Vuxna råttor som utsattes för kortvarig syrebrist (ischemi) i hjärnan drabbades av selektiv nervcellsdöd i den del av hjärnan som är hanterar inlärning och minne. Dessa funktioner försämrades då kraftigt de två första veckorna efter ischemin.
Under de efterföljande månaderna observerades en massiv nybildning av nervceller i detta område, CA1-området i hippocampus. Tre månader efter ischemin hade antalet nervceller i CA1 ökat från 3% till ca 40% av antalet nervceller i motsvarande kontrollgrupper.
Parallellt med denna nervcellsnybildning återkom inlärnings- och minnesförmågan. Tre månader efter ischemin kunde inte längre några skillnader i inlärning och minne påvisas gentemot kontrollråttorna.
Cerebral ischemi innebär syre- och näringsbrist till hjärnan och inträder när blödflödet till hjärnan stoppas, t ex efter en stroke eller hjärtstillestånd. Nervceller är extra känsliga för ischemi och bortfallet av nervceller har hittills ansetts irreversibelt med bestående funktionsnedsättning som följd. Dessa fynd tyder dock på att den vuxna däggdjurshjärnan har en inneboende kapacitet att nybilda funktionellt kopplade nervceller efter hjärnskada.
Publikation:
Reappearance of hippocampal CA1 neurons after ischemia is associated with recovery of learning and memory.
Bendel O, Bueters T, von Euler M, Ögren SO, Sandin J and von Euler G.
J Cereb Blood Flow Metab (2005) 25: 1586-1595
För mer information, kontakta:
Docent Gabriel von Euler, Institutionen Neurotec, Karolinska Institutet, tel 070-643 91 64, eller e-mail gabriel.von.euler@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Ett mål med dagens lärarutbildning är att problematisera samhällets och demokratins värdegrund. J. Ola Lindberg och Anders D. Olofsson vid Umeå universitet har i sitt doktorsarbete följt en grupp studenter på en distansbaserad lärarutbildning med stöd av IKT (informations- och kommunikationsteknologi). De menar att den värdemässiga bas som studenterna på utbildningen ger uttryck för framstår som närmare kopplad till frågor om individen än till samhället.
Avhandlingen baseras på en större enkätundersökning och intervjuer med både lärarstudenter och lärarutbildare. En förståelse som framträder i studien är att individualiteten tycks vara central bland studenterna i frågor som rör demokrati. Individuella rättigheter, som till exempel att få uttrycka personliga åsikter eller ställningstaganden, verkar framhållas mer av studenterna än gemensamma skyldigheter.
En annan förståelse är att distansbaserad lärarutbildning med IKT-stöd tycks inprägla ett synsätt på lärande och utbildning där människan som individ tas för given. I det tolkningsarbete som J. Ola Lindberg och Anders D. Olofsson har genomfört framträder en bild av att studenterna i stor utsträckning måste lita till sin egen förmåga att planera och genomföra sin utbildning. Den sociala dimensionen, som till exempel krav på att arbeta i grupp, framträder i första hand som associerad med att känna sig bekväm med andra, i andra hand som en förhandlingsprocess mellan studenterna för att möjliggöra en gemensam förståelse för lärande och utbildning.
J. Ola Lindberg och Anders D. Olofsson ställer sig därför frågan: hur är det möjligt att förstå den värdemässiga gemenskap som kan förhandlas fram när den är skapad och styrd inom ramen för en distansbaserad utbildning med IKT-stöd? För att göra det möjligt för studenterna att få mer gemensamma uppfattningar om vad ett framtida arbete som lärare innebär, anser J. Ola Lindberg och Anders D. Olofsson att relationen mellan människa och samhälle bör problematiseras mer inom denna utbildningsform, och att man särskilt bör fokusera på samhällets gemensamma värde- och normsystem.
Fredagen den 9 december försvarar J. Ola Lindberg och Anders D. Olofsson, pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Training Teachers Through Technology. A case study of a distance-based teacher training programme. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Norra beteendevetarhuset, hörsal HS1031. Fakultetsopponent är Associate professor, Ph.D. Elsebeth Korsgaard Sorensen, Aalborg University, Denmark.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
J. Ola Lindberg,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 061-186291
e-post: ola.lindberg@miun.se
Anders D. Olofsson,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 7809
e-post: anders.d.olofsson@pedag.umu.se
I dagarna presenteras årets ”Placement Report” från Handelshögskolan i Stockholm (HHS). Den kartlägger etableringen på arbetsmarknaden bland de studenter som tog ut sin civilekonomexamen 2004. Årets undersökning visar att det gick snabbare för de examinerade att få jobb än vid förra årets mätning.
− En av orsakerna är den förbättrade konjunkturen. Fler företag är intresserade av att rekrytera och besöker därför Handelshögskolan för att presentera sig för studenterna, säger Cecilia Frietsch som är ansvarig för Career Center vid HHS.
Hela 20 procent av de examinerade uppger att de fick sitt första jobb genom en företagspresentation. Handelshögskolan ger också mycket stöd till studenterna inför jobbsökandet.
− Vi satsar mycket på att stötta studenterna, säger Cecilia Frietsch. Bland annat har vi startat ett särskilt program där studenterna får hjälp med att hitta sin profil och att framhäva sina personliga kvaliteter. De får också träna intervjuteknik och inför en specifik anställningsintervju kan man få personlig träning av en coach. Det här är oerhört uppskattat av studenterna, fortsätter hon.
Läs hela Placement Report 2005 via länken nedan.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Lars Bergman, rektor, professor
Tel. 08-736 9012
E-post: Lars.Bergman@hhs.se
Karl-Olof Hammarkvist, grundutbildningschef, adj. Professor
Tel. 08-736 9543
E-post: Karl-Olof.Hammarkvist@hhs.se
Cecilia Frietsch, Career Center-ansvarig, HHS
Tel. 08-736 9328
E-post: Cecilia.Frietsch@hhs.se
Sedan många år behandlas spridd prostatacancer genom att man blockerar produktionen eller effekten av det manliga könshormonet testosteron, s.k. kastrationsbehandling. Till att börja med är det mycket effektivt men efter ett par år upphör effekten. De egentliga orsakerna till att den här behandlingen hämmar tillväxten av prostatacancer är okända, liksom skälet till att effekten försvinner efter en tid. I avhandlingen studeras hur prostatatumörer svarar på hormonbehandling, hur effekten skulle kunna förstärkas och om det långsiktiga resultatet kan förutsägas tidigt under behandlingen.
Genom provtagning från prostatatumörer, normala prostatakörtlar och deras omgivande stödjevävnad visas att hormonbehandlingen redan efter några dagar leder till celldöd och minskad bildning av ”prostataspecifikt antigen” (PSA) i tumören och i omgivande normal prostatavävnad. I sådana vävnadsprov kan behandlingssvaret avläsas mycket snabbare än genom att på sedvanligt sätt mäta PSA-värdet, som minskar efter några månader. Märkligt nog är styrkan på behandlingseffekten i primärtumören inte alls kopplad till graden av PSA-minskning i blodet. Sannolikt beror det på att en betydande del av det PSA som uppmäts i blodet kommer från metastaser och att de troligen svarar sämre på behandling. Fynden talar indirekt för att det är bäst att mäta det tidiga behandlingssvaret i vävnadsprov från metastaser.
Styrkan på terapisvaret, dvs. hur många tumörceller som dör, avgörs delvis av hur väl den omgivande stödjevävnaden svarar på behandling. Denna vävnad bildar normalt faktorer som motverkar celldöd och efter hormonbehandlingen ska dessa ämnen försvinna, celler dö och vävnaden krympa. I många prostatatumörer förefaller det ha uppstått något fel på stödjevävnaden, som gör att den inte svarar så bra på hormonbehandling och fortsätter bilda ämnen som motverkar celldöd. Fynden talar för att effekten av hormonbehandling borde kunna förstärkas om dessa ämnen kan blockeras. Eftersom stödjevävnaden i metastaser är en annan, och mindre beroende av manligt könshormon än den i prostata, är det rimligt att anta att metastaser inte svarar på samma sätt på hormonbehandling som primärtumörer. Den frågan behöver studeras vidare.
Avhandlingen läggs fram fredagen den 16 december vid Inst. för medicinsk biovetenskap och Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, och har titeln Early effects of castration therapy in non-malignant and malignant prostate tissue. Svensk titel: Tidiga kastrationseffekter i normal prostata och prostatatumörer. Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal E04, byggnad 6E, NUS. Fakultetsopponent är MD PhD Marja T. Nevalainen, Lombardi Comprehensive Cancer Center, Georgetown University, Washington DC, USA.
Kontaktinformation
Nina Ohlson är doktorand vid enheten för patologi och kan nås på tel. 090-785 15 43, e-post: nina.ohlson@medbio.umu.se.
Efterstarr beror på att cellrester från den bortopererade linsen växer in bakom linsprotesen som sätts in vid starroperationen. Detta försämrar synen och ger bländningsbesvär. Problemen kan åtgärdas med laser. Behandlingen sker polikliniskt och är helt smärtfri.
Ögonläkare Karin Sundelin visar i sin avhandling att 77 procent av de patienter som blir behandlade för efterstarr har nytta av behandlingen. De uppger att de har lättare att utföra vardagssysslor som att till exempel handla och läsa tidningen, att de kan vara mer aktiva och att de är mer nöjda med sin syn efter behandlingen.
Vid en jämförelse visar det sig att nyttan av att operera grå starr och nyttan av att behandla efterstarr är i princip lika stora. Det är därför viktigt att informera patienter som genomgår starroperation om risken för efterstarr.
– När vi undersökte en grupp personer i Göteborg fem år efter att de genomgått starroperation upptäckte vi att nästan en tiondel hade betydande efterstarr som inte blivit behandlad. Eftersom behandlingen är så enkel och effekten så bra är det viktigt att man söker läkarhjälp om synen försämras på nytt ett tag efter operationen, säger Karin Sundelin.
Hennes avhandling visar också att risken för efterstarr är olika för olika linsproteser. Att använda mer moderna linsproteser ger lägre risk. I en annan av studierna följde Karin Sundelin patienter under tre år och såg då att efterstarr i vissa fall kunde tillbakabildas av sig själv. Vilka faktorer som leder till att utvecklingen vänder på detta sätt vet hon dock inte än.
– Om man i framtiden kan identifiera vilka faktorer som styr detta kan man kanske förebygga efterstarr i stället för att som nu behandla när den ger symptom.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Ögonläkare, med lic Karin Sundelin, telefon: 031-343 32 42, mobiltelefon: 0730-56 22 77, e-post: karin.sundelin@oft.gu.se
Handledare:
Professor Ulf Stenevi, telefon: 031-343 32 51, e-post: ulf.stenevi@oft.gu.se
Boken är dels en bred beskrivning av hemlöshet som ett växande socialt problem efter sovjetstatens fall, dels en inträngande skildring av människors försök att överleva rent fysiskt och, som de själva uttrycker det, ”som människor”, i en situation präglad av extrem social stigmatisering och utsatthet.
Utan mantalsskrivning saknar en ryss medborgerliga rättigheter som socialförsäkring och, framför allt, arbetstillstånd. Inte heller existerar alternativ hjälp som bidrag eller natthärbärgen. Däremot finns överlevnadsmöjligheter i den utbredda ”skuggekonomin” och i den lika oreglerade stadsbilden med sina olåsta vindar och källare. Priset är dock exploatering och våld, för den brist på statlig kontroll som möjliggör överlevnad innebär samtidigt en fullständig avsaknad av rättsligt skydd.
De hemlösa sammanfattar själva sin situation som ”att inte vara behövd”, för hemlöshet är främst en fråga om sociala relationer. Ett pålitligt nätverk av släkt och vänner är det enda fungerande sociala skyddsnätet, men det är också i kretsen av de närmaste som man upplever sig ha ett existensberättigande. Hemlöshet är alltid kopplat till brister i dessa livsnödvändiga nätverk, samtidigt som existerande relationer förstörs av extrem utsatthet och bostadslöshet. Även om andra hemlösa utgör ett visst stöd, så är denna gemenskap för oförutsägbar och genomsyrad av misstro för att utgöra ett alternativ. För de hemlösa blir människovärde till slut en fråga om att inte gå under, vilket främst manifesteras i att hålla sig ren. Inte för att detta, enligt denna avhandlings huvudpersoner, medför en biljett tillbaka till de ”riktiga” människornas värld, men man vet i alla fall själv att man förtjänar den.
Doktorsavhandlingens titel: Needed by Nobody: Homelessness, Humiliation, and Humanness in Post-Socialist Russia.
Disputationen äger rum fredag den 16 december kl. 13.00 i hörsal 9, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Bruce Grant, New York University.
Kontaktinformation
Tova Höjdestrand nås på e-post tova.hojdestrand@socant.su.se
Homosexuellas rättigheter att ingå partnerskap och att adoptera barn har gjort att Sverige ofta framhålls som modernt och radikalt. Men hur radikal är egentligen den svenska homopolitiken och vad har den för effekter på ett samhälle som byggts upp kring könsskillnader och heterosexuella relationer? Svaret är, enligt Sara Edenheim, att effekterna är relativt små.
– Mycket beror på att de lagförändringar rörande homosexuella som har genomförts de senaste decennierna uteslutande har handlat om anpassningar till den redan existerande samhällsnormen. Där har homosexualitet hela tiden antagits vara i behov av en uppvärdering i förhållande till heterosexualiteten, säger Sara Edenheim.
Heterosexualiteten står oemotsagd och oifrågasatt. Detsamma gäller könsskillnaderna och deras inverkan på individers känsla för både sig själva och andra människor. I grunden finns en definition av ”människa” som utesluter könsavvikelser och möjligheten till andra sätt att tänka och omvärdera vad som är väsentligt för både en individ och ett samhälle.
Sara Edenheim dissekerar de statliga offentliga utredningar som sedan avkriminaliseringen av homosexualitet 1944 har tagit upp avvikande sexualitet. Däribland Partnerskapsutredningen från 1993 och utredningen rörande homosexuellas rätt att prövas som adoptionsföräldrar från 2001. Hon har även studerat utredningar som rör transsexualism och intersexualism (”hermafroditism”).
– Min slutsats är att det finns fog för en mycket stark kritik mot den statliga sexualitets- och jämställdhetspolitiken, men även mot homorörelsen och historieforskningens bidrag, säger Sara Edenheim. Det spår som det liberala samhället har slagit in på är en väg mot konserverande av ett förtryck där ifrågasättanden av den rådande samhällsordningen döms ut som omoraliska innan de ens har fått möjlighet att formuleras.
Kontaktinformation
Sara Edenheim är historiker vid Nationella Forskarskolan i historia, Lunds universitet. Hon disputerar den 10 december, kl 10.15 i sal 3 på Historiska institutionen med avhandlingen Begärets lagar.
Kontakt: 046-222 14 25 eller sara.edenheim@hist.lu.se se sammanfattning av avhandlingen http://theses.lub.lu.se/postgrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=hum_373&recordformat=display
Thomas Lindh, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier
• Utbildning och barnafödande – en onödig konflikt?
Eva Andersson, forskare vid Institutet för Framtidsstudier
• Ohälsans landskap och regional utveckling
Thor Norström professor i sociologi, verksam vid Institutet för Social forskning (SOFI) samt Mats Ramstedt, docent i sociologi och verksam vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRad), båda vid Stockholms universitet
• Vad händer i alkoholfrågan? Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige
Helge Pharo, professor i internationell historia vid Oslo universitet samt ledare för forskningsgruppen Forum for samtidshistorie
• Norge i verden – en utenrikespolitisk tradisjon under press?
Urban Lundberg, forskare vid Institutet för Framtidsstudier
• Sverige och Norge under 200 år
Kristof Tamas, forskningskonsult åt Institutet för Framtidsstudier
• Kommer arbetskraften när den behövs? Om migration i det nya Europa
Rapporter och recensioner
• Hundra år med familjen
• Nya perspektiv på sjukfrånvaron
• Väckelserörelser och jämlikhet
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Redan under 1800-talet producerades vetenskapliga arbeten om förekomsten av två eller flera olika rödingtyper i en och samma sjö. De olika typerna skiljde sig åt såväl i utseende som på vilken föda de levde av. Fenomenet har även återfunnits hos fler arter som sik och storspigg. Bland andra arter verkar det inte förekomma alls eller åtminstone inte på ett lika slående sätt. Olika fisktyper av en art anses vara ett försteg till nya arter, d.v.s. exempel på en pågående evolution, eftersom de är vanligt förekommande och finns i flera av varandra oberoende vattendrag. Orsakerna till att typerna kunnat uppstå har diskuterats bland forskare, men något entydigt svar har tidigare inte kunnat ges.
Jens Andersson presenterar i sin avhandling ett nytt förslag till varför vissa arter utvecklar olika typer i en och samma sjö medan andra inte gör det. Han föreslår att kannibalism påverkar artens variation i antal och storlek över tiden. Det påverkar i sin tur hur mängden av fiskens föda varierar över tiden – en faktor som föreslås vara av avgörande betydelse för möjligheten att flera typer uppkommer.
I arbetet visar Jens Andersson att kannibalism på romkorn och mycket små yngel har en stabiliserande effekt på själva fiskpopulationen. Antalet fiskar varierar inte speciellt mycket över tiden. Som en följd av detta förändras inte heller mängden föda. Fiskarna kan därför specialisera sig på olika födoslag, t.ex. på djurplankton eller bottendjur, och därmed kan också olika fisktyper uppstå. Kannibalism på romkorn och tidiga yngel har hittats hos röding, sik och spigg, vilket därmed stödjer den presenterade teorin.
Avsaknad av kannibalism, eller kannibalism på senare stadier, kan däremot leda till att fiskpopulationen varierar mycket över tiden. Likaså kommer fiskarnas föda att variera, en effekt som föreslås motverka uppkomsten av flera typer. Fiskarna tillåts aldrig att specialisera sig på ett födoslag. Så snart de börjar nå någon form av specialisering är den resursen på väg att ta slut. De tvingas därför byta till andra födoslag. Exempel på arter som uppvisar stor variation i fiskpopulationerna är abborre, mört och siklöja. De verkar också sakna samma tydliga typer som existerar hos röding, sik och storspigg.
Jens Andersson har kunnat undersöka denna koppling mellan ekologi och evolution tack vare den starka forskningsmiljö inom populationsekologi som finns vid Umeå universitet genom professor Lennart Persson i samarbete med professor André de Roos, Amsterdams universitet (vilka båda fungerat som handledare).
Fredagen den 9 december försvarar Jens Andersson, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The development of resource polymorphism – Effects of diet, predation risk and population dynamical feedbacks. Fakultetsopponent är professor David Reznick, University of Carlifonia, USA.
Jens Andersson är uppväxt i Jakobsberg. Han har nu påbörjat ett nytt arbete som ansvarig för fiskefrågor inom renbetesfjällen i Jämtlands län, där hans parallella studier i beståndsutveckling hos röding kan komma väl till pass. Doktorandperioden har finansierats av FjällMistra.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Jens Andersson
Telefon: 063-146073
E-post: jens.andersson@emg.umu.se
Krigsakademiens verksamhet vid Karlbergs slott i Stockholm skilde sig från vad man i dag förknippar med en yrkesutbildning. Kadettutbildningen liknade mer en engelsk internatskola än en officersutbildning i modern mening.
– De nyantagna kadetterna, som befann sig i de lägre tonåren, fick som regel genomlida en mycket brutal behandling. Pennalismen inom kadettkåren var en viktig del av den fostran som bedrevs vid Krigsakademien, säger Esbjörn Larsson.
De som bestod provet kom dock att släppas in i kadettkårens hierarkiska gemenskap, och med åren följde även uppgiften att underordna kommande årskullar. Denna ordning utgjorde kärnan i manlighetsfostran på Karlberg.
I sin avhandling ifrågasätter Esbjörn Larsson den gängse bilden av 1800-talets utveckling på utbildningsområdet. Han menar att Krigsakademien fungerade som en manlighetsfostrande institution med syftet att reproducera samhällets övre skikt. Denna funktion fick sitt främsta uttryck i antagningsprocessen, där fädernas meriter ansågs viktigare än de sökandes egna kvalifikationer.
Undersökningen startar 1792 och slutar 1866. Därmed behandlas de förändrade förutsättningarna för manlig social reproduktion under en period präglad av det kapitalistiska samhällets framväxt och det svenska utbildningssystemets tillkomst.
Kontaktinformation
Esbjörn Larsson kan nås på 018-471 15 48, 0709-52 11 05 eller esbjorn.larsson@hist.uu.se.
– I vårt land är effektivare energianvändning i bebyggelsen och ökad användning av förnybara energislag de viktigaste åtgärderna vi har för att minska klimatförändringarna och uppnå en hållbar utveckling, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.
Bygg- och fastighetssektorn står för en mycket stor del av den totala energianvändningen i industrialiserade länder. Det gäller att kraftigt reducera energianvändningen i bebyggelsen utan att ge avkall på ett gott inomhusklimat och god hälsa för brukarna.Energianvändningen för uppvärmning, varmvatten och driftel skulle kunna minskas med 50 procent på 50 år och elvärmeanvändningen med 20-25 TWh per år. Men för att detta ska vara möjligt krävs en kraftfull energi- och eleffektivisering samt användning av andra energislag än el för uppvärmning och kylning. Energi-effektivisering av byggnaden omfattar bland annat förbättringar av klimatskalet, nya ventilationssystem, effektiv värmeåtervinning, nya uppvärmningssystem, samt bättre styr- och reglersystem och beräkningsverktyg.
– Vi har i Sverige byggt upp betydande kunskap när det gäller energiteknik och energisystem genom stora forsknings- och utvecklingsinsatser. Ny effektiv byggnads- och installationsteknik har utvecklats, berättar Lisa Sennerby Forsse. Inom byggsektorn behöver vi nu mer forskning som inriktas på att utveckla strategier, metoder, teknik och hälsoriskbedömningar ur ett systemperspektiv för att vi ska få ökad kunskap om vilka åtgärder som krävs.
Boken visar att det krävs bättre styrmedel för genomföranden och för beslutsprocesser som tar hänsyn till aktörer och brukare och vikten av samverkan mellan olika kompetensområden poängteras.
ENERGI OCH BEBYGGELSE, TEKNIK OCH POLITIK beskriver bl a kunskapsläget och forskningsfronten inom ett flertal delområden av energi och bebyggelse och kan tjäna som underlag för övergripande energipolitiska beslut och forskningsstrategiska ställningstaganden. Den vänder sig till politiker och andra beslutsfattare, till studerande på högskolor och universitet samt till den energiintresserade allmänheten.
Boken kostar 276 kronor inkl moms och kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se
tel 08-775 4008.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Birgitta Johansson, 08-775 40 03, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
Martin Nilsson, statsvetare vid Växjö universitet, har i sin doktorsavhandling ”Demokratisering i Latinamerika under 1900-talet – vänstern och demokratins fördjupning” studerat vänsterpartiernas roll i demokratiseringen av länder i Latinamerika.
Han har bland annat studerat processen när ett land har gått från militärdiktatur till en demokrati med fria val, och därefter hur demokratin har utvecklats efter det första valet. Studierna har framför allt inriktats på vilken form av demokrati som har utvecklats i landet och hur vänstern har påverkat denna utveckling.
– Det är tydligt att i de fall där vänstern har suttit med vid förhandlingsbordet under demokratiseringsprocessen har utvecklingen oftast gått mot en slags socialdemokratisk liberal demokrati, liknande vår svenska, med inslag av sociala och ekonomiska rättigheter. Denna form av demokrati infördes t ex i Costa Rica 1948 och i Venezuela 1958. Ett motsatt fall var Colombia, som började demokratiseras 1958, där man införde en minimal form av demokrati, som i princip bara omfattade fria val. I en sådan valdemokrati har man visserligen allmän rösträtt men i övrigt har folket mycket begränsade rättigheter, säger Martin Nilsson.
En tredje form av demokrati är deltagardemokratin som innebär ett stort folkligt deltagande, en form av socialism, både i beslutsfattande och i genomförande av beslut. Erfarenheterna från Latinamerika, bland annat från Chile och Guatemala, visar att denna form av demokrati hittills inte har varit särskilt lyckosam. I både Guatemala och Chile slutade den med en statskupp, 1954 respektive 1973. I båda länderna fanns starka aktörer som inte kunde acceptera en demokrati som i så hög grad byggde på ett folkligt inflytande.
– Med dessa båda händelser i minnet finns det anledning att följa vänstervågen i Latinamerika idag med extra intresse. Ämnet har blivit högaktuellt och frågan är om förutsättningarna för en deltagardemokrati har förändrats, säger Martin Nilsson.
Martin Nilsson är sedan 1996 verksam vid Institutionen för samhällsvetenskap vid Växjö universitet, idag som adjunkt och ställföreträdande prefekt vid institutionen. Han är född och uppvuxen i Fridlevstad, utanför Karlskrona.
Avhandlingen ”Demokratisering i Latinamerika under 1900-talet – vänstern och demokratins fördjupning” försvaras den 9 december 2005, kl 13.00-15.00 i sal Myrdal, Växjö universitet. Opponent är docent Anders Uhlin, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Martin Nilsson, telefon: 0470-70 84 74, e-post: martin.nilsson@vxu.se eller informatör Elisabet Wartoft, tel 0470-70 84 77, 0709-70 37 34, e-post elisabet.wartoft@vxu.se
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post: kerstin.broden@vxu.se
Studierna är en del av det världsunika projektet Alla barn i sydöstra Sverige (ABIS) där 17 000 av totalt 21 700 barn födda under åren 1997-99 i Östergötland, Småland och Blekinge ingår. Doktoranden och ST-läkaren Jeanette Wahlberg vid Linköpings universitet har granskat förekomsten av diabetesrelaterade antikroppar hos barn och ställt samman dem med uppgifter från enkäter med barnens föräldrar. En studie omfattade 6 000 ettåringar, en annan 7 200 barn vid 2,5 års ålder.
Resultaten läggs nu fram i Jeanette Wahlbergs doktorsavhandling Environmental determinants associated with Type 1 diabetes-related autoantibodies in children. De visar att en kort amningsperiod, tidig exponering för kosttillägg baserat på komjölk, sen introduktion av kost som innehåller gluten och hög konsumtion av vanlig komjölk alla är riskfaktorer för utveckling av dessa antikroppar vid 2,5 års ålder.
– Om amningen har upphört före tre månaders ålder så finns en ökad risk för att utveckla antikropparna, likadant om barnet fått komjölksbaserat kosttillägg under de första två månaderna, säger Jeanette Wahlberg.
Detsamma gäller för barn som dricker 4 glas mjölk om dagen eller mer vid ett års ålder.
Komjölk har sedan tidigare misstänkts spela en roll vid utvecklingen av diabetes och flera studier pågår, bland annat vid Linköpings universitet, för att utröna hur den påverkar immunsystemet hos barn.
Infektioner hos mamman under graviditeten liksom allergiska symtom som eksem, pipande andning och pälsdjursallergi hos barnet var andra faktorer kopplade till utveckling av antikroppar.
Att ett barn bär på antikropparna anger att det har en ökad autoimmunitet relaterad till typ 1-diabetes. Det är inte liktydigt med att sjukdomen ska bryta ut, men risken är större om sjukdomen också finns i familjen. Finland tätt följt av Sverige har idag den högsta förekomsten av barndiabetes i världen, men det sker en ökning i många länder framförallt i de lägre åldrarna. I maj 2005 hade ett 30-tal av de 17 000 barnen i ABIS – som då var högst 8 år gamla – insjuknat.
Kontaktinformation
Jeanette Wahlberg disputerade för doktorsgraden 2 december. Hon kan nås på 070-6324104, jeanette.wahlberg.topp@lio.se
Handledaren professor Johnny Ludvigsson nås på 013-221333, johnny.ludvigsson@lio.se
Man hör ofta att klimatförändringarna är ett globalt problem. Samtidigt gör politiska och ekonomiska skillnader att människor i olika delar av världen drabbas olika hårt, de bidrar olika mycket och har mycket olika möjligheter att vidta åtgärder för att minska utsläppen eller anpassa sig. Och kulturella faktorer får oss att uppfatta klimatfrågan på olika sätt, säger Monika Bauhr.
I sin avhandling Our Common Climate. How Consensual Expert Ideas Shape Global Public Opinion visar hon att informationskampanjer som bygger på expertkunskap kan påverka folk på ett förvånansvärt likartat sätt i olika delar av världen. Informationen påverkar bl.a. kunskaper, förtroendet för institutioner som är viktiga för klimatarbetet. De får dessutom människor att ge sitt stöd till politiska åtgärder- trots att de har så radikalt olika ansvar för problemet och trots att klimatfrågan uppfattas på så skilda sätt i olika kulturella kontexter. Resultaten baserar sig på intervjuer, enkäter och experiment genomförda i Sverige och Tanzania.
Det här visar vilken viktig roll stora internationella organisationer har för den globala utvecklingen på miljöområdet. Jag har här undersökt FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). Dessa organisationer har till uppgift att sammanställa kunskapsläget om klimatförändringar och göra kunskapen användbar för det politiska beslutsfattandet. Liknande organisationer finns inom många andra miljöpolitiska områden. Vår kunskap om hur dessa organisationer påverkar den allmänna opinionen är mycket begränsad, trots att dessa organisationer är en viktig maktfaktor i det internationella systemet. Här ger avhandlingen ett viktigt bidrag, säger Monika Bauhr.
Resultaten väcker också frågor kring hur vi vill hantera klimatfrågan i framtiden. Kampanjer kan uppenbarligen få folk att vilja göra något åt klimatförändringar. Men är det rimligt och bra att folk i olika delar av världen ska ta samma ansvar för problemet, när de har så olika förmåga att vidta åtgärder? Är det exempelvis rimligt att stödet för energibesparande åtgärder ökar bland folk som nästan inte använder någon energi? Expertinformation bidrar till att människor vill minska utsläppen av växthusgaser, men inte nödvändigtvis till att åtgärder fördelas rättvist, säger Monika Bauhr. Och även om expertkunskap påverkar folk lika i olika delar av världen, förklarar avhandlingen också skillnader som finns. Bland annat tycks det som att ju mer personligt engagemang som krävs av allmänheten för att förändra sina åsikter, desto större blir skillnaderna mellan olika kontexter. Exempelvis så påverkar information som nämns explicit i informationsmaterialet människors kunskaper på ett mer likartat sätt i de två kontexterna. Kunskaper som bygger på de egna slutsatser som mottagarna ”konstruerar” eller drar utifrån informationen påverkas inte nödvändigtvis i den riktning som experter skulle föreslå och inte heller på ett likartat sätt i olika delar av världen. Detta har stor betydelse inte minst med tanke på den begränsade mängd ny information om klimatförändringar som människor är beredda eller förmår ta till sig.
Dessa skillnader illustrerar hur institutioner, men också människors livserfarenheter, påverkar den allmänna opinionen och hur den förändras. När tanzanier får ta del av information om klimatfrågan ökar deras förtroende för miljöorganisationer och deras stöd för att vidta åtgärder både i vardagslivet och i politiken. Svenskar, däremot, får större förtroende för myndigheterna och politiska åtgärder, medan de inte nämnvärt vill förändra sitt vardagsliv.
Avhandlingens titel: Our Common Climate. How Consensual Expert Ideas Shape Global Public Opinion
Avhandlingsförfattare: Monika Bauhr
Fakultetsopponentens namn: Professor Arild Underdal, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 december 2005 kl. 13.15, Sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Monika Bauhr, tel. 031-122083(bost.), 031-773 1241(arb.)
monika.bauhr @pol.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Kärnkraft producerar inte bara elektricitet utan även utbränt kärnbränsle som innehåller flera radioaktiva ämnen. En del av dessa är radioaktiva en lång tid och måste därför isoleras i slutförvar i över 100 000 år.
I Sverige kommer det använda bränslet att deponeras direkt i berggrunden (just nu ligger det i djupa vattenbassänger i Oskarshamn) medan en del andra länder väljer att skilja ut och återvinna det uran och plutonium som finns kvar i bränslet. Den senare strategin har till fördel att uranet tas tillvara med större effektivitet eftersom endast en liten del av uranet är förbrukat när bränslet måste bytas. Båda metoderna kräver dock lika lång lagring av restprodukten.
Så hur kan man minska avfallsmängden och lagringstiden? Idag finns idéer som mynnar ut i ett koncept som kallas transmutation, där långlivade radioaktiva ämnen omvandlas till kortlivade eller till och med icke-radioaktiva ämnen. Inom detta område har Mikael Nilsson gjort en doktorsavhandling på en metod kallad vätske-vätske-extraktion.
– Det handlar om att separera långlivade och kortlivade ämnen från varandra med hjälp av nyupptäckta organiska molekyler som binder till sig de långlivade. Min avhandling undersöker dessa nya molekyler som är mycket effektiva och kan användas att skilja ämnen som tidigare varit svåra att separera.
Separeringsprocessen går förenklat till så här: En vattenlösning som innehåller använt kärnbränsle blandas med en oljefas som innehåller de bindande molekylerna. När vatten och olja sedan skiljs åt genom centrifugering får man vatten med kortlivade ämnen och olja med långlivade. De kortlivade kan sedan lagras medan de långlivade återigen kan bestrålas och transmuteras. Mer än 90 procent av kärnbränslet kan återvändas.
– Men det handlar i huvudsak inte om at få ut mer energi. Den stora vinsten ligger i att lagringstiden sjunker till omkring 1000 år och att avfallsvolymerna blir mycket mindre.
Mikael Nilssons avhandlingsarbete har utförts inom ramen för det Europeiska forskningsprojektet EUROPART i samarbete med bland annat det franska bolagets CEA. Och det är just i Frankrike, möjligen också i USA, som den nya tekniken har sin framtid. I Sverige finns det politiska beslut om att avfallet ska långlagras och att kärnkraften ska avvecklas.
– Sverige ligger väldigt långt fram när det gäller teknik för långlagring. Vi har också goda möjligheter för säker lagring och dessutom uran är än så länge väldigt billigt, vilket gör det svårare att motivera återvinning av bränslet, säger Mikael Nilsson.
Avhandlingen heter: ”Screening Investigations of Novel Nitrogen Donor Ligands for Solvent Extraction” och försvaras den 2 december 2005, kl 10.15 i sal KA, Kemigården 4, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mikael Nilsson, Avdelningen för Kärnkemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers, tel 031-772 29 17,
e-post:mikaeln@chalmers.se
– Konsekvenserna kan bli svåra muskelbesvär, säger doktorand Stefan Thorn vid Arbetslivsinstitutet i Göteborg och Institutionen för produkt- och produktionsutveckling på Chalmers.
I sin doktorsavhandling ”Muscular activity in light manual work – with reference to the development of muscle pain among computer users” utgår Stefan Thorn från Askungehypotesen, som säger att vissa muskelfibrer är aktiva vid väldigt låga muskellaster och jobbar kontinuerligt så länge som muskeln är i arbete.
– Sådana så kallade askungefibrer riskerar att överanvändas vid långvariga lågbelastande arbetsuppgifter, som till exempel vid datorarbete, förklarar Stefan Thorn.
I avhandlingen har Stefan Thorn studerat muskelfiberaktivitet i skuldra och underarm hos frivilliga under upp till en timme av varierande belastningar karakteristiska för datorarbete. I både skuldra och underarm hittades muskelfibrer som var aktiva under hela eller mycket stor del av tiden.
– Jag kunde också se att individer med besvär i nacke och axlar har svårare för att slappna av i skuldermuskulaturen än friska personer, när de ägnar sig åt datorarbete under mental stress, säger Stefan Thorn.
Fortsatt forskning undersöker om det finns skillnader i askungebeteende mellan individer och om hur en ”muskelvakt” kan hjälpa datorarbetare att vila musklerna.
Stefan Thorn disputerar 9 december klockan 13.15 vid Institutionen för produkt- och produktionsutveckling, Chalmers, Göteborg.
Ladda ner avhandlingen: www.arbetslivsinstitutet.se
Kontaktinformation
Ytterligare frågor besvaras av:
Stefan Thorn
Tel: 031-50 16 48
Mobil: 0703-27 35 91
E-post: stefan.thorn@arbetslivsinstitutet.se
