Lotta gör ett eget schema som får henne att känna sig både produktiv och ”vanlig”. Veras tid i skolan tar aldrig slut och hon strävar efter att hela tiden fylla på med erfarenheter. Jonna beskriver hur hon ibland försöker stanna upp och inte tänka på allt som hon känner att hon borde göra. Love saknar klasskamrater som gör samma sak som han gör, den egna studietiden får honom att känna sig utanför.
Jutta Balldins avhandling i pedagogik vid Stockholms universitet handlar om skoltidens villkor, som några gymnasieelever tolkar och beskriver dem. Eleverna går på tre olika gymnasieskolor vars gemensamma drag är att de erbjuder självständiga studier, alltifrån enstaka projekt inom ett annars förutbestämt schema till heltidsstudier på distans. Dessa ”erbjudanden” skapar nya möjligheter, men drar också fram och synliggör kulturella ”tidslinjer” som eleverna inte reflekterat över tidigare, och som de plötsligt inser betydelsen av.
Avhandlingen ringar in en mångtydig tid i skolan, en tid som både bejakar temporal självständighet och elevernas anpassning till kulturella tidsnormer. Eleverna ser och är medvetna om dessa olika ”kulturella uppmaningar” och hanterar dem som utmaningar de måste lösa, eller som erbjudanden om att faktiskt kunna skapa nya rytmer, nya sätt att vara, i skolan och i livet.
Doktorsavhandlingens titel: Kulturell tid och individuella rytmer. Gymnasieelever om tidens pedagogiska villkor
Disputationen äger rum fredagen den 10 februari kl. 10.00 i William-Olssonsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är docent Eva Alerby, Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Jutta Balldin kan nås på telefon 08-16 39 71, 0708-63 28 62 alternativt e-post jutta@ped.su.se
I början av 1990-talet kom den svenska ekonomin in i en lågkonjunktur. De efterföljande negativa ekonomiska och sociala konsekvenserna i storstäderna upplevdes som alltmer omfattande och akuta. Boendesegregationen fördes upp på den politiska agendan och den 2 december 1998 tog riksdagen beslut om ett för landet nytt politikområde: den svenska storstadspolitiken. Ett områdesbaserat utvecklingsprogram, det lokala utvecklingsavtalet, initierades som ett instrument för att bryta segregationen i landets storstadsregioner. Åtgärder kom att riktas till utsatta bostadsområden. Syftet med Camilla Palanders avhandling har varit att studera om detta är en fungerande politisk strategi för att minska boendesegregation.
I avhandlingen granskas förhållandet mellan den områdesbaserade politiska ansatsen och det politiska målet att bryta segregationen. Möjligheter och begränsningar med ett områdesbaserat arbetssätt identifieras och utifrån detta diskuteras den områdesbaserade politikens potential att uppnå målet. Dokumentstudier och intervjuer har genomförts för att undersöka synen på segregation, dess orsaker och eventuella lösningar inom den statliga politiken, bland forskare och tjänstemän. Tjänstemäns praktiska erfarenheter av att arbeta områdesbaserat och i samverkan studeras. Genom en kvantitativ analys presenteras situationen i fyra utsatta bostadsområden och den områdesbaserade politikens selektivitet undersöks. Studieområden är Husby och Tensta i Stockholms kommun samt Hjällbo och Norra Biskopsgården i Göteborgs kommun.
Resultaten visar att en områdesbaserad politik har potential att påverka förhållanden i de utsatta bostadsområdena; för att förbättra boendemiljö, individers och hushålls levnadsförhållanden och utveckla arbetsmetoder.
– Det finns alltså skäl att bedriva områdesbaserad politik, och det behövs åtgärder i de utsatta bostadsområdena. Men att en områdesbaserad politik bryter segregationen verkar inte troligt, säger Camilla Palander.
Kontaktinformation
Mer information: Camilla Palander, 073-646 63 09 eller camilla.palander@ibf.uu.se
De solceller som finns på marknaden idag är till största delen gjorda av kisel och för dyra för att konkurrera med annan elproduktion. Vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, pågår utveckling av tunnfilmssolceller med potential att nå låg tillverkningskostnad. Det aktiva halvledarmaterialet i denna typ av solcell är CIGS (kopparindiumgalliumdiselenid). I standardstrukturen ingår även ett tunt skikt av kadmiumsulfid.
Samtliga tunna filmer i solcellen, förutom kadmiumsulfiden, beläggs med hjälp av olika vakuummetoder. Kadmiumsulfiden, däremot, beläggs med en våtkemisk metod där substraten doppas i ett bad. Charlotte Platzer-Björkman har lyckats byta ut kadmiumsulfiden mot miljövänligare material, nämligen zinkoxysulfid och zinkmagnesiumoxid. Svavel- och magnesiumhalten i materialen har justerats med hjälp av elektronspektroskopi för att nå optimal prestanda.
Genom att använda en vakuummetod kallad ”atomic alyer deposition” för de nya kadmiumfria skikten kan också processtiden kortas eftersom man slipper bryta vakuum.
– Den höga prestanda vi uppnådde med dessa kadmiumfria solceller öppnar för både miljövänligare och bättre solceller, säger Charlotte Platzer-Björkman.
Kontaktinformation
För frågor om avhandlingen: Charlotte Platzer-Björkman, 018-471 31 20, 0702-669 086 eller charlotte.platzer@angstrom.uu.se
Ilan Chabay kommer från USA och startade 1983 the New Curiosity Shop i San Francisco. Där har han bland annat tagit fram pedagogiskt material för lärande i naturvetenskap. Nu blir han professor i Göteborg i ämnet hur vetenskap och allmänhet kan närma sig varandra, med särskild inriktning på naturvetenskap. Det är innebörden i professuren med det engelska namnet ”Public Learning and Understanding of Science”, PLUS.
Tanken med professuren är att starta vetenskapliga studier på området att göra naturvetenskaplig forskning mer synlig och lättillgänglig för en bredare publik och att underlätta kommunikationen mellan allmänhet och vetenskap. En utgångspunkt är att alla människor behöver en grundläggande förståelse för naturvetenskap och dess koppling till samhället för att kunna delta i beslutsprocesserna i ett demokratiskt samhälle.
– Det skall bli oerhört roligt att få arbeta i Göteborg. Här pågår redan mycket spännande inom vetenskapskommunikation och populärvetenskap. Jag hoppas kunna bli en katalysator i det fortsatta arbetet, som till exempel skapandet av ett forskningscentrum, säger Ilan Chabay.
Ett sådant centrum för forskning om vetenskapskommunikation planeras redan av rektorerna för Chalmers och Göteborgs universitet. Professuren har inriktning på naturvetenskap men centret ska fungera som en plattform för alla intresserade forskare, oavsett vetenskapsområde.
Ilan Chabay har bland annat ett förflutet som forskare vid U.S. National Institute of Standards and Technology. Han har varit knuten till Exploratorium, San Franciscos vetenskapscentrum, och är VD för the New Curiosity Shop. Han är en ofta anlitad föredragshållare, kursarrangör och inspiratör på skolor och universitet runt om i världen. Han talar ännu så länge inte svenska men är fast besluten att lära sig. Till sommaren flyttar han hit med familjen.
Installationsföreläsningen hålls i Göteborg, i samband med hundraårsfirandet av Victor Hasselblads födelse onsdagen den 8 mars. Vid detta tillfälle kommer också Dr Buzz Aldrin, professor Ingemar Ernberg och redaktör Sören Gunnarsson att föreläsa och en staty av Victor Hasselblad att avtäckas.
Hasselbladstiftelsen skapades av Victor Hasselblad, som var en framgångsrik fotograf, affärsman och uppfinnare. Han utvecklade de kameror som bär hans namn.
En presskonferens kommer att hållas den 8 mars kl 13.00 i Hasselblad Center, Göteborgs Konstmuseum på Götaplatsen.
Anmälan till presskonferensen: VH100@hasselbladfoundation.org
Mer information om evenemanget samt pressmaterial finns på Hasselbladsstiftelsens sida http://www.hasselbladfoundation.org
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Margareta Wallin, prorektor, Göteborgs universitet, tel: 031-773 1145, 0733-30 95 90,
e-post: M.Wallin@zool.gu.se
Bengt Nordén, professor i fysikalisk kemi, Chalmers tekniska högskola, tel 031-772 3041,
e-post: norden@chalmers.se
Bo Myhrman, verkställande direktör, Hasselbladstiftelsen, tel: 031-743 73 05,
e-post: bo.myhrman@hasselbladfoundation.org
Birgitta Bergenholtz, projektledare, Hasselbladstiftelsen, tel: 031-778 21 52
e-post: bb@hasselbladfoundation.org
Bild på Chabay kan laddas ner från:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/index.jsp
Fotograf är Jan-Olof Yxell, Chalmers
Önskar någon komma i kontakt med Ilan Chabay, var god ring Åke Pettersson, 0703-19 44 53
Salamandern är unik bland ryggradsdjuren eftersom det lilla groddjuret kan återskapa stora kroppsdelar, såsom ben, svans och hjärtmuskulatur. Andra ryggradsdjur kommer inte längre än till att kunna reparera vissa vävnader. En viktig fråga inom regenerationsbiologin är varför andra ryggradsdjur saknar den regenerationsförmåga som salamandern uppvisar.
Hos salamandern formas ett så kallat blastem efter en skada. Blastemet är en klump av celler som ger upphov till den nya kroppsdelen. Hittills har man inte vetat vilka celler ger upphov till blastemet. Men nu har en grupp forskare vid Karolinska Institutet lyckats identifiera en stamcellspopulation i skelettmuskulaturen i salamanderns fram- och bakben, och visat att denna stamcellspopulation är viktig för blastembildningen. Förut trodde man att salamandern saknade stamceller i skelettmuskulaturen.
– Det intressanta är att motsvarande stamcellspopulation existerar även hos andra ryggradsdjur. Dessa stamceller aktiveras till exempel hos däggdjur när skadad muskulatur ska repareras, säger András Simon, gruppledare vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Det finns alltså stora likheter mellan salamanderns regenerationsprocess och däggdjurens muskelreparation. Men hos salamandern ger muskelstamceller upphov till många olika typer av vävnader medan de bara bygger upp muskelmassa hos däggdjur.
– Forskning på salamanderns muskelstamceller kan i framtiden leda till nya vägar att göra muskelreparationen mer effektiv hos däggdjur, och därmed också hos människan. Vi har nu fått ett verktyg att inleda ett liknande regenerationsmekanism hos däggdjur som man ser hos salamandern, säger Andras Simon.
Fotnot: Forskningen är utförd på den rödprickiga amerikanska vettensalamandern.
Publikation: “Salamander limb regeneration involves the activation of a multipotent skeletal muscle satellite cell population” av J.I. Morrison, S. Lööf, P. He, A. Simon, Journal of Cell Biology, 30 januari 2006.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Doktor András Simon, tel 08-524 870 20, mobil 0739-044040, e-post andras.simon@ki.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd, tel 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.
Sara Tyskeng vid Avdelningen för Industriell miljöteknik firas vid sin disputation som den tusende doktorn vid Linköpings tekniska högskola sedan starten 1969. Hennes avhandling handlar om vilka miljöfrågor som diskuteras vid beslut om kommunala energi- och avfallssystem. Studierna omfattar 55 biobränsleeldade energianläggningar och fem anläggningar för avfallsförbränning.
Under 1990-talet fördes en politik som bland annat syftade till att konvertera energianläggningar från olja till biobränslen. Det politiska syftet var att minska klimatpåverkan och oljeberoende. Men det som togs upp i tillståndsansökningarna var huvudsakligen kortsiktiga, lokala aspekter.
– Lokala utsläpp var den stora frågan, medan resursproblemet inte alls diskuterades – till exempel hur råvaran skulle räcka till, säger Sara Tyskeng.
Hennes slutsats är att problemen ligger inbyggda i systemet. Kommunernas energi- och avfallsplaner har låg status och har ingen styrande effekt på utvecklingen. De tillståndsgivande myndigheterna – länsstyrelser och miljödomstolar – får enligt lag inte fatta beslut på grunder som rör annat än själva anläggningen. De får inte heller ställa krav på tredje part, till exempel ett skogsbolag som säljer flis eller ett åkeri som står för transporterna.
I den mån några mer övergripande frågor togs upp i processen så kom de från allmänheten vid samrådsmöten. Men när dessa möten hålls har processen kommit ganska långt, och det är ofta glest i bänkraderna.
Idag beaktas de lokala planerna sällan av prövningsmyndigheterna. I avhandlingen föreslås att de ges en högre status som styrinstrument, och knyts till tillståndsgivningen. Myndigheterna bör också vidga perspektivet på miljöfrågorna.
Avhandlingen heter Environmental assessments of projects and local plans in the energy and waste sectors in Sweden – practice and potential for improvement. Den läggs fram fredag 10 februari 2006 kl 13.15 i sal Planck, Fysikhuset, Linköpings universitet Campus Valla. Opponent är Dr. Lone Kørnøv, Ålborg universitet, Danmark.
Kontaktinformation
Sara Tyskeng nås på tel 013-282781, mobil 070-6673239, e-post sarty@ikp.liu.se.
Typ 1-diabetes (T1D), även känt som ungdomsdiabetes, är en vanlig kronisk autoimmun sjukdom som drabbar allt fler människor. Sjukdomen är beroende av många gener och miljöfaktorer, vilket gör den väldigt komplex och svårstuderad. Användandet av djurmodeller är därför ett viktigt redskap vid identifiering och beskrivning av funktionen hos gener som ligger bakom de patologiska processerna. Musmodellen NOD (non-obese diabetic) för T1D utvecklar spontant en autoimmun sjukdom som liknar human T1D. Många gener som visat sig bidra till diabetesutveckling hos NOD-musen utgör också kandidatgener för den humana sjukdomen. Bland dessa finns Cytotoxic T lymphocyte-associated antigen 4 (Ctla-4) som är en väl utforskad molekyl som hämmar T-lymfocyters aktivitet. Den är också kopplad till många andra autoimmuna sjukdomar både hos människan och i djurmodeller. Trots att man har stor kunskap om denna T-cellsreglerande molekyl vet man inte hur den bidrar till sjukdomsutveckling.
I tidsskriften Diabetes visar en forskargrupp ledd av professor Dan Holmberg vid Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, Umeå universitet att det defekta uttrycket av CTLA-4 i NOD, som tidigare rapporterats av samma grupp, styrs dels av Idd3 (IL-2) genen på kromosom 3 och dels av en tidigare okänd gen, Ctex på kromosom 1. Det defekta uttrycket av CTLA-4 i NOD-musen kan till viss del normaliseras genom att IL-2 injiceras. Dessa fynd ger ökad insikt i de mekanismer som ligger bakom uppkomsten av diabetes i såväl NOD-musen som hos människa.
M. Lundholm, V. Motta, A. Lofgren-Burstrom, N. Duarte, M.-L. Bergman, S. Mayans, and D. Holmberg
”Defective Induction of CTLA-4 in the NOD Mouse Is Controlled by the NOD Allele of Idd3/IL-2 and a Novel Locus (Ctex) Telomeric on Chromosome 1 E” publ 27 jan, 2006-01-27
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Dan Holmberg vid Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik på telefon 090-785 27 02, mobiltelefon 070-634 16 89 eller e-post dan.holmberg@medbio.umu.se.
EU-projektet har namnet ”Play with Water: Introducing Ecological Engineering to Primary School to Increase Interest and Understanding of Natural Sciences”. Målet är att länderna gemensamt ska utveckla läromedel och demonstrationsmaterial inom naturvetenskap för grundskoleelever.
Från Sverige deltar forskare från Mittuniversitetet, företag, organisationer och skolor i Västernorrland – Regnbågen Fisk, Geresta skolan, Älandsbroskolan, Nordviks Lantbruksgymnasium, samt Technichus.
– För att nå dit vi vill med projektet är det en förutsättning att det sker i samarbete mellan skolor och organisationer. Vi måste arbeta tillsammans för att skapa undervisningshjälpmedel som är intressanta, kostnadseffektiva och varaktiga, konstaterar Nils Ekelund som är professor i växtfysiologi, och projektets svenske koordinator, i vid Mittuniversitetet.
Det handlar alltså om att väcka intresse och förståelse bland barn och ungdomar för hur, det för alla livsnödvändiga, samspelet mellan natur och samhälle ser ut. Kunskaper om sådant såsom människans plats i naturens kretslopp, hur avloppsvatten och föroreningar påverkar den globala vattentillgången, hur organiskt avfall tas om hand av naturen, samt hur man hanterar avfallsåtervinning. Centrala och viktiga kunskaper för framtiden.
– Vid mötet diskuterade vi bland annat hur man skulle kunna designa klassrumsmodeller av ekosystem som är enkla att använda och underhålla och som kan användas tillsammans med uppgiftsorienterade läromedel, samt hur man skulle kunna arbeta aktivt med öppna Internet-plattformar där eleverna kan diskutera och utbyta information med varandra, med forskare, med näringslivsföreträdare och med globala miljöorganisationer, berättar Nils Ekelund.
Man hoppas också på att utvecklad naturvetenskaplig grundskoleundervisning ska locka fler ungdomar till fortsatta studier, och även forskning, på området.
– Det är ett otroligt spännande område och jag är dessutom övertygad om att arbetsmarknadens behov av kompetens inom det naturvetenskapliga området kommer att öka kraftigt i framtiden, avslutar Nils Ekelund.
Under dagen besöktes Geresta skolan i Härnösand, som också är en miljöcertifierad skola, och de utländska delegaterna blev mycket imponerade av vad de fick se.
Kontaktinformation
Professor Nils Ekelund, Mittuniversitetet, 060-148707, 070-2291707.
Sambandet mellan rökning och för tidig förlossning, före graviditetsvecka 37, är känt sedan tidigare. Men i sin avhandling ”Smoking and Pregnancy” visar gynekologen Nina Kyrklund-Blomberg att det föreligger ett dosberoende samband mellan antalet rökta cigaretter per dag och risken för förtidsbörd. Sambandet är starkare när förlossningen spontant kommer i gång för tidigt (med värkar eller vattenavgång), än då förlossningen sätts igång på konstgjord väg.
– Förtidsbörd är idag den största risken för nyföddhetsdöd och har kopplats till ett antal olika riskfaktorer, bland annat till infektioner, socio-ekonomiska och genetiska förhållanden. Eftersom rökning trots allt är något som borde kunna åtgärdas är även den konstaterade måttliga riskökningen intressant att diskutera, säger Nina Kyrklund-Blomberg.
Att moderkakan lossnar är en allvarlig men sällsynt komplikation vid graviditet. I genomsnitt leder cirka tio procent av fallen till dödföddhet eller nyföddhetsdöd. Mammor som röker under graviditeten löper dubbelt så stor risk att drabbas av moderkaksavlossning. Nina Kyrklund-Blomberg visar i sin avhandling att moderkaksavlossning vid rökning är särskilt farlig, eftersom risken för dödlig utgång för fostret och det nyfödda barnet ökar med cirka 70 procent.
I avhandlingen visas även att elasticiteten i fostrets aorta eventuellt kan förändras vid rökning. Det diskuteras om den typen av kärlförändringar skulle kunna påverka hälsan senare i livet, vilket i så fall är ännu ett argument mot rökning i samband med graviditet.
Avhandling: ”Smoking and pregnancy, with special reference to preterm birth and the feto-placental unit”. Disputation fredag 27 januari 2006, kl 9.00, Aulan, Danderyds sjukhus.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Gynekolog Nina Kyrklund-Blomberg, överläkare vid kvinnokliniken på Danderyds sjukhus, forskare vid Karolinska Institutet, tel 070-6465459, e-post nina.kyrklund@ds.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd tel 08-524 83895, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
– Tack vare donationen kan vi bygga upp utbildning och forskning inom ett område som tyvärr har varit akademiskt eftersatt i Sverige i jämförelse med till exempel USA och Storbritannien. Mode, som inrymmer ett tvärvetenskapligt brett spektrum av discipliner, bland annat konstvetenskap, sociologi, historia och företagsekonomi, kan på detta sätt förenas inom ett ämne, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet.
Anslaget ska huvudsakligen användas till finansiering av en professur i modevetenskap, en extratjänst (postdoktor, forskarassistent, gästforskare eller gästprofessor) samt doktorandstöd. Under våren kommer professuren i modevetenskap att utlysas. Utbildning i ämnet etableras formellt från och med hösten 2006. Stockholms universitet blir därmed först i den internationella akademiska världen att införa mode som ämnesdisciplin.
Kopplingen mellan mode som kulturyttring och mode som marknadsekonomisk faktor ska belysas inom ramarna för det nya ämnet. Betydelsen av entreprenörskap inom modevärlden kommer också att framhållas.
– Målgruppen för utbildningen är studenter inom både humaniora och samhällsvetenskap. Bland de sökande kommer det säkerligen att finnas de som redan arbetar med och de som framtida ambitioner inom mode- och klädbranschen, men vi ser att många fler har behållning av att läsa detta ämne inom ramen för sin utbildning, säger Kerstin Dahlbäck, professor i litteraturvetenskap.
För ytterligare information kontakta:
Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, tfn 08-16 22 71, mobil 0733-669 169, e-post rektor@su.se
Kerstin Dahlbäck, professor i litteraturvetenskap och tidigare dekan vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, tfn mobil 070-777 47 63, e-post kerstin.dahlback@littvet.su.se
Sten Wikander, Familjen Erling-Perssons stiftelse, tfn 08-641 50 23
Varje år sker ungefär 150 naturkatastrofer med cirka 63 000 dödsoffer och 125 miljoner drabbade människor.
– I och med de stora förluster dessa katastrofer orsakar måste katastrofhjälpen ges till de som behöver den bäst. Det är därför viktigt att vara medveten om att media har en påverkan på besluten om statlig katastrofhjälp, säger Thomas Eisensee.
Thomas Eisensee och medförfattaren David Strömberg, båda vid Institutet för Internationell Ekonomi, har undersökt hur TV-nyheter påverkade tilldelningen av amerikansk statlig hjälp till naturkatastrofer i utvecklingsländer mellan 1968-2002.
Att fastställa medias påverkan är svårt eftersom medias bevakning av katastrofer och beslut om katastrofhjälp kan motiveras av samma bakomliggande faktorer, exempelvis hur allvarlig katastrofen är. Detta problem har forskarna löst genom att använda förekomsten av andra nyhetshändelser som skett samtidigt som katastrofen, som de Olympiska Spelen eller rättegången mot OJ Simpson. Dessa händelser har ingen koppling till hjälpbehovet hos de drabbade men påverkar medias beslut om hur man bevakar katastrofen. På så sätt kan forskarna fastställa ett orsakssamband mellan medias bevakning och katastrofhjälp.
Enligt forskarna kräver en katastrof som inträffar under de Olympiska Spelen tre gånger så många dödsoffer som en katastrof på en vanlig dag för att ha samma möjlighet till statlig hjälp. Katastrofer som inträffar samtidigt med andra stora nyhetshändelser, som rättegången mot OJ Simpson, kräver mer än sex gånger så många dödsoffer än om de sker under perioder av nyhetstorka.
– När det redan finns många stora nyheter att berätta om, lyfts nyheter om katastrofer i utvecklingsländer ut från nyhetsprogrammen på grund av platsbrist. Detta minskar i sin tur sannolikheten att den amerikanska staten ger hjälp, säger Thomas Eisensee.
Avhandlingen innehåller även två essäer om finanspolitik och pensionsavgång.
Avhandlingens titel: Essays on Public Finance: Retirement Behavior and Disaster Relief.
Mer information: Thomas Eisensee nås på tfn 070-482 47 45, 08-16 31 02, e-post Thomas.Eisensee@iies.su.se
Vissa organs yta täcks av ett slemlager vars uppgift bland annat är att skydda kroppen från bakterier och andra skadliga partiklar. Slemmet fångar upp de skadliga ämnena och transporterar bort dem. Slemlagret består av proteiner, så kallade muciner. I en artikel publicerad i januari-numret av tidskriften Nature Structural & Molecular Biology visar forskare vid Sahlgrenska akademin och Svenskt NMR-centrum på Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet hur vissa mucin-proteiner är fästa i cellerna på luftvägarnas och tarmarnas yta. De har upptäckt att dessa muciner, med hjälp av en tidigare okänd biokemisk mekanism, kan klyva sig själva. Mekanismen kallas auto-proteolys.
I artikeln visas att vissa mucinmolekyker sitter fast i ytcellerna på lungorna och tarmarna.
– Vi visar vidare att dessa mucinmolekyler är kluvna. Den ena delen sitter fast i cellen. Den andra kan förankra slemmet samtidigt som den kan följa med det slem som transporteras bort. För att detta ska fungera måste de två delarna hållas ihop efter klyvning, men med svagare krafter. Denna mekanism leder till att de cellförankrade mucinerna kan ’gå av’ på ett kontrollerat sätt när krafterna på slemlagret blir för stora. På så sätt underlättar slemmolekylerna frigörandet av slem utan att de yttersta cellerna på lungorna slits sönder när man till exempel hostar, säger professor Torleif Härd som tillsammans med professor Gunnar C. Hansson leder de forskargrupper som gjort upptäckten.
Forskarna tror dessutom att mekanismen har en annan viktig funktion, nämligen att känna av vad som händer på slemhinneytorna och signalera den informationen in i de underliggande cellerna.
– Det har tidigare inte funnits några förklaringar till hur händelser i slemlagret längs lung- och tarmytor rapporteras tillbaka till de celler som utsöndrar vätska och producerar muciner. Vi föreslår nu en mekanism för hur händelser i slemmet på utsidan av cellerna kan signaleras till cellernas insida så att dessa kan svara på detta, säger Torleif Härd.
Forskningsresultaten kan vara viktiga för förståelsen av försvaret vid infektioner och vissa sjukdomar, till exempel cystisk fibros.
– Vid cystisk fibros saknas en kanal för vätska, vilket gör att slemlagret faller ner och fastnar på de underliggande cellerna. Detta leder förmodligen till en kraftig aktivering av den föreslagna sensormekanismen och kan vara del i orsaken till den massiva ökningen av slemmängderna som patienter med cystisk fibros eller andra kroniska lungsjukdomar får, säger Gunnar Hansson.
Tidskrift: Nature Structural & Molecular Biology
Artikelns titel: Autoproteolysis coupled to protein folding in the SEA domain of the membrane-bound MUC1 mucin
Författare: Bertil Macao, Denny G. A. Johansson, Gunnar C. Hansson och Torleif Härd
Läs artikeln: www.nature.com/nsmb
Kontaktinformation
Professor Torleif Härd, institutionen för biomedicin, telefon: 031-773 3952, e-post: torleif.hard@medkem.gu.se
Professor Gunnar C. Hansson, institutionen för biomedicin, telefon: 031-773 3488, e-post: gunnar.hansson@medkem.gu.se
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Tidigare hade religiösa och andra etiska föreställningar varit styrande. Hägerström bidrog i hög grad till att skilja rättsvetenskapen från religionen och moralen. Hans tankar blev grundläggande för den så kallade uppsalaskolan, som utgör den svenska rättsteorins enda avgörande internationella bidrag.
Max Lyles genomlyser i sin nyligen framlagda avhandling i juridik vid Stockholms universitet Hägerströms teorier om rätt, juridik och rättsvetenskap ur ett rättshistoriskt och filosofiskt perspektiv.
Resultatet av denna systematiska analys är, bland annat, att tidigare forskningsresultat, som betonat Hägerströms sociologiska ansatser eller kritiserat rättsteorins politiska implikationer, sätts i fråga. Lyles framhäver i stället Hägerströms insatser som vetenskapsteoretiker och inordnar honom i den rättspositivistiska tradition som han så skarpt kritiserat. Hägerström förkastade nämligen inte rättspositivismen. Genom sin kritik ville han tvärtom stärka rättspositivismens vetenskaplighet.
Doktorsavhandlingens titel: A Call for Scientific Purity: Axel Hägerstöm´s Critique of Legal Science
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
För att läsa hela abstractet, kontakta Max Lyles som då e-postar abstracten på engelska och svenska.
Kontaktinformation
Max Lyles nås på tel 08-674 70 39, 073-655 33 06 eller e-post: max.lyles@juridicum.su.se
Kommissionens förslag till nytt tjänstedirektiv och kraven på ökad arbetskraftsinvandring till unionen är två exempel på åtgärder för att göra den europeiska arbetsmarknaden öppnare i syfte att öka sysselsättningen. Men många av EU:s medborgare uppfattar en sådan politik som ett hot mot deras sociala trygghet. Den svenska debatten i anslutning till Vaxholmskonflikten är bara ett exempel på detta.
Genom den så kallade Lissabonstrategin har EU föresatt sig att bli världens ledande ekonomi före år 2010. Avgörande för EU:s möjligheter att nå detta mål är att fler människor kommer i arbete. En viktig åtgärd för att öka sysselsättningen i Europa är, enligt många bedömare, att göra den europeiska arbetsmarknaden mer gränslös, både genom att undanröja kvarvarande inre gränser och öppna upp de yttre för arbetskraftsinvandring. EU:s arbete med att öka öppenheten försvåras dock av medlemsländernas olika historiska traditioner och av den oro som finns hos många medborgare för hur öppnare gränser ska påverka deras välfärd.
Frågan om en gränslös europeisk arbetsmarknad är uppenbarligen förknippad med många problem såväl som möjligheter. Är en sådan arbetsmarknad alls möjlig och önskvärd? Innebär Vaxholmskonflikten slutet för den svenska modellen? Kan en ökad arbetskraftsinvandring vara lösningen på Europas demografiska problem? Är EU:s strikta asylpolitik ett sätt att reglera den informella arbetsmarknaden i unionen? Leder ökad öppenhet på arbetsmarknaden till ökad främlingsfientlighet? Detta är några av de frågor som diskuteras och besvaras i 2006 års upplaga av Europaperspektiv med titeln En gränslös europeisk arbetsmarknad?
Bakom den nionde årgången av Europaperspektiv står de tre universitetsnätverken för Europaforskning i ekonomi, juridik och statskunskap.
Boken presenteras vid ett öppet och kostnadsfritt seminarium där de medverkande författare diskuterar olika aspekter av frågan om en gränslös europeisk arbetsmarknad som hot och möjlighet. Moderator är Erika Bjerström, journalist. Därefter inbjuds till debatt med samtliga närvarande.
Tid: Onsdagen den 1 februari, kl. 14-17.
Plats: Norra Latin, Stockholm konferenscenter, Drottninggatan 71B.
Anmälan: via e-post till karl-oskar.lindgren@statsvet.uu.se
Kontaktinformation
Mer information om seminariet: http://www.europaperspektiv.se/seminarium.htm
Mer information om boken: Gustavsson, Sverker, Oxelheim, Lars och Wahl, Nils (redaktörer). En gränslös europeisk arbetsmarknad?- Europaperspektiv 2006. Stockholm, Santérus Förlag.
Redaktionen nås via redaktionssekreterare Karl-Oskar Lindgren, tel: 018-471 37 51, 073-420 42 37 eller via e-post: karl-oskar.lindgren@statsvet.uu.se.
Boken kan köpas via bokhandeln eller direkt från Santérus förlag, webbadress: http://www.santerus.com.
– Produkten i sig är i detta fall inte det primära, men vi har visat att det är möjligt att genomgripande förändra ett enzym för en ny och förutbestämd aktivitet. Det har lyckats genom en kombination av rationell rekonstruktion av enzymets aktiva säte i kombination med molekylär evolution i provrör, säger professor Bengt Mannervik, vid institutionen för biokemi och organisk kemi, som planerat studien.
I alla organismers celler är proteiner involverade i molekylära funktioner av de mest skilda slag; som mottagare för ljus och lukter, för signalöverföring, mekaniskt arbete, kontroll av geners funktion samt för syntes och nedbrytning av kemiska substanser. Trots alla dessa mångskiftande funktioner är det endast en obetydlig del av alla tänkbara proteinstrukturer som kommer till uttryck i levande celler. Med hjälp av hybrid-DNA-teknik och kemiska modifieringar försöker därför forskare runt om i världen framställa helt nya proteiner som kan användas för biotekniska tillämpningar inom bland annat medicin, läkemedelsindustri, skogs- och jordbruk samt livsmedelsproduktion. Forskarna har hittills dock tvingats leta önskvärda proteiner på måfå efter rekonstruktionerna, som efter en nål i en höstack.
Bengt Mannerviks forskargrupp vid Uppsala universitet har i samarbete med Hak-Sun Kims forskargrupp i Korea, omvandlat ett enzym som i människans celler deltar i den normala ämnesomsättningen till ett enzym som bryter ned cefotaxim, ett antibiotikum liknande penicillin. Det humana enzymet kompletterades med delar från det bakteriella enzymet beta-laktamas, som bakterien använder för att bryta ned penicillinliknande antibiotika. Forskarna lyckades därefter isolera bakterier med det nya enzymet och visar att de ökade sin överlevnadsförmåga genom att bryta ned cefotaxim.
– Studien visar att det är möjligt att drastiskt ändra egenskaperna hos ett naturligt protein och att ett enzyms funktioner kan skräddarsys” för nya användningar, säger Bengt Mannervik.
Kontaktinformation
För mer information: Bengt Mannervik, tel: 018-471 45 39, 070-375 66 00 eller via e-post: Bengt.Mannervik@biokemi.uu.se
NMCT arbetar med läkemedelsstudier med särskild fokus på patientrekrytering. Det är ett privatägt företag med ursprung från Göteborgs universitet. Uppdragsgivare är läkemedelsföretag från hela världen. Verksamheten startade 1999 och har idag dotterbolag etablerade i USA och Polen.
Som informationschef på NMCT ansvarar Petra Ljung för bolagets PR- och kommunikationsverksamhet. Hon deltar också i planering och genomförande av läkemedelsstudier. Petra har genom företagets internationella uppdragsgivare skapat många internationella kontakter. Hon ingår även i ledningen.
– Jag ser verkligen fram emot att arbeta på Chalmers, som har ett positivt och välkänt varumärke, säger den nya informationsdirektören. Särskilt spännande är det med bredden med allt från grundutbildning till högklassig forskning. Jag ser det också som positivt med den tydliga förankringen i näringslivet och övriga samhället.
– Informationsarbetet spelar en allt viktigare roll för universitet och högskolor och jag är mycket glad att vi nu kan knyta ännu en mycket kompetent medarbetare till oss inom detta område. Petra Ljung har en bred och samtidigt djup kunskap i området med erfarenhet både från akademin och näringslivet och jag och övriga i rektorsgruppen ser fram emot ett givande samarbete, säger rektor Jan-Eric Sundgren.
Tidigare anställningar
Petra Ljung var anställd som informationschef vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet under åren 1995-2002. Där ingick hon i fakultetskansliets ledning och jobbade mycket med att göra akademins forskning och verksamhet känd bland annat genom olika arrangemang och med tidskriften Corpus som hon startade och också var chefredaktör för.
Hon har också haft ett förflutet som informatör inom GFS Studentservice under åren 1989 – 1995. Där ansvarade hon bland annat för ett antal projekt och arrangemang som t ex ”Göteborg som studentstad” och Valborgsfirandet i Trädgårdsföreningen.
Petra Ljung är 42 år, gift och har en 5-årig son.
Ladda hem bilder på Petra Ljung:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildspel.jsp?version=30057&category=212
Fotograf: Jan-Olof Yxell, Chalmers
Kontaktinformation
Ytterligare information: Petra Ljung, informationschef NMCT tel 031 – 761 65 09, 0708 291 009.
Björn O Eriksson, adm. direktör, Chalmers, 031 – 772 48 49
