Vinbärsfuksar från Spanien och England som i larvstadiet fick äta sälg dog i hög utsträckning innan de hann bli färdiga fjärilar medan de svenska och belgiska fjärilslarverna av samma art klarade sig mycket bra på den dieten. Däremot kunde alla de olika ländernas fjärilar äta brännässlor utan problem. När man sen tittar på vad vuxna fjärilshonor lägger ägg på så stämmer det också med vad deras avkomma överlever på. Svenska, norska och belgiska honor lägger gärna några av sina ägg på sälg men de spanska och engelska lägger alla sina på brännässlor om de måste välja mellan dessa två växter.
Skillnaderna mellan fjärilarna ställde också till med problem i laboratoriet. När Nygren och hans kolleger ville testa hur fjärilarnas avkomma uppförde sig så ville både de spanska och de svenska honorna bara para sig med spanska hannar. De svenska hannarna satt mest i ena hörnet av buren och tittade på. Men problemet löstes när de spanska hannarna avlägsnades ur burarna så det bara fanns svenska hannar kvar att välja på. Då parade sig honorna från båda länderna med de svenska hannarna.
Skillnaderna mellan de olika ländernas fjärilar av samma art är intressant eftersom de talar om för oss hur evolutionen går till i naturen. Det som hänt i detta fall är troligtvis att fjärilarna i söder av en eller annan orsak valt att inte lägga ägg på sälg. När sedan många generationers fjärilar inte lagt några ägg på sälg så har förmågan att äta sälg försvunnit. De spanska och engelska vinbärsfuksarna har med andra ord förlorat den genetiska förmågan att äta vissa växter. Men varför och hur det exakt går till i naturen är en annan fråga. Men det visar ändå på att det inte går att flytta på insekter hur som helst mellan olika länder. Även om de ser likadana ut på utsidan så skiljer de sig åt på insidan.
Doktorsavhandlingens titel: Latitudinal patterns in butterfly life history and host plant choice
Disputationen äger rum fredag 23 september kl. 13.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus i Frescati. Opponent är professor Mark Scriber, Michigan State University
Kontaktinformation
Georg H. Nygren kan nås på tfn 08-16 15 60, 0739-25 90 39 eller e-post Georg.Nygren@zoologi.su.se
Vid mitten av 1950-talet hade ett ”industriellt komplex” byggts upp vilket omfattade en damm, industriarbetsplatser, ”afrikanska” bostadsområden och därtill hörande fysisk och social infrastruktur och institutioner. Allt detta i ett område som av just de personer som genomförde detta modell-moderna projekt hade ytterst magra förutsättningar för en livskraftig tillverkningsindustri. Vilka var de idéer som detta projekt uppstod ifrån och relaterades till? Hur skulle stadsbefolkningen kunna kanaliseras socialt och rumsligt, och hur kunde deras sociala relationer omkodas?
På grundval av teorier från Focault, Deleuze och Guattari, särskilt rörande makt- och kunskapsregimer, rummet och subjektet, visar kulturgeografen Andrew Byerley i sin nyligen framlagda avhandling vid Stockholms universitet hur projekt och arkitekturer för socialrumslig ordning skapade av de förhärskande producenterna av rum (framför allt koloniala och nyligen självständiga stater, samt kapitalet) har påverkat – och i sin tur påverkats och omformats av – vardagliga verksamheter av människor på platsen. Mycket av denna fokusering, såväl som fältarbetet, har förankrats i Walukuba bostadsområde (the Walukuba Housing Estate) som byggdes efter andra världskriget under kolonialperioden. Andrew Byerleys studie bygger på arkivstudier, omfattande etnografiskt fältarbete och sekundärlitteratur.
Doktorsavhandlingens titel: Becoming Jinja. The Production of Space and Making of Place in an African Industrial Town.
Kontaktinformation
Andrew Byerley kan nås på telefon 08-16 48 60 (Kulturgeografiska institutionen, 106 91 Stockholm) eller e-post andrew.byerley@humangeo.su.se
Hur har våra matvanor, och framställningen av dem, förändrats mellan åren 1870 och 2000? Och hur har dessa förändringar i sin tur påverkat miljön?
Tina Schmid Neset har studerat dessa frågor på lokal nivå, och redovisar sina resultat i en doktorsavhandling vid Tema vatten, Linköpings universitet. Hennes studieobjekt är staden Linköping och dess invånare under 130 år. Hon visar att den yta vi behöver idag per person för att producera mat har minskat till en fjärdedel av vad som behövdes år 1870. Med dagens metoder behövs bara 0,3 hektar per person, dvs. vi skulle utan problem kunna producera all den mat vi behöver lokalt.
I verkligheten är dock den yta vi använder per person nästan dubbelt så stor, vilket beror på att en hel del av den mat vi äter är importerad och har framställts med delvis mindre intensiva brukningsmetoder.
I avhandlingen diskuteras hur dagens matproduktion kan göras mer uthållig, med en mindre förbrukning av ändliga resurser som fosfor och fossil energi. I en s.k. materialflödesanalys visar Tina Schmid Neset hur återvinningen av fosfor, som var hög 1870, med den tidens torrdass, minskade till nästan noll 1950. Sedan dess har den åter sakta ökat. Linköping fick sitt första vattenreningsverk 1952, då hade nästan alla invånare fått vattentoaletter. 1972 installerades en utrustning av att avskilja fosforrikt slam. Idag återanvänds omkring en femtedel av all fosfor som gödning, men det mesta hamnar i jordfyllningsmassor till ingen nytta. Ett problem är att slammet inte bara innehåller gödning, utan också ämnen som inte bör komma ut på åkrarna, exempelvis tungmetaller.
På global nivå är dagens snabba urbanisering en jättelik utmaning för matproduktionen, konstaterar Tina Schmid Neset. Fosfor är en ändlig resurs och det är en ”icke förhandlingsbar uppgift” att starkt reducera förlusterna av fosfor i ett urbant reningssystem. Det förutsätter i sin tur ett ökat inslag av lokal produktion, för att kretsloppen ska kunna slutas.
Tina Schmid Neset visar också hur en minskad konsumtion av animaliska produkter kraftigt skulle reducera den nödvändiga markytan per person för att producera mat. Vid en helt vegetarisk diet skulle den ytan kunna halveras och resursanvändningen minska betydligt.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Environmental imprint of human food consumption. Tina-Simone Schmid Neset disputerade den 9 september. Hon nås på telefon 0709 732720. E-post: tinsc@tema.liu.se
Avhandlingen visar att skogsägarna är medvetna om att röjning är en lönsam åtgärd och att de också är medvetna om de röjningsbehov som finns. Den främsta anledningen som de angav för att inte röja var tidsbrist. Alltför hög kostnad för ingreppet är en annan viktig orsak.
Av de metoder som undersöktes för att göra röjningen billigare var toppkapning (att kapa stammarna på en högre höjd) en möjlig ersättning till vanlig röjning, i alla fall i rena björkbestånd. Punktröjning (att bara ta bort de allvarligaste konkurrenterna) verkade inte vara lika effektivt som traditionell röjning.
Simuleringar visar att röjning (jämfört med ingen röjning alls) är en lönsam åtgärd, även i de fall där röjningen utfördes på så sätt att alla planterade stammar röjdes bort!
Fredagen den 23 september 2005 kl 10.00 försvarar jägmästare Karin Fällman, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Aspekter på röjning – Privata skogsägares attityder och alternativa metoder (Aspects of Precommercial Thinning – Private Forest Owners’ Attitudes and Alternative Practices).
Opponent är D.Sc. Sauli Valkonen. Finlands Skogsforskningsinstitut, Vantaa Research Centre, Finland.
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Karin Fällman, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 86 21.
E-post: Karin.Fallman@ssko.slu.se
Metabolomicsanalyser kräver mycket metodutveckling för att användas regelbundet. Avhandlingsarbetet har inneburit utvecklande av masspektrometribaserade metabolomicsanalyser av växter. Bland annat har metoder för optimal extraktion av metaboliter utvecklats. För att kunna utnyttja all information som erhålls av masspektrometrianalyserna har även unika dataprocesseringsmetoder utvecklats. De utvecklade metoderna används nu på rutinbasis för metabolomicsanalyser inom olika biologiska projekt.
Fredagen den 23 september 2005 kl 13.00 försvarar fil mag Jonas Gullberg, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Metabolomics: A Tool for Studying Plant Biology.
Opponent är professor Lloyd Sumner, Samuel Roberts Noble Foundation, Ardmore, Oklahoma, USA.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Jonas Gullberg, Umeå Plant Science Centre, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, tel 090-786 86 07.
Jonas.Gullberg@genfys.slu.se
– Skolan har en central roll i det svenska samhället och är något som alla måste förhålla sig till. Eftersom jag även är utbildad SO – lärare valde jag att skriva min avhandling om skolan; en miljö som jag har kunskap om och insikt i, säger Caroline Ljungberg.
Caroline Ljungberg fokuserar i avhandlingen på tre områden: skolan som värde – och normförmedlare, den mångkulturella skolan samt skolans lokalisering i tid och rum. Som bas för en stor del av arbetet ligger intervjuer med rektorer från olika skolor och delar av Malmö.
– Jag fann att rektorerna var personer i skolan med breda kontaktytor och därmed möjlighet att ha åsikter inom många områden. De befinner sig i en komplex förhandlingssituation där de måste ta hänsyn till och prioritera bland olika gruppers intressen, till exempel lärares, elevers, föräldrars och politikers.
KRITISK MÅNGKULTURALISM
En fråga som Caroline Ljungberg fokuserat på i sitt forskningsarbete är att det i skolan finns få tillfällen att reflektera kring skolans ideologi. Frågor som berör skolans syfte och innehåll ägnas förhållandevis lite kraft och tid. Att skolan förväntas vara demokratisk blir också komplicerat och ställs på sin spets i mötet med dagens mångkulturella samhälle.
– Här skulle jag vilja slå ett slag för begreppet kritisk mångkulturalism. Det är mer inkluderande eftersom det fokuserar på relationer mellan olika grupper i samhället. Medvetenhet om vad en kritisk mångkulturalism innebär ger en bra grund att stå på i diskussioner kring intressekonflikter. En insikt om kritisk mångkulturalism kan även hjälpa lärare och rektorer att utveckla förmågan att reflektera kring sig själva och sin yrkesroll samt kring undervisningsinnehåll och sin relation till bland andra elever och föräldrar.
Ett kapitel som tillkom mot slutet av avhandlingsarbetet var det om skolans lokalisering i tid och rum. Frågor kring var skolor är belägna, hur de ser ut, vad de har för arbetsmiljö samt slutligen vilken betydelse deras upptagningsområde har, kom att intressera Caroline Ljungberg allt mer.
– Vad speglar skolan egentligen? Vad säger själva byggnaden oss om den verksamhet som pågår i den? Vilka signaler sänder den ut både till dem som verkar där och till oss som besöker den? Vissa skolor bjuder in till samtal och umgänge, andra är mer eller mindre avskräckande. Värden och normer i skolan uppfattas ofta som självklara och blir därmed osynliga och omedvetna. Dessa frågor behöver vi fundera kring och göra mer synliga, avslutar Caroline Ljungberg.
FAKTA
Caroline Ljungberg försvarar sin avhandling Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox? den 23 september kl 10.15 i hörsal K3, Kåkenhus, Campus Norrköping (Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning i Norrköping).
Kontaktinformation
För mer information:
Kontakta Caroline Ljungberg, tel: 040 – 665 75 23 eller 040 – 040-19 11 73.
Var femte person i Sverige mellan 18 och 44 år klagar på störd sömn och trötthet. Det är en dramatisk ökning som kräver sin förklaring. Mirjam Ekstedt vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, har studerat sambandet mellan utbrändhet och sömn/trötthet.
– Jag kan inte säga om det är utbrändheten som orsakar sömnproblemen eller tvärtom. Det kräver särskilda studier. Men jag har ställt mig frågan om en person med bra sömn kan bli utbränd.
Det nya i Mirjam Ekstedts forskning är att hon gjort fysiologiska mätningar av sömnen hos försökspersonerna. De som var sjukskrivna för utbrändhet hade kraftigt störd sömn och de som var i riskzonen hade mikrostörd sömn. Det var entydiga resultat.
– I tidigare studier och i debatten har man huvudsakligen tittat på de psykosociala orsakerna bakom stress och utbrändhet medan jag har koncentrerat mig på de fysiologiska processerna, säger Mirjam Ekstedt. Det här är första gången vi gör mätningar av sömnen hos utbrända och inte bara under enstaka nätter utan över flera dagar och över helger.
Ett intressant resultat är att personer i riskzonen under arbetsveckan visade samma trötthetsnivå som den helt friska referensgruppen. Skillnaden var att de i riskzonen var lika trötta efter helgen medan de i referensgruppen kom tillbaka utvilade på måndagen.
– Det är alltså återhämtningen som brister för vissa, säger Mirjam Ekstedt.
Hon betonar vikten av att ta anställdas sömn- och trötthetsproblem på allvar runt om på arbetsplatserna. Det är ofta ett rop på hjälp som ledningen bör ta itu med innan den anställde blir sjukskriven, anser hon.
Det är två grupper som ingått i undersökningen, dels tjänstemän i 40-årsåldern, sjukskrivna för utbrändhet och dels tjänstemän i riskzonen för utbrändhet i 30-årsåldern, samt referensgrupper.
Avhandling:
Burnout and sleep
Författare:
Mirjam Ekstedt, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Telefon 08-524 820 45, 070-318 56 91, E-mail mirjam.ekstedt@ipm.ki.se
Disputationen äger rum den 30 september kl. 13 i föreläsningssal Bertil, Berzelius väg 3, Solna, Karolinska Institutet.
En av författarna till boken ”EU och Sverige – ett sammanlänkat statskick” är Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet. Han menar att när politiska system diskuteras idag, skiljer man vanligtvis på de politiska nivåerna i Sverige och EU. Sällan eller aldrig ser man systemen som sammanlänkade till ett.
– Det är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv, säger han.
Boken bygger på aktuell forskning kring demokratins utveckling i Sverige och EU, och vänder sig till en bred allmänhet. I boken diskuterar författarna bland annat konsekvenserna av att de två politiska systemen successivt har växt samman. De menar att relationerna inom det politiska systemet avgör hur vi medborgare kan kräva ansvar av makthavarna.
– Boken sätter fokus på moderna demokratiproblem, och jag hoppas att den kan bidra till debatten kring hur det svenska politiska systemet bör utvecklas, menar Magnus Blomgren.
I antologin presenteras Europaparlamentet och riksdagens arbete med EU-frågor, samtidigt som partiernas förmåga att representera på dessa två nivåer ges ett särskilt utrymme. Även Europavalen och de svenska valen diskuteras, och de europeiska institutionerna analyseras utifrån möjligheten till ansvarsutkrävande.
– Vi försöker problematisera demokratin på bägge nivåer, säger en annan av författarna, Torbjörn Bergman, också han vid den statsvetenskapliga institutionen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Magnus Blomgren,
statsvetenskapliga institutionen,
tel: 090-786 61 71,
e-post: magnus.blomgren@pol.umu.se
Torbjörn Bergman,
statsvetenskapliga institutionen,
tel: 090-786 76 17,
e-post: torbjorn.bergman@pol.umu.se
Den regionala arbetsmarknadens betydelse
Vilken högskola du väljer kan ha betydelse för din framtida inkomst. En förklaring är att högskolorna de facto har olika bra kvalitet på undervisningen, vilket gör att studenternas produktiva förmåga (och därmed inkomst) kommer att skilja sig åt. Det kan också bero på att arbetsgivarna väljer arbetssökande efter högskolans rykte, vilket kan grunda sig på faktiska eller felaktiga uppfattningar om kvaliteten.
I studien visas att de kvinnliga studenternas inkomster till stor del förklaras av i vilket län de arbetar efter examen, inte av vilken högskola de gått på. För de manliga studenterna finns inkomstskillnaderna kvar även då man tar hänsyn till den regionala arbetsmarknaden. Det är viktigare för män att välja ”rätt” högskola. En förklaring kan vara att männen flyttar mer och att utbudet av högutbildad arbetskraft i de regioner dit män söker sig är stort. Med ett stort utbud av arbetskraft sorterar arbetsgivarna de sökande efter lärosäte.
Valet av högskola är mer betydelsefullt för specialiserade utbildningar, medan det verkar spela mindre roll var studenterna läst en bredare samhällsvetenskaplig eller teknisk utbildning. I rapporten presenteras detaljerade skattningar om studenternas avkastning, i termer av årsinkomster, från såväl olika utbildningsorter som olika yrkesinriktningar.
Data och metod
Drygt 43 000 individer födda i Sverige har studerats. De examinerades från grundläggande högskoleutbildning åren 1989/1990 och 1993/1994. Förutom individspecifika egenskaper (t ex kön, ålder, utbildningsinriktning, betyg och föräldrarnas utbildning och inkomst) tas hänsyn till i vilken region personen arbetar, och den regionala arbetslöshetsnivån. Årsinkomster mäts från år 1999.
Författare
IFAU-rapport 2005:12 ”Sambandet mellan val av högskola och inkomster efter examen för kvinnor och män” är skriven av Marie Gartell vid Institutet för Framtidsstudier och Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet och Håkan Regnér, SACO.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Marie Gartell, tel
08-402 12 17, e-post marie.gartell@framtidsstudier.se eller Håkan Regnér, tel 070-200 42 91, e-post hakan.regner@saco.se.
Det protein som forskargruppen, under ledning av professor Mona Ståhle, har arbetat med heter hCAP18. Det tillverkas bland annat i huden. När proteinet klyvs frigörs peptiden LL-37. Forskarna har studerat hur sårskada i huden påverkar produktionen av hCAP18/LL-37.
Ett av de viktigaste fynden var att friska personer får en kraftig ökning av proteinet vid sårskada i huden. Proteinet finns vid själva sårkanten. Personer med kroniska bensår – något som kan uppstå på grund av till exempel dålig cirkulation eller diabetes – saknade proteinet i sårkanten. Slutsatsen är att hCAP18/LL-37 sannolikt har avgörande betydelse för att sår ska kunna läka.
– Det här betyder att man i framtiden kanske kommer att kunna använda hCAP18/LL-37 för att stimulera sårläkning, säger Johan Heilborn.
Men då är problemet hur man ska tillföra proteinet till personer som saknar det. Även här kan forskargruppen vid KI vara på väg mot en lösning. Som en av tre forskargrupper i världen kom Mona Ståhles grupp på att D-vitamin stimulerar kroppens egen produktion av hCAP18/LL-37.
Gruppen har också gjort intressanta fynd när det gäller kopplingen mellan hCAP18/LL-37 och bröstcancer. Man har tidigare trott att hCAP18/LL-37 eventuellt skulle kunna utgöra en del av kroppens försvar mot tumörer. Men Mona Ståhles grupp har visat att det är tvärtom, åtminstone när det gäller bröstcancer. Jämfört med normal bröstkörtelvävnad uppvisar bröstcancer höga nivåer av hCAP18/LL-37. När vissa celltyper, så kallade epitelceller, tillfördes hCAP18/LL-37, började cellerna dela sig snabbare. Det talar för att hCAP18/LL-37 skulle kunna gynna tumören, snarare än hämmar den.
– Det innebär att man skulle kunna blockera hCAP18/LL-37 som en del av en framtida behandling av bröstcancer, säger Johan Heilborn.
Avhandling:
Humant antibakteriellt protein hCAP18/LL-37 och dess betydelse för sårläkning och celltillväxt.
Författare:
Johan Heilborn, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet, telefon 08-517 778 42, 070-966 78 99, e-post johan.heilborn@karolinska.se
Disputationen har ägt rum.
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser vare år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Professor Robert Dahl har skrivit drygt 20 böcker och över hundra artiklar om demokrati i teori och praktik. Han började undervisa på Yale redan 1946 och har under årens lopp tagit emot en rad hedersutnämnanden, däribland John Skytte Prize, det enda internationella priset inom statsvetenskapen.
Robert Dahls besök i Sverige och Karlstad hänger samman med hundraårsfirandet av den fredliga unionsupplösningen mellan Sverige och Norge. Han kommer bland annat att tala om demokratisering i en globaliserad värld. Föreläsningen riktar sig till studenter och anställda, men även andra intresserade hälsas välkomna.
Tid: fredagen den 23 september klockan 13.30-15.00
Plats: Undénsalen 11C 413, Karlstads universitet
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Susan Marton, avdelningen för statsvetenskap, tfn 054-700 16 78 eller 0703-98 07 34, e-post susan.marton@kau.se
Forskartorget är mötesplatsen för alla frågvisa mässbesökare. Här finns en scen med ett fullmatat program varje dag och en rad utställare. På scenen blir det diskussioner, debatter, författar- och forskarframträdanden, vetenskapsteater, film- och bokpresentationer. Allt helt gratis för mässbesökarna.
Det är ett mycket brett utbud, nedslag i programmet ger t ex seminariet ”Lyckan kommer, lyckan går – finns lyckan och lusten i hjärnan?” och ”Profet i annat land – Om mottagandet av Ingmar Bergman hemma och utomlands”. Även designåret märks i med ”Kan design göra världen bättre” och ”Design för välbefinnande”.
Några av alla spännande gäster och forskare är OS-guldmedaljören Stefan Holm, som talar med sin coach om höjdhoppandets begränsningar och möjligheter, Alexandra Charles, grundare av 1,6 miljonerklubben för kvinnors hälsa som med professor Annica Dahlström från Sahlgrenska Akademin tar upp anatomiska olikheter mellan män och kvinnor och inom könen, och läkaren och författaren P C Jersild som talar under rubriken ”Karolinska Institutet som författarskola”.
Ur programmet:
* Moderskap – myt och verklighet. Vad är det som gör det så svårt att få en realistisk bild?
* Linné 2007. Linné föddes för snart 300 år sedan. Det stora jubileumsåret och firandet presenteras.
* Kan grönskan ute ge bättre hälsa? Boken Tänkvärda trädgårdar innehåller många goda exempel.
* Evig kärlek under nya former. Från tidningars hjärtespalter till kärlek på nätet. Sätten att hitta en partner är oändliga.
* Vad är bildning? Har vi förlorat perspektiven i jakten på kunskap i det lilla? Om vikten av sammanhang i utbildning och forskning.
* Spöken, vita damer och övernaturliga fenomen – på våra slott och herrgårdar myllrar det av dem. I boken Herrgårdsspöken har spökhistorier och sägner från 1600-tal till modern tid samlats.
* Hjälper medicinen? Placeboeffekten får en helt annan betydelse om den i stället ses som ”meningseffekten”.
* Kära lilla gris! – om att älska den man äter. Ny kunskap kan ge oss det miljösäkra, naturvackra, djuretiska och ekonomiska jordbruket som producerar hälsosamma livsmedel.
* Åldersupproret. Vid 55+ börjar man ofta bli borträknad, men vetenskapligt är pensionären av i dag yngre
* än tidigare.
* Hur öst ser på väst Hur beskrivs västvärlden (Occidenten) i Orienten?
* Äckligt! – Varför är snor, svett och öronvax så äckligt? När blir någonting äckligt? Vem har bestämt vad som är äckligt? Vad var äckligt för hundra år sedan? Och vad är äckligt i andra länder?
Nationalencyklopedin ny medarrangör
Nationalencyklopedin, NE, går in i satsningen ”Populärare vetenskap” tillsammans med initiativtagarna Vetenskapsrådet och UR.
– Att föra ut forskarrönen till allmänheten har hela tiden varit målet för vår verksamhet, säger Arne Ekman, chefredaktör för NE.
De som besöker Forskartorget får bl a ett specialkort som ger tre månaders tillgång till Nationalencyklopedin på nätet, NE.se, och information om aktuella populärvetenskapliga projekt.
Forskartorgets monter: B05:72
Under mässan återuppstår dessutom klassikern Fråga Lund med en rad kända Lundaprofessorer, och P4-programmet Alltinget kommer även att sända. I anslutning till Forskartorget finns en populärvetenskaplig bokhandel. Hela programmet med tider finns på www.vr.se
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Projektledare Populärare vetenskap: Mona Holmfors, 070-583 30 11, mona.holmfors@vr.se
Projektledare UR Eva Thulin: 070-608 87 62, eth@ur.se Projektledare NE Eva Möller: 0706-30 71 96, eva.moller@ne.se
Presschef Vetenskapsrådet: Kajsa Eriksson, 08-546 44 216, 0733-666 216, kajsa.eriksson@vr.se
* * *
Arrangörer
Vetenskapsrådet (VR) – www.vr.se
UR – www.ur.se
Nationalencyklopedin (NE) – www.ne.se
Samarbetspartner
Akademisk forlag, ArtDatabanken, Bokförlaget Forum, Bonnier Carlsen, Brombergs Bokförlag, FAS – Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskning & Framsteg, Forskningsrådet Formas, Göteborg & Co, Göteborgs universitet, Institutet för Framtidsstudier, Karlstads universitet, Karolinska University Press (KUP), KK-stiftelsen, Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), Lunds universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Nationella sekretariatet för genusforskning, Natur och Kultur, Newmaninstitutet, Nobelmuseet, Nordic Academic Press, Norstedts Förlag, Polarforskningssekretariatet, Rabén & Sjögren, Rädda Barnen, Stockholms universitet, Svenska Förlaget, SVT, Swedish Design Research, Universitetsforlaget, Uppsala universitet, Vetenskapsfestivalen, Wahlström & Widstrand
I det svenska språket kan vokaler och konsonanter vara korta eller långa. I standardsvenska har till exempel ordet tät en lång vokal och en efterföljande kort konsonant. I ordet tätt är vokalen istället kort och den efterföljande konsonanten lång. Dessa två kombinationer är typiska; lång konsonant kombineras i standardsvenskan med kort vokal och vice versa. Men i många svenska dialekter finns fler kombinationer än så.
Fonetikern Felix Schaeffler vid Umeå universitet har mätt längden på vokalerna och konsonanterna i dialekter från 86 orter i Sverige och svensktalande delar av Finland. Av hans doktorsavhandling framgår att det finns två olika system utöver det nämnda standardsvenska. Vissa norrländska dialekter kombinerar korta vokaler med korta konsonanter, och några dialekter i svensktalande Finland och i Dalarna innehåller alla logiskt möjliga kombinationer av långa och korta vokaler och långa och korta konsonanter.
Dialekternas system för kombinationer av korta och långa vokaler och konsonanter berättar om det svenska språkets utvecklingshistoria. Språkhistoriskt antar man att svenskan en gång innehöll alla möjliga kombinationer. Det var först under medeltiden som standardsvenskan förlorade de lång-långa och kort-korta sekvenserna, så att bara kombinationerna lång-kort och kort-lång blev kvar.
De olika systemen avspeglas tydligt i Schaefflers omfattande och unika mätningar och hans databaserade klassificering visar god överensstämmelse med traditionella dialektindelningar. Dessutom visar undersökningen att några dialekter har tydliga spår av äldre, delvis övergivna, system. I ålderdomliga dialekter som tillåter alla fyra längdtyperna markeras också längdskillnaderna mycket tydligare än i dialekter med tre eller två längdtyper, framförallt vad gäller konsonanterna. Den tydliga längdmarkeringen finns också i Närpesdialekten i finska Österbotten som först under den senare delen av 1800-talet har förlorat lång-långa sekvenser. Det visar att ett äldre system kan lämna kvar spår även om systemet som sådant övergivits.
Ljudmätningarna har gjorts på det material som har spelats in inom dialektprojektet SweDia 2000 (Lyssna på dialekterna på: www.swedia.nu).
Felix Schaeffler är ursprungligen från München i Tyskland. Han kom till Sverige 2001 för att delta i projektet SweDia 2000 som doktorand. Tidigare studerade han under en period vid Institutionen för lingvistik i Lund. Huvuddelen av sin fonetiska utbildning fick han vid Ludwig-Maximilians-Uuniversitetet i München,Tyskland.
Torsdagen den 29 september försvarar Felix Schaeffler, Institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Phonological Quantity in Swedish Dialects. Typological Aspects, Phonetic Variation and Diachronic Change. Svensk titel: Fonologisk kvantitet i Svenska dialekter – typologiska aspekter, fonetisk variation och diakronisk förändring.
Disputationen äger rum kl 13.15 i hörsal F, humanisthuset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Professor emeritus Björn Lindblom, Institutionen för lingvistik, Stockholm.
Kontaktinformation
För intervju eller mer information, kontakta Felix Schaeffler på tel: 070-2828278
eller per e-post: felix@ling.umu.se
Det nya laboratoriet beräknas kunna bidra med minst 50 nya proteinstrukturer, vilket skulle innebära att SGC inom två år kommer att ha strukturbestämt över 400 proteiner.
– Om vi ska kunna utveckla nya läkemedel och behandlingskoncept måste vi ta reda på de exakta strukturerna hos de inblandade proteinerna i kroppen. Det är då viktigt att finnas med i konsortier som SGC, där olika bidragsgivare går samman i gemensamma projekt, på nationell men även på internationell nivå. I många fall skulle viktiga projekt annars aldrig kunna fullföljas, något som vi kommer att ställas inför när det exempelvis gäller stora epidemiologiska eller biobankprojekt, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet.
Totalt uppgår satsningen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW), Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), VINNOVA och Karolinska Institutet till nära 80 miljoner kronor och sträcker sig fram till december 2007. Under våren 2005 har delar av Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysiks lokaler i Scheelelaboratoriet anpassats till projektets behov. Cirka 25 personer, varav nära 3/4 disputerade forskare kommer att arbeta i projektet.
Structural Genomics Consortium är en icke vinstdrivande organisation som arbetar med att fastställa den tredimensionella strukturen hos medicinskt relevanta proteiner, och ställa dessa strukturer till fritt förfogande. Valet av proteiner som skall undersökas baseras på aktuella forskningsområden inom den biomedicinska forskargemenskapen, erfarenheter hos experter inom konsortiet samt på bedömningar av det vetenskapliga värdet av kunksaper om de aktuella strukturerena. SGC utnyttjar de värdefulla resultaten från Human Genome Project (HGP), som gjort att medicinska forskare har tillgång till nukleotidsekvenserna för de cirka 30 000 generna i det mänskliga genomet. Gener utövar normalt sin funktion genom de proteiner som de kodar för. Strukturbestämning av ett protein möjliggör en fördjupad förståelse för dess funktion och betydelse för hälsa och sjukdom. Sedan den 1 juli 2004 har SGC bedrivit sin verksamhet vid universiteten i Oxford och Toronto, och under det första verksamhetsåret fastställdes strukturen hos 78 proteiner med stor biologisk och medicinsk relevans.
– SGC ser det som enormt värdefullt att Sverige går med i konsortiet. Sverige har en rik och stark tradition inom strukturbiologi, och vi ser mycket positivt på att svenskarna nu deltar i arbetet att uppnå våra mål, säger Aled Edwards, VD för SGC.
– Vi uppskattar verkligen den nya svenska forskningsnoden inom SGC, och ser fram mot spännande nya vetenskapliga och tekniska framsteg som möjliggörs genom detta internationella partnerskap”, säger Michael Morgan, ordförande i styrelsen för SGC.
– Sverige får här en unik möjlighet att medverka i ett ledande internationellt biovetenskapligt projekt”, säger Pär Nordlund, professor i biofysik vid Karolinska Institutet, och lokal forskningssamordnare för SGC Stockholm. SGC etablerar en standard för hur strukturbiologi kan ge snabba svar på grundläggande biomedicinska frågor.
Staffan Normark, SSF, Erna Möller, KAW, och Karin Markides, VINNOVA, är övertygade om att detta gränsöverskridande forskningsprojekt kommer att ha betydande positiva effekter på utbildning, forskning och innovationer i Sverige.
– Vi är mycket glada åt att Sverige blir den tredje länken i detta unika samarbete mellan världsledande forskningsmiljöer i Kanada och England med målet att bestämma strukturerna hos medicinskt betydelsefulla mänskliga proteiner.
Ytterligare information återfinns på http://sgc.ki.se/ och http://www.thesgc.com/
Kontaktpersoner:
Karolinska Institutet
Harriet Wallberg-Henriksson, rektor, 08-524 864 80, Harriet.Wallberg-Henriksson@ki.se
Jan Carlstedt-Duke, dekanus i styrelsen för forskning, 08-524 864 70, Jan.Carlstedt-Duke@ki.se
Structural Genomics Consortium
Johan Weigelt, Chief Scientist (Stockholm), 08-524 868 40, johan.weigelt@mbb.ki.se
Al Edwards, Chief Executive Officer, +1 416 946 3795, aled.edwards@utoronto.ca
VINNOVA, KAW och SSF
Katarina Nordqvist, enhetschef bioteknik, 08-473 30 11, Katarina.Nordqvist@VINNOVA.se
Ett av huvudmålen med skogsskötsel är att få fram värdefulla bestånd med stora volymer virke av hög kvalitet. Normalt utförs en serie gallringar under skogens omloppstid, och vilken strategi (”gallringsprogram”) man använder har stor betydelse för skogsbrukets ekonomi. Kjell Karlsson har utvärderat en rad gallringsförsök och avhandlingen innehåller bland annat ett hjälpmedel som gör det lättare för skogsägare och förvaltare att planera skogens skötsel. Med utgångspunkt från hur ett skogsbestånd ser ut vid tiden för första gallring kan skogsägaren skatta utfallet av olika gallringsprogram: både vilka stammar som sannolikt står kvar vid olika skeden i beståndets utveckling och storleken på dessa träd.
En enskild gallring kan karaktäriseras av sin gallringstyrka, dvs. hur stor andel av beståndets volym som gallras ut, samt genom sin gallringsform, dvs. i vilken utsträckning små respektive stora träd prioriteras vid gallringen (låggallring respektive höggallring*). Gallringstypen påverkar både de kvarvarande trädens stamform och deras diametertillväxt.
Om virkesproduktionen på en viss areal kan fördelas på färre men grövre träd i stället för på flera mindre träd utan att den totala volymtillväxten minskar kan flera fördelar uppnås: den totala avverkningskostnaden blir lägre och fler träd kan bli så grova att de uppfyller kraven för bättre betalda sortiment (sågtimmer). För sågtimmer är det fördelaktigt om det är liten skillnad mellan rot- och toppdiameter, dvs. att avsmalningen är liten.
Avhandlingen behandlar de kvarvarande stammarnas förväntade fördelning på olika storleksklasser efter olika gallringsstrategier samt hur medeldiametern för de 100, 200, 300 och 400 grövsta träden per hektar påverkas av olika gallringsprogram. Dessutom visar avhandlingen hur rotstockens avsmalning påverkas av några olika gallringsprogram samt gallring i kombination med kvävegödsling. Studierna visar att:
– Starka gallringar medför ökad avsmalning.
– Avsmalningen påverkas inte av kvävegödsling.
– Liten avsmalning kan inte kombineras med snabb storlekstillväxt.
– Starka låggallringar ger fler grova stammar och extra starka gallringar ger fler extra grova stammar.
– Höggallring (eller ingen gallring) kan vara ett alternativ till låggallring om det är godtagbart att huvuddelen av virkesskörden består av medelstora träd.
– När en serie extra starka gallringar genomförs kan diametertillväxten för grova stammar ökas med över 2 mm per år, jämfört med grova stammar i ogallrade bestånd.
– Variationen i storlek (dvs. skillnaden mellan grova och klena träd) ökar med tiden efter alla gallringsprogram, men den ökar mest då bestånden höggallras eller inte gallras alls.
*Vid låggallring gallrar man bort de lägsta och klenaste träden utan att skapa onödigt stora luckor i beståndet. Vid höggallring avverkar man i första hand de högsta och grövsta träden, vilket tidigt ger skogsägaren ett större ekonomiskt netto.
Kontaktinformation
SkogL Kjell Karlsson, institutionen för bioenergi, SLU, försvarar fredagen den 23 september 2005 kl. 13.00 sin avhandling Growth allocation and stand structure in Norway spruce stands. Expected taper and diameter distribution in stands subjected to different thinning regimes. Disputationen avser skoglig doktorsexamen, och äger rum i Loftets Hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent är professor Kari Mielikäinen, Skogsforskningsinstitutet (Metla), Helsingfors, Finland.
Mer information:
Kjell Karlson, 018-67 38 33, Kjell.Karlsson@bioenergi.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000902/
Glutenintolerans är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn näst astma och allergi. Under senare år har sjukdomen uppmärksammats som ett folkhälsoproblem såväl i Sverige som internationellt.
Studien har rubriken ”Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden” (ETICS). Förekomsten av glutenintolerans liknas ofta vid ett isberg som delvis ligger under vattenytan, dvs. att många har sjukdomen utan att veta om det. Detta beror på att symtomen är varierande och lätt kan misstolkas. Det är visat att obehandlad glutenintolerans ger ökad risk för en lång rad hälsoproblem, t ex magbesvär, trötthet, depression, skelettskörhet och barnlöshet.
Glutenintolerans behandlas effektivt genom att all mat som innehåller gluten, dvs. vete, råg och korn, helt undviks resten av livet. Vanligen leder detta till att man mår allmänt bättre och att de besvär som beror på sjukdomen försvinner. Glutenfri mat ska man dock aldrig börja med utan att först träffa en läkare och få diagnosen fastställd.
Studien innebär att totalt 10 000 barn i årskurs 6 inbjuds att lämna ett blodprov hos skolsköterskan. Både barn och föräldrar får också besvara ett frågeformulär. Blodprovet analyseras för markörer, dvs. vissa ämnen som tyder på obehandlad glutenintolerans om nivåerna är förhöjda. De barn som misstänks ha glutenintolerans utreds vidare vid närmaste barn- och ungdomsklinik.
Anneli Ivarsson, barnläkare och universitetslektor vid Umeå universitet, leder studien i samarbete med forskare från Lund, Malmö, Norrköping, Norrtälje, Växjö och Umeå.
Mer information finns på studiens hemsida http://www.umu.se/phmed/epidemi/celiaki/etics
Kontaktperson:
Anneli Ivarsson, barnläkare och universitetslektor,
Inst. för klinisk vetenskap, enheten för pediatrik, Umeå universitet
tel 090 – 785 33 44 (785 12 10, sekr),
mobil 070 – 355 77 46
e-post anneli.ivarsson@epiph.umu.se
