Tid: Onsdagen 22 mars kl 10.00- 12.00
Program: Inledning av Urban Bäckström och Jens Spendrup.
Diskussion med deltagande studenter och företagare.
Plats: Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati
Arrangörer: Arbetsforum Stockholms universitet, Idéagenten, Svenskt Näringsliv, Stockholms universitet, Stockholms universitets studentkår (SUS)
Enklare lunchsmörgås serveras.
Fakta om Svenskt Näringslivs kris- och framtidskommission:
Kommissionen består av en grupp företagare inom Svenskt Näringsliv och leds av Urban Bäckström. Uppdraget är att diskutera med företagare om deras vardag och ta fram en reformagenda för att skapa fler jobb i växande företag.
Kontaktinformation
Thomas Arctaedius, näringslivschef, Stockholms universitet, tfn 08-674 70 26, mobil 070-540 70 26, e-post thomas.arctaedius@eks.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
– Resultaten styrker att det just är de flyktingar som väntar på uppehållstillstånd och lever utanför samhället, utan skolgång, arbete och permanent bostad, som mår sämst. Samtidigt är tillgången till hälso- sjukvård som mest begränsad för denna grupp marginaliserade flyktingar, säger Göran Roth, forskare vid Institutet för psykosocial medicin (IPM) och Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
– Jag hoppas att mina rön kan bidra till en bättre och mer anpassad sjukvård för en svårt utsatt grupp människor, säger han.
Med hjälp av frågeformulär, kliniska bedömningar och biologiska variabler har Göran Roth studerat den psykiska ohälsan hos ett urval personer med Kosovoalbanskt ursprung som massevakuerades till Sverige 1999. Deltagarna i undersökningen var mellan 18 och 65 år gamla. De kartlades vid ankomsten och har följts upp efter 3, 6 och 18 månader. Vid den sista uppföljningen hade en del av gruppen valt att återvända till hemlandet och den uppföljningen gjordes därför i både Kosovo och Sverige.
Studien visar att posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och aggressivitet bland massevakuerade ökar över tid, samtidigt som känsla av sammanhang (KASAM) minskar. Personer med PTSD – diagnostiserad både kliniskt och med hjälp av frågeformulär – hade signifikant lägre nivåer av stresshormonet kortisol än de som inte hade PTSD. KASAM samvarierade negativt med depressionssymtom. Men stark KASAM utgjorde inte ett skydd mot senare depressioner, vilket i studien tolkas som att stressfaktorer efter evakueringen även bröt ner KASAM.
Personer med depression hade ofta en social dysfunktion och självmordstankar. Aggressivitet var knutet till både depression och PTSD och var särskild uttalad hos personer med båda diagnoserna.
– Mina undersökningar visar att traumarelaterad psykisk ohälsa i flyktinggrupper är både svår och viktig att diagnostisera och kräver specifika diagnostiska instrument. Trauma både före och efter flykten har stor betydelse för den psykiska hälsan hos flyktingar. Resultaten bör ha konsekvenser för både behandling och utbildning men har också politiska och etiska implikationer, säger Göran Roth.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Göran Roth, tfn 08-578 371 11, mobil 070-604 03 31,
e-post goran.roth@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Umeåforskarna Gert Brodin, Joakim Lundin, Erik Lundström och Mattias Marklund har mycket framgångsrikt inlett ett samarbete med det välrenommerade Rutherford Appleton-laboratoriet (RAL), Oxford, England. Vid RAL skall ett av världens kraftfullaste lasersystem, Astra-Gemini, färdigställas 2007.
Samarbetet, där de unika experimentanläggningarna vid RAL kommer att användas, har nu fått en flygande start. Umeåfysikerna har planerat ett detaljerat experiment tillsammans med fyra forskare från RAL, för att testa grundläggande fysikteori om ljusets egenskaper. Normalt beter sig ljus enkelt och ljusstrålar kan korsa varandra utan att påverkas. Vid de höga effekter (en miljon miljarder watt) som Astra-Gemini producerar förutsäger å andra sidan modern fysikteori att ljuspartiklar, d.v.s. fotoner, kan spridas i nya riktningar på grund av det s.k. kvantvakuumet. I detta kvantvakuum kan partiklar uppstå och förintas under korta tidsrymder, i ett annars fullständigt tomrum. Laserljuset kan då krocka med dessa partiklar, något som ger upphov till ljus i nya riktningar.
Gruppens beskrivning av hur man bör gå tillväga för att på bästa sätt kunna mäta effekterna av detta kvantvakuum har nu uppmärksammats av American Institute of Physics, en sammanslutning av tio vetenskapliga samfund, däribland Amerikanska fysikersamfundet, Amerikanska optiksamfundet och Amerikanska astronomisamfundet. Artikeln finns att läsa på http://www.aip.org/pnu/2006/768.html.
Resultaten av mätningarna är av betydelse för vår förståelse av grundläggande fysikaliska lagar och principer. De kan kanske också sprida ljus över den s.k. mörka materien, en form av materia som bara märks genom dess gravitation och som behövs för att förklara den observerade rotationen hos galaxer. Experimentet kan även utgöra en grund för experiment kring s.k. Hawking-strålning, en mycket svag strålning som avges från svarta hål, och som förutsades av fysikern Stephen Hawking på 1970-talet. Resultaten publicerades nyligen i facktidskriften Physical Review Letters, se http://link.aps.org/abstract/PRL/v96/e083602.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Mattias Marklund, docent vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 77 17
E-post: mattias.marklund@physics.umu.se
– Om barns lek ur mångfaldsperspektiv
Annie Norell Beach, författare och konsult
– Jag leker sällan, men jag minns hur det var
Barbro Lindgren, författare
– Lek undanbedes? Om lekskildringar i serier
Helena Magnusson, litteraturvetare som nyligen disputerat på en avhandling om
barnserier
– Älg och lejon, fjäril, tiggare och gud
Jujja Wieslander, författare till bl.a. Mamma Mu
– Onda lekar – snälla barn
Ivy Schousboe, Köpenhamns universitet
Det är några ämnen som kommer att behandlas vid symposiet Barns lek och möjlighet som anordnas av Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet.
Tid: 22 – 24 mars
Plats: hörsal 8, hus D, Södra huset i Frescati
Idén och syftet med symposiet är att samla och sprida kunskap och aktuell forskning om barnkultur i tvärvetenskapligt perspektiv. Föreläsningarna spänner över ett brett fält och rymmer många olika perspektiv som etik, mångfald och barns skapande men även leksaker, dataspel och bans lek i litteratur, serier, konst och media.
En viktig utgångspunkt är att föreläsarna kommer såväl från akademiska forskningsfält som praktisk yrkesverksamhet då blandningen av teoretiska och praktiska perspektiv är givande inom barnkulturen.
Programmet inleds onsdagen den 22 mars kl. 10.00 av professor Karin Helander.
Symposiet är kostnadsfritt och kräver ingen anmälan.
Närmare information lämnas av Karin Helander på tfn 08-674 76 04 eller 764 74 86 eller e-post karin.helander@teater.su.se
Hela programmet finns på http://www.barnkultur.su.se/aktuellt.html
Syftet med avhandlingen är att försöka ta reda på hur folk i allmänhet resonerar när de sätter ihop en aktiefondportfölj, och vilka psykologiska faktorer som kan inverka. Vi tittade närmare på 11 000 individers fondval i det första premiepensionsvalet år 2000. Det var mest typiskt att välja så många fonder som möjligt, alltså fem. Men samtidigt hade fondportföljerna ofta en övervikt av svenska aktier. Det kan bero på att man är optimistisk när det gäller sådant som ligger nära och som man känner väl till. Till exempel är man oftast alltför optimistisk när man tippar hur det kommer att gå för det ”egna” laget i en viktig fotbollsmatch.
Det viktiga när man sätter ihop en aktiefondportfölj är att kombinera fonder som inte följer varandra alltför tätt vid upp- och nedgångar i aktiemarknaden. Därför är det säkrast att investera i många länder och inte satsa alltför mycket i ett land. Övervikten av svenska aktier i den genomsnittliga premiepensionsportföljen fick oss att ställa frågan: förstår oerfarna investerare principen bakom hur man bör sprida risker?
För att undersöka detta bad vi universitetsstuderande att investera en hypotetisk summa pengar på ett så riskfritt sätt som möjligt. De kunde antingen välja en högriskfond eller en lågriskfond eller fördela beloppet lika mellan dessa båda fonder. Det visade sig att många valde att dela beloppet mellan fonderna även i de fall när värdeutvecklingen för de två fonderna samvarierade på ett sätt som gjorde att det hade varit minst riskabelt att bara välja lågriskfonden.
Tendensen till att vilja dela upp beloppet mellan olika fonder kan bero på en ”kognitiv instinkt” att sprida ut resurser över så många alternativ som möjligt, ett fenomen som visats i psykologiska studier av många sammanhang. Men tumregeln ”välj så många fonder som möjligt” ger inte automatiskt en lika bra riskspridning som att välja till exempel en globalfond. Våra studier och annan psykologisk forskning visar att människor har svårt att bedöma och förstå samvariationer. Kanske är man därför mindre mottaglig för råd och information om hur man sprider risker. PPM:s nya beslutsstöd ”Lotsen” kommer förhoppningsvis att få premiepensionsväljare att sprida sina risker effektivt i framtiden. Utan hjälp och utan tillräcklig kunskap kan subjektiva psykologiska faktorer till stor del avgöra hur en fondportfölj ser ut.
Avhandlingens titel: The psychology of diversification: Novice investors’ ability to spread risks
Fakultetsopponentens namn: Professor Craig R. Fox, Los Angeles
Tid och plats för disputation: Fredagen den 24 mars 2006, kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ted Martin Hedesström, tel. 031-773 4284 (arbete), 0739-903 888 (mobil)
e-post: ted.hedesstrom@psy.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
I Sverige är det inskrivet i lag att sjuksköterskor ska ha tillfälle att reflektera med sina kolleger. Trots det är det ovanligt med den typ av handledning som Ingrid Bégat studerat – ordnade samtal en gång per vecka där sjuksköterskan tillsammans med kolleger reflekterar över den vård man ger och vill ge. Det tycker Ingrid Bégat är obegripligt, i synnerhet som hon i sin avhandling kan påvisa att regelbunden handledning, där frågor som etiska dilemman, integritetsfrågor, ansvarsfrågor och lojalitetskonflikter diskuteras, har positiva effekter på sjuksköterskornas psykosociala välbefinnande och arbetstillfredsställelse.
– Det är slitigt att jobba i vården. Sjuksköterskorna använder sig själva som instrument och berörs av det de möts av samtidigt som de ska förhålla sig professionella. Därför är det viktigt att de får prata om sina upplevelser och det får de med gott resultat i handledningen, säger Ingrid Bégat.
Hon tror att handledning är något som vi kommer att få se mer av i framtiden.
– De sjuksköterskor som utbildas idag är framåt. Dessutom är det ju faktiskt både en kvalitets- och ekonomisk fråga att sjuksköterskorna håller sig friska och orkar vara kvar i yrket och det tror jag inte beslutsfattarna tänker på, säger hon.
Avhandlingen “An inquiry into the influence of clinical nursing supervision – Nurses’ professional ethics and experiences of well-being, focusing on the psychosocial work environment” är framlagd vid Stavanger universitet i Norge.
Ingrid Bégat undervisar på Högskolan Västs sjuksköterskeutbildning och forskar dessutom vidare på Stavanger universitet om handledning. Hon har själv arbetat i vården som sjuksköterska och barnmorska.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ingrid Bégat, e-post ingrid.begat@hv.se, tel:0520-22 39 61, mobiltel:070- 633 05 46.
Sveriges första aktiebolagslag kom 1848, men då krävdes det fortfarande kungligt tillstånd för att starta ett aktiebolag. I och med 1895 års aktiebolagslag moderniserades lagstiftningen och ansvaret för administrationen flyttades till det nyinrättade Patent- och Registreringsverket. Perioden från 1895 års aktiebolagslag fram till den djupa lågkonjunkturen i början på 1920-talet identifieras i avhandlingen som aktiebolagsformens genombrottstid.
Kring sekelskiftet steg antalet aktiebolagsbildningar från omkring två hundra till åtta hundra per år. Ökningen var särskilt kraftig inom handel, finans och fastighet. Aktiebolagsformen utgjorde grunden för den modernisering av den finansiella sektorn som skedde under 1900-talets två första decennier. De nya finansiella aktörerna var särskilt aktiva när det gällde att omstrukturera gamla verksamheter. I avhandlingen behandlas den gamla järnbruksekonomins sammanbrott, vars modernisering ledde till framväxten av specialiserade gruv-, skogs-, och stålkoncerner.
– Aktiebolagens ökade betydelse ledde till en kritisk debatt kring frågor om ägande och företagens makt i samhället, säger avhandlingens författare Oskar Broberg. Dessa vidare perspektiv på ägande och makt marginaliserades inom den ekonomiska teorin under 1900-talets senare del, men utvecklingen har visat att frågor om sociala villkor och miljöfrågor inte enkelt låter sig prissättas och hanteras av företagen.
Under 1900-talets sista årtionden har framväxten av nya finansiella instrument åter aktualiserat frågan om ägandets villkor och dess konsekvenser för det omgivande samhället. Därmed torde ett vidare perspektiv på ägandets former fortsätta att vara relevant.
Tid för disputation: fredag 17 mars kl 10
Plats: Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Avhandlingens författare: Oskar Broberg
Avhandlingens titel: Konsten att skapa pengar – aktiebolagslagens genombrott och finansiell modernisering kring sekelskiftet 1900
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta: Oskar Broberg, telefon 031-773 4240, 0702 – 42 84 37, e-post oskar.broberg@econhist.gu.se
Inledning
Mats Thorslund, professor med inriktning mot äldre människor, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet.
Biståndshandläggare – ett (o)möjligt uppdrag
Eva Norman och Pär Schön, utredare, Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.
Hur väljer vi att ge form åt vårdplaneringsmöten på sjukhus?
Natasja Andersson, fil mag, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet.
”Mitt liv i dina händer” – Några funktionshindrade personers erfarenheter av behovsbedömning
Viveca Selander, doktorand, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet.
Paus
Biståndshandläggarna – hur har de det på jobbet och hur ser de på äldreomsorgen?
Gun-Britt Trydegård, Fil.dr., Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet.
Man söker inte hjälp i onödan – utvärdering av ett projekt med förenklad biståndsprövning av hemtjänst i Hägersten och Norrmalm i Stockholm
Ingrid Hjalmarson, utredare, Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.
Avrundning av dagen
Marta Szebehely, professor i socialt arbete med inriktning mot omsorg, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet.
Kaffe serveras till självkostnadspris. Bokbord och pressinformation finns i foajén.
Kontaktinformation
Lotta Henrikson
tfn 08-674 73 69
mobil 073-650 10 09
e-post Lottah@socarb.su.se
Marie Rönnerfält
tfn 08-674 74 52
mobil 073-701 28 71
e-post marie.ronnerfalt@socarb.su.se
Golfbanor brukar vanligtvis inte associeras med höga naturvärden, utan snarare med intensiv skötsel och användningen av konstgödsel och ogräsmedel. Men golfbanans unika miljöer är viktiga för den biologiska mångfalden. Biologerna Anders Lindström och Lars Berntsson från Göteborgs universitet har undersökt tre västsvenska golfbanor: Lysegården, Torreby och Öijared. De har bland annat tittat på vilken slags naturtyper som finns på golfbanorna och hur vattenmiljöerna ser ut.
Resultaten visar att det på banorna finns en mängd olika småbiotoper, där många innehåller viktiga element som grov död ved och bärbuskar. Död ved är en förutsättning för biologisk mångfald och används av många arter som födokälla, boplats och som skydd undan kyla och torka. Blommande buskar och träd har också förutsättningar att dra till sig många olika arter med sin nektar och pollen.
Dammar är andra viktiga ekosystem för många känsliga och hotade organismer. De är också en av våra mest varierande och artrika naturtyper. Eftersom dammar i dag är relativt ovanliga inslag i landskapet, fyller golfbanans konstgjorda dammar en viktig funktion för dessa växter och djur. De dammar som Anders Lindström och Lars Berntsson undersökt visade sig innehålla en stor mängd arter, där flera är sällsynta eller hotade. Golfbanorna visade sig därmed ha goda förutsättningar att förvalta miljöer med höga naturvärden.
Golfbanorna har två olika typer av naturvärden. Dels de värden som finns trots golfbanans närvaro, som till exempel en bäckravin, och dels sådana som kommit till på grund av golfbanan, som till exempel en damm. Författarna anser att det är viktigt att skilja på dessa värden när det gäller skötsel av banorna. De naturvärden som finns trots golfbanan mår bäst av att lämnas orörda och få utvecklas fritt, menar Anders Lindström och Lars Berntsson. Istället bör man på golfbanor satsa på åtgärder som gynnar de golfbanespecifika naturvärdena. Det är viktigt att i ett tidigt skede klargöra vilka arter, strukturer och miljöer man vill gynna.
– I vissa fall kolliderar naturvårdens intressen med golfsportens, men ofta är det bristande kunskap som sätter gränser för ett fruktbart samarbete. Användning av gödning och pesticider samt en ensidig skötsel får självklart negativa konsekvenser på miljön, men det är inte sällan att det är en missriktad välvilja som är orsaken till att den biologiska mångfalden reduceras. Vi har sett flera exempel på detta, bland annat där man satt ut exotiska arter, rensat bort döda träd eller förändrat ljusförhållanden, säger Anders Lindström.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anders Lindström
Tel: 031-775 29 58
E-post: ag.lindstrom@gmail.com
Lars Berntsson
Tel: 0302-30921
E-post: labe71@yahoo.se
Handledare: Jan Stenson, tel: 031-773 3668, e-post: J.Stenson@zool.gu.se
och Thomas Appelqvist, tel: 031-773 2656, e-post: thomas.appelqvist@botany.gu.se
Magisteruppsatsen har titeln: En undersökning av golfbanors potential som bärare av höga naturvärden
Trots många års intensivt forskningsarbete vet vi fortfarande lite om genetiken bakom folksjukdomar som till exempel diabetes, övervikt och allergi. Nu beskriver tre forskargrupper från Uppsala och USA en ny genetisk mekanism som sprider nytt ljus över den ärftliga bakgrunden till komplexa sjukdomar och egenskaper som påverkas av både arv och miljö.
Forskarna har utnyttjat en unik hönsmodell för att ge ett nytt svar på en frågeställning som har gäckat forskarna sedan början av 1900-talet: Vilka genetiska mekanismer gör det möjligt att genom avel snabbt ändra en population så att alla individer är mer extrema än den mest extrema individen i ursprungspopulationen?
Sedan 1957 har Paul Siegel vid Virginia Tech, USA, drivit ett avelsprogram för att studera de biologiska effekterna av urval utifrån kroppsvikt. Från en hönspopulation har han tagit fram två hönslinjer, en för hög tillväxt och en för låg tillväxt. I hög-linjen har de tyngsta djuren valts ut som föräldrar för nästa generation och i låg-linjen har de lättaste individerna valts ut. I dag väger hög-linjen åtta gånger så mycket som låg-linjen vid åtta veckors ålder.
– Detta är ett av de största avelsframsteg som har noterats bland ryggradsdjur och är betydligt större än effekten av att slå ut någon av de enskilda gener som man vet har störst effekt på tillväxt, säger Leif Andersson, som tillsammans med Paul Siegel har initierat de genetiska studierna på hönslinjerna.
Forskarna har nu lyckats hitta ett nätverk av fyra samverkande gener, som förklarar hälften av skillnaden mellan dessa två hönslinjer.
– Vi har använt en ny metod som tar hänsyn till hur generna samverkar. Med hjälp av den kan vi förklara betydligt mer av skillnaderna mellan linjerna än med traditionella metoder. Man ser nämligen bara stora effekter på tillväxt hos de individer som bär vissa specifika kombinationer av genvarianter för dessa fyra gener, säger Örjan Carlborg, samordnare för studien.
Detta är första gången man i experimentella data lyckats ge en mekanistisk förklaring för hur samverkan mellan gener kan påverka hur populationer förändras genom naturligt eller artificiellt urval.
– Resultaten är inte förvånande, eftersom man länge har misstänkt att gensamverkan är viktig för regleringen av de flesta biologiska egenskaper, men att denna typ av mekanism skulle spela en så här dominerande roll var oväntat, konstaterar Örjan Carlborg.
De två hönslinjerna skiljer sig även åt vad gäller andra egenskaper än tillväxt, till exempel aptit, fetma och immunförsvar. Hög-linjen är hetsätare medan låg-linjen är anorektisk, hög-linjen är fet medan låg-linjen är mager, och hög-linjen har ett sämre immunförsvar än låg-linjen.
– Därför förväntar vi oss att djurmodellen kommer att vara mycket intressant för att utreda om den mekanism vi har upptäckt också kan ligga bakom regleringen av de medicinskt intressanta egenskaperna aptit, fetma och immunförsvar. Detta kan ge oss ny kunskap som på sikt kan leda till bättre läkemedel mot många av våra folksjukdomar, säger Örjan Carlborg.
Resultaten publiceras på Nature Genetics hemsida den 12 mars. Författare är Örjan Carlborg, Lina Jacobsson, Per Åhgren, Paul Siegel och Leif Andersson.
Kontaktinformation
Örjan Carlborg, Centrum för bioinformatik, tel 018-471 66 91, mobil 0704-25 03 87, e-post orjan.carlborg@lcb.uu.se
Många äldre män får en förstorad prostata, som först gör det svårt för dem att kasta vatten och i ett senare stadium leder till täta trängningar både dag och natt. De här problemen väntas öka med en åldrande befolkning.
Den traditionella prostatabehandlingen är att operera bort förträngningen runt urinröret genom en s k hyvling eller i vissa fall med en större öppen operation. Men nu finns det ett enklare alternativ, en mikrovågsbehandling utvecklad av lundaföretaget ProstaLund. Den tar inte mer än en kvart och utförs polikliniskt: patienten blir bara lokalbedövad, behöver inte läggas in och kan gå hem direkt efter ingreppet. Behandlingen blir därmed ungefär en tredjedel så dyr som den traditionella operationen.
Urologen Sonny Schelin, läkare vid Länssjukhuset i Kalmar, redovisar i sin avhandling en rad studier av de olika behandlingarnas resultat på kort och lång sikt. En av studierna jämför nära 150 patienter som behandlats med antingen operation eller med mikrovågsmetoden. En uppföljning fem år efteråt visade att den senare behandlingen var lika effektiv och hade medfört färre komplikationer.
– Jag har behandlat drygt 900 patienter med mikrovågor i snart tio års tid och även följt många andra patienter. Min slutsats är att denna metod bör vara det första valet i dessa sammanhang, och att det är oetiskt att operera patienter med godartad prostataförstoring utan mycket speciella skäl, menar Sonny Schelin.
Avhandlingen heter Development of feedback microwave thermotherapy in symptomatic benign prostatic hyperplasia och las fram den 10.3.
Kontaktinformation
Sonny Schelin träffas på tel 0480-24790 eller 0706-74 94 14 och hans handledare professor Anders Mattiasson på 046-17 11 79 eller 0708-56 14 49. E-postadresserna är sonny.schelin@telia.com och anders.mattiasson@med.lu.se.
I samband med kursavslutningen, tisdag 14 mars presenterar kursdeltagarna sina exempel på energideklarationer av småhus och flerfamiljshus. Det blir också en frågestund med sakkunniga från bland annat Boverket och Statens energimyndighet.
Den nya lagen bygger på ett EG-direktiv från 2002 om byggnaders energiprestanda. Meningen är att energideklarationerna ska stödja en effektiv energianvändning och ge konsumenter tydlig information om hur mycket energi en byggnad använder och dessutom vissa uppgifter om inomhusmiljön.
Deklarationer kommer att krävas för alla bostäder och åtskilliga byggnader med offentlig verksamhet när lagen slår igenom fullt ut 1 januari 2009. Till en början kommer övergångsregler att gälla just på grund av bristen på certifierade energiexperter som kan upprätta de energideklarationer som krävs.
Antalet energideklarationer som måste tas fram är enormt och innebär stora kostnader, uppskattningsvis handlar det om 3 000-4 000 kronor för ett småhus. Det nya kravet innebär också en stor arbetsmarknad för de energiexperter som ska upprätta deklarationerna.
För att säkra att deklarationerna håller en hög kvalitet kommer de att upprättas av ackrediterade företag där medarbetarna certifierats genom en bedömning av utbildning, yrkeserfarenhet och teknisk kompetens.
– Många av kursdeltagarna arbetar i dag med besiktning av byggnader, och ser stora möjligheter till jobb inom området framöver. Det är viktigt att deras tidigare erfarenheter och utbildning kompletteras med de speciella kunskaper som krävs för att säkerställa att energideklarationerna håller en viss nivå och blir jämförbara oavsett vem som upprättar dem, säger Folke Björk, kursansvarig forskare vid avdelningen för byggnadsteknik vid KTH.
Kursdeltagarna har bland annat studerat hur energianvändningen påverkas av fel i klimatskal och uppvärmningssystem.
Energideklarationerna ska innehålla uppgifter om husets energianvändning per kvadratmeter, area, isolering och typ av värmekälla. Även uppgifter om gjord ventilationskontroll och huruvida bostaden/byggnaden är radonmätt ska ingå. I deklarationerna ska också finnas förslag på lämpliga åtgärder för att effektivisera energianvändningen.
Tid: Tisdag 14 mars, kl. 13.00 – frågestund med sakkunniga, deklarationerna finns tillgängliga
Plats: Brinellvägen 34, KTH, Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt: Folke Björk, 08-790 8663, 0705-20 51 37, folke.bjork@byv.kth.se
– Mistra är första investerare i denna fond. Det finns idag mycket få, om ens någon, produkt med hållbarhetsprofil inom global emerging markets. Många utvecklingsländer har problem med otillräcklig miljöhänsyn och svag eller dåligt tillämpad lagstiftning. Corporate governance är därför ett särskilt viktigt kriterium i en SRI-fond för emerging markets. BankInvests initiativ är välkommet. Jag hoppas att både BankInvest och Mistra får många efterföljare. Etiska hänsyn måste få större tyngd inom emerging markets. Målet är en bättre värld, säger Måns Lönnroth, VD för Mistra.
– Etiska investeringar är ingen snabbt övergående företeelse. Väl utvecklad etik utgör ytterligare en indikator på ett välskött bolag och genom den etiska dimensionen har vi fått ännu ett verktyg i vår bottom-up analys av bolag. Vi är mycket glada över att nu lansera ”BI Global Emerging Markets Equities SRI” och vi ser fram emot ett gott och långt samarbete med Mistra, säger Sören Bertelsen, Head of Emerging Markets för BankInvest
Detta förvaltningsmandat ligger helt i linje med Mistras placeringspolicy: Mistras kapitalförvaltning ska verka för en bättre miljö och ett hållbart samhälle inom ramen för lågt risktagande. Mistras beslut är ännu ett steg mot målet att 2007 ska hela portföljen vara genomgången med hänsyn till etik och miljöprofil. I dagsläget är ca 80% av Mistras 3,6 miljarder kronor investerade med etik- och miljökriterier.
Nyligen har Mistra startat ett storskaligt forskningsinitiativ om kapitalmarknadens betydelse för hållbar utveckling. Forskningen ska studera vad aktörer på finansiella marknader kan göra för en hållbar utveckling och för att stimulera företag att arbeta för hållbar utveckling.
Kontaktinformation
Måns Lönnroth, VD, Mistra
08-791 10 24
070-592 01 01
Mans.lonnroth@mistra.org
Märtha Josefsson, Ordförande, Mistras kapitalförvaltningskommitée
0708-34 29 46
Eva Thörnelöf, Kanslichef, Mistra
08-791 10 26
0707-32 30 06
Eva.thornelof@mistra.org
Philip Hage, Head of International Sales, BankInvest
+45 77-30 90 22
pha@bankinvest.dk
Anders Bladh, VD, Intervalor AB
Intervalor representerar BankInvest i Sverige, Norge och Finland
08-660 80 40
070-666 80 45
a.bladh@intervalor.com
– Nordita är ett anrikt och viktigt forskningsinstitut. Att Nordiska Rådet konstaterat att AlbaNova erbjuder den bästa miljön för institutets framtida verksamhet visar den kvalitet och dynamik som finns inom AlbaNova, säger utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s).
– Att Nordita kommer hit innebär att Stockholm/Uppsala-regionen etableras som en nordisk och internationell knutpunkt för teoretisk fysik. Beslutet att förlägga institutet vid AlbaNova är ett gott betyg för den interdisciplinära verksamhet som bedrivs där av forskare från KTH och Stockholms universitet, säger Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet.
För närvarande har Nordita fem fasta professorer, fyra biträdande professorer och ett antal nordiska biträdande professorer. Från och med att institutet flyttar till Stockholm kommer alla nytillsatta fasta professurer att vara tidsbegränsade, men innehavarna erbjuds garanterad fast tjänst vid KTH, Stockholms universitet eller Uppsala universitet.
– Att Nordita flyttar till Stockholm stärker den vetenskapliga miljön i Stockholm-Uppsala universitets nätverk ytterligare, säger Bo Sundqvist, rektor vid Uppsala universitet.
– Norditas verksamhet omfattar ett brett forskningsfält av den teoretiska fysiken och ambitionen är att institutet ska fortsätta att vara en sammanhållande länk för det nordiska samarbetet inom detta område. Avsikten är att fortsätta att vidareutveckla Norditas omfattande internationella gästprogram och speciella stipendieprogram för nordiska studenter och postdoktorer, säger Anders Flodström, rektor vid KTH.
Fakta om Nordita
Nordita grundades 1957 på initiativ av bland andra fysikerna Niels Bohr och Torsten Gustavsson. Institutet, som sedan starten legat i Köpenhamn, bedriver grundforskning inom teoretisk fysik i vid mening. Under senare år har det även skett en utveckling mot biologisk fysik. För mer information, se www.nordita.dk
Fakta om AlbaNova universitetscentrum
Vid AlbaNova universitetscentrum bedrivs interdisciplinär forskning kring tre ämnen – fysik, astronomi och bioteknik – i samverkan mellan Stockholms universitet och KTH.
För mer information, se www.albanova.se
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, tfn 08-16 22 71 mobil 0733-669 169 e-post rektor@su.se
Anders Flodström, rektor KTH, tfn 08-790 7001 mobil 070-649 44 88 e-post rektor@kth.se
Ulf Wahlgren, föreståndare AlbaNova Universitetscentrum, tfn 08-5537 84 25 mobil 070-696 01 56
e-post uw@albanova.se
Thomas Johansson, pressekreterare Utbildnings- och kulturdepartementet, tfn 08-405 18 17, mobil 070-364 18 17 e-post thomas.johansson@educult.ministry.se
Hittills har den nya tekniken bara prövats i testuppställningar men i princip kan den öppna vägen för tidigare och säkrare diagnos av till exempel bröstcancer. I ett längre perspektiv kan man tänka sig en rad andra radiologiska tillämpningar där man i dag använder kontrastmedel.
För att växa behöver en cancer bilda egna blodkärl som ofta är av dålig kvalitet och kan läcka. Vid kontraströntgen injiceras ett kontrastmedel, till exempel jod, i blodet och gör att blodkärlen syns på röntgenbilderna. Indirekt syns då även cancern genom läckaget i dess blodkärl. Normalt krävs en serie bilder för att få fram kontrastbilden.
Med Hans Bornefalks nya metod räcker det med en enda röntgenbild för att kunna dra nytta av kontrastinformationen. Dessutom kan bildkvaliteten kraftigt förbättras eller stråldosen sänkas.
Detta är möjligt genom att varje röntgenstråle spåras och registreras var för sig. Eftersom röntgenstrålarna dessutom elektroniskt kan delas i två kategorier där den ena har högre och den andra lägre energi än kontrastmedlets gränsvärde för maximal absorptionsenergi får man helt andra möjligheter.
– Med rätt elektronik kan man knivskarpt separera röntgenstrålar som ligger över och under detta gränsvärde och framhäva skillnaden mellan blodkärl och omgivande vävnad på ett helt annat sätt. Röntgenundersökningen kan göras både snabbare och tillförlitligare och risken för oskärpa på grund av rörelse mellan bilderna faller bort, säger Hans Bornefalk.
För att verifiera den nya tekniken och maximera den kliniska nyttan krävs kliniska tester. Företaget Sectra, som utvecklar och tillverkar utrustning för röntgendiagnostik, har planer på att integrera den nya tekniken i framtida produkter.
– Detta passar bra in i vår mammografiverksamhet och kommer att förstärka den världsledande positionen för svensk industri inom detta område, säger Jesper Söderqvist, vd för Sectra Mamea i Kista.
Hans Bornefalks arbete utsågs för ett par veckor sedan i mycket hård konkurrens till ”Best Student Contribution” vid en stor konferens för medicinsk röntgenteknik i San Diego, USA.
Avhandlingens titel: “Computer-aided Detection and Novel Mammography Imaging Techniques”
Opponent: Prof Robert Nishikawa, University of Chicago
Tid: Fredag 10 mars kl. 10.00
Plats: sal F3, Lindstedtsvägen 26, KTH campus Valhallavägen
Kontaktinformation
Kontakt
Hans Bornefalk, 070-2223132, bornefalk@particle.kth.se
Mats Danielsson, handledare, 070-3710691, matsdan@kth.se
Stråkröjningens biologi, teknik och ekonomi (3,2 miljoner kr
Stråkröjning kallas den nya metod där en röjningsmaskin tar sig fram genom ungskogen i stråk på drygt 2 meters bredd. Däremellan lämnas en 5-8 meters mellanzon där man röjer med vanlig röjsåg. Preliminära resultat visar att metoden är 30-60 procent snabbare och 10-40 procent billigare än traditionell röjning med röjsåg. Att stråkröjningen kan bli dubbelt så snabb och nästan hälften så dyr som vanlig röjning, beror på att maskinen arbetar mycket effektivt i stråken, men också på att arbetet med röjsåg i mellanzonen går mycket snabbare då man har stråken att hålla sig till.
Men stråkröjningen behöver studeras ytterligare innan den tas i bruk i stor skala. Projektet kommer att visa stråkröjningens inverkan på trädens tillväxt och virkeskvalitet samt röjningsprestationen både med röjsåg och med maskin. Arbetet i projektet kommer att ske i samarbete med SLU.
Kontaktperson:
Magnus Thor, programledare Teknik
Tel: 018-18 85 96, 070-598 85 96.
E-post: magnus.thor@skogforsk.se
Inversmarkberedning (3,3 miljoner kr)
Markberedning behövs oftast för att få ett lyckat resultat vid skogsplantering. Inversmarkberedning är den metod som i de flesta fall visat sig gynna plantornas etablering på hygget allra bäst. Projektet ska utvärdera två nya storskaliga maskinkoncept. Det kommer att lägga grunden för praktisk kommersiell inversmarkberedning, som i sin tur kan leda till bättre föryngringsresultat, mindre negativa miljöeffekter och sänkta föryngringskostnader.
Inversmarkberedning innebär att en del av jordprofilen lyfts upp, vänds upp-och-ned och sedan läggs tillbaka i den grop som bildats. Arbetet i projektet kommer att ske i samarbete med Växjö universitet/Södra.
Kontaktperson:
Lars-Göran Sundblad, programledare Skogsskötsel
Tel: 090-203 33 69, 070-661 64 82.
E-post: lars-goran.sundblad@skogforsk.se
Forskningskommunikation (3,5 miljoner kr)
Projektet ska se till att befintlig kunskap och nya rön inom skogsvårdsområdet förs ut i praktisk användning i skogsbruket. Skogforsk kommer bland annat att utbilda nyckelpersoner som har stora möjligheter att påverka resultatet av föryngring och skogsvård. Hit hör till exempel skogsvårdsentreprenörerna som idag sköter 90 procent av skogsbrukets föryngringar och röjningar och personalen på skogsplantskolorna som varje år hanterar ca 320 miljoner plantor.
Resultaten ska också nå andra yrkesgrupper i skogsbruket via exkursioner, handböcker, media och internet. Arbetet i projektet kommer att ske i samarbete med SLU.
Kontaktperson:
Sverker Johansson, informationschef
Tel: 018-18 85 30, 0705-18 85 30.
E-post: sverker.johansson@skogforsk.se
Faktaruta:
Programmet ”Bättre skogsföryngring 2006-2009” är ett samarbete mellan Formas och skogsnäringen med målet att öka produktiviteten och kvaliteten i föryngring och röjning. Formas har tidigare fördelat 12 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor till Skogforsk för en studie av kväveutlakning vid slutavverkning och markberedning (www.formas.se). Skogsnäringen beslutade idag om utdelning av de 12 miljoner kronor man valt att satsa på teknikutveckling, forskningskommunikation och implementering av forskningsresultat inom ramen för det fyraåriga programmet.
Kontaktinformation
Malin von Essen, 018-18 85 76, 070-630 68 67, malin.vonessen@skogforsk.se
