Nyhet Arkiv - Sida 1360 av 1704

Strax före jul meddelade SSF att de tilldelar medel för att skapa ett strategiskt forskningscentrum inom förbränningsteknik. Beloppet har i dagarna fastställts till 28 miljoner kronor. Energimyndigheten och industrin offentliggjorde i fredags att de har beslutat att satsa 48 respektive 32 MSEK på det nationella centrat CECOST med bas i och en stor del av verksamheten förlagd till Lund. EU meddelar även att de betraktar Förbränningstekniskt centrum som en unik europeisk facilitet och att man därför avser att satsa ca 750 000 EUR för att bereda internationella forskare möjlighet att utnyttja centrumets resurser.
Medlen ska användas till att kraftigt förstärka den framgångsrika förbränningsforskning som bedrivs på LTH. Målet är att skapa effektivare förbränning med lägre bränsleförbrukning och färre miljöskadliga utsläpp som följd i t ex diesel- och bensinmotorer, gasturbiner, kraftverk och värmepannor.
Biobränslen har blivit ett allt viktigare forskningsområde på LTH, t ex att anpassa förbränningsapparater till att bättre klara de nya bränsletyperna. Brandsäkerhet är ett annat, t ex genom att förebygga brandrisker i trä, pellets och andra fasta bränslen eller att utveckla bättre släckmedel eller skyddande konstruktioner i byggnader.
Ett viktigt forskningsredskap är beröringsfria mätmetoder i form av avancerad laserdiagnostik, vilket är en internationell spetskompetens för LTH:
– Tidigare har förbränningsprocessen varit som ett slutet rum. Förbränningsprocessen har helt enkelt inte kunnat studeras i detalj. Tack vare optiska mätmetoder går det nu att analysera vad som sker i tid och rum, ända ner på molekylnivå, förklarar Marcus Aldén, professor i Förbränningsfysik på LTH.
Utveckling av modeller för datorsimuleringar är också ett viktigt inslag i verksamheten. För att beskriva en förbränningsprocess krävs kunskaper från bl a fluiddynamik, kemisk kinetik och termodynamik.
– Denna ständiga och nära växelverkan mellan grundforskning och tillämpningar, från grundläggande atom- och molekylfysik till att modellera processerna t.ex i en dieselmotor, är en förutsättning för att kunna bedriva sådan här forskning, menar Marcus Aldén. Enligt honom har få universitet i världen den bredd som LTH och Lunds universitet kan uppvisa inom området. Vid LTH medverkar ett 100-tal personer i forskningen.
SSF-medlen är märkta till grundläggande forskning medan pengar från Energimyndigheten och industrin går till mer tillämpade projekt. Genom att samordna verksamheterna skapas en organisation där forskningsresultat snabbt kan omsättas i tillämpningarna och effektivt föras ut till industri och samhälle. Företagen tar aktiv del i projektverksamheten och centrats ledningsstruktur. Industrifinansiärer är bl a Siemens Industrial Turbomachinery, E.ON och Volvo Aero Corporation.

Faktaruta:
Förbränningstekniskt centrum är ett samarbetsorgan bestående av avdelningarna för Förbränningsfysik och Brandteknik samt institutionen för Energivetenskaper. En nyligen genomförd internationell utvärdering, beställd av Energimyndigheten, gav mycket högt betyg åt CECOST, Centre for Combustion Science and Technology, som många av centrats forskare är engagerad i. Särskilt nämndes forskningen kring dieselmotorer, biobränslen och laserdiagnostik som framgångsrika, delvis världsledande. Sedan 2002 har ett 90-tal artiklar publicerats och ett laboratorium av högsta internationella standard för laserdiagnostik har utvecklats. På www.stem.se finns pressmeddelande om Energimyndighetens utdelningsbeslut

Kristina Lindgärde
Pressansvarig
Lunds Tekniska Högskola
LTH:s kansli
Box 118
221 00 LUND
046-222 07 69
0709-75 35 00
kristina.lindgarde@kansli.lth.se
www.lth.se

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marcus Aldén, professor Förbränningsfysik, 046-222 76 57, 0708-10 76 57, Marcus.Alden@forbrf.lth.se Läs mer på www.forbrf.lth.se och www.cecost.lth.se

Proteinerna kan ses som långa kedjor av legobitar, aminosyror, som kan veckas ihop till ett närmast obegränsat antal former. Men bara en av dessa former är den rätta och proteinet intar denna form direkt, utan att tveka och utan att veckas fel. Vidden på detta konststycke fångas i den så kallade golfparadoxen: om alla tänkbara former ses som rutor på en ofantlig golfbana (proteinets formlandskap), och proteinet liknas vid en blind golfspelare (vilket är rimligt) som tillåts slå 10 000 000 000 000 i sekunden (så snabbt kan proteiner röra sig) skulle det ta länge tid än universums ålder att hitta det rätta hålet. Med andra ord, det skulle inte fungera.

Genom att klippa itu proteiner och knyta ihop dem på nya sätt har en forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, visat att proteiners formlandskap inte alls ser ut som en platt golfbana utan i själva verket är trattformat. Resultaten har publicerats i två artiklar i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS).

– Proteinerna behöver inte följa en viss väg i formlandskapet utan kan virvla ner på olika sätt, ungefär som vi själva skulle göra i en såphal tratt. En sådan underliggande trattform har man länge misstänkt men den har varit svår att påvisa – om proteinerna hade irrat runt på platta banor hade vår värld fortfarande varit livlös, säger professor Mikael Oliveberg, Institutionen för biokemi och biofysik.

Som en liknelse säger Einsteins allmänna relativitetsteori att jordklotet skapar en försänkning i tidsrum ytan som drar oss mot dess yta – det är denna tidsrums tratt som är gravitationen. I proteinernas värld finns sålunda en gravitation mot en viss form och det är denna formgravitation som gör att vi inte löses upp i en oordnad massa.

– Förståelsen av dessa processer är viktig för att vi ska kunna lära oss skräddarsy nya proteiner för medicinskt och industriellt bruk, och inte minst för att kunna bota svåra sjukdomstillstånd som Alzheimers och ALS där formtrattarna av olika anledningar deformeras så att proteinerna veckas fel och dödar nervcellerna, säger Mikael Oliveberg.

Artiklarna finns att läsa på PNAS:s hemsida, www.pnas.org
Författare är Mikael Oliveberg, Ellinor Haglund och Magnus Lindberg, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, samt Eugene Shakhnovich och Isaac Hubner, Department of Chemistry and Chemical Biology, Harvard University.

För mer information:
Professor Mikael Oliveberg, tfn 08-16 24 59, 0730-753562 (endast 14-17 februari), e-post mikael.oliveberg@dbb.su.se. (För bild på Mikael Oliveberg, kontakta Maria Sandqvist, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se)

Sedan 1991 har Ryssland vid ett femtiotal tillfällen i sin energiexport använt hårdför prispolitik, leveransavbrott eller hot mot andra länder, bland annat mot Ukraina, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Moldavien och Georgien. Sättet, sammanhanget och framförda krav vittnar om ett politiskt maktspel, i vissa fall om ren utpressning. En orsak är den ryska statledningens syn på energi som en ekonomisk och säkerhetspolitisk maktfaktor. Det har medfört att energifrågorna enligt rysk syn legitimt kan hanteras med extraordinära medel både nationellt och internationellt.

Problemen för omvärlden innebär vid sidan av leveranstryggheten att det ryska agerandet och inställningen till energi även påverkar andra säkerhets-, handels- och utrikespolitiska relationer.

Den nya rapporten beskriver ett antal slutsatser och bedömningar om rysk olja och naturgas och slår fast tre problem och risker för Sverige och EU. För det första; då Rysslands resurser av olja, men även av gas successivt minskar kommer konkurrensen om resterande rysk energi att bli mycket större än idag. Ryssland kan då ta ökad politisk hänsyn genom att välja köpare av rysk energi.

För det andra; bör Sverige och EU vara beredda på att hantera ett Ryssland som agerar på andra värdegrunder och efter egna regler, speciellt då Ryssland vill att energipolitiken ska vara den primära utrikespolitiska hävstången. Rysslands agerande kan hittills inte beskrivas som partnerskapsagerande trots att EU och Ryssland har deklarerat att de är partners.

För det tredje; finns det risker för leveranstryggheten. Rapporten visar dock att några större leveransavbrott riktade mot västra Europa på kort sikt inte är troliga. Risken för att Sverige i nuläget skall drabbas är dock minimal. Däremot är risken för leveransavbrott mot länderna i Östeuropa stor, vilket igen skulle kunna leda till att andra länder i Europa drabbas.

– Jag tror att risken ökar om exempelvis en djup politisk kris uppstår mellan Ryssland och ett annat land. Men då skulle avbrottet troligtvis bli kortvarigt, partiellt och riktat mot en enskild importör. Risken för västra Europa att drabbas av ett leveransavbrott riktat mot en annan aktör som exempelvis Ukraina, som visats 2006, mycket stor, säger Robert L. Larsson, .

Rapporten presenterar ett antal slutsatser rörande Rysslands roll som strategisk energileverantör och innehåller även en sammanfattning av president Putins energipolitik i stort.

Huvuddelen av Robert L. Larssons rapport bygger på slutsatserna från en kommande och mer omfattande forskningsrapport, Russia’s Energy Policy: Security Dimensions and Russia’s Reliability as an Energy Supplier, vilken planeras publiceras under mars.

Kontaktinformation
Robert Larsson,
robert.larsson@foi.se
08-55 50 37 60

Småländska Emån är nog mest känd för sina malar och stora havsöringar. Något som kanske inte är lika känt är att de fiskarter som kommer upp från havet för att leka, till exempel öring, lax och vimma, endast kunnat använda de nedre delarna av ån under större delen av 1900-talet. Detta på grund av två kraftverk i Finsjö.

För att göra det möjligt för dessa fiskarter att simma längre upp i ån och på så sätt utöka deras lekområden byggdes år 2000 fiskvägar förbi de två kraftverken. Man valde att bygga naturlika fiskvägar vid båda kraftverken.

Olle Calles, doktorand vid Karlstads universitet har studerat om den vuxna havsöringen och laxen tar sig förbi Finsjö via fiskvägarna. Forskare har märkt lax och öring med sändare för att kunna följa fisken och se om de kommer förbi kraftverken upp- och nedströms. Resultatet visar att många fiskar klarar att använda de nya fiskvägarna, men att dessa behöver utvecklas ytterligare. För de yngel som kläcks ovanför kraftverken, innebär det stora faror när de ska bege sig mot havet igen. Många fastnar i kraftverkens turbiner eller äts av rovfiskar. Fler insatser behövs för att ge fisken möjlighet att finna sina gamla lekplatser uppströms om kraftverken. Resultaten finns nu dokumenterade i Olle Calles avhandling: Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers.

Projektet är finansierat av Elforsk, svenska elföretagens forsknings och utvecklingsorgan, Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Avsikten är att studera vattenkraftens miljöeffekter och hur dessa problem ska kunna lösas i framtiden.

Kontaktinformation
Olle Calles, doktorand i biologi vid Karlstads universitet, tfn 070-261 70 53 eller 054-700 14 54 mejl olle.calles@kau.se

Drivmedlet motsvarar idag ca 35 procent av ett åkeris totala kostnad. Men det finns sätt att minska dieselanvändningen vid tunga transporter, bland annat genom att köpa lättare och energisnålare bilar.

En utveckling mot lättare fordon ger stora positiva effekter på transportkostnaderna och miljön. Orsaken är att nyttolasten blir högre när bilens tjänstevikt minskar. En lättare bil drar också mindre diesel när den kör tillbaka ett tomt släp efter att ha lossat sin last.

– Det går att minska ett fordons tjänstevikt med ca ett ton om man konsekvent byter ut olika detaljer mot motsvarande delar med lägre vikt. På ett år kan transportarbetet då öka med 1000 till 1500 ton samtidigt som dieselanvändningen minskar, säger Claes Löfroth. Man kan t.ex. välja singelhjul istället för dubbelhjul på släpet, avtagbar istället för fast kran och en motor med 500 istället för 600 hästkrafter.

Ta bort extrautrustning
Men på de flesta lastbilar kan dieselanvändningen minskas med betydligt enklare metoder.

– Åkerierna kan sänka dieselförbrukningen med 5-10 procent på befintliga bilar genom att minimera luftmotståndet. Det gör man genom att ställa in vindavvisarna rätt, ta bort reklamskyltar och extra signalhorn och byta till de effektiva xenonlamporna som gör den tunga extraljusrampen överflödig, säger Claes Löfroth.

På det här sättet kan åkerierna spara 50 000-100 000 kronor per bil och år! Men då åker väl också den närmast kultförklarade michelingubben ner från taket?

– Självklart kan man låta honom sitta kvar, men i så fall med vetskap om att han drar diesel och ger onödiga utsläpp som skadar miljön, säger Claes Löfroth.

Rapporten visar också att fordon som inte hålls i trim drar 5-10 procent mer diesel än välservade fordon, eftersom ett för lågt lufttryck och felaktig hjulinställning ökar dieselanvändningen till följd av ökad friktion. En rätt använd motorvärmare minskar däremot dieselåtgången, utsläppen och slitaget på motorn.

Resultaten i rapporten presenteras vid Utvecklingskonferenserna 2006, som äger rum i:

Umeå, Umeå Folkets Hus: 15-16 februari,
Sundsvall, Södra Berget: 22-23 februari,
Jönköping, Elmia: 1-2 mars,
Västerås, Aros Congress Center: 8-9 mars.

Kontaktinformation
Kontakt:
Claes Löfroth, Skogforsk. Tel: 018-18 85 07, 070-515 85 07
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67.

Mellan 60 och 70 procent av alla friska förskolebarn bär pneumokocker i näsan utan att bli sjuka. Samtidigt kan dessa bakterier orsaka allvarliga infektioner, ibland med dödlig utgång.

Bakterierna fäster vid slemhinnan i den bakre näsväggen när vi andas in och sprids därifrån vidare till exempelvis öron och lungor. Förutom att orsaka infektioner i mellanöra och lungor är pneumokocker också en vanlig anledning till blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Symptomen som uppstår orsakas framför allt av den inflammation som bakterierna ger upphov till.

En grupp forskare vid Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet har i samarbete med andra forskare inom EU funnit hårliknande strukturer, så kallade pili, som sträcker sig ut från bakteriens yta. Dessa pili gör att bakterierna bättre fäster vid slemhinnorna samt har betydelse för bakteriernas förmåga att orsaka sjukdom. Dessutom påverkar pili graden av inflammation, kroppens försvar vid infektion, som också är en orsak till patientens symptom.

– De ytstrukturer som vi upptäckt underlättar för bakterierna att vidhäfta slemhinnorna samt ökar det inflammatoriska svaret och påverkar sjukdomens svårighetsgrad. Detta är en viktig upptäckt som har betydelse för vår förståelse av pneumokockinfektionens uppkomst och utveckling av framtida terapier och profylax i form av vacciner, säger docent Birgitta Henriques Normark, en av forskarna bakom studien.

Studien ingår i det EU-finansierade projektet PREVIS.

Publikation:
“A pneumococcal pilus influences virulence and host inflammatory responses”
Barocchi M (Chiron, Sienna), Ries J, Zogaj X, Hemsley C (Imperial College, London), Albiger B, Kanth A, Dahlberg S, Fernebro J, Moschioni M (Chrion, Sienna), Masignani V (Chiron, Sienna), Hultenby K, Beiter K, Wartha F, von Euler A, Covacci A (Chiron, Sienna), Holden DW (Imperial College, London), Normark S, Rappuoli R (Chiron, Sienna), Henriques-Normark B.
PNAS, februari 2006.

Kontaktinformation
För frågor kontakta:
Docent Birgitta Henriques Normark, Smittskyddsinstitutet och Karolinska Institutet, Mikrobiologiskt och Tumörbiologiskt Centrum, tel: 08-457 24 13,
e-post Birgitta.Henriques@smi.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet,
telefon 08-5248 3895, mobil 070-224 3895, e-post katarina.sternudd@ki.se

Erik Lindahl är för närvarande forskarassistent vid Stockholm Bioinformatics Center, efter att ha arbetat flera år vid Stanford University i USA. Han har en doktorsgrad i teoretisk biofysik från Kungliga Tekniska högskolan och civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Lunds tekniska högskola.

Han får priset för sina insatser inom studier av biomolekylers struktur och dynamik med så kallade molekylärdynamiska metoder. Han har särskilt studerat de membran som omger alla levande celler. Hans arbete har rönt stor internationell uppmärksamhet och är av intresse för till exempel framtida läkemedelsutveckling.

Priset kommer att delas ut på KVA den 22 februari.

– Priset är oerhört glädjande både för mig personligen och som uppskattning av hela forskargruppens arbete inom ett spännande tvärdisciplinärt fält. Även om vi tillbringar mycket tid med att söka anslag ger det förstås en helt annan prestige och uppmärksamhet med en spontan utmärkelse, vilket tillsammans med det ekonomiska stödet är enormt viktigt för att kunna locka de bästa studenterna att forska på membran och membranprotein, säger Erik Lindahl.

Erik Lindahl har nyligen också fått ett så kallat Ingvar Carlsson Award om tre miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning.

——
Sven och Ebba-Christina Hagbergs Stiftelse har till ändamål att stimulera och främja vetenskaplig forskning inom det medicinska och biokemiska området och delar varje år ut ett personligt pris samt forskningsstöd till unga forskare som utmärkt sig. Stiftelsens anslag och pris går vartannat år till de olika kategorierna. I nomineringsfrågor samarbetar stiftelsen med Kungliga Vetenskapsakademien och Karolinska institutet.

Sven Hagberg (1894-1961) var civilingenjör och spannmålskemist. Han utvecklade en ny metod för att mäta bakningsegenskaper hos mjöl. Metoden ”Hagberg Falling Number” används idag över hela världen. Ebba-Christina Hagberg (1900-1972) var engagerad i föreningsarbete och delade sin makes intresse för främmande kulturer. Makarna hade inga barn utan testamenterade sin kvarlåtenskap till stiftelsen som varje år delar ut omkring 0,7 miljoner kronor till lovande forskare.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Erik Lindahl kan nås via e-post, lindahl@sbc.su.se, alternativt telefon 08-5537 85 64 eller 0704-218767.

Program

Moderator:
Joakim Palme, VD Institutet för Framtidsstudier

13.00-14.10 Det amerikanska imperiet

Globala obalanser omfördelar ekonomisk makt
Robert Bergqvist, chefsanalytiker, SEB

USAs inrikes utrikespolitik
Britt-Marie Mattsson, utrikesreporter, Göteborgs-Posten

F&U – Hur mycket av Amerikas position bygger på immigranter och innebär detta en risk?
Arne Jernelöv, professor i miljöbiokemi, Institutet för Framtidsstudier

14.10-15.30 Utmanarna: Kina, Indien & den muslimska världen

Kina i vår framtid
Torbjörn Lodén, professor i Kinas språk och kultur, Stockholms universitet

Kaffepaus 20 min

Indien – stackare eller stormakt?
Anna Kinberg Batra, civilekonom och författare

Den muslimska världen & reaktionen på ”kriget mot terrorn”
Jan Hjärpe, professor i islamologi, Lunds universitet

15.30-16.30 Paneldiskussion: Hur länge varar Pax Americana? Sekler eller decennier?

Stein Tönnesson, Direktör, Institutt for fredsforskning (PRIO), Oslo

Gunilla Carlsson, vice ordförande utrikesutskottet (m)

Urban Ahlin, ordförande utrikesutskottet (s)

Tid: Tisdagen den 14 februari 2006 kl. 13.00-16.30.

Plats: Klara Konferens, Vattugatan 6, Stockholm
(i närheten av Sergels Torg, tvärgata till Drottninggatan)

Anmälan: Seminariet är fullbokat!
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat. Anmälan är bindande.

Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Adress: Box 591, 101 31 Stockholm,
Besöksadress: Drottninggatan 33, 4 tr
Tel: 08-402 12 00. Fax: 08-24 50 14,
E-post: info@framtidsstudier.se

Varje år insjuknar ungefär 10000 män i Sverige i prostatacancer. Varför prostatacancer är så vanligt vet vi inte så mycket om idag, men ålder, etnicitet och ärftlighet brukar ses som riskfaktorer. Det finns dock flera studier som tyder på att kostfaktorer är av stor betydelse. På senare tid har intresset riktats mot en eventuell skyddande effekt av östrogenliknande föreningar i växter, så kallade fytoöstrogener. I länder som Kina och Japan är intaget av fytoöstrogener högre än i västländer och där är också förekomsten av prostata cancer lägre. Fytoöstrogener brukar delas in två grupper, lignaner och isoflvonoider. Lignaner finns framförallt i linfrö, råg, bär och olika grönsaker. Sojabönor är den största källan till isoflavonoider.

På Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet har nu sambandet mellan prostatacancer och fytoöstrogen studerats i en stor populationsbaserad fallkontrollstudie. Studien är den största i sitt slag i en västerländsk population. I studien deltog 1499 patienter mellan 35 och 79 år med nyligen debuterad prostata cancer. 1130 friska kontrollpersoner identifierades genom matchning med avseende på ålder och bostadsområde. Alla deltagare fick fylla i frågeformulär om sina matvanor samt lämna ett blodprov. I en mindre grupp (209 fall och 214 kontrollpersoner) analyserades mängden av fytoöstrogenen enterolakton i blodet.

Studien visar att män som hade ett högt intag av fytoöstrogenrika livsmedel, såsom bönor, sojabönsprodukter, linfrö, solrosfrö, bär och jordnötter, hade 26 procent lägre risk att drabbas av prostatacancer. Bönor var det livsmedlet som bidrog mest till den skyddande effekten. Vidare fann vi att män med mycket låga nivåer av enterolakton i blodet hade en ökad risk för prostatacancer.

Intaget av lignaner överensstämde ganska bra med intaget i andra västerländska länder och de största källorna var linfrö, råg bröd, bröd av vete samt bär. Intaget av isoflavonoider var lågt, som förväntat eftersom sojabönsprodukter inte är så vanligt i Sverige. I Kina där man äter sojabönor i mycket större utsträckning, visade en studie ett tusenfaldigt högre intag av isoflavonoider än i vår studie.

Den skyddande effekten kan bero på fytoöstogenerna i sig själv eller i kombination med andra ämnen som finns i samma typ av livsmedel. Vi rekommenderar dock inte att inta fytoöstrogener i tablettform eftersom dessa preparat inte är kliniskt testade samt innehåller mycket höga halter och kan ha oönskade effekter.

Resultaten från studien ger en bild av intaget av fytoöstrogener i Sverige. Detta kan ge vägledning även för studier av andra cancerformer som fytoöstrogener kan tänkas påverka. Studien ger vidare vägledning för preventiva åtgärder samt framtida behandlingsformer. Utifrån insamlad genetisk information kommer vi vidare att studera om det finns en interaktion mellan intaget av fytoöstrogener från kosten och variation av vissa gener i befolkningen som har betydelse för risken att insjukna i prostata cancer.

Publikation:
“Dietary phytoestrogen, serum enterolactone and risk of prostate cancer: the Cancer Prostate Sweden Study”
Hedelin M, Klint Å, Chang ET, Bellocco R, Johansson J-E, Andersson S-O, Heinonen S-M, Adlercreutz H, Adami H-O, Grönberg H, Augustsson Bälter K.
Cancer Causes and Control, 2006 vol.17 No. 2, 169-180.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Maria Hedelin, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, telefon 08-52486153, mobil 070 7401858, e-post Maria.Hedelin@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-524 838 95
mobil 070-224 38 95, e-post Katarina.sternudd@ki.se

Små företag, speciellt enskilda näringsidkare, har ofta mindre tillgång till kapital än stora företag. För att underlätta för småföretag att behålla intjänade vinster inom företaget, har samhället infört vissa former av skattereserveringar, som exempelvis avsättningar till positiv räntefördelning, periodiseringsfonder eller expansionsfonder. Reserveringarna ger möjligheter att jämna ut resultaten mellan åren, och bidrar till att kapitaltillgången totalt sett ökar. Håkan A. Andersson vid Umeå universitet visar i sin avhandling att långt ifrån alla småföretag använder reserveringarna fullt ut, och betalar därför för mycket i skatt och får mindre kvar till den interna finansieringen.

I vilken utsträckning småföretag använder olika former av reserveringar varierar. Håkan A. Andersson menar att skillnaderna beror på näringsverksamheternas resultat, finansiella mått, branschtillhörighet och etableringslängd. Han visar också att det är vanligare att företag som drivs av män använder dessa möjligheter, än företag drivna av kvinnor.

Etablerade verksamheter inom jord- och skogsbruk, som har hög betalningsförmåga på både kort och lång sikt, är de som framförallt använder positiv räntefördelning. Det innebär att delar av vinsten skattas med en lägre skattesats som gäller för inkomst av kapital. Serviceverksamheter etablerade sedan minst tre år, och som uppvisar hög omsättning och höga vinstmarginaler, är de som oftast använder sig av periodiseringsfonder. Med den formen av reservering skjuts beskattningen på delar av vinsten framåt i tiden. De näringsverksamheter som använder expansionsfonder, som medför lägre beskattning för i företaget kvarhållna medel, är främst nyetablerade jord- och skogsbruk med hög betalningsförmåga.

Avhandlingen baseras på fallstudier av enskilda firmor, handelsbolag och mindre aktiebolag. I mera omfattande tvärsnittsstudier har även närmare hundratusen enskilda näringsidkare studerats via data som erhållits via SCB.

Fredagen den 17 februari försvarar Håkan A. Andersson, Handelshögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Svenska småföretags användning av reserveringar för resultatutjämning och intern finansiering. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal HS 1031, Norra beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är professor Lars Fallan, Trondheim Business School.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Håkan A. Andersson,
Handelshögskolan,
Umeå universitet,
tel: 090-786 61 55,
e-post: hakan.andersson@fek.umu.se

Detta menar en grupp forskare vid Lunds Tekniska Högskola som med stöd av Formas startar ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt för att bl.a. studera ett antal pågående stadsutvecklingsprojekt i Malmö-Lund-regionen.

Tendensen idag är att parallella urbana projekt genomförs i syfte att främja en bärkraftig samhällsutveckling. Projekten är dock sällan samordnade och riskerar i värsta fall att motarbeta varandra. Syftet med projektet är därför att få större inblick i vilka underliggande kriterier för bärkraft och hållbar utveckling som faktiskt gäller, hur de förhåller sig till varandra och om och på vilket sätt de kan samordnas.

– Poängen är att människor lever sin vardag i städer, och för att få syn på vardagens perspektiv kan den specialiserade vetenskapen inte ge svar. Arkitektur, upplevelser, trafikströmmar – allt hänger ihop, understryker Katarina Nylund.

Även det förändrade stadslandskapet kräver ett annorlunda förhållningssätt från både forskare och praktiker. Såväl stadsforskare som planeringsmyndigheter arbetar i dag utifrån en delvis föråldrad syn på staden.

– Gränsen mellan stad och land har suddats ut. Vårt sätt att se på landet och på staden är föråldrat. Tydligast ses detta i Mellaneuropa, där t ex ett stort stadslandskap breder ut sig från Milano till Zürich. Här finns varken städer i klassisk mening eller glest befolkade områden. I stället är det en mix, där stads- och landsbygdsfenomen lever sida vid sida, med motorvägar, inköpscentra, villor, höghus, djurhållning. Det är bl a detta som gjort att begreppet stadslandskap ersatt begreppet stad, förklarar Katarina Nylund.

Dessa kännetecken – om än i mindre skala – finns också i Malmö-Lund-regionen som även är ett av de tätast befolkade områdena i Sverige och därför ett lämpligt fallstudieområde.

Projektet ”Den motsättningsfyllda urbanismen – om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i planeringen av det nya stadslandskapet” involverar både arkitekter, trafikingenjörer, sociologer och geografer och förväntas därför ge helt ny kunskap om hur det nya stadslandskapet fungerar som livsmiljö. Arbetet sker i samverkan med kommunala planeringsmyndigheter. Formas stödjer projektet med 6,1 miljoner kronor. Arbetet börjar 2006 och avslutas 2009.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Katarina Nylund, Docent i stadsbyggnad, Lunds Tekniska Högskola, 046 – 222 73 32, 070-655 71 11, Katarina.Nylund@arkitektur.lth.se

Risken för en kvinna som haft cancer i ett av brösten att utveckla en andra ny tumör i det andra bröstet, så kallad kontralateral bröstcancer (CBC), beräknas vara upp till sex gånger högre än risken för kvinnor i allmänhet att få en primär bröstcancer. De primära riskfaktorerna för CBC är låg ålder vid den första diagnosen, bröstcancer hos nära anhöriga samt bärarskap av anlag av mutationer i BRCA1- eller BRCA2-generna. Kunskapen om sambandet mellan risken för CBC och ärftlig cancer som inte orsakas av BRCA-genen är dock ofullständig.

En grupp forskare från Karolinska Institutet och Umeå Universitet har granskat data från 120 släkter och 204 kvinnor som fått diagnosen unilateral bröstcancer och har nära släktingar med bröstcancer, men som inte har någon mutation i BRCA-generna för att kunna göra en noggrannare beräkning av dessa kvinnors risk för CBC.

Forskarna fann att risken för CBC på lång sikt var signifikant större hos kvinnor med ärftlig bröstcancer än risken för en primär bröstcancer hos befolkningen i stort. Den sammanlagda sannolikheten för CBC hos dessa kvinnor var 5,5 procent inom 5 år, och upp till 27,3 procent inom 20 år, vilket kan jämföras med bara 1,9 procent under en femårsperiod respektive 4,9 procent inom en 20-årsperiod för befolkningen i stort. En närmare analys efter uppdelning i åldersgrupper visade tydligt att sannolikheten att utveckla CBC inom 15 år var signifikant högre för kvinnor med diagnos före 50 års ålder, jämfört med risken för äldre kvinnor (40 procent respektive 10 procent).

Kvinnor som fick tilläggsbehandling med hormonella läkemedel löpte signifikant lägre risk att utveckla CBC än kvinnor som inte fick sådan behandling. Adjuvant behandling med cellgifter hade ingen märkbar effekt på denna risk.

Publikation: “High Risk of Contralateral Breast Cancer in Women with Hereditary/Familial non-BRCA1/BRCA2 Breast Cancer,” K. Shahedi, M. Emanuelsson, F. Wiklund, and H. Grönberg, CANCER, publiceras I nätupplagan 13 februari 2006, i tryckt upplaga 15 mars 2006.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Henrik Grönberg, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, telefon 08-524 823 47,
mobil 070-341 13 56, e-post henrik.gronberg@ki.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 0)8-524 838 95,
mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se

Helene Egnell har studerat religionsdialogprojekt med feministisk inriktning och hur feministiska teologer reflekterar kring religiös mångfald. Asiatiskt material utgör en tyngdpunkt i avhandlingen, eftersom de kristna i Asien ständigt konfronteras med religiös mångfald och mer än andra tar in perspektiv från andra religiösa traditioner i sin teologi.

Helene Egnell finner att en metodologi hämtad från kvinnorörelsen, att bygga relationer genom att dela varandras livsberättelser, används i religionsdialogprojekt och vid internationella och asiatiska kvinnokonferenser om religionsdialog. På så sätt kan ett ”vi” skapas och en tillit byggas upp, som gör det möjligt att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.

En viktig komponent i detta ”vi” är den gemensamma erfarenheten av att vara marginaliserad i sin egen religiösa tradition, att vara ”den andra.” Kvinnorna möts i en insikt om att religion är på gott och ont, och har inte behov att försvara sin religiösa tradition i dialogen. De delar en kritik mot religionen, och ett engagemang i att vilja förändra traditioner. De etiska snarare än de dogmatiska frågorna står i centrum. ”På vilket sätt kan våra religiösa traditioner hjälpa oss att skapa en värld med fred och rättvisa för alla kvinnor och män,” är den överordnade frågan.

– Att bara diskutera trosföreställningar är för dem meningslöst om det inte är kopplat till livet vi lever, berättar Helene Egnell.

När kristna feministiska teologer reflekterar över religiös mångfald återkommer många av de teman som karaktäriserar feministisk dialogpraxis. Att se människan som en relationell varelse, erfarenheten av att vara ”den andra,” att ge företräde åt marginaliserade perspektiv, och reflektion över olikhet och mångfald är centrala drag i feministisk teologi. Och det ger en fruktbar ingång i religionsteologin, menar Helene Egnell.

– Religionsteologin handlar ju om hur man förhåller sig till den ”religiöst andre/annorlunda,” och när den reflektionen görs utifrån ”den andras” position gör det en viktig skillnad. Bejakandet av mångfald och erkännandet av ojämlika maktrelationer kan bli viktiga bidrag i reflektionen över religiös mångfald, säger Helene Egnell.

Helene Egnell är präst i Svenska kyrkan och tjänstgör som komminister i Sundbybergs församling.

Recensionsexemplar av avhandlingen kan beställas kostnadsfritt hos Svenska institutet för missionsforskning, tel 018-13 00 60.

Kontaktinformation
Helene Egnell kan nås på tel 08-34 47 71, mobil 0733-12 15 13, eller e-post helene.egnell@teol.uu.se

Därför borde Socialstyrelsen eller Livsmedelsverket försöka förmå livsmedelsindustrin att dels minska mängden salt, dels deklarera saltinnehållet i olika livsmedelsprodukter, tycker läkaren Fredrik von Wowern. Han disputerar inom kort på en avhandling om salt, gener och blodtryck.

– Både i Finland och i USA står saltmängden med i innehållsdeklarationen för ett livsmedel. USA har också en nationell rekommendation om högsta lämpliga saltintag. Det vore bra om Sverige kunde göra detsamma, säger Fredrik von Wowern.

Lunds universitet har en forskargrupp vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö som länge studerat kopplingen mellan salt och högt blodtryck. I en av dess studier fick en grupp friska försökspersoner färdiglagad specialmat som innehöll bara 3 gram salt om dagen, mot normalt 9 gram. Efter fyra veckor hade försökspersonernas blodtryck sjunkit med hela 7-8 millimeter kvicksilver (den enhet blodtrycket mäts i).

– Och då finns det studier som visat att bara 2-3 millimeters sänkning hos blodtryckspatienter sänker risken för stroke med uppåt 15 procent. Här skulle man alltså kunna rädda många människoliv och samtidigt spara pengar åt samhället! säger Fredrik von Wowern.

Nu är det inte alla blodtryckspatienter som är känsliga för salt, utan bara ungefär hälften. För att inte de salt-okänsliga ska behöva lägga om dieten i onöden hoppas Fredrik von Wowern kunna utveckla sätt att genom ett enkelt blodprov kunna skilja mellan de olika grupperna. Det finns flera biologiska markörer som kan användas för att sålla fram de saltkänsliga patienterna.

Att hitta dessa är viktigt även av ett annat skäl. De löper nämligen en tre gånger så stor risk för hjärt-kärlsjukdomar jämfört med icke saltkänsliga patienter med samma blodtryck. För den saltkänsliga gruppen är det alltså extra viktigt att få ner blodtrycket genom mindre salt i maten och/eller genom medicinering.

När det gäller medicinering, så kan denna i framtiden komma att bli mer skräddarsydd för varje patient. Malmöforskarna visar nämligen också att det finns en viss genetisk bakgrund till högt blodtryck, t ex vissa gener som påverkar saltupptagningen i njuren. Ökad kunskap om dessa samband skulle kunna ge läkemedel inriktade på de olika delprocesser som ökar blodtrycket hos olika grupper av patienter.

Kontaktinformation
Avhandlingen heter Genetic factors and dietary salt intake as determinants of blood pressure and risk of primary hypertension. Disputationen äger rum den 17 februari. Fredrik von Wowern träffas på tel 040-98 00 01 eller 0735-27 22 06, e-post fredrik.wowern@med.lu.se

Debatten om fettets betydelse i kosten har pågått i decennier. Nyligen publicerades den hittills största vetenskapliga studien inom området i den amerikanska tidskriften JAMA. Studien, som blev mycket uppmärksammad världen över, ifrågasätter om fettsnål mat verkligen går att koppla till minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar och vissa former av cancer.

Walter Willett, kostepidemiolog och professor vid Harvard, lanserade för några år sedan en alternativ matpyramid, där fettet intar den plats där vi är vana att se kolhydratrik mat som pasta, ris och bröd. Han är också ansvarig för flera stora och mycket uppmärksammade studier på amerikanska sjuksköterskor.

Efter föreläsningen finns tid att ställa frågor till professor Willett.

Tid: tisdag 14 februari, klockan 16.00
Plats: Karolinska Institutet, Nobel Forum, Nobels väg 1.

Välkomna!

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Alicja Wolk, tel 08-524 861 70, e-post alicja.wolk@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, 08-524 838 95, 070-224 38 94, e-post katarina.sternud@ki.se