Avhandlingsförfattaren menar att förståelsen för sambanden mellan hur en skada påverkar olika system i hjärnan och hur detta inverkar på förmågan att uttrycka sig och förstå är mycket viktig. Det har länge varit känt att en skada i vänster hjärnhalva kan påverka språkförmågan. Men under de senaste årtiondena har det blivit alltmer klart att även höger hjärnhalva spelar en viktig roll för förmågan att använda språket på ett adekvat sätt. Även om talet tycks vara intakt kan drabbade personer få svårt att fungera bra i samtal. När vi kommunicerar med varandra uttrycker vi mycket av det vi vill framföra utan att använda ord. Vi väljer också ord som genom sin betydelse i det specifika sammanhanget ger en särskild nyans åt det vi vill säga. Lyssnaren använder sin förmåga att dra slutsatser om innebörden utifrån det vi säger, sättet vi uttrycker oss på och i vilken situation vi befinner oss i.
Charlotta Saldert visar att personer med hjärnskada kan ha svårt att revidera en felaktig tolkning av tvetydiga ord. Hos personer med skada i vänster hjärnhalva tycks denna svårighet ha samband med brister i arbetsminnet. Hos personer med skada i höger hjärnhalva kan istället brister i koncentrationsförmåga spela in. Förståelse som är beroende av att man kan dra slutsatser om en annan persons attityd eller motiv kan också påverkas negativt efter en skada i höger hjärnhalva och avhandlingsförfattaren diskuterar möjliga orsaker till detta.
I ett samtal ställs höga krav på förmåga att formulera och strukturera sitt budskap och även på att kunna samarbeta med sina samtalspartners för att konversationen ska flyta och budskapet gå fram. Hjärnskadade personer och deras samtalspartners har i ett frågeformulär fått beskriva hur de tycker kommunikationen har förändrats efter hjärnskadan. Förändringar i exempelvis förmåga att ta sin plats i samtalet och svårigheter att hitta rätt ord visade sig uppfattas ha negativ påverkan på samtalet oavsett om vänster eller höger hjärnhalva var skadad. Fler personer med skada i vänster hjärnhalva rapporterade negativ påverkan av flera olika förändringar i samtalsinteraktionen. Men på individnivå upplevdes den negativa påverkan ofta som mycket stor också hos personer med skada i höger hjärnhalva.
Charlotta Saldert betonar vikten av att uppmärksamma även subtila tecken på förändringar i förståelse och samtalsinteraktion i rehabiliteringen av hjärnskadade. Förmåga att använda funktionella strategier som kan kompensera för brister i olika system är mycket väsentligt. Samtalspartnern spelar här också en viktig roll för att underlätta ett rikt socialt liv för personer med språk- och kommunikationssvårigheter efter hjärnskada.
Avhandlingens titel: Interference and Conversational Interaction: Pragmatic language disturbances related to stroke.
Opponent: Professor Mick Perkins, Sheffield, Storbritannien
Disputationen äger rum fredagen den 20 januari 2006 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Charlotta Saldert,
e-post: lotta.saldert@ling.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Hur kristnandet vid vikingatidens slut och medeltidens början gick till i Sydskandinavien är något som de flesta arkeologer någon gång haft åsikter om. Trots det är de olika perspektiven få och material från stora geografiska områden har ofta saknats i diskussionen. Man har tidigare ansett sig kunna formulera övergripande, panskandinaviska modeller för hur detta religionsskifte gått till. Men numera har man istället blivit mer och mer medveten om att de förkristna religiösa strukturerna varierade stort till form och innehåll i olika delar av det vikingatida Skandinavien.
Claes Theliander behandlar i sin avhandling material från ett område vars religiösa strukturer tidigare inte studerats i någon större omfattning, nämligen det vikingatida och tidigmedeltida Västergötland. Han har studerat samtliga undersökta gravar i landskapet som dateras till perioden 700-1200. Avhandlingsförfattaren studerar religionsskiftet som en förändring av en samhällelig struktur. Vi människor lever, verkar och handlar inom olika samhälleliga strukturer som begränsar våra möjligheter att förändra våra liv. Samtidigt är strukturerna inom vissa givna ramar även tillåtande och möjliggörande.
Theliander identifierar två olika gravskick som avlöser varandra i tid. Den äldre traditionen definierar han som ett icke-kristet, fornskandinaviskt traditionellt bruk med en vid järnålderns slut ofta månghundraårig platskontinuitet bakom sig. Den yngre traditionens gravskick definieras framförallt rumsligt men även materiellt. Ett etablerat kristet begravningsskick innebär först och främst att inga andra religiösa uttryck tolereras. Detta betyder framför allt att äldre traditionellt bruk vad gäller gravarnas yttre konstruktion och inre gravskick inte längre accepteras på platsen.
Theliander kommer fram till att den äldre traditionen i stort sett helt upphör att tillämpas vid 900-talet mitt. Det tydligaste beviset på detta är att de förkristna gravfälten i Västergötland upphör att användas vid denna tid. Detta kan tyda på att man i Västergötland genomgår en strukturell religiös ”kris” på 900-talet. I Västergötland föregicks denna av en allmän sekularisering av de religiösa strukturerna på 800- och början av 900-talen. Avhandlingsförfattaren menar att landskapets tidiga kristnande var en reaktion på detta och skall snarare ses som en folklig rörelse underifrån än ett projekt för samhällets maktelit så som det senare, under 1000 och 1100-talen kom att bli.
Avhandlingens titel: Västergötlands kristnande. Religionsskifte och gravskickets förändring 700-1200.
Opponent: Docent Jörn Staecker, Lund
Disputationen äger rum lördagen den 21 januari 2006 kl. 13.00
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Claes Theliander, tel. 031-773 4615 (arb.),
e-post: Claes@Theliander.se
Hemsida: http://www.theliander.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Handelshögskolan har samtidigt tecknat avtal om att avyttra utbildningsföretaget Mgruppen till ett konsortium bestående av bl.a. Jonas Ridderstråle, Johan Stein, samt Erik Swartz. Mgruppens huvudsakliga verksamhet är förlagd på Skogshem & Wijk.
Handelshögskolan i Stockholm förvärvade fastigheterna och verksamheterna år 2000 och har därefter investerat i fastigheternas och verksamheternas utveckling. Den sammanlagda köpeskillingen motsvarar bokfört värde och överlåtelsen beräknas vara genomförd per den 1 mars 2006.
Kontaktinformation
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Anders Rydin, Styrelseordförande Handelshögskolan Förvaltning AB
Tel: 070-833 62 90
E-post: anders.rydin@hhs.se
I en ny bok framhåller Roger Fjellström att läroområdets etik, i synnerhet lärarnas yrkesetik, måste etableras som ett viktigt forskningsfält i Sverige.
– Lärarna behöver få bättre underlag för arbetet med värderingar och fostran; där förslår inte rena kunskaper, utan normativ etisk reflektion av filosofisk art måste till.
Yrkesetik är de yttersta riktlinjerna för hur lärare ska förhålla sig till krav från elever och föräldrar, kolleger och samhälle. För att lärarkåren ska utgöra en ansedd yrkesgrupp är det viktigt att den har sin egen etik som grund för större professionalism i yrkesutövandet, skriver Roger Fjellström i sin bok ”Lärares yrkesetik”. God etisk medvetenhet och kompetens är nödvändig eftersom lärare i dag har större ansvar för skolarbetets former och innehåll, och för att de i högre grad än tidigare är förmedlare av värderingar. I boken presenterar, analyserar och diskuterar Fjellström den yrkesetiska plattform som Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har enats om. Han behandlar olika slags kompetens som lärare behöver för att yrkesetikens principer ska få genomslag i det vardagliga arbetet och erbjuder dessutom en lathund för yrkesetiskt ansvarigt handlande.
Roger Fjellström är lärare och forskare i praktisk filosofi vid Umeå universitet. Hans aktuella forskningsprojekt, i vilket föreliggande arbete ingår, är finansierat av Vetenskapsrådet och har titeln ”Kärlek som kärnan i skolans värdegrund, lärares yrkesetik och pedagogiska arbete”. Läs om projektet på adress http://www.info.umu.se/Forskningsdatabas/Projekt.asp?DokumentID=368.
Mer om Roger Fjellströms forskning på http://www.umu.se/philos/personal/fjellstrom/fjellstrom.htm
”Lärares yrkesetik” är en fortsättning på Roger Fjellströms tidigare bok ”Skolområdets etik” (2004). Båda böckerna har utgivits av Studentlitteratur förlag.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Roger Fjellström, institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet
tel 090-786 95 79, mobil 070-916 71 42
eller e-post roger.fjellstrom@philos.umu.se
För recensionsexemplar, kontakta Pia Johansson, Studentlitteratur
e-post pia.johansson@studentlitteratur.se
Doktorand Anette Östlund har i sin avhandling jämfört personlighetsdrag hos kvinnor med alkoholproblem med kvinnor utan alkoholproblem. Studien är baserad på den stora epidemiologiska undersökningen Kvinnor och alkohol i Göteborg där representativt urval kvinnor födda mellan 1925 och 1975 intervjuats om sina alkoholvanor.
Avhandlingen visar att kvinnor med alkoholproblem uppgav att de var mer ångestfyllda, spända, impulsiva och irriterade än kvinnor utan alkoholproblem. De hade också en större önskan att vara till lags, blev lättare uttröttade och var mindre nöjda med sin nuvarande livssituation och sin barndom än andra kvinnor.
– Skillnaderna var tydligast hos dem som dessutom hade andra psykiatriska diagnoser som depression eller ångest, säger Anette Östlund.
Hennes resultat visar också att endast 20 procent av kvinnorna som blev av med sina alkoholproblem hade sökt vård. De som sökt vård var än mer ångestfyllda, irriterade och hade mer skuldkänslor, medan de som blev bra utan behandling personlighetsmässigt liknade kvinnor som aldrig hade haft alkoholproblem. I en femårsuppföljning fann Anette Östlund att kvinnor som under uppföljningsperioden fått alkoholproblem hade förändrat vissa personlighetsdrag. Detta har inte tidigare visats i en befolkningsbaserad studie.
Ett annat resultat i avhandlingen är att kvinnor med alkoholproblem skattar sin genusidentitet annorlunda än andra kvinnor. Med genusidentitet menas hur en person uppfattar sig som kvinna eller man. Traditionellt har ledarskap och självhävdande uppfattats som mer manliga egenskaper, medan känslomässiga egenskaper som att gråta lätt, vara impulsiv eller inkännande traditionellt har betraktats som mer kvinnliga egenskaper.
– I jämförelse med kvinnor utan alkoholproblem skattade fler kvinnor med alkoholproblem sig lägre när det gällde ledarskap och förmåga att hävda sig själva. Men de skattar sig oftare som mer emotionella än kvinnor utan alkoholproblem, säger Anette Östlund.
Mot bakgrund av dessa studier tycks det vara positivt att kvinnor utvecklar självständighet och förmåga att sätta gränser om sin person som ett sätt att förebygga risken för alkoholproblem.
– En sådan gräns kan till exempel vara att stå emot grupptryck när det gäller konsumtionsnivåer av alkohol. Kvinnor som har en mer känslig och emotionell personlighet är mer i riskzonen och behöver uppmärksammas inom vården. De kan ha större behov av professionell hjälp för att kunna komma ur sina alkoholproblem, säger Anette Östlund.
Fakta Kvinnor och alkohol i Göteborg
Avhandlingen är en del av den epidemiologiska undersökningen Kvinnor och alkohol i Göteborg som genomförs vid Sahlgrenska akademins socialmedicinska avdelning. Undersökningen är den största i sitt slag i Europa och en av de största internationellt. Styrkan med denna undersökning är att den lyfter fram resultat från en befolkningsstudie, vilket gör att resultaten gäller för hela gruppen kvinnor med alkoholproblem, inte enbart för den begränsade grupp som fått vård. Studien påbörjades 1986 och uppföljningar har gjorts 1990, 1995 och 2000. Totalt har 7663 kvinnor besvarat en enkät och 1592 kvinnor intervjuats om sina alkoholvanor och sin livssituation. Ett flertal avhandlingar har publicerats, men detta är den första om sambandet mellan alkoholproblem, personlighet och genusidentitet.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för socialmedicin
Avhandlingens titel: Personality and alcohol-related problems – epidemiological findings including gender identity, anxiety and depression in women.
Avhandlingen försvaras fredagen den 13 januari 2006, klockan 9.00, sal 2119, Hus 2, Hälsovetarbacken, Arvid Wallgrens Backe, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Anette Östlund, leg psykolog, leg psykoterapeut samt specialist i klinisk psykologi, telefon: 031-773 68 74, 070-307 77 86, e-post: anette.ostlund@socmed.gu.se
Handledare:
Docent Fredrik Spak, telefon: 031-773 68 69 e-post: fredrik.spak@socmed.gu.se
Docent Gunnel Hensing, telefon: 031-773 68 62 e-post: gunnel.hensing@socmed.gu.se
Att kristendomens införande i afrikanska samhällen har förändrat kvinnornas situation är väl känt. Men att det i vissa västafrikanska samhällen måste göras en åtskillnad mellan friborna kvinnor och kvinnor med slaverihärkomst har hittills undgått de författare som skrivit avhandlingar om missionens inverkan på kvinnornas situation.
Victoria Olumachukwu Ibewuike framhåller i sin avhandling skillnaden mellan slavättlingars och friborna kvinnors situation sedan europeiska missionärer under 1800-talet kommit till Nigeria, speciellt till Igbo-regionen, som för drygt 30 år sedan kallades Biafra. Hon visar hur de friborna kvinnornas makt visade sig i ekonomiska frågor (Aba-upproret) och inom politiken (Biafrakriget).
– Jag har själv ofta sett skillnaden mellan slavättlingars och friborna kvinnors inställning till missionärerna under min uppväxttid, säger Ibewuike, som själv är född och uppväxt i Asaba, som utgör ett område i västra Igbo-regionen,
Medan de friborna kvinnorna var fientligt inställda till missionärerna, som predikade ett jämlikhetsbudskap och som inte från början insåg de friborna kvinnornas framträdande roll i samhället, var de ungefär 30 procent kvinnor som var slavättlingar betydligt mer positiva till de europeiska missionärerna. De friborna kvinnorna hade sina egna organisationer där de fattade egna beslut i bland annat ekonomiska och politiska frågor som sedan framfördes vid männens rådslag. De som hade slavhärkomst, däremot, hade inte rösträtt i dessa feminina församlingar.
Dessa kvinnliga rättigheter beskars betydligt när missionärerna kom till Igboland, inte minst i Asaba. De enkönade församlingarna, som gett de friborna kvinnorna en så framträdande roll, fick inte så stort utrymme inom kyrkan – framför allt inte inom den anglikanska kyrkan. I de tvåkönade församlingarna tog männen över, och kvinnorna blev ”stumma”.
Avhandlingen anses ligga på gränsen mellan missionshistoria och kulturantropologi.
Kontaktinformation
Kontakt: Victoria Ibewuike kan nås (engelska) på 018-26 15 69 eller victoriaeze@hotmail.com, hennes biträdande handledare Anita Jacobson-Widding på 018-12 26 05 eller anita.jacobson-widding@antro.uu.se
Under de sista tio åren har intresset för bioteknologiska läkemedel bestående av peptider, proteiner och DNA ökat. Dessa läkemedel är svåra för kroppen att ta upp och ges därför ofta i form av injektioner som är ett dyrt, krångligt och ofta smärtsamt sätt att ta läkemedel på.
– De ställer också högre krav på renhet och måste ofta kylförvaras, säger Eva Ragnarsson.
Ett önskvärt sätt att ta dessa läkemedel på skulle därför vara att svälja dem, för att sedan kunna tas upp av kroppen via celler i tarmen. Genom att formulera läkemedlet som en partikel skulle den verksamma molekylen skyddas från nedbrytning i magen och sedan styras till celler specialiserade på partikeltransport. Eva Ragnarsson har under sitt avhandlingsarbete studerat olika partiklars effekt på vävnaden, liksom mekanismerna för hur upptaget sker i kroppen.
Hon visar bland annat att partiklarnas ytegenskaper (laddning och fettlöslighet) påverkar hur mycket som transporteras genom cellerna i tarmen. Dessutom visar hon att partikeltransporten ökar kraftigt när cellerna och vävnaden i tarmen först exponerats för bakterien Yersinia pseudotuberculosis.
– Det är intressant att tarmen liksom börjar ta upp främmande partiklar. Om kroppen börjar ta upp en massa ämnen väcker det frågor om hur det påverkar sjukdomsförloppet. Kanske kan också kunskapen utnyttjas för att öka upptaget av bioteknologiska läkemedel, exempelvis vacciner som annars är svåra för kroppen att ta upp, säger Eva Ragnarsson.
Hon har också genom att studera genuttrycket hos 500 olika gener visat att olika typer av vaccinpartiklar påverkar vävnaden olika och att adjuvantet, den del av vaccinet som förstärker vaccinets ”minne” har större effekt på vävnaden än väntat. Avhandlingen utgör ett viktigt bidrag för att i framtiden kunna utveckla bioteknologiska läkemedel som kan sväljas och som har ett mer effektivt upptag i kroppen. Dessutom kan bakteriestudierna bidra till en ökad förståelse för hur kroppen reagerar på bakteriella tarminfektioner.
Kontaktinformation
Eva Ragnarsson kan kontaktas på 018-471 41 49, 073-352 12 54 eller eva.ragnarsson@farmaci.uu.se
Mögelsvampar finns överallt i våra inom- och utomhusmiljöer. Många svampar producerar hälsofarliga ämnen. En person som utsätts för höga doser av svampsporer kan få symptom som t.ex. allergi, astma, trötthet och infektioner. För att skydda folkhälsan är det därför viktigt att kunna detektera, kvantifiera och karakterisera mögelsvampar i våra levnads- och arbetsmiljöer.
De traditionella metoder som används för att identifiera mögelsvampar baseras på odling – något som är väldigt tidskrävande. Dessutom kan inte alla sporer odlas i odlingsmedia, det leder ofta till att den verkliga koncentrationen av mögelsvampar underskattas. Används i stället molekylära metoder som bygger på information från DNA är det möjligt att snabbt detektera och identifiera svamparna. Qing-Yin Zeng har i sin avhandling utvecklat 48 system för att detektera mögelsvampar. Systemen har visat sig vara högst specifika till 25 arter av mögelsvampar som är vanligt förekommande i våra levnads- och arbetsmiljöer. Metoderna har potential för att användas till klinisk diagnostik och för att övervaka folkhälsorelaterade miljöer.
För att kvantifiera antalet svampsporer i miljöprover har Qing-Yin Zeng använt realtids-PCR. Det är en genetisk metod som gör det möjligt att ta fram ett stort antal kopior av ett önskat DNA-segment. I avhandlingen har Qing-Yin Zeng utvecklat fyra realtids-PCR-system för att detektera och kvantifiera de två mögelsvamparna Wallemia sebi och Cladosporium. Höga halter av de två mögelsvamparna återfanns i kostallar och på platser där timmer och trä hanteras. Detta kan medföra hälsorisker för människor som arbetar i dessa miljöer under en längre tid. Det är därför viktigt att kunna övervaka koncentrationen av mögelsvampar.
Onsdagen den 18 januari försvarar Qing-Yin Zeng, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Development of molecular techniques for fungal diagnostic research”, svensk titel ”Utveckling av molekylära tekniker för diagnostik av mögelsvampar”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Umeå. Fakultetsopponent är Docent Aino Nevalainen, National Public Health Institute, Finland.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Qing-Yin Zeng
Telefon: 090-17 61 14
E-post: qingyin.zeng@molbiol.umu.se
Kvantdatorer förväntas kunna lösa vissa omfattande uppgifter på relativt kort tid, medan konventionella datorer skulle behöva tiden från vårt universums födelse för samma uppdrag. Därför pågår forskning om kvantdatorer för fullt runt om i världen just nu.
Nyckelkomponenten är en så kallad kvant-bit. Denna baseras på ett kvantmekaniskt två-nivå system. Det gäller att hitta komponenter som uppför sig enligt kvantmekanikens lagar, att de har kvantiserade energinivåer.
Komponenter baserade på högtemperatursupraledande material är intressanta som möjliga kvantbitar, eftersom de i sig har egenskaper som gör kvantsystemet mindre känsligt för yttre störningar. Men de har hittills antagits vara svåra att gå vidare med.
– De flesta forskare har varit skeptiska till att komponenter baserade på högtemperatursupraledare skulle kunna visa kvantiserade nivåer överhuvudtaget. Vad vi gjorde var att testa komponenter av yttrium – barium – koppar – oxid, vid mycket lägre temperaturer, och det lyckades, säger Thilo Bauch, en av forskarna.
Tillsammans med Floriana Lombardi har han den största delen av äran i detta projekt. Själva kvantiseringen av energinivåer sker i så kallade Josephsonövergångar. Resultaten var möjliga tack vare en helt ny teknik för att göra dessa övergångar, vilket Floriana Lombardi arbetat intensivt med.
Resultaten visade också att ett av de förmodade problemen, en hög så kallad dämpningseffekt, var ovanligt svag. Det är väsentligt för att anse det värt att gå vidare i forskningen.
– Nästa steg är att försöka visa att materialet kan fungera som en riktig kvantbit, säger Thilo Bauch.
Forskningen om hög – och lågtemperatursupraledande material utförs ofta av helt olika grupper med olika syften, och dessutom på olika platser. En av orsakerna till att chalmersforskarna kunde gå över gränsen och ta ett ovanligt grepp är att Chalmers samlat en mycket hög kompetens kring båda inriktningarna. Professor Per Delsing leder forskargruppen i kvantkomponentfysik och fortsätter envist sin jakt på möjliga kvantbitar och den framtida kvantdatorn.
– Det är fantastiskt roligt att detta annorlunda grepp visade sig vara framgångsrikt. Även för oss var det faktiskt lite av en överraskning, säger han.
Arbetet har utförts i samarbete med italienska forskare från Seconda Università di Napoli och Università dell’Aquila.
Kontaktinformation
Mer information:
Thilo Bauch, forskarassistent, Kvantkomponentfysik, Mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), Chalmers, tel: 031-772 33 97
thilo.bauch@mc2.chalmers.se
Floriana Lombardi, docent och forskarassistent, Kvantkomponentfysik, Mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), tel: 031 772 33 18
floriana.lombardi@mc2.chalmers.se
Per Delsing, professor, Kvantkomponentfysik, Mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), mobil: 0703-088317
per.delsing@mc2.chalmers.se
Presskontakt på Informationsavdelningen
Sofie Hebrand, tel 031-772 84 64
sofie.hebrand@chalmers.se
Reumatoid artrit (RA) är en av de vanligaste kroniska inflammationsssjukdomarna och en sjukdom där man ännu inte känner till uppkomstmekanismerna. Rökning är den största kända riskfaktorn för RA när det gäller miljön, men man vet inte mycket om på vilket sätt detta sker. HLA-DR SE-gener (shared epitope genes)utgör den bäst kända genetiska riskfaktorn för RA. Men vilka immunreaktioner som styrs av denna gener vet man ännu inte.
För bättre förståelse av hur rökning och HLA-DR SE-gener samverkar vid RA har en forskningsgrupp vid Karolinska Institutet fokuserat på sjukdomens speciella autoimmuna kännetecken: immunitet mot proteiner som innehåller en särskild aminosyra, citrullin, som normalt inte förekommer i protein. Det är sällsynt med antikroppar mot citrullinmodifierade proteiner hos friska personer och relativt sällsynt vid andra inflammatoriska tillstånd. Antikroppar mot dessa proteiner är dock vanliga hos omkring två tredjedelar av RA-patienterna och kan vara en underliggande faktor för att utveckla sjukdomen. För att undersöka om rökning och SE-gener utlöser immunreaktioner mot citrullinerade proteiner genomförde gruppen en fall-kontrollstudie i vilken patienter med nyligen debuterad RA deltog. Resultaten tyder på att rökning kan vara den faktor som utöser den autoimmun och skadliga immunreaktionen mot citrullinmodifierade proteiner, och att dessa immunreaktioner är särskilt starka hos individer som bär på HLA DR SE-generna.
Studiens 930 patienter med nyligen debuterad RA, som hämtades från Epidemiological Investigation of Rheumatoid Arthritis Study Group, var i åldrarna 18 till 70 år. Lika många friska kontrollpersoner identifierades genom matchning med avseende på ålder, kön och bostadsområde.
Alla deltagare fick fylla i frågeformulär om sina tidigare och nuvarande rökvanor, och de lämnade dessutom blodprov för genetisk undersökning. Dessutom undersöktes celler från lungorna från rökare respektive icke-rökare och man såg i dessa prover att rökning orsakar en citrullinering av proteiner i lungcellerna.
Baserat på dessa studier har forskarna nu kunnat beskriva en möjlig mekanism för hur rökning kan orsaka reumatoid artrit, vilken byugger på att
(1) rökning orsakar citrullinering av proteiner i lungorna; (2) hos individer med visa genetiska anlag (bärare av HLA-DR SE-gener) uppstår en immunreaktion mot de citrullinerade proteinerna. (3) Denna immunreaktion leder hos vissa indiuvider till inflammation i lederna, beroende på att citrullinerade proteiner är vanligt förekommande också i ledvävnad.
– Den anmärkningsvärda interaktionen mellan gen och miljö som iakttogs i fall-kontrollstudien tillsammans med immunfärgning för citrullinerade proteiner kan nu ge en ledtråd till de molekylära mekanismer som har betydelse för utveckling av sjukdomen hos en del av RA-patienterna, säger professor Lars Klareskog vid Karolinska Institutet.
– Vi kan därmed få nya möjligheter både att förutsäga och förstå debuten av RA och att i framtiden sätta in behandling mot händelser som kan framkalla RA innan kliniska symtom uppträder, säger han.
Publikation: A New Model for an Etiology of Rheumatoid Arthritis: Smoking May Trigger HLA-DR (Shared Epitope)-Restricted Immune Reactions to Autoantigens Modified by Citrullination, Klareskog L, Stolt P, Lundberg K, Källberg H, Bengtsson C, Grunewald J, Rönnelid J, Erlandsson Harris H, Ulfgren A-K, Rantapää-Dahlqvist S, Eklund A, Padyukov L, Alfredsson L och Epidemiological Investigation of Rheumatoid Arthritis Study Group. Arthritis & Rheumatism, januari 2006, 54: 53-61.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Lars Klareskog, Institutionen för medicin, Solna, Enheten för reumatologi vid Karolinska Institutet.
Tel: 08-51774529, 070-5227788
E-post: lars.klareskog@medks.ki.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel:08-52483895, 070-2243895
E-post: katarina.sternudd@ki.se
– Någonting har hänt som gör att människor, och framför allt kvinnor, idag drabbas oftare av stroke. En hypotes är att samhället och arbetslivet förändrats på ett sätt som påverkat kvinnors hälsa mer än mäns, säger folkhälsovetaren Jennie Medin, som står bakom studien.
Hon har gått igenom Socialstyrelsens patientregister, där hon studerat antalet strokefall i åldersgruppen 30-65 år från 1989 till 2000.
Avhandlingen visar att det finns en viss koppling mellan organisationsförändringar, arbetsrelaterad stress och stroke.
– Det tycks som att de som insjuknar ofta har varit med om organisationsförändringar på arbetsplatserna, ofta i samband med nedskärningar. Dessa skedde inte minst under 90-talet på arbetsplatser där kvinnor arbetar, säger Jennie Medin.
Studien visar också att sannolikheten för stroke är lägre för personer med arbeten som innefattar både höga krav och hög kontroll. Den som däremot har låg kontroll i sitt arbete men ändå höga krav löper större risk att insjukna.
Personer som drabbas av stroke är jämfört med normalbefolkningen sjukskrivna mer under de tre åren närmast innan stroken inträffar. Rehabiliteringen är framför allt inriktad på att återställa kroppsliga funktioner och att patienterna ska fungera i vardagssituationer. Den är i mindre utsträckning inriktad på återgång till arbete.
– Rehabiliteringen är alltså anpassad till gamla människor. Personer i 45-50-årsåldern har helt andra behov. Därför är det viktigt att man efter att den medicinska rehabiliteringen är färdig fokuserar även på andra faktorer, som individens förmåga att ta kontroll över sin situation, handlingskraft och självförtroende, säger Jennie Medin.
Hennes avhandling understryker behovet av att studera stroke bland yngre personer närmare. Frågor som behöver belysas är till exempel varför antalet strokefall ökar, och främst hos kvinnor. Vilka riskfaktorer har tillkommit under de senaste 20 åren? Och vad kan man göra för att förebygga det? Avhandlingen visar också på behovet av könsspecifika studier.
Jennie Medin arbetar vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, Institutionen för hälsa och samhälle. Avhandlingen heter Stroke among people of working age – from a public health and workinglife perspective.
Disputationen sker fredagen den 13 januari kl 13.00 i Aulan, Hälsans Hus, Universitetssjukhuset i Linköping.
Kontaktinformation
Jennie Medin nås på 013-22 14 20 eller 0708-77 22 09, e-post: jennie.medin@ihs.liu.se
Eftersom det idag inte finns någon modell av en genomsnittlig kvinna kan det finnas begränsningar i hur väl existerande krockdockor kan utvärdera skyddet från olika utvecklade trafiksäkerhetslösningar för kvinnor.
– En krockdocka som representerar en genomsnittlig kvinna kan för första gången ge fordonsindustrin möjlighet att utforma trafiksäkerhetslösningar för både genomsnittliga män och kvinnor. Med en krockdocka som representerar den del av befolkningen som är mest skadedrabbad kommer vi att ha ett mätverktyg som gör det möjligt att utvärdera olika skyddssystems effekt och i framtiden utveckla fordonssäkerhetssystem som är utformade för både män och kvinnor i upphinnandekollisioner, säger Astrid Linder, forskningsledare på VTI.
Om mannen hade haft högst risk att skadas hade det möjligen varit motiverat att endast utgå från en modell av honom. För nackskador i upphinnandekollisioner, whiplashskador, är risken för att en kvinna ska skadas dubbelt så hög som risken för en man.
Resultatet från projektet kommer att vara ett betydande bidrag inom biomekanisk grundforskning. För första gången kommer, för en krockdocka av en genomsnittlig kvinna, den geometriska utformningen och de dynamiska egenskaperna att fastställas.
Projektet finansieras av VINNOVA.
Kontaktinformation
Astrid Linder, forskningsledare VTI, 0708-28 64 68
Insulinet i människokroppen produceras av ß-celler i de s.k. langerhansska öarna i bukspottkörteln (pankreas). De här cellerna stimuleras av högt blodsocker (glukos) så att insulinet frisätts. Störningar i regleringen av insulinet i kroppen resulterar i olika former av diabetes.
Tidigare trodde man att ß-cellerna var ganska lika i sin funktion, men avhandlingen visar att varje individuell cell har sitt eget mönster när det gäller svarstid och grad av respons. Der är viktigt att veta hur dessa egenskaper styrs i ß-celler med tanke på att det vid typ 2-diabetes tar längre tid för ß-cellerna att svara på en stimulering och att styrkan i svaret är lägre.
Det individuella, cellspecifika svaret på glukos har konstaterats i ß-celler från möss med diabetes och fetma. Däremot förlorade sådana ß-celler sin specifika responstid när de stimulerades med substanser som påverkar den mitokondriella metabolismen (ämnesomsättningen i cellen) eller membrankanalerna. Detta indikerar att dessa specifika funktioner är störda vid typ 2-diabetes och fetma.
Mitokondriernas aktivitet före stimuleringen verkar bestämma responstiden hos ß-cellerna. Det betyder att energinivån hos ß-cellerna är viktigt för att de ska kunna reagera snabbt, vilket är en viktig aspekt på ß-cellernas funktion vid långvarig fetma och diabetes.
Natalia Gustavsson är doktorand vid enheten för histologi med cellbiologi, tel. 090-786 78 65, e-post: natalia.gustavsson@histocel.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 13 januari vid Inst. för integrativ medicinsk biologi (IMB) och har titeln Cell-specific Ca2+ response in pancreatic ß-cells. Svensk titel Cell-specifika calciumsvar i pankreatiska ß-celler.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal BiA201, Biologihuset, A-flygeln.
Fakultetsopponent är Peter Bergsten, Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala Universitet
Anna Thorson, med. dr., fil. dr., från Karolinska Institutet, Stockholm, och kollegor har analyserat uppgifter från intervjuer som genomförts med hushåll i FilaBavi, ett vietnamesiskt kontrollområde i Bavi-distriktet, nordvästra Vietnam, med bekräftade fall av högpatogen fågelinfluensa (HPAI) hos tamfåglar, subtyp H5N1. Forskarna lät 45 478 slumpvis utvalda personer i distriktet svara på screeningfrågor om exponering för fåglar och influensaliknande sjukdomar (definierade som en kombination av hosta och feber). Studien genomfördes mellan den 1 april och den 30 juni 2004.
Som bakgrundsinformation förklarar författarna att det i Vietnam har pågått en HPAI-epidemi hos fåglar, subtyp H5N1, sedan 2003, trots regeringens åtgärder att eliminera insjuknade fåglar från flocken. ”Förutom att fåglarna är en viktig inkomstkälla, hålls tamfåglar i många hushåll på landet för eget behov. Den aktuella fågelepidemin är därför inte enbart ett allmänt hälsoproblem utan också ett ekonomiskt bakslag för många vietnameser på landsbygden. Forskarna noterar att Vietnam är det land som drabbats hårdast av den pågående H5N1-epidemin med 87 bekräftade fall av HPAI hos människor (med 38 dödsfall) och 1 838 verifierade utbrott bland fåglar i juli 2005.
I denna studie fann forskarna att totalt 8 149 personer (17,9 procent) rapporterade influensaliknande sjukdom, 38 373 personer (84,4 procent) bodde i hushåll som höll tamfåglar och 11 755 (25,9 procent) bodde i hushåll som rapporterade sjuka eller döda tamfåglar. Forskarna anger att det faktum att det fanns fåglar i hushållet inte utgjorde någon riskfaktor för att utveckla en influensaliknande sjukdom, men att ha direktkontakt med sjuka eller döda fåglar utgjorde den största risken för influensaliknande sjukdom.
– Att ha låg socioekonomisk status, vara kvinna, barn eller en äldre person utgjorde också riskfaktorer för sjukdomen, säga Anna Thorson.
Forskarna uppskattar att mellan 650 och 750 fall kan hänföras till direktkontakt med sjuka eller döda fåglar.
– Våra resultat från en stor epidemiologisk populationsbaserad studie inom ett område med pågående HPAI-epidemi hos fåglar visar på en högre förekomst av HPAI bland människor än man tidigare har varit medveten om. Resultaten tyder på att symtomen oftast är relativt lindriga och att det behövs nära kontakt för överföring till människor, avslutar hon.
Arch Intern Med. 2006;166: 119-123.
Denna studie har genomförts med finansiellt stöd från Smittskyddsinstitutet. Det demografiska kontrollområdet FilaBavi finansieras av Avdelningen för forskningssamarbete inom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida/SAREC, Stockholm). Finansiärerna har inte varit delaktiga i forskningsprocessen.
För ytterligare information kontakta:
Anna Thorson, med. dr., fil. dr., 08-517 765 42, 073-995 39 72, e-post: anna.thorson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, 08-524 838 95, 070-224 38 95, katarina.sternudd@ki.se
JAMA/Archives Media Relations Department, +1-312-464-JAMA (5262), e-post: mediarelations@jama-archives.org
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Jenny Eklunds avhandling är baserad på studier av 287 tonårspojkar som har följts från 1960-talet fram till 1990-talet samt på uppgifter om en grupp bestående av 1186 pojkar och flickor i 14-årsåldern i en medelstor svensk stad.
– Neuropsykologiska brister, som kan ta sig uttryck i till exempel problem med uppmärksamhet och koncentrationsförmåga, liksom personlighetsdrag som impulsivitet, spänningssökande och aggressivitet kan bidra till att antisocialt beteende utvecklas. Särskilt tydligt blir sambandet om olika riskfaktorer kombineras, säger Jenny Eklund.
De neuropsykologiska bristerna kan hänga samman med en biologisk benägenhet till beteenden som är förknippade med bristande impulskontroll och oförmåga att se konsekvenserna av sitt handlande. Personlighetsdrag som impulsivitet, spänningssökande och aggressivitet var kopplade till våldsbeteende och riskdrickande i tonåren, varav det senare har visats sig öka risken för att utveckla alkoholproblem senare i livet.
– Jag anser också att det finns stöd för att uppväxtförhållanden kan ha betydelse, och då framför allt familj, kamrater och eventuella stressupplevelser. Det är viktigt att framhålla att vi formas av ett kontinuerligt samspel mellan individegenskaper – medfödda eller förvärvade – och omgivningen, säger Jenny Eklund.
Enligt avhandlingen avvek tonårsflickor med våldsbeteende och riskdrickande mer i sin personlighetsprofil i jämförelse med andra flickor än vad motsvarande grupp pojkar gjorde i relation till andra pojkar. Flickorna med dessa beteenden utmärkte sig till exempel med högre värden i de ovan nämnda personlighetsdragen.
– Det behövs mer kunskap om utvecklingen av dessa problem hos flickor eftersom de flesta teorier är baserade på studier av pojkar, säger Jenny Eklund.
Kontaktinformation
För ytterligare information, avhandlingen eller bild kontakta:
Jenny Eklund, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholms universitet, tfn 08-674 79 70 mobil 073-903 79 89 e-post jenny.eklund@chess.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91
e-post maria.erlandsson@eks.su.se
– Vi åker till Indien och Mangalore i mars för att installera ett system, bestående av dator och kamera, samt för att utbilda tandläkare och tandsköterskor i den här analystekniken, säger Tomas Gustavsson.
Cancer i munhåla och svalg är en av de tio vanligaste cancertyperna över hela världen. Framförallt är det i utvecklingsländer i Asien och Sydostasien där bruket av tuggtobak är utbrett som dödligheten i sjukdomen är hög.
I mitten av 90-talet påbörjades ett projekt som skulle resultera i ett enkelt verktyg för tandläkare. Guy Heyden, professor emeritus i oral patologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, ringde upp Tomas Gustavsson och sade: Om du tror att ögonen är själens spegel tror du fel. Det är munnen.
– Tandläkarna ser förändringar i slemhinnan på sina patienter. Men det är svårt att se om det är början på cancer eller eksem. Guy Heydens vision var att lägga till en ny praxis i samband med vanliga tandläkarbesök; att med hjälp av ett foto se förändringar och avgöra vad de beror på. Fördelen med att göra det här på en tandläkarmottagning istället för en vanlig läkarmottagning är att infrastrukturen redan finns. Dessutom är metoden billig. Det tandläkarna behöver är en dator och en kamera, säger Tomas Gustavsson.
Analystekniken är utvecklad på Chalmers. En av huvudpersonerna bakom den är Artur Chodorowski. Han disputerade år 2000 på dåvarande Sektionen för elektro- och datorteknik. Samarbetet skedde tillsammans med odontologer, bland andra Ulf Mattsson som då arbetade på Göteborgs universitet.
Tekniken beskriver Tomas Gustavsson som enkel:
– Man lyfter på tungan och tar ett vanligt färgfotografi av munhålan. Bilden analyseras av en dator som kan ge besked om förändringar i slemhinnans utseende, färg och struktur. På så vis går det att upptäcka tidiga cancersjukdomar och skilja dem från andra harmlösa förändringar i slemhinnan som till exempel eksem.
Tomas Gustavssons forskning är inriktad mot utveckling av digitala bildsystem och bildanalys med tillämpningar inom det biomedicinska fältet. Genom att kombinera fysikaliska och matematisk-statistiska modeller kan man med automatik och en hög grad av precision detektera och mäta strukturer i bilder och bildsekvenser.
– När det gäller sjukdomstillstånd i munhålan är det främst färgen och formen på förändringarna i slemhinnan som analyseras och klassificeras med hjälp av statistiska metoder. Genom att ha tillgång till en databas med bilder från såväl friska som sjuka individer kan man lära datorn att känna igen cancerfall med automatik.
År 2003 blev Artur Chodorowski och Tomas Gustavsson kontaktade av den indiske professorn Chitta Choudhury som är verksam vid Poole Hospital and Institute of Health and Community Studies i England, och Shetty Memorial Institute of Dental Sciences i Mangalore i Indien.
– Av honom fick vi veta att cancer i munhålan är ett stort problem i Indien. Bruket av tuggtobak där är stort, särskilt bland låginkomsttagare. De rullar in betelnöten i löv och tobak och använder som njutningsmedel.
Även från Världshälsoorganisationen, WHO, har Tomas Gustavsson fått veta att problemet är stort i Indien och att det kan göra skillnad med den här tekniken. Statistik på WHO:s hemsida visar att över 50 000 personer i Indien hade diagnosen cancer i munhålan år 2000.
– Förhoppningsvis ska vi komma till en situation där ett enkelt billigt system utvecklas snabbt, kanske inom något år. Skillnaden på det här projektet och min andra forskning kring stamceller är att jag här kan se resultat snabbare, säger Tomas Gustavsson.
För forskningen kring stamceller har han nyligen fått 2,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Projektet utgör ett samarbete mellan forskare på Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nyligen upptäcktes att nervceller i människans hjärna kan nybildas även i vuxen ålder. Det är de numera så omtalade stamcellerna som har förmågan att utgöra råmaterial för nya celler av olika typer. Om man kan lära sig att stimulera stamceller så att de tillväxer på ett kontrollerat vis öppnar sig möjligheten att behandla hjärnskador i samband med, till exempel, stroke, Alzheimers sjukdom eller Parkinsons sjukdom.
Varje år upptäcks närmare 1 000 fall av cancer i munhålan, svalget och strupen i Sverige, rapporterar Cancerfonden på sin hemsida. Knappt hälften av dem utgörs av cancer i munnen, inklusive läpparna och tungan, nära 200 fall av cancer i svalget och lika många av cancer i struphuvudet. Cirka 70 procent av patienterna är män och ungefär lika stor andel är över 65 år när de får sin diagnos. Orsakerna till dessa cancerformer är inte kända i detalj. Men det är klart visat att rökning ökar risken. När rökningen kombineras med stor alkoholkonsumtion medför det ännu större risk.
Här finns statistik för länder och olika cancerformer:
WHO Oral Health Country/Area Profile Programme
http://www.whocollab.od.mah.se/
Till Media: Bild på Tomas Gustavsson http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildspel.jsp?version=29280&category=212
Mer information om Tomas Gustavssons forskning:
http://www.chalmers.se/HyperText/Prof-S/Gustavsson-S.html
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter Tomas Gustavsson:
gustavsson@s2.chalmers.se
tel. 031 772 1802
