Det är teorier om mänskligt beteende och transaktionskostnader som bidrar till vår tids förståelse av varför banker etableras. Den institutionella ekonomiska teorin* räcker inte till eftersom den saknar tillräcklig kulturell kompetens – människor är kulturvarelser menar Anders Perlinge som i dagarna lägger fram sin avhandling i etnologi vid Stockholms universitet.
– Först med en kulturhistorisk tolkning kan myllret av kredittransaktioner och krediternas betydelse för ekonomisk tillväxt och samhällsförändring i allmänhet bli begripliga vilket jag visar med min avhandling, säger Anders Perlinge.

1800-talets stora omvandling av kreditmarknaden genomfördes av människor som levde och verkade lokalt.
– Genom bankerna ersatte banktjänstemännens formella rutiner de förutvarande mellanmänskliga relationerna i form av otaliga kredittransaktioner, där sockenbankirerna var nyckelfigurer, berättar Anders Perlinge.

Kunskapen om hur människorna på Sveriges landsbygd skaffade sig krediter före bankernas tid har varit otillräcklig. Med Anders Perlinges avhandling görs för första gången en övergripande analys av en lokal kreditmarknad på landsbygden.

Anders Perlinge har undersökt perioden 1840-1900 som var en intensiv tid för de finansiella marknaderna. Både privata långivares – sockenbankirernas – och bankernas verksamheter expanderade kraftigt. Men under sockenbankirernas epok hade kreditrelationerna betydande inslag av ömsesidighet: skuldsättningen var inte något uttryck för långivarnas ekonomiska övertag. Under perioden förändrades även landsbygdens position. Från att städerna hade varit beroende av landsbygden blev nu landsbygden istället beroende av städerna.

* Teorin som 1993 belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Doktorsavhandlingens titel: Sockenbankirerna. Kreditrelationer och tidig bankverksamhet. Vånga socken i Skåne 1840-1900.

Disputationen äger rum fredagen den 30 september 2005 kl. 10:00 i Hörsal 4, hus B, Södra huset, Frescati, Stockholm. Opponent är professor Johan Söderberg, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
Anders Perlinge nås på tfn 070-570 9965 (Stiftelsen för Ekonomisk Historisk Forskning inom Bank och Företagande, Box 16066, 103 22 Stockholm) eller e-post anders.perlinge@sfehf.se

Campylobacter är en vanlig matförgiftningsorsak över hela världen. En vanlig smittkälla är fjäderfä, i synnerhet slaktkyckling. I de flesta tempererade länder är campylobakterinfektion hos människor mycket vanligare under den varma årstiden.


Veterinär Helena Höök vid SLU har i sitt doktorsarbete undersökt genetiska och epidemiologiska samband, dels bland Campylobacter som koloniserar kycklingar, dels bland Campylobacter som orsakar sporadisk infektion hos människor. Hon har använt så kallad pulsfältsgelelektrofores, PFGE. Det är en molekylärgenetisk metod som ger ett bandmönster baserat på hur bakteriens DNA ser ut och som visade sig vara ett användbart verktyg för dessa ändamål.

I en slaktkycklingflock följde Helena Höök förekomsten av Campylobacter av olika genetiska typer. Under uppfödningen tillkom alltfler genotyper, med två olika typer funna vid två veckors ålder och sex typer dagen före slakt. Ytterligare två nya typer hittades i prover från slakten av flocken. Två tredjedelar av de provtagna fåglarna hade mer än en genotyp i mag-tarmkanalen. Hon såg inga tecken på att någon genotyp konkurrerade ut någon annan under uppfödningen av flocken.

Helena Höök undersökte även Campylobacter från människor som smittats i Sverige. Ett stort antal olika genotyper hittades, men många typer liknade varandra. Vissa grupper av liknande typer hittades mer koncentrerat under året än andra typer. Campylobacter som isolerats från barn tenderade att vara av mer ovanliga typer än isolat från vuxna.

Resultaten visar att flera genotyper kan finnas samtidigt i en kommersiellt uppfödd slaktkycklingflock och även i mag-tarmkanalen hos enskilda fåglar. Såväl upprepade smittotillfällen som genetiska förändringar inom bakteriepopulationen kan förklara denna variation. Även om människor infekteras av många olika genotyper av Campylobacter så kan en stor del av dessa vara genetiskt besläktade. Det verkar som om vissa genotyper av Campylobacter i de studerade områdena uppträder koncentrerat under en kort period av året.

Dessa årstidsvariationer kan tyda på att olika smittkällor för Campylobacter är viktiga under olika delar av året. Om det går att knyta de genotyper som är mer koncentrerade till sommar och höst till någon särskild smittkälla, skulle förebyggande åtgärder kunna inriktas på denna och få stort genomslag, då merparten av de inhemskt smittade fallen inträffar under just denna tid.
Veterinär Helena Höök, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU, försvarar fredagen den 30 september 2005 kl. 13.15 sin avhandling Campylobacter Epidemiology – Insights from Subtyping by Pulsed-Field Gel Electrophoresis .

Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen och äger rum i Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna. Opponent är Professor Marja-Liisa Hänninen, University of Helsinki, Finland.

Kontaktinformation
Helena Höök, 018-67 23 92, Helena.Hook@bvf.slu.se

Njurartärstenos är en förträngning av blodkärl som leder blod till njurarna. Njurartärstenos kan orsaka högt blodtryck och försämrad njurfunktion. Sjukdomen kan upptäckas med många olika tekniker, och hittills har det varit oklart vilken metod som är bäst lämpad.

– Tidigare har man gjort studier på en teknik i taget och haft svårigheter med att jämföra resultat från olika patientgrupper. Jag har i en studie jämfört alla fyra tekniker på alla patienter, berättar Hampus Eklöf.

Han har undersökt 53 patienter med missänkt njurartärstenos med duplex ultrasonografi, captopril renografi, magnetkameraundersökning och datortomografi. Captopril renografi, som innebär att ett radioaktivt ämne sprutas in i blodådrorna för att halten av radioaktivitet sedan ska kunna mätas i njurarna, visade sig fungera dåligt. Magnetkameraundersökning var den bästa metoden för att ställa diagnosen, medan datotomografi var näst bäst.

– Det är ett kontroversiellt resultat eftersom captopril renografi har setts som den bästa metoden tidigare. I vårdprogrammet för Akademiska sjukhuset rekommenderas den som förstahandsmetod. Efter den här studien kommer vi förmodligen att skriva om vårdprogrammet, och redan nu har användningen av captopril renografi minskat, säger Hampus Eklöf.

Dessutom kom Hampus Eklöf fram till att ballongvidgning är en tekniskt effektiv behandling av njurartärstenos som ger acceptabla resultat. I avhandlingen visar han också att koldioxid är bättre att använda som kontrastmedel vid kärlröntgen än jod, eftersom koldioxid inte försämrar njurarnas funktion.

Kontaktinformation
Hampus Eklöf kan nås på 018-611 47 90 eller via Akademiska sjukhusets växel 018-611 00 00 och sökarnummer 91 224, samt via e-post: hampus.eklof@radiol.uu.se

Ett protein består av en kedja av aminosyror som veckar sig till en unik struktur trots att det i princip kan vecka sig på många olika sätt. Proteinets struktur och egenskaper bestäms av vilka aminosyror som ingår samt i vilken ordning som de kopplats ihop. Glutationtransferas är ett enzym som finns hos oss människor och som kopplar ihop vissa giftiga substanser med en liten peptid så att den giftiga substansen kan transporteras ut ur kroppen.

I sin doktorsavhandling i molekylär bioteknik visar Sofia Håkansson Hederos hur ett byte av en enda aminosyra gör att enzymet kan klyva vissa kemiska föreningar som det annars inte gör. Mycket arbete har lagts ned på att reda ut hur reaktionen går till i detalj. I avhandlingen visas även att det nya enzymet inte bara klyver kemiska föreningar utan också kan koppla ihop dem med andra grupper.

Det är också möjligt att utnyttja vissa av de kemiska föreningarna för att modifiera glutationtransferas på vissa positioner. Detta innebär att man kan ”dekorera” proteinet med grupper som i sin tur kan utföra olika funktioner.

– En rad olika möjligheter har alltså uppstått på grund av att jag ville studera om det var möjligt att skräddarsy en helt ny roll för ett redan existerande protein. Att det gick kan få stor betydelse för hur vi i framtiden utvecklar proteiner för nya spännande tillämpningar inom biotekniken, till exempel inom diagnostik, biomedicin och kemisk produktion, säger Sofia Håkansson Hederos.


Avhandlingen heter Catalysis and site-specific modification of glutathione transferases enabled by rational design. Disputationen äger rum fredag 30 september kl 9.15 i sal Planck, Fysikhuset, Linköpings Universitet Campus Valla. Opponent är professor Karl Hult, Kungl. Tekniska högskolan.

Kontaktinformation
Sofia Håkansson Hederos kan nås på 013-282592, 0703-134748, sofha@ifm.liu.se

Människor med värk upplever ofta att de också har svårt att koncentrera sig, lösa problem och minnas. Umeåforskaren Stefan Söderfjell visar nu i sitt doktorsarbete att personer med smärta verkligen har problem med dessa så kallade kognitiva funktioner.

I en rad olika kognitiva test, i huvudsak minnestest, jämfördes prestationerna mellan personer med och utan smärta i armar, axlar, nacke och rygg. Omkring tusen personer i åldrarna 35-80 år från Umeå deltog i testerna. Resultaten visar att personer som upplever fysisk smärta har sämre minnesförmåga jämfört med personer utan värk. Den normala försämringen av olika mentala förmågor som man får när man åldras är också mer påtaglig hos personer som har ont.

Att smärta orsakar fysiskt lidande är allmänt känt. Att smärta dessutom tycks försämra grundläggande mentala förmågor gör att behovet att komma till rätta med detta folkhälsoproblem aktualiseras ytterligare. Stefan Söderfjell anser att den kognitiva funktionsnedsättningen hos smärtpatienter bör beaktas av läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och liknande, så att instruktioner, information, och träningsprogram blir tydliga och lätta att förstå för patienterna.

Testpersonerna ingår i det så kallade Betula-projektet, inom vilket forskare sedan år 1988 har följt en grupp människors mentala och fysiska status allteftersom de åldras. Betula-projektet utsågs tidigare i år till en av Vetenskapsrådets starka forskningsmiljöer.
Mer information om projektet finns här: http://www.psy.umu.se/memory/Betula.html

Fredagen den 30 september försvarar Stefan Söderfjell, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Muskuloskeletal smärta, minne, och åldrande: tvärsnitts- och longitudinella resultat. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Professor Björn Lyxell, institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Stefan Söderfjell,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
Tel: 090-786 60 44, 0730-801 488
E-post: stefan.soderfjell@psy.umu.se

Leg sjuksköterska Ann-Marie Svensson har bland annat i sin avhandling studerat journalerna från samtliga diabetespatienter som mellan 1988 och 1998 vårdades på hjärtintensiven vid Östra sjukhuset i Göteborg för ”mindre” hjärtinfarkter och så kallad instabil kranskärlssjukdom.

Resultaten i Ann-Marie Svenssons avhandling visar att diabetiker med höga sockernivåer i det akuta sjukdomsskedet hade större risk att dö under sjukhustiden, efter 30 dagar och upp till två år efter insjuknandet. Resultaten visar också att lågt blodsocker medförde en ökad risk för att diabetespatienten med instabil kranskärlssjukdom dog under sjukhusvistelsen.
– Även om det är viktigt att intensivt behandla för höga blodockernivåer i samband med hjärtinfarkt, är det synnerligen viktigt att inte behandla så intensivt att för låga blodsockernivåer nås. De låga nivåerna kan vara lika farliga som de kraftigt förhöjda nivåerna, säger Ann-Marie Svensson.

I avhandlingen har hon också undersökt diabetessjukdomens betydelse för långtidsprognosen för patienter med akut hjärtinfart i Minnesota, USA och i Göteborg, Sverige. Studien omfattade 3 824 patienter. Av dessa var 734, 19 procent, diabetiker som fått akut vård under två tidsperioder, 1990-1991 och 1995-1996. Långtidsuppföljning påvisade att dödligheten var lägre, både i USA och i Sverige under den senare tidsperioden.
– Orsaken till detta kan vara att behandlingen av kranskärlssjukdomar har blivit betydligt bättre under det senaste decenniet. Dels har den medicinska behandlingen förbättrats genom nya och effektivare läkemedel, dels har användningen av ballongvidgning och bypasskirurgi ökat, säger Ann-Marie Svensson.

Ett annat tydligt resultat i avhandlingen är att de diabetiker som drabbades av kärlkramp eller hjärtinfarkt dessutom behövde större vårdinsatser.
– Under en sjuårsperiod efter det akuta insjuknandet i hjärtinfarkt eller kärlkramp behövde de upp till 50 procent fler vårddagar i jämförelse med hjärtsjuka utan diabetes, säger Ann-Marie Svensson.

Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Diabetes mellitus and acute coronary syndromes. Prognosis and risk factors
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen skriven av:
Leg sjuksköterska Ann-Marie Svensson, telefon: 070-665 25 60, e-post: ann-marie.svensson@hjl.gu.se

Handledare:
Professor Mikael Dellborg, telefon: 031-343 40 00, e-post: mikael.dellborg@hjl.gu.se

Det är vanligt att unga elitidrottare som deltar i sporter med hög belastning på ryggen drabbas av förslitningar och skador i diskarna som sitter mellan ryggkotorna. Leg läkare Adad Baranto har i sin avhandling studerat ryggarna hos 20 elitsimhoppare i åldern 10 till 21, och 71 elitidrottare i åldern 18 till 41 inom sporterna tyngdlyftning, brottning, ishockey och orientering. Idrottarnas ryggar undersöktes med hjälp av magnetkamera för att se bröst- och ländryggsförändringar. De fick också uppge om de haft några ryggbesvär.

Resultaten visar att 67 procent av simhopparna hade en eller flera förändringar på ryggraden i början av studien. Dessa förändringar hade blivit sämre i hälften av fallen när simhopparnas ryggar undersöktes igen efter fem år. Bland dem som hade friska ryggar i början av studien var det bara en som under de fem åren utvecklat en förändring på ryggraden. Hela 89 procent av simhopparna rapporterade dessutom att de hade eller hade haft besvär med ryggsmärtor.

Även i gruppen som bestod av 71 elitidrottare förekom mycket ryggproblem. Magnetröntgen visade att 91 procent av dem hade förändringar på ryggraden och 78 procent uppgav att de hade eller haft ont i ryggen. De vanligaste skadorna var förslitning av diskarna i ryggraden, och skadorna var värre vid en uppföljning efter 15 år. Det var vanligare att de skador som fanns vid studiens början hade förvärrats än att nya skador hade uppkommit.

I experimentella studier har Adad Baranto undersökt skademönstret hos normala och förslitna ryggdiskar hos unga grisar. Dessa studier visar att det är större risk att skada ryggen vid bakåtböjning av ryggen än vid framåtböjning. Vid belastning av ryggen vid böjning orsakades skador i ryggkotornas tillväxtzon, både på normala och förslitna diskar. Den belastning som krävdes för att skada en normal disk var signifikant lägre än kraften som krävdes för att skada en försliten disk.

– Att majoriteten av ryggförändringarna hos elitidrottarna fanns redan i början av studien talar för att de uppkommit under tillväxtperioden. Det bekräftas av de experimentella studierna på grisarna där det visade sig att kotkroppens tillväxtzon är den svagaste punkten vid belastning av ryggen, säger Adad Baranto.

Adad Barnato har inte studerat olika träningsmetoder, men tror att med förändrade träningsmetoder går det att minska riskerna för dessa skador.
– Ungdomar bör undvika att träna styrka och istället fokusera träningen på fysisk träning, det vill säga teknik, koordination, balans och reaktionsförmåga, säger Adad Baranto.

Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Traumatic High-Load Injuries in the Adolescent Spine. Clinical, Radiological and Experimental Studies
Avhandlingen försvaras klockan 9.00 fredagen den 30 september 2005 i SU/Sahlgrenskas aula, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingen skriven av:
Leg läkare Adad Baranto, telefon: 070-747 68 62, e-post: adad.baranto@vgregion.se

Handledare:
Docent Leif Swärd, telefon: 073-412 04 67, e-post: leis@lsward.wanadoo.co.uk

Utgångspunkten för Eva Zetterberg Petterssons avhandling är frågan om ”Europa” har någon symboliskt betydelse i amerikansk efterkrigslitteratur, i en tid då USA blivit supermakt. Berättelsen om resan till ”den gamla världen”, bäst känd från Henry James romaner, är en genre som litteraturvetare på båda sidor om Atlanten länge ansett försvunnen, för att inte säga utdöd, men Eva Zetterberg Pettersson visar att den lever vidare i ny skepnad och fortsätter att fungera som ett forum för en diskussion av nationell identitet.

– Resan till Europa används för att ifrågasätta Amerika som myt och idé från många olika perspektiv, såväl filosofiskt, politiskt som etniskt, säger Eva Zetterberg Pettersson.

Hennes studie inleds av en kultur- och litteraturhistorisk tillbakablick på den amerikanska resan till Europa och analyserar sedan i detalj fyra romaner från de kulturellt och politiskt turbulenta 60- och 70-talen: ”Set This House on Fire” av William Styron (1960), ”Birds of America” av Mary McCarthy (1971), ”The Man Who Cried I Am” av John A. Williams (1967) och ”Fear of Flying” av Erica Jong.
De två förstnämnda romanerna granskar Amerika från det kulturellt dominanta perspektivet. Utifrån en politiskt liberal utgångspunktpunkt ger Styron uttryck för en moralisk kritik av amerikansk neo-imperialism och kommersiell masskultur. McCarthy, in sin tur, genomlyser den amerikanska liberala humanismen och finner den naiv och föråldrad, oförmögen att hantera det moderna samhällets dilemman. De två sistnämnda romanerna representerar marginaliserade perspektiv; kvinnors och Afroamerikaners. Jong trotsar de patriarkala grunder som myten om Amerika bygger på och Williams anklagar det vita samhället för att utesluta svarta amerikaner från den nationella gemenskapen.

Kontaktinformation
Eva Zetterberg Pettersson kan nås på 0589-183 46 eller via e-post Eva.Z.Pettersson@engelska.uu.se

Elektriska järnvägar är känsliga för blixtnedslag. Blixten kan vara orsaken till att den utrustning som styr tågens rörelse förstörs. Följden av detta kan bli trafikstopp och förseningar. Statistik från Banverket visar att blixtnedslag har orsakat ungefär 1000 timmar förseningar per år under 2001-2002.
Blixtnedslag orsakar överspänningar i spår, kontaktledning eller nedgrävda kablar. Detta sker antingen genom direkta blixtnedslag eller genom de elektromagnetiska fält som orsakas av avlägsna blixtnedslag. Nelson Theethayi forskning handlar om att förstå de mekanismer som uppstår p.g.a. blixtnedslag i järnvägssystems olika utrustningar och apparater. I sin avhandling har han utarbetat beräkningsmetoder som beskriver vad som händer när blixten slår ner i ett järnvägsnätverk.

Nelson Theethayi har använt sig av den så kallade ”Multiconductor Transmissionline Theory” för att utveckla modeller som beräknar spänningen och strömmen från en blixt. Han har även utvecklat en modell som kan förutsäga det avlägsna elektromagnetiska fältet.
Tidigare modeller som beskriver hur ström fortplantar sig är inte direkt applicerbara för järnvägssystem och blixtnedslag. Detta beror främst på att jordens ledningsförmåga kan vara väldigt låg, framför allt i Sverige, samt på det faktum att själva ledningen hos järnvägen ju sitter en bra bit ovan jord. Nelson Theethayi har därför modifierat den gängse modellen så att den går att applicera på elektriska ledningar ovan jord. Hans modell tar hänsyn till ett brett frekvensspektra, hur bra jorden leder elektricitet samt ett stort spann på vilken höjd ledningarna befinner sig på.

Nelson Theethayi har också gjort experimentella studier på hur elektriska laddningar orsakade av blixtar kan ta sig in i järnvägens maskinhus. Han har utvecklat olika simulationsmodeller som lätt kan konverteras till användarvänliga program för ingenjörer inom järnvägsindustrin.

Kontaktinformation
Nelson Theethayi kan nås på tel, 018-471 58 07 eller via e-post: Nelson.Theethayi@angstrom.uu.se

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. Trots att framsteg inom det genetiska och molekylärbiologiska området har lett till en ökad förståelse, är flera tidiga skeenden i sjukdomen okända. För att kunna förhindra eller bromsa sjukdomsförloppet behövs både mediciner som kan motverka sjukdomsprocessen innan patienter får symptom och nya metoder för tidig diagnostisering.

Utveckling av nya läkemedel är idag inriktad på att minska mängden amyloid i hjärnan, det vill säga den peptid som orsakar de sjukliga förändringarna som kännetecknar Alzheimers sjukdom, så kallade senila plack. Men varför dessa proteinaggregat börjar bildas hos Alzheimers patienter är idag okänt.

Syftet med Lina Emilssons avhandlingsarbete har varit att identifiera nya gener som är inblandade i sjukdomsförloppet. Genom att studera ett stort patientmaterial har hon lyckats visa att aktiviteten av flera gener är störd hos Alzheimer patienter. En av dessa gener heter RGS4. Denna gen är viktig för signalering i cellen, men har låg aktivitet i hjärnan hos Alzheimerpatienter. Genom ett samarbete med forskare vid Karolinska institutet har hon och hennes kollegor i beteendegenetikgruppen vid Evolutionsbiologiska centrum upptäckt att RGS4 påverkar klyvningen av APP, det protein som ger upphov till senila plack.

– Vi tror att ett framtida läkemedel baserat på att förändra aktiviteten av RGS4 ska kunna motverka bildningen av senila plack och därmed bromsa utvecklingen av sjukdomen, säger Lina Emilsson.

Kontaktinformation
Lina Emilsson kan kontaktas på 018-471 64 68 eller via e-post: Lina.Emilsson@ebc.uu.se

Genom århundraden har den reduktionistiska filosofin regerat inom fysiken. Man har utgått från att det i princip går att beskriva världen genom att hitta de minsta byggstenarna och förstå hur de interagerar. Inte förrän i början av nittonhundratalet utmanades denna världsbild på allvar, av kvantteorin. Kvantteorin anses vara en av de mest fundamentala teorierna, den förklarar bland annat atomens stabilitet och tillämpas flitigt inom tekniken.

– Det intressanta med kvantteorin är att den verkar vägra stängas in i ett reduktionistiskt ramverk. Istället verkar den peka på att det finns en bakomliggande odelbar, alltså holistisk, dynamisk helhet. Det innebär att man borde kunna utgå från den och sedan beskriva den fysiska världen, säger Barbara Piechocinska.

Det är precis vad hon gjort i sin avhandling. Där föreslås en filosofi som tar dynamik och helhet som det fundamentala, istället för statiska delar som interagerar. Vidare föreslås en matematisk beskrivning av denna dynamik. Rörelseekvationer i klassisk Newton mekanik eller i kvantteori gör ingen skillnad på om tiden går framåt eller bakåt. Det gör däremot dynamiken som utgår från helheten. Men om detta är fysikaliskt relevant eller bara en matematisk konstruktion, vet inte Barbara Piechocinska.

– Om det här tillvägagångssättet vidareutvecklas kommer vi förhoppningsvis kunna svara på detta. Då kommer vi nämligen se exakt vad den förutsäger och ta reda på om förutsägelserna stämmer överens med verkligheten. Skulle det visa sig att den extra delen verkligen är fysikaliskt relevant, ja, då skulle vi få goda skäl till att omvärdera vår världsbild och detronisera reduktionismen, säger hon.

Kontaktinformation
Barbara Piechocinska kan nås på tel, 018-471 31 38, eller via e-post. Barbara.Piechocinska@angstrom.uu.se

Tillverkning med hjälp av simulering är en metod som fortfarande är ganska ny inom industrin. Ambitionen är att SMART-konferensen ska vara en brygga som möjliggör erfarenhetsutbyte mellan forskare och industrifolk. I anslutning till konferensen anordnas också tvådagarskursen ”Computational Weld Mechanics for Designers” med John Goldak från Goldak Technologies inc. som huvudtalare. Kursen vänder sig till konstruktörer och produktionstekniker.

I nuläget har ett 70-tal personer från 20 företag, fem högskolor/universitet och ett forskningsinstitut
anmält sig till ”SMART-dagarna”.

Representanter för massmedia är välkomna att närvara på konferensen.

Tid och plats: Torsdagen den 29 september 2005 mellan kl. 9 – 17. Konferensen äger rum på Saabs Bilmuseum på Innovatum i Trollhättan.

Arrangörer av konferensen är Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Svetskommissionen, Volvo Aero Corporation och Innovatum.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Docent Niklas Järvstråt, tel: 0520 – 47 50 74, e-post niklas.jarvstrat@htu.se

Hon har skrivit en avhandling om säkerhet på arbetsplatsen. I avhandlingen ”Safety as a process – from risk perception to safety activity” har Christina Stave undersökt vilka faktorer som påverkar livsmedelsarbetares och lantbrukares prioritering av säkerheten. Båda grupperna är utsatta för många allvarliga arbetsplatsolyckor.

Livsmedelsarbetaren, som jobbar med farliga verktyg och maskiner under högt tempo prioriterar ofta produktion framför säkerhet, Den tekniska säkerheten behöver förbättras, men också delaktighet, kommunikation, lärande, och insikt om möjligheter att hantera risker.

– Det handlar om att bygga en kultur där säkerheten prioriteras, annars kan det ske en normalisering av risker i organisationen, säger Christina Stave.

Ett nätverk av lantbrukare träffades under ett år för att diskutera tillbud och olyckor som de upplevt under tiden. Att analysera och reflektera över olycksförlopp, orsaker bakom risker och möjliga lösningar ledde till en ökad säkerhetsaktivitet och konkret förbättrad säkerhet. Man kunde också se att stressen sjönk i gruppen.

– Vi bör inte nöja oss med att konstatera att det var den mänskliga faktorn som felade och att det inte kan påverkas. I stället bör vi i nätverk föra dialog om säkerhet och risker och hur de kan påverkas – det är första steget till ett fortgående säkerhetsarbete, säger Christina Stave.

Disputationen ägde rum den 23 september på Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Kontaktinformation
Ytterligare frågor besvaras av:
Christina Stave, Arbetslivsinstitutet
Tel: 031-50 16 42
E-post: christina.stave@arbetslivsinstitutet.se

Baljväxter kan leva i symbios med speciella markbakterier som kan omvandla luftens kvävgas till växttillgängligt ammonium-kväve. Genom denna ömsesidigt gynnsamma samlevnad får baljväxterna direkt tillgång till kväve i utbyte mot energirika kolhydrater. Eftersom luften innehåller nästan 80 procent kvävgas utgör biologisk kvävefixering en outtömlig kvävekälla.

Georg Carlssons avhandling handlar om vallbaljväxterna rödklöver, vitklöver, alsikeklöver och blålusern. Det övergripande temat är hur stor andel av dessa växters kväveförsörjning som kommer från biologisk kvävefixering under olika förhållanden. Baljväxter får ju ”betala” för det fixerade kvävet med energi, och de har också möjligheten att ta upp kväve från marken. Omfattande litteraturstudier och egna försök visar dock att vallbaljväxterna nästan alltid är så gott som självförsörjande på kväve när de samodlas med gräs, eftersom gräsen är starka konkurrenter om markkvävet.

Eftersom en betydande del av baljväxternas kväve återfinns i stubb och rötter, växtdelar som lämnas kvar vid skörd, får även samodlade och efterföljande grödor del av det fixerade kvävet, via nedbrytning av döda växtdelar. Kan då biologisk kvävefixering hos baljväxter ersätta handelsgödsel-kväve i vallodlingen? Georg Carlsson menar att svaret är ja, men att det förutsätter att baljväxterna utgör en stor andel av vallarnas artblandning och att baljväxterna har god motståndskraft mot exempelvis vinterskador och växtsjukdomar.

Avhandlingen innehåller kvävefixeringsmätningar baserade på avancerad 15N-teknik, samt undersökningar av denna tekniks begränsningar. Men i avhandlingen presenteras även enkla metoder för mätning av kvävefixeringens omfattning i fält. Enligt starka samband mellan mängden fixerat kväve och mängden skördad baljväxtbiomassa, fixerade rödklöver 26, vitklöver 31 och blålusern 21 kilo kväve per ton torrvikt. Sambanden kan användas för grova men enkla och snabba uppskattningar av kvävefixeringens storlek i respektive baljväxt – något som kan användas vid beräkningar av gödslingsbehovet i en växtföljd.

Fil lic Georg Carlsson, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, försvarar fredagen den 30 september 2005 kl. 10.00 sin avhandling ”Input of Nitrogen from N2 fixation to Northern Grasslands”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Lokal: Wibe-salen, Röbäcksdalen, SLU, Umeå. Opponent är professor em. Janet I. Sprent, University of Dundee, Skottland.

Kontaktinformation
Mer information:
Georg Carlsson, 090-786 87 11, Georg.Carlsson@njv.slu.se

http://www.njv.slu.se/sections/cropsc/defaultsv.cfm

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000895/

Utgångspunkten för avhandlingen är att processer där lantbrukare, myndigheter, handel, livsmedelsindustri, ideella organisationer etc. kan hantera problem tillsammans och lära av varandra, är en viktig förutsättning för en mer hållbar livsmedelsproduktion. Det lärande som eftersträvas rör dels de sakfrågor som står i fokus, dels de normer och intressen som råder inom livsmedelssystemet. Avhandlingen visar att det i praktiken kan vara svårt att få till stånd denna typ av samverkan och det eftersträvade lärandet.

Lotten Westberg har arbetat med två fallstudier i två olika län i Sverige där aktörssamverkan inom livsmedelssystemet prövas i praktiken. Det visade sig att de som tog initiativ till, finansierade och utformade samverkansprojekten försökte undanhålla vissa intressen och avsikter med initiativet, främst sådant som de misstänkte att övriga aktörer skulle kunna ogilla. Flera av dem som inbjöds att delta uppfattade dock att initiativtagarna inte var helt uppriktiga med sina avsikter. Några av dessa valde att ”svara” på detta genom att handla på samma sätt, dvs. de dolde vissa av sina egna intressen av strategiska skäl. Andra valde att öppet ställa frågor om andra aktörers dolda intressen. Oavsett hur aktörerna handlade visade det sig vara svårt för de initiativtagande aktörerna att kontrollera processen så som de önskade.

Utformningen av aktörssamverkan, liksom de berördas ”svar” på denna, betraktas i avhandlingen som maktutövande. Maktutövandet påverkade aktörernas möjlighet att lära, fast sällan på det sätt som initiativtagarna från början avsåg. I avhandlingen utvecklas en förståelse för makt och lärande som en ”fram och tillbaka”-rörerlse i relationerna mellan de medverkande aktörerna.

Lotten Westberg drar flera slutsatser i sin avhandling:

– Aktörssamverkansprocesser är alltid oförutsägbara, genom att det inte bara är utformningen av processerna som styr händelseutvecklingen och möjligheten att lära, utan också de svar som ges av de aktörer som berörs.
– Möjligheten att lära finns alltid när aktörer med olika erfarenheter av och perspektiv på livsmedelssystemet ges möjlighet att samtala och samverka.
– Makt finns i alla relationer. Snarare än att försöka ”utplåna” makten, gäller det att utforma aktörssamverkan så att makten blir produktiv i stället för begränsande. Det handlar om att ”bygga in” frågor i processerna som väcker reflektioner om makt och hur den utövas i relation till de intressen och värderingar som finns bland de deltagande. Syftet är att öka tilliten mellan aktörerna, så att de kan lita på att de kan vara uppriktiga och tala om sina erfarenheter, intressen, behov och värderingar.

Agronom Lotten Westberg, institutionen för landskapsplanering, SLU, försvarar torsdagen den 29 september 2005 kl. 13.00 sin avhandling ”Aktörssamverkan i praktiken – Om lärande och makt i samverkansprocesser mellan aktörer i livsmedelssystemet”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen. Opponent är Docent Karin Rönnerman, inst för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

Lokal: Loftets hörsal, SLU Ultuna, Uppsala.

Kontaktinformation
Mer information:
Lotten Westberg, 018-67 19 14, Lotten.Westberg@lpul.slu.se

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000924/

Denna upptäckt har kemister från Stockholms universitet gjort för regalskeppet Vasa. Nu har en grupp forskare från Sverige och Kanada och England analyserat förekomsten av svavel- och järnföreningar i ektimmer från skeppsvraket av Mary Rose, som under 35 år var Henrik VIII:s flaggskepp innan hon sjönk utanför Portsmouth, England, 1545, under angrepp av en fransk flotta. Vraket bärgades 1982 och undergår sedan 10 år konserveringsbehandling i Portsmouth, med samma typ av spraymetod som utvecklades för Vasa.

Resultaten utgör en viktig bas för bevarandearbetet och konserveringen av detta historiska skepp och är också av intresse för Vasas fortsatta bevarande. Forskarna från Sverige är Magnus Sandström, professor i strukturkemi vid Stockholms universitet och hans doktorander fil. lic Yvonne Fors och Emiliana Damian, samt Ulrik Gelius, professor i fysik vid Uppsala universitet. Arbetet presenteras idag i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences of USA.

Forskarna fann för Mary Rose att ca 2 ton svavel har ansamlats på detta sätt i det 280 ton tunga ekskrovet, vilket skulle kunna ge upphov till ca 6 ton svavelsyra. Detta är ungefär samma mängd svavel som i Vasa, vars ekskrov dock är ca 4 ggr tyngre. En skillnad är dock att så länge spraybehandlingen av Mary Rose pågår sköljs den syra som bildas bort, medan för Vasa har nu ca 2 ton syra ansamlats i träet sedan spraybehandlingen upphörde 1979. Med ett röntgenmikroskop vid den europeiska synkrotronljuskällan ESRF, Grenoble, visade de att de högsta svavelkoncentrationerna förekommer i det ligninrika området mellan träcellernas väggar i form av organiska svavelföreningar (tioler och disulfider). Järn, i form av sulfider (t.ex. svavelkis) och hydroxider (rost), förekommer också rikligt, men som partiklar i träets hålrum. Det är ett tidigare välkänt förhållande att järnföreningar kan påskynda syrabildning och tränedbrytning. Därför är järnansamlingen i träet ett samverkande allvarligt problem för konserveringen. Forskarna föreslår kemisk behandling av Mary Rose ekskrov med en lakningsprocedur av det delvis nedbrutna marinarkeologiska träet, som syftar till att på ett skonsamt sätt lösa upp och skölja bort syrabildande svavel- och järnföreningar. Därefter bör skeppsvraket, efter avslutad behandling och torkning, förvaras i en stabil och torr miljö med låg relativ fuktighet (~55%) och konstant temperatur (~18 oC), varvid det organiskt bundna svavlet borde stabiliseras så att syrabildningen upphör.

Kontaktinformation
Frågor om behandlingen av Mary Rose riktas till Dr. Mark Jones, chefskonservator vid Mary Rose Trust på e-post m.jones@maryrose.org, tfn +44 2392 750 521

Övrig information se http://www.maryrose.org/index.html

Professor Magnus Sandström kan nås på tfn 08-16 12 52, 070-493 2154 eller e-post magnuss@struc.su.se
Se även http://fos.su.se/~magnuss/
För bilder kontakta Magnus Sandström.