Hybridlärken växer inte bara snabbt, den är också relativt stormfast i äldre, välgallrade bestånd. Dessutom kan lärken bidra till en ökad biodiversitet samtidigt som den ger ett vackert och ljust intryck i våra i övrigt grandominerade skogar.

På Skogforsk och SLU har man sammanställt de kunskaper och erfarenheter som finns om hybridlärk. Jägmästaren Lars-Göran Stener menar att lärk har varit förbisedd som trädslag under en lång period och att det är dags att aktualisera lärkens förtjänster.

– Eftersom sågad lärk betalar sig som gran eller bättre och hybridlärken kan drivas i omloppstider ner mot 35 år, borde det vara ett mycket intressant komplement.

– Dessutom har lärkens popularitet som material för fasader, paneler, golv och utomhusdetaljer ökat avsevärt de sista tio åren. För att täcka behovet måste vi idag importera lärk, säger Lars-Göran Stener.

Kräver mer skötsel
Hybridlärken, som är en korsning mellan europeisk lärk och japansk lärk, kan odlas ända upp till Mälardalen och den fungerar bra på typiska granmarker. Men eftersom den är känslig för höstfroster skall man undvika frostlänta lokaler. Den skogsägare som väljer att odla lärk måste också vara medveten om att den kräver mer skötsel än granen.

– Syftet med odling av lärk är att få fram timmer snabbt. Detta kräver att den gallras betydligt oftare än gran, det vill säga ungefär vart femte år på bättre marker, säger Lars-Göran Stener.

– Det är också viktigt att poängtera att den inte är ett bra alternativ på rötinfekterade granmarker. Att lärken skulle vara beständig mot rotröta är en missuppfattning som hänger kvar.

En positiv bieffekt av lärkplanteringar är en ökad biodiversitet. Eftersom lärken har en ljus och gles krona och fäller barren på vintern, gynnas fler arter än i de slutna, mörka granplanteringarna. Plantering av lärk kan även öka rekreationsvärdena, eftersom man får en ljusare och mer varierad skog som dessutom blir vackert gul på hösten.

Att planteringar av hybridlärk skulle bli ett dominerande inslag i Södra Sveriges skogar är dock inte sannolikt, menar Lars-Göran Stener.

– Hybridlärken är ett komplement till granen och ett led i möjligheterna för skogsägaren att sprida sina risker.

Läs mer i Resultat nr. 16, 2005 från Skogforsk.

Kontaktinformation
Kontakt:
Lars-Göran Stener, Skogforsk. Tel: 0418-47 13 03, 070-621 86 25.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.

Det kan till exempel handla om att förutse blekbarhet hos mekanisk massa som påverkas av vedlagringsförhållanden som exempelvis temperatur, ljus och fukt. Ljusspektroskopi och multivariata tekniker har varit de metoder som David Nilsson använt för att lösa det problemet.

Ett annat till synes trivialt problem är att skilja på gran och talltimmer som går in i sågverket, något som idag sker i huvudsak manuellt. Det senare har Nilsson löst med enkel digital fototeknik kopplat med multivariat bildanalys.

– Generellt kan man säga att om skogsråvaran skall kunna utnyttjas maximalt, det må vara allt från ny vedråvara till nya avverkningstekniker så måste den här typen av metoder till, säger David Nilsson.

Att på ett enkelt sätt optimera veduttag och förutsäga nyttjandet och egenskaperna hos slutprodukten kommer att vara ett högprioriterat område i framtiden. Inte minst satsningen på fasta och flytande biobränslen aktualiserar detta.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=605

Fredagen den 28:e oktober försvarar David Nilsson, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Prediction of Wood Species and Pulp Brightness from Roundwood Measurements. Sevnsk tirel: Prediktion av trädslag och massaljushet från rundvirkesmätningar. Disputationen äger rum klockan 10.00 i KBC-huset, sal KB3A9. Fakultetsopponent är Professor Olav Kvalheim, Department of Chemistry, University of Bergen, Allegatan 41, N-5007 Bergen, Norway.

Kontaktinformation
David Nilsson nås på:
Telefon: 090-786 71 02
E-post: david.nilsson@chem.umu.se

I spinntronik används ett yttre magnetfält för att vända elektronernas ”spinn”, i stället för att slå av och på en transistor med hjälp av elektrisk ström. Forskningsfältet växer snabbt och en uppsjö av material har tagits fram och testats. Organiska (kolbaserade) magneter är speciellt lämpade eftersom deras kemiska egenskaper kan modelleras efter behov.

En forskargrupp vid Linköpings universitet har specialstuderat molekylen tetracyanoetylen (TCNE), som i förening med metallen vanadin är magnetisk även vid rumstemperatur. Carl Tengstedt beskriver nu i sin doktorsavhandling en ny metod för att framställa tunna filmer av ämnet i vakuum, vilket är nödvändigt eftersom det magnetiska materialet är extremt känsligt för luft.

Resultaten sprider nytt ljus på materialets fysikaliska egenskaper och gör att tidigare teorier måste omvärderas. Innovationen i filmtillväxt möjliggör att design och konstruktion av hybrida organiska spinntronikkomponenter nu kan påbörjas.

Organiska material av typen ledande/halvledande plast är också användbara i traditionell elektronik. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår kring bland annat bildskärmar baserade på organiska lysdioder. I en del av avhandlingen presenteras sex nya ledande plaster och deras samverkan med andra material. Studierna har bland annat lett till nya insikter om laddningsinjektion i organiska material och visar hur man dramatiskt kan öka livslängden för organiska lysdioder.

Avhandlingen heter Materials study of organic electronics. Den läggs fram vid disputation fredag 21 oktober kl 10.15 i hörsal K3, Kåkenhus, LiU Norrköping. Opponent är Dr. Jérôme Cornil, Université de Mons-Hainaut, Belgien.

Kontaktinformation
Carl Tengstedt kan nås på 013-282471, carte@itn.liu.se

Samarbeten mellan svenska universitet och Kina är inget nytt. Men när de tre lärosätena nu ökar sitt engagemang är det nya former av samarbeten som är aktuella. Kontoren ska fungera som en plattform för hela Kina och den asiatiska regionen såväl för marknadsföring av de tre universitetens utbildning och forskning som för kommersialisering av forskningsresultat.

– Den medicinska forskningen i Kina är på snabb frammarsch och satsningarna är många. Förutsättningarna för ett kreativt klimat för innovationer är stora, inte minst med tanke på möjligheterna att samarbeta med svenska biomedicinska företag som etablerar sig i Kina, säger Jan Carlstedt-Duke, dekanus i styrelsen för forskning vid Karolinska Institutet.

Tidigare samarbeten har till stor del handlat om att leta partners för olika projekt medan det nu är fråga om att bygga mer långsiktigt. Satsningen kommer att innebära ett ökat utbyte mellan Sverige och Kina inom grundutbildning och forskarutbildning.

– Forskningssamarbeten och utbyte på post doc-nivå har vi haft en längre tid. Nu är det istället fråga om gemensamma forskningscentrum i Kina och att vi ska ge vissa av våra grundutbildningar på deras hemmaplan med lärare från båda länderna, säger Anders Flodström, rektor vid KTH.

Kina står inför en enorm expansion vilket ställer nya krav på samhället inom exempelvis miljöfrågor. De tre universiteten vill genom samarbetet bidra till en bra utveckling. För svensk industri är det en fördel med en gemensam satsning.

– Vill man uppnå någonting i ett stort land som Kina, behövs det lite muskler. Vi vill testa en ny form, att utveckla forskningen och även kommersialisera den i Kina tillsammans med kinesiska forskare, säger Chalmers rektor Jan-Eric Sundgren.

Mellan 23 och 29 oktober pågår en svensk-kinesisk vecka som inleds med invigning av det svensk-kinesiska centret i Peking, där vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson deltar tillsammans med Kinas vetenskapsminister Xu Guanhua. Centret vid Fudan University i Shanghai invigs 26 oktober och under veckan hålls seminarier med föreläsningar av svenska och kinesiska forskare.

De formella namnen på de svensk-kinesiska kontoren blir i Peking ”Sino-Swedish Centre at Peking University” och i Shanghai ”Sino-Swedish Campus at Fudan University”.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Karolinska Institutet
Jan Carlstedt-Duke, dekanus i styrelsen för forskning, Karolinska Institutet. 08-524 864 70, 070-792 40 85, Jan.Carlstedt-Duke@ki.se

Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Jan-Eric Sundgren, rektor, tel: 031- 772 25 50, jan-eric.sundgren@rektor.chalmers.se
Jörgen Sjöberg, rektors rådgivare med övergripande ansvar för Chalmers kvalitetsarbete och internationalisering, tel 031-772 25 49,
jorgen.sjoberg@rektor.chalmers.se

Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Stockholm
Anders Flodström, rektor, tel: 08-790 70 01, rektor@kth.se
Ramon Wyss, vicerektor för internationella utbildningsfrågor, tel 08 – 553 782 10, wyss@kth.se

Att ett IT-system är användbart innebär att det ger ett bra och ändamålsenligt stöd för användarna i deras arbetsuppgifter. Användarna ska kunna arbeta effektivt utan att besväras av problem och krångligheter i systemen. Med god användbarhet i IT-systemen blir också arbetsmiljön bättre.
Användbarhet måste byggas in i systemet från början. Det är därför viktigt att användarna deltar i utvecklingen av IT-systemen och att man fokuserar på användbarhet och arbetsmiljöfrågor. Detta har dock visat sig svårt i praktiken.
Inger Boivie och hennes kollegor har studerat systemutveckling i industrin och den offentliga sektorn, bland annat har användare, användbarhetsexperter och systemutvecklare intervjuats. Resultatet pekar på att det finns flera faktorer som leder till att användbarhetsfrågor och användarnas behov ofta prioriteras ned eller försvinner i systemutvecklingen, bland annat följande:
1) IT-utvecklingen bedrivs skilt från verksamhetsutveckling, utveckling av nya arbetssätt och arbete med arbetsmiljö.
2) Systemutveckling är en komplex process med ständigt förändrade förutsättningar där användbarhet bara är en av många faktorer.
3) I många utvecklingsprojekt deltar användarrepresentanter på heltid. De riskerar då att bli ”IT-arbetare” och förlorar kontakten med sitt ”riktiga” arbete.
4) Det finns en attityd att användbarhet enbart handlar om hur informationen presenteras, till exempel var knappar ska placeras, istället för vilket stöd användarna behöver för att klara av sina arbetsuppgifter.
Inger Boivie pekar även på en konflikt mellan användarnas verkliga arbete och synen på användarnas arbete i många systemutvecklingsprojekt. Användarnas arbete beskrivs ofta som stegvis bearbetning av information, till exempel att användaren matar in, ändrar eller söker information i en bestämd ordning. Verkligt arbete är betydligt mer komplext än så, och framför allt handlar det om mycket annat än informationsbearbetning. Användbarhet handlar till stor del om att minska den konflikten.

Kontaktinformation
Inger Boivie kan nås på mobil: 0704-25 07 01 eller e-post: inger.boivie@it.uu.se

Mattias Ekerholm vid Institutionen för cell- och organismbiologi har studerat hur strandkrabborna (Carcinus maenas) parar sig. Det brådskar för honan att hitta en partner, eftersom parningen måste ske under den korta tid när hon ömsar skal. Hon luktar sig till hanarnas lekplatser. Där kämpar dessa om att få en dominant position. Hon följer doften mot en dominant hane och försöker undvika de andra hanarna. När hon kommit honom nära överväldigas hon av doften, ställer sig på tåspetsarna och pumpar iväg sin urin mot honom. Urinet innehåller ett doftämne som genast får hanen att reagera. Mattias beskriver det målande på följande sätt:

– Hanen börjar gå omkring på tåspetsarna med klorna utbredda och försöker se ståtlig ut. Han har fått vittring på honan. Han sniffar och smakar sig ivrigt fram längs hennes doftspår och lyckas efter en stund finna henne.

– De cirklar runt varandra ett tag, och sedan fattar hanen plötsligt galoppen. I stället för att långsamt och metodiskt följa doftplymen, rusar han rakt mot henne. Han försöker greppa tag i henne för att bära henne under sig. Hon gör vilt motstånd för att bedöma hanens kvalitet. Om hanen lyckas hålla fast henne, slutar hon efter en stund att göra motstånd. Han har klarat testet.

Hanen bär sedan honan under sig en dag eller upp till en hel vecka. Under den tiden äger parning och befruktning rum. För att försäkra sig om att hanen inte släpper henne under skalömsningen – när hon är som mest sårbar – släpper honan ut ett annat doftämne som förstärker hanens vilja att bära på henne.

Strandkrabban har blivit allt vanligare längs de svenska kusterna. Det finns olika teorier om vad det beror på. Torskar äter strandkrabbor, och därför tror somliga att ökningen är en följd av att det finns färre torskar. Andra tror att den ökning av fintrådiga grönalger som orsakats av övergödning har gett strandkrabbans larver skydd och därmed bättre chanser att överleva.

Men strandkrabban har också spritt sig till områden i världen där den inte funnits tidigare. I Kanada, USA och Australien upplevs den på många håll som en landsplåga som äter upp och konkurrerar ut inhemska arter och går hårt åt fisk och skaldjursodlingar. Därför finns det också intresse för att utveckla bekämpningsmetoder. Tanken ligger nära till hands att utnyttja sexualferomoner – alltså de doftämnen som avges mellan könen. Det har man som bekant gjort när det gäller att bekämpa vissa skadeinsekter.

– Fortfarande vet vi mindre om marina organismers feromoner än om insekternas. Men om fem år finns det kanske en pålitlig och effektiv metod. I så fall tycker jag att man bör inrikta sig på att framställa hanens feromon som verkar på längre distans än de honliga. Vill man reducera populationen är det dessutom effektivare att inrikta sig på att fånga in just honorna i feromonfällor, resonerar Mattias Ekerholm.

Kontaktinformation
Mattias Ekerholm träffas på tel 046 222 93 40 eller 0730 339 505. Hans doktorsavhandling heter Chemical Communication In Mating Shore Crabs Carcinus Maenas.

I en ny avhandling i datavetenskap från Växjö universitet föreslår Joakim Nivre en delvis ny metod för att tackla detta problem, en metod som till väsentlig del bygger på att datorsystemen själva kan generalisera från analyserade språkliga exempel. I stället för att från början programmera in all den kunskap som behövs för att förstå meningars grammatiska struktur, förser man datorsystemet med en generell mekanism för inlärning, så att dess förmåga att förstå den grammatiska strukturen i meningar förbättras i takt med att man matar det med fler exempel.

Den föreslagna metoden har flera fördelar, varav den kanske viktigaste är att systemen blir mer robusta i den bemärkelsen att de kan analysera även strukturer som de aldrig tidigare har mött genom att generalisera från liknande exempel i det förflutna. Men metoden gör det också möjligt att genomföra analysen på ett mycket effektivt sätt, vilket inte är oväsentligt om man vill behandla stora volymer text på kort tid.

I avhandlingen utvärderas metoden på material från svenska och engelska, men den har även tillämpats med framgång på så varierande språk som tjeckiska, danska, bulgariska, kinesiska, italienska och turkiska. I själva verket är en av fördelarna med metoden att den är språkoberoende i den meningen att den kan tillämpas på vilket språk som helst, under förutsättning att det finns en databas med analyserade meningar att tillgå. Ju fler exempel desto bättre resultat, men det räcker med ett tusental meningar för att få en någorlunda godtagbar kvalitet.

———————————————————
Joakim Nivre är verksam vid Matematiska och systemtekniska institutionen vid Växjö universitet sedan 2000. Han arbetade dess förinnan vid Göteborgs universitet, där han disputerade i allmän språkvetenskap 1992.

Avhandlingen ”Inductive Dependency Parsing of Natural LanguageText” försvaras den 26 oktober 2005, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Weber, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Walter Daelemans, Universiteit Antwerpen.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Joakim Nivre, telefon: 0470-70 89 92 eller ev. mobiltelefon, e-post: Joakim.Nivre@vxu.se.

Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post: kerstin.broden@vxu.se