– Det är alltid den totala effekten av en åtgärd som är väsentlig när det gäller möjlig klimatpåverkan. När koldioxiden väl är ute i atmosfären spelar dess ursprung ingen roll, därför är det viktigt att använda ett mångvetenskapligt angreppssätt och inte låsa sig vid ett enskilt naturvetenskapligt eller tekniskt angreppssätt, säger Stefan Grönkvist.
Hans kritik mot vissa delar av Kyotoprotokollet riktar sig bland annat mot att det inte ger samma möjligheter för alla åtgärder som skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser, till exempel vissa åtgärder med biomassa.
– Den atmosfärsiska påverkan som undviks genom att man fångar in och stabilt lagrar koldioxid är densamma oavsett om koldioxiden har biologiskt eller fossilt ursprung, och det finns indikationer på att metoden kan utföras mycket kostnadseffektivt i fall när koldioxiden är av biologiskt ursprung. Det är därför rimligt att låta denna åtgärd konkurrera med andra möjligheter för att dämpa klimatpåverkan – så är inte fallet i dag, säger han.
I avhandlingen presenterar han ett förslag för hur infångad och stabilt deponerad koldioxid från biomassa kan ges samma möjligheter att konkurrera som motsvarande metod för fossil koldioxid. Förslaget går i korthet ut på att utsläppsrätter skall kunna erhållas för infångad och stabilt lagrad koldioxid från biomassa.
En annan del av hans kritik gäller de metoder som inom ramen för Kyotoprotokollet används för att beräkna nettoförändringen av koldioxidutsläpp från ett projekt eller en åtgärd. Framförallt vänder han sig mot så kallade 1:1-metoder där man utgår från att tillförd energi (t.ex. elektricitet) helt ersätter annan produktionskapacitet, eller att sparad energi på användarsidan alltid medför motsvarande reduktion på tillförselsidan.
– Många ekonomiska mekanismer, exempelvis pris- och inkomsteffekter, och fysiska mekanismer, exempelvis flaskhalsar i distributionssystemen, som styr det verkliga utfallet av en åtgärd tas inte med i 1:1-metoderna. Felen kan bli väldigt stora i utsläppskalkyleringen – flera hundra procent.
Ett exempel är när 1:1-metoder används för att uppskatta den minskning av utsläpp som ett projekt antas ge inom den så kallade mekanismen för ren utveckling. Dessa projekt genomförs i länder utan utsläppstak men finansieras av länder med utsläppstak, varvid landet med utsläppstak erhåller utsläppsrätter motsvarande den uppskattade utsläppsminskningen.
– Om den verkliga utsläppsreduktionen som åstadkoms blir mycket mindre än den uppskattade, vilket är mycket troligt eftersom uppskattningen görs med 1:1-metoder, blir följden att utsläppet av växthusgaser inom Kyotoprotokollets begränsningar tillåts öka utan att det möts av motsvarande utsläppsreduktion, konstaterar Stefan Grönkvist.
Avhandlingens titel: All CO2 molecules are equal, but some CO2 molecules are more equal than others
Kyotoprotokollet undertecknades vid ett möte i Kyoto i Japan 1997 och är ett tillägg till klimatkonventionen som undertecknades vid Riokonferensen 1992 och trädde i kraft 1994. I Kyotoprotokollet gör ett antal länder (OECD-länderna samt länderna i det forna östblocket) bindande åtaganden för att minska utsläppen av sex olika växthusgaser med sammantaget cirka 5 procent från 1990 till 2008-12. Klimatkonventionen är en ramkonvention och innehåller inga bindande krav på minskade utsläpp.
Utsläppsrätt är ett tillstånd att släppa ut en viss mängd växthusgaser under en fastställd tidsperiod.
Kontaktinformation
Kontakt: Stefan Grönkvist, 08-753 2127, 0734-343618
Det visar ekonomhistorikern Therese Nordlund, Stockholms universitet i sin doktorsavhandling, som fokuserar på två av Sveriges största storföretagare: Axel Ax:son Johnson, ledare över Johnsonkoncernen, och J. Sigfrid Edström, VD för Asea. Tidigare out-forskat källmaterial har gjort det möjligt att uppmärksamma nya aspekter av ledarskap i svenskt näringsliv under första hälften av 1900-talet.
Therese Nordlund visar på olika strategier bland storföretagare för att leda anställda och få igenom sina idéer. Axel Ax:son Johnson ville göra arbetare till kapitalister genom ekonomiska belöningar. Han anställde militärer för att öka disciplinen och uppmuntrade nytänkare bland tjänstemännen. Sigfrid Edström var en av Saltsjöbadsavtalets undertecknare. Mindre känt är att han privat beklagade sig över att arbetarna hade ”överflöd av pengar”, hade råd att gå på bio och restaurang, och ”ändå skola dessa strejka för att få högre löner”. Edström var samtidigt pragmatisk i sin argumentation. Vid ett tillfälle sa han till sina arbetare att ”Asea redan är ett kommunistiskt företag, ty vi ha fler aktieägare än anställda”.
Nätverk mellan storföretagare och socialdemokrater blev allt viktigare under 1940-talet. En del socialdemokratiska riksdagsmän sökte sig till storföretagare för att få hjälp med finansiering och lån. Asea-chefen Sigfrid Edström menade ironiskt att socialdemokratin var på väg att bli ”högermän själva”. I samband med plan-hushållnings-motståndet under 1940-talet finansierades journalister i det fördolda av enskilda storföretagare. Industriledare blev även delägare i borger-liga tidningar och förlag för att påverka opinionen.
Storföretagare använde ibland medvetet sitt utseende för att marknadsföra sina företag. Deras ansikten blev ”varumärken” för företaget. Som åldrade industriledare ville Johnson och Edström sitta kvar på sina poster. Ett sätt var att bli mytomspunnen redan under sin livstid. Ett annat sätt var att framhäva sin sunda livsföring. En framgångsrik industriman skulle vara medveten om sin hälsa och vara en förebild för de anställda.
Doktorsavhandlingens titel: Att leda storföretag: en studie av social kompetens och entreprenörskap i näringslivet med fokus på Axel Ax:son Johnson och J. Sigfrid Edström, 1900-1950.
Disputationen äger rum fredagen den 9 december klockan 13.00 i hörsal 11, hus F, Frescati. Opponent är Sven-Olof Olsson, sektionen för humaniora, Högskolan i Halmstad.
Kontaktinformation
Therese Nordlund nås på mobil 070-2072490, ekonomisk-historiska institutionen, tfn 08-16 22 70 eller e-post Therese.Nordlund@ekohist.su.se
Att skola och barnomsorg samarbetar på ett bra sätt är en förutsättning för att föräldrar och barn ska känna sig trygga. Jan Hjelte, Umeå universitet, har i sin avhandling studerat på vilket sätt lärare kommunicerar med fritidspedagoger och förskollärare, och hur relationerna mellan de olika yrkesgrupperna ser ut. Han visar att samarbetet mellan skola och barnomsorg i många fall innebär att fritidspedagoger och förskollärare underordnas lärarna.
I sitt doktorsarbete har Jan Hjelte studerat hur en kommun har organiserat sin skola och barnomsorg. Han har också intervjuat såväl chefspersoner (skolchefer, rektorer och föreståndare) som fritidspedagoger, förskollärare och lärare.
Resultaten visar att kommunikationen mellan skola och barnomsorg ofta skedde i form av förhandlingar, där parterna delvis hade olika intressen och uppfattningar om hur samarbetet skulle utformas. När fritidspedagoger och lärare skulle samarbeta hade man ofta skilda uppfattningar om var samarbetet skulle genomföras, det vill säga i skolan och/eller på fritidshemmen. Dessutom hade man ibland olikartade uppfattningar om vilka delar av fritidspedagogernas yrkeskunnande som skulle vara en del av samarbetet. Det var dock främst lärarna som kunde argumentera för sina ståndpunkter, och samarbetet skedde därför nästan uteslutande inom skolans, och lärarnas, domäner. Den bakomliggande orsaken var ofta att lärarna hade bristande kunskap om och erfarenhet av fritidspedagogernas arbete. Däremot hade alla parter åtminstone egna erfarenheter av att gå i skolan.
Jan Hjelte menar att det är viktigt att skapa förutsättningar för yrkesgrupper inom skola och barnomsorg att få ökad kunskap om varandras arbete, till exempel genom att delta i varandras verksamheter. Om det inte sker riskerar handlingsalternativ som skulle vara till nytta för barn och föräldrar att förbli osynliga för någon part i samarbetet, och alternativen blir inte heller en del av förhandlingarna om hur arbetet ska organiseras utifrån barns behovssituation.
Fredagen den 2 december försvarar Jan Hjelte, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Samarbete i gränsland. Om relation och kommunikation i samarbete mellan skola och barnomsorg. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal N320, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Staffan Johansson, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jan Hjelte,
institutionen för socialt arbete,
Umeå universitet,
tel: 090-786 60 08,
e-post: jan.hjelte@socw.umu.se
– Visst ger turismen många arbetstillfällen i u-länderna. Men de största inkomsterna går till västerländska företag eller välbärgade personer i dessa länder, medan en mycket liten del av turisternas pengar går till de riktigt fattiga. Att göra sig alltför beroende av turismen är dessutom att låsa fast sig i en ohållbar ekonomi, menar Stefan Gössling vid Institutionen för Service management. Han och gästprofessorn Michael Hall från Nya Zeeland forskar om turism, som anses vara världens största industri både i omsättning och arbetstillfällen.
Gössling och Halls antologi handlar både om turismens effekter på klimatet och hur turismen själv påverkas av klimatförändringarna. Dessa är redan märkbara på flera håll. Snöbrist tvingar t ex idag många skidorter i Alperna att använda snökanoner för att ha pisterna i gång. Badorter på flera håll har fått brist på färskvatten och kan tvingas bygga avsaltningsanläggningar. I de Stora sjöarna i USA har vattennivån sjunkit så att båtramper och bryggor plötsligt ligger för högt. Sportfiskarnas favoritarter dör ut i andra sjöar, korallreven utanför Australien håller på att blekna, och så vidare.
Flygets utsläpp av växthusgaser ökar numera starkt i takt med att flygresorna blir både fler och längre. Utsläppen av växthusgaser uppe i stratosfären har dessutom flera gånger större effekt än motsvarande utsläpp nere på marknivå. Detta är något de flesta resenärer inte känner till.
– När vi frågat turister om deras syn på sambandet mellan turism och miljö, så nämner de i regel bara lokala frågor som t ex upp avgaser och skräp på gatorna. Globala frågor som klimatets förändring nämns sällan, säger Stefan Gössling.
Ändå är växthuseffekten turismens allt överskuggande miljöpåverkan. Ett resmål som Seychellerna lanserar sig t ex som miljövänligt, vilket det också är så länge man bara ser till själva uppehållet. Men en enda resa dit ger nästan lika mycket växthusgaser som det som är ”tillåtet” för en person per år om världen ska vara hållbar. Efter en semester på Seychellerna skulle den personen alltså resten av året knappast få vare sig bo, äta eller handla…
Än så länge är det få forskare som ägnat intresse åt sambandet mellan turism och klimat. Samma sak gäller turistindustrin själv och dess samarbetsorgan WTO, World Tourism Organization. Forskarna hoppas att deras nyutkomna bok ska kunna fungera som startskottet till en debatt om denna fråga.
Mer information Stefan Gössling, 042-35 66 29 eller 070-4922634, Stefan.Gossling@msm.lu.se. Boken heter Tourism and Global Environmental Change och är utgiven på Routledges förlag.
1800-talets början var en tid av krig och oroligheter i Europa. Det blev
allt svårare för de enväldiga kungarna att legitimera sin makt given av
Gud. Genom franska revolutionen 1789 och de efterföljande krigen skapades omvälvande samhällsförändringar, som även kom att påverka Sverige. Landet drogs 1808 in i ett krig mot Ryssland, Frankrike och Danmark/Norge. Kriget gick dåligt för svenskarna och kungen, Gustav IV Adolf, ansågs av ledande militärer och ämbetsmän bära ansvaret.
Mats Hemström undersöker i sin avhandling hur revolten förbereddes, hur marschen till Stockholm genomfördes och vad som sedan hände med revoltarmén. Han har studerat händelseförloppet som en politisk process där fokus lagts på hur revoltarméns officerare kom överens om att handla, hur de lyckades övertala kollegor till att medverka samt hur de fick med sig soldaterna och andra som var nödvändiga för revolten och marschen.
– Revolten och marschen blev möjlig tack vare kombinationen av kungens bristande legitimitet i den brytningstid som rådde i Europa och det som officersrörelsen skapade av situationen. Officersrörelsens förmåga att lösa de logistiska problemen spelade också en viktig roll, säger Mats Hemström.
Officerare och manskap anslöt sig frivilligt och officersrörelsens
värderingar och uppfattningar visade sig ha en resonansbotten i den
aktuella tidens politiska kultur.
Genom att studera revolten 1809 som en process, målar Mats Hemström en mer komplett bild än vad som tidigare framträtt av västra arméns aktioner. Det nya perspektivet innebär att ny kunskap nåtts om orsaker till revolten och hur den inleddes, om förhållandet mellan västra armén och den nya regimen, och hur officersrörelsen upphörde.
Perspektivet genererar också nya frågor om revolter och statskupper för
framtida forskning.
– Genom att ställa frågan hur en revolt börjar och genomförs flyttas
fokus från utlösande orsaker till att se revolten som en politisk process.
På detta sätt kan vi lära oss mer om varför vissa revolter och statskupper lyckas medan andra misslyckas, säger Mats Hemström.
Kontaktinformation
Mats Hemström kan nås på tel 018-471 15 40, hem 026-13 21 40, mobil 070-35 75 076, e-post mats.hemström@hist.uu.se
Flera decenniers forskning visar att människor är dåliga på att bedöma om andra ljuger eller talar sanning. Både lekmän och poliser presterar bara något bättre än vad man kan förvänta sig av slumpen. I avhandlingen undersöker Maria Hartwig, genom en serie experimentella studier, om man kan förbättra människors förmåga att avslöja lögn under förhör, genom att använda de bevis som finns emot den misstänkta på ett strategiskt sätt.
I delstudie 1 undersöktes erfarna polisers förmåga att bedöma om en misstänkt ljög eller talade sanning, efter att de själva fått planera och genomföra ett förhör. Resultaten visade att polisernas förhörstekniker var vitt åtskilda. Dock lyckades de inte prestera över slumpnivå i att skilja mellan lögn och sanning. Delstudie 2 undersökte effekten av att delge bevisen mot den misstänkta i olika skeden av förhöret. Det visade sig att då bevisen delgavs i slutet av förhöret tenderade de skyldiga att ge uppgifter som var motstridiga med bevisen i hög utsträckning. Då bevisen delgavs i slutet av förhöret presterade bedömare väsentligt mycket bättre än då bevisen delgavs i inledningen av förhöret. I delstudie 3 tränades polisaspiranter i att hantera bevisen strategiskt, dvs att inte delge bevisen under förhöret, men att ställa frågor kring bevisen. Dessa aspiranter, och andra som inte tränats, fick utföra förhör och sedan bedöma sanningshalten i den misstänktas uppgifter. De otränade presterade mediokert, precis som de erfarna poliserna i delstudie 1. Skyldiga till skillnad från oskyldiga som förhördes av tränade gav uppgifter som i hög grad var motstridiga med bevisen. De tränade aspiranterna lyckades göra korrekta bedömningar av tillförlitlighet i över 85% av fallen. I delstudie 4 undersöktes de misstänktas strategier för att bli trodda. Resultaten var att lögnare använde sig av många olika strategier, medan sanningssägare främst ansåg att de skulle bli trodda om de bara berättade precis vad som hänt.
Avhandlingens titel: Interrogating to detect deception and truth: Effects of strategic use of evidence
Avhandlingsförfattare: Maria Hartwig
Fakultetsopponentens namn: Professor Gisli Gudjonsson, London
Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 december 2005 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Maria Hartwig, tel. 031-773 4283(arb.)
maria.hartwig @psy.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Advent- Hur går det kyrkliga julfirandet till?
Lektorn i kyrkovetenskap Stephan Borgehammar kan svara på frågor om advent och adventsfast, sambandet mellan jul och trettondag, juldagarnas olika gudstjänster. Tel 046-222 46 98, Stephan.Borgehammar@teol.lu.se
Blot – Så har man blotat i Uppåkra!
Ola Magnell, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd. f. Historisk osteologi:
ola_magnell@yahoo.com, tel. 0456-102 80
Bockar, grisar och folk.
Vad har vi hämtat av förkristna föreställningar till vårt julfirande?
Kristina Jennbert, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, kristina.jennbert@ark.lu.se, tel. 046-222 94 75
Brandrisk
– Nu tändas tusen juleljus – om ökade brandrisker i juletid
Göran Holmstedt, professor Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Tel: 046-222 48 82, Goran.Holmstedt@brand.lth.se
Depressioner i juletid
– Depressioner och självmord: Lil Träskman-Bendz, professor i psykiatri, särskilt preventions- och behandlingsforskning, forskar på depressioner, tel 046-17 38 40, Lil.Traskman_Bendz@med.lu.se
– Vinterdepressioner och ljusbehandling: Baba Pendse, psykiatriforskare, tel 046-17 64 47, Baba.Pendse@med.lu.se
Familjeförhållanden (rättens roll i familjen)
Annika Rejmer, Rättssociologi 046-222 36 55) Annika.Rejmer@soc.lu.se
Frivilligorganisationernas arbete
Anna Meeuwisse, Socialhögskolan 046-222 31 57, Anna.Meeuwisse@soch.lu.se
Grisar – Människan och svinet – en relation från äldre stenålder.
Ola Magnell, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd. f.
Historisk osteologi: ola_magnell@yahoo.com, tel. 0456-102 80
Halka
– Frakturer hos äldre: Karl-Göran Thorngren, överläkare och professor i ortopedi, särskilt inriktad på åldringsfrakturer, tel 046-17 20 53, Karl-Goran.Thorngren@med.lu.se
– Brutna lårbenshalsar – Hur får vi färre brutna lårbenshalsar bland äldre i trafiken vintertid? Monica Berntman, lektor vid avdelningen trafik och väg vid Lunds tekniska högskola, tel: 046-222 91 33 , Monica.Berntman@tft.lth.se
Hemlöshet
Hans Swärd, Socialhögskolan, 046-222 94 15. Hans.Sward@soch.lu.se
Julfirande
Hur firar man jul idag? – plastfamiljer, Kalle Anka, julbord eller inte etc. Folklivsarkivet vid Etnologiska institutionen har ett projekt om dagens julfirande. Tala med Charlotte Hagström, 046-222 75 68, Charlotte.Hagstrom@etn.lu.se
Julmat
Mat och matkultur (sociologiska perspektiv), Anna-Lisa Lindén, 046-222 88 34, Anna-Lisa.Linden@soc.lu.se
Julsnaps och julöl
– Alkoholberoende: Mats Berglund, professor i klinisk alkoholforskning, tel 040-33 10 02, Mats.Berglund@med.lu.se
– Vad som händer i hjärnan när du dricker: Christer Alling, professor i medicinsk neurokemi, tel 046-17 53 77, Christer.Alling@med.lu.se
Frossa i fett, salt och socker – vad händer i våra kroppar?
– Fetma: Mona Landin-Olsson, överläkare på Kompetenscentrum Obesitas, Universitetssjukhuset i Lund, tel 046-17 14 52, Mona.Landin-Olsson@med.lu.se
– Socker och fett: Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi som forskar hur socker och fett fungerar i kroppen, tel 046-222 85 89, Charlotte.Erlanson-Albertsson@med.lu.se
– Salt: Olle Melander, docent som forskar på salthalt i livsmedel och koppling till risken för högt blodtryck, stroke och hjärtinfarkt, tel 040-33 78 44, Olle.Melander@med.lu.se
– Julbakets kemi: Ann-Charlotte Eliasson, professor, livsmedelsteknologi vid Lunds tekniska högskola, tel: 046-222 96 74, Ann-Charlotte.Eliasson@livsteki.lth.se
– Julbordet och bakterier: Göran Molin, professor livsmedelsteknologi vid Lunds tekniska högskola, 046-222 83 27 Goran.Molin@livsteki.lth.se och Siv Ahrné, universitetslektor livsmedelsteknologi, 046-222 83 27, Siv.Ahrne@livsteki.lth.se
– Julbordet och näringsaspekter: Nils-Georg Asp, professor Industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lth, 046-222 83 04, Nils_Georg.Asp@inl.lth.se
– Julosten: Marie Paulsson, professor Livsmedelsteknik, 046-222 96 30, Marie.Paulsson@livstek.lth.se och Peter Dejmek, professor livsmedelsteknik vid Lunds tekniska högskola, 046-222 98 10 Petr.Dejmek@livstek.lth.se
– Julskinkan, korven och syltan: Eva Tornberg, professor livsmedelsteknik. 046-222 48 21, Eva.Tornberg@livstek.lth.se
Konsumtionsmönster
Ann-Mari Sellerberg, Sociologi 046-222 88 68, Ann_Mari.Sellerberg@soc.lu.se
Långbord i långhuset – Maträtternas långa historia
Daniel Serra, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd. f. Arkeologi: Daniel.Serra@ark.lu.se, tel. 046-222 30 88
Maria – Hur länge ammade Maria?
Vad vi vet om barnavård i äldre tider. Elisabeth Iregren, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd. f. Historisk osteologi: elisabeth.iregren@ark.lu.se, tel. 046-222 79 46
Mörker – Hur påverkar det oss?
Torbjörn Laike, docent miljöpsykologi och prefekt institutionen för arkitektur vid Lunds tekniska högskola, 046-222 70 78 Thorbjorn.Laike@arkitektur.lth.se
Pepparkakor, glögg och gran – varför doftar julen?
Ulf Ellervik, docent, bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, tel: 046-222 82 20, Ulf.Ellervik@bioorganic.lth.se
Renar – Varför är tomtens ”ren” en kronhjort i Disneys version?
Pirkko Ukkonen, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd.
f. Historisk osteologi: pirkko.ukkonen@ark.lu.se, tel. 046-222 36 20
Riter
Julen är riternas tid, då den sociala samvaron som riter erbjuder maximeras, och de som inte inkluderas känner sig maximalt exkluderade. Religionshistoriker Ann- Christine Hornborg, 046-30 65 38, Anne-Christine.Hornborg@teol.lu.se
Röd är julens färg – hur reagerar vi på rött?
Jan Janssens, tekn dr, docent vid Lunds tekniska högskola, 046-222 76 04 Jan.Janssens@arkitektur.lth.se
Saturnaliefesten – en romersk föregångare till julen.
Dominic Ingemark, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia,
avd. f. Antikens kultur och samhällsliv: Dominic.Ingemark@ark.lu.se,
tel. 046-222 83 81
Snö – Kan snötäckta tak rasa in? Vad händer om man äter snö?
Lars Bengtsson, professor teknisk vattenresurslära, 046- 22 28980, Lars.Bengtsson@tvrl.lth.se, http://aqua.tvrl.lth.se/
Strömavbrott
– Vilka risker finns när strömmen går en smällkall vinterdag? Kurt Petersen, professor i Riskhantering, Lunds Tekniska Högskola, 046-222 42 59, Kurt.Petersen@brand.lth.se och Olof Samuelsson, lektor industriell elektroteknik och automation, 046-222 75 04, Olof.Samuelsson@iea.lth.se
– Räcker strömmen även denna vinter?
Olof Samuelsson, lektor industriell elektroteknik och automation, 046-222 75 04, Olof.Samuelsson@iea.lth.se och Lars J Nilsson, professor, Miljö- och energisystem 046-222 46 83, Lars_J.Nilsson@miljo.lth.se
Svårstartade bilar – vad händer i motorn?
Bengt Johansson, Professor, Lunds Tekniska Högskola, Förbränningsmotorer, 046-222 85 23, Bengt.Johansson@vok.lth.se
Utsatta barn
Gunvor Andersson, Socialhögskolan 046-2229409, Gunvor.Andersson@soch.lu.se
Våld mot kvinnor
Charlotte Agevall, Rättssociologi Charlotte.Agevall@soc.lu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta någon av nedanstående informatörer:
Ulrika Oredsson, universitetsövergripande, 046-222 70 28, Ulrika.Oredsson@info.lu.se
Elisabeth Axell, samhällsvetenskapliga fakulteten, 046-222 72 04,Elisabeth.Axell@kanslis.lu.se
Katarina Branzén, Området för Humaniora och Teologi, 046-222 72 33, Katarina.Branzen@kansliht.lu.se
Kristina Lindgärde, Lunds tekniska högskola, 046-222 07 69, kristina.lindgarde@kansli.lth.se
Johanna Sandahl, Medicinska fakulteten, 046- 222 01 31, Johanna.Sandahl@med.lu.se
Studien presenteras i den första svenska doktorsavhandlingen om tecknade serier Vi får reda på vad serierna handlat om, hur de berättats och var de publicerats. Avhandlingen är ett unikt referensverk som behandlar de många ansikten barnserier haft, från mästrande varningshistorier till barnnära komiska relationsdramer, från stämningsfulla, estetiskt avancerade barnporträtt till massproducerad konsumtionsvara. Med tanke på seriers stora betydelse som barnläsning har Helena Magnusson studerat barnserierna i relation till den övriga barnlitteraturen, och seriemediets skiftande förutsättningar belyses.
Helena Magnusson är litteraturvetare vid Stockholms universitet, med inriktning mot barnlitteratur och tecknade serier. Hon är även verksam i Seriefrämjandet, bland annat som medlem i juryn för det årliga seriepriset Urhunden.
Doktorsavhandlingens titel: Berättande bilder. Svenska tecknade serier för barn. Boken ges ut av Makadam förlag.
Disputation äger rum lördag den 3 december kl. 13.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna, Frescati. Opponent är Anne Magnussen, Syddansk Universitet, Odense.
Kontaktinformation
Helena Magnusson nås via e-post helena.magnusson@littvet.su.se
Ett tvärsnitt av människan – ungefär så ser en PET-bild ut. Metoden används idag rutinmässigt inom klinisk diagnostik, medicinsk forskning och i läkemedelsutveckling.
PET-studier på människa utförs vanligtvis som statiska undersökningar, till exempel helkroppsundersökningar, eller som dynamiska undersökningar, till exempel på hjärna. Under dynamiska studier tar man bilder från samma del av kroppen men från olika tidpunkter.
Informationen i dessa bilder innefattar bland annat olika typer av spårsubstanser, information om tidsförloppet och den tredimensionella avbildningen. Dessa faktorer används för att hitta kännetecken som kan användas för att skilja friska individer från sjuka.
Men i bilderna finns också en hög grad av brus. Bruset är en av flera faktorer som försvårar analysen av PET-bilder. Vanligtvis används Principal Component Analysis (PCA) för brusreducering och analys av PET-bilder. Men denna metod fungerar inte alltid.
– Eftersom PCA är en helt datorstyrd teknik, så kan denna metod inte skilja varians på grund av brus från varians på grund av signal. Detta kan leda till att PCA förstärker bruset istället för signalen, säger Pasha Razifar.
I sin avhandling presenterar han en ny metod för att studera brusengenskaper i PET-bilder. Genom att använda PCA på ett nytt sätt har han lyckats generera bilder med förbättrad kvalité, kontrast, noggrannhet, visualisering, förmåga att skilja mellan sjuka och friska regioner och med förbättrad signal till brusförhållandet.
– Dessa nya sätt att generera bilder kan leda till förbättrad klinisk tolkning och diagnostik för nya spårsubstanser i olika PET-studier eller för befintliga spårsubstanser i nya applikationer, säger Pasha Razifar.
Kontaktinformation
Pasha Razifar kan nås på 018- 66 68 66 alt 018-471 70 04 eller mobiltelefon 073-56 10 950.
Kliniska läkemedelsprövningar är en stor och växande verksamhet inom vården. En enda sådan prövning kan kräva tusentals medverkande frivilliga och drivs på hundratals sjukhuskliniker i många olika länder samtidigt.
Petra Jonvallen har studerat en storskalig, privat sponsrad läkemedelsprövning av ett piller mot fetma. Hon har nyligen disputerat vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. I sin avhandling diskuterar hon den konflikt det innebär att arbeta med en vetenskaplig prövning i en vårdsituation. Hon lyfter fram de olika typer av arbete som krävs av vårdpersonalen för att få det hela att fungera. Därmed visar hon på den centrala roll som sköterskor och dietister har i att medla mellan läkemedelsindustrin och dess konsumenter, deltagarna i kliniska prövningar.
Enligt de mycket strikta och detaljerade instruktionerna skulle pillerbehandlingen exempelvis kombineras med standardiserade skriftliga kostråd. Men de dietister som skulle lämna ut dessa kostråd ansåg dem vara direkt dåliga för en del patienter. I dietisters yrkesroll ingår dessutom att ge individuellt anpassade råd. De fick försöka hitta en medelväg, där de både kunde se till individernas bästa och följa instruktionerna för den kliniska prövningen.
Det här dilemmat visade sig också i att deltagarna i prövningen omväxlande kallades för just deltagare och för patienter av vårdpersonalen.
Ett annat dilemma, som Petra Jonvallen diskuterar i sin avhandling, är synen på fetma och dess orsaker. Här vacklar såväl vårdpersonal som läkemedelsutvecklare och forskare mellan att se fetma som en sjukdom och som ett livsstilsrelaterat tillstånd. Vilket synsätt man väljer får effekter både på var man placerar skulden och vilken behandling man tillgriper. Om fetma är ett tillstånd, orsakat av en felaktig livsstil, så är det den fetes eget fel och kan botas genom att gå över till sunda levnadsvanor. Men om fetma är en sjukdom så lyfts skulden bort från den fete, då ligger det i generna och kan behandlas medicinskt.
Vårdpersonalen i Petra Jonvallens studie ansåg egentligen att fetma till största delen har med livsstil att göra. Samtidigt administrerade de en prövning av ett piller mot fetma. Ur läkemedelsindustrins synvinkel är det optimalt att se fetma som en sjukdom, som kan behandlas med piller. Men inte ens i den kliniska prövningen bortsåg man från matvanornas betydelse. Kostråd var som sagt en del av behandlingen.
Den kliniska prövning som Petra Jonvallen studerade avbröts då tecken på biverkningar (höga halter av leverenzym, samt glaukom) blev alltför tydliga. Det piller som testades bedömdes dock vara effektivt då det åstadkom en viktnedgång på mellan fem och tio procent.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Testing pills, enacting obesity. Telefon till Petra Jonvallen 013-285619, 0733-641883, e-post: petra.jonvallen@chello.se
Växthuseffekten påverkar klimatet på jorden. Mätningar har visat att den globala årsmedeltemperaturen har ökat med 0,6 grader under det senaste århundradet. Koldioxid är den växthusgas som bidrar mest till växthuseffekten och dess koncentration i atmosfären har ökat med 30 procent sedan industrialiseringens början.
Ett sätt att minska koldioxidutsläppen är att avskilja och ta hand om koldioxiden vid förbränning av fossila bränslen. Det finns flera exempel på metoder som använder sådan teknik idag, men de är energikrävande och kostsamma.
– Förutom lite fläktkostnader kräver tvåstegsförbränning i princip ingen energi, säger Eva Johansson.
Tekniken består av två separata reaktorer – en med luft och en med bränsle. I luftreaktorn får en syrebärare, till exempel en metall, reagera med syret i luften och brinna likt ett tomtebloss. Därefter förs den över till bränslereaktorn där den släpper ifrån sig syret och återbildas till metall. Syret i sin tur omvandlas till koldioxid och vatten som bränslereaktorn avger i en gasström. När denna kyls ned kan vattenångan och koldioxiden separeras från varandra. Koldioxiden kan sedan komprimeras och lagras.
– Det finns ett kommersiellt bruk kring denna lagring. I Nordsjön lagrar till exempel norrmännen koldioxid en kilometer under havsbottnen i vattenfyllda sandstensformationer, säger Eva Johansson.
Idag är totalkostnaden för avskiljning och lagring av koldioxid 50 euro per ton. Själva avskiljningsprocessen beräknas stå för tre fjärdedelar av summan.
– Eftersom dagens avskiljningsmetoder stjäl energi och sänker verkningsgraden med tio procentenheter kan mycket pengar sparas med tvåstegsförbränning. Åtminstone så länge koldioxid måste lagras, säger Eva Johansson.
Idag finns tre reaktorer för tvåstegsförbränning i världen – en i Sydkorea och två på Chalmers. Hittills har de testats framgångsrikt med naturgas och syntetisk gas.
– Nästa steg är att få det att fungera med kol. Vi har byggt en anläggning som strax körs igång, säger Eva Johansson.
Eva Johanssons doktorsavhandling är en del av forskningsprojektet Chemical-looping combustion vid Institutionen för energi och miljö, avdelningen Energiteknik.
Avhandlingen heter: ”Fluidized-Bed Reactor Systems for Chemical-Looping Combustion with Inherent Separation of CO2” Den försvarades i november 2005 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva Johansson, Institutionen för energi och miljö, Chalmers
tekniska högskola, Göteborg, tel: 0707-731751
eva.johansson@me.chalmers.se
Industrins användning av energi står för en betydande del av Sveriges totala energiförbrukning. Genom att minska energianvändningen kan man bli mindre beroende av fluktuerande bränslepriser, samtidigt som utsläpp av växthusgaser som koldioxid minskar.
– Industrin har börjat uppmärksamma det här, inte minst det senaste året då handeln med utsläppsrätter tagit fart. Genom att minska sina egna utsläpp kan man sälja sina överblivna certifikat till andra, säger Roger Nordman.
Industrier med stor värmeförbrukning, framför allt raffinaderier och pappers- och massaindustrin, kan spara stora pengar. Inom dessa finns mycket äldre utrustning som är byggd för att passa in ett processflöde utan tanke på att de också ska passa in energimässigt.
Därför finns mycket att göra, menar Roger Nordman som i en doktorsavhandling både presenterar nya metoder och vidareutvecklar befintliga metoder för hur man kan göra en viss energibesparing så billig som möjligt. En metod han vidareutvecklat är den så kallade matrismetoden.
– Den går ut på att grafiskt analysera hur man gör en värmebesparing på bästa sätt. Beroende på vilka värmare eller kylare man påverkar i ett system så kan det, även om man gör samma energibesparing, skilja stort i kostnader. Mina resultat visar att en bra investering i processen kan bli upp till tre gånger billigare än en sämre. Det handlar alltså om att välja rätt bland många olika möjligheter.
Roger Nordmans bidrag till matrismetoden består av ett analysverktyg räknar ut hur en viss industri på billigast möjliga sätt kan minska sin värmeförbrukning och låta sin överskottsvärme utnyttjas av andra aktörer eller kopplas till ett fjärrvärmenät. Tidigare har man fått testa sig fram manuellt med metoden.
En ny metod som Roger Nordman har utvecklat berör värmeåtervinningssystem inom pappers- och massaindustrin, så kallade sekundärvärmesystem. Pappers- och massaindustrin producerar ett jätteöverskott av värme som återvinns i system av vattentankar. Roger Nordmans metod, som han kallar tankkurvemodellen, räknar ut var tankarna ska placeras i ett produktionssystem för att så mycket värme som möjligt ska kunna återvinnas.
– Sekundärsystemen har överlag varit styvmoderligt behandlade inom pappersmasseindustrin och i flera fall saknat ekonomisk styrning. Men nu finns pengar att tjäna. Om man producerar mer el än vad man förbrukar kan överskottet säljas som grön el till andra aktörer. Man kan också återanvända redan använt vatten för att exempelvis förvärma flisen som man gör pappersmassa av.
Avhandlingen heter: ”New process integration methods for heat-saving retrofit project in industrial systems” och försvarades vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg den 11 november 2005.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Roger Nordman, tel: 031-18 31 88,
roger.nordman@chalmers.se
– Syftet med projektet är att tillverka en prototyp av en kvantdator med 3-5 kvantbitar, ”qubits”. De olika instituten, som alla ligger i forskningsfronten inom området arbetar med tre olika varianter av supraledande kvantbitar och försöker finna metoder att koppla ihop dem. Idag vet vi hur en kvantbit fungerar och det görs experiment inom konsortiet med 2-4 kvantbitar. Om någon snart lyckas koppla ihop flera olika kvantbitar med varandra till en fungerande krets blir det en stor sensation, men om fyra år kommer vi förmodligen att förstå förutsättningarna för att kunna bygga en fungerande kvantdator inom tio år, säger Göran Wendin.
Inom EuroSQIP använder man sig av fenomenet supraledning för att skapa elektriska kretsar som styrs av kvantfysikens lagar, trots att de inte är mindre än dagens datorkretsar. Priset man betalar är att de måste kylas ner till nära den absoluta nollpunkten, men vinsten är en mycket stor frihet i att själva designa och optimera dessa konstgjorda kvantbitars egenskaper. När man väl har förstått designkriterierna för små kvantmekaniska elektriska kretsar öppnas möjligheten för en fungerande kvantdator genom att integrera en stor mängd kvantbitar på liknande sätt som i dagens datorchip.
Tillsammans bildar institutionerna ett konsortium för konkret samarbete och för utbyte av information, och forskarna kommer att träffas årligen i en stor workshop.
– Forskningsarbetet är redan i full gång, och det första vetenskapliga konsortiemötet kommer vi att ha i mars 2006, fortsätter Göran Wendin, som har ansvaret för att kommunikationen mellan forskargrupperna fungerar och för rapporteringen till Bryssel.
På Chalmers är det tre personer inom Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, som kommer att arbeta med experiment och teori inom detta projekt med finansiering från EuroSQIP och under ledning av professorerna Per Delsing och Göran Wendin. Chalmers får cirka 20 procent av hela projektanslaget för forskning och koordinering.
Utvecklingen av kvantdatorer på ett chip är ett led i den framtida elektronikutvecklingen där man strävar efter allt mindre och mer avancerade komponenter – kvantkomponenter och nanoelektronik. Tekniken kommer bland annat även att kunna användas i sensorer eller för mycket känsliga mätmetoder.
Projektet EuroSQIP, European Superconducting Quantum Information Processor är ett av tre integrerade projekt inom ramen för EU-programmet Quantum Information and Processing i EUs sjätte ramprogram. EUs projektbeteckning: IST FP6-015708 EuroSQIP.
Vad är en kvantdator?
I kvantfysiken rör man sig med så små dimensioner att den ”normala” fysikens lagar inte längre gäller. Man talar till exempel om elektroners vågnatur och att de kan ta två olika färdvägar samtidigt, precis som en våg på vattnet passerar båda sidorna av t ex en båt. Den grundläggande enheten i en vanlig dator är en så kallad ”bit”, som har värdet
antingen ”0” eller ”1”. Forskare har nu lyckats framställa de första kvantbitarna som på ett kontrollerat sätt är både ”0” och ”1” samtidigt. En dator byggd med kvantbitar har potentialen att utforska många olika lösningar samtidigt och därigenom skulle vi få en generation supersnabba och högeffektiva datorer som kan utföra saker som är omöjliga för dagens datorer eller som vi inte ens kan föreställa oss.
En möjlighet som prövas är att bygga kvantbitar av enskilda atomer eller molekyler. Andra möjligheter är utnyttja kvanttrådar, kvantprickar eller störställen i halvledarmaterial, eller att bygga supraledande elektriska kretsar, som i EuroSQIP.
Kontaktinformation
Mer information
Professor Göran Wendin, tel: 031 772 3189
e-post: goran.wendin@mc2.chalmers.se
Docent Göran Johansson, tel: 031 772 3237
e-post: goran.johansson@mc2.chalmers.se
SLU:s Riksskogstaxering presenterar nu aktuell statistik om Sveriges skogar. Sammanställningen, Skogsdata 2005, finns tillgänglig både i tryckt form och på Internet. Förutom en mängd aktuella uppgifter som rör arealer, virkesförråd, årlig tillväxt med mera, ingår i den tryckta versionen ett temaavsnitt med rubriken ”Skogstillståndet ur ett produktionsperspektiv”. Här analyseras trender – i vissa fall ända från 1920-talet – för faktorer av stor betydelse för virkesproduktionen.
Bland resultaten kan nämnas att virkesförrådet fortsätter att öka, under senare år särskilt andelen lövträd. En annan tydlig trend är att tillgången på äldre skog tillåten att slutavverka är fortsatt god, men att möjligheterna till ökad avverkning i landets skogar till stor del finns i gallringsskogen.
• Webbaserad sökfunktion
Riksskogstaxeringen har utvecklat en ny webbaserad interaktiv sökfunktion som gör det möjligt för besökare på hemsidan att själva välja bland och kombinera ihop olika statistiska uppgifter. Sökresultaten erhålls i överskådliga tabeller som enkelt kan laddas ner i Excelformat för vidare analys. Sökfunktionen är ett sätt att öka tillgängligheten av Riksskogstaxeringens stora bank av skoglig statistik. Den kommer efter hand att utökas med fler uppgifter.
Den interaktiva sökfunktionen är utvecklad i ett samarbete mellan institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik i Umeå och SLU Miljödata i Uppsala.
Kontaktinformation
Göran Kempe, inst för skoglig resurshushållning och geomatik, SLU i Umeå, tel 090-786 82 98
Sedan hjärt-lungmaskinen introducerades på 1950-talet har en enorm utveckling skett inom hjärtkirurgin och idag betraktas en hjärtoperation som ett rutiningrepp. Stroke är tämligen sällsynt i sammanhanget, men det är en allvarlig komplikation i hjärnans blodcirkulation som kan förstöra resultatet av en i övrigt framgångsrik hjärtoperation. Vid bypass-kirurgi noteras stroke vid ungefär 2,4 % av ingreppen, varav cirka två tredjedelar är en direkt följd av operationen (tidig stroke). I den resterande tredjedelen ses ett fritt intervall mellan operation och symtom (sen stroke) och där är andra faktorer inblandade. Sammanfattningsvis är dessa typer av stroke två olika sjukdomar med skilda bakomliggande mekanismer.
Avhandlingen har fokus på sambandet mellan ateroskleros (”åderförkalkning”) i aorta och stroke. De kliniska studierna ger ny insikt i strokemönstret efter hjärtkirurgi. Bl.a. är stroke i höger hjärnhalva vanligare, ett fynd som teoretiskt kan kopplas till hur lossade partiklar från aorta (s.k. embolier) når hjärnan via blodcirkulationen i dess kärlgrenar. Dessutom bekräftar studierna flera tidigare kända riskfaktorer. Vid tidig stroke konstateras ett starkt samband med ateroskleros i aortan, dessutom finns samband med stigande ålder och föregående strokesjukdom. Kvinnor förefaller vara överrepresenterade i gruppen med sen stroke.
I en experimentmodell visar studierna hur en upprepad manipulation av aorta med s.k. aortatång framkallar emboliska partiklar i blodflödet. Aortatång krävs vid rutinkirurgi. Den största partikelmängden ses vid första tångöppningen för att sedan stegvis minska vid upprepad användning av tången. Den sammantagna effekten av upprepade manövrar är dock alarmerande. Dessa resultat ifrågasätter kirurgiska metoder med upprepad tångsättning. I samma experimentmodell undersöktes effekten av ett s.k. intra-aortalt filter (en håvliknande anordning i aorta). Ett sådant filter fångar visserligen upp material men skaver också loss partiklar som inte fastnar. Nettoeffekten är oklar och fortsatt klinisk utvärdering krävs.
Sammanfattningsvis belyser avhandlingen den risk som en sjukligt förändrad aorta innebär för stroke vid hjärtkirurgi. Studierna ger ny insikt i olika strokemönster och på vilket sätt aortamanipulation kan framkalla denna komplikation. I förlängningen kan arbetet leda till nya tekniska lösningar för att minska risken för stroke vid hjärtkirurgi.
Patrik Boivie är AT-läkare och doktorand vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, kirurgi/thorax. Han nås på via sjukhusväxeln, på telefon 090-785 00 00 eller e-post patrik.boivie@vll.se.
Fredagen den 2 december försvarar Patrik Boivie, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet sin a avhandling med titeln: Cerebrovascular accidents associated with aortic manipulation during cardiac surgery. Svensk titel: Stroke till följd av aortamanipulation som komplikation vid hjärtkirurgi
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhöskolan.
Fakultetsopponent är professor Henrik Ahn, Thorax-kärlkliniken, Universitetssjukhuset Linköping.
Cancer i munhålan är ganska ovanlig i Sverige jämfört med andra delar av världen, men antalet fall ökar. År 2002 fick 484 patienter diagnosen. De flesta är män, allt yngre drabbas och prognosen är dyster: mer än hälften dör inom fem år trots behandling. Men vad sjukdomen beror på är delvis oklart.
– Bara ett fåtal populationsbaserade fall-kontroll studier har undersökt orsakerna, men eftersom prognosen är dålig är det viktigt att hitta dem så att vi kan förebygga sjukdomen, säger Kerstin Rosenquist.
Riskfaktorer
Avhandlingen är baserad på intervjuer och undersökningar av munhälsan hos 132 patienter med nydiagnostiserad munhålecancer, och 320 friska individer. Den visar att cancern orsakas av en rad faktorer.
Av dem är den enskilt starkaste riskfaktorn humant papillomvirus (HPV), d v s samma virus som kopplats till cancer i livmoderhalsen. I cancergruppen hade 36 procent HPV av så kallad högrisktyp i munnen. I kontrollgruppen var samma siffra under en procent.
– Viruset har förut nämnts som en möjlig orsak, men ingen har funnit ett så starkt samband som vi gör. Det smittar via kontakt, bland annat oralsex, vilket var vanligast i den yngre åldersgruppen. HPV ger inga symtom i munnen, så det är svårt att upptäcka och idag undersöker tandläkare sällan om patienten bär på viruset. Dessutom finns ingen behandling, konstaterar Kerstin Rosenquist.
Cancerpatienter med högrisk HPV drabbas oftare av återfall i sjukdomen. Däremot är deras dödlighet totalt sätt lägre. Avhandlingen visar också att alkohol och tobaksrökning ökar risken för munhålecancer, vilket stämmer väl överens med tidigare forskning.
Däremot finner Rosenquist inget samband mellan snus och munhålecancer. Ett viktigt skäl är att svenskt snus, i motsats till det som tillverkats i andra länder, innehåller låga nivåer av tobaksspecifika nitrosaminer, förklarar hon.
Hoppas på vaccin
På sikt hoppas Kerstin Rosenquist att ett vaccin mot HPV kan utvecklas. Fram till dess uppmanar hon den som vill minska risken för cancern att undvika vissa beteenden.
– Det handlar om att dricka mindre alkohol, röka mindre och att undvika oralsex.
Ett annat sätt att skydda sig är att sköta munhygienen. För dålig munhygien är också en uttalad riskfaktor, enligt studien.
Omvänt är regelbundna tandläkarbesök förenat med lägre cancerrisk.
– Förmodligen för att tandläkaren då upptäcker tidiga förändringar i munslemhinnan. Och att de som går till tandläkaren uppmärksammas på vikten av god munhygien, säger Kerstin Rosenquist.
Någon säker förklaring till varför munhålecancer ökar ger studien inte.
– Det är svårt att veta eftersom sjukdomen är multifaktoriell. Vi dricker mer men samtidigt har rökningen minskat. Generellt åldras befolkningen och risken att få cancer ökar med åldern.
Avhandlingens titel: Risk factors in oral and oropharyngeal squamous cell carcinoma. A population-based case-control study in Southern Sweden.
Studierna i avhandlingen är gjorda i samarbete med bland annat avdelningen för medicinsk mikrobiologi vid UMAS, och öron-näsa-hals kliniken och onkologiska kliniken vid Lunds universitetssjukhus.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Kerstin Rosenquist, 040-665 84 41 eller e-post: kerstin.rosenquist@od.mah.se
