Under åren 2002-2004 gjorde statsmakterna en särskild satsning med 250 miljoner kronor totalt på forskning inom biologisk mångfald. Nu har Formas på uppdrag av regeringen och med hjälp av CBM, Centrum för biologisk mångfald, tagit fram en kunskapsöversikt. Denna visar på en mycket positiv utveckling av forskningen, såväl kvantitativt som kvalitativt. Bara under 2005 har svenska forskare publicerat cirka tre gånger fler artiklar med ordet ”biodiversity” jämfört med år 1998. Under perioden 1998-2005 har svenska artiklar i allt större utsträckning publicerats i tidskrifter med stor genomslagskraft i forskarsamhället. Det är dock viktigt att poängtera att många artiklar med hög relevans för området biologisk mångfald saknar ordet ”biodiversity” i titel eller referat.
– Det är fortfarande för tidigt att mäta hela effekten av den här satsningen eftersom det tar flera år från det att forskningen inleds till att resultaten publiceras, men redan nu ser vi att det medfört att fler unga forskare har finansierats. Dessutom har andelen kvinnliga forskare som fått medel från Formas inom biologisk mångfald nästan fördubblats under perioden 2001 – 2005 och ligger idag på 40 procent, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på Formas.
Kunskapsöversikten visar att den nationella forskningskompetensen inom biologisk mångfald breddats och att Sverige fått en bättre kunskapsbas inom området. Merparten av den forskning som Formas finansierat har också direkt relevans för miljömålsarbetet.
I översikten uppdelas forskningen i fem huvudområden – genetisk variation, arter och populationer, biotoper och artinteraktioner, landskap och landskapsrestaurering samt övergripande. Den största delen av ekonomiska medel har gått till biotoper och artinteraktioner, vilket är den kunskap som främst efterfrågas av avnämarna.
Kontaktinformation
Kunskapsöversikten kan läsas i sin helhet på www.formas.se
För mer information kontakta:
Presschef Emilie von Essen 08-775 40 38 eller 0733 50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Tobias Hübinette, 34 år och själv adopterad från Korea, har studerat bilden av adopterade och adoptioner i koreansk media och populärkultur. När det gäller synen på adopterade ser han en tydlig skillnad mellan populärkultur och etablerad dagspress.
– Ledarskribenter och kolumnister har visserligen principiella invändningar mot adoptioner, men tycks ha uppfattningen att de flesta adopterade lever fullgoda liv och har erbjudits bättre möjligheter än de hade fått i Korea. I populärkulturen skildras i stället adoption som ett utryck för kolonial exploatering. I spelfilmer och tv-serier och inom popmusiken beskrivs hur barnen utsätts för systematisk rasism i sina nya hemländer eller till och med för övergrepp av sina adoptivföräldrar. Det är sannolikt att anta att det är populärkulturens bild som är den mest etablerade hos den koreanska allmänheten, säger han.
Enligt populärkulturen är det först när barnen återvänder till Korea som de möter solidaritet och trygghet, och mest eftersträvansvärt av allt, homogenitet, sammanhang och fullkomlighet. För att bli en del av allt detta måste de dock återanpassas till koreanska normer och värderingar.
– Utlandsadoptionerna är ett nationellt trauma i Korea. Under 1960-, 70- och 80-talen möjliggjorde den vinstgivande adoptionsindustrin för den koreanska staten att upprätthålla ett patriarkalt, rasistiskt och heteronormativt samhällssysten. Även om antalet utlandsadoptioner har minskat adopteras fortfarande ca 2 500 barn bort varje år. Många av de bortadopterade återvänder idag till Korea som vuxna för att söka sina rötter. Min avhandling visar hur de uppfattas av breda kretsar i det koreanska samhället, säger han.
Tobias Hübinette försvarar sin avhandling fredagen den 2/12 kl 10.00-12.00, Aulan, Institutionen för orientaliska språk, Kräftriket, Hus 4, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Tobias Hübinette, Institutionen för orientaliska språk, tfn 08-16 15 88 e-post tobias@orient.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91 e-post maria.erlandsson@eks.su.se
I juryns motivering rörande Carl-Johan Sundbergs pris nämns hans entusiastiska engagemang med att inte bara sprida kunskap om forskning inom forskarsamhället utan också till allmänheten, både inom Sverige och internationellt. I över två decennier har Carl-Johan Sundberg, docent med egen forskargrupp, arbetat med forskning och forskningskommunikation, hållit föreläsningar och kurser, bildat nya forskningscentra och inte minst initierat Euroscience Open Forum, en panvetenskaplig konferens som hölls i Stockholm hösten 2004 och som kommer att hållas nästa gång i München sommaren 2006.
Europeiska Kommissionens Descartespris delas ut i dag den 2 december 2005 vid Royal Society i London. Det är för sjätte året i rad som Descartepriset delas ut till forskare och forskarlag i Europa för deras vetenskapliga insatser och priset anses som lite av Europas eget Nobelpris. Framförallt främjas vetenskapligt samarbete forskargrupper emellan. Priserna för vetenskaplig kommunikation instiftades dock först förra året, då bland annat den världskände naturfilmaren Sir David Attenborugh och den internationellt kände nanofysikern Wolfgang Heckl fick priset.
Tidigare i år tilldelades Carl-Johan Sundberg Ångpanneföreningens pris för sina insatser inom vetenskap och kommunikation och för sina kunskapsspridningsinsatser. Nu får han ytterligare ett pris.
Mer om Descartespriset finns att läsa på följande webbadress:
http://www.cordis.lu/science-society/descartes/home.html
För kontakt med pristagaren:
Docent Carl-Johan Sundberg, mobil 070-517 68 86.
För stillbilder och rörliga bilder av Carl-Johan Sundberg kontakta pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Professor Edvard Smith och professor Lennart Hammarström, båda vid Karolinska Institutet tillhör det forskningskonsortium som får årets Descartespris i klassen Life Sciences. En forskargrupp, ledd av professor Jan-Åke Gustafsson vid Novum, tilldelades andra pris i motsvarande kategori.
Descartespriset, uppkallat efter filosofen och matematikern René Descartes, är EUs mest prestigefyllda vetenskapspris. Avsikten med priset är att uppmärksamma framgångsrika samarbeten mellan forskargrupper i Europa. Den forskning som nu belönats med årets Descartespris koordineras av Edvard Smith i två olika EU-finansierade projekt.
Edvard Smith, professor i molekylär genetik, är verksam vid kliniskt forskningscentrum, Karolinska Institutet Huddinge. Professor Lennart Hammarström är verksam vid institutionen för laboratoriemedicin, avdelningschef för klinisk immunologi, Karolinska Institutet Huddinge.
Prissumman på 200 000 euro ska delas upp mellan de sju olika forskargrupper som ingår i det vinnande projektet. De övriga prisbelönta forskarna i projektet kommer från Frankrike, Italien och England.
Europeisk immunbristforskning kan anses vara världsledande. Forskare i Europa har lyckats identifiera många gener som orsakar sjukdom och man har även utvecklat nya behandlingsformer.
– Det känns väldigt roligt att detta forskningsområde uppmärksammas, säger pristagaren Edvard Smith i en kommentar. Ärftlig immunbrist ligger bakom närmare 130 olika sjukdomar. Man brukar kalla dessa sjukdomar för ovanliga men sammantaget drabbar faktiskt sällsynta ärftliga sjukdomar många miljoner människor. Bland det viktigaste med vår forskning är att resultaten kan överföras till andra medicinska områden.
Den forskningsgrupp på Karolinska Institutet som leds av professor Edvard Smith har varit verksam inom ett EU-finansierat projekt kallat “The European Initiative for Primary Immunodeficiencies” (EURO-PID). Under den senaste 5-årsperioden har ett 20-tal nya sjukdomsgener identifierats inom EURO-PID-projektet. Professor Alain Fischer från Paris var initiativtagare till projektet inom det 4:e ramprogrammet under 1990-talet. Professor Edvard Smith har varit koordinator för EURO-PID-projektet inom 5:e ramprogrammet. och fortsätter i 6:e som koordinator för ett projekt inriktat såväl på grundforskning som på att harmonisera omhändertagandet av dessa patienter i Europa. Hans forskargrupp håller också på med utveckling av nya genöverföringstekniker.
………
Andra priset i klassen Life Sciences (Livsvetenskaper) gick till en grupp som forskar kring nukleära receptorer under ledning av professor Jan-Åke Gustafsson , verksam vid Novum, Karolinska Institutet. I gruppen ingår Vincent Laudet (Frankrike), Barbara Anne Demeneix (Frankrike), Hilde Nebb (Norge), Sari Mäkelä (Finland) och Edison Tak-Bun Liu (Singapore).
I hård konkurrens med forskare från hela världen har de båda svenskledda forskargrupperna från Karolinska Institutet fått pris för såväl hög vetenskaplig kvalitet som för excellent internationellt samarbete.
Den forskning som belönats med andrapriset koordineras av Jan-Åke Gustafsson och är en utveckling av det samarbete som redan finns i det stora EU-projektet Cascade, ett så kallat Network of Excellence som också leds av professor Jan-Åke Gustafsson. I Cascade är forskningen fokuserad på att hitta och analysera hormonstörande kemikalier i maten, medan den här gruppen mer renodlat koncentrerar sig på studier av nukleära receptorer.
– Vi är utomordentliga glada över detta prestigefyllda pris och ser det som ett erkännande av vår forskning, kommenterar Jan-Åke Gustafsson. Vi är också mycket glada över den intensifiering av europeiskt samarbete som skett på senare år tack vare EU:s ramprogram. Cascade är ett bra exempel på den typ av samarbete över gränserna som vi ser som en modell för framtidens forskning. Vi forskare är starkare tillsammans än ensamma.
Prissumman på 30 000 euro ska bland annat användas till fortsatt integrationsarbete i gruppen.
Kontaktuppgifter:
Professor Edvard Smith, 073-980 77 07, tel. 08-585 836 51, 08-585 836 53.
Professor Lennart Hammarström, tel. 08-524 835 86.
Professor Jan-Åke Gustafsson nås via Gitte Strindlund, informationschef vid Novum, tel. 076-867 50 55.
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Förutom som flamskyddsmedel används OP också som mjukgörare i plaster och som tillsatser i oljeprodukter, bonvax, lim, färg m.m. Anneli Marklund har uppmätt varierande halter av OP i luft och damm på arbetsplatser och i bostäder, men också i snö, bakgrundsluft, regnvatten, fisk, avloppsvatten och avloppsslam. Hon har även hittat OP i oljeprodukter och spillolja. En del av dessa ämnen är giftiga och en långvarig exponering för de halter av OP som nu har uppmätts skulle kunna vara skadliga för t.ex. fisk, mask och insekter. Dessa studier inkluderar dock ett begränsat antal prov och provtyper och kunskapen om dessa föreningars miljö- och hälsoeffekter är bristfällig.
För att effektivt få ned halterna i miljön måste konsumtionen minska, t.ex. genom att istället använda material som inte behöver flamskyddas. För den vanliga konsumenten är det tyvärr svårt att ta reda på vilken typ av flamskyddsmedel eller mjukgörare som eventuellt är tillsatta i olika produkter och byggnadsmaterial.
I de inomhusmiljöer som undersökts uppmättes ett flertal OP i damm och luft. Generellt avspeglar halterna t.ex. byggnadsmaterial och möbler som finns i lokalerna. Offentliga lokaler hade högre halter än privata hus, och det beror förmodligen på hårdare brandskyddskrav. Vissa yrkesgrupper visade sig också vara mer utsatta, t.ex. exponeras flygtekniker för upp till 500 gånger högre lufthalter av tributylfosfat än förskollärare.
När t.ex. hushåll och industrilokaler våtskuras släpps stora mängder OP ut i avloppet och når till sist reningsverk. Avskiljningen av OP från avloppsvatten visade sig generellt vara dålig. I synnerhet klorerade OP tenderade att passera genom reningsverken utan att brytas ner eller avskiljas från vattnet. Av den mängd OP som nådde reningsverken släpptes 50 % ut via utflödet. Det påverkade den omgivande miljön.
– Karpar från en damm i närheten av ett reningsverk hade höga halter OP jämfört med abborrar från referenssjöar. Det skulle därför vara önskvärt om tekniken på reningsverken kunde förbättras så att dessa föreingar bryts ner, säger Anneli Marklund.
Flyg- och vägtrafik är också källor till OP i miljön. OP uppmättes i hydrauloljor och smörjmedel för flygplan samt i spillolja från bilar och lastbilar. Den totala halten OP i snöprov minskade när avståndet från en större vägkorsning ökade.
– OP släpps ut från både diffusa och direkta källor och kan sedan spridas vidare via luft och vattendrag. Därför är det inte förvånande att vi också hittade OP i luft och fisk från opåverkade miljöer, berättar Anneli Marklund.
Fredagen den 9 december försvarar Anneli Marklund, kemiska institutionen, miljökemi sin avhandling med titeln Levels and sources of organophosphorus flame retardants and plasticizers in indoor and outdoor environments. Svensk titel: Fosforbaserade flamskyddsmedel och mjukgörare i inom- och utomhusmiljöer – halter och källor. Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal KB3B1 i KBC-huset. Fakultetsopponent är docent Roland Kallenborn, University Centre in Svalbard, Norge.
Anneli Marklund är uppvuxen i Boviken, Skellefteå och bosatt i Hissjö, Umeå.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Anneli Marklund, kemiska institutionen
E-post: anneli.marklund@chem.umu.se
Tel: 090-786 91 25, 073-0912 294
Förtroendet för politiker och politiska institutioner (såsom regeringen och riksdagen) har sjunkit kontinuerligt i Sverige sedan början på 1970-talet. Denna trend har väckt stor uppmärksamhet i den samhällsvetenskapliga forskningen, där man har försökt att förstå drivkrafterna såväl som vilka konsekvenser trenden kan få för samhället i stort. Förtroende är en av demokratins grundvalar och den internationella forskningen har visat att den har t ex stor betydelse för människors benägenhet att betala skatt, följa lagar och att acceptera politiska beslut som går dem emot. Men vad är det då som skapar förtroende för politiska institutioner?
Den samhällsvetenskapliga forskningen har identifierat ett antal olika faktorer som ligger till grund för politiskt förtroende. En förklaringsfaktor, som stöds av opinionsundersökningar, är att förtroende för politiska institutioner beror av statens service till den enskilde. Svenskar som är nöjda med det de får från staten i form av bidrag, utbildning, infrastruktur osv tenderar med andra ord att känna ett större förtroende för beslutsfattande organ. Mätetalet på deras nöjdhet är inte hur många beslut som blev populära, utan det är mer fruktsamt att titta på populariteten av hur besluten fattades. Det är just detta resonemang som ligger bakom en viktig samhällsvetenskaplig hypotes – att den enskildes förtroende för politiska institutioner, och därmed acceptansen av impopulära beslut, bygger på huruvida hon uppfattar beslutsprocessen som rättvis och legitim. I avhandling testas denna hypotes i en fråga som stundtals har varit mycket kontroversiell i Sverige nämligen utbyggnaden av Västkustbanan till en dubbelspårig järnväg och bygget av Hallansåstunneln. Beror den närmaste omgivningens förtroende för Banverket enbart på fördelar för den enskilde och hans närmiljö eller spelar det också någon roll hur Banverket har hanterat själva beslutsprocessen?
Avhandlingen bygger på opinionsdata från två omfattande och synkroniserade postenkäter samt en uppföljande analys av beslutsprocessen i sju orter där järnvägsutbyggnaden har varit som mest kontroversiell (Åsa, Frillesås, Varberg, Falkenberg, Båstad, Glumslöv och Lund). Avhandlingen bekräftar att Svenskens förtroende för ett politiskt beslut till stor del grundar sig på nöjdheten med beslutsprocessen. Oväntat nog är denna faktor så stark att den tom påverkar förtroendet för den valda bansträckningen, vilket är en fråga där omedelbara fördelar för den enskilde normalt förväntas dominera. Ett annat oväntat resultat visade sig vara att den egna möjligheten att utöva ett inflytande i frågan, att kunna påverka besluten, endast i ringa grad påverkar Svenskens förtroende för den politiska processen.
Avhandlingens titel: Democracy’s Infrastructure: The Role of Procedural Fairness in Fostering Consent
Fakultetsopponentens namn: Docent Anders Sannerstedt, Lund
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 21 december 2005 kl. 13.15, Sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Marcia Grimes, tel. 031-204467(bost.), 031-773 4138(arb.)
marcia.grimes @cefos.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Efter tre års försök med intensivgödsling av förädlade granar, har man kunnat visa att i dessa träd finns en potential att svara på gödsling som inte tidigare utnyttjats. Tillsammans ger förädling och gödsling en tillväxtökning som är större än summan av de två metoderna var för sig.
– I försöken gav gödsling en ökad höjdtillväxt på 33 procent och ett genetiskt urval en ökning på 15 procent. Men när man använder de två metoderna tillsammans, blir tillväxtökningen hela 52 procent, berättar Johan Sonesson på Skogforsk.
Och ändå har inte gödslingseffekten kulminerat än.
– Kulmen förväntas om två till tre år, så det kan finnas ännu mer tillväxt att vinna.
En metod för intensivodling
Den här typen av skogsbruk är dock inget som kommer att prägla hela Sveriges skogar.
– Nej, det handlar främst om intensivodling av gran på åkermark, det vill säga ytor där t.ex. naturvärdena redan är låga.
När man gödslar skog på detta sätt, rör det sig om gödselmängder som är specialskräddade för trädens behov.
– Vi använder oss av en metod som tagits fram inom Fiberskogsprojektet på Sveriges Lantbruksuniversitet. Genom näringsanalyser av granarnas barr kan man se exakt hur mycket träden behöver av de olika näringsämnena. På så sätt undviker man t.ex. läckage av kväve, säger Johan Sonesson.
Eftersom man i förädlingsförsöken använder sig av grankloner, där alla plantor har identiska arvsanlag, kan man också se att vissa kloner svarar bättre på gödsling än andra. Genom att välja dessa kloner för fortsatt förädling, kan man troligtvis öka tillväxtpotentialen ännu mer.
– Man skulle kunna säga att vi på åkermark i Södra Sverige med denna metod närmar oss jordbrukets sätt att odla grödor, säger Johan Sonesson.
Politiskt intressant
Intensivodling på detta sätt är ingen metod som skapar kvalitetsvirke för sågverken, eftersom granarna får en något lägre densitet. Istället syftar metoden till att snabbt producera så mycket biomassa som möjligt.
– Det finns ju idag ett politiskt intresse i denna typ av produktion. Ska vi göra oss oberoende av olja, gäller det att hitta andra sätt att skapa energikällor. Snabbodlad gran kan vara en sådan, säger Johan Sonesson.
Såväl myndigheter som skogsbruk följer nu försöken med stort intresse och på sikt kan det även bli fråga om att testa metoden på andra snabbväxande träslag.
Läs mer i PLANTaktuellt nr. 3, 2005 på vår webbplats!
Kontaktinformation
Johan Sonesson, Skogforsk. Tel: 018-18 85 89, 070-518 85 89
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat matematiska modeller och optimeringsmetoder för planering av dagliga lastbilstransporter. Studier som gjorts i samverkan med skogsföretagen Sydved, Södra och Holmen skog visar att metoderna kan användas vid daglig planering. Resultaten läggs fram i en doktorsavhandling av Myrna Palmgren vid Avdelningen för optimeringslära.
De metoder som tagits fram ger förslag på körscheman, det vill säga tidsbestämda dagsrutter för de lastbilar som ska utföra transporterna. Beräkningarna matas med uppgifter om godset, bilarna, avstånden, chaufförernas arbetstid och pauser och så vidare.
Antalet möjliga scheman i det transportproblem som uppstår är oftast gigantiskt stort. I ett realistiskt fall kan det finnas 70 timmerupplag med tre sortiment och fem industrier som efterfrågar dem. För att utföra dessa transporter på en dag krävs cirka 20 lastbilar. Det totala antalet möjliga körscheman för varje bil blir då i storleksordningen 1019 (en etta följd av 19 nollor). Om en dator kan räkna fram en miljard scheman i sekunden skulle det ta 300 år att räkna fram allihop. Då skulle det dessutom återstå att beräkna den optimala kombinationen.
Avhandlingens optimeringsmetoder ger en relativt liten uppsättning av förslag på optimala körscheman, omkring en miljon, och söker sedan fram en tillräckligt bra kombination. Dessa metoder utnyttjar så kallad kolumngenerering, en ofta använd väg för att lösa den här typen av problem.
I en annan avhandling beskriver Andreas Westerlund, också vid Avdelningen för optimeringslära, avancerade tekniker för att snabba upp scheman för kolumngenerering.
Myrna Palmgrens avhandling som lades fram under hösten heter Optimal truck scheduling – mathematical modeling and solution by the column generation principle.
Andreas Westerlunds avhandling heter Accelerating column generation schemes – applications to routing problems. Disputationen ägde rum 28 november.
Kontaktinformation
Myrna Palmgren 013-282437, mypal@mai.liu.se
Andreas Westerlund 013-285769, anwes@mai.liu.se
Motiveringen till utmärkelsen lyder:
”Han har på kort tid etablerat sig som en internationellt välkänd forskare inom reklam- och kommunikationsområdet. Detta visas av det stora antal artiklar han på kort tid har publicerat i världsledande tidskrifter. Flera av hans artiklar ingår också som kurslitteratur vid ledande europeiska och amerikanska handelshögskolor och han har belönats med s. k. ”Best paper awards” vid internationella konferenser. Hans experimentella reklamforskning har utvecklat kunskapen om reklamens funktionssätt och effekter avseende såväl reklam i traditionella medier som via Internet. Hans forskning och undervisning har också haft en klart praktisk relevans, vilket visat sig i att han som förste akademiker av Sveriges reklamförbund tilldelats det mycket prestigefyllda Bengt Hanser Stipendiet.”
− Priset är ett stort stöd och en viktig uppmuntran. Jag ser det som ett bevis på att det område jag ägnar mig åt har betydelse för både akademi och näringsliv och som ett tecken på att forskningen bidrar till att föra kunskapen framåt. Det är oerhört värdefullt för mig och för alla som verkar inom området både praktiskt och forskningsmässigt, säger Micael Dahlén.
Bilder från prisutdelningen samt Micael Dahléns CV finns att ladda ner på www.hhs.se/Press/Pressreleases/sv_051130.htm
Micael Dahlén nås på tel. 08-736 9566, mobil 070-974 3641,
e-post micael.dahlen@hhs.se.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Lars Bergman, Rektor, professor
Tel. 08-736 9012
E-post: lars.bergman@hhs.se
Tine Frivik, Direktör, Corporate and Alumni Relations
Tel. 08-736 9072, mobil 070-602 6920
E-post: tine.frivik@hhs.se
Om Partnerprogrammets forskarpris vid Handelshögskolan
Priset instiftades 2003 med syfte att bidra till att utveckla och främja forskningen vid HHS genom att lyfta fram insatser utförda av unga, lovande forskare. Vidare ska det tydliggöra och bekräfta HHS:s Partnerföretagsbetydelse för högskolans utveckling samt befästa HHS:s ställning som bryggan mellan ekonomisk forskning och svenskt näringsliv.
Priset delas ut till en forskare vars arbete, bidragit till kunskapsutvecklingen inom sin disciplin, håller hög vetenskaplig klass så att det är publicerbart i internationella vetenskapliga publikationer samt har presenterats i utbildnings- och tillämpningssammanhang. Forskaren skall vara vetenskapligt meriterad utifrån den forskningstradition som hon/han representerar och skall ha upprätthållit en hög aktivitets-/kvalitetsnivå under de tre senaste åren. I undantagsfall kan enstaka insatser (gjorda även tidigare) av stor betydelse komma i fråga.
Avhandlingen studerar fattigdom och ohälsa på landsbygden i Vietnam. Målet var att undersöka ”fattigdomsfällan” orsakad av skador (the injury poverty trap) – dvs. det faktum att följderna av en olyckshändelse kan göra en hel familj fattig – och föreslå möjliga lösningar. Orsaken i det här fallet är skador, men kunde vara vilken långvarig och allvarlig sjukdom som helst.
En kohort på 23 807 personer i 5 801 hushåll i Bavidistriktet, Vietnam, följdes från 1999 till 2003. I den gruppen undersöktes inkomstbortfall pga. skador vid olyckshändelser utan dödlig utgång som inträffade under 2000 liksom social ställning före och efter skadetillfället. För att studera möjliga lösningar på problemet intervjuades 2 064 hushåll om inställningen till olika sätt att finansiera hälso- och sjukvården.
Resultaten visar att skador lägger en stor börda på samhället, särskilt de enskilda offren och deras familjer. En skada ökar risken för fattigdom på två sätt: genom behandlingskostnader och inkomstbortfall. De fattiga hushållen i studien förlorade i genomsnitt 11 månaders inkomst vid en skada, de ickefattiga 15 månader. Dessutom visade sig fattigdom i sig vara en trolig orsak till många av olyckorna, särskilt barn och äldre i hemmet samt arbetsskador i åldrarna 15-49 år. Medelinkomstgruppen var särskilt utsatt för trafikskador, troligen pga. de haft råd att skaffa cykel eller motorcykel.
Ungefär hälften av de intervjuade föredrog ett system där vården betalas kontant när den nyttjas och den andra hälften ville ha skatt eller försäkring, dvs betala en mindre månatlig summa och sedan få vård utan kostnad vid sjukdom. viljan att betala indikerar att en offentlig sjukvårdsförsäkring skulle vara möjlig att åstadkomma. Det är emellertid viktigt att förbättra den existerande sjukförsäkringen för att stimulera människor att delta i ett eventuellt nytt systemet. En framgångsrik lösning bör ha två inslag: Förbetald hälso- och sjukvård plus en försäkringskompensation för inkomstförluster under sjukperioden. Också utan tillskott av resurser skulle en mer jämn fördelning av skadebördan i samhället öka den allmänna välfärden.
Nguyen Xuan Thanh är doktorand vid enheten för epidemíologi och folkhälsovetenskap. Han kan nås på tel. 070-823 51 96 (engelsktalande) eller via e-post nxt207@yahoo.com
Avhandlingen läggs fram fredagen den 9 december vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap och har titeln ”The injury poverty trap in rural Vietnam – causes, consequences and possible solutions”.
Disputationen äger rum i sal Od 260, NUS.
Fakultetsopponent är professor Egon Jonsson, University of Alberta, Kanada.
På senare tid har flera uppmärksammade, plötsliga dödsfall noterats i samband med idrottande. Händelserna har väckt frågor om de bakomliggande orsakerna samt om det skulle vara möjligt att förebygga dessa tragedier, t.ex. genom rutinmässig medicinsk undersökning av alla idrottsaktiva (s.k. screening). Studien försöker kartlägga det totala antalet idrottsrelaterade dödsfall i Sverige och deras orsaker. Resultaten redovisas nu vid Medicinska riksstämman av studerandena Caroline Mellberg och Lars Johansson, termin 6 på läkarprogrammet vid Umeå universitet, och deras handledare Stellan Mörner, överläkare vid Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus. Medförfattare i studien är även professor Anders Eriksson, rättsmedicinalverket i Umeå.
I samarbete med försäkringsbolaget Folksam – som försäkrar majoriteten av idrottsförbunden med sammanlagt ca 1,6 miljoner idrottsaktiva i Sverige – har de kartlagt orsakerna till de senaste årens dödsfall bland aktiva (dvs. försäkrade) idrottare som varit 35 år eller yngre. Materialet har sedan kompletterats med uppgifter om två fall hos förbund som inte haft försäkring hos Folksam: basket, orientering, volleyboll och boxning.
Studien omfattade sammanlagt 20 dödsfall under idrottsutövning i åldern upp till 35 år sedan 1998. Bland de 20 var 19 män. Medelåldern var 22 år med en spridning från 10 till 34 år. I materialet fanns åtta fotbollsspelare, två ishockeyspelare, två basketspelare och två innebandyspelare (varav en utövade handikappidrott). Inom förbunden för friidrott, skidor, rinkbandy, cykling, squash och handboll inträffade vardera ett dödsfall.
Via obduktionsprotokoll m.m. framgår att de vanligaste dödsorsakerna var hjärtmuskeldefekter (hypertrofisk kardiomyopati och arrytmogen högerkammarkardiomyopati) samt hjärtmuskelinflammation. Dödsfall sker både inom elitidrotten och bland motionärer. I en kontrollgrupp med dödsfall bland idrottsutövare över 35 år var samtliga 28 män. Majoriteten bland dem (71 %) avled pga. ischemisk hjärtsjukdom, dvs. i huvudsak hjärtinfarkt, jämfört med 10 % i den yngre åldersgruppen.
Sammanfattningsvis är plötslig död i samband med idrott relativt ovanlig: Enligt den här studien inträffade i gruppen 35 år och yngre i genomsnitt 2,7 fall per år bland totalt ca 2,4 miljoner medlemmar hos de förbund som omfattas. I en liknande studie gjord av Folksam noterades 15 dödsfall under fyra år fram t.o.m. 1990, vilket visar att fenomenet inte har blivit vanligare. Det är osannolikt att det finns idrottsrelaterade dödsfall som inte har registrerats i försäkringsmaterialet, men antalet fall kan ändå vara underskattat eftersom studien endast omfattar personer som varit aktiva i en idrottsförening.
Resultaten kan vara av värde för diskussionen för eller emot screening av unga idrottsaktiva i Sverige. De sjukdomsgrupper som kan vara möjliga att hitta vid en sådan undersökning är t.ex. kardiomyopatier (defekter i hjärtmuskeln) och klaffsjukdomar. Mot den bakgrunden skulle man med screening teoretiskt ha kunnat fånga upp nio personer, vilket är mindre än hälften av dödsfallen i gruppen under 35 år.
För ytterligare uypplysningar, kontakta
Stellan Mörner, tel. 0730-591068, 090-7850000, sökare 96568, e-post Stellan.Morner@medicin.umu.se, Caroline Mellberg, tel 0709-147094 eller Lars Johansson, tel 0730-278413.
Barn och barndom uppfattas som en av de få naturliga dimensioner som ännu är oförstörd av modernitetens och reflektionens börda. Bjørg Kjær har genom fältstudier undersökt barn mellan fem och tio år på ett fritidshem och kan konstatera att så förhåller det sig inte. Barn är barn från det att de föds och i allt som de företar sig. Men barn skall också lära sig att fortsätta vara barn och förvalta barndomens kvaliteter på sätt som kan accepteras och kännas igen av omgivningen.
På fritids försiggår en process där identitet förvaltas och hanteras av både barn och vuxna. Barnen etablerar kulturella identiteter till sig själva och de förhåller sig till ”de vuxnas” kulturella identitet som de såväl kan kommentera som parodiera. ”De vuxna” på fritids har ansvar för att den institutionella ordningen upprätthålls. De är alltså inte vuxna i någon generell mening. Däremot har de vuxna som arbetar vid institutionen en specifik roll. På samma sätt etablerar barnen en specifik barnslig roll till sig själva som just fritidshemsbarn.
Avhandlingens titel: Børn og barndom på fritidshjem. Et folkloristisk studie af fortolkning og forhandling om barnslig identitet.
Opponent: Professor Ulf Palmenfelt, Visby
Disputationen äger rum fredagen den 9 december 2005 kl. 13.00
Sal K 332, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 6-8, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Bjørg Kjœr, tel. 45 22 93 7791 (mobil),
e-post: BKJ.lld@dpu.dk
Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi och
Claudio M. Tamburrini, forskare i praktisk filosofi, presenterar sin antologi ”Genetic Technology and Sport. Ethical Questions (London och New York: Routledge, 2005)
Tid: Måndagen den 5 december 2005 kl 15.00 -16.00
Plats: Konferenslokal C9, Clarion Hotell, Ringvägen 98, 104 60 Stockholm
Språk: Engelska
Fakta om Stockholm bioethics Centre:
Forskningsinstitutet Stockholm bioethics centre (SBC), som tillhör Filosofiska institutionen vid vid Stockholms universitet, bedriver forskning och undervisning i bioetiska frågor. Även idrottsfilosofisk forskning är en viktig del av SBC:s verksamhet. Centret har just inlett samarbete i EU-projektet ”Enhance” där försök att medicinskt förbättra människors prestationsförmåga utvärderas filosofiskt. Stockholmsdelen av EU-projektet ska arbeta just med fysisk prestation inom idrotten, medan andra delar av projektet tar sig an frågor om förbättring av kognitiva förmågor (Oxford), stämningsläge/humör (Maastricht) och livslängd (Milano).
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, e-post torbjorn.tannsjo@philosophy.su.se mobil 0707-97 66 13
Claudio Tamburrini, forskare i praktisk filosofi, e-post claudiot@bredband.net, mobil 073-7875250
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, e-post maria.erlandsson@eks.su.se mobil 070-230 88 91
Under senare år har antalet elever i särskolan ökat kraftigt, vilket aktualiserat en debatt om särskolans framtid.
– I denna diskussion och inom forskningen har elevernas röster nästan helt saknats. Frågor om hur särskolan uppfattas av de elever som går där, ställs sällan menar Kristina Szönyi.
I avhandlingen lyfter hon fram elevernas inifrånperspektiv på särskoletillhörigheten. Genom intervjuer med elever mellan 7 och 21 år ställs elevernas erfarenheter och upplevelser av att gå i en särskoleklass i centrum.
Ett påtagligt exempel är att flertalet elever berättar om att de blir retade och ifrågasatta av andra elever för att de går i särskola. Detta utanförskap ses av de intervjuade eleverna som en konsekvens av den speciella skolform som särskolan utgör. På olika sätt motarbetar eleverna den negativa bild som andra har av särskolan och strävar efter att bli betraktad som vanlig.
Särskolan är varken en genuin delaktighetsskapande skola eller en genuin utanförskapsskola utan för flertalet av eleverna, en ”både och skola”. Elevernas inifrånperspektiv visar på att särskolan samtidigt kan ses som en möjlighet och som en begränsning för deras delaktighet i olika sammanhang. Denna sammansatta bild av att vara särskolelev kan förhoppningsvis bidra till en fortsatt diskussion om vägar att nå den politiskt och ideologiskt uttalade målsättningen om ”en skola för alla”.
Doktorsavhandlingens titel: Särskolan som möjlighet och begränsning – elevperspektiv på delaktighet och utanförskap.
Disputationen äger rum fredag den 9 december kl. 13.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är professor Jan Tøssebro, Institutt for sosialt arbeid och hesevitenskap, NTNU, Trondheim.
Kontaktinformation
Kristina Szönyi nås på telefon 070-484 80 65, 08-690 58 72 eller kristinas@ped.su.se
Forskarna har identifierat det enzym i bakterien som får den att föröka sig. Genom ämnet N-hydroxylamin knockas enzymet och bakteriens tillväxt stoppas.
– En antraxinfektion i lungorna får ett snabbt förlopp och måste hejdas så snart som möjligt. Detta är möjligt genom att kombinera ämnet N-hydroxylamin med vanlig antibiotika som verkar långsammare, säger professor Britt-Marie Sjöberg, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik.
Sjukvården letar aktivt efter sätt att effektivt och till låg kostnad behandla delar av befolkningen som exponerats för antraxsporer som ger mycket kraftiga sjukdomssymptom och/eller är multiresistenta. Upptäckten kan få stor betydelse bland annat när det gäller beredskapen för eventuella terroristangrepp. Dessutom visar forskarna bakom studien att det är möjligt att hitta ämnen som effektivt slår ut motsvarande enzym i andra liknande sjukdomsframkallande organismer.
– Att vi hittat ett kemiskt enkelt och kommersiellt tillgängligt ämne med dessa egenskaper är av stort intresse både praktiskt och för fortsatt forskning, säger Britt-Marie Sjöberg.
Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS) den 28 november, www.pnas.org. Författare är Eduard Torrents, Margareta Sahlin, professor Britt-Marie Sjöberg, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik; professor Astrid Gräslund, Institutionen för biokemi och biofysik, samt Daniele Biglino som numera finns vid Max-Planckinstitutet i Mülheim an der Ruhr, Tyskland.
Bilder på bakterien Bacillus anthracis finns på www.su.se/press under Pressbilder-Antraxbakterien.
Fakta om mjältbrand ur Nationalencyklopedien: Mjältbrand är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Bacillus anthracis. Hos människa kan infektion ske vid kontakt med sporbärande hudar eller andra produkter från nötkreatur. Sporerna kan också infektera vid inandning. Bakteriesporernas hållbarhet och sjukdomens allvarliga natur har medfört att mjältbrand övervägts som medel i biologisk krigföring och andra terroraktioner. Flertalet däggdjur anses vara mottagliga för infektion med B. anthracis, men känsligheten varierar.
Kontaktinformation
För vidare upplysningar
Professor Britt-Marie Sjöberg, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, tfn 08-16 4150, mobil 0705-648678, e-post britt-marie.sjoberg@molbio.su.se
Eduard Torrents, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, tfn 08-16 4188, mobil 0762-461049, e-post Eduard.Torrents@molbio.su.se
Tidigare har man trott att herpes simplex typ-1 använder sig av sockermolekylen heparansulfat för att ta sig in i cellerna och orsaka infektion. Därför har man försökt hindra virusets framfart med krämer som innehåller heparin som blockerar heparansulfat. Detta har dock inte fungerat, och biologen Kicki Bergefall visar nu varför. Viruset väljer helt enkelt hellre ett annat socker, chondroitinsulfat (CS), för att komma in i cellen. Det är mycket troligt att även andra virus tar samma väg, och resultaten öppnar därför för möjligheten att hitta ny behandling också för andra virusinfektioner.
Kicki Bergefall kom fram till sina resultat genom att studera celler som är känsliga för herpesvirus och sådana som på något sätt lyckas undvika att bli infekterade av herpes. Hon såg att skillnaden mellan dem var att de infektionskänsliga cellerna hade sockermolekylen CS på sin yta medan de andra saknade den. Att cellerna som inte blev infekterade saknade CS visade sig bero på en mutation i CS-genen. När forskarna tillförde en riktig, omuterad gen till dessa celler blev de också känsliga för herpesinfektion. Slutsatsen är att herpes simplex-typ 1 använder just detta socker för att ta sig in i cellerna och orsaka infektion. Kicki Bergefall har alltså hittat en hittills okänd virusreceptor, eller mottagarmolekyl för virus. Nu öppnar sig möjligheten att använda sig av denna för att få fram nya botemedel mot virusinfektion.
Forskarna på Sahlgrenska akademin arbetar nu tillsammans med japanska forskare med att hitta ämnen som skulle kunna användas för att utveckla nya läkemedel mot herpesviruset. Hos en bläckfisk i Stilla havet har man hittat höga halter av CS. När det testas på celler i odling ger det ett bra skydd mot virusinfektion eftersom virus binder mycket starkt till bläckfiskens CS istället för till cellerna. Tanken är att designa en molekyl med samma egenskaper som bläckfisk-CS. Med ett sådant läkemedel vill man oskadliggöra viruset genom att få det att binda till läkemedlet istället för till sockermolekylerna på cellytorna.
Herpes simplex typ-1 är ett virus som nästan alla människor bär på utan att vara sjuka. Två viktiga undantag är när viruset infekterar hjärnan hos vuxna eller drabbar nyfödda. Varför det går över till hjärnan och orsakar hjärninflammation vet man inte. Risken att ett foster ska smittas är störst om mamman blir infekterad för första gången under graviditeten, antagligen för att hon då inte kan överföra fullgod immunitet till barnet.
Det finns idag ett preparat som är åtminstone delvis verksamt mot herpes simplex typ-1. Det är
det antivirala medlet acyclovir som kom i början på 1990-talet. Tack vare detta preparat har dödligheten i hjärninflammation hos vuxna orsakad av herpes simplex typ-1 minskat. Av alla som insjuknar nu överlever fyra av fem, mot tidigare bara varannan. För spädbarn fungerar acyklovir däremot mycket sämre och mer än hälften som insjuknar i herpes simplex-infektion dör eller får livslånga komplikationer. Dessutom är en dödlighet på en av fem hos vuxna med hjärninflammation trots allt hög och det finns därför stort behov av mer effektiva mediciner även för denna grupp. Acyklovir fungerar genom att hämma virusets förökning och ett nytt medel som hindrar att virus tar sig in i cellerna skulle därför vara ett bra komplement.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Institutionen för Laboratoriemedicin.
Avhandlingens titel: Interaction of herpes simplex virus with cell surface glycosaminoglycan as a target for antiviral intervention.
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Kicki Bergefall, f.n. post-doc vid Cornell University i USA. E-post: kab2020@med.cornell.edu
Handledare:
Professor Tomas Bergström, telefon: 031-3424735, mobil: 0705-264369
e-post: tomas.bergstrom@microbio.gu.se
Docent Edward Trybala, telefon: 031-3424744, e-post: edward.trybala@microbio.gu.se
