När ett av muskelproteinerna, myosin, sätts fast på en yta kan det fortfarande fungera och flytta på sin samarbetspartner, aktin. Dessa två proteiner är huvudkomponenter i kontraktionsprocessen i skelettmuskeln. Hur denna process fungerar är viktigt att förstå bland annat för att kunna behandla muskelsjukdomar. Myosin är ett av de så kallade motorproteinerna. Dess funktion kan liknas vid förbränningsmotorer. Myosin omvandlar kemisk energi från det molekylära bränslet ATP till mekanisk rörelse (förflyttning av aktintrådar). Förutom att dessa molekylära motorer är mycket små, är de dessutom ytterst effektiva. Därför har dessa motorer väckt ett stort intresse inom elektronikbranschen. Fåror i nanometersstorlek tillverkades med hjälp av elektronstrålelitograf på en yta. I dessa fåror har aktintrådarnas rörelse kunde riktas. Användning av riktad rörelse förbättrar den experimentella designen för studier av muskelfunktioner och, dessutom, öppnar en möjlighet att tillverka fabriker i molekylstorlekar där motorproteinerna kan driva ”löpande band” i miniatyr.

Medan motorproteinerna lockar till användning utanför kroppen finns det ett stort behov av tillförsel av hjälpmedel för att reparera diverse skador i kroppen. Implantat av diverse slag har höjt livskvalitet för många patienter men utgör också en potentiell fara. Eftersom kroppen känner igen främmande material och gör sitt yttersta för att eliminera allt som inte hör till kroppen. De flesta material som tillförs kroppen kommer i kontakt med blod. Blodet innehåller ett antal försvarsmekanismer som snabbt blir aktiverade av främmande material, vilket resulterar i bland annat inflammation och bildning av blodproppar. För att undvika kroppens negativa reaktioner kan implantat täckas med kroppens egna substanser. I denna avhandling har en metod för studier av ett skyddsproteins (antitrombin) förfarande i blodplasma vid heparintäkt yta utvecklats. Heparin är ett välkänt medel som förhindrar bildningen av blodproppar. Genom att täcka den främmande ytan med heparin kan proppbildning förebyggas. I ett annat arbete, som ingår i denna avhandling, var ett annat skyddsprotein (faktor H) fastsatt på en yta. Denna åtgärd reglerar ner inflammationsprocesser.

Avhandlingen ”Protein Behaviour at Biomimetic and Nanostructured surfaces” kommer offentligt att försvaras den 17 februari 2006, kl 9.30 i sal V 159, Storken, Stagneliusgatan 14, Kalmar. Opponent är professor Hans Elwing, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Jeanna Klinth
tel: 0480-44 60 82
e-post: jeanna.klinth@hik.se

Forskningsstudien visar att personer som lider av stressrelaterade hälsoproblem såsom långvarig smärta, depression eller ångest ofta har mycket god hjälp av flytbehandling. Resultaten står sig även fyra månader efter behandlingsperioden.
En kontrollgrupp, som inte fick flyta, upplevde ingen förbättring av hälsan. Studien ingår i en serie studier vid Human Performance laboratoriet och är ett forskningssamarbete med Landstinget i Värmland.

De patienter som fick prova på flytbehandlingen hade haft problem med hälsan under lång tid. Flera av dem hade fått diagnosen ”utbrändhet”. De hade olika stressrelaterade symptom som smärta, utmattning, depression och ångest.

– Det här är personer som ofta provat många olika behandlingar tidigare. Det är personer som har allra störst behov av avslappning, men som har svårast att ta till sig avslappningsmetoder. De är så uppe i varv att det inte fungerar, säger professor Torsten Norlander.

Vad är det då som händer när den här patientgruppen får flyta? Det verkar som om flytbehandling är ett effektivt sätt att utlösa kroppens avslappningsrespons. Nivån av stresshormoner sjunker under och efter flytbehandling. Det verkar dessutom som om behandlingen får ökad effekt genom att prolaktin, ett slags ”livskraftshormon” utsöndras i större mängd.

Efter en behandlingsperiod på sammanlagt sju veckor var 22 procent av deltagarna i flytgruppen helt smärtfria och 56 procent upplevde en klar förbättring. 19 procent kände ingen förändring och 3 procent en försämring.

Uppdelat på olika symptom var resultatet följande: 23 procent sov bättre, 31 procent upplevde mindre stress, 27 procent kände mindre ångest och 24 procent blev mindre deprimerade eller kom helt ur sin depression.

Det som verkligen uppmuntrar forskarna är att de goda effekterna finns kvar även fyra månader efter avslutad flytbehandling.

För att vara säkra på att det är själva flytningen som åstadkommer det goda resultatet har forskarna dels haft en kontrollgrupp som inte fått flyta alls, dels haft flytpatienterna uppdelad på två grupper. Den ena gruppen har fått normal uppmärksamhet och uppmuntran, medan den andra har fått extra mycket uppmärksamhet och uppmuntran.
– Man skulle kunna misstänka att det är uppmärksamheten och uppmuntran som ger resultat, och därför ville vi testa att behandla de två flytgrupperna olika. Men det visar sig att det inte är någon skillnad mellan de båda flytgrupperna: de får lika goda resultat. Däremot så upplever kontrollgruppen, som inte fått flyta, inte någon förbättring alls, säger Sven-Åke Bood, doktorand i psykologi och sjuksköterska. Forskningen kring floating ingår i hans kommande doktorsavhandling.

Stress handlar mycket om att vi oroar oss för det som varit och det som ska komma. När en människa istället lyckas befinna sig i ett slags här-och-nu-tillstånd blir det en vila för hjärnan. Forskarna tror att flytbehandling lyckas skapa just det här tillståndet. I en mörk och tyst flyttank skärmas man av från en mängd sinnesintryck. Förutom att hjärnan får vila blir även musklerna avslappnade.

I en av delstudierna har forskarna funnit att det räcker med cirka 12 flytbehandlingar för att uppnå resultat. Den grupp som fick flyta 33 gånger hade endast något bättre smärtlindring och lite bättre blodtryck. Men det verkar som om 12 gånger är tillräckligt för att åstadkomma lindring av ångest, depression och andra stressrelaterade
symptom.

I en annan av delstudierna undersöker forskarna om flytbehandling kan kombineras med samtalsterapi. Hittills verkar det som om patienter som flyter snabbare når goda resultat under terapin. Floating ger en plus-effekt.

Forskningsprojektet, som har pågått sedan 2003, finansieras av Landstinget i Värmland och Centrum för Klinisk Forskning.

Forskningsrönen presenteras i den ansedda amerikanska forskningstidskriften International Journal of Stress Management i maj samt i en facktidskrift för smärtforskning.

Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna: professor Torsten Norlander, tfn 054-700 11 78, 0706-62 11 89 eller 054-700 11 62 sekreterare Inger Jonsson.
Pressbilder finns. Kontakta Christina Celsing, 054-700 10 74, 0708-25 66 77.

I dagens svenska sjukvård genomgår allt äldre personer allt mer avancerade operationer. För att operationerna ska bli framgångsrika är det viktigt att kunna mäta hur bra patientens hjärta fungerar. Bo Nilssons avhandling ”Mitralisklaffringens rörelser registrerade genom matstrupe och bröstkorg” visar att man genom att med ultraljud mäta sammandragnings- och tidig avslappningshastighet hos den vänstra kammaren kan få bra information om funktionen hos kammaren.

– Så kallad ekokardiografi har tidigare mest använts på thoraxkliniker vid hjärtoperationer. Men eftersom det är en ganska enkel metod att använda som kan ge tillförlitliga mätvärden är det önskvärt om den kan spridas och användas även på intensivvårdsavdelningar och av narkosläkare, säger Bo Nilsson.

Fördelen med ultraljudsmätning, förutom enkelheten, är att den jämfört med andra metoder såsom att sätta en kateter i hjärtat är ofarlig för patienten.

– Det är en oblodig undersökning och det är ingen farlig strålning i ultraljudet, säger Bo Nilsson.

Forskning visar att den klassiska M-modetekniken i vissa avseenden är något säkrare än den nyare varianten av ultraljud, vävnadsdopplertekniken, som dock fungerar bättre för att fastställa skeende över tid.

– Det går lätt mode i tekniken, men undersökningen har gett bra resultat med båda metoderna. Så det är bra att kunna använda båda eftersom de har olika fördelar, säger Bo Nilsson.

Undersökningen visar att mätningen görs med bäst resultat genom bröstkorgen. Men om det inte går, som under operation då patienten är steriltvättad, kan mätningen göras genom matstrupen.

– Normalt använder man ett medelvärde av fyra mätpunkter, men genom matstrupen fann vi att en av dessa mätpunkter var mindre tillförlitlig. De övriga tre ger dock ett bra resultat, säger Bo Nilsson.

Avhandlingen visar även att sammandragningshastigheten i kammaren hos barn beror på ålder och kroppslängd, medan den hos vuxna mest beror på kroppslängden. Avslappningshastigheten hos barn hänger tätt samman med hjärtfrekvensen som är beroende av barnets ålder. Hos vuxna finns ett starkt samband mellan hastigheten och åldern.

– Vi har tagit fram formler för M-modetekniken som gör att man kan se om till exempel en 70-åring som kommer in med andningsproblem har ett normalvärde vid ultraljudsundersökning av hjärtat. Då kan man eventuellt utesluta att det är hjärtat som är orsaken till andfåddheten och man kan gå vidare i undersökningen, säger Bo Nilsson.

Avhandling: ”Mitralisklaffringens rörelser registrerade genom matstrupe och bröstkorg”, Bo Nilsson, Institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:

Bo Nilsson, tel 054-524 103 eller mobil 070-627 98 40, e-post bo.k.nilsson@telia.com

Pressekreterare Katarina Sternudd, tel 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se

Studien är ett internationellt samarbete mellan ett stort antal svenska och amerikanska universitet, däribland Karolinska Institutet och University of Southern California (USC). Studiematerialet har varit samtliga deltagare i tvillingregistret som var 65 år eller äldre 1998, det år då studien startade. Av dessa visade 392 par tecken på Alzheimers hos åtminstone en tvilling.

Genetisk risk för Alzheimers var samma för män och kvinnor efter ålderskontroll. Tidigare skattningar av risken för att drabbas av Alzheimers har varierat mycket, varvid de högsta skattningarna ibland tagits emot med skepticism. Studien ger också anledning till tvivel när det gäller den tidigare åsikten att det finns två former av Alzheimers, den ”familjära” med genetiska rötter och den ”sporadiska” med miljöorsaker.

– Det innebär inte att miljön är oviktig. Miljön kan vara relevant inte enbart för om utan också för när man får sjukdomen. Man kan heller inte gå från dessa resultat till en enskild person, säger Margaret Gatz, professor vid USC som lett studien tillsammans Nancy Pedersen, professor vid Karolinska Institutet.

Även monozygota tvillingar som delar samtliga gener, skiljer sig åt när det gäller sårbarhet. Studien fann endast 45 procents överensstämmelse för monozygota manliga tvillingpar. Det innebär att av alla par av vilka en tvilling har Alzheimers, kommer 55 procent av de friska tvillingarna antingen aldrig att få sjukdomen eller att utveckla den sent i livet.

Studien har genomförts med ekonomiskt stöd från National Institute on Aging och Alzheimer’s Association i USA.

Publikation:
“The Role of Genes and Environments for Explaining Alzheimer’s Disease”
Margaret Gatz, PhD; Chandra A. Reynolds, PhD; Laura Fratiglioni, MD, PhD; Boo Johansson, PhD; James A. Mortimer, PhD; Stig Berg, PhD; Amy Fiske, PhD; Nancy L. Pedersen, PhD
Archives of General Psychiatry, a journal of the American Medical Association, februari 2006

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Nancy Pedersen, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, tel 08-524 874 18, e-post Nancy.Pedersen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tel 08-425 838 95, mobil 070-224 38 96, e-post katarina.sternudd@ki.se

Tobak är orsak till den största enskilda utgiftsposten inom Svensk sjukvård idag. Totalt förbrukar tobakens skadeverkningar cirka 8 procent av alla sjukvårdsresurser. Vart fjärde nyinsjuknande och vart tredje dödsfall i cancer bland män beror på tobaken. Det finns alltså både humanitära och ekonomiska skäl till att minska antalet rökare i landet.

Samtidigt gäller det att finna en balans när det gäller individens frihet och samhällets intresse av tobakskontroll. Professionell rådgivning per telefon är ett sätt att ge rökare möjlighet att själva diskutera hur de bäst hanterar sitt tobaksbruk.

I maj 1998 öppnade Centrum för folkhälsa i Stockholm en telefonlinje bemannad av professionella rökavvänjare, som kan nås från hela landet utan kostnad för den hjälpsökande. I sin avhandling visar nu Tanja Tomson att SRL är en kostnadseffektiv metod som ökar chansen till tolv månaders rökfrihet signifikant. Viktiga faktorer som ytterligare kan förbättra rökfriheten är stöd från vårdpersonal, användning av nikotinläkemedel och frånvaro av nedstämdhet eller stress.

Kostnaden per vunnet levnadsår för SRL är uppskattad till 3000-4000 kronor. Motsvarande kostnad för antirökkampanjer är 9 700 kronor och för allmänläkares rådgivning 9 000 kronor. Den genomsnittliga kostnaden för en medicinsk behandling ligger på 195 000 kronor per vunnet levnadsår.

Avhandling: ”Telephone support for smoking cessation – The Swedish example”, Tanja Tomson, Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:

Med dr. Tanja Tomson, tel 08-737 35 78, mobil 070-734 77 98
e-post tanja.tomson@sll.se

Pressekreterare Katarina Sternudd, tel 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se

Nils Rosén (1706-1773), som senare antog namnet von Rosenstein, var på många sätt en föregångare inom medicinen. Han lade grunden för en ny, modern läkarutbildning som i princip har bestått ända in på 2000-talet. Dessutom förespråkade han att sjukdom skulle förebyggas och behandlas tidigt. För den skull kom han på kant med prästerskapet, som menade att sjukdomsförloppet var ett uttryck för Guds vilja och därför inte fick ändras.

Nils Rosén såg till att smittkoppsympningen, en föregångare till vaccinationen, infördes i Sverige. Dessutom var han först i landet med att använda kinabarkspreparat som behandling mot malaria, som på den tiden kallades frossan. Han var även sin tids mest framstående läkare och fungerade som husläkare vid hovet.

När Nils Rosén kom till Uppsala som medicine doktor och tog itu med sina arbetsuppgifter som vikarierande professor fanns bland hans studenter den ett år yngre Carl Linné, som hade fungerat som botanisk exkursionsledare i brist på kvalificerad lärarkraft. Linné kände sig antagligen kränkt när Rosén tog över arbetsuppgifterna och utmanade honom på duell. Duellen avstyrdes emellertid och hela incidenten tystades ned.

Senare fick Rosén och Linné var sin professur i medicin vid Uppsala universitet och samarbetet dem emellan förefaller ha fungerat väl. Båda två adlades 1762, varvid Rosén tog namnet Nils Rosén von Rosenstein, som drottning Lovisa Ulrika hade hittat på åt honom.

Nils Rosén von Rosenstein dog 1773 och begravdes i Uppsala domkyrka.

Den 10-11 februari firar Uppsala universitet 300-årsdagen av Nils Roséns födelse. Båda dagarna arrangeras korta, populärvetenskapliga föredrag i universitetshuset om bland annat 1700-talets samhälle, Nils Roséns medicinska gärning, läkarrollens utveckling och Roséns förhållande till Linné.

Anmälan krävs. Ring eller mejla till Linda Nohrstedt, tel 018-471 22 60, e-post linda.nohrstedt@uadm.uu.se

Fullständigt program finns på www.akademikonferens.uu.se/rosen300

I samband med Rosénjubileet ger Iréne Sjögren, pensionerad barnläkare vid Akademiska sjukhuset, ut boken ”Nils Rosén von Rosenstein – mannen som förlängde människolivet” vid Carlsson bokförlag.

Kontaktinformation
Professor Torsten Tuvemo, tel 018-611 59 26, mobil 070-149 00 70, e-post torsten.tuvemo@kbh.uu.se

Nordic Centre of Excellence in Disease Genetics etablerades 2004 med stöd av Nordiska ministerrådet. Centret omfattar forskargrupper i Uppsala, Helsingfors, Stockholm, Lund och Århus och leds av professor Leena Peltonen vid Helsingfors universitet. Forskningen vid detta nordiska centrum fokuseras på genetiken bakom olika sjukdomssyndrom som medför stora hälsoproblem i samhället. Exempel på sådana sjukdomar är diabetes, astma och olika former av cancer. Alla dessa sjukdomar har en komplex genetisk bakgrund vilken innebär att både genetiska faktorer och miljöfaktorer påverkar risken att drabbas av sjukdom.

– Syftet med vårt center är att göra en nordisk kraftsamling kring dessa viktiga sjukdomar, säger Leif Andersson, professor på institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, som är koordinator för Uppsala-noden inom centret.

– Styrkan i denna satsning är att den inkluderar världsledande forskare inom området och vi har tillgång till unika patientmaterial och unika djurmodeller för dessa sjukdomar, säger Leena Peltonen, vid Helsingfors universitet som är koordinator för centret.

För att fullt utnyttja alla tänkbara synergi-effekter mellan forskargrupperna så behöver de bygga upp en databas som innehåller information om alla de patientmaterial och djurmaterial som finns tillgängliga för genforskning inom centret. Databasen kommer att innehålla information om vilka sjukdomsdata som har samlats in, vilka genetiska studier som genomförts och vilka statistiska samband som påvisats. Detta kommer att väsentligt underlätta möjligheterna att göra jämförande studier mellan människa och djurmodeller. Alla patientdata kommer att vara kodade och anonymiserade i databasen.

– Stödet från denna Wallenbergstiftelse kommer nu att användas för att etablera denna nyckelresurs för projektet, säger Leena Peltonen.

Mer information om Nordic centre of excellence in disease genetics finns på http://www.ncoedg.org/

Kontaktinformation
Närmare upplysningar:
Leif Andersson, anslagsmottagare, Uppsala, tel: 018-471 49 04, 070-514 49 04
Leena Peltonen, anslagsmottagare, Helsingfors, tel: +358-9-4744-8393