De senaste åren har många tidigare okända proteiner som kan fungera som målmolekyler för nya läkemedel identifierats hos människan. David Gloriam har undersökt en av de största proteinfamiljerna hos människan, så kallade G-protein-kopplade receptorer (GPCRer). Deras funktion är att förmedla signaler från cellernas utsida till insidan och de har en viktig roll i regleringen av de flesta fysiologiska processer i kroppen. Om GPCRerna inte fungerar kan sjukdomar uppkomma och många läkemedel (30-45%), och även droger som missbrukas, har sin effekt genom att påverka dem.
I avhandlingen beskriver David Gloriam egenskaperna hos ett antal nya humana GPCRer, som upptäckts av forskargruppen de senaste åren. Han visar att de troligen har en viktig funktion eftersom deras gener har bevarats länge i ett evolutionärt perspektiv.
– Andra forskare har nu kunna visa att två av dem är kopplade till diabetes, säger han.
Vissa gener har försvunnit under evolutionen och andra tillkommit genom duplicering, vilket underlättat anpassning till nya förhållanden i miljön. David Gloriam har beskrivit en grupp av GPCRer som skiljer sig väldigt mycket mellan människa, gnagare och fiskar och som är besläktad med de sedan tidigare kända receptorerna för så kallade ”belöningssubstanser” i hjärnan (t ex för serotonin, adrenalin och dopamin).
Slutligen har han gjort en mycket omfattande analys av hela GPCR-uppsättningarna i mus och råtta och jämfört dem med människans.
– Denna kunskap är viktig eftersom råttor och möss är vanliga försöksdjur och används för att till exempel förutsäga ett läkemedels effekt på människor.
David Gloriam har huvudsakligen använts sig av datorbaserade metoder i sina studier.
Kontaktinformation
Kontaktperson: David Gloriam, 073-379 49 56 eller via e-post: David.Gloriam@neuro.uu.se
HIV/AIDS-epidemin är en global katastrof och inget tyder på att den kommer att avta i omfattning inom en rimlig framtid. Under 2005 steg antalet HIV-smittade i världen till 40 miljoner människor och tre miljoner dog i AIDS samma år, de högsta siffrorna någonsin. HIV-infektionen går inte att bota, men bromsmediciner kan förhindra att infektionen utvecklas till den dödliga sjukdomen AIDS.
Tyvärr nås bara en liten del av världens smittade av bromsmediciner och de bor främst i västvärlden. Det finns också en hel rad problem med de mediciner som används idag. Kroppen har svårt att ta upp de flesta av dessa läkemedel, vilket leder till höga doser. Medicineringen ger även svåra biverkningar.
– HIV-viruset muterar snabbt och utveckling av resistens mot de godkända läkemedlen börjar bli ett mycket allvarligt problem. Det finns alltså ett stort behov av nya läkemedel som tas upp lättare, har mindre biverkningar och fungerar bra mot resistenta former av viruset, berättar Jenny Ekegren.
Hon har under sitt avhandlingsarbete syntetiserat en rad nya, potentiella bromsmediciner mot HIV/AIDS med hjälp av till exempel microvågsuppvärmning, en teknik som snabbar upp processen betydligt. Därefter undersöktes de olika föreningarna i biologiska system för att utvärdera hur bra de var att ”bromsa” HIV och hur bra man kan förvänta sig att de skulle tas upp i kroppen. Några av föreningarna visade sig vara mycket effektiva mot HIV, lika effektiva som de som ges till patienter idag. De visade sig också vara mycket bra på att passera cellmembran, vilket är ett mått på att de lätt kan tas upp av kroppen.
– Dessutom var de lika effektiva mot resistenta HIV-virus som den vanliga formen av HIV. De är helt klart lovande, men det är många parametrar som ska stämma. En av de saker som behöver förbättras är att de nu bryts ner lite för snabbt, säger Jenny Ekegren.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Jenny Ekegren, 018-471 48 83, 070-787 19 50 eller via e-post: Jenny.Ekegren@orgfarm.uu.se
Att nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen styr grundläggande funktioner som rörelse, inlärning och minne är ju allmänt känt. Men nu visar forskarna att hjärnans nervceller också kan hjälpa till att slå tillbaka en begynnande inflammation.
– Man har inte tidigare vetat att nervceller kan påverka immunsystemet. Våra fynd visar att de också har en sådan roll, och en viktig sådan. Nervcellerna är inte bara passiva bifigurer, utan aktiva aktörer i samband med inflammationer i hjärnan, säger docent Shohreh Issazadeh-Navikas i Lund.
Det lundaforskarna visat är att nervceller kan skicka ut signaler till skadliga T-celler (en sorts vita blodkroppar som deltar i immunförsvaret) i hjärnan. Signalerna får dessa celler att ändra funktion, så att att de omvandlas från farliga till godartade T-celler som motverkar inflammation och nervcellsdöd.
T-celler av en skadlig, sjukdomsframkallande typ kan finnas i hjärnan av flera skäl, t ex på grund av virusinfektioner, fysiska skador eller autoimmuna reaktioner. MS (multipel skleros) är en sådan autoimmun sjukdom där immunförsvaret gett sig på den egna kroppens hjärnvävnad och orsakat en inflammation. Inflammationer anses numera också vara delaktiga vid uppkomsten av Alzheimers och Parkinsons sjukdomar.
Idén till forskningsarbetet kom från observationer som Shohreh Issazadeh-Navikas tidigare gjort vid Karolinska Institutet och Harvard. Där fann hon i laboratorieförsök att nervceller verkade kunna utsöndra vissa immunologiska proteiner som kunde bekämpa inflammationer i hjärnan.
– Det tydde ju på att nervceller faktiskt kunde påverka immunsystemet. Detta var en ny tanke och hade i princip inte studerats förut, eftersom alla utgått från att det inte var möjligt!
I Lund, dit hon kom 1998, har Shohreh Issazadeh-Navikas etablerat en ny forskargrupp för att studera detta outforskade område. Den artikel som nu publiceras i Nature Medicine är gjord av hennes forskargrupp samman med dr Bryndis Birnir, också hon verksam vid Lunds universitet. Enligt Shohreh Issazadeh-Navikas bidrar deras resultat till ny kunskap om hur kronisk inflammation i hjärnan regleras, och nya möjligheter för framtida behandlingar av inflammationssjukdomar i nervsystemet.
Shohreh Issazadeh-Navikas nås på tel 046-222 33 38 eller 070-652 39 52, e-post Shohreh.Issazadeh@med.lu.se. Artikeln i Nature Medicine finns på www.nature.com/nm/index.html, klicka Advance online publication.
Systemisk lupus erythematosus, SLE, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar 400-500 svenskar varje år. SLE hör till de reumatiska sjukdomarna och gör att kroppens immunförsvar angriper den egna kroppen. Nio av tio som får SLE är yngre kvinnor. Orsaken till detta känner man inte till, men könshormoner har diskuterats som en tänkbar förklaring.
Forskaren Anna Cederholm vid Karolinska Institutet har bland annat undersökt varför kvinnor med SLE har ökad risk för hjärt- kärlsjukdom. Resultatet visar att vissa antikroppar, så kallade antifosfolipidantantikroppar, minskar bindningen av plasmaproteinet Annexin A5 till blodkärlens väggar. Detta är allvarligt eftersom Annexin A5 är ett antitrombotiskt protein som motarbetar bildandet av farliga blodproppar. Anna Cederholm tror även att Annexin A5 kan hjälpa till att reparera skador på blodkärlen.
– Vi tror att Annexin A5 fungerar som ett slags plåster inuti blodkärlen och täcker skador i blodkärlens väggar. Vi tror att det kan hindra åderförkalkningsplack från att skadas och brista och orsaka hjärtinfarkt och slaganfall, säger hon.
Skador på blodkärlens väggar och på åderförkalkningsplacket är den stora orsaken till hjärt-kärlsjukdomar som till exempel stroke. Om man förbehandlar de skadliga antikroppar som motverkar plasmaproteinet Annexin A5 med intravenöst immunoglobulin så neutraliseras de och Annexin A5 kan verka som vanligt igen. Anna Cederholm hoppas att man ska kunna identifiera den faktor I intravenöst immunoglobulin som återställer bindningen av Annexin A5, och även att Annexin A5 ska kunna bli en behandlingsmetod för hjärt- kärlsjukdom i framtiden genom att skydda kärlen.
Avhandling: ”Novel immunological mechanisms and factors in systemic lupus erythematosus-related cardiovascular disease” av Anna Cederholm, Institutionen för medicin, Huddinge, Enheten för reumatologi vid Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Medicine doktor Anna Cederholm, mobil 070-110 42 58,
e-post anna.cederholm@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Avhandlingsförfattaren behandlar de tre uppsättningarna Tjejsnack (1971), Kärleksföreställningen (1973) och Jösses flickor! Befrielsen är nära (1975). Garpe och Osten betraktas som röster i ett kollektivt experimentellt rum, tillsammans med kvinnorna i kvinnorörelseorganisationen Grupp 8. De går också i dialog med feminister som Juliet Mitchell, Germaine Greer och Suzanne Brøgger. I ett angränsande rum finns 1970-talets gruppteaterrörelse samt teatermän som Dario Fo och Bertholt Brecht. Genom kvinnors autentiska erfarenheter och en trickspeglande teaterpraktik ifrågasatte Garpe och Osten den patriarkala berättelsen om ”Kvinnan” och erbjöd alternativ.
Garpes och Ostens uppsättningar nådde en stor publik och hade stor betydelse för 1970-talets nya kvinnorörelse. Deras teater och sånger har fortsatt att leva kvar i människors medvetande långt efter det att 1970-talets radikaliseringsvåg ebbat ut. Garpe och Osten gjorde något nytt när de ställde kvinnors erfarenheter i centrum av teater-institutionen och ifrågasatte – inte bara samhället – utan också teaterns patriarkala strukturer. Trots att uppsättningarna innebar en banbrytande och viktig insats finns ingen forskning som fokuserar på deras politiska funktion och förankrar den i samtidens kvinnorörelse och teaterinstitution. Detta tomrum fyller denna avhandling.
Birgitta Johansson visar hur Garpe och Osten med sin teater ville befria kvinnan från ett begränsande kvinnoideal och skapa alternativ. Men de nöjde sig inte med att skapa nya identifikationsmöjligheter för kvinnor utan erbjöd också en vision om ett samhälle där människors samarbete och jämställdhet garanterade individens frihet. Det nyskapande i deras teater låg i kombinationen av avantgardistiska teaterstrategier och kvinnliga erfarenhetsberättelser. Garpes och Ostens teater fokuserade på sambandet mellan teaterns berättelser, en patriarkal samhällsstruktur och publikmålgruppens livserfarenheter Genom de avantgardistiska teatergreppen ifrågasatte den begrepp som sanning och verklighet och pekade därmed framåt mot postmodern teori och teaterpraktik.
Recensionerna vittnar om att de kvinnliga erfarenhetsberättelserna var välkomna inslag på scenen, men också att samarbetande kvinnor som gjorde anspråk på detta rum för det kvinnopolitiska frigörelseprojektet var hotfulla. Avhandlingen belyser en viktig period i teaterns och det feministiska förändringsarbetets historia som är relativt outforskad, men som det finns en hel del myter och förutfattade meningar om. Genom att visa hur Garpe och Osten både använde sig av, ifrågasatte och skapade alternativ till en patriarkal teatertradition och teaterinstitution, samt hur kritkernas stöd och motstånd såg ut ger avhandlingen perspektiv på frågor och problem som fortfarande är aktuella.
Avhandlingens titel: ”Befrielsen är nära”. Feminism och teaterpaktik i Margareta Garpes och Suzanne Ostens 1970-talsteater.
Opponent: Professor Unni Langås, Agder
Disputationen äger rum fredagen den 12 maj 2006 kl. 13
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Birgitta Johansson, tel. 031 -773 43 49, 0707-46 23 05
birgitta.johansson@lit.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-773 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Utöver de frågor som 3-mannalagen ska lösa på plats ingår en klassuppgift som får förberedas innan tävlingen. I år ska klasserna konstruera en modell av människans blodomlopp med hjärta, lungor och blodkärl. Modellen ska försörja minst en kroppsdel – arm, ben eller huvud – med blod.
– Med klassuppgiften vill vi lyfta fram elevernas samarbetsförmåga och kreativitet, deras lösningar brukar vara imponerande. Detsamma gäller designtävlingen där de får utnyttja andra talanger än kunskaper i matematik, kemi och fysik. Det är helt klart den mest underhållande delen av tävlingen, säger Kaj Tekari, projektledare för Teknikåttan på KTH.
Till sin hjälp får eleverna ha en handdriven eller en elektrisk pump, till exempel akvariepump, men i övrigt ska modellen byggas av material som ”normalt sett finns på en skola”.
Låter det lätt? Då ska tilläggas att modellens blod ska flöda i ett slutet och dubbelt system som hos människan, helst ska det också pulsera. Dessutom ska syrehaltens variation på något sätt visas genom till exempel färgförändringar. Tävlingens ”blod” utgörs av en ofarlig vätska.
Klasserna kommer att demonstrera sina modeller som poängsätts efter hur väl olika funktioner är lösta. Ett pris för bästa design kommer också att delas ut.
Sex av de 332 klasser som ursprungligen deltog i Stockholmsregionen har tagit sig till regionfinalen. Efter en förmiddag med tre semifinaler tävlar de tre återstående lagen på eftermiddagen om en plats i riksfinalen i Västerås 23 maj.
En av de huvudsakliga ambitionerna med Teknikåttan är att väcka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik och visa på alternativa vägar till kunskap. Genom att relatera till vardagsnära ting och genom att anlägga nya perspektiv på naturvetenskapliga fenomen vill man locka eleverna att ge kloka svar på kluriga problem. Målet är att stimulera deras fantasi, kreativitet och uppfinningsförmåga och stärka deras självförtroende.
Skolorna i regionfinalen är: Sturebyskolan 8C, Näsbydalskolan 8natur, Adolf Fredriks musikklasser 8d, Engelbrektsskolan 8c1, Rönninge skola 8B, Svandammsskolan 8A
Tid: tisdag 25 april, kl. 9.30-14.30
Plats: sal D1, E1 och F1, Lindstedtsvägen 17, 3 resp. 22, KTH Campus Valhallvägen
Kontaktinformation
Kontakt
Kaj Tekari, projektledare för Teknikåttan på KTH
08-790 7042, tekari@kth.se
När en muskel arbetar pågår det jonvandringar längs muskelfibrerna. Dessa jonvandringar kan man mäta som en elektrisk signal och kallas då elektromyogram. Vid vissa sjukdomar mäter man elektromyogram med hjälp av nålar som man sticker in i muskeln. Vill man undersöka hur muskeln arbetar under rörelse eller under en längre tid brukar man istället använda sig av elektroder som man placerar på huden ovanför muskeln.
Den signal man mäter på huden är väldigt komplex och det är svårt att få information om enskilda muskelfibrer. Nils Östlund har i sin avhandling utvecklat metoder som gör det enklare att få information om enskilda muskelfibrer från elektromyogram som man har registrerat med hudelektroder. Han har även utvecklat metoder för att bedöma muskeltrötthet och för att hitta det ställe där nerverna ansluter till muskelfibrerna.
Nils Östlund är född och uppvuxen i Skellefteå och bor idag i Sikeå Hamn, Robertsfors.
En porträttbild på Nils Östlund finns för nedladdning på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Fredagen den 28 april försvarar Nils Östlund, institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet samt medicinsk teknik och informatik, Norrlands universitetssjukhus, sin avhandling med titeln: Adaptive signal processing of surface electromyogram signals. Svensk titel: Adaptiv signalbehandling av elektromyografiska signaler. Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 244, byggnad 7, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Leif Sörnmo, Institutionen för elektrovetenskap, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Nils Östlund på e-post nils.ostlund@vll.se eller telefon 090-785 40 37.
Seminariet anordnas av Institutet för Framtidsstudier i samarbete med Socialstyrelsen.
Moderator: Joakim Palme, VD för Institutet för Framtidsstudier
13.00 – 14.30
Inledning: Social Rapport 2006 – vad har den att lära oss?
Joakim Palme, VD, Institutet för Framtidsstudier
Spelar uppväxtförhållanden fortfarande roll för barns livschanser?
Om betydelsen att växa upp i familjer med låga inkomster eller med ekonomiskt bistånd alt
utsatthet bland barn och unga – hur går det för de barn som blev placerade i institutionsvård
Bo Vinnerljung, docent och EPC, Socialstyrelsen
Unga utanför? Hur ser unga vuxnas arbetsmarknadsetablering och välfärdssituation ut efter 1990-talets krisår – har de fått ta del av återhämtningen?
Ewa Franzén, fil dr, EPC, Socialstyrelsen
Tillbaka till jobbet? – Om etablering och återetablering på arbetsmarknaden.
Olof Bäckman, docent, Institutet för Framtidsstudier
Kaffepaus 14.30-14.50
14.50 – 15.20
Ökad segregation? En beskrivning av den etniska och ekonomiska boendesegregationens
utveckling och struktur i svenska storstadsområden.
Danuta Biterman, EPC, Socialstyrelsen
15.20 – 16.30
Att veta och vilja – Socialpolitisk paneldiskussion (ytterligare namn tillkommer)
Maria Wallin, redaktör för tidskriften Socialpolitik
Ann Jönsson, politisk sakkunnig, Socialdepartementet
Ingrid Burman (v), Ordförande i Socialutskottet Fredrick Federley (cuf), Förbundsordförande
Välkomna!
Tid: Måndagen den 24 april 2006 kl. 13.00 – 16.30.
Plats: Citykonferensen, Malmskillnadsgatan 46 (Celciussalen)
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 00 senast tisdag 18 april.
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Box 591, 101 31 Stockholm
Besöksadress:
Drottninggatan 33, 4 tr.
Tel: 08-402 12 00
Fax: 08-24 50 14
E-post: info@framtidsstudier.se
Studien i Science kombinerar fågelekologi och virologi och är den första riktiga sammanställningen inom detta fält på tio år.
– Vår studie ger inte svar på alla frågor om influensavirusens ekologi och epidemiologi, men de pekar på viktiga kunskapsluckor som vi forskare nu får försöka täta, säger Björn Olsen, professor zoonotisk ekologi och epidemiologi vid Högskolan i Kalmar. Ju mer vi vet om viruset hos dess naturliga värdar, desto bättre rustade är vi att förstå och bekämpa aggressiv fågelinfluensa.
Skillnaden mellan milda och aggressiva virus i sjukdomsförlopp och dödlighet är betydande, men denna skillnad orsakas av relativt få genförändringar hos virusen. Därför kan kunskap från de milda, ofarliga virusen användas för att öka kunskapen om aggressiv fågelinfluensa.
– För att förstå spridningsmönster av aggressiv fågelinfluensa måste man lära av de mönster som finns hos milda influensavirus bland vilda fåglar, säger Jonas Waldenström, doktor i zooekologi och medförfattare i studien.
De pågående utbrotten med aggressiv fågelinfluensa av varianten H5N1 hos vilda och tama fåglar, vilken också orsakat ett antal dödsfall hos människor, har visat på betydelsen av tvärvetenskaplig forskning.
Anders Wallensten som är läkare och doktorand samt den tredje svenske författaren till artikeln anser att en infektionssjukdom som har sitt ursprung i vilda fåglar och som smittar både tamfjäderfä och människor måste studeras ur olika vinklar. För influensa och andra zoonoser behövs en vetenskaplig kraftsamling där ekologer, veterinärer och läkare koordinerar sina insatser.
Kontaktinformation
Jonas Waldenström
tel: 0480-446195
mobil:070-201 82 18
Anders Wallensten
mobil: 073-3261119
Björn Olsen
mobil: 070-2384944
Det visar malmöläkaren Henrik Simán i en avhandling från Lunds universitet. Statistiken bygger på material från en stor hälsoundersökning i Malmö 1974-92, då hälften av alla medelålders personer i staden blev undersökta. De sparade blodproven från denna undersökning har jämförts med Cancerregistret, så att man fått fram dels en grupp patienter med magcancer, dels jämförbara personer utan cancer.
Helicobacter är en mycket vanlig bakterie.
– Man räknar med att ungefär hälften av hela världens befolkning och en tredjedel av alla svenskar är infekterade med Helicobacter. Att siffran är lägre här tros bero på bättre hygien och bättre levnadsförhållanden under barndomen, säger Henrik Simán.
De flesta som bär på bakterien märker det aldrig. Men hos en tiondel av bärarna leder den till magsår, som numera behandlas med antibiotika i kombination med ett syrahämmande medel som Losec. Och hos en mindre andel tycks bakterien alltså kunna leda till cancer. Denna ökade cancerrisk gäller fyra femtedelar av magsäcken, inte den lilla översta del som kallas kardia.
– Kopplingen mellan magsår och Helicobacter är helt säkerställd. Samtidigt vet vi att de som haft magsår nere i tolvfingertarmen har en lägre i stället för en högre risk för magcancer, trots att även de alltså burit på bakterien. Orsaken kan vara att magsäckens syraproduktion påverkas på olika sätt beroende på vilken del av magslemhinnan som berörts av bakterieinfektionen, säger Henrik Simán.
Magcancer ligger på fjärde plats bland cancersjukdomarna internationellt sett, men på åttonde plats bland män och 20:e plats bland kvinnor i Sverige. Antalet fall av magcancer här i landet har sjunkit till en fjärdedel sedan 1950-talet, troligen beroende bl a på bättre hygien och ändrade matvanor (mindre konserverad mat). Sjukdomen är ändå inte helt ovanlig: det inträffade 990 nya fall av magcancer under 2003.
Avhandlingen heter ”Helicobacter pylori and its association with gastric and oesophageal carcinomas”. Henrik Simán träffas på tel 0703-944242 eller henrik.siman@skane.se. Disputationen äger rum den 20 april.
Den teknik som används för den elektriska infrastrukturen mellan datorchips innebär att man lägger tunna lager av olika material, metaller och polymerer, ovanpå varandra. Forskare vid Linköpings universitet och det tyska Fraunhoferinstitutet har tagit fram en ny metod att tillverka så kallade optiska kretskort. Skillnaden är att kopparledningar byts ut mot optiska ledningar. Metoden går ut på att processa ett framtida hybridkort som har både elektriska ledare (för korta avstånd) och optiska ledare (för långa avstånd) – en väg att öka hastigheten och samtidigt skapa mindre, konsumentvänligare och energisnålare produkter.
Resultaten läggs fram i en doktorsavhandling av Steffen Uhlig vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Linköpings universitet.
Han redovisar också en konceptstudie av en optisk förstärkare som kan placeras ut på det optiska kretskortet. En undersökning av den optiska effektbudgeten mellan ljuskällan på ljusledarens ena sida och detektorn på den andra visade nämligen att den optiska signalen i vissa fall måste förstärkas. Det framlagda arbetet omfattar också processutveckling och materialkarakterisering (ytkemiska, optiska och dielektriska egenskaper) för en relativt ny typ av hybrid-polymermaterial kallad ORMOCER. Materialet är unikt så tillvida att det kan bearbetas vid låga temperaturer samtidigt som det är stabilt vid höga temperaturer. Dessutom visar det goda egenskaper såväl dielektriskt som optiskt vilket är av intresse för elektronikindustrin.
Avhandlingen heter ORMOCER materials characterization, LAP- & micro-processing – applied to optical interconnects and high-frequency packaging. Disputationen äger rum måndag 24 april 2006 kl 10.00 i sal K3, Kåkenhus, LiU Norrköping. Opponent är professor Peter Van Daele, Universitetet i Gent, Belgien.
Kontaktinformation
Steffen Uhlig 011-363035, 073-5697451, steuh@itn.liu.se
Barn utvecklas genom att interagera med andra människor och språket fyller många olika funktioner i barnets utveckling. Ord är redskap som stimulerar och organiserar begrepp och tänkande. Ord är också sociala verktyg som barnet använder för att informera och förstå andra människor, sin omvärld och sig själv. Det faktum att utveckling är en livslång process som beror på barnets möjligheter till fysisk och social interaktion gör att barn som inte kan tala, förflytta sig eller på andra sätt manipulera sin omgivning löper stor risk att gå miste om många av de utvecklingsmöjligheter som uppstår helt naturligt för barn utan dessa funktionshinder.
Ulrika Ferm visar att oavsett vilken typ av aktivitet som pågår så handlar kommunikationen mellan föräldrar och barn med grava tal- och rörelsehinder nästan uteslutande om det som händer här och nu, om det som är synligt och om det som bägge parter redan vet något om. Trots att barnen som ingick i studien hade en åldersadekvat språkförståelse liknar kommunikationen den mellan föräldrar och betydligt yngre barn.
Genom att jämföra olika typer av aktiviteter visar författaren också att barn som har tal- och rörelsehinder är mer begränsade i vissa aktiviteter än i andra. Måltiden, som är en viktig kommunikativ aktivitet i hemmet och som visat sig stimulera barns språk och tänkande, fyller andra funktioner för barn med funktionshinder än för barn utan funktionshinder. Rutiner som tandborstning och aktiviteter som har en förhållandevis lös struktur – t.ex. då ett barn sitter vid köksbordet och ritar samtidigt som en förälder lagar mat – ger utrymme för mycket innehållsrika samtal mellan föräldrar och barn utan funktionshinder men inte för föräldrar och barn med tal- och rörelsehinder.
Avhandlingen innehåller analyser av spontan kommunikation med hjälpmedel mellan en förälder och ett barn i hemmiljö. När hjälpmedlet används – i detta fall en karta med grafiska tecken som representerar olika ord, så kallade blissymboler – blir samtalet mer nyanserat och mindre förutsägbart; barnet bidrar med annan information och får helt andra möjligheter när hon använder sin blisskarta än när kartan inte används. I studien är det endast kommunikation med blisskarta som liknar den kommunikation som är så vanlig mellan föräldrar och barn utan funktionshinder, det vill säga att man samtalar för samtalandets skull om vad man känner och tycker, har observerat, ska göra och inte förstår etc.
Författaren resonerar kring användning av kommunikationshjälpmedel i hemmet och menar att det i kliniskt arbete är viktigt att respektera och bekräfta föräldrar i att vissa saker kan kommuniceras utan hjälpmedel, t.ex. omedelbara behov, närhet och viss slags humor, och att en del aktiviteter i hemmet är så fysiskt krävande att de faktiskt inte är förenliga med hjälpmedelsbaserad kommunikation. Problemet är allt det man inte kan tala om utan att använda hjälpmedel, vilket är mycket. Behovet att samtala i största allmänhet framträder inte tydligt i vardagen. Denna form av samtal är också tidskrävande för föräldrar och barn med grava tal- och rörelsehinder och får därför inte det utrymme som skulle behövas.
Ulrika Ferm som är logoped och språkvetare med lång erfarenhet av alternativ och kompletterande kommunikation, kommer att arbeta vidare med avhandlingens resultat i nya forsknings- och utvecklingsprojekt, i utbildningssammanhang och tillsammans med föräldrar och barn inom sin tjänst på DART – Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionshinder – Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.
Avhandlingens titel: Using Language in Social Activities at Home.
A Study of Interaction between Caregivers and Children with and without Disabilities.
Opponent: Director Martine Smith, PhD, Trinity College, Dublin
Disputationen äger rum fredagen den 5 maj 2006 kl. 10.15
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Ulrika Ferm, tel. 031-739 80 92 (arbete), 031-96 77 19 (bostad), 0707-85 02 10 (mobil),
e-post: ulrika.ferm @vgregion.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Jonas Johansson, samhälls- och kulturvetare, har analyserat 1990-talets politiska diskussion om det framväxande informationssamhället, i Sverige och i Norge.
– IT-bubblan, som sprack kring millennieskiftet, avfärdades ganska lättvindigt som något som bara berörde spekulationer på börsen, säger han. Men det synsätt som den grundade sig på genomsyrar i själva verket politiken och hela samhället.
Alla partier, i både Sverige och Norge, är under 1990-talet överens om att vi går igenom ett epokskifte. Vi lämnar det gamla industrisamhället och går in i det postindustriella samhället, som också kallas för informations- eller kunskapssamhället. Det kännetecknas av en snabb teknisk utveckling, en minskad roll för staten, avregleringar och globalisering. Den gamla välfärdsstaten är passé.
Den politiska diskussionen kännetecknas, som så många gånger tidigare i historien, av teknikdeterminism. Tekniken ses som en utvecklingsmotor, ett aktivt subjekt, en egen och autonom kraft som förändrar samhället.
Utifrån detta synsätt finns det bara en möjlig utveckling. Den är i grunden oberoende av och bortom räckhåll för formella politiska beslut. Jonas Johansson visar hur den politiska debatten teknifieras. Politiska frågor görs till tekniska. Utvecklingskritik uppfattas som teknikkritik, och den som är teknikkritisk framstår lätt som löjlig, som motståndare till utveckling och framsteg.
Den gamla välfärdsstaten har ingen plats i informationssamhället. Dess roll är överspelad, och statens uppgift nu är att störa Utvecklingen så lite som möjligt. Det här är avregleringarnas epok.
Det finns skillnader mellan de politiska partierna, och mellan Norge och Sverige, men i grunden är alla partier oroväckande eniga i synen på det framtida informationssamhället, menar Jonas Johansson. För socialdemokratin blir det ett dilemma. Partiet har av tradition en stark tro på statens styrande förmåga och förknippas idéhistoriskt med välfärdsstaten. Det som tidigare var modernt (industrin, välfärdsstaten) har nu blivit omodernt och hotar att göra hela socialdemokratin omodern.
Det finns inte längre några alternativa bilder av framtiden, konstaterar Jonas Johansson. Någon politisk diskussion baserad på olika ideologiska uppfattningar förs inte och det är i grunden ett demokratiskt problem.
Jonas Johansson drar avslutningsvis en parallell mellan Aldous Huxleys kontrollsamhälle och det moderna informationssamhället. I båda känner sig individerna bedrägligt fria, lyckliga och harmoniska i sin träldom. ”Individen är fri, fri att följa Utvecklingen det vill säga. Individerna är fria att bygga ett nytt samhälle – men det kan bara se ut på ett sätt.”
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Du sköna nya tid? Debatten om informationssamhället i Riksdag och Storting under 1990-talet. Jonas Johansson disputerar den 21 april. Han nås på telefon 0709-757824.
Ett liv utan smärta skulle kanske kunna vara eftersträvansvärt och säkert uppfattas av många som en drömtillvaro. Men smärta är kroppens sätt att meddela oss om en hotande skada och är en viktig skyddsmekanism i det dagliga livet. För föräldrar till barn som drabbats av ärftlig smärtokänslighet uppkommer många svåra situationer och beslut.
Personalen vid Gällivare sjukhus ortopedklinik har erfarenhet av några barn med denna sjukdom. Mamman till en liten pojke blev väldigt förskräckt när hon upptäckte att sonen inte fick någon smärta alls vid ett fall från andra våningen. Senare när barnet fick ett smärtfritt underbensbrott roade pojken sig med att lyfta på benet med påföljd av plötslig onormal vinkel av underbenet uppstod som även förskräckte omgivningen. En flicka i grundskoleålder hoppade ned på golvet från ribbstolar mot knäskålarna, med uppkommen smärtlös knäppande ljud som roade henne. Det är ju genom smärtupplevelser vi lär oss att bemästra vår komplicerade tillvaro.
Sjukdomen är orsakad av en mutation på genen för en tillväxtfaktor (nerve growth factor beta). Mutationen gör att nervsystemet inte utvecklas normalt utan nervtrådar som leder smärta och temperatur (köld och värme) till hjärnan är nästan helt försvunna. Mutationen sitter på kromosom nr 1. Den forskargrupp som Jan Minde ingår i har diagnostiserat en variant av sjukdomen i en stor släkt i Norrbotten. De kallar sjukdomen för Norrbottnisk ärftlig smärtokänslighet (Norrbottnian Congenital insensitivity to pain).
Hittills har tre patienter med mutationen på bägge kopiorna av genen diagnostiserats. Dessa patienter drabbas av sjukdomen i mycket tidig ålder. Det rör sig om en ärftlig nervsjukdom som drabbar främst nedre extremiteternas leder med grava felställningar. Det är vikigt att de drabbade barnen får information och lär sig att skydda sina leder, och de kan även behöva skenor och bandage. Steloperationer kan behövas, men ledproteser håller inte för dem som inte har smärta som skyddar lederna. I avhandligen beskrivs även de mikroskopiska förändringarna i nerverna.
Man har även diagnostiserat ett 30-tal vuxna, med mutation endast på den ena kopian av genen. Dessa får en lindrigare form av sjukdomen som debuterar i vuxen ålder.
Fredagen den 28 april försvarar Jan K Minde, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, ortopedi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Norrbottnian Congenital insensitivity to pain. Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är Docent Li Tsai, ortopedkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.
Kontaktinformation
Jan Minde är överläkare vid ortopediska kliniken, Gällivare sjukhus och kan nås på e-post jan.minde@nll.se eller mobiltelefon 070-217 31 38.
Åsa Karlsson Sjögren har studerat kvinnors tillträde till offentliga rum som riksdag, rådhus, kyrkor och sockenstugor under perioden 1723-1866. Hon visar hur kvinnans rösträtt varierade beroende på vilken typ av val det gällde och att kriterierna förändrades över tid. Särskilt två utvecklingslinjer kan följas. Enligt den ena knöts rösträtten allt starkare till äganderätten, det gällde särskilt i de lokala valen. I de nationella valen kopplades däremot rösträtten till en mer abstrakt princip om en kompetent ”personlighet” som kan förstås som manlig.
”Männen, kvinnorna och rösträtten” ger en fördjupad bild av utvecklingen i landet, från frihetstidens början till ståndsriksdagens avskaffande. Boken är slutprodukten av Åsa Karlsson Sjögrens del i forskningsprojektet ”Medborgarrätt och äganderätt”, finansierat av Vetenskapsrådet. Den presenterar också några av hennes resultat från ett annat projekt, ”Staden och idéerna”, finansierat av Riksbankens jubileumsfond.
Åsa Karlsson Sjögren är forskare och lärare vid institutionen för historiska studier, Umeå universitet. I sin forskning har hon främst intresserat sig för kvinnor och genushistoria ur rättsliga och politiska aspekter. Hennes doktorsavhandling (1998) undersökte kvinnans rättsliga ställning i städerna under svensk stormaktstid. 2005 fick hon Skytteanska samfundets pris till yngre forskare. Läs mer på adress http://www.umu.se/histstud/personal/karlsson-sjogren_asa.html .
Boken ”Männen, kvinnorna och rösträtten. Medborgarskap och representation 1723-1866” är utgiven på Carlssons bokförlag.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Åsa Karlsson Sjögren på tel 090 – 786 62 48, 070-3952150 eller e-post asa.karlsson.sjogren@historia.umu.se .
För recensionsexemplar, kontakta förlaget, martin.sellgren@carlssonbokforlag.se .
Cancer i urinblåsan drabbar årligen cirka 2 000 personer i Sverige. Sjukdomen kan antingen växa endast i de ytliga cellagren eller tränga ned i muskulaturen. I det senare fallet är överlevnaden bara 50 procent på fem år. Sedan 1997 rapporteras alla nya fall av urinblåsecancer i Sverige till ett kvalitetsregister, vilket innebär att det nu börjar bli möjligt att få en överblick över hur det gått för patienterna.
Truls Gårdmark har gjort en sammanställning av hur urologer i Sverige behandlade icke muskelinvasiva tumörer, de som inte trängt ned i muskulaturen, under de tre första månaderna efter diagnos åren 1997-2001. Han har också undersökt om behandlingen kan kopplas till patienternas överlevnad. Resultaten visar att en stor del av patienterna med de allvarligaste formerna av icke muskelinvasiva tumör inte fick någon tilläggsbehandling i form av blåssköljningar, så som rekommenderas. Detta varierade i olika delar av landet. Variationerna i behandling kunde dock inte kopplas till överlevnaden (sambanden var inte statistiskt signifikanta). Yngre behandlades i större utsträckning än äldre och det var vanligast med behandling under observationsfasen.
– Det behövs en längre uppföljning för att få säkra resultat. Men det är tydligt att rekommendationerna inte följs överallt, säger Truls Gårdmark.
– Att äldre behandlas mindre ofta än yngre kan möjligen bero på att behandlingarna kan vara ganska ansträngande.
Han har vidare jämfört de långsiktiga effekterna (10 år) av de två vanligaste metoderna för urinblåsesköljning mot cancer: det immunstimulerande tuberkulosvaccinet BCG, som numera rekommenderas mot svårare former, och cellgiftet Mitomycin-C. Resultaten påvisar dock ingen skillnad mellan metoderna vad gäller prognos eller dödlighet. Truls Gårdmark undersökte därefter funktionen hos ett nytt och mindre biverkningsdrabbat cellgift, gemcitabine, och visar att det gav effekt på tumörer i urinblåsan.
– Men detta var en fas-1-studie med få patienter. Det behövs studier med fler patienter för att säkert slå fast om medicinen har bättre effekt än de som används i dag, säger han.
Trots operationer och blåssköljningar kan patienter drabbas av mer djupväxande och spridda cancertumörer. Prognosen är då avsevärt sämre. Truls Gårdmark har undersökt hur en receptor (signalmottagare), HER2, uttrycks på tumörcellytan med tillhörande dottertumörer. Resultaten visar att en majoritet hade ett ökat antal receptorer på sin yta.
– Detta öppnar för möjligheten att utveckla målsökande radioaktiva antikroppar mot HER2 för att på så sätt kunna både diagnostisera och därefter döda cancern effektivt även om den är spridd, säger Truls Gårdmark.
Detta har man nu arbetat vidare med inom forskargruppen, med lovande resultat.
Kontaktinformation
Mer information: Truls Gårdmark, mobil: 070-654 43 42 eller via e-post: Truls.Gardmark@surgsci.uu.se
