Karbanhydras (KA) är ett enzym som finns i de flesta av kroppens vävnader. Hos människan finns KA som ett antal besläktade enzymer av vilka den mest aktiva är KA II som finns i magtarmkanalen och i andra vävnader. Karbanhydras påskyndar reaktionen mellan koldioxid och vatten för att bilda bikarbonatjoner och vätejoner.

När sur magsaft kommer ner i tolvfingertarmen frisätts prostaglandin E2 (PGE2) från det yttersta lagret tarmceller. PGE2 stimulerar i sin tur till en kraftigt ökad utsöndring av bikarbonatjoner som neutraliserar syran och på så sätt ökar skyddet mot frätskador.

I den aktuella studien har forskargruppen undersökt effekterna av PGE2 på tarmens försvarsmekanismer hos möss som saknar antingen KA II eller KA IX. Resultaten visar tydligt att när KA II saknas leder inte PGE2 till någon ökad sekretion av bikarbonatjoner. Däremot spelade det ingen roll om KA IX saknades. Förutom de fysiologiska observationerna såg forskarna också förändringar i uppbyggnaden av både magsäcken och tolvfingertarmen hos möss som saknade antingen KA II eller KA IX.

Tidigare forskning har visat att bikarbonatutsöndringen är sänkt hos patienter med sår i tolvfingertarmen. En orsak tros vara infektion med bakterien Helicobacter pylori, trots att denna är lokaliserad till magsäcken och inte till tolvfingertarmen.

– Vår studie visar att en annan möjlig orsak till den nedsatta bikarbonatsekretionen kan vara ett defekt karbanhydrasenzym, men troligen är defekter i utsöndringens reglering med hjälp av nerver och hormoner också av betydelse. Vid skador eller sår i tolvfingertarmen är det sannolikt en kombination av dessa defekter, säger doktor Markus Sjöblom, från institutionen för neurovetenskap, enheten för fysiologi, som lett studien.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Markus Sjöblom, tel: 018-471 41 86, 073- 356 56 00 eller via e-post: Markus.Sjoblom@fysiologi.uu.se

Vid Parkinsons sjukdom dör nervceller i de delar av hjärnan som innehåller pigmentet neuromelanin. Detta leder till försämrad rörelseförmåga. Orsaken till sjukdomen är inte känd men både miljöfaktorer och ärftlighet kan ha betydelse för uppkomsten.

Betakarboliner är en grupp substanser som påminner om det syntetiska ämnet MPTP som kan ge upphov till Parkinsons sjukdom hos människor. MPTP exponeras vi normalt inte för, men betakarbolinerna norharman och harman har påträffats i grillat kött, alkoholhaltiga drycker, kaffe och cigarettrök.

Anna Östergren har under sitt avhandlingsarbete undersökt betakarbolinernas toxiska effekter. Hon visar att de ansamlas i de nervceller som innehåller neuromelanin och att de dessutom orsakar beteendeförändringar i djurmodeller. För att studera mekanismerna bakom dessa effekter undersökte hon hur betakarboliner påverkade odlade celler med eller utan neuromelanin. Resultaten visar att betakarbolinerna ledde till att cellerna blev stressade och inledde en process som brukar kallas programmerad celldöd.

– Celler som innehöll neuromelanin var däremot bättre skyddade, åtminstone vid exponering för låga halter betakarboliner, säger Anna Östergren. Vad som händer vid långtidsexponering är svårt att förutse.

Kontaktinformation
Anna Östergren kan kontaktas på 018-471 42 52 eller via e-post: Anna.Ostergren@farmbio.uu.se

Cancertumörer behöver blodtillförsel för att få näring. Därför är de beroende av att blodkärl, och även lymfkärl, nybildas i den växande tumören. Många cancerformer sprids sedan genom att enstaka celler tar sig in i lymfkärlen och därifrån förs vidare till andra organ.

Kari Alitalos forskning är huvudsakligen inriktad på de tillväxtfaktorer som är nödvändiga för utvecklingen av blod- och lymfkärl. Vid fosterutvecklingen och hos en frisk person är det viktigt att dessa ämnen och deras receptorer (mottagare) på cellernas yta fungerar bra. Vid cancer däremot är målet att hindra deras funktion.

Professor Alitalos grupp har i djurförsök kunnat minska spridningen av cancer via lymfkärlen med två tredjedelar. Det har gjorts genom att blockera två tillväxtfaktorer som de finska forskarna själva upptäckt. Gruppen arbetar också med lymfödem – svullnader som beror på att lymfsystemet inte fungerar som det ska – och hoppas kunna utveckla ett läkemedel mot denna sjukdom.

Eric K Fernströms stiftelse delar årligen ut dels det ”stora nordiska priset” till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna, dels lokala priser till lovande yngre forskare från varje medicinsk fakultet i Sverige. Priserna delas ut i samband med det populärvetenskapliga arrangemanget Forskningens Dag i Lund i november.

Eric K Fernström var en känd skeppsredare från Karlshamn med en internationell verksamhet som bl a omfattade många oljetankers. Fernströmstiftelsen har sin bas vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

En bakgrundsartikel finns på webbsidan:
http://www.med.lu.se/genvaegar_foer_media/fernstroem. Där finns också nedladdningsbara fotografier på pristagaren.

Forskargruppens hemsida finns på
http://research.med.helsinki.fi/cancerbio/alitalo/

På måndagen hölls det första styrelsemötet i en nybildad stiftelse för njurmedicinsk forskning.

– Donationen får mycket stor betydelse för vår möjlighet att bedriva kliniskt betydelsefull forskning, säger Anders Fernström, ansvarig för forskningen vid Avdelningen för njurmedicin, LiU, och verksamhetschef vid Njurmedicinska kliniken, US.

Rektor Mille Millnert tror att njurmedicinen tack vare donationen kan växa till ett starkt forskningsområde vid LiU.

– Det är oerhört spännande att få denna möjlighet. Snarast sätter vi nu igång med rekryteringen av en professor, säger Mille Millnert.

Avkastningen och del av stiftelsens kapital ska – förutom finansiering av forskartjänster – kunna utnyttjas till bidrag till enskilda projekt eller utdelning av stipendier. Forskningen bedrivs idag av fem disputerade deltidsforskare, i samverkan med andra forskare inom LiU och andra universitet och högskolor. Ett av huvudspåren i verksamheten är forskning kring IgA-nefropati, en av de vanligaste inflammationssjukdomar som orsakar njursvikt med dialysbehandling och eventuell transplantation som följd. Med ökade resurser skulle detta forskningsområde snabbt kunna byggas ut i samarbete med andra intressenter.

Andra pågående projekt behandlar markörer för skadad benvävnad i samband med kronisk njursvikt, övervakning av dialysvätska on-line med UV-ljus samt en långtidsstudie av patienter som behandlas med självdialys.

Stiftelsens styrelseordförande är John Bjerker. Övriga ledamöter är två representanter för donatorn samt LiU:s rektor Mille Millnert och närsjukvårdsdirektör Martin Magnusson.

– Den främsta uppgiften för mig som styrelsens ordförande är att skapa förutsättningar att förvalta förmögenheten och skapa en god avkastning, så att vi tillsammans kan uppfylla stiftelsens syfte. Stiftelsen är också öppen för ytterligare avsättningar, även av andra donatorer, säger John Bjerker.

Kontaktinformation
Informationsdirektör Lars Holberg, LiU
013-281694, lars.holberg@liu.se

Närsjukvårdsdirektör Martin Magnusson
013-221558, Martin.Magnusson@lio.se

Anslaget kommer från National Institutes of Health (NIH), en federalt organ som finansierar och genomför medicinsk forskning i USA, och bakgrunden är framför allt att tularemismitta utpekats som ett möjligt biologiskt stridsmedel. Projektet är ett internationellt samarbete mellan forskare i USA, Kanada, Storbritannien och Sverige. Svensk deltagare är Anders Sjöstedt, professor i klinisk bakteriologi vid Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet. Han har inom projektet tilldelats mer än 4.8 miljoner amerikanska dollar, motsv. nära 37 milj kr, för sin forskning kring bakterien Francisella tularensis, som orsakar sjukdomen. Forskningsgruppen har även fått ett annat anslag från NIH tidigare under året för en liknande verksamhet.

I USA har företaget DVC LLC har fått ett femårskontrakt på drygt 35 miljoner USD med National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID), ett av de organ som igår i NIH. Målet är att utveckla ett säkert och effektivt vaccin mot tularemi. Projektet syftar till identifiera nya vaccinkandidater, utveckla och optimera modeller för prekliniska tester, samt fastställa graden av immunreaktivitet för dessa kandidater.

Tularemi är en s.k. zoonos, dvs. en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Den har utpekats som ett av de mest tänkbara medlen för biologisk krigföring eller terrorism. En orsak till detta är att tularemi är extremt smittsamt: Sjukdomen kan uppstå efter kontakt med så få som 10 bakterier. Om smittan inandas kan det leda till en form av lunginflammation med hög dödlighet om den inte behandlas.

Utöver gruppen vid Umeå universitet ingår Defence Science and Technology Laboratory, ett organ under försvarsdepartementet i Storbritannien, samt NRC Institute for Biological Sciences, som tillhör nationella forskningsrådet i Kanada, i samarbetet med DVC.

Utöver nationella anslag har den satsning på spjutspetsforskning som finansieras av Västerbottens läns landsting och bedrivs vid avdelningarna för klinisk bakteriologi och för infektionssjukdomar vid Medicinska fakulteten samt vid FOI i Umeå varit viktig för tularemiforskningen i Umeå.

För mer information, kontakta professor Anders Sjöstedt, klinisk bakteriologi, tel. 090-785 11 20, epost: Anders.Sjostedt@climi.umu.se

Det finns en osäkerhet kring olika metoders precision för att upptäcka syrebrist eller nedsatt cirkulation (med därpå följande syrebrist, ischemi) i hjärtat. På operationssalar och i intensivvård är elektrokardiografi (EKG) obligatorisk och s.k. ST-segmentanalys i EKG är vanlig för att upptäcka ischemi. Att tidigt och med hög säkerhet upptäcka och behandla lokal syrebrist i hjärtat kan vara avgörande för att undvika hjärtinfarkt och komplikationer. Andra faktorer kan försvåra ST-analysens möjlighet att upptäcka ischemi. En sådan faktor är ökande hjärtfrekvens.

I denna avhandling studeras särskilt en speciell form av EKG som kallas datoriserad vektorkardiografi (VKG). Ett huvudresultat i avhandlingen är att det är viktigt att hjärtfrekvensen beaktas när man övervakar patienter med EKG-metoder. Med en korrektionsfaktor för hjärtfrekvensstegring inlagd i ST-analysen kan den diagnostiska säkerheten öka.

I avhandlingens första delarbete, en studie på 53 kranskärlssjuka patienter, visades en relativt liten inbördes överensstämmelse mellan olika undersökta metoders förmåga att upptäcka ischemi. I det andra delarbetet konstaterades att när pulsen ökades med hjälp av pacemaker hos friska individer uppstod betydande EKG-förändringar av samma typ som kan ses hos kranskärlssjuka patienter. Resultaten i studien kan användas till att utveckla förbättrade kriterier för att kunna skilja mellan EKG-förändringar som uppstår av syrebrist och nedsatt cirkulation i hjärtat från de EKG-förändringar som uppstår av ändringen i hjärtfrekvensen.

I det tredje delarbetet, en studie på sövda djur, bekräftades resultaten i det andra delarbetet. Dessutom bevisades att EKG-förändringar under ökande hjärtfrekvens kan uppstå utan att någon syrebrist eller cirkulationsstörning föreligger. I det fjärde delarbetet undersöktes 35 sövda kranskärlssjuka patienter och 10 individer utan kranskärlssjukdom i samband med hjärt- eller kärloperation. Undersökningarna visade betydande vektorkardiografiska förändringar för kranskärlssjuka individer vid såväl ökande hjärtfrekvens som under ischemi. Olika mätvariablers prestanda beräknades och en metod att korrigera för hjärtfrekvensökning tydde på att kriterier för ischemi i hjärtat kan finslipas framdeles. Ytterligare studier i olika patientgrupper är angelägna.

Sören Häggmark föddes 1949 i Burträsk och växte upp i Bjurfors, Bygdsiljum. Efter högskoleutbildning i Umeå 1972 arbetade han vid klinisk fysiologiska laboratoriet som biomedicinsk analytiker. På Anestesikliniken påbörjades forskarbanan med experimentell och klinisk forskning. När Thoraxkliniken startades i Umeå 1988 tog en ny yrkesbana vid som chefsperfusionist på Thoraxoperation vid Hjärtcentrum. Detta har sedan dess varit den huvudsakliga sysselsättningen parallellt med experimentell forskningsverksamhet tillsammans med olika forskningsgrupper vid Norrlands universitetssjukhus.

Lördagen den 15 oktober 2005 kl 09:00 försvarar Sören Häggmark, Institutionen för kirurgi och perioperativ vetenskap, enheten för anestesiologi och intensivvård, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Detection of myocardial ischemia: Clinical and experimental studies with focus on vectorcardiography, heart rate and perioperative conditions. Svensk titel: Mätning av syrebrist i hjärtat: Kliniska och experimentella studier med fokus på vektorkardiografi, hjärtfrekvens och sövning med kirurgiska ingrepp. Disputationen äger rum i hörsal Betula , byggnad 6M, bv, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Mårten Rosenqvist, Karolinska Institutet, Södersjukhuset, Medicin, Stockholm.

En högupplöst porträttbild i färg av Sören Häggmark finns att ladda hem på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

Kontaktinformation
Sören Häggmark är verksam vid Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Han nås på telefon 090-785 36 50 eller e-post soren.haggmark@vll.se.

Holländaren Frans Lanting är en av vår tids främsta naturfotografer. Hans bilder har i över tjugo års tid väckt stor uppmärksamhet i både tidningar och böcker över hela världen. Sedan länge är han en av tidskriften National Geographic Magazine’s mest publicerade fotografer. Han har på ett inträngande sätt skildrat livets mångfald alltifrån de minsta insekter till de största däggdjur. I nära samarbete med forskare har Frans Lanting dokumenterat krympande regnskogar och hotade djurarter. Bland annat har han skildrat det okända sociala livet hos människans närmaste släkting dvärgschimpansen.

Styrelsens motivering lyder: ”Frans Lanting får priset för att han under många år enträget har arbetat med att i bild visa naturens under. Han tar sin kamera dit få andra kan komma och synliggör därmed det tidigare osynliga. Han har en tydlig strävan att göra bilder på ett unikt vis och resultatet är närgånget, mäktigt, elegant och samtidigt såväl journalistiskt som vetenskapligt.”

Lennart Nilsson Award inrättades 1998. Prissumman är på 100 000 kronor. Priset delas ut i Berwaldhallen i Stockholm den 21 oktober i samband med Karolinska Institutets årliga installationshögtid.

OBS!
Frans Lanting är på grund av uppdrag i Afrika förhindrad att själv närvara vid prisutdelningen den 21 oktober 2005. Han kommer dock till Stockholm i början av november och håller då en föreläsning om sin verksamhet. Exakta besked om tid och plats meddelas senare.

Pressbilder kan hämtas på:
http://info.ki.se/news/lt_prize/

Materialet står fritt till förfogande i anslutning till presentation av Lennart Nilsson Award.

För mer information om Frans Lanting, gå till www.lanting.com

För mer information om Lennart Nilsson Award, kontakta:
Jacob Forsell, 070 – 744 78 78.

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser vare år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Studien har gjorts vid tre kliniker vid Norrlands universitetssjukhus av Katarina Westberg och presenteras i hennes licentiatavhandling. Slutsatserna är att patienter uppskattar skriftlig information i förväg om studentmedverkan och att det inte äventyrar tillgången till patienter för klinisk undervisning. Många kände sig också friare att själva ta ställning till om studenten skulle medverka.

För en patient vid ett universitetssjukhus är chansen stor att träffa läkarstudenter eller andra studerandekategorier. Det är självklart viktigt att läkarstuderande får öva praktiska färdigheter. I många sammanhang kan studentens närvaro vara oproblematisk, men det finns tillfällen när en vårdsökande kan vilja vara ensam med sin läkare. Att patienter ställer upp i undervisning är önskvärt, men ingen skyldighet. Tidigare forskning visar att patienter inte alltid informeras om eller får möjlighet till att samtycka eller avböja, trots att de flesta vill det. Kanske för att det ibland finns en farhåga att om man frågar ”för tydligt” kommer fler att säga nej, vilket skulle äventyra den kliniska undervisningen.

Studierna gjordes vid kvinnoklinikens, urologiska klinikens respektive hudklinikens mottagningar vid NUS. Slumpen fick avgöra om en patient som kallades till besök skulle få skriftlig information i förväg eller inte. Efter konsultationen fick patienten besvara en enkät med frågor om skälen till att man accepterat eller avböjt studentnärvaro, hur man uppfattade informationen etc.

Katarina Westberg är forskarstuderande vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin. Hon kan nås på tel. 090-785 35 24, epost: kaaweg99@student.umu.se

Licentiatavhandlingen läggs fram vid ett seminarium fredagen den 14 oktober kl 13.00 i sal 244, by 7, NUS, och har titeln: ”Informed Consent and Clinical Training of Medical Students – Empirical Studies of the Effects of Informing Patients in Advance”, svensk titel: ”Informerat samtycke och klinisk undervisning av läkarstuderande – empiriska studier om effekterna av att förhandsinformera patienter”.