Av forskningsresultaten, som redovisas vid strokekonferensen Nordic Stroke 2005 i Göteborg, framgår också att livssituationen för både de direkt drabbade och närstående förändras drastiskt i samband med insjuknandet. De närstående är i hög grad kvinnor, eftersom män i genomsnitt drabbas tidigare av stroke och har kortare medellivslängd.
Forskarna och arbetsterapeuterna Gunilla Gosman-Hedström och Gunilla Forsberg-Wärleby samt doktoranden Gunnel Carlsson har studerat två olika grupper, en grupp äldre än 70 år och en grupp yngre än 75 år. Forskningen i båda grupperna fokuserar på såväl den strokedrabbade som de närstående. Många strokedrabbade har kvarstående problem av mindre uppenbar natur. De får ofta koncentrationssvårigheter, sjuklig trötthet och emotionella problem.
De närstående får i de flesta fall liten förståelse från omgivningen och tyvärr inte alltid heller från sjukvården, eftersom den strokedrabbade ytligt sett inte verkar ha några problem. I själva verket kan den strokedrabbade kanske inte ta sig hem på egen hand eller är orolig och stiger upp flera gånger per natt. Den närstående måste i en del fall finnas till pass 24 timmar om dygnet.
Forskargruppen kommer att inrikta sina fortsatta studier på hur de närståendes situation ska kunna förbättras.
– Ett mål är att utveckla stödprogram på grundval av de närståendes egna erfarenheter och upplevelser, säger Gunilla Gosman Hedström. Ett bra stöd som ger den närstående ett bättre liv innebär både humanitära vinster för individen och hälsoekonomiska vinster för samhället.
Projektet att utveckla stödprogram till äldre närstående finansieras med forskningsmedel från Vårdalinstitutet, ett samarbete mellan Göteborgs och Lunds universitet.
Mauritz Ljungman, informationschef
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-773 3373
Mobil: 0709-44 71 98
E-post: mauritz.ljungman@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Universitetslektor/med dr Gunilla Gosman-Hedström, Vårdalinstitutet och institutionen för arbetsterapi och fysioterapi, Sahlgrenska akademin
Telefon: 070-348 43 06, e-post: gugh@fhs.gu.se
Leg arbetsterapeut/med dr Gunilla Forsberg-Wärleby, institutionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin
Telefon: 031-342 49 38, e-post: gunilla.forsberg.warleby@neuro.gu.se
Leg arbetsterapeut/med lic Gunnel Carlsson, institutionen för klinisk neurovetenskap,
Sahlgrenska akademin
e-post: gunnel.carlsson@neuro.gu.se
”Adapting to Varying Demands in Resource Constrained Real-Time Devices” är titeln på den avhandling som presenteras av doktoranden Tomas Lennvall, Institutionen för Datavetenskap och Elektronik, nu på tisdag 27 september.
Inom en nära framtid kommer digitala underhållningssystem att bli vanligare i hemmen. En stor fördel med dessa system är att apparaterna, t.ex. TVn, DVDn, digital boxen och datorn, kommer att kunna kopplas ihop trådlöst. Detta innebär också att flera av dessa apparater – i första hand TVn, PCn, och mobiltelefonen – kommer att ha möjlighet att visa en film som sitter i DVD-spelaren, oavsett vart i huset apparaterna finns. Det blir till och med möjligt att flytta de mobila apparaterna medan filmen spelas upp. Exempelvis ska man kunna gå runt i huset samtidigt som man tittar på filmen i mobiltelefonen eller på en liten handdator. Detta är inte möjligt idag eftersom man måste koppla en sladd direkt mellan DVD-spelaren och TVn.
De digitala underhållningssystemen måste klara av att trådlöst hantera musik och film på ett sätt som är tillfredställande. Kvaliteten för trådlös ljud och bild måste alltså vara minst lika bra som dagens teknik där som förutsätter kablar.
Särskilt handdatorer och mobiltelefoner har tekniska svårigheter att spela upp en DVD-film med samma kvalitet som på en TV.
Ett annat problem idag är den varierande kapaciteten i det trådlösa nätverket som knyter samman alla apparater. Eftersom trådlösa nätverk är känsliga för störningar (till exempel från mikrovågsugnar) varierar kapaciteten hela tiden, något som inte är fallet när man som nu har ett nätverk med sladdar.
I avhandlingen presenteras två olika sätt att hantera problemen med apparaternas tekniska begränsningar och det trådlösa nätverkets varierande kapacitet.
För att lösa problemet med olika apparaters varierande tekniska möjligheter har Tomas och hans kollegor tagit fram metoder som gör det möjligt att anpassa funktionerna (t.ex. spela musik eller film) till den tekniska kapaciteten som apparater och nätverk har.
Tomas presenterar i avhandlingen även en metod där man mäter hur mycket kapacitet som finns tillgängligt i det trådlösa nätverket. Eftersom kapaciteten varierar sker mätningar med jämna mellanrum så att man hela tiden får information om vad som finns tillgängligt. Dessa förutsättningar anpassas därefter till det som ska överföras (musik eller film) för bästa möjliga uppspelning.
Tomas Lennvall disputerar tisdag 27 september kl 10.00 i Delta på Mälardalens högskola i Västerås. Opponent är Jean-Dominique Decotignie, CSEM Schweitz.Tomas handledare har varit professor Gerhard Fohler, Mälardalens högskola. Sedan 2001 har högskolan rättigheter att utbilda och examinera forskare inom det tekniska vetenskapsområdet.
Kontaktinformation
Tomas Lennvall nås på mail tomas.lennvall@mdh.se eller tel 021 – 10 31 98.
Författare till ”Combining Off-line Schedule Construction and Fixed Priority Scheduling in Real-Time Computer Systems”, är Radu Dobrin, doktorand vid Institutionen för Datavetenskap och Elektronik.
Datorer och nästan all annan elekronik i bilen eller i hemmet (till exempel DVD-spelaren eller TVn), är datorstyrda. I regel består dessa system av en dator i kombination med ett antal datorprogram.
I och med att dessa system blir allt mer tekniskt avancerade så ökar kraven på datorns effektivitet, till exempel hur många program som kan köras samtidigt på en dator.
Vissa program i ett datorstyrt system är viktigare än andra – de måste alltid fungera korrekt när det gäller funktionalitet och tid. I bilar är det ju ytterst viktigt att datorprogrammen som styr airbagen eller bromsarna alltid fungerar som de ska, medan variationer i t ex CD-växlarens hastighet inte är lika viktig för passagerarnas säkerhet.
Både airbagen och CD-växlaren måste visserligen reagera på externa händelser (krock respektive ett tryck på play-knappen). Airbagen måste aktiveras inom ett visst tidsintervall, dvs, inte före en krock, men inte heller för sent efter en krock.
Datorsystemen i bilen måste kunna fungera parallellt utan att påverka varandra på ett negativt sätt, d v s, om cd-växlaren slutar fungera, får det inte påverka airbagens eller bromsarnas funktionalitet.
Om man vill lägga till ytterligare funktioner i bildatorn gäller samma princip: Den nya funktionen får inte leda fram till att redan befintliga system slutar att fungera, eller får brister i sin funktion. Om man, till exempel, vill lägga till ett anti-sladdsystem i bildatorn, så måste man kunna vara säker på att resten av programmen som körs på samma dator, i synnerhet de kritiska delarna (till exempel airbagen), fortfarande kommer att fungera felfritt.
Ju fler program som man lägger till i systemet, desto svårare blir det för datorn att hantera dem. Detta leder ofta till ett behov av att uppgradera datorn till en kraftigare modell som ska kunna hantera såväl nya som gamla program. Att vid datorbyte garantera bibehållna funktioner från de gamla säkerhetssystemen kan vara en svår uppgift.
I Radu Dobrins avhandling presenteras flera metoder som gör det möjligt och lättare att hantera dessa problem och risker, d v s, att utöka funktionaliteten i befintliga datorsystem eller att uppgradera systemen medan det kritiska beteendet garanteras. Han har även tagit fram förslag på metoder för att förbättra effektiviteten i befintliga datorstyrda system till exempel i bil- och flygindustrin.
Disputation sker tisdag 27 september kl 14.00 i Delta, Mälardalens högskola i Västerås då Radu Dobrin, försvarar sin avhandling. Handledare har varit professor Gerhard Fohler, MdH. Opponent är professor Guiseppe Lippari, Retis Lab, Italien.
Sedan 2001 har högskolan rättigheter att utbilda och examinera forskare inom det tekniska vetenskapsområdet
Kontaktinformation
Radu Dobrin nås på mail radu.dobrin@mdh.se eller tel 021-10 31 98
Henrik Druid, expert på rättsmedicin,
Hur tar vi reda på exakt när någon har dött eller mördats? Hur kan vi veta att dödsorsaken har varit drunkning? Hur kan vi påvisa drogspår hos personer?
Per Hamid Ghatan, forskar inom kognitiv neurovetenskap
Hur fungerar hjärnan? Se hjärnan i 3D http://www.brainmirror.se/index.htm
Eva Serlachius, barn- och ungdomspsykiater
Depression – en folksjukdom
Vinod Diwan, professor i folkhälsovetenskap
Orättvisor i världshälsan
Erik Hemmingsson, expert på motion och fetma
Vad beror det ökade fetman på och vad kan vi göra åt det?
Forskarnas kväll vänder sig främst till ungdomar och budskapet är att forskning är kul. Evenemanget görs i form av öppet hus med utställningar, demonstrationer, föreläsningar med mera i samarbete med universitet, forskningsinstitutioner och museer.
För fullständigt program, se både:
Forskardialoger och workshops på LAVA: http://www.utbrott.se/ och Forskare i samtal med varandra och publiken på Stockholms Akademiska Forum: http://www.stockholmsakademiskaforum.se/news/index.html#jorden
Kontaktuppgifter till forskarna från Karolinska Institutet:
Henrik Druid Docent, universitetslektor, Institutionen för onkologi och patologi, Enheten för rättsmedicin – Tel: 08-54 54 21 35 – E-post: henrik.druid@onkpat.ki.se
Eva Serlachius, forskare och barn- och ungdomspsykiater – E-post: ev.serlachius@telia.com
Per Hamid Ghatan, medicine doktor, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Tel: 08-517 761 15, 070-717 88 62 – E-post: per.hamid.ghatan@cns.ki.se
Erik Hemmingsson, filosofie doktor i motion och fetma, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet – E-post: erik.hemmingsson@medhs.ki.se
Vinod Diwan, professor, Institutionen för folkhälsovetenskap – Tel: 08-517 764 78, 070-60 55 77 5 – E-post: Vinod.Diwan@phs.ki.se
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser vare år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Mina fem och ett halvt år på VTI har gått mycket fort och det känns utmanande och stimulerande att fortsätta arbetet på VTI. Perioden har gått i förändringens och utvecklingens tecken och det tror jag även de kommande åren gör, säger Urban Karlström.
VTI har idag en stabil ekonomi. Verksamheten har gått med överskott de senaste tre åren och institutets ekonomiska reserver är snart återställda. Regeringens anslag för 2006 ligger i princip oförändrat kvar på samma nivå som tidigare.
De närmaste åren fokuserar VTI på att:
Förstärka forskningskompetensen genom ett närmare samarbete med universiteten bl.a. inom ramen för nya centrumbildningar i Linköping, Stockholm och Göteborg.
Utveckla kompetensen genom att tillsätta ytterligare fyra professorstjänster, intern kompetensutveckling och strategiska nyanställningar.
Fördjupa samarbetet med andra transportforskningsinstitut i Europa och forskningsinstitut inom andra samhällssektorer i Sverige.
Vidga kundkretsen i näringslivet och internationellt, samt öka omfattningen av EU-uppdrag bl.a. genom ett effektivare försäljnings- och marknadsföringsarbete.
Utveckla samarbete med trafikverken, kommunerna och viktiga industriföretag.
Finna nya vägar för presentation och spridning forskningsresultat.
Successivt investera i VTI:s experimentella resurser.
Utveckla VTI till en än mer attraktiv arbetsplats med möjlighet till stimulerande arbetsuppgifter och kompetensutveckling för alla medarbetare.
Ytterligare förstärka VTI:s ekonomi och öka användningen av VTI:s anslag för FoU-verksamhet.
VTI har ökat det europeiska engagemanget och andelen EU-finansierade projekt växer. Europasamarbetet har fördjupats med systerinstitut inom ramen för FEHRL och FERSI och det nyetablerade ECTRI. Den internationella uppdragsverksamheten har flyttats till institutet och utvecklingsbolagets verksamhet är avvecklad.
Samarbetet med de viktigaste universiteten i Sverige har också fördjupats bl.a. genom att VTI har etablerat verksamhet i Stockholm och Göteborg. Flera professorstjänster länkar också samman VTI:s verksamhet med Linköpings Universitet, KTH, Chalmers och Örebro universitet. VTI har också etablerat ett nära samarbete med andra svenska forskningsinstitut inom ramen för United Competence.
Institutets forskningsposition har utvecklats genom kompetensutveckling, nyanställningar och strategiska investeringar. De tre senaste åren har många personer anställts vid institutet. Betydande investeringar har genomförts bl.a. i en ny fordonssimulator, och krockbanan har fått möjlighet att genomföra prov med tunga fordon. VTI i Linköping driver nu verksamhet i upprustade och delvis ombyggda lokaler.
Kontaktinformation
Urban Karlström, generaldirektör, 013-20 40 00
Till bokens godbitar hör historien om Gun och hennes grisar som lever efter sin natur och därtill kostnadseffektivt och miljöanpassat. Boken är gränslös och matmarknaden global. Men varför finns det inga svenska äppelodlare i Chile när det finns kinesiska grönsaksodlare i Skåne? Harry Potter som bonde – att få ut mer och bättre med allt mindre resurser. Bonden som oljeshejk. Mat och märken. Risk och rykten. Kundens och magens makt. Tillit är nyckeln. Och så genrädslan förstås. Kan forskarna förresten ge oss mat som gör oss både mätta och magra – kanske det ”fettfria” fettet?
Femton unga forskare inom framsynsprojektet Mat för Livet 2025, som Formas varit huvudfinansiär för, hade samma uppdrag som Peter Sylwan. Fördelen för Peter var att han hade de andras visioner att inspireras av när han skrev den sextonde visionen. De övriga femton forskarnas visioner finns samlade i Mat för livet – om framtidens livsmedel www.formas.se.
Kontaktinformation
Boken kostar 150 kronor inkl moms och kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.
För mer information kontakta:
Birgitta Johansson, 08-775 40 03, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
2004 gjorde Formas en speciell satsning på starka forskningsmiljöer för att utveckla internationellt konkurrenskraftiga och strategiska forskningsmiljöer tillsammans med Vetenskapsrådet, VINNOVA och Stiftelsen för strategisk forskning. Formas stängde sin utlysning den 10 juni 2004. Ett hundratal ansökningar kom in och den 25 november 2004 beviljade Formas ett tjugotal av dessa planeringsbidrag på 50 000 kronor. En internationell panel av framstående forskare har rankat ansökningarna. Nu ska
fem av dessa nitton slutligen utses.
Kontaktinformation
Tid: Kl 12.00, Måndagen den 26 september, 2005
Plats: Sal B, övre plan, Undervisningshuset, Ultuna, SLU Uppsala
Välkommen!
Medtag presslegitimation.
För anmälan kontakta Emilie von Essen, 08-775 40 38 eller 0733 50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
KAN GRÖNSKAN UTE GE BÄTTRE HÄLSA?
Boken Tänkvärda Trädgårdar innehåller många goda exempel på trädgårdar och parker – en inspirationskälla för alla som arbetar inom vård och omsorg eller utformar utomhusmiljön.
Kom och lyssna på Pia Schmidtbauer och låt dig inspireras av hennes Tänkvärda trädgårdar.
Fredagen den 30 september, 11.00-12.00
Plats: Forskartorgets scen, B05:72
Pia Schmidtbauer signerar dessutom sin bok Tänkvärda Trädgårdar.
Fredagen den 30 september, 12.00-12.30
Plats: Formas monter B06:82
OM ARTER HUSDJUR OCH STÄDER
Behövs alla arter i Sverige och vad får det kosta att bevara dem? Vilken rätt har vi att utnyttja husdjuren? Spelet om staden – vem vinner? Missa inte den dramatiska
presentationen av tre nya titlar i Formas pocketboksserie Formas Fokuserar.
Skådespelarna Peder Falk och Johan Paulsen har läst
Bevara arter – till vilket pris?,
Djuren – i människans klor och Spelat om staden.
Fredagen den 30 september, 14.30-14.50
Plats: Forskartorget scen, B05:72
I Formas monter B06:82 mittemot Forskartorget finner du också annan aktuell debatt i pocketformat i bokserien Formas fokuserar.
VÅGAR DU SMAKA PÅ EN AKI?
Kom och smaka på en annorlunda fruktbuffé! Här bjuds det läckra frukter från främmande länder.
Kom och möt lundabotanikerna Marie Widén och Lennart Engstrand som signerar sin bok Frukter från främmande länder.
Lördagen den 1 oktober, 11.00-12.00
Plats: Formas monter, B06:82
KÄRA LILLA GRIS – OM ATT ÄLSKA DEN MAN ÄTER.
Hälsosamma livsmedel till bra priser från ett jordbruk som är lönsamt, miljösäkert, naturskönt och bra för djuren. Ny kunskap skulle kunna ge oss allt detta men hur ska det gå till? Fyra personer med olika bakgrund som bidragit till boken delar med sig av sin forskning och sina erfarenheter.
Medverkande journalisten Peter Sylwan, grisbonden Gun Ragnarsson, tekn dr Alejandra Vasquez och fil dr Niklas Cserhalmi.
Lördagen den 1 oktober, 14.30-15.00
Plats: Forskartorgets scen, B05:72
Journalisten Peter Sylwan signerar boken Mat för livet 2025
Lördagen den 1 oktober, 15.00-15.30
Plats: Formas monter, B06:82.
Kontaktinformation
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se 0733 503161
Donationen från The Jonsson Family Fund skapar förutsättningar för att under två år ytterligare fördjupa de kontakter som sedan tidigare finns mellan de bägge universiteten.
– University of Washington och Linköpings universitet har flera beröringspunkter och filosofier som stämmer överens, säger Lars Jonsson.
Utbytet koncentreras till fyra områden där de båda universiteten ser den största ömsesidiga nyttan av fördjupade kontakter: Scandinavian area studies, statsvetenskap, nanoteknik och life sciences.
Rektor Mille Millnert ser donationen som ett viktigt stöd till LiU:s verksamhet.
– Ett livskraftigt internationellt utbyte på både forskar- och studentnivå är en nödvändighet för ett modernt universitet. University of Washington med 43 000 studenter är ett av de mest framgångsrika amerikanska universiteten med flera Nobelpristagare. Nu knyter vi kontakter som kan bli strategiskt viktiga för de inblandade områdena, säger Mille Millnert.
Lars Jonsson är lokalt mest känd som delägare av fastighetsbolaget Bygg-Vesta. Han har under senare år på olika sätt engagerat sig i Linköpings utveckling, bland annat genom att ta initiativ till den informella tankesmedjan ”Linköpings vänner”.
– En tanke med donationen är att den ska vara en katalysator för att skapa en amerikansk givarattityd här i Sverige. Om utfallet blir lyckat är jag beredd att själv gå vidare, och kanske vi kan få in ytterligare donatorer, säger Lars Jonsson.
Kontaktinformation
Informationsdirektör Lars Holberg, LiU
013-28 16 94, 0708-20 16 94
Mykorrhiza betyder ordagrant ”svamprot”, och är en symbios mellan växtrötter och en svamp. Denna samlevnad är normalt gynnsam för både svamp och växt. Svampen tar del av de kolhydrater som bildas genom växtens fotosyntes, medan växten drar nytta av svampens goda förmåga att ta upp framför allt fosfor från marken. Svampen blir ett slags utvidgat rotsystem.
Hittills har vi vetat ganska lite om hur vanligt det är med mykorrhiza i svensk jordbruksmark, och hur stor mångfalden är av olika typer av mykorrhiza. Johanna Sjöberg samlade därför in jordprover från 45 fält som representerade typiska jordarter och driftsinriktningar i olika delar av landet, från Alnarp i Skåne till Hindersön i Norrbotten. I samtliga jordprov fanns spår av mykorrhiza.
I jord finns enorma mängder mikroorganismer, och därmed också en mycket hård konkurrens. Bland annat har det visat sig att mykorrhiza kan ge kulturväxter ett visst skydd mot angrepp av svampsjukdomar, vilket är intressant inte minst för den ekologiska växtodlingen. Den sjukdom Johanna Sjöberg valde att arbeta med, Bipolaris sorokiniana, är en svampsjukdom som i första hand angriper korn, och skördeförlusterna kan bli upp till ett halvt ton per hektar. Sjukdomen sprids främst genom smittat utsäde, vilket innebär att angreppet startar i jorden.
De mykorrhizasvampar som samlats in visade sig ha en hämmande inverkan på Bipolaris, men den sjukdomshämmande förmågan varierade kraftigt beroende på var jordprovet tagits. De bästa mykorrhizasvamparna kom från ekologiskt brukade fält utanför Kalmar och Uppsala, men även mykorrhiza från konventionella fält i Västerbotten, Östergötland, Skåne, Småland och Västergötland hade god effekt.
På längre sikt hoppas Johanna Sjöberg att mykorrhizasvamp ska kunna användas i ekologisk bekämpning av växtsjukdomar som Bipolaris. Det kan handla om att ympa utsäde eller på andra sätt gynna de bästa mykorrhizasvamparna för att på ett miljövänligt sätt hämma skadliga organismer. Detta kan jämföras med att bakterier tillsätts i fil för att hålla magen i trim.
Agronom Johanna Sjöberg, institutionen för växtprodultionsekologi, SLU, försvarar torsdagen den 29 september 2005 kl. 09.30 sin avhandling ”Arbuscular Mycorrhizal Fungi ? Occurrence in Sweden and Interaction with a Plant Pathogenic Fungus in Barley”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen och äger rum i Loftets hörsal, SLU Ultuna, Uppsala. Opponent är Borbala Biro, research institute for soil science and agricultural chemistry of Hungarian academy of sciences, Budapest, Ungern.
Kontaktinformation
Mer information:
Johanna Sjöberg, 018-67 16 12, johanna.sjoberg@evp.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000921/
Det råder oenighet om det praktiska genomförandet och de patientrekommendationer som ges efter ledinjektioner med kortison. Tomas Weitoft har i sin kliniska forskning undersökt hur ledinjektioner ska utföras för att ge bästa möjliga resultat vid behandling av reumatiskt inflammerade leder. Han visar att risken för återfall halverades om leden tömdes på ledvätska före injektionen. De råd som ges till patienterna efter ledinjektioner bör också anpassas till vilken led som har behandlats. Till skillnad från knäleder, bör till exempel inte handleder vila efter kortisoninjektionen.
Tomas Weitoft har också undersökt risken för biverkningar. Infektionskomplikationer var mycket sällsynta. Färre än en av 12 000 injektioner ledde till ledinfektion. En studie av hur mycket av det injicerade kortisonet som tas upp av kroppen vid vila respektive belastning visar att upptaget inte påverkas. Av resultaten framgår också att bieffekter av en injektion på ämnesomsättningen i ben och ledbrosk, samt på kroppens egenproduktion av kortison, är kortvariga och övergående.
– Min studie tyder också på att behandling med kortisoninjektioner i inflammerade leder kan minska de skador som reumatismen orsakar på ledbrosk, säger Tomas Weitoft.
Slutsatserna i denna avhandling är direkt överförbara till det vardagliga kliniska arbetet och påverkar framtida riktlinjer för injektionsbehandling av inflammerade leder.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Tomas Weitoft på 026-65 11 79, 073-612 86 26 eller via e-post: Tomas.Weitoft@lg.se
Magtarmkanalens viktigaste uppgift är att bryta ned mat så att kroppen kan ta upp näring och skydda den mot främmande ämnen. Magsäcken utsöndrar till exempel en mycket stark syra och ett enzym som bryter ned proteiner. Det är dock inte enbart maten vi äter som är uppbyggd av proteiner utan även själva magsäcken. Alltså krävs det system som förhindrar att magsäcken bryter ner sig själv.
– Med tanke på allt som magsäcken måste klara av i form av stark mat, alkohol, bakterier och läkemedel är skyddet i magen mycket viktigt för att vi ska må bra, säger Johanna Henriksnäs.
För att skydda sig mot skadliga ämnen finns en rad skyddsmekanismer på olika nivåer i magsäcken. Ovanpå cellerna i magsäcken finns flera skikt av slem. I slemmet finns bikarbonat som blodet transporterat dit så att det vid cellytan är ett neutralt pH. I det yttersta cellagret i magsäcken sitter cellerna ihop extra starkt för att inte släppa igenom skadliga ämnen och under detta cellskikt finns ett sinnrikt anordnat blodflöde som transporterar bort skadliga ämnen som trots allt tagit sig igenom.
För cirka 20 år sedan upptäcktes en bakterie, Helicobacter pylori, i magsäcken där man tidigare trott att bakterier inte kan växa på grund av den sura miljön. Men det har visat sig att ungefär hälften av alla människor bär på bakterien och i dag anses den orsaka de flesta magsårsfallen och en stor del av magcancerfallen. Men hur det sker är ännu inte känt. Johanna Henriksnäs har under sitt avhandlingsarbete utvecklat en modell för att kunna studera magsäckens olika skyddsmekanismerna påverkas av H. Pylori hos möss.
– Vi fann att Helicobacter pylori gör att det neutrala skiktet vid cellytan i magsäcken förstörs lättare, att slemlagret blir tunnare och att blodflödet i magsäcken sjunker. Alla dessa förändringar är skadliga för magslemhinnan och skulle kunna förklara hur en infektion kan leda till sjukdom.
Kontaktinformation
Johanna Henriksnäs kan kontaktas på 018-471 43 24, eller via e-post: Johanna.Henriksnas@medcellbiol.uu.se
I avhandlingen hävdas att ickevåldsaktioner i form av civil olydnad och byggande av alternativprojekt kan främja demokratisering, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Forskningsprojektet skildrar hur ickevåldsrörelser – liknande Martin Luther Kings medborgarrättsrörelse i USA och Mohandas K. Gandhis antikoloniala befrielserörelse i Indien – ”försöker bekämpa krig och förtryck med fredliga och frihetliga medel.” Men den kritiska studien lyfter på ett unikt sätt fram hur ickevåldsrörelser själva utövar manipulation och förtryck. Trots rörelsernas motsägelsefullhet hävdas dock möjligheten till befrielsekamp mot organiserat våld och förtryck. I ett historiskt kapitel framgår också att ickevåldsrörelser uppstod långt före Gandhi, den person som tidigare setts som skaparen av ”ickevåld”.
Avhandlingen bidrar till ett samhällsvetenskapligt perspektiv på fenomenet ”ickevåldsaktioner” och använder till skillnad mot tidigare forskning moderna sociologiska teorier. Utifrån aktuella och historiska exempel på rörelser som använder ickevåldsaktioner – bland annat den brasilianska lantarbetarrörelsen MST och antikärnvapenrörelser – illustreras den samhällsvetenskapliga begreppsapparaten.
Civil olydnad är relativt okänt i Sverige och anklagas ofta av politiker för att vara ”odemokratiskt” eller ”oansvarigt”. Stellan Vinthagen menar dock att metoden utmärks av en vilja till dialog och ett försök till konsensus, även i konflikter präglade av fiendebilder, dogmatism, maktrelationer och legalt våldsanvändande.
Stellan Vinthagen är sedan 1980 själv aktiv i folkrörelser som använder ickevåld och är förutom lärare på universitetet kursledare för rörelser i Sverige och utomlands. Han är en av grundarna av plogbillsrörelsen i Europa – den rörelse som med civil olydnad avrustar vapen på militära fabriker och baser – och var aktiv i rörelsen i 15 år. Stellan har vid flera tillfällen suttit i fängelse för sina aktioner, senast 1999 i England. Han bor i Hammarkullen med sin fru och dotter, är uppvuxen i Linköping och är 40 år gammal och verksam vid Institutionen för freds- och utvecklingsforskning.
”Jag hoppas att avhandlingen både kan främja en kritisk forskning av ickevåldsrörelser och fungera som redskap för ickevåldsaktivister som vill utveckla kraftfulla aktioner”, säger Stellan.
Avhandlingens titel: Ickevåldsaktion – en social praktik av motstånd och konstruktion
Avhandlingsförfattare: Stellan Vinthagen, tel. 0704-763 789
e-post:.stellan.vinthagen @padrigu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Jan Öberg, Lund
Tid och plats för disputation: Lördagen den 8 oktober 2005 kl. 10.15, Annedalsseminariet, Övre Husargatan 34/Seminariegatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Under de senaste tio åren har det blivit allt vanligare med en intervjuform kallad Addiction severity index (ASI) inom socialtjänsten. ASI-intervjun används för utredning av klienter med alkohol- och drogproblem, och innehåller frågor som berör klientens livssituation utöver missbruket. Liknande inslag har tidigare varit ovanliga i det sociala arbetet, och därför har det funnits farhågor att klienterna inte skulle acceptera intervjuformen, och att förhållandet mellan socialarbetare och klient skulle kunna skadas. Christer Engström vid Umeå universitet visar nu i sin avhandling att de flesta klienter upplever intervjuformen som positiv.
Resultaten baseras på en enkätundersökning med klienter inom missbrukarvården. I undersökningen jämfördes svaren mellan klienter som deltagit i en vanlig utredningsintervju och en ASI-intervju. Efter ASI-intervjun tyckte 85 procent av klienterna att det allmänna intrycket av intervjun var positivt. Dessutom ansåg 61 procent att intervjun förbättrade relationen till socialarbetaren.
Resultaten från en annan studie i avhandlingen visar också att relationerna med socialarbetarna inte påverkas negativt av ASI-intervjun. Däremot kände fler klienter en lägre egenkompetens i den grupp där ASI-intervjun användes. Christer Engström menar att en rimlig tolkning är att klienterna vid intervjun får en mer realistisk bild av sin livssituation och sitt behov av hjälp. Resultatet tyder också på att ASI-intervjun kan göra klienterna mer motiverade att medverka i fortsatt behandling.
ASI-intervjun skapades ursprungligen redan år 1980 i USA, och översattes till svenska år 1996. Den strukturerade intervjun tar cirka en timme att genomföra, och innehåller frågor om till exempel fysisk och psykisk hälsa, arbete och försörjning, kriminalitet, familj och umgänge. Under de senaste tio åren har uppskattningsvis mer är tvåtusen socialarbetare utbildats i intervjuformen. Eftersom ASI-intervjun allt mer används av både socialtjänst och kriminalvård, kan den ge dessa två verksamheter ett gemensamt språk och underlätta deras samverkan.
Fredagen den 23 september försvarar Christer Engström, institutionen för psykologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Implementering och utvärdering av Addiction severity Index (ASI) i socialtjänsten. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal Bt 104, Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är professor Vera Segreus, Statens institutionsstyrelse, Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Christer Engström,
institutionen för psykologi,
tel: 090-786 97 45,
e-post: christer.engstrom@psy.umu.se
Det som utmärker avhandlingen är att det är barnens och inte de vuxnas röster som hörs. Avhandlingen är inte en rapport över hur uppfostran faktiskt ser ut i Sverige, utan fokuserar barnens upplevelser, föreställningar och handlingsmöjligheter i konfliktsituationer med föräldrarna.
– Ur demokratisk aspekt är det viktigt att lyfta fram barnens perspektiv. Dessutom vet vi att det finns ett samband mellan hur barn uppfattar uppfostringsmetoder och hur de senare utvecklas i livet, säger Emma Sorbring.
Totalt har 350 västsvenska barn mellan sex och nio år deltagit i studierna. Barnen har intervjuats om hur de tror att deras mammor och pappor skulle ha reagerat i olika konfliktsituationer, hur de upplever konfliktsituationen, hur de försöker påverka sina föräldrar, om de anser att de lyckas, samt om de tror att föräldrar skiljer på pojkar och flickor.
Resultatet visar att flickors och pojkars upplevelser av uppfostran är relativt lika. Men de tror att det finns en skillnad. Både flickor och pojkar tror att pojkar uppfostras strängare än flickor. Det gäller i högre grad barn som har syskon av samma kön som de själva än barn som har syskon av annat kön.
– Jag blev förvånad över att resultaten visade på den här typen av könsstereotyper. Det visar hur viktigt det är att jämställdhetsarbetet får fortsätta, säger Emma Sorbring.
Hon har i sin avhandling också funnit att barnen vill vara aktiva och påverka konfliktsituationen. De tycker om när föräldrarna resonerar med dem, men upplever att det ofta blir mer av ”tjat och gnat”. Allra minst tycker barnen om att bli fysiskt bestraffade. Generellt tycker dock barnen att det är föräldrarna som har beslutanderätten när en konfliktsituation uppstår och att de själva har litet inflytande.
– Det bästa vore om ”det logiska” vinner, oavsett om det är barnen eller föräldrarna som för fram argumenten, anser Emma Sorbring.
Avhandlingen ” Girls and boys views of conflicts with parents” läggs fram vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet fredagen den 23 september 2005 kl. 10.00.
Plats: Haraldsgatan 1, Göteborg, sal F1
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Emma Sorbring, tel 0521 – 26 40 31, mobiltel 0707-463662, emma.sorbring@htu.se
Hur bör ett kunskapsunderlag konstrueras för att ge en så god uppfattning som möjligt om de karaktärsdrag i den samlande bebyggelsen som ska bevaras? Mot den bakgrunden har avhandlingsförfattaren undersökt den sk. SAVE-metoden (Survey of Architectural Values in the Environment) som tillkom i Danmark i slutet av 1980-talet.
Det som utmärker SAVE är att den bebyggda miljöns arkitektoniska uttryck beskrivs utifrån en syntes, där både de naturmässiga och de historiska förutsättningarna för bebyggelseutvecklingen ingår. Resultatet presenteras i en atlas som ska kunna användas som underlag för den kommunala planeringen, och som samtidigt vänder sig till allmänheten i syfte att öka medvetandet och intresset för den lokala miljön.
Analysen och utvärderingen av SAVE bygger huvudsakligen på Hökerbergs fallstudier i några danska kommuner. Där har han studerat kartläggningsprocessen och hur resultatet omsätts i den kommunala bevarandeplaneringen. Men han har också tillämpat valda delar av SAVE-metoden i en jämförande fallstudie i Kungälv.
Den slutsats Hökerberg kommer fram till är att SAVE mer än de metoder som används i Sverige lyckas fånga och synliggöra de karaktäristiska och bevarandevärda drag som stadslandskapet uppvisar, och som också bör vara utgångspunkt för hur ny bebyggelse ska integreras i befintlig miljö. Det gäller att bevara det typiska, ”det som gör Kungälv till just Kungälv”. SAVE-metoden skulle därför kunna fylla det behov av bättre kunskaper om bevarandevärd bebyggelse än de som idag finns i många svenska kommuner.
Avhandlingsförfattaren visar också hur man i dansk och svensk lagstiftning, som avser skyddet av bevarandevärd bebyggelse, i många fall valt olika lösningar, och där det danska systemet gett bevarandeintresset en starkare ställning än i Sverige.
Ett större demokratiskt inslag när det gäller frågor om kulturmiljön finns nu på den politiska agendan både i Danmark och Sverige. Enligt den danska SAVE-metoden är det lokalt förankrade ”följgrupper” som bestämmer vilka element i bebyggelsen som ska utpekas som bevarandevärda. Konstruktionen med sådana följgrupper jämförs i avhandlingen med de olika initiativ som finns i Sverige för att öka allmänhetens inflytande på bevarandepolitiken.
Avhandlingens titel: Att fånga det karaktäristiska i stadens bebyggelse. SAVE-metoden som utgångspunkt för bevarandeplanering.
Disputationen äger rum fredagen den 30 september 2005 kl 10.00
Opponent: Fil.dr Ingrid Appelborn Karsten, Oslo
Aulan, Kulturvård, Stora Nygatan 23-25, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Håkan Hökerberg, tel. +45 35 36 90 50 (hem), e-post hberg@post.tele.dk
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se