– Forskargrupperna arbetar tvärvetenskapligt och projektet är ett bra exempel på vad som kan uppnås vid ett mångfacetterat universitet där olika kompetenser har möjlighet att samverka över gränserna, säger rektor Göran Bexell.
Under ett par års tid har ett antal forskare från Lunds universitets medicinska, naturvetenskapliga och tekniska fakulteter arbetat för en bättre förståelse för hjärnans inlärnings- och minnesmekanismer. Med hjälp av ny teknologi, baserad på mikro- och nanoteknologi, utvecklas en ny generation av ultratunna multikanalelektroder kopplade till små radiosändare för att mäta hjärnaktivitet. Till skillnad från dagens elektroder ska dessa kunna användas även av personer som är i rörelse, alltså inte endast av personer i olika testsituationer.
Tekniken kommer bland annat att användas för att lindra långvarig smärta, ge symptomlindring vid Parkinsons sjukdom och för att skapa förutsättningar för styrning av motoriken hos handikappade personer.
– Vi är förstås oerhört glada över det stöd och förtroende som Wallenbergsstiftelsen har gett oss, säger professor Jens Schouenborg, som leder forskarkonsortiet Neuronanoscience Center.
– Forskningsområdet har en stor medicinsk potential och håller på att bli ett mycket hett forskningsområde internationellt. Det anslag som vi har fått av Wallenbergsstiftelsen ger oss nu en chans att på allvar hålla oss framme i forskningsfronten.
Anslaget på 40 miljoner kronor avser en period på fem år. Från Medicinska fakulteten medverkar förutom Jens Schouenborg även Nils Danielsen och Angela Cenci Nilsson (alla vid Institutionen för Experimentell Medicinsk Vetenskap) och Göran Lundborg (Handkirurgi, Malmö). Från naturvetenskapliga fakulteten deltar Martin Kanje (Institutionen för Cell och Organismbiologi), Thomas Laurell (Elektrisk Mätteknik, Lunds Tekniska Högskola) och Lars Montelius (Fasta Tillståndets Fysik, Lunds Tekniska Högskola).
I ett kommande steg kommer även humanistiska forskare att integreras i projektet.
Kontaktinformation
För mer information tala med Jens Schouenborg på 046-222 77 52 eller Jens.Schouenborg@med.lu.se
En färsk avhandling från Karolinska Institutet har kartlagt ett antal mutationer som orsakar en medfödd rubbning av binjurebarken. Sjukdomen, som kallas kongenital adrenal hyperplasi, CAH, drabbar cirka tio nyfödda barn i Sverige årligen. Resultaten visar att samtliga kartlagda mutationer orsakar olika grader av funktionsnedsättning hos ett protein som kallas CYP21. Ju sämre proteinet fungerar, desto allvarligare symptom drabbas patienterna av, från ett livshotande tillstånd till helt besvärsfria fall.
– Vi har tagit fram en datoriserad strukturmodell av proteinet och med hjälp av den kan vi förutsäga vilken grad av sjukdom en viss mutation kan leda till, vilket har betydelse för framförallt nyupptäckta och ovanliga varianter som det inte finns tidigare klinisk erfarenhet om, säger Tiina Robins, nybliven doktor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.
CAH är en sjukdom som ger en obalans av flera olika hormoner, oftast brist på kortisol och aldosteron och ett överskott av manliga könshormoner. Det innebär att varje enskild patient måste få en individuellt anpassad behandling som är beroende av vilken grad av sjukdom man har och som följs noggrant under hela livet. Analys av vilken mutation på CYP21 patienten har, och därmed vilken sjukdomsbild detta kan leda till, kan göras redan innan symptomen visar sig. Det ger nya möjligheter att optimera omhändertagandet av familjer som drabbas av sjukdomen.
– Det är viktigt både för att kunna ge korrekt information om risk för att framtida syskon och senare egna barn som kan drabbas av sjukdomen, men även för att kunna förutsäga hur allvarliga symptom som patienten kan komma att få om inte rätt behandling sätts in. Eftersom det finns ett så klart samband mellan en patients orsak till sjukdom på gennivå och klinisk symptombild ökar detta också möjligheten för oss att erbjuda en optimal, individuellt anpassad behandling till varje patient med CAH, säger Tiina Robins.
Resultaten visar även att kvinnor som är bärare av CYP21 mutationer kan ha ökad risk för viss överproduktion av manligt könshormon, något som länge varit omdiskuterat. Det kan bland annat leda till ökad behåring, menstruationsrubbningar och infertilitet i vuxen ålder.
Avhandlingens titel:
Functional and structural studies on CYP21 mutants in congenital adrenal hyperplasia
Författare:
Tiina Robins, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Telefon 08-517 739 22, mobil 070-734 55 94, E-post: tiina.robins@ki.se.
Disputationen har ägt rum.
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-529-1/
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
I enlighet med tidigare plan kommer Executive Educations tidigare VD Hans Tson Söderström att lämna posten som arbetande styrelseordförande den 1 januari 2006. Han kvarstår som styrelseordförande i bolaget.
VD för bolaget, Jan-Mikael von Schantz, kommer under våren att lämna sin befattning. Jan-Mikael har, inkluderat tiden före samgåendet med Handelshögskolan, varit VD för bolaget under fem år.
− Integrationen mellan verksamheterna har genomförts enligt plan, och lyckats över förväntan – inte minst genom ett utmärkt arbete i ledning och organisation, säger Roland Fahlin, ordförande i Stiftelsen IFL.
− Vi vill betona, att bolaget under Jan-Mikaels ledning på ett förtjänstfullt sätt rustats för att på allvar ta upp konkurrensen med ledande internationella aktörer. Genom att kombinera IFL och Handelshögskolans styrkor i en gemensam stark plattform av kunder, kompetens, program och tjänster ser vi den kommande utvecklingen an med stor tillförsikt. Vi står inför en spännande framtidsinriktad fas, tillägger professor Lars Bergman, rektor på Handelshögskolan.
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, mer än 30 öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Belgien och genom systerbolag även i Lettland.
IFL vid Handelshögskolan ägs av Stiftelsen IFL och Handelshögskolan i Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Lars Bergman, professor, styrelseledamot IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Rektor Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 90 12, e-mail: lars.bergman@hhs.se
Roland Fahlin, styrelseledamot IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, ordförande Stiftelsen IFL.
Tel: 08-650 36 05, e-mail: roland@fahlin.se
Peter Rovér, Marknads- & Informationschef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-249 42 24 / 08-586 175 33, e-mail: peter.rover@ifl.se
I studien tillfrågades svenska experter om vilka risker i samhället de ansåg var försummade respektive fick för mycket uppmärksamhet.
− Överlag ansågs kärnkraftsrisker få överdrivet mycket uppmärksamhet, medan så kallade livsstilsrisker, exempelvis riskerna med rökning och konsumtion av alkohol, snarare ansågs vara försummade, säger Jana Fromm.
Experterna i undersökningen tenderade att bedöma riskerna inom sitt eget expertområde som överdrivna snarare än försummade. Media nämndes oftast som den aktör i samhället som överdrev riskerna, medan svenska politiker var den grupp som oftast nämndes som ansvarig för att risker försummas.
− Experter kan ha olika roller i samhället. Antingen väljer man som expert att tona ner riskerna, eller så tar man rollen som den som varnar för riskerna, säger Jana Fromm.
De experter som tonar ner riskerna finns i något högre utsträckning inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena. Över en tredjedel av de experter som tonar ner risker är strålningsexperter. De experter som varnar för riskerna finns i större utsträckning inom de samhällsvetenskapliga områdena.
Jana Fromms avhandling ”Risk Denial and Neglect: Studies in Risk Perception” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm: e-post efi@hhs.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Jana Fromm, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9578
E-post: Jana.Fromm@hhs.se
Forskare vid Karolinska Institutet har tidigare upptäckt att stora mängder kväveoxid, NO, bildas i magsäcken varje gång vi sväljer vår saliv. Nu visar resultaten från en ny avhandling att när mänskligt saliv tillsattes till råttors magslemhinna ökade bildningen av NO samtidigt som slembildningen och blodflödet stimulerades. I avhandlingen presenteras även resultat som visar att svårt sjuka patienter som vårdas i respirator, och därför inte kan svälja sin saliv, helt saknar kväveoxid i magen. När de fick ”konstgjord” saliv i form av ett tillskott av ämnet nitrit steg nivåerna av kväveoxid till normala.
– Dessa patienter drabbas ofta av stressmagsår och allvarliga infektioner på grund av sin svåra sjukdom, och en av förklaringarna skulle kunna vara bristen på kväveoxid i magen, säger Håkan Björne, doktorand vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet och verksam läkare vid anestesi- och intensivvårdskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Halterna av kväveoxid i magsäcken ökar om man äter spenat, rödbetor och annan nitratrik mat. Det beror på ett sinnrikt kretslopp i kroppen som börjar med att nitratet från maten tas upp i tarmen och sedan anrikas i saliven. Munnens bakterieflora tar vid och omvandlar nitratet till nitrit som sedan sväljs ner och bildar kväveoxid i den sura magsaften.
– Vi tror att grönsakers skyddande effekter mot både cancer och hjärt-kärlsjukdom delvis beror på deras höga halter av nitrat, som inte bara ger ökade nivåer av kväveoxid lokalt i magen utan även i resten av kroppen, säger Håkan Björne.
Avhandlingens titel:
The nitrite ion. Its role in vasoregulation and host defenses.
Doktorand Håkan Björne, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet
Mobil: 0704-846736
E-post: hakan.bjorne@karolinska.se
Disputationen äger rum:
Fredagen den 16 december 2005, kl. 9.00, Leksellsalen, Medicinhistoriska museet, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Avhandlingens abstract och ramberättelse:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-534-8/
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Det är professor Birger Schmitz vid Geologiska institutionen på Lunds universitet som lanserat hypotesen om den stora katastrofen efter undersökningar av fossila meteoriter i kalkstenen från Kinnekulle. Av ett sextiotal kända fossila meteoriter kommer 95% från Kinnekule. Den röda och grå sten som bryts där används som golvplattor. Man hittar meteoriterna i lager som är 480 miljoner år gamla. Rönen visar att nedslagen har pågått under en period av flera miljoner år. Ungefär vid samma tid skedde en explosiv utveckling av livet på jorden. En rad nya arter uppkom, något som skulle kunna vara följden av att meteoritnedslagen skapade en miljö som stressade de livsformer som fanns till ny anpassning.
Nu har Birger Schmitz och hans medarbetare undersökt ett kalkstensberg vid floden Puxi, en biflod till Yangtzefloden. I berget kan man se lagerföljderna från den kosmiska katastrofens tid.
– Vi har tagit hem 400 kilo sten för vidare analyser, säger professor Schmitz, och även om bara en bråkdel ännu är genomgånget har vi indikationer på att fossila meteoriter av samma sammansättning som de som slog ner på Kinnekulle också slog ner i Kina. Det är ett viktigt fynd för vi talar ju om en global katastrof – hitintills har hypotesen varit baserad på en enda fyndort.
De fossila meteoriterna i Kinnekulle-kalkstenen är av skiftande storlek från 20 centimeter ner till en halv centimeter. Jorden bör dock även ha träffats av betydligt större himlakroppar som gett upphov till kratrar. Men erosion och andra geologiska processer hinner utplåna sådana spår på en halv miljard år.
För att kunna analysera materialet snabbare och på ett mindre resurskrävande sätt använder Birger Schmitz en metod han utvecklat under sina studier av Kinnekulle. Fossila meteoriter innehåller mycket litet av sina ursprungliga beståndsdelar. Det finns dock ett mineral som överlevt tidens tand. Det heter kromit. Det är av utomjordiskt ursprung och karakteristiskt för meteoriterna från Kinnekulle.
– Vi maler sönder och löser upp kalkstenen, och då bör vi hitta två eller tre kromitkorn per kilo kalksten. Vi har hitintills bara hunnit analysera 30 kilo av den kinesiska kalkstenen men redan funnit den förväntade mängden kromit. När vi har gått igenom alla 400 kilona kommer det bara att återstå en milligram kromit – men det är starkt belägg för att det verkligen hände något dramatiskt på jorden för 480 miljoner år sedan.
Kontaktinformation
För ytterligare information: professor Birger Schmitz nås på tel 046 222 78 69
Var fjärde kollega på de invandrades arbetsplatser är också född utomlands, bland de svenskföddas kollegor är motsvarande siffra en av elva. Även om man tar hänsyn till kommun och bransch – och kollegornas ålder, kön och utbildning – har invandrarna betydligt fler invandrade kollegor än förväntat. Invandrare har dessutom mer än dubbelt så många kollegor från den egna födelseregionen som förväntat. Sammantaget har segregationen ökat kraftigt sedan 1985.
Invandrarnas barn inte segregerade från andra svenskfödda
Svenskfödda med utländska föräldrar har en jämn fördelning av svenskfödda och invandrare bland sina kollegor. De invandrare man arbetar med är däremot ofta födda i föräldrarnas födelseländer. Särskilt vanligt är detta bland dem med två invandrade föräldrar eller med bakgrund i länder utanför västvärlden.
Skillnader mellan födelseländer förklarar ökningen
Det finns stora skillnader i segregationsmönster beroende på ursprungsland. Invandrare från de nordiska länderna är till exempel mycket lite segregerade. Ökningen av segregationen kan till stor del förklaras av att de grupper som redan 1985 var de som oftast arbetade med andra invandrare utgör en allt större andel av invandrarbefolkningen. Studien visar att de invandrargrupper som har flest utrikes födda kollegor har låga arbetsinkomster. Däremot är förhållandet otydligare mellan andelen kollegor från samma region och gruppens inkomster – t ex arbetar invandrare från Östasien, vilka har en relativt god förankring på arbetsmarknaden, väldigt ofta tillsammans med andra östasiater.
Bakgrund och metod
Studien omfattar hela Sveriges befolkning i arbetsför ålder under 1985-2002. Varje individ kopplas till en viss arbetsplats och därmed till kollegornas födelseregioner. Segregationen mäts som skillnaden mellan andelen kollegor tillhörande en viss grupp och vad som är typiskt för arbetsställets kommun och bransch, givet kollegornas ålder, utbildning och kön
Kontaktinformation
Rapport 2005:17 ”Ses vi på jobbet? Etnisk segregation mellan arbetsplatser 1985-2002” är skriven av Olof Åslund och Oskar Nordström Skans, båda IFAU. Om du vill veta mer kontakta Olof tel: 018-471 70 89, e-post: olof.aslund@ifau.uu.se eller Oskar tel: 018-470 70 79, e post: oskar.nordstrom_skans@ifau.uu.se
Människor som drabbas av psykiska problem formar sina egna föreställningar om vad som hjälpa dem med besvären. Dessa föreställningar kan handla både om vardagliga lösningar och formella behandlingar, såsom psykoterapi. Inom den psykoanalytiska teoribildningen finns två dominerande tankeströmningar om vad som är verksamt i psykoterapi – en som betonar insikt och en annan som betonar den mellanmänskliga relationen.
I Björn Philips avhandlingsprojekt studerades föreställningar om kur hos unga vuxna innan de påbörjade psykoanalytisk psykoterapi. Resultaten av terapierna och sambandet mellan patienternas föreställningar av kur och terapiutfallet undersöktes.
Projektet omfattade 134 patienter som var mellan 18 och 25 år vid terapins början. Den genomsnittliga terapilängden var 15 månader. Patienternas föreställningar om kur före terapin handlade exempelvis om att utforska tidigare erfarenheter, få en utomståendes perspektiv, finna och stärka det egna självet, få stöd och bekräftelse, bemästra och kontrollera, undvika och distrahera sig eller att någon annan ska göra något. Flertalet patienter hade föreställningar som var i linje med psykoanalytisk psykoterapi, föreställningar som betonade vikten av att bearbeta sina problem och uppnå självförståelse. Däremot rörde de mer sällan betydelsen av den mellanmänskliga relationen mellan patient och terapeut.
Utfallet av terapin undersöktes beträffande psykiatriska symptom, självskattad hälsa, allmän funktionsnivå, problem i mellanmänskliga relationer, självbild samt mognadsnivå i de inre bilderna av sig själv och andra. Patienterna visade förbättring enligt samtliga utfallsmått från tidpunkten före terapin till tidpunkten för behandlingens avslutning. Patienter som avbröt sina terapier i förtid hade föreställningar om kur som mer handlade om att avlägsna sig från sina problem, medan patienter som slutförde sina terapier hade föreställningar som mer handlade om att närma sig problemen. Patienterna förbättrades i så pass hög grad under terapin att det tyder på effekt av behandlingen snarare än spontanförbättring.
De inledande samtalen mellan patient och terapeut tycks ha stor betydelse för att engagera patienten i en behandling som han eller hon kan ha hjälp av. När patientens föreställningar om kur skiljer sig mycket från den behandlingsteori som terapin grundas på, är det viktigt att terapeuten på en gång är uppmärksam på det. Annars är risken stor att patienten antingen avbryter terapin i förtid eller genomför terapin utan att känna en allians med terapeuten och utan att förmå uppbåda tillräckligt med energi för att uppnå förändring.
Avhandling:
Ideas of cure related to psychotherapy outcome: Young adults in psychoanalytic psychotherapy
Författare:
Björn Philips, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel 070-629 9295, mail: bjorn.philips@sll.se
Disputationen har ägt rum.
Avhandlingens abstract finns på:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-533-X
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Återföringstekniken kallas EGR och står för Exhaust Gas Recirculation. Stefan Byttner har undersökt om det går att använda en signal som mäts med hjälp av tändstiftet (den så kallade jonströmssignalen) för att beräkna och styra olika parametrar i en förbränningsmotor.
Experiment har gjorts med en SAAB 9000 vid körning på E6:an utanför Halmstad. De visade att jonströmssignalen kan användas för att styra återföringen av bränslegaser på ett sådant sätt att önskad körbarhet uppnås och en bränslebesparing på upp emot fem procent erhålls vid körning i konstant hastighet på motorväg.
Fördelen med återföringen av bränslegaser är att man kan sänka förbränningstemperaturen och minska pumpförlusterna. Förbränningen i bilmotorn blir därmed mer miljövänlig.
Stefan Byttner disputerar på avhandlingen ”Real-time Control of an SI Engine Using Ion Current Based Algorithms”, den 16 december kl. 10.15 i Wigforssalen, Högskolan i Halmstad.
Kontaktinformation
Stefan Byttner nås på tel 035-16 76 34, e-post: stefan.byttner@ide.hh.se
Sedan 1970-talet har de flesta fjärrvärmerör i Sverige isolerats med ett omslutande skikt av PUR-skum (blåst skumplast) och ett yttre hölje av polyeten som skyddar mot mekaniska påfrestningar och fukt.
– Det är sagt att rören ska ha en livslängd på minst 30 år, men i realiteten används de ofta betydligt längre. Med tiden försämras materialets isoleringsförmåga. Det beror på att isolergasen som finns i skummets celler efterhand sipprar ut och ersätts av luft. Värmen som går förlorad måste kompenseras med extra värmeproduktion. Det är en av anledningarna till att branschen är intresserad av att hitta ett material som isolerar bättre, säger Sara Mangs.
Hennes studier visar att försämringen över tiden är långsammare i PET-skum jämfört med PUR-skum, vilket verkar lovande. Än så länge har PET-skum dock endast kunnat tillverkas i form av skivor och det krävs en vidareutveckling av tekniken för produktion av fjärrvärmerör.
– Framför allt handlar det om att få ner densiteten i skummet. Ju högre densitet desto sämre isolerar materialet. Det gäller också att hitta rätt blåsgas, både med hänsyn till isolering och hur mycket gas som sipprar ut med tiden. Hittills har man provat sig fram med olika gaser.
Sara Mangs tror inte att det kommer att dröja särskilt länge innan ett rör med PET-skum kan vara verklighet. Ett sådant rör som tillverkas från jungfrulig råvara ger ungefär samma miljöbelastning till växthuseffekt, försurning och resursanvändning som PUR-skumisolerade rör. PET har dock en fördel. Det är en termoplast som kan smältas om och tillverkar man PET-skum med återvunnet material kan man minska miljöbelastningen från rörproduktionen till ungefär hälften. Det blir också betydligt billigare.
Konsumtionen av PET i Västeuropa har mer än dubblerats sedan 1995 och trenden visar på fortsatt ökning. Ett överskott kommer troligtvis att uppstå och på grund av politiska direktiv lär återvinningsgraden öka. Men det är inte helt enkelt. Hygieniska restriktioner försvårar till exempel tillverkning av nya matförpackningar av återvunnen PET. Det lär alltså finnas gott om PET till att tillverka fjärrvärmerör.
Sara Mangs forskning har varit finansierad av Svensk Fjärrvärme och Energimyndigheten och har bedrivits som ett samarbete mellan forskare och doktorander vid Kemisk miljövetenskap och Byggnadsfysik.
Forskargruppen kommer nu att fortsätta utvecklingen av PET-rör i samarbete med PET-skumsproducenten BC Foam i Volpiano, Italien, fjärrvärmerörsföretaget Powerpipe i Hisings-Backa, samt ”Department for Energy and the Environment” på MIT, USA och med finansiering från IEA.
Avhandlingen heter ”Insulation materials in district heating pipes: Environmental and thermal performance of polyethylene terephthalate and polyurethane foam” och försvaras den 15 december i KA-salen, Kemigården 4, Chalmers Campus Johanneberg, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sara Mangs, Institutionen för kemi- och bioteknik, tel: 772 31 09, 070-248 98 25
sara.mangs@chalmers.se
Handledare: Olle Ramnäs, Institutionen för kemi- och bioteknik, telefon:031-772 29 99
oramn@chalmers.se
Värmeförlusterna genom en vägg påverkas inte bara av hur väl isolerad den är utan också av hur den minns tidigare temperaturförhållanden. Väggar bestående av tunga material som betong och tegel har ett termiskt minne på ett par dagar medan till exempel träregelsväggar har ett minne på bara ett halvt dygn. En stenkyrka påverkas alltså långsammare av hastiga yttre temperaturomslag än en välisolerad trävilla.
Eva-Lotta Wentzel har prövat en ny beräkningsmetod kallad dynamiska termiska nätverk som beräknar och analyserar minneseffekter och värmeförluster för olika väggar, grunder och byggnader.
– En tanke var att med hjälp av metoden hitta en väggkonstruktion som det tar ett halvår för värmen att transporteras genom. På så sätt upplever materialet att det är sommar när det är vinter och tvärtom, säger Eva-Lotta Wentzel.
Hennes analyser visade att det termiska minnet för en vägg kan förändras genom att man ändrar på ordningsföljden av dess material. Placeras till exempel isolering på var sin sida av betong så blir minnet längre än om bara ena sidan isoleras. I ett exempel ökade det från tre till tolv dagar. Men ett minne på ett halvår fick hon inte fram.
– Rent teoretiskt kanske det skulle gå att ordna i en stenbunker, men det är nog mer eller mindre omöjligt på en vanlig byggnad med dörrar och fönster.
Att öka det termiska minnet med några dagar sparar ingen energi, snarare tvärtom. Isolerar man även på insidan missar man förmågan att lagra in värmen från väggen.
En av Eva-Lotta Wentzels slutsatser är att det är svårt att minska värmeförlusterna för en byggnad enbart genom att ändra dess termiska minne. Men den nya beräkningsteorin kommer ändå att komma till användning. För det första gör den snabba beräkningar med högre noggrannhet än de metoder som hittills använts. Den är också lättare att förstå, vilket ger den pedagogiska poänger.
– Tidigare modeller ger ingen naturlig överblick eftersom de bygger på numeriska program som delar upp väggen i små celler. Den nya metoden är mera illustrativ vilket gör att den bättre lämpar sig för undervisning.
Avhandlingen, ”Thermal Modelling of Walls, Foundations and Whole Buildings Using Dynamic Thermal Network”, är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva-Lotta Wentzel, tel: 0706-36 35 87,
lotta@kurkinen.se
Handledare: professor Johan Claesson, Avdelningen för byggnadsteknologi, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers, tel: 031-772 1996,
jclaeson@chalmers.se
Forskarna har funnit höga halter av platina, palladium, rhodium och osmium i luften över Boston. Dessa metaller från platina-gruppen anses idag inte utgöra någon allvarlig hälsorisk, men kan i framtiden förorsaka problem eftersom försäljningen av bilar globalt, anses öka från uppskattningsvis 50 miljoner år 2000 till mer än 140 miljoner år 2050.
– Emissioner från bilkatalysatorer av metaller från platinagruppen har lett till ökade halter i stadsmiljön. På Chalmers har vi undersökt utsläppen av dessa partiklar ända sedan 1999. Nivåer uppmätta i Göteborg är jämförbara med dem i Boston. Även om halterna inte idag utgör någon risk behövs fortsatta studier, för att bättre förstå miljöpåverkan av partiklarna, säger Sebastien Rauch.
Forskarna har inte bara undersökt stadsområden i USA och Sverige utan har också funnit förhöjda halter av dessa partiklar i andra europeiska länder och i Australien, Japan, Ghana och Kina. Halterna ökar även på exempelvis Grönland på grund av spridning i atmosfären.
– Att finna ett sätt att ”stabilisera” metallpartiklarna inuti katalysatorerna borde prioriteras för att begränsa deras framtida inverkan på miljön, fortsätter Sebastien Rauch.
Forskningen presenteras i det senaste numret (15 december 2005) av American Chemical Society´s tidskrift Environmental Science and Technology.
Se länk till artikeln nedan nedan.
Kontaktinformation
Mer information:
Docent Sebastien Rauch, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Avd för Vatten Miljö Teknik, Chalmers, tel: 031-772 2123,
sebastien.rauch@chalmers.se
Det visar samhällsvetaren Berit Ydreborg i sin avhandling som läggs fram vid Linköpings universitet. Hon har analyserat närmare 300 ansökningar om förtidspension i en mellansvensk kommun. Två tredjedelar, 198 stycken, fick sin ansökan beviljad, och en tredjedel, 99 stycken, fick avslag.
Hon kunde inte hitta några signifikanta skillnader i hälsa mellan de två grupperna, medan de däremot skilde sig åt på en rad andra områden. Ett av de mest utmärkande var deras situation på arbetsmarknaden.
– Den som är arbetslös löper en sju gånger högre risk att få avslag på sin ansökan om förtidspension, konstaterar hon.
För att ha rätt till förtidspension ska en persons arbetsförmåga vara varaktigt nedsatt på grund av sjukdom eller nedsatt fysisk eller psykisk prestationsförmåga. En medicinsk bedömning om arbetsförmågan görs i relation till de arbetsuppgifter personen vanligtvis utför.
– Men det är ju svårt för en läkare att bedöma arbetsförmågan i relation till ett arbete som inte finns.
De som nekas förtidspension upplever en hög sjuklighet, men har ofta diffusa och svårbedömda besvär, säger Berit Ydreborg. Det medför svårigheter med bedömningen både för sjukvården och för försäkringskassan. Personerna bollas mellan olika myndigheter, som arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten, de hör inte hemma någonstans i samhällssystemet.
Berit Ydreborg har också undersökt hur handläggarna på försäkringskassan arbetar med förtidspensioneringar. Hon konstaterar att det existerande regelverket gör det enklare att handlägga ärenden där människor har sjukpenning, jämfört med dem som har socialbidrag.
Det är alltså lättare att få förtidspension om man är sjukskriven än om man har socialbidrag, och detta oavsett hur sjuk man är.
Berit Ydreborg arbetar vid Samhällsmedicinska enheten, Universitetssjukhuset i Örebro, där hon disputerar den 19 december. Avhandlingen heter To be in-between. The road to disability pension with reference to the Swedish social insurance system och läggs fram vid Rikscentrum för Arbetslivsinriktad rehabilitering, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Telefon till Berit Ydreborg 019-60 25 814, e-post: berit.ydreborg@orebroll.se
– Växter kan inte fly från ogynnsamma förhållanden, till exempel höga nivåer av UV-B-strålning, insektsangrepp med mera. Därför är det viktigt att de kan anpassa sig till stressfaktorer i miljön, berättar Nikolai Scherbak.
Han har undersökt tre nyupptäckta proteiner hos ärtväxter som spelar en viktig roll i växternas utveckling och försvar mot olika typer av miljöstress. När en växt utsätts för strålning eller skadas av insekter ökar förekomsten av proteinerna i cellerna, som ett försvar mot stress och för att hjälpa växten att anpassa sig till förändringen.
De tre proteiner som Nikolai Scherbak studerat tillhör en proteinfamilj vars funktioner ännu är relativt okända hos växter. Däremot är det känt att de hos människan har stor betydelse för bland annat blodtrycket och steroida hormoners omvandling och uppbyggnad.
– Det skulle kunna innebära att dessa växtproteiner även kan användas inom medicinen. Fortsatt forskning kommer att klargöra det, säger Nikolai Scherbak.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nikolai Scherbak på telefon 019-30 10 34, 0763-133854 eller 0701-720754 eller e-post: nikolai.scherbak@nat.oru.se.
Bild på Nikolai Scherbak finns att hämta på följande adress: www.oru.se/press/bildarkiv/nikolai_scherbak
Hanson såg i Luleå, Tväråns såg i Gällivare och Robertsfors bruk är exempel på hur mänsklig aktivitet under industrialiseringen har lett till att stora områden blivit förorenade. Återställning av dessa områden är nödvändig för att uppfylla det svenska miljömålet Giftfri Miljö.
Den dominerande metoden som idag tillämpas för att sanera jord i Sverige och andra EU-länder bygger på att man gräver upp den förorenade jorden för att därefter frakta den till avfallsdeponi. Metoden är relativt enkel men väldigt kostsam.
Som ett alternativ till konventionella metoder för sanering av förorenad jord prövades en innovativ teknik, kallad ”Kemisk stabilisering”, på Avdelningen för avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet.
Stabiliseringen av metaller i jord fås genom att kemiskt förändra dem till stabila föreningar med hjälp av tillsatser.
Tillgängligheten för levande organismer inklusive människan minskas därmed genom bindning till jordpartiklar. Arsenik är giftigt men så länge den sitter hårt bunden till jorden utger den inget hot mot människa eller miljö.
Jurate Kumpiene diskuterar i sin avhandling relevansen av olika metoder för att utvärdera stabiliseringseffektivitet med avseende på miljöpåverkan, reglerande och ekonomiska aspekter.
Avhandlingens titel är Assessment of trace element stabilization in soil.
Jurate Kumpiene disputerar den 16 december.
Kontaktinformation
Upplysningar: Jurate Kumpiene, 0920-49 30 20, jurate.kumpiene@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73 eller sofia.eriksson@ltu.se
Doktorand Ingrid Wernstedt har i två studier undersökt sambandet mellan IL-6 och BMI. I den ena studien ingick nästan 500 män och kvinnor med högt blodtryck och i den andra drygt 70 friska kvinnor i 40-årsåldern. I båda grupperna hade de som hade en medfödd sänkning av förmågan att producera IL-6 ett BMI som var i genomsnitt 1,5 enheter högre än de med normal förmåga. För en person som är 180 centimeter lång motsvarar detta nästan fem extra kilo kroppsvikt.
Genen för IL-6 finns i två varianter. En av dem leder till sänkt produktion av IL-6. Ingrid Wernstedt har sett att den gen som ger låga IL-6 nivåer inte bara hänger ihop med övervikt utan också med sämre fysisk prestationsförmåga. Hon har studerat effekter av IL-6 på möss. Precis som för oss människor, riskerar möss med låg halt av IL-6 att bli tjocka. Dessutom har de, även innan de blir tjocka, sämre fysisk prestationsförmåga än andra möss. Mössen fick springa på ett löpband tills de tröttnade, vilket möss med IL-6-brist gjorde snabbare än andra. Efter 35 minuter hade alla dessa möss gett upp, medan mer än hälften av de normala mössen fortfarande sprang för fullt.
– Det verkar som om möss med IL-6 brist har svårt att mobilisera energi och att det är därför de inte orkar lika mycket. Våra resultat tyder på att IL-6 ökar den fysiska prestationsförmågan och sänker inlagringen av fett genom att öka energiförbrukningen framförallt genom att öka fettförbränningen.
Att möss med normal IL-6-gen bränner fett snarare än kolhydrater kunde Ingrid Wernstedt visa genom att mäta hur mycket syrgas som gick åt och hur mycket koldioxid mössen andades ut när de sprang. Dessa värden använde hon sedan för att räkna ut vilken energikälla mössen använde.
Man har hittills känt IL-6 som en signalsubstans i kroppens immunsystem. Den frisätts från immunceller vid infektion och bidrar till försvaret mot bakterier och virus. En frisk människa har normalt sett mycket låga halter av IL-6 i blodet. Man har tidigare vetat att IL-6 också frisätts vid muskelarbete, men man har inte vetat varför. Ingrid Wernstedts resultat tyder på att det är just detta IL-6 som bildas lokalt i muskler som har betydelse för frisättningen av energi genom fettförbränning. Det verkar alltså som om IL-6 är viktigt för att frigöra energi från fettväven när kroppen behöver extra energi till exempel vid fysiskt arbete.
Ingrid Wernstedt har också mätt IL-6 i ryggmärgsvätska hos överviktiga och sett att nivåerna hos dem är lägre än hos normalviktiga, vilket avspeglar lägre nivåer i hjärnan. I områden i hjärnan, viktiga för reglering av energibalansen, finns flera olika celltyper som kan producera IL-6. Ingrid Wernstedt tror att de olika genvarianterna för IL-6 kan påverka fetma genom att ändra nivåerna av IL-6 i hjärnan.
– Det kan mycket väl vara så att överviktiga har en sänkt energiförbrukning på grund av sänkta IL-6-nivåer i hjärnan. IL-6 verkar vara betydelsefullt för den fysiska prestationsförmågan, men också för att på lång sikt motverka fetma. Tyvärr fungerar det inte att ta IL-6 i tablettform eller spruta in det i blodet om man vill bli smal, för det passerar inte från blodet till hjärnan.
Fetma innebär ett akut globalt hälsoproblem, som ökar risken för åldersdiabetes, hjärt-kärlsjukdom och tidig död. Dagens läkemedel mot fetma är bristfälliga. Ingrid Wernstedts forskning visar att immunreglerande faktorer också deltar i reglering av energiförbrukning och kroppsfett och kanske kan detta kan visa sig vara en framkomlig väg för att hitta nya läkemedel som kan angripa fetma på ett helt nytt sätt.
BMI står för body mass index och visar om en person väger lagom mycket, för lite eller för mycket. Man räknar ut BMI genom att dela vikten med kroppslängden i meter i kvadrat. Ett BMI lägre än 18,5 tyder på undervikt, ett BMI mellan 18,5 och 25 på normalvikt medan ett BMI över 25 tyder på övervikt.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Metabolic effects of Interleukin-6
Avhandlingen försvaras fredagen den 16 december, klockan 9.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
M. Sc. Ingrid Wernstedt, telefon: 031-342 41 53, mobiltelefon: 0709-79 31 56,
e-post: ingrid.wernstedt@medic.gu.se
Handledare:
Professor John-Olov Jansson, telefon: 031-741 17 13, mobiltelefon 0739-01 11 22,
e-post: joj@medic.gu.se
