kontaktinformation
Professor Mohammad Taherzadeh
Tfn: 033- 435 59 08
eller 070-7171032
e-post: mohammad.taherzadeh@hb.se
