Desmoid är en ovanlig typ av bindvävstumör som växer snabbt och aggressivt. Tumörerna kan bli väldigt stora, upp till tjugo centimeter i diameter. Vanligen sätter sig tumören i bukväggen, i skuldran eller i låret. Desmoiderna tränger ofta in i muskulaturen och andra kringliggande vävnader, vilket försvårar behandlingen. Runt 30 svenskar drabbas årligen och ungefär en procent av dem drabbas så allvarligt att livet inte går att rädda. I dessa fall beror dödsfallen på att tumörerna uppkommer runt känsliga organ som stora kroppspulsådern eller runt luftstrupen.
Den traditionella behandlingen av desmoider har varit mer eller mindre omfattande kirurgi, i vissa fall amputationer. Annan behandling som till exempel strålning och cellgifter har prövats, men haft en osäker effekt. Det är mycket vanligt att tumören en tid efter behandling kommer tillbaka på samma ställe.
Specialistläkare Mikael Dalén visar i sin avhandling att desmoider ofta kan försvinna av sig själva och att behandling i många fall därför inte behövs. I en studie av 30 patienter som kontrollerades mer än 20 år efter diagnos fann han att alla utom en patient var tumörfria trots att många behandlats för ett eller flera återfall och en del till slut lämnats obehandlade.
I en annan studie som ingår i avhandlingen följdes åtta patienter med obehandlade tumörer i genomsnitt i drygt fyra år. Fem tumörer minskade i storlek eller försvann helt, en tumör förblev oförändrad och två ökade under observationstiden. För att bedöma värdet av traditionell behandling analyserades 113 patienter statistiskt avseende faktorer som kan påverka risken för återfall. Lägst risk var det om patienten opererats på sjukhus med specialistkompetens om just den här tumören och om tumören opererats bort med en god marginal av omgivande frisk vävnad, vilket i många fall innebar invalidiserande ingrepp. Andra faktorer som medförde låg risk för återfall var hög ålder hos patienten och om tumören satt i bukväggen.
Slutsatsen som Mikael Dalén drar i sin avhandling är att det i många fall av desmoidtumör går bra att vänta med behandling, speciellt med tanke på att behandlingen kan innebära att patienten blir invalidiserad.
– Istället för att operera är det bättre att följa patienten regelbundet med magnetkameraundersökning, säger Mikael Dalén.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avd. för ortopedi samt institutionen för biomedicin, avd. för patologi
Avhandlingens titel: Desmoid tumors. New aspects on diagnostic procedures, treatment and outcome
Avhandlingen försvaras fredagen den 24 februari, klockan 9.00, Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Specialistläkare Mikael Dalén, telefon 031-342 8258, e-post: mikael.dalen@vgregion.se
Handledare:
Docent Björn Gunterberg, telefon 031-342 1000, e-post: bjorn.gunterberg@vgregion.se
Per år kostar det i genomsnitt 511 kr att förhindra att en tandyta behöver lagas. I avhandlingen presenteras metoder för hälsoekonomisk utvärdering som gör det möjligt att jämföra kostnader med hälsoeffekter av förebyggande vård.
Ekonomiska analyser av svensk tandvård har av tradition riktat stort intresse mot att mäta vårdgivarnas insatser och produktivitet, t.ex. hur stor andel av den totala arbetstiden som är effektiv behandlingstid; antalet färdigbehandlade patienter; intäkter per timme etc. Detta har också medfört att klinikens produktivitet prioriteras i organisationsplaneringen. Det tas stor hänsyn till att fördela arbetet mellan de olika vårdgivarna sköterska, tandhygienist och tandläkare. Med tanke på att kärnverksamheten trots allt är patientvårdande verksamhet bör intresse också riktas mot hur organisationen påverkar effekter och hälsoutfall av behandling samt vad detta medför i kostnader. Dessa analyser har tidigare nästan helt saknats.
I tider av bristande offentliga resurser där många vårdalternativ tävlar om pengarna är det viktigt att även hälsoekonomiska samband blir synliga. Där jämförs effekter av vård med kostnader med fokus på att maximera hälsovinster med tillgängliga resurser och ge förutsättningar för att lättare välja mellan vårdalternativ.
För att långsiktigt öka kunskapen om de förebyggande- och hälsofrämjande insatserna också ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det viktigt för beslutsfattare inom svensk tandvård att välja väg. En utmaning blir att styra bort från ett ensidigt fokus på produktivitet till att organisera verksamheten utifrån givna resurser så att hälsoutfallet maximeras. I arbetet med att förbättra beslutsunderlaget bör det finnas utrymme för ökad användning av hälsoekonomiska analysmetoder.
Nils Oscarson, född och uppväxt i Lycksele, arbetar som övertandläkare vid specialisttandvården i Uppsala. Han har varit verksam som tandläkare i Lycksele och tandläkarhögskolan i Umeå samt genomgått forskarutbildning i Umeå. Han finns på tel. 070-266 84 65, e-post: nils.oscarson@lul.se
Avhandlingen läggs fram onsdagen den 1 mars vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln Health Economic Evaluation Methods for Decision-Making in Preventive Dentistry. Svensk titel: Hälsoekonomiska analysmetoder som beslutsunderlag för förebyggande tandvård.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent: Professor Dorthe Holst, Seksjon for Samfunnsodontolgi, Universitetet i Oslo, Norge.
Streptococcus pneumoniae, i dagligt tal kallat pneumokocker, är en bakterie som många bär på i näsan och som ger infektioner i de övre luftvägarna. Den är också vanligaste orsaken till samhällsförvärvad lunginflammation. Vid en infektion aktiveras framför allt en viss typ av vita blodkroppar som kallas neutrofiler. Nyligen upptäckte en tysk forskargrupp att neutrofiler med hjälp av ett slags nät (Neutrophil Extracellular Traps), bestående av bland annat antimikrobiella komponenter, kan fånga in och döda bakterier.
Detta gäller dock inte pneumokocker. De svenska forskarna visar nu att bakterierna fångas in men utan att dödas. Detta begränsar infektionen och kan delvis förklara varför pneumokockinfektioner inte alltid sprids vidare från lungorna till blodet
Forskarna har också upptäckt en strategi som bakterien använder för att komma undan. En del bakteriestammar har ett visst ytenzym (kallat endA) och kan med hjälp av detta förstöra skyddsnätet. Studierna visar att pneumokockerna då vandrar ner i lungorna och ut i blodet.
– Våra fynd visar både på en viktig försvarsmekanism mot pneumokockinfektioner och på hur bakterien kan klara sig undan värdförsvaret. Det är ett stort framsteg när det gäller att ytterligare förstå sjukdomar orsakade av pneumokocker, säger docent Birgitta Henriques Normark, verksam vid Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet.
Publikation: ”An endonuclease allows Streptococcus pneumoniae to escape from Neutrophil Extracellular Traps”, Katharina Beiter, Florian Wartha, Barbara Albiger, Staffan Normark, Arturo Zychlinsky (Max-Planck Institute for Infection Biology, Berlin), Birgitta Henriques Normark. Current Biology, februari 2006.
Kontaktinformation
För frågor kontakta:
Docent Birgitta Henriques Normark, Smittskyddsinstitutet och Karolinska Institutet, Mikrobiologiskt och Tumörbiologiskt Centrum,
telefon 08-457 24 13, e-post Birgitta.Henriques@smi.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet,
telefon 08-5248 3895, mobil 070-224 3895, e-post katarina.sternudd@ki.se
Arbetsorsakade besvär, med fysisk belastning, stress eller andra psykiska faktorer som främsta orsaker, står idag för ungefär en tredjedel av sjukfrånvaron på våra arbetsplatser. Tidigare har forskarna mest inriktat sig på de riskfaktorer som finns när det gäller minskad arbetsförmåga. Men i sin avhandling ”The work ability continuum: Epidemiological studies of factors promoting sustainable work ability” gör forskaren Per Lindberg tvärt om, och undersöker faktorer i och utanför arbetet som främjar hälsa och arbetsförmåga och om de skiljer sig från de faktorer som orsakar ohälsa och arbetsoförmåga
– Att identifiera friskfaktorer i arbetslivet kan vara ett värdefullt komplement i arbetsmiljöarbetet. Det positiva är dessutom att de faktorer vi fann relativt enkelt kan åtgärdas, vissa utan kostnader alls, säger Per Lindberg.
– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de här nya kunskaperna på intet sätt ersätter traditionellt riskeliminerande arbetsmiljöarbete. Detta kommer alltid i första hand, säger han.
Avhandlingen bygger på fyra delstudier som gjorts på två olika befolkningsurval, dels 12 000 personer slumpvis valda från befolkningsregistret och dels 9 000 personer inom kommuner och landsting som deltog i studien ”Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting”, HAKuL-studien. Deltagarna har följts mellan 1 och 4 år.
I avhandlingen undersöks hela spektrat från excellent till dålig arbetsförmåga. Det senare definierat som att vara långtidssjukskriven 28 dagar eller längre. Faktorer som predicerade långtidssjukskrivning var att vara kraftigt överviktig, vara dåligt återhämtad, att känna olust på väg till jobbet, vara utfrusen av chef och arbetskamrater, att uppleva de fysiska respektive mentala kraven i arbetet som större än sin förmåga, att ha ett fysiskt ansträngande arbete, samt ha en ansträngd ekonomi.
I en av delstudierna undersöktes hur väl individers egenskattning av hälsa och arbetsförmåga kan förutsäga framtida arbetsförmåga. Både excellent och dålig arbetsförmåga efter 4 år förutsågs relativt väl av individernas skattning vid studiens inledning. Använt som screening kan alltså hälsoskattningar ge vägledning för preventiva insatser för att förhindra framtida arbetsoförmåga.
– Våra resultat pekar på att arbetsförmågan främjas av att ha ett arbete med tydliga mål, där man vet vad som krävs och vilket ansvarsområde man har. Vidare att chefen visar uppskattning för anställdas arbetsinsatser, att de psykiska kraven är begränsade, att man har möjlighet till bra arbetsställningar och att man är nöjd med anställningens omfattning, säger Per Lindberg.
– Det fanns också en tendens till att fritidsmotion kunde påverka i positiv riktning för de med bra arbetsförmåga, dock hade motionsaktiviteter inte någon skyddande effekt mot dålig arbetsförmåga, säger han.
Avhandling:
”The work ability continuum: Epidemiological studies of factors promoting sustainable work ability”, Per Lindberg, Institutionen för Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska Institutet, disputation 17 februari 2006.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Per Lindberg, tel 08-524 832 15, mobil 0709-789 786,
e-post: per.lindberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tel 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
– Podsändningar är en kombination av redan etablerade tekniker. Studenten får möjlighet att prenumerera på och ladda ner föreläsningar. När man sedan har laddat ned mediefilen till sin bärbara spelare är man oberoende av tid och rum för att ta del av föreläsningen, säger Peter Vinnervik, institutionen för interaktiva medier och lärande, IML.
Kursen IT och lärande 11-20 poäng ges av institutionen för interaktiva medier och lärande, IML, vid fakulteten för lärarutbildning, Umeå universitet. Kursen ges helt på distans med flexibel studietakt och löpande antagning under vårterminen 2006.
Även vid slöjdlärarutbildningen används den nya metodiken. Genom ett samarbete mellan IML och institutionen för estetiska ämnen får de studenter som läser distanskursen Skolämnet slöjd, trä och metall, vid institutionen under vårterminen 2006 möjlighet att ta del av ett videobaserat instruktionsmaterial som de kan använda i sin egen arbetsmiljö. Även dessa studenter har möjlighet att låna en Ipod under sina studier.
De pågående projekten avser utveckla metodik för produktion och distribution av såväl kursmaterial som studentarbeten. Genom att ge studenter tillgång till ljud- och videoinspelningar i miljöer och sammanhang som passar den enskilde kan förutsättningar för flexibelt lärande ytterligare utvecklas.
IML har sedan höstterminen 2005 arbetat med podsändningar i kursen Tillämpad IKT i skolan, 5 poäng. Kursen vänder sig i första hand till yrkesverksamma lärare och ges helt på distans. Podsändningar har använts både för att distribuera föreläsningar och kursdeltagarna har även redovisat uppgifter på detta sätt.
– Studenterna har överlag varit positiva. De ser klara fördelar med podsändningar som metod för att distribuera föreläsningar. Dessutom tilltalas de av redovisningsformen, säger Krister Lindwall, IML.
För mer information, kontakta:
Peter Vinnervik, institutionen för interaktiva medier och lärande
Tel: 090-786 60 48
E-post: peter.vinnervik@educ.umu.se
Krister Lindwall, institutionen för interaktiva medier och lärande
Tel: 090-786 78 61
E-post: krister.lindwall@educ.umu.se
Institutionen för interaktiva medier och lärandes hemsida:
http://www.iml.umu.se/
Kikhosta är en mycket smittsam barnsjukdom. Sjukdomen är ofta besvärlig för de drabbade barnen. Sjukdomsförloppet är långt, hela sex till åtta veckor, och barnen får svåra hostattacker som kan leda till andnöd. Antibiotika hjälper bara om behandlingen påbörjas inom en vecka från de första symtomen. Särskilt barn under sex månader kan bli allvarligt sjuka och det förekommer fortfarande i Sverige att små barn dör i kikhosta, trots att de fått intensivvård.
1995 startade Kikhostestudien en vaccinationskampanj i Göteborg. Sverige hade då varit utan kikhostevaccin sedan 1979, då det gamla vaccinet dragits in på grund av dålig effekt och många biverkningar. De cirka 65 000 barn som deltog i denna studie fick ett nytt vaccin som var betydligt renare än det gamla.
– Resultatet av vaccinationen var mycket gott. I Göteborgsområdet var det nästan inga barn som fick kikhosta. Även de som inte blivit vaccinerade slapp sjukdomen, vilket är ett tydligt tecken på att smittspridningen upphört, säger Elisabet Bergfors som skrivit avhandlingen.
Inga allvarliga biverkningar inträffade efter vaccinationerna, men hos cirka en procent av barnen uppträdde en starkt kliande förhårdnad under huden på armen eller benet där de hade fått sprutorna. I vissa fall gav klådan besvär under flera års tid. Sådana kliande förhårdnader, så kallade noduli, beror inte på själva kikhostevaccinet utan på den lilla mängd aluminiumsalt som ingår i flera olika vacciner för att öka skyddseffekten. Av barnen med kliande noduli har merparten också blivit kontaktallergiska mot aluminium.
– Det innebär att de kan få kliande eksem när huden kommer i långvarig beröring med aluminium, till exempel i armhålorna efter användande av deodoranter som innehåller aluminiumklorid, säger Elisabet Bergfors.
De danska vaccinerna som gavs i Kikhostestudien används inte längre i Sverige. Kliande förhårdnader och kontaktallergi mot aluminium har rapporterats även efter de difteri-stelkramp-kikhostevacciner av andra fabrikat som nu används i barnhälsovården, men tycks vara mycket mer sällsynta än efter vaccinerna som användes i Göteborgsstudien.
– Även om kliande noduli och kontaktallergi mot aluminium är ovanliga och ofarliga biverkningar är det viktigt att man känner igen och rapporterar symtomen i barnhälsovården och i sjukvården, så att familjerna kan få korrekt information om vad det är som hänt och hur man kan lindra besvären på bästa sätt, säger Elisabet Bergfors.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för allmänmedicin
Avhandlingens titel: Aspects of pertussis, pertussis vaccination and adverse events associated with aluminium adsorbed vaccines
Disputationen har ägt rum.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Distrikts- och BVC-läkare Elisabet Bergfors, telefon: 031-773 68 97, 031-774 17 03, 0702-89 59 64, e-post: elisabet.bergfors@allmed.gu.se
Handledare:
Professor Birger Trollfors, telefon: 031-343 52 17 e-post: birger.trollfors@vgregion.se
Professor Cecilia Björkelund, telefon: 031-773 68 32, 0707-98 05 03, e-post: cecilia.bjorkelund@allmed.gu.se
Europeiska unionen (EU) beviljar årligen anslag till 10-15 Marie Curieprofessurer. Syftet är att uppmuntra framstående forskare inom strategiskt viktiga områden att fortsätta sin forskning i Europa eller att återvända till kontinenten. För att bli aktuell för en Marie Curieprofessur krävs även ett aktivt engagemang från en värdinstitution vid ett europeiskt universitet.
Den franska klimatforskaren Barbara Nozière blir nu den första Marie Curieprofessorn i Sverige. EU har beviljat henne stöd för att under tre år vistas vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet. Barbara Nozière är experter på aerosoler (små partiklar i luften) och forskar kring hur de uppstår, utvecklas och påverkar molnbildningen. Dessa processer har stor betydelse för förståelsen av klimatsystemet samt hur människan påverkat klimatet och kan tänkas göra det i framtiden. Forskningen sker främst i labbmiljö och är i gränslandet mellan kemi och fysik.
EU har även beviljat Barbara Nozière ett ”International Reintegration Grant” som är avsett att underlätta för återvändande europeiska forskare att etablera sig i den nya miljön. Anslaget ska bidra till finansiering av en doktorand som Barbara Nozière ska knyta till sig. Totalt får hon därmed drygt fem miljoner kronor inom ramen för Marie Curieprogrammet.
− Jag letade efter en institution där jag kan få nya perspektiv och där jag kan tillföra nya kunskaper och då var Stockholms universitet ett bra alternativ. Meteorologiska institutionen har även stött mig bra i ansökningsprocessen, säger Barbara Nozière.
Barbara Nozière kommer närmast från en anställning vid University of Miami. Hon har tidigare arbetat vid bland annat National Center for Atmospheric Research i Boulder, USA,
och Bergische Universität Wuppertal i Tyskland.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter Barbara Nozière:
tfn 08-162397, e-post barbara@misu.su.se
I innerörat finns tunna utskott som kallas stereocilier. Dessa stereocilier omvandlar ljudvågens mekaniska energi till elektriska impulser, som i sin tur gör det möjligt att höra. Forskarna på Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning vid Karolinska Institutet har särskilt studerat en typ av sinnescell, de inre hårcellerna, vars stereocilier inte sitter fast vid någon närliggande struktur. Det har tidigare varit oklart hur dessa inre hårceller kan stimuleras av ljudvågor.
Men bilder tagna med det nya mikroskopet visar att dessa stereocilier stimuleras genom att de interagerar med den vätska som omger cellen. Bilderna visar också att stereociliernas rörelser är mycket små, av närmast molekylära dimensioner. Då svagt ljud träffar örat rör sig stereocilier med ungefär 10 miljarddelar av en meter, och denna rörelse upprepas hundratals eller tusentals gånger varje sekund.
Publikation:
Imaging hair cell transduction at the speed of sound: Dynamic behavior of mammalian stereocilia”
Anders Fridberger, Igor Tomo, Mats Ulfendahl, Jacques Boutet de Monvel
PNAS 103:1918-23, feb 2006.
Kontaktinformation
För bilder och mer information, kontakta:
Anders Fridberger, telefon 08-51773215, mobil 070-2436020,
e-post anders.fridberger@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-524 838 95,
mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Under hela 1900-talet har debatter och diskussioner kontinuerligt förts om skolämnena naturvetenskap, matematik och teknik. Ämnenas storlek, utformning, innehåll och målgrupper har stötts och blötts.
Daniel Lövheim har studerat de debatter som fördes kring naturvetenskap, matematik och teknik i anslutning till tre reformeringar av de allmänna läroverken. Han har fokuserat på de argument som användes för respektive emot dessa ämnen i skolan, men också på den mer principiella frågan om varför olika människor valde att engagera sig i diskussioner kring skola och naturvetenskap.
Resultaten visar att en mängd skilda frågor diskuterades i riksdagens kamrar, bland läroverkslärarna och på dagstidningarnas kultur- och ledarsidor. I början av seklet drevs exempelvis spörsmålet om elevutförda laborationer i naturvetenskap och en ökad fokusering på hälsolära, medan diskussionerna under 1930-talet bland annat kretsade kring behovet av obligatorisk undervisning i ärftlighetslära och rashygien. Under 1960-talet uppmärksammades i allt högre grad frågan om hur många som skulle studera naturvetenskap och teknik, men även dessa ämnens allmänbildande funktioner.
Avhandlingen visar att läroplanernas utformning ofta uppfattades som ett ställningstagande i frågor som rörde den roll naturvetenskap och teknik skulle spegla i framtidens samhälls- och kulturliv. Genom att påverka ett ämnes storlek och utformning menade man sig kunna påverka frågor som var relaterade till exempelvis industri, tillväxt, rationell samhällsplanering, miljö, livsåskådning och rashygien. Att forma skolans undervisning blev därmed ett sätt för dessa debattörer att påverka utformningen av framtidens samhälle.
Daniel Lövheim har jämfört skolans timplaner från olika tidsperioder. Procentuellt sett uppvisar naturvetenskapernas ställning i den svenska skolan inte någon stor ökning mellan 1900 och 1965.
– Det är intressant framför allt mot bakgrund av den starka tillväxt som de naturvetenskapliga ämnena upplevde i stora delar av samhället under samma period, säger Daniel Lövheim.
Kontaktinformation
Daniel Lövheim kan nås på tel 018-471 15 76, mobil 0709-41 07 83 eller e-post daniel.lovheim@idehist.uu.se
Glukagon är ett hormon som höjer sockerhalten i blodet. När blodsockerhalten är låg ska glukagon stimulera levern så att socker frisätts.
De flesta former av diabetes kännetecknas av brist på insulin, ett hormon som sänker blodsockerhalten. Diabetiker har också förhöjda halter av glukagon, vilket höjer blodsockerhalten ännu mer. Förhöjda nivåer av socker är en viktig orsak till komplikationer hos diabetiker, till exempel fotsår, njurskada och blindhet.
Elaine Vieira har mätt frisättningen av glukagon och insulin i celler från bukspottkörteln hos möss. I avhandlingen presenterar hon en hypotes om hur glukagonfrisättningen regleras.
Man vet redan att adrenalin stimulerar frisättningen medan socker hämmar den. Enligt Elaine Vieiras hypotes verkar adrenalin och socker på samma kalciumjonreglerande mekanism, men har alltså motsatta effekter.
– Detta är en helt ny hypotes. I fråga om glukagonfrisättningens reglering står forskarvärlden fundamentalt oenig, säger Erik Gylfe, handledare till Elaine Vieira.
Resultaten kan leda till bättre behandling av diabetes.
– Med hjälp av mer forskning kanske man kan ta fram ett läkemedel som normaliserar glukagonfrisättningen hos diabetiker så att blodsockret hålls på en lägre nivå, säger Elaine Vieira.
I sitt avhandlingsarbete har Elaine Vieira även gjort en oväntad upptäckt. När sockerkoncentrationen var mycket hög stimulerades glukagonfrisättningen i muscellerna, istället för att hämmas.
– Det kan förklara varför patienter med diabetes ofta har en skadlig ökning av glukagon, säger Elaine Vieira.
Varför cellerna reagerar på detta sätt när blodsockret är mycket högt vet man dock inte än.
Kontaktinformation
Elaine Vieira (pratar engelska, portugisiska och lite svenska) kan nås på tel 018-471 44 26 eller e-post elaine.vieira@medcellbiol.uu.se
Erik Gylfe kan nås på tel 018-471 44 28, mobil 070-778 30 44 eller e-post erik.gylfe@medcellbiol.uu.se
– Eken har ett stort rotsystem och en annan strategi än gran och bok, säger Hans Göransson. När de andra träden inte gör sig besväret så går eken nästan alltid på djupet. 90 procent av rötterna hos gran finns ofta ovanför 30-40 centimeters djup. För ek kommer man upp i motsvarande siffra först på 80-90 centimeters djup.
Eken är således det ideala trädet om man bara tar hänsyn till stabilitet. Men man måste även se till det minskande förrådet av näringsämnen som kalium, magnesium och kalcium. Att dessa ämnen minskat i markerna beror dels på det sura nedfallet och dels på att träden tar upp näring som sedan inte återförs till marken då träden avverkas.
– Historiskt sett har träden främst begränsats av mängden kväve vilket gjort att de anpassat sig och kan klara av låga halter, säger Hans Göransson. Men bristen på kalium och magnesium är träden ovana vid och det ger upphov till bristsymptom.
Frågan är då hur mycket av näringsämnena som träden skaffar sig tillgång till. Hans Göranssons undersökning visar att det inte är så enkelt som att bara se till vilken jordvolym som nås av trädets rötter. Det gäller också att rötterna kan tillgodogöra sig näringsförrådet.
Hans Göransson har mätt näringsupptagsförmågan hos gran-, bok- och ek rötter som växt på olika markdjup. Han har även kontrollerat näringsupptaget i fält genom att sticka ner plaströr i jorden till olika markdjup. I dessa injicerades sedan spårämnen som efter några veckor kunde spåras i löv och barr.
För att kontrollera hur stort upptaget är använder Hans Göransson inte näringsämnena i sig utan så kallade analoger och isotoper. Detta är ämnen som kemiskt liknar de ämnen man vill undersöka och som växten uppfattar som om de vore de samma. Som exempel kan nämnas att han använde rubium och cesium istället för kalium och en tyngre isotop av kväve än den som normalt finns i marken.
I mätningarna har Hans Göransson funnit att upptaget av kalium från en halv meters markdjup jämfört med upptaget vid fem centimeter var lägre hos ek än hos gran och bok.
– Ekens dåliga upptag på 50 centimeters djup beror på att ekrötternas kapacitet att ta upp näring är bara en fjärdedel där jämfört med vid ytan, säger han. Samtidigt som rötterna hos bok och gran har samma upptagningskapacitet oavsett djup.
Ekrötternas dåliga upptagningsförmåga i de djupare marklagren kan ge praktiska konsekvenser för skogsindustrin. I takt med att näringsförrådet minskar vid ytan så behöver träden kunna tillgodogöra sig näringen i de djupare marklagren.
– Ek har större rotsystem och välter inte lika lätt som gran, säger Hans Göransson. Men om man ser på hur träden påverkar näringsförrådet i marken så verkar eken inte skilja sig så mycket från granen om de har samma tillväxt.
Kontaktinformation
Hans Göransson nås via telefon 046-222 37 45 eller e-post på Hans.Goransson@ekol.lu.se. Han disputerar den 24 februari kl. 10 i Blå Hallen på Ekologiska institutionen. Hans doktorsavhandling har titeln ”The Vertical Distribution of Roots, Mycorrhizal Mycelia and Nutrient Acquisition in Mature Forest Trees”.
Det blir allt vanligare att bli särbo på äldre dagar, kanske efter en skilsmässa eller efter att ha blivit änka eller änkling. För äldre innebär ett särboförhållande en möjlighet att kombinera en kärleksrelation med personlig frihet. Sofie Ghazanfareeon Karlsson, Umeå universitet, visar i den första studien av äldres särboende i Sverige att det är särskilt viktigt för kvinnor att ha ett ”eget liv”. De vill inte ha intimitet till priset av en traditionell arbetsfördelning mellan sig och sin partner. Kvinnor understryker också ofta förhållandets större möjligheter till självständighet, och att balansen mellan närhet och oberoende upprätthålls genom ett eget hushåll.
Enligt Sofie Ghazanfareeon Karlsson ser särboende kvinnor också det egna hemmet som ett skydd mot omgivningens moraliska krav att ta hand om en åldrande partner. I en särborelation är trycket heller inte lika starkt på en äldre partner att erbjuda omsorg. Dock skulle få särbor avstå från omsorgsinsatser ifall partnern blev allvarligt sjuk.
Sofie Ghazanfareeon Karlsson visar också i sin avhandling att det oberoende livet inte utesluter ett ömsesidigt stöd, och särskilt män ser partnern som den främsta stödgivaren. Många män uppfattar också relationen som mer äktenskapslik jämfört med kvinnorna. Äldre kvinnor som lever som särboende kan också i högre grad utmana traditionella uppfattningar om vad det innebär att vara kvinna. På grund av en större personlig frihet, upplever de därför sitt nuvarande liv som mer positivt jämfört med tidigare.
Det finns idag inget register över särbor, så personerna som deltagit i avhandlingen har anmält sig frivilligt. Studien baseras på såväl kvantitativa data, som mer omfattande intervjuer.
Fredagen den 10 mars försvarar Sofie Ghazanfareeon Karlsson, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet och Mittuniversitetet, sin avhandling med titeln Tillsammans men var för sig. Om särboenderelationer mellan äldre kvinnor och män i Sverige. Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal F 214, Mittuniversitetet, Campus Östersund. Fakultetsopponent är professor Eva Jeppson-Grassman, Tema Äldre och åldrande, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Sofie Ghazanfareeon Karlsson,
institutionen för socialt arbete,
Umeå universitet och Mittuniversitetet,
tel: 063-16 56 81,
e-post: Sofie.Karlsson@miun.se
Besvär i nacke/skuldra och ländrygg drabbar var tredje vuxen någon gång under ett år, och uppemot 80 procent av befolkningen får besvär någon gång under livet. Besvär i nacke och skuldror är vanligare bland kvinnor, medan ländryggsbesvär är lika vanligt hos både kvinnor och män. Besvären medför avsevärt lidande och mycket höga kostnader för både individ och samhälle, genom exempelvis sjukvård och sjukfrånvaro.
Ola Leijons avhandling från Karolinska Institutet visar att den sammantagna livssituationen med både yrkesarbete och villkor utanför yrkesarbetet, påverkar risken för långvariga besvär i nacke, skuldror och ländrygg. Elva grupper med olika arbets- och livsvillkor identifierades. De grupper som var kvinno- eller mansdominerade hade en ökad risk för långvariga besvär. Riskgrupperna karaktäriserades av en spänd och belastande situation av något slag, exempelvis tung fysisk eller psykosocial belastning på arbetet eller i hemmet. Studien visar att strukturella faktorer som ett könsuppdelat arbetsliv och en könsuppdelad arbetsfördelning i hemmet har stor betydelse för risken att drabbas av långvariga besvär. Detta gäller både män och kvinnor.
– För att minska ryggbesvären bör vi anpassa förebyggande insatser för olika målgrupper, och dessutom behövs samtidiga insatser på flera olika nivåer; för individ, på arbetsplatsen, i organisationen och i samhället, säger Ola Leijon, doktorand vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.
Studien baseras på analyser av 1095 yrkesarbetande personer som deltagit i MUSIC-Norrtälje studien*. De hade inte sökt vård för besvär i nacke, skuldror eller ländrygg under de senaste sex månaderna före deltagandet. Deltagarna intervjuades och besvarade enkäter vid ett tillfälle under perioden 1994-1997, samt besvarade en ny enkät 5 år senare. Data som samlats in omfattar fysiska och psykosociala villkor i och utanför arbete, samt grad av besvär i nacke/skuldra och ländrygg.
* MUSIC-Norrtälje studien är en befolkningsbaserad longitudinell studie av ländryggs- och nacke/skulderbesvär där 2910 Norrtäljebor deltagit 1994-1997 samt i uppföljning 2000-2001. Studien genomfördes av Arbets- och miljömedicin i Stockholm.
Avhandling:
”Exposure assessment: gender and context, and target groups for prevention of neck/shoulder and low back pain”, Ola Leijon, Institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för yrkesmedicin, Karolinska Institutet och Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ola Leijon, telefon 08-737 37 19, e-post ola.leijon@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Instiutet,
telefon 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
– Vi är naturligtvis oerhört tacksamma för en permanent forskarprofessur av detta slag, eftersom det innebär en förstärkning av vad som just är underprioriterat vid universiteten, forskningsresurserna, säger Suzanne Wennberg, dekanus vid Juridiska fakulteten.
Den permanenta professuren i rättsvetenskap, som ska innehas av en av de nuvarande professorerna på heltid vid Juridiska fakulteten, kommer att kallas ”Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap” och tillsätts på en period av fyra år i taget. Tidigare innehavare får inte utses på nytt. Professuren tillsätts av rektor efter förslag av Juridiska fakultetsnämnden. Planerat forskningsprojekt och tidigare forskningsmeriter är avgörande vid tillsättningen, men även utveckling av en särskilt nydanande pedagogik kan vägas in i bedömningen.
Professuren kommer att utlysas så snart som möjligt för att förhoppningsvis kunna tillsättas under höstterminen.
Donationen görs bland annat med anledning av Juridiska fakultetens hundraårsjubileum år 2007.
Fakta om Stockholms universitet:
Stockholms universitet är huvudstadens universitet – regionens centrum för forskning och utbildning inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora och juridik. Universitet har 37 000 studenter och 6 000 medarbetare och omsluter knappt 2,7 miljarder SEK.
Fakta om Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser:
Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser bildades år 1960. Stiftelsernas syfte är att främja vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- och studieverksamhet av nationell betydelse, framför allt inom de ekonomiska, medicinska och rättsvetenskapliga områdena.
Under år 2005 anslogs totalt 97,6 miljoner kronor.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Suzanne Wennberg, dekanus Juridiska fakulteten, tfn 08-16 32 76, e-post
Suzanne.Wennberg@juridicum.su.se
Edvard Söderberg, direktör för Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser, tfn 08-661 52 11
ARC är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms Universitet, och vid invigningen deltar bland annat Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson.
Under dagen ska statsministern också få en presentation av Karolinska Institutets forskning kring demens och åldrande. Presentationen kommer att äga rum på Geriatriklab vid Novum i Huddinge under ledning av professor Bengt Winblad.
Program:
12.00- 15.30 Presentation av Geriatriklab vid Novum, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
16.00-16.40 Statsminister Göran Persson inviger Äldreforskningens hus, Gävlegatan 16.
Kontaktinformation
För frågor kontakta:
Lotta Liliedahl, informatör Äldreforskningens hus, telefon 08-690 58 06,
mobil 073 – 775 88 37 e-post lotta.liliedahl@aldrecentrum.se.
Bengt Winblad, professor vid Institutionen Neurotec, Karolinska Institutet. mobil 070-632 67 71, e-post Bengt.Winblad@neurotec.ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare Karolinska Institutet,
telefon 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.
Om resultaten, framtagna av ett internationellt forskarlag på KTH, visar sig hålla i försök utanför laboratoriet kan det innebära stora minskningar i bränsleförbrukning för bland annat flygindustrin.
Men även för många andra tekniska applikationer kan upptäckten innebära stora kostnadsbesparingar genom att luftmotståndet kan minskas på ett enkelt och energisnålt sätt. Resultaten har publicerats i den ansedda tidskriften Physical Review Letters och rönt internationell uppmärksamhet.
– Upptäckten är revolutionerande för fysiker som arbetar med strömningsmekanik, eftersom den går emot den vedertagna uppfattningen att en ojämn yta endast kan tidigarelägga omslaget till turbulens, säger Jens Fransson, en av forskarna i forskarlaget.
Ytterligare en fördel med den nyupptäckta metoden är att den är passiv – den kräver inget mer arbete än just rätt placerade ojämnheter i ytan för att förhindra onödig uppkomst av turbulens. Många tidigare metoder för att minska det totala luftmotståndet har gått ut på att i efterhand eliminera den turbulens som uppstått.
I vindtunnelexperimenten på institutionen för mekanik vid KTH har forskarna skapat hastighetsvariationer i strömningens tvärriktning genom att placera små cylinderformade element på en yta. Detta dämpar tillväxten av instabiliteter och fördröjer den laminära strömningens övergång till turbulens.
Plasmafysik, laserteknik och magnetohydrodynamik är ytterligare exempel på områden där den bakomliggande fysikaliska mekanismen skulle kunna vara intressant.
Kontaktperson: Dr. Jens Fransson, KTH Mekanik, 08-790 61 93, jens.fransson@mech.kth.se
Övriga deltagande forskare: Prof. Alessandro Talamelli, Il Facoltà di Ingegneria, Universitetà di Bologna, Italien, Dr. Luca Brandt, KTH Mekanik, Stockholm, Docent Carlo Cossu, LadHyX, CNRS Ecole Polytechnique, Frankrike.
