Jonas Nilsson med medarbetare har identifierat en ny familj av gener, Leucin-rikt och immunoglobulin-likt (LRIG)-familjen. De har funnit att den första familjemedlemmen, LRIG1, stänger av aktiviteten av tumörproteinet ErbB1. LRIG1 presenterar ErbB1-proteinet för proteinnedbrytningsmaskineriet, som i sin tur förstör ErbB1-proteinet. I ett patientmaterial har de även visat att uttrycket av LRIG-proteinerna har samband med en ökad överlevnad hos patienter med elakartade hjärntumörer.

I takt med att kunskapen inom onkologi växer till har nya angreppssätt inom tumörbehandling utvecklats. Bl.a. har behandlingar riktade mot specifika mål på cancercellen utvecklats, varav flera redan används i kliniken. Ett exempel är behandling av bröstcancer med Herceptin®.

En typ av mål som de selektiva behandlingarna riktar sig mot är receptorer på cellytan (mottagare av tillväxtfaktorer). Dessa är ofta överaktiverade i tumörer, vilket leder till en ökad tålighet mot cellgifts- och strålbehandling, samt till en ökad tumörtillväxt och spridning. Därför vill man stänga av, alternativt bromsa, de överaktiverade receptorerna och på så sätt bekämpa tumören. ErbB-receptorerna tillhör en klass av cellytereceptorer och när de är överaktiverade, vilket ofta är fallet i tumörer, är det förknippat med sämre överlevnad.

Jonas Nilsson har i avhandlingsarbetet sökt efter naturligt förekommande bromsmekanismer av ErbB-receptorerna. Han utgick från ett bananflugeprotein, Kekkon-1, som fungerar som en broms av flugans motsvarighet till ErbB-receptorn. Ett liknande protein i människa klonades, karaktäriserade och döptes till leucin-rikt och immunoglobulin-likt protein 1 (LRIG1). Resultaten visade att LRIG1 tillhör en egen proteinfamilj med tre medlemmar, LRIG1, LRIG2 och LRIG3. Vid studierna av LRIG1 visades att den binder till ErbB-receptorerna och påskyndar deras nedbrytning och på så sätt bromsar deras aktivitet. LRIG2 och LRIG3 uppvisar stora likheter med LRIG1, vilket antyder att de kan utföra liknande funktioner i cellen, men det är ännu inte bevisat. Dock har studier av hjärntumörer visat att uttrycket av LRIG-proteinerna har samband med en bättre överlevnad hos patienterna. Vidare visade vi att uttryck av LRIG3 är en oberoende prognostisk markör i elakartade hjärntumörer.

Sammanfattningsvis, i denna avhandling har Jonas Nilsson med hjälp av analogier med bananflugeproteinet Kekkon-1 identifierat en ny genfamilj, bekräftat sina teorier att den fungerar som en broms av tumörproteinet ErbB1 och slutligen visat att uttrycket av LRIG-proteinerna har ett samband med en ökad överlevnad hos patienter med elakartade hjärntumörer.

Onsdagen den 24 maj försvarar Jonas Nilsson, Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The LRIG-family: Identification of novel regulators of ErbB signaling with clinical implications in astrocytoma.
Disputationen äger rum kl 9.00 i sal 244, by 7, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är associate professor Maria Sibilia, Dept. of Dermatology, Medical University of Vienna, Austria.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jonas Nilsson på e-post jonas.nilsson@onkologi.umu.se eller telefon 090-785 85 61.


Initiativ till seminariet togs av SLU:s ledning med anledning av den ryske gästforskare som tidigare under våren satt häktad sju veckor, misstänkt för spioneri och olovlig underrättelseverksamhet. Forskaren hade då bedrivit forskning kring virus hos växter vid SLU sedan 2003. Efter att forskaren släpptes ur häktet den 7 april, då brott enligt Internationella åklagarkammaren, inte kunde styrkas, återvände han till sitt hemland.

Att svensk forskning faktiskt är värd att spionera på bekräftades av Nils Kärrlander från Säkerhetspolisen som deltog vid seminariet.

-Sverige är fortfarande en viktig arena för underrättelseverksamhet, men den har ändrat karaktär jämfört med tidigare. I dag handlar det främst om uppgifter kring teknik och vetenskap. Forskning kring bioteknik är exempel ett sådant område som har stor betydelse för länders tillväxt genom en kommersiell potential, sade han.

Att spioneri bedrivs på universitet och högskolor är dock ingen vanlig företeelse. När det blev känt att SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala hade en rysk gästforskare som misstänktes för spioneri och olovlig underrättelseverksamhet, var det ett fall som chockade hela den svenska universitetsvärlden.

– En mycket viktig princip inom forskarvärlden är att våra resultat är öppna och tillgängliga. Denna princip vill vi värna om, säger Ann-Christin Bylund, rektor för SLU.

– Därför ville vi genom detta seminarium bjuda in representanter från universitet och högskolor och dela med oss av våra erfarenheter från det som hänt vid SLU.

Dagens möte kan förhoppningsvis bli starten till en vidare diskussion inom universitetsvärlden om hur öppen svensk forskning egentligen kan vara.

Britta Häggström från Försvarets Forskningsinstitut, FOI, pekade på att det finns en godtrogen inställning inom den svenska universitetsvärlden när det gäller forskningsresultat och deras användningsområden. Kanske bör forskarna ha större försiktighet när det gäller publicering av känsliga resultat och tiden är även mogen för att skapa en etisk kod för forskarnas arbeten.

– Problemet med skyddande av viktiga forskningsrön går delvis att lösa genom ett ökat säkerhetstänkande och skalskyddade lokaler som praktiskt innebär att gästforskare inte släpps in i alla lokaler och inte har tillgång till lokala datornätverk.

Såväl Ann-Christin Bylund och SLU:s prorektor Torbjörn Fagerström var dock skeptiska till hur universitet och högskolor ska kunna fungera med ett så strikt säkerhetstänkande.

– En av förutsättningarna för att bedriva spetsforskning, som görs vid SLU inom just bioteknik, är att forskarna kan röra sig mellan olika forskningsmiljöer och ta del av varandras rön. Den principen är också viktig att slå vakt om.

Christer Jansson, som är prefekt vid den SLU-institution där den ryske gästforskaren arbetade, medgav att händelsen har inneburit en jobbig period för hans personal. Men han tror inte att forskningssamarbetet med såväl Ryssland som andra länder kommer att försämras i framtiden.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta

Carin Wrange, presschef vid SLU 070-247 84 22

Under lång tid har den psykologiska forskningen fnyst åt tanken att andra djur än människor skulle ha en personlighet – man har inte velat tillskriva andra djur egenskaper som man betraktat som mänskliga, såsom känslor, tankeförmåga och personlighet. I och med modern forskningsteknik och utvecklingen av evolutionära tankegångar har detta dock ändrats. På senare tid har biologer och psykologer påvisat att grundläggande personlighetsdrag finns hos arter så vitt skilda som noshörningar, bläckfiskar, blåmesar och hyenor. I linje med modern biologi börjar man idag fråga sig huruvida det kan finnas adaptiva fördelar med att besitta olika kombinationer av personlighetsdrag, och detta har medfört att forskningen på mänsklig och icke-mänsklig personlighet närmat sig varandra. Idag kan början till en naturvetenskapligt grundad personlighetsforskning inom psykologin börja läggas.

I denna avhandling visar författaren att temperament/ personlighet finns hos råttor, att det utvecklas och ändras över tid, att det finns vissa könsskillnader och att syskonråttor inte har lika personlighet, trots exakt samma uppväxtmiljö – ett fynd som finner stöd i samtida forskning på människans personlighet. Att med moderna statistiska metoder kunna fånga upp dessa personlighetsdimensioner med förhållandevis enkla beteendeobservationer öppnar också upp fältet för att i ett senare skede kunna koppla dessa drag till olika framgång i det Darwinistiska livsspelet – ett forskningsprojekt som precis påbörjas av olika grupper runt om i världen.

Avhandlingens titel: Temperament – a psychobiological approach to Harm Avoidance and Novelty Seeking
Fakultetsopponentens namn: Professor Joe Herbert, Cambridge
Tid och plats för disputation: Torsdagen den 8 juni 2006, kl. 13.00, Sal F1, psykologiska institutionen
Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Jeremy Ray, tel. 031-711 6215(bost.), 031-773 4271(arb.)
e-post: jeremy.ray@psy.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022

I det studerade företaget (ett stort, svensk börsnoterat bolag) förändrades användningen av informationen markant över tiden, som en följd av förändringar i företagets ägarstruktur, resultat och VD-person. Styrelsens funktion försköts från att vara rådgivande till att bli övervakande och styrande, samtidigt som den gick från att vara industriellt orienterad till att bli alltmer finansiellt orienterad. Informationens innehåll förändrades dock inte i samma utsträckning som användningen. Detta ger upphov till frågan om styrelser har bästa tänkbara underlag för sina beslut. Alternativa förklaringar är att samma information kan användas för olika ändamål och att det finns ett kontinuerligt överflöde av information.

Avhandlingen lyfter också fram informationens begränsade signalvärde. En del projekt avslogs av styrelsen, trots att den finansiella informationen pekade mot att projekten borde genomföras. Andra projekt föreföll tvivelaktiga utifrån informationsunderlaget, men ratificerades ändå utifrån dess strategiska betydelse. Informationen inför stora beslut var ibland sparsam, medan information för mindre beslut kunde vara mycket omfattande. Informationens användning var således enbart löst kopplad till dess innehåll.

– Mina iakttagelser ger upphov till en rad frågor om vilken betydelse formellt kommunicerad information egentligen spelar för styrelsers beslut, säger författaren Daniel Johanson. En viktig fråga är i vilken utsträckning information kommuniceras utanför styrelserummet och beslut förankras före sammanträdena.

I avhandlingen utvecklas en ny fallstudiebaserad modell över styrelseinformationens innehåll, användning och kontext. Modellen synliggör viktiga begrepp och hypotetiska relationer för framtida forskning. Modellen är användbar som utgångspunkt för framtida kvalitativa såväl som kvantitativa studier av styrelsers tillgång till och användning av information.

Tid för disputation: fredagen den 19 maj 2006 kl 13:15
Plats: sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: Accounts in Corporate Governance – A Study of Content, Context and Use of Information to Boards of Directors

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Daniel Johanson, 031-7731485,
0736-432526
daniel.johansson@handels.gu.se

Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Box 600, 405 30, Göteborg
031-773 1247
0709-22 66 89
maria.norrstrom@handels.gu.se

Studien är den första där man kunnat följa en hel och oselekterad grupp patienter från insjuknandet och flera decennier framåt. Den redovisas nu i en avhandling av Maria Nordwall, doktorand i pediatrik och överläkare vid barn- och ungdomskliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

269 patienter i Linköpingsregionen, som mellan 1961 och 1985 insjuknat i diabetes före 15 års ålder och behandlats i vanlig rutinsjukvård, har kunnat följas fram till slutet av 1990-talet. Bortfallet har varit under tio procent.

Resultaten visar att förekomsten av svåra njurskador minskat för de patienter som insjuknat efter 1965. Av dem drabbades endast en tiondel av sådana skador, jämfört med en tredjedel av dem som fick sin diagnos i början av 1960-talet. På liknande sätt har förekomsten av svåra ögonskador minskat från att ha drabbat hälften av patienterna till en fjärdedel av dem som insjuknat efter 1971.

Skillnaden antas ligga i att en mer intensiv behandling införts redan från barndomen och möjliggjort en bättre blodsockerkontroll.

– Med motion, rätt kost och insulinbehandling, med moderna hjälpmedel och stöd av ett diabetesteam kan patienten hantera en god egenvård av sin sjukdom, säger Maria Nordwall.

Avhandlingen heter Long term complications in juvenile diabetes mellitus.
Disputationen äger rum onsdag 24 maj 2006 kl 9.00 i sal K1, Kåkenhus, Linköpings universitet campus Norrköping. Opponent är professor Knud Borch-Johnsen, Steno diabetes center, Danmark.

Kontaktinformation
Maria Nordwall 011-392135, 073-0976925, maria.nordwall@zeta.telenordia.se

I undersökta kommuner med höga kostnader för socialförsäkringen var arbetsmarknadskostnaderna (arbetslöshetskassa, aktivitetsstöd och lönebidrag) betydligt lägre. På motsvarande sätt fanns kommuner med höga arbetsmarknadskostnader samtidigt som socialförsäkringskostnaderna var lägre. Ett exempel på det senare var den låga sjukskrivningskostnaden i Tornedalen som till och med var lägre än i många av Kronobergs kommuner, med landets lägsta ohälsotal. Samtidigt var kostnaden för förtidspension och arbetsmarknadsprogram bland de högsta. Detta kan tolkas som att systemen tycks fungera som kommunicerande kärl. Den högre sjukfrånvaron i norra Sverige kan därför delvis förklaras av en relativt sett svagare arbetsmarknad samt att arbetsmarknadsproblem i norr tenderar att medikaliseras via sjukförsäkringen.

Det säger Hans Goine, som i sin avhandling även studerat resultaten av Arbetslivsfondens omfattande stöd under en femårsperiod på 1990-talet. Trots att ett av företagen i studien fick fyra gånger mer stöd per anställd i syfte att minska sjukfrånvaron så minskade denna inte mer. Den minskning av korttidssjukfrånvaron som skedde vid företagen i början av 1990-talet var förmodligen mer en följd av arbetslöshet och ändringar i försäkringsregler än effekter av Arbetslivsfondens satsningar.

En annan viktig fråga som behandlas i avhandlingen är mått på sjukfrånvaro. Vid mätning av sjukfrånvaro finns inget enskilt mått som enkelt beskriver och på ett bra sätt sammanfattar sjukfrånvaro. För att nå en mer samlad bild av sjukfrånvaron bör fler mått användas och valet av mått bör göras med utgångspunkt för syftet med studien.
− Sjuktalet som mått säger ingenting om hur många som är sjukskrivna och inte heller under hur lång tid, säger Hans Goine. Därför bör nya mått användas i den officiella statistiken som visar på hur många som är sjukskrivna av dem som omfattas av sjukförsäkring och hur sjukskrivningstiden utvecklas över tid.

Avhandlingen SICKNESS ABSENCE – Aspects of Measurement, Impact of the Labour Market and Effects of Intervention läggs fram den 19 maj kl. 10 i Sundsvall.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Hans Goine, telefon 0611-823 50 eller 070-587 2350, hans.goine@forsakringskassan.se

Avhandlingen anknyter till det växande hotet från kroniska sjukdomar över hela världen, där s.k. transitionella länder håller på att få ett sjukdomsmönster som alltmer påminner om industriländernas. Data kommer från Purworejo-distriktet i Indonesien, ett landsbygdsområde där ett folkhälsoövervakningssystem (Demographic Surveillance System, DSS) fungerat sedan 1994. Utifrån två studier från 2001 och 2005, som var och en omfattar 3 250 slumpvis utvalda personer i åldern 15-74 år, analyserades kända riskfaktorer som rökning, högt blodtryck samt övervikt och fetma. Dessutom genomfördes fokusgruppdiskussioner med skolpojkar i åldern 13-17 år kring attityderna till rökning.

Resultaten visar sammanfattningsvis att riskfaktorerna för kroniska sjukdomar i Purworejo-distriktet är ojämnt fördelade. Riskbördan hos den mest välsituerade gruppen i landsbygdsområdet har redan nått en nivå som motsvarar den som finns i städerna. De flesta riskfaktorerna ökade i samtliga befolkningsgrupper mellan 2001 och 2005, men ökningen är störst hos kvinnor och bland de fattigaste. De kvalitativa intervjustudierna visar att det kulturellt betingade motståndet mot rökning hos flickor och unga kvinnor fortfarande är starkt i området. Däremot betraktas rökning hos pojkar och unga män som en bekräftelse på övergången till vuxenliv och manlighet. Detta understryker behovet av genusspecifika åtgärder i det förebyggande arbetet.

Genom att arbetet är länkat till folkhälsoövervakningssystemet och till det internationella nätverket INDEPTH blir det möjligt att göra jämförelser mellan olika länder. Det framgår t.ex. att män i Indonesien börjar röka tidigare och har mindre tendens att sluta röka än män i Vietnam.

Riskmönstret har samband med de socioekonomiska förhållandena och landsbygden i Indonesien är inget undantag från den allmänna ökningen. Det finns ett samspel mellan fattigdom och hög andel kroniska sjukdomar i olika befolkningsgrupper. Slutsatsen är därför att det har avgörande betydelse att Indonesien börjar planera folkhälsoprogram för att motverka den hotande ökningen av kronisk sjukdom.

Nawi Ng är doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, tel. 070-641 99 64, (engelskspråkig), e-post: nawi_ng@yahoo.com

Avhandlingen läggs fram fredagen den 19 maj vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln ”Chronic disease risk factors in a transitional country – the case of rural Indonesia”.
Disputationen äger rum i Sal 135, Allmänmedicin, by. 9A, NUS.
Fakultetsopponent är professor Cairns Smith, University of Aberdeen, UK.

Groddjur är mycket känsliga för förändringar i livsmiljön. Markutnyttjande och miljöföroreningar får därför ofta allvarliga konsekvenser. Den vanliga grodan har till exempel försvunnit från vissa svenska vatten på grund av försurning.

Åkergrodan är den svenska groda som har bäst tolerans för sura miljöer. Fredrik Söderman har studerat hur klimatet och livsmiljöns surhet påverkar åkergrodornas livshistoria, det vill säga de egenskaper som påverkar hur väl en individ klarar att föröka sig under sin livstid. Detta innefattar bland annat livslängd, tillväxt, samt hur många och hur stora ägg honorna lägger.

Resultaten visar att åkergrodor som lever i södra Sverige växer fortare men är mindre än de som lever längre norrut. Grodor från försurade områden har en sämre tillväxt och blir mindre. De producerar även större men färre ägg. Grodyngel med ett ursprung från en försurad miljö överlever bättre i surt vatten än andra yngel.

Fredrik Söderman har även undersökt skillnaden i storlek mellan honor och hanar, så kallad könsdimorfi. För hannar är det en fördel att vara stor i miljöer där det råder konkurrens om honorna, medan vinsten för stora honor är att de kan bära fler eller större ägg. Skillnaden i storlek mellan könen är mindre i sura miljöer och i nordliga populationer, medan skillnaden är större i neutrala miljöer och i sydliga populationer.

Slutsatsen i studien är att åkergrodor har en viss förmåga att anpassa sig till förändringar i miljön, men att försurningen leder till försämrad tillväxt och att de anpassningar som sker indirekt leder till försämringar i reproduktiviteten.

– Att även måttligt sura miljöer leder till en specifik anpassning är ett exempel på att mänsklig verksamhet påverkar livshistorien och därmed överlevnadsförmågan hos naturliga populationer. Information om hur mänsklig verksamhet påverkar naturliga populationer är nödvändig för allt naturvårdsarbete för att kunna förutsäga effekten av olika åtgärder. I den här studien ges ytterligare bevis för att grodor anpassar sig till den lokala miljön. Vid till exempel återinplantering av grodor måste alltså individerna komma från en liknande miljö som de släpps ut i, säger Fredrik Söderman.

Kontaktinformation
Fredrik Söderman, tel 018-471 26 51, 018-471 64 96, mobil 0706-20 40 39, e-post fredrik.soderman@ebc.uu.se

Resultaten presenteras i det kommande numret av den ansedda amerikanska tidskriften Neurobiology of Aging. Studien baseras på den så kallade Kvinnoundersökningen i Göteborg, en befolkningsstudie som pågått sedan 1968.

I undersökningen ingår totalt 1291 kvinnor. Kvinnornas lungfunktion mättes första gången år 1974 och år 1980 när kvinnorna var i medelåldern. Mätningarna upprepades sedan flera gånger fram till år 2000. 147 av kvinnorna utvecklade demens, och av dem hade 96 kvinnor Alzheimers sjukdom.

Studien visar att det finns ett tydligt statistiskt samband mellan lungornas funktion och risken för Alzheimers sjukdom.
– Vår teori är att dålig lungfunktion innebär att hjärnan får mindre syre och det ökar i sin tur risken för demens, säger Xinxin Guo, forskarassistent vid Sahlgrenska akademin.

Ju bättre lungfunktion kvinnorna i studien hade när de var i medelåldern desto mindre var risken att de senare skulle utveckla Alzheimers sjukdom. För varje 20 % förbättrad lungfunktion minskade risken att insjunkna i Alzheimers med en fjärdedel.

Demens innebär ett stort lidande för de drabbade och deras anhöriga, och hälsoproblemet innebär dessutom en enorm kostnad för samhället. Cirka 200 000 personer i Sverige har någon form av demens.
– Denna studie pekar på vikten att upprätthålla en god lungfunktion. Om man tränar regelbundet och avstår från rökning kan man själv påverka risken att drabbas av Alzheimers, säger professor Ingmar Skoog.

Ålder och genetiskt arv är de faktorer som spelar störst roll för risken att utveckla demens. Tidigare forskning har pekat på att kärlsjukdom och övervikt ökar risken för demenssjukdomar, men detta är den första rapporten om kopplingen till lungornas funktion.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Forskarassistent Xinxin Guo, telefon: 031-342 12 83, 070-610 67 01, e-post: xinxin.guo@neuro.gu.se
Professor Ingmar Skoog, telefon: 070-943 36 81, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se

Med hjälp av olika empiriska material, enkätstudie, fokusgrupper samt dokumentanalys, belyses relationen mellan yrkesstatus och genus. Till grund för studien ligger främst en enkätundersökning vari i Sverige boende personer bl.a. ombads ange hur de uppfattade yrken avseende vilken status de har i samhället. Enkätstudien resulterade i en rangordning av 100 yrken.
Läkare, forskare, veterinär och civilingenjörer är exempel på yrken som uppfattades ha hög status. Låg status uppfattas i yrken som snabbköpskassörska, vårdbiträde, vägarbetare och väktare.
Den rangordning som skapats överensstämmer med tidigare utförda studier. Uppfattningar om yrkesstatus är ett stabilt fenomen i samhället. Det är små variationer mellan olika grupper i samhället, kvinnor och män samt människor ifrån olika socioekonomiska klasser delar i stort sett uppfattning om yrkesstatus. Däremot är det några yrken som man anser borde ha högre status – bland dem sjuksköterska, polis och barnskötare.
Inkomst- och utbildningsnivå har stor betydelse för yrkesstatus. Andelen kvinnor har negativ påverkan på yrkesstatus, men bara i yrken som rangordnas högt. Andra aspekter av yrken som antas ge status är makt och inflytande i samhället, offentlighet och kändisskap. Fysiskt slitsamma arbetsförhållanden och låg lön fungerar däremot som tecken på låg status.
Arbetsmarknadsstyrelsens yrkesbeskrivningar ser olika ut beroende på om yrket har hög eller låg status i samhället, däremot är det mindre skillnader avseende om yrket är kvinno- eller mansdominerat.

Avhandlingens titel: Yrke, status och genus – en sociologisk studie om yrken på en segregerad arbetsmarknad
Fakultetsopponentens namn: Docent Hanna Westberg, Stockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 2 juni 2006, kl. 10.15, Hörsal Husaren,
Pilgatan 19A, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ylva Ulfsdotter Eriksson, tel. 031-129439(bost.), 031-773 4787(arb.)
e-post:.ylva.ulfsdotter_eriksson@sociology.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022

Om man har en mamma eller syster med diagnosen livmoderhalscancer så är risken dubbelt så stor att man själv får sjukdomen.

– Identifiering av de genetiska riskfaktorerna, som troligtvis är förknippade med HPV-infektion, kan öka vår förståelse kring cancerns uppkomst. På sikt kan bättre kännedom om ärftligheten effektivisera de gynekologiska cellprovstagningarna och bidra till utvecklandet av HPV-vacciner, säger Malin Engelmark.

Hon har studerat de ärftliga faktorerna i ett unikt svenskt material. Alla systrar i Sverige som fått diagnosen livmoderhalscancer har erbjudits att delta i studien. Ett blodprovsmaterial motsvarande 641 stycken affekterade syskonpar (ASP), där båda diagnostiserats med sjukdomen, har samlats in.
– Det tillhör de största ASP-material som finns för någon sjukdom i världen och är det enda som existerar för livmoderhalscancer, säger Malin Engelmark.

Syftet med avhandlingen var att identifiera och studera de genetiska riskfaktorerna. Bland annat så analyserades syskonparens DNA. Malin Engelmark presenterar resultat som för första gången pekar på att tre kromosomala regioner, 9q32, 12q24 och 16q24, innehåller gener som påverkar utvecklandet av livmoderhalscancer. Dessa tre regioner har tidigare sammankopplats med andra cancertyper och immunologiska sjukdomar.

Den region som uppvisade starkast samband med sjukdomen, 9q32, analyserades mer ingående. För andra cancertyper, som till exempel bröstcancer, har man hittat genetiska riskfaktorer hos patienter med ung ålder vid diagnos. I analyserna delades därför syskonparen in i två grupper med avseende på ålder vid diagnos, och riskfaktorn visade sig finnas i den äldre gruppen. Resultaten indikerar att variation i en 9q32-gen är ärftlig riskfaktor hos syskonpar med ålder över 30,5 år vid cancerdiagnos.
– Vår teori är att varianter av denna gen försämrar immunförsvarets förmåga att känna igen och läka ut HPV-infektioner och därmed ökar risken att utveckla livmoderhalscancer, säger Malin Engelmark.

Globalt sett är livmoderhalscancer den andra vanligaste cancerformen hos kvinnor. Över 400 000 nya fall registreras varje år. Sjukdomen är vanligast i utvecklingsländerna. I de industrialiserade länderna har den gynekologiska cellprovstagningen kraftigt minskat antalet fall. Trots denna hälsokontroll rapporteras cirka 450 nya fall av elakartad livmoderhalscancer varje år i Sverige.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Malin Engelmark, tel: 070-3165783, e-post: Malin.Engelmark@genpat.uu.se

Omkring 13 procent av svenskarna lider av social fobi. Vanliga symtom är rädsla för uppmärksamhet och att bli bedömd eller avvisad i sociala sammanhang, vilket leder till undvikande av sådana situationer. Social fobi kan vara väldigt handikappande både privat och i yrkeslivet och måste behandlas för att inte bli kronisk.

Ewa Mörtberg har undersökt effekterna av en tre veckor lång gruppbehandling med KBT av patienter med social fobi och jämfört resultaten med effekterna av både individuell kognitiv psykoterapi och behandling med SSRI-läkemedel administrerad i rutinpsykiatrisk verksamhet.

– Det mest förvånande i studien var att den individuella behandlingen var bättre än behandlingen i grupp. Det har vanligen antagits att gruppbehandling är bättre, men det här är den fjärde studien hittills som visar på motsatt resultat, säger Ewa Mörtberg.

Effekterna av den tre veckor långa gruppbehandlingen visade sig kvarstå, eller i vissa fall till och med ha ökat, vid en uppföljning ett år efter avslutad behandling. Och gruppbehandlingen var lika effektiv som ett års behandling med läkemedel.

– Kanske kan man förbättra den kognitiva beteendeterapeutiska gruppbehandlingen genom att ytterligare individualisera behandlingen, säger Ewa Mörtberg.

I Ewa Mörtbergs studie undersöktes även om personer med social fobi hade specifika personlighetsmönster samt om dysfunktionella mönster förändrades efter behandlingen. Slutsatsen blev att de som lider av social fobi har hög ”harm avoidance”, alltså är ängsliga, rädda och hämmade inför nya saker. Behandlingen av dessa var inte lika framgångsrik som hos personer med lägre ”harm avoidance”, och Ewa Mörtberg menar att detta kan vara ett sätt att på ett tidigt stadium se vilka personer som behöver mer behandling för att ta sig ur sin sociala fobi.

Avhandling: ”Treatment of social phobia – development of a method and comparison of treatments” vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.


Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Ewa Mörtberg, medicine doktor, legitimerad psykolog och psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, tfn 08-672 24 32, 070-883 17 43, e-post eva.mortberg@sll.se.

Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95,
070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.

Skolans idrottsundervisning har under senare år diskuterats intensivt både i Sverige och i de flesta andra länder. I fokus har bl a stått barns och ungdomars minskade fysiska aktivitet med därtill hörande hälsoproblem och att tiden för idrottsundervisningen har reducerats i många länder. Forskningen har också uppmärksammat att idrottslärare och idrottsämnet ofta har låg status i jämförelse med framför allt lärare i ”teoretiska” ämnen.
I den här avhandlingen ställs ett antal centrala frågor som berör idrottslärare och idrottsämnet: Vilken roll har olika idrottslärargrupper i skolans socialisationsprocess? Vilket inflytande har staten på idrottsundervisningen? I vilken utsträckning följer idrottslärarna läro- och kursplaner? Vilken betydelse har olika ”ramfaktorer” (tid till förfogande, lokaler, utrustning etc) för undervisningens utformning? Samarbetar idrottslärare med lärare i andra ämnen? Får eleverna vara med i planeringen av idrottsundervisningen? Hur bedömer idrottslärarna elevernas kunskaper och färdigheter? Frågeställningarna diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning, den engelske utbildningssociologen Basil Bernsteins kodteori och omfattande studier av idrottslärare i Sverige och Grekland. De komparativa analyserna av skolsystemen, läroplanerna och idrottsundervisningen i de båda länderna ger möjligheter till att spegla kulturerna mot varandra, upptäcka olika typiska perspektiv hos olika idrottslärargrupper och få distans till nationella problem och särdrag.
Författaren till avhandlingen har under större delen av sitt liv bott och arbetat i Grekland, men han har även under långa perioder varit verksam i Sverige (bl a bedrivit akademiska studier och arbetat som idrottslärare) och därför förvärvat ett kulturellt ”dubbelseende” som har kunnat utnyttjas i avhandlingsarbetet.
Författare:
Konstantin Kougioumtzis, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel:
Lärarkulturer och professionskoder. En komparativ studie av idrottslärare i Sverige och Grekland

Disputation:
Torsdagen den 1 juni 2006, kl 13:00 i Stora Hörsalen, Pedagogen

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Konstantin Kougioumtzis, institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
konstantin.kougioumtzis@ped.gu.se, 031-773 24 27, (0030) 6932-707 966

Handelshögskolan i Stockholm deltar genom IFL vid Handelshögskolan i Stockholm (IFL vid HHS) för sjunde året i rad i denna utvärdering och är för året den enda aktören från Norden som kvalificerat sig i denna ranking för både öppna och skräddarsydda program.

Svensk ledarutbildning bland de bästa i Europa
Financial Times rangordnar världens business schools, universitet och andra institutioner som erbjuder olika former av management- och ledarutvecklingsprogram. I årets ranking placerar sig Handelshögskolan i Stockholm genom IFL vid Handelshögskolan på förstaplats i Norden, 15:e plats i Europa och 34:e plats i världen.

I årets ranking avancerade Handelshögskolan i Stockholm starkt framförallt vad gäller skräddarsydda program, d v s utvecklingsprogram som anpassas för ett givet företag, konsortium eller organisation. Avancemanget går från 2005 års 20:e till årets 11:e plats. Detta utgör den största förbättringen bland europeiska business schools, något som också lyfts fram i dagens Financial Times; ”…the 2006 prize for most improved European school goes to Stockholm School of Economic. After a lengthy merger with IFL, a Swedish executive education provider, the new entity is making up lost ground…”

– Det lyckade samgåendet mellan Handelshögskolans Executive Education och IFL ger avtryck direkt. Det är första året vi deltar i rankingen med det nya företaget och det är tydligt att vi genom sammanslagningen drar nytta av synergierna och dessutom når den kritiska massa som krävs för att delta i den europeiska toppstriden, säger Hans Tson Söderström styrelseordförande IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.

Handelshögskolan i Stockholm deltar i Financial Times ranking med programmen inom executive education (IFL vid HHS), executive MBA och Master of Science.

Om Financial Times ranking
Financial Times genomför årligen en ranking av världens business schools, universitet och andra institutioner som erbjuder olika former av management- och ledarutvecklingsprogram.

Dessa utvärderas utifrån ett tiotal kriterier och genom omfattande intervjuer bland deltagare, inköpare av utbildningar samt utifrån kvantitativ information tillhandahållen av respektive aktör. Här fokuseras upplevelser i nyttotermer såsom måluppfyllelse, användbarhet, innovationshöjd, pedagogik och ny kunskap men även andra dimensioner som inslag av internationell fakultet och internationella deltagare, könsfördelningen bland deltagarna samt undervisningsmaterialets kvalitet.

Rankingen presenteras i form av tre olika rankinglistor; En avseende s k öppna program, en för skräddarsydda program och en för kombinationen av de båda. De öppna programmen riktar sig till enskilda individer i företag och organisationer. De skräddarsydda programmen avser program som anpassas till ett enskilt företag eller organisation och deras specifika utvecklingsbehov.

Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, mer än 30 öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Belgien och genom systerbolag även i Lettland.
IFL vid Handelshögskolan ägs av Stiftelsen IFL och Handelshögskolan i Stockholm.
www.ifl.se

Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:

Hans Tson Söderström, adjungerad professor, styrelseordförande IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-813 28 20 / 08-586 175 45, e-mail: hans.tson.soderstrom@ifl.se

Anne von Bergen, senior rådgivare, projektledare ranking, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-230 16 10 e-mail: anne.von.bergen@hhs.se

Peter Rovér, Marknads- & Informationschef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-249 42 24 / 08-586 175 33, e-mail: peter.rover@ifl.se

Anhörigstödet består av två delar. Den ”påtagliga” delen omfattar sådant som rätten till stöd och ersättning, handikappanpassning av hemmet och hjälp med olika typer av utrustning.

Betydelsen av den ”osynliga” delen framkommer i de intervjuer som Peter Stoltz gjort med anhöriga och sjuksköterskor i den palliativa hemsjukvården. ”Ingen lyssnar på mig. De säger att de ska göra det jag ber om, men inget händer – det skickas bara vidare”, säger en anhörig. ”Om anhörigstödet fungerar så här är det inga bekymmer”, säger en annan och hänvisar till goda erfarenheter från kontakterna med hemsjukvården.

– Den ”osynliga” delen är minst lika viktig som den ”påtagliga”. Det handlar om kvaliteten på den mellanmänskliga dimensionen, vilken uppfattning den anhöriga har om stödet och att hon eller han kan lita på den person som ger stödet, säger Peter Stoltz.

Även sjuksköterskornas berättelser visar hur viktig relationen mellan den anhöriga och den stödjande personalen är. Sjuksköterskan måste möta den anhörigas behov och ta sig tid att lyssna. För att stödet ska fungera framgångsrikt bör den anhöriga också vara trygg i sin roll som vårdare.

Peter Stoltz har i sin avhandling även gjort en systematisk litteraturstudie som visar att de anhöriga räds social isolering och önskar träffa andra som vårdar närstående i hemmet i gruppnätverk. De efterfrågar också avlastning och växelvård.

Peter Stoltz tror att hans avhandling kan användas praktiskt av studenter och yrkesverksamma som vill veta mer om stödet till anhöriga som vårdar äldre närstående.

– Avhandlingen är helt och hållet beskrivande och ger en fördjupad förståelse för anhörigas syn på stödet utifrån. Dessa kunskaper bör vara till nytta för den hälso- och sjukvårdspersonal som möter de anhöriga i hemmet, säger han.

Peter Stoltz disputerar på sin avhandling onsdag 17 maj kl 10 i aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Opponent är professor Britt-Marie Ternestedt från Ersta Sköndal Högskola. Avhandlingens titel är ”Searching for the meaning of support in nursing. A study on support in family care of frail aged persons with examples from palliative care at home”.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Peter Stoltz, peter.stoltz@hs.mah.se eller tel 040-665 79 26.