Under de senaste åren har fyrhjulsdrift-system i personbilar gått från att vara rent mekaniska till att kontrolleras elektroniskt, detta för att ge bilarna säkrare vägegenskaper och höjd prestanda. Det uppnås genom att elektroniskt styrda kopplingar används i drivlinan, något som inte är alldeles lätt. För att kyla kopplingen måste den vara placerad i olja, och oljan måste i sin tur ge rätt friktionsegenskaper för att undvika oljud och vibrationer. Dessutom måste friktionsegenskaperna bibehållas oavsett om utetemperaturen är -30 eller +40 grader och oljans livslängd ska motsvara bilens livslängd och skydda delar i kopplingen mot nötning.
Doktorsavhandlingen Wet clutch tribology – Friction characteristics in limited slip differentials med vilken Rikard Mäki disputerar den 6 oktober, kartlägger vilka parametrar som påverkar momentöverföring i kopplingar och vilka smörjförhållanden som råder i denna typ av kopplingar. Rikard Mäki har också utvecklat lämpliga metoder för att mäta och jämföra smörjmedels friktionsegenskaper och baserat på denna kunskap har även nya smörjmedel med bra egenskaper i denna typ av system utvecklats.
Den nya kunskapen har dessutom legat till grund för nyutvecklade simuleringsmodeller som kan förutsäga vilket vridmoment en koppling kommer att överföra vid olika driftsfall. De modellerna är användbara vid konstruktion av nästa generations fyrhjulsdrift-system och ger bättre möjligheter att styra ett fordons vägegenskaper.
Rikard Mäki är född i Luleå men uppvuxen i Kalix. Han tog sin civilingenjörsexamen i maskinteknik vid LTU år 2000 och avlade licexamen 2003. Numera är Rikard Mäki anställd som kopplingsspecialist på Volvo i Eskilstuna.
Upplysningar: Rikard Mäki, tel. 070-226 38 38 eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Det finns mer än 100 typer av humant papillomvirus, det vill säga papillomvirus som infekterar människan. En av typerna, typ 6, kan orsaka kondylom, vårtor i könsslemhinnornas yttre delar.
En annan typ av humant papillomvirus, typ 16, som också är sexuellt överförbar, är den största orsaken till livmoderhalscancer. Uppskattningsvis drabbar livmoderhalscancer 470 000 kvinnor i världen varje år och omkring 270 000 dör årligen av sjukdomen. Humant papillomvirus typ 16 orsakar 53 procent av de diagnostiserade fallen. Livmoderhalscancer är mest vanlig i utvecklingsländer.
Kroppens immunförsvar brukar eliminera de flesta infektioner av humant papillomvirus typ 16 inom ett år. I mycket sällsynta fall kan emellertid en infektion dröja kvar i tiotals år och påverka den infekterade cellen så att den långsamt utvecklas till en cancercell. Dessa kvardröjande cancerceller producerar inte några viruspartiklar och inte heller de virusproteiner som bygger upp viruspartikeln, strukturproteinerna. Detta tillåter sannolikt viruset att dröja kvar utan att den infekterade cellen upptäcks och elimineras av immunförsvaret.
För att lära sig vilka papillomvirusinfektioner som orsakar cancer är det därför av största vikt att förstå hur viruset nedreglerar sina strukturproteiner på molekylär nivå. Xiaomin Zhao har i sitt avhandlingsarbete upptäckt att papillomviruset har speciella RNA-sekvenser som hindrar uttrycket av virusstrukturproteiner. Dessa sekvenser binder till ett cellulärt protein med namnet hnRNP A1. Höga mängder av proteinet hindrar produktion av papillomvirusets strukturproteiner. Livmoderhalscancerceller har höga mängder av hnRNP A1, vilket antyder att detta protein spelar en viktig roll för virusets förmåga att orsaka kvardröjande infektioner som kan utvecklas till cancer.
Bättre kunskap om de molekylära mekanismerna bakom papillomvirusets fördröjda uttryck kan leda till att bättre antivirusbehandlingar kan tas fram i framtiden.
Kontaktinformation
Xiaomin Zhao kan nås på tel 018-471 43 22 eller e-post xiaomin.zhao@imbim.uu.se.
Årets Nobelpristagare i Fysiologi eller Medicin gjorde den uppseendeväckande och oväntade upptäckten att inflammation i magsäckens slemhinna (gastrit) liksom sår i magsäcken eller tolvfingertarmen (ulcussjukdom) är resultatet av en infektion i magsäcken, orsakad av bakterien Helicobacter pylori.
Mer information: http://nobelprize.org
När en individ är borta från arbetet under en längre tid minskar förmågan att förstå och använda skriftlig information. Det betyder att man förlorar humankapital, vilket i sin tur påverkar lönen negativt. Under ett års bortavaro från arbetet på grund av t ex arbetslöshet eller föräldraledighet minskar en individs förmåga att förstå en text med 2 procent. Detta motsvarar att individen faller med 5 percentiler i kunskapsfördelningen – till exempel från medianen till den 45:e percentilen. Denna förlust av humankapital motsvarar en löneförlust på cirka 1 procent.
Lägre lön på grund av minskat humankapital
Ett stort antal tidigare studier har funnit att individer med förvärvsavbrott får en sämre löneutveckling än motsvarande individer som arbetat. Dessa resultat tolkas ofta i termer av humankapitalteori. Förvärvsavbrott leder till att individer förlorar kunskaper och färdigheter som värdesätts på arbetsmarknaden – en s k depreciering av humankapitalet. En alternativ förklaring är att arbetsgivare kan uppfatta förvärvsavbrott så som arbetslöshet och föräldraledighet som en indikation på att individen har en lägre produktivitet – s k signaleffekter. Direkta test av dessa två hypoteser är dock ovanliga. I rapporten finns stöd för den första hypotesen – individerna tappar verkligen humankapital och det leder i sin tur till lägre lön.
Läsförståelsen mäts vid två tidpunkter
Rapporten bygger på den svenska delen av OECD:s ”The International Adult Literacy Survey” åren 1994 och 1998. Med 4 års mellanrum gjorde 759 vuxna individer två likvärdiga test av sin förmåga att förstå och praktiskt använda skriftlig information av en typ som är vanlig på arbetsplatser. Undersökningen är kopplad till andra fakta om individerna, som arbetsmarknadshistoria och lön. Rapporten visar att förbättrade testresultat mellan det första och andra testtillfället även innebar en högre lön. Dessutom visas att ett förvärvsavbrott mellan det första och andra testtillfället ledde till en signifikant sämre läsförståelse.
Författare
Working paper 2005:21 ”Time out of work and skill depreciation” är skriven av Per-Anders Edin, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala Universitet och IFAU, och Magnus Gustavsson, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Magnus Gustavsson på telefon: 018-471 11 03 eller via e-post: magnus.gustavsson@nek.uu.se.
Väljarnas respekt avgör forskningens ramar
Att få fram mer pengar till svensk forskning är första prioritet för utbildningsminister Leif Pagrotsky. Men om det ska lyckas måste allmänheten övertygas om att de får valuta för sina skattepengar. Av det skälet är det viktigt att forskarsamhället engagerar sig mer i opinionsbildningen. Det säger Leif Pagrotsky i en intervju för Forska.
Tävlar med de bästa miljöerna
Runt om på landets lärosäten pågår arbetet med att förbereda ansökningarna till Linnestödet och stödet för Berzelius Center – de två satsningar på starka forskningsmiljöer som Vetenskapsrådet nu gör tillsammans med Formas respektive VINNOVA. Utmaningen är att hitta fungerande modeller för att bland vitt skilda miljöer välja lärosätets kandidater till stödet. I augusti kontaktade Forska Uppsala universitet och Högskolan i Kalmar för att se hur man går till väga när det gäller Linnéstödet.
Konstnärlig forskning utvärderas
Nu ska regeringens ambition att stärka den konstnärliga forskningen i Sverige utvärderas. En nordisk utvärderingsgrupp ska ta reda på vad satsningen på det nya området konstnärligt FoU resulterat i.
Kom med i Linné 2007
Den 23 maj 2007 är det trehundra år sedan Carl von Linné föddes. Under jubileumsåret kommer en rad aktiviteter som ansluter till Linnés gärningar att äga rum. Redan nu pågår planering av evenemang av de mest skilda slag vid flera universitet, kommuner och länsstyrelser. Vetenskapsrådet ansvarar för samordningen.
Uppdrag granskning av forskning
Finns det forskning som inte går att popularisera? Har vetenskapsjournalister något att lära av kulturkritiker? Måste en forskare alltid kunna svara på frågan om vad ens forskning ”är bra för”? Forska rapporterar från ett seminarium om forskningskommunikation som väckte många frågor.
Kontaktinformation
———–
Om tidningen Forska
Forska ges ut av Vetenskapsrådet och utkommer med sex nummer per år. Tidningens uppgift är att föra en diskussion kring forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation.
Forska distribueras till forskare som får bidrag från Vetenskapsrådet samt till styrelseledamöter, ämnesråd, personer som ingår i beredningsgrupper och andra som berörs av Vetenskapsrådets verksamhet.
Hela tidningen finns på Vetenskapsrådets webbplats under adressen http://www.vr.se/press/tidskrifter
Kontakt med redaktionen
Ragnhild Romanus, redaktör: 08-546 44 160, ragnhild.romanus@vr.se
Prenumerera gratis
Viola Törmä, administrativ assistent: 08-546 44 117, viola.torma@vr.se
Identifiering av patienter vars brösttumörer uttrycker dessa gener kan möjligen användas till att förutsäga vilka patienter som inte har nytta av adjuvant terapi, vilket innebär att det går att undvika att patienter ges terapier som kan vara mer till skada än till nytta.
Ett forskarteam under ledning av Jonas Bergh från Karolinska Institutet i Stockholm analyserade genuttrycksprofilerna hos 159 bröstcancerpatienter med mikroarray-baserad DNA-analys. Bland dessa prover identifierade forskarteamet de genetiska signaturer som uppvisades av 38 patienter som hade en dålig prognos – definierad som återfall eller dödsfall av någon orsak inom 5 år. Resterande 121 patienter definierades som gruppen med ”god prognos”. Forskarna använde också profilering av genuttryck för att skilja mellan patienter som klarade sig bra med och utan adjuvant terapi och patienter vars tumörer inte svarade på behandling.
En analys av de gener som uttrycktes i tumörerna hos samtliga 159 patienter visade att 64 gener användes till att skilja mellan patienter med god respektive dålig prognos. Forskarna testade sedan det prediktiva värdet hos gruppen om 64 gener jämfört med tre kliniska markörer som för närvarande används. Användning av uttrycksmönstret för de 64 gener som identifierades av forskarna gav signifikant bättre (P=0,007) prediktionsvärden än histologisk gradering, tumörstadium och ålder – som samtliga är accepterade prognostiska markörer för bröstcancer.
Den nuvarande bristen på kriterier som kan användas till att skräddarsy bröstcancerbehandling för enskilda patienter pekar på behovet att utveckla nya tekniker för att bättre kunna förutsäga hur patienter kommer att svara på adjuvanta behandlingar. Forskarna menar att metoden med mikraoarray-baserad DNA-analys kan utvecklas för att hjälpa bröstcancerpatienter som inte har nytta av adjuvant terapi och för att undvika smärtsamma, onödiga behandlingar och slöseri med vårdresurser.
# # #
Artikel:
Profilering av genuttryck besparar patienter med tidig bröstcancer adjuvant terapi – observerat och validerat i två populationsbaserade kohorter
Yudi Pawitan, Judith Bjöhle, Lukas Amler, Anna-Lena Borg, Suzanne Egyhazi, Per Hall, Xia Han, Lars Holmberg, Fei Huang, Sigrid Klaar, Edison T. Liu, Lance Miller, Hans Nordgren, Alexander Ploner, Kerstin Sandelin, Peter M. Shaw, Johanna Smeds, Lambert Skoog, Sara Wedrén, Jonas Bergh
För att få kopia av artikeln, kontakta Juliette Savin på press@biomedcentral.com eller på telefonnummer +44 (0)20 7631 9931
För information kontakta:
Professor Per Hall, mobil 073-625 03 42, e-post per.hall@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, Karolinska Institutet, telefon 08-524 838 95
Arbetet med denna avhandling har utgått från vissa händelser som inträffade i samband med den Socialistiska Federativa Republiken Jugoslaviens definitiva sönderfall, särskilt den etniska rensningen av Srebrenica. Denna genomfördes under en vecka i juli 1995 och ledde till de värsta övergrepp och massakrer som ägt rum i Europa efter andra världskriget. Mer än 7500 pojkar och män har rapporterats som saknade sedan dess. I dag vet vi att de med mycket få undantag blev borttransporterade, systematiskt avrättade och begravda i massgravar. Denna händelse är ett extremt och udda exempel på segregation med avseende på kön och gav hos författaren upphov till flera frågor. Hur vanliga är sådana händelser? Vilka förhållanden leder fram till att de inträffar? Har de något med kön att göra? Med flera. De blev startpunkt för en fallstudie av denna etniska rensning, ur ett genusvetenskapligt perspektiv och med fokus på könssegregation av män. Arbetet med fallstudien ledde vidare till en ambition att undersöka förhållandet mellan katastroftillstånd och män i mer allmän bemärkelse vilket i sin tur ledde till en fallstudie av Titanics förlisning 1912. Då hade ”havets oskrivna lag”, ”women and children first”, tillämpats vilket innebar att män skildes från kvinnor och barn vid livbåtarna. Därefter genomfördes en tredje och avslutande fallstudie av diskoteksbranden i Göteborg 1998. Av de 94 personer som befann sig på plats som räddningspersonal var 88 män och 6 kvinnor, ytterligare ett exempel således på könssegregerade förhållanden i samband med en katastrof.
De tre fallstudierna visar att den kamp på liv och död som orsakades av de tre katastroferna snabbt ledde till att människor organiserade sig kollektivt. Denna organisering baserades enbart på manligt kön. Kvinnor evakuerades från katastrofplatserna medan män lämnades kvar, eller beordrades dit, för att genomföra katastrofbekämpande insatser. I anslutning till detta huvudfenomen framträder starka normativa mönster för män avseende korrekthet, lojalitet och maximal prestation i motsats till inkorrekthet, feghet och svek. Betingat av katastroferna omdefinierades relationen mellan könen genom att mäns konsekventa strukturella företräde tillfälligt upphävdes. Män utsattes kollektivt för dödliga risker i stor omfattning och i två av de tre fallen var mäns faktiska dödlighet mycket hög.
Dessa fakta har lett författaren fram till slutsatsen att män är relativt försumbara under katastrofala förhållanden och att patriarkatet som könsmaktsordning kan ses som en beredskaps- och katastroforganisation. Avslutningsvis diskuteras om katastrofala förhållanden, katastrofrelaterad könssegregation med avseende på män och mäns relativa försumbarhet kan vara en aspekt av det manliga könets historia och ett incitament i ”det binära könets produktionsapparatur”.
Avhandlingens titel: Katastrofer och män. Explorativa undersökningar av ett komplext förhållande
Avhandlingsförfattare: Per Folkesson, tel. 054-519314 (bost.), 0703-746359 (mob.)
e-post: per.folkesson@kau.se
Fakultetsopponentens namn: Forskare Øystein Gullvåg Holter, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 28 oktober 2005 kl. 9.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Sömnlöshet, insomnia, är ett vanligt tillstånd i allmänbefolkningen som innebär stort lidande för de drabbade och medför höga kostnader för samhället. Hittills har sömnlöshet setts som ett medicinskt problem som behandlats med läkemedel. Markus Janssons forskning visar att insomnia till stor del påverkas av psykologiska mekanismer och att behandlingen istället bör rikta in sig på dessa mekanismer.
– I mina studier har jag kommit fram till att tidig behandling av sömnlöshet med KBT har mycket goda behandlingsresultat, säger Markus Jansson. Ungefär 30-50 procent av patienterna som erbjöds KBT hade ett år efter behandling fått långt bättre sömn, medan endast två till elva procent i den patientgrupp som fått Apotekets självhjälpsinformation visade samma förbättring.
Trots ett starkt stöd för KBT i behandlingen av sömnlöshet används denna terapi i liten skala och är generellt sett okänd för allmänheten. Markus Jansson hoppas att hans forskning kan bidra till att viktiga sjukvårdsaktörer får mer utbildning kring behandling av insomnia.
– Vi vet att tidig behandling med KBT har god effekt på sömnlöshet. Min förhoppning är därför att både primärvården och sjukhusen ska få ökad kunskap om sömnlöshet och med tiden även kunna erbjuda KBT till de patienter som är i störst behov av behandlingen. Det är ett arbete som skulle löna sig på lång sikt.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Markus Janson på telefon 019-602 36 07 eller på mobil 073-694 35 21
Detta är det första materialet med så stora porer, där de tunna mellanväggarna är kristallint ordnade, en förutsättning för att hon skulle kunna se var alla de tusentals atomerna som bygger upp strukturen sitter. Denna kunskap kan nu användas till att på ett systematiskt sätt ändra den kemiska sammansättningen i porväggarna så att materialen kan användas för olika specifika kemiska reaktioner inne i porerna. Forskarna vid Stockholms universitet är professor Xiaodong Zou och hennes medarbetare vid avdelningen för strukturkemi .
Porösa oxider används bl.a. som katalysatorer för att snabba upp kemiska reaktioner, till exempel i krackers i oljeraffinaderier.
Porerna skruvar sig genom materialet ungefär som gängorna i en mutter. Porerna går kors och tvärs i alla tre riktningarna. Exakt hälften av porerna är högergängade respektive vänstergängade. Forskarna lyckades också fylla den ena uppsättning porer så att alla lediga porer är vridna åt samma håll. Detta är viktigt för tillverkning av kirala molekyler, dvs sådana som finns i två spegelvarianter. I naturen har alla molekyler rätt spegelvariant, men i laboratoriet blir det normalt hälften var av de två spegelvarianterna. Det är svårt och dyrt att separera de två, men om man inte gör det kan det gå som i Neurosedyn-katastrofen, där den ena formen var det önskade läkemedlet men den andra gav fosterskador.
Arbetet publiceras i veckans nummer av Nature, 30 september 2005.
Xiaodong Zou är professor i strukturkemi vid Stockholms universitet och arbetar som Vetenskapsakademiens särskilda forskare.
Kontaktinformation
Xiaodong Zou kan nås på 08-16 23 80 eller zou@struc.su.se
Orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten från samhällen och industrier orsakar i global skala övergödning, smittospridning och förorening med tungmetaller och miljögifter. Även i norra Europa påverkas vattenresurser av utsläpp från hushåll, jordbruk och industrier. Varje svensk bidrar till exempel med i genomsnitt 200 liter avloppsvatten per dygn. Det är alltså motiverat att rena avloppsvatten så bra som möjligt innan det släpps ut i vattendragen.
Under de senaste 15 åren har många avloppsreningsverk infört kväverening på grund av skärpta reningskrav. För att efterfölja reningskraven och samtidigt minimera driftskostnaderna (till exempel energi- och kemikaliekostnader) är en effektivisering av verken nödvändig och då kan reglerteknik användas som ett verktyg.
Pär Samuelsson har under sitt avhandlingsarbete utvecklat en simulator för avloppsreningsverk. Simulatorn kan köras över internet och har ett lättillgängligt användargränssnitt. Den är också ett effektivt verktyg för att lära ut de biologiska processerna bakom kväverening och hur reglerteknik kan tillämpas på dessa.
– Den har bland annat använts för att utbilda personal vid många av Sveriges reningsverk och studenter vid tekniska högskolor i och utanför Sverige, säger Pär Samuelsson.
I avhandlingen studeras också hur ett avloppsreningsverk skall köras för att minimera kostnader för kemikalier och energi men ändå rena avloppsvattnet effektivt. Ett antal reglertekniska strategier baserade på matematiska modeller presenteras.
Kontaktinformation
Pär Samuelsson kan kontaktas på 018-471 30 79, 070-2745156 eller via e-post: Par.Samuelsson@it.uu.se
– Syftet med den nya webbplatsen är att våra viktigaste målgrupper, till exempel blivande studenter, ska hitta den information de söker, säger Christina Bostedt, biträdande informationschef vid Stockholms universitet.
I samband med utvecklingen av den nya webbplatsen har ett nytt publiceringsverktyg, polopoly, tagits i bruk. I en decentraliserad organisation med ett 80-tal institutioner som alla har egna webbplatser är det viktigt att redaktörerna snabbt och enkelt själva kan lägga ut information utan kunskap i programmering. Publiceringsverktyget garanterar också ett enhetligt utseende och underlättar för besökarna att hitta till och på universitets webbsidor.
– Under arbetets gång har vi också fått möjlighet att göra en storstädning och radikalt minskat antalet sidor. Vi har höjt aktualitet och kvalitet på innehållet genom att förenkla systemet för uppdatering, säger Christina Bostedt.
I ett första skede har nu den centrala webbplatsen förändrats. Där ingår de sidor som förvaltningen ansvarar för. Webbplatsen ska kontinuerligt utveckla struktur, funktion, text och anpassning till 24-timmarsmyndighetens krav på tillgänglighet. Under hösten erbjuds universitetets olika institutioner att skapa egna webbplatser som harmonierar med den centrala.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Christina Bostedt, biträdande informationschef, Stockholms universitet, mobil 070-314 53 53 E-post christina.bostedt@eks.su.se
I samarbete med Vetenskapsrådet kommer Kristina Engwall, FD i historia från Institutet för Framtidsstudier tillsammans med Gullan Sköld FD i journalistik samt Lotta Löfgren-Månsson, FD i Socialt arbete, hålla ett miniseminarium på temat Evig kärlek under nya former.
Bok & Biblioteksmässan i Göteborg, Lördag 1 oktober
kl 09.30 – 10.15 Plats: Forskartorget, B05:72
Välkomna!
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Adress: Box 591, 101 31 Stockholm, Besöksadress: Drottninggatan 33, 4 tr
Tel: 08-402 12 00. Fax: 08-24 50 14, E-post: info@framtidsstudier.se
Det lokala immunförsvaret i slidans slemhinna, vaginalslemhinnan, är viktigt för individens förmåga att skydda sig mot de mikroorganismer som normalt finns på kroppsytorna. Förändringar i detta immunförsvar kan ha stor betydelse för motståndskraften mot sexuellt överförda sjukdomar. Den WHO-stödda studie som ligger till grund för avhandlingen visar att det finns ett försvar mot infektionsalstrande mikroorganismer i vaginalslemhinnan som, förutom slemhinnan som sådan, består av immunförsvarsceller, t.ex. vita blodkroppar, och ”kroppsegna antibiotika”, s.k. antimikrobiella peptider.
Mängden och sammansättningen av vita blodkroppar i slemhinnan påverkas inte av de förändringar i könshormonnivåer som sker i en normal menstruationscykel. Däremot fanns hos kvinnor som använder vissa typer av hormonbaserade preventivmedel en tydlig förändring både vad gäller slemhinnans utseende och de studerade immuncellernas antal: Både p-stavar (Norplant®) och p-spruta (Depo-Provera®) ger en klart ökad mängd av vita blodkroppar i vaginalslemhinnan. Däremot skiljer sig typerna av immunceller åt i dessa båda grupper.
Hos kvinnor som använder vanliga p-piller sågs ingen påverkan på mängden vita blodkroppar jämfört med kvinnor som inte använder hormoninnehållande preventivmedel. Hos kvinnor som använder p-spruta noterades dessutom ändrad känslighet för kvinnliga könshormoner i vaginalslemhinnan samt minskade nivåer av östrogent hormon i blodet. De hormoninnehållande preventivmedel som studerats ger ett gott skydd mot oönskad graviditet men utgör däremot inte något skydd mot sexuellt överförda sjukdomar.
Anna Ildgruben, som avlade läkarexamen vid Karolinska institutet 1991, är specialistläkare vid kvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus, och doktorand vid Institutionen för mikrobiologi, avdelningen för immunologi och Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi. Hon kan nås på tel. 090-785 21 69, e-post: anna.ildgruben@vll.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 7 oktober och har titeln Human vaginal epithelial immunity and influences of hormonal contraceptive usage. Svensk titel: Immunförsvaret i vaginalslemhinnan hos människa och dess påverkan av hormonella preventivmedel.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal A 103 (Astrid Fagraeussalen), by 6A, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Nils Lycke, Avdelningen för klinisk immunologi, Göteborgs universitet, Göteborg.
Det är vanligt att unga elitidrottare som deltar i sporter med hög belastning på ryggen drabbas av förslitningar och skador i diskarna som sitter mellan ryggkotorna. Leg läkare Adad Baranto har i sin avhandling studerat ryggarna hos 20 elitsimhoppare i åldern 10 till 21, och 71 elitidrottare i åldern 18 till 41 inom sporterna tyngdlyftning, brottning, ishockey och orientering. Idrottarnas ryggar undersöktes med hjälp av magnetkamera för att se bröst- och ländryggsförändringar. De fick också uppge om de haft några ryggbesvär.
Resultaten visar att 67 procent av simhopparna hade en eller flera förändringar på ryggraden i början av studien. Dessa förändringar hade blivit sämre i hälften av fallen när simhopparnas ryggar undersöktes igen efter fem år. Bland dem som hade friska ryggar i början av studien var det bara en som under de fem åren utvecklat en förändring på ryggraden. Hela 89 procent av simhopparna rapporterade dessutom att de hade eller hade haft besvär med ryggsmärtor.
Även i gruppen som bestod av 71 elitidrottare förekom mycket ryggproblem. Magnetröntgen visade att 91 procent av dem hade förändringar på ryggraden och 78 procent uppgav att de hade eller haft ont i ryggen. De vanligaste skadorna var förslitning av diskarna i ryggraden, och skadorna var värre vid en uppföljning efter 15 år. Det var vanligare att de skador som fanns vid studiens början hade förvärrats än att nya skador hade uppkommit.
I experimentella studier har Adad Baranto undersökt skademönstret hos normala och förslitna ryggdiskar hos unga grisar. Dessa studier visar att det är större risk att skada ryggen vid bakåtböjning av ryggen än vid framåtböjning. Vid belastning av ryggen vid böjning orsakades skador i ryggkotornas tillväxtzon, både på normala och förslitna diskar. Den belastning som krävdes för att skada en normal disk var signifikant lägre än kraften som krävdes för att skada en försliten disk.
- Att majoriteten av ryggförändringarna hos elitidrottarna fanns redan i början av studien talar för att de uppkommit under tillväxtperioden. Det bekräftas av de experimentella studierna på grisarna där det visade sig att kotkroppens tillväxtzon är den svagaste punkten vid belastning av ryggen, säger Adad Baranto.
Adad Barnato har inte studerat olika träningsmetoder, men tror att med förändrade träningsmetoder går det att minska riskerna för dessa skador.
– Ungdomar bör undvika att träna styrka och istället fokusera träningen på fysisk träning, det vill säga teknik, koordination, balans och reaktionsförmåga, säger Adad Baranto.
Avhandlingen skriven av:
Leg läkare Adad Baranto, telefon: 070-747 68 62, e-post: adad.baranto@vgregion.se
Handledare:
Docent Leif Swärd, telefon: 073-412 04 67, e-post: leis@lsward.wanadoo.co.uk
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Traumatic High-Load Injuries in the Adolescent Spine. Clinical, Radiological and Experimental Studies
Avhandlingen försvaras klockan 9.00 fredagen den 30 september 2005 i SU/Sahlgrenskas aula, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Leg sjuksköterska Ann-Marie Svensson har bland annat i sin avhandling studerat journalerna från samtliga diabetespatienter som mellan 1988 och 1998 vårdades på hjärtintensiven vid Östra sjukhuset i Göteborg för ”mindre” hjärtinfarkter och så kallad instabil kranskärlssjukdom.
Resultaten i Ann-Marie Svenssons avhandling visar att diabetiker med höga sockernivåer i det akuta sjukdomsskedet hade större risk att dö under sjukhustiden, efter 30 dagar och upp till två år efter insjuknandet. Resultaten visar också att lågt blodsocker medförde en ökad risk för att diabetespatienten med instabil kranskärlssjukdom dog under sjukhusvistelsen.
– Även om det är viktigt att intensivt behandla för höga blodockernivåer i samband med hjärtinfarkt, är det synnerligen viktigt att inte behandla så intensivt att för låga blodsockernivåer nås. De låga nivåerna kan vara lika farliga som de kraftigt förhöjda nivåerna, säger Ann-Marie Svensson.
I avhandlingen har hon också undersökt diabetessjukdomens betydelse för långtidsprognosen för patienter med akut hjärtinfart i Minnesota, USA och i Göteborg, Sverige. Studien omfattade 3 824 patienter. Av dessa var 734, 19 procent, diabetiker som fått akut vård under två tidsperioder, 1990-1991 och 1995-1996. Långtidsuppföljning påvisade att dödligheten var lägre, både i USA och i Sverige under den senare tidsperioden.
– Orsaken till detta kan vara att behandlingen av kranskärlssjukdomar har blivit betydligt bättre under det senaste decenniet. Dels har den medicinska behandlingen förbättrats genom nya och effektivare läkemedel, dels har användningen av ballongvidgning och bypasskirurgi ökat, säger Ann-Marie Svensson.
Ett annat tydligt resultat i avhandlingen är att de diabetiker som drabbades av kärlkramp eller hjärtinfarkt dessutom behövde större vårdinsatser.
– Under en sjuårsperiod efter det akuta insjuknandet i hjärtinfarkt eller kärlkramp behövde de upp till 50 procent fler vårddagar i jämförelse med hjärtsjuka utan diabetes, säger Ann-Marie Svensson.
Avhandlingen skriven av:
Leg sjuksköterska Ann-Marie Svensson, telefon: 070-665 25 60, e-post: ann-marie.svensson@hjl.gu.se
Handledare:
Professor Mikael Dellborg, telefon: 031-343 40 00, e-post: mikael.dellborg@hjl.gu.se
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Diabetes mellitus and acute coronary syndromes. Prognosis and risk factors
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
