Forskare i seismologi vid FOI och Uppsala universitet har i efterhand studerat förekomsten av jordskalv i området runt Sumatra, Andaman- och Nicobaröarna i Sydostasien under den femårperiod som föregick det förödande jordskalvet utanför Sumatras kust på annandagen 2004. Detta jordskalv orsakade tsunamin som tog många människors liv runt Indiska oceanen.
– Vi ville testa om de metoder och analysverktyg vi använder för att varna vid skalv i gruvor även skulle kunna användas för att förutsäga jordbävningar, säger Leif Persson, som forskar vid FOI och Uppsala universitet.
I området runt Sumatra, Andaman- och Nicobar-öarna förekommer ofta jordskalv. Den spänning som skapas i området när kontinentalplattorna rör sig mot varandra, ger upphov till en mängd mindre jordskalv under ett flertal år innan stora jordbävningar äger rum. Under de fem år som forskarna har analyserat ägde det rum 624 skalv i området. Den 24 oktober 2002 uppmättes en kraftig jordbävning på 7,1 på Richterskalan och den 13 september samma år en jordbävning på 6,7. Jordbävningen på annandagen 2004 som orsakade tsunami-katastrofen uppmättes till 9,0 på Richterskalan.
Forskarna från FOI har studerat hur aktiviteten i jordskorpan förändrades inför dessa jordbävningar. De analyserade hur skalven fördelade sig tidsmässigt och geografiskt inom området. Forskarna använde sig av relationen mellan stora och små skalv, det så kallade b-värdet. Ju lägre b-värde desto större är uppbyggnaden av spänning i jordskorpan vilket medför förhöjd risk för stora skalv. Genom att rita upp ett ”fönster” bestående av 50 skalv och sedan flytta detta ”fönster” i tiden från januari 2000 till december 2004, gjorde de en revolutionerande upptäckt.
– Vi upptäckte att samtliga stora skalv var tydligt synliga ur ett tidsperspektiv. b-värdet föll drastiskt före de stora skalven, säger Leif Persson.
För att ta reda på var b-värdet geografiskt var som lägst, ritade forskarna ut cirklar som innehöll 50 skalv vardera på en karta. Resultatet av analysen var mycket tydligt. Epicentrum för de stora jordbävningarna var tydligt markerade på kartan. Ett nytt skalv som ägde rum utanför Sumatra den 28 mars i år bekräftade också forskarnas analyser.
– Med andra ord går det att förutsäga var och när en jordbävning ska äga rum med hjälp av de metoder som tidigare bara har använts för gruvskalvsvarning. Intresset för våra slutsatser är stort inom forskarvärlden, säger Leif Persson.
Kontaktinformation
Leif Persson, forskare inom området signalbehandling, tel 070-927 70 02
Åsa Ivarsson, presskontakt, tel 073-444 77 55
– Ni ska vara saltet i Kista, sade Leni Björklund och betonade vikten av att det finns en bro mellan den akademiska grundforskningen och industrins produkter. Bron är den tillämpade forskningen som FOI representerar. Den balansen är svår och viktig och det handlar mycket om integritet, sade Leni Björklund.
Försvarsministern gav FOI ett uppdrag – att verka för att samhället bättre ska inse att forskning om säkerhet är viktig. Nu när FOI inte längre är lika bundet att som förr bidra till produkter för försvaret har nya möjligheter öppnats, sade hon.
– Kunskap och forskning är viktiga konkurrensmedel för en liten nation i en globaliserad värld och forskning är ett sätt att möta framtiden. Forskning är inte bara att samla kunskap på hög. Det är i grunden att se nya mönster och få nya perspektiv, sade Leni Björklund.
FOI är Sveriges största forskningsinstitut, sade FOI:s generaldirektör Madelene Sandström som påpekade att Sverige inte har samma utvecklade institutionsstruktur som till exempel Finland, Tyskland och Holland. Därför har FOI en särskilt viktig roll, menade hon.
FOI har ett stort ansvar att visa sig som en resurs för hela samhället. Men det räcker inte med att prata. Vi måste också visa upp oss. Och det är därför vi är här idag i Kista. Vi måste också kunna tala om varför FOI behövs. Vi forskar för människors säkerhet. För miljön. För infrastrukturen, sade Madelene Sandström.
Kontaktinformation
Åsa Ivarsson, presskontakt, tel 073-444 77 55
Alla är överens om att den biologiska mångfalden måste bevaras men det pågår en debatt om vilka arter som ska prioriteras och varför. När blir en inflyttad art en del av vårt ekosystem? Klimat-förändringar leder till att djur och växter flyttar på sig och det är inte självklart var vi hittar olika arter i framtiden. En annan fråga är om man ska utrota en art som är till stor skada för en annan art.
Debatten handlar också om biologisk mångfald kontra andra behov. Vad får artbevarandet kosta i exempelvis pengar, uteblivna bostäder eller störd nattsömn om man har en råkkoloni utanför fönstret?
Markområden avsätts för skydd av arter och ekosystem. Det kostar en hel del pengar att bevara den biologiska mångfalden. Men arter har också ett värde. Varg, älg och björn är attraktioner som många människor vill se, höra eller spåra i det fria. Och många är beredda att betala för det. Vad kostar det att inte bevara arter som till exempel nötskrikan som behövs för fröspridning av ekollon till framtida ekar. Vad skulle det kosta om människan planterade ekarna i stället?
Flera forskare i boken skriver om ekosystemtjänster som har ett ekonomiskt värde för människan. Vad vore vi människor och vårt samhälle utan växternas fotosyntes eller nedbrytarnas arbete i jorden? Går det överhuvudtaget att värdera de här tjänsterna i pengar?
Bevara arter – till vilket pris? speglar de synsätt och den debatt som finns kring biologisk mångfald och artbevarande. Boken är indelad i tre avdelningar: Varför biologisk mångfald?, Bevara arter – hur då? och När intressen kolliderar.
Sjutton av bokens kapitel är skrivna av forskare och ett är skrivet av en tjänsteman på Naturvårdsverket. Fyra aktörer från lantbruk, skogsbruk, stadsplanering och miljörörelsen blir intervjuade.
Bevara arter ges ut av Formas förlag och kostar 59 kronor inkl moms. Boken kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Birgitta Johansson, birgitta.johansson@formas.se, 08-775 4003 eller
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 4038, 0733-50 31 61
I detta arbete har en forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet visat hur cellandningen fungerar inne i cellerna och därmed även löst en sedan länge pågående tvist bland vetenskapsmännen. Resultaten förväntas på sikt leda till att specifika läkemedel kan designas mot en mängd sjukdomar.
Resultaten presenteras i veckans nummer av den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature.
Världens minsta batteriladdare
De enzym som styr cellandningen är proteiner vilka sitter i de membraner som omger mitokondrierna – cellernas energikraftverk. Forskargruppen har studerat ett av dessa enzym – cytokromoxidas. Det är en pump som fördelar positiva och negativa laddningar till olika sidor av membranet och fungerar alltså ungefär som en batteriladdare som hjälper till att ”ladda våra inre batterier”. Batterierna driver alla kroppens funktioner, t.ex. våra muskler, hjärnan och matsmältningen.
För att studera ”batteriladdaren” har vi lyckats konstruera konstgjorda celler som består av ett klotformat membran, ungefär som en fotboll, men bara 30 nanometer (miljontedels millimeter) i diameter. Sedan har forskarna satt in cytokromoxidas i membranet, alltså i skinnet på fotbollen. På det sättet kan enzymet fungera precis som i den levande cellen och vi kan använda avancerade lasertekniker för att studera dess funktion.
Vetenskaplig tvist löst
Många forskargrupper runtom i världen har studerat molekylära pumpar och försökt förstå hur dessa fungerar. Flera förslag har utkristalliserats, men man har inte kunnat enas om en generell mekanism. Forskargruppen vid Stockholms universitet har löst många av de existerande konflikterna genom att de har kunnat presentera en mycket enkel och generell princip för dessa pumpars funktion. Resultaten bidrar också till förståelse för sjukdomar som t.ex Alzheimer och pekar därmed på metoder att bota eller förebygga dem.
Kontaktinformation
Professor Peter Brzezinski, tfn 08-16 32 80 eller peterb@dbb.su.se
eller
doktorand Kristina Faxén, tfn 08-16 27 15, 08-26 30 99 (bost.) eller kristinaf@dbb.su.se
Våld mot kvinnor är ett av de vanligaste uttrycken för könsdiskriminering över hela världen och har under de senaste årtiondena börjat betraktas som en folkhälsofråga snarare än som privata familjeproblem. När våldet inträffar under graviditet medför det ännu större hälsorisker och får allvarliga konsekvenser som kan t.o.m. hota både mammans och barnets liv. Målet med avhandlingen var att undersöka partnervåld under graviditet i Nicaragua: Förekomst och mönster, hur kvinnor uppfattar och handskas med övergreppen samt sambandet med specifika egenskaper hos barnen, t.ex. låg födelsevikt, småväxthet eller förtidig födsel. Studien är den första publicerade studien i världen där WHO:s mycket omfattande frågeformulär för våld mot kvinnor har använts. Resultaten baseras på en studie av 478 gravida kvinnor ute i samhället, mätningar av stresshormonet kortisol hos 147 av dem samt fallstudier på 303 mödrar omedelbart efter förlossningen. Djupintervjuer gjordes med kvinnor som varit utsatta för våld under graviditeten.
Psykiskt och känslomässigt våld förekom hos 32,4 % av de 478 gravida kvinnorna, fysiskt våld mot 13,4 % och sexuellt våld mot 6,7 %. Alla tre typerna av våld förekom mot 17 procent av offren och hos två tredjedelar var övergreppen allvarliga och upprepade. Hälften av de utsatta kvinnorna hade fått slag och sparkar direkt riktade mot magen, men inte fler än 14 % hade sökt vård och mycket få hade berättat om våldet eller kontaktat polis och andra myndigheter. Lägre åldrar, oönskade graviditeter och sen eller ingen registrering för mödravård före förlossningen var vanligare bland offren. Kvinnornas förmåga att konfrontera övergreppen, strategin för att ta sig ur relationen, avgjordes i ett komplicerat samspel av faktorer som ekonomiskt beroende, allvarligheten i våldet, tillgången till sociala resurser, ev. följder för andra parter (t.ex. andra barn i familjen), socialgrupp och personlig förmåga. Låg social ställning, hög emotionell stress och självmordsförsök var förknippade med våld under graviditet. I avhandlingen finns också en studie som visar på starkt samband med att våldsutsattas barn inte tillväxer normalt i fosterlivet. Som första studie i världen klarlägger den här att sambandet beror på kraftigt förhöjd utsöndring av stresshormon hos modern vilket försämrar näringsförhållanden i moderkakan så att barnet tillväxer sämre.
Studierna visade att partnerns våld under graviditet är ett vanligt och allvarligt problem, sannolikt betydligt vanligare än vad studier i Sverige påvisat, som inskränker både rättigheter, hälsa och välfärd för både kvinnan och det ofödda barnet. Till mödravårdens uppgifter bör ingå att våga fråga och lyssna till och stödja kvinnor som vill berätta om våld de utsatts för, att särskilt följa tillväxten hos det ofödda barnet. Interventionsprogram för att förebygga och spåra den här typen av våld måste prioriteras. Det innefattar vård och rehabilitering för både offer och förövare samt förändringar av de strukturella orsakerna till våldet i samhället.
Eliette Valladares är gynekolog från Nicaragua och doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap. Hon kan nås på tel. 090-7851255 (engelska), epost: Eliette.valladares@epiph.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln ”Violence during pregnancy, psychosocial factors and child outcomes in Nicaragua”.
Fakultetsopponent är professor Berit Schei, Norges naturvitenskaplige universitet, Trondheim.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B (Rosa salen), 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Även om han förekom flitigt i radio under 1950- och 60-talen, så var krogen hans främsta arena och åhörarna utgjordes av en trängre krets likasinnade. Själv menade Piraten att ”tala och skriva är två skilda ting”, men då ljuger han. Förflyttningen från krogbord till skrivbord innebar att det muntliga sammanhanget på olika sätt skrevs in i texten.
I sin avhandling Talat glöms men skrivet göms visar litteraturvetaren Magnus Öhrn hur Piratens författarskap på olika sätt relaterar till det talade ordet. Förkärleken till traditionellt muntligt berättande har satt tydliga spår i den stora mängd folklore som finns i hans texter. Stilistiskt sett är förhållandet mer komplicerat, det som ter sig muntligt har ofta sin upprinnelse i litteraturen – och tvärtom.
I sin studie blottlägger också Magnus Öhrn det han benämner broderskapsdiskursen, ett manligt språkbruk som genomsyrar hela Piratens författarskap. Diskursen förmedlar en världsbild som bygger på strikt manliga erfarenheter, men den bakomliggande ideologin är inte tillgänglig för envar. Vad som styr de manliga hierarkierna och kvinnosynen i de historier Piraten berättar ligger ofta fördolt i den dubbelkodade broderskapsdiskursen. Detta språkbruk skapar inte bara gemyt genom ”blinka” till de invigda bröderna (den homosociala gemenskapen), det stänger även ute.
Doktorsavhandlingens titel: Talat glöms men skrivet göms. En studie i Fritiof Nilsson Piratens författarskap.
Disputationen äger rum fredagen den 16 september kl. 10.00 i G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Svante Arrhenius väg 16 E, Frescati. Opponent är docent Dag Hedman, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Magnus Öhrn nås på telefon 08 – 644 1841, 073 – 651 94 55 eller på e-post fam.ohrn@telia.com
Nybyggnationen ger unika möjligheter att karaktärisera material på atomnivå, utveckla nya nanostrukturer och på sikt även nya material för elektronisk och biologisk användning.
Akademiska Hus investerar ca 60 miljoner kronor i laboratoriet som Nanometerkonsortiet på LTH, tack vare donationer och anslag, skall inreda med specialutrustningar för 65 miljoner kronor.
– Med denna byggnad får vi tillgång till unika laboratorieresurser för nanoteknik och nanovetenskap, förklarar Lars Samuelson.
Byggnaden blir en förlängning av Berzeliuslaboratoriet på LTH som idag är hemvist för personalen på Fasta tillståndets fysik och därmed mycket av universitetets nanovetenskapliga frontforskning. Men även forskare från andra discipliner, och i viss mån även industrin, kommer att kunna använda lokalerna.
Tidplanen har varit anpassad för att möta brukarnas och därmed forskningens krav på moderna lokaler.
Begreppsförklaring:
Nanoteknik är framställning av objekt mellan 1 och 100 nanometer (miljarddels meter), bl.a. använd inom mikroelektronik, bioteknik och naturvetenskaplig forskning. Det område som lundaforskarna f n är världsledande inom är nanotrådar, d v s extremt tunna halvledarmaterial som består av strukturer som bara är miljondels millimeter stora. Bl a har de under det senaste året publicerat tre artiklar i Nature Materials.
Kontaktinformation
För frågor kontakta informationsansvarig Akademiska Hus, Mats Adolfsson 046-31 13 18,mats.adolfsson@akademiskahus.se eller Lars Samuelson, professor Fasta tillståndets fysik och chef Nanometerkonsortiet, 070-317 76 79, 046-222 76 79, Lars.Samuelson@ftf.lth.se eller Håkan Fjällström, Tema projektledare 0708-85 84 96, hakan.fjallstrom@temagruppen.se
I somras genomförde NASA med stor precision sitt rymdexperiment ”Deep Impact”, där en konstgjord projektil slog in i kärnan på en komet vid namn Tempel 1. Denna framgång får fler än NASA-forskarna glädje av, för från 80 miljoner kilometers håll bevakades händelseförloppet av ESA:s rymdsond Rosetta. På väg mot en annan komet vände denna sina kameror mot Tempel 1 och tog bilder genom olika filter under 17 dygn. Dessa filter hade som en viktig uppgift att sila fram ljus från splittrade vattenmolekyler, så att intensiteten i denna ljusstrålning kunde mätas.
När kometkärnan träffades av projektilen slogs det upp en krater och materia från kärnan slungades ut i rymden. Ett av de viktigaste målen för ”Deep Impact” var att ta reda på vad denna materia bestod av. Man vet att kometkärnor innehåller mycket is, men nu fick man en chans att mäta mängden vattenånga som frigjordes och jämföra den med mängden fast materia. Just detta kunde Rosettas kameror – kallade OSIRIS – göra, och forskarteamet bakom mätningarna publicerar nu sina resultat.
– Vi fann att det fasta materialet vägde mycket mer än vattenångan, och att det splittrades upp i mindre bitar när den inneboende isen förgasades i solvärmen. Men mycket is fanns kvar i de fasta klumparna som vi observerade, så frågan om kometens ishalt är inte definitivt löst ännu, säger professor Hans Rickman från institutionen för astronomi och rymdfysik vid Uppsala universitet, en i forskarteamet och även ansvarig för upphandlingen av OSIRIS-filtren.
Kontaktinformation
Kontaktperson. Hans Rickman kan nås från onsdag morgon på: 018-471 5971 eller Hans.Rickman@astro.uu.se
Den nya sökmotorn ImBrowse är utvecklad av Thanh Hai Bui och Reiner Lenz vid Institutionen för teknik och naturvetenskap i samarbete med den svenska bildbyrån Matton AB. Den används nu för att söka i en databas med 754 000 bilder.
De flesta sökmotorer idag fungerar i princip som Google. De går igenom alla tillgängliga sidor och texter, i första hand de nyckelord som finns angivna till varje bild. Resultatet av sökningen blir ett antal träffar av varierande kvalitet och innehåll.
Thanh Hai Bui beskriver i sin doktorsavhandling hur ImBrowse i stället arbetar med visuella kännetecken i bilderna. Utgångspunkten i sökningen kan exempelvis vara en bild som hämtats någonstans på webben. I stället för ett sökord skriver man in bildens webbadress och väljer mellan sex olika sökkriterier. Sökmotorn levererar då ett antal bilder som motsvarar den ursprungliga i färg, form eller ytor eller olika kombinationer av dessa. Den ska hjälpa användaren att navigera genom stora bilddatabaser effektivt och med korta väntetider. Därför kan bara enkla egenskaper användas, men i kommande versioner ska visuella och nyckelordsbaserade metoder kombineras.
Avhandlingen heter Group-theoretical structure in multispectral color and image databases. Disputationen äger rum fredag 9 september kl 10.15 i sal K3, Kåkenhus, LiU Norrköping.
ImBrowse kan testas på http://www.itn.liu.se/media/vinnova/cse.php eller http://media-vibrance.itn.liu.se/vinnova/cse.php.
Kontaktinformation
Thanh Hai Bui kan nås på telefon 011-363354, thabu@itn.liu.se
Handledaren Reiner Lenz 011-363278, reile@itn.liu.se
På ekologiska odlingar görs i dag ogräsrensningen manuellt och innebär inte bara ekonomiska bekymmer för många odlare utan även logistiska – det är svårt att hitta folk som vill utföra arbetet och många tvingas därför hålla nere sin produktion.
– Ogräsrensning för en ekologisk betodlare kan kosta omkring 10 000 kronor per hektar. Med robotteknik räknar vi med att kostnaderna skulle kunna halveras. På sikt skulle tekniken även kunna innebära stora miljömässiga vinster genom att den kan komma att ersätta kemiska bekämpningsmedel i den traditionella odlingen, säger Björn Åstrand vid Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik på Högskolan i Halmstad.
Björn Åstrand är formellt antagen som doktorand vid Chalmers tekniska högskola. Tillsammans med några kollegor på Högskolan i Halmstad har han utvecklat och byggt en självstyrd robot, som går under namnet Lukas. Roboten kan på egen hand förflytta sig över ett fält och rensa ogräs både mellan odlingsraderna och i raderna, mellan plantorna. Metoden är utvecklad för sockerbetor, men fungerar i princip för alla grönsaker som odlas i rader, till exempel sallad, blomkål och morötter.
Roboten fungerar med hjälp av datorstyrd bildbehandling. På roboten sitter en infraröd kamera som läser av raderna, och bilderna behandlas med hjälp av ett specialutvecklat datorprogram som i sin tur styr robotens hjul och ett rensningsverktyg.
Inom en rad skiljer roboten gröda från ogräs med hjälp av ytterligare en kamera, som tar färgbilder, och ett program som analyserar plantornas färg och form. Denna metod fungerar mycket bra under vissa förhållanden, men systemet blir känsligt för skillnader i grödornas utseende. Utseendet kan variera mycket inom ett fält och påverkas av faktorer som regn, vind eller sjukdomsangrepp.
– Jag har därför utvecklat ytterligare en teknik som även läser av grödornas odlingsmönster. Genom att grödorna är planterade i ett jämnt intervall, till exempel med femton centimeters mellanrum, kan datorn avgöra vad som är ogräs och inte. Genom att kombinera dessa olika metoder får vi en robust teknik, säger han.
Ännu återstår en del finslipningar innan roboten är redo för marknaden. En utmaning som återstår att lösa är till exempel i de fall då grödan och ogräs står så nära varandra att de växt ihop. Roboten Lukas har testats och utvecklats i samarbete med ekologiska betodlare i Halland.
Björn Åstrands försvarar avhandlingen ”Vision-based perception for mechatronic weed control” vid en offentlig disputation den 8 september kl. 13.15 i Wigforssalen, Högskolan i Halmstad.
Kontaktinformation
Kontakt: Björn Åstrand, Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, Högskolan i Halmstad samt Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers tekniska högskola. Tfn 035-16 71 43, 0733-12 12 85, e-post: bjorn.astrand@ide.hh.se
Utsläppen av kväveoxider från tunga lastbilar står för 40 procent av trafikens kväveoxid-utsläpp, och anses var ett stort miljöproblemen. Tack vare den s k trevägskatalysatorn är avgaserna från bensindrivna personbilar relativt rena. Däremot har det varit svårare att rena avgaserna från dieseldrivna fordon.
För att få bukt med problemet har man på LTH utvecklat den s k Urea-metoden. Den bygger på att urinämne NH2(CO)NH2, sprutas in i avgaserna in i en katalysator i avgasröret. Det är denna metod som nu kommer att användas.
– Urinämnet omvandlas till ammoniak som reducerar kväveoxiden till ofarlig kvävgas som finns naturligt i luften. Även övriga mindre, men dock skadliga, restpartiklar såsom dieselsot, kol och kolväten reduceras, berättar Ingemar Odenbrand, professor i kemiteknik och en av de drivande i projektet.
Sedan några år arbetar forskargruppen istället med den s k NOx-lagringstekniken som reducerar emissionsnivåerna ytterligare. Denna metod förväntas bli den gängse i framtiden.
Metoden bygger på att kväveoxiderna, NOx, lagras i katalysatorn och successivt reduceras med hjälp av upprepade insprutningar av kolväten, oftast dieselbränsle, var eller varannan minut. Kolvätena sönderdelas till mindre kolväten och kolmonoxid vilka därefter reducerar NOx till vanlig kvävgas.
– I de senaste försöken har vi lyckats reducera utsläppen från 7 g NOx/kWh till 3 g, berättar Ingemar Odenbrand.
Med hjälp av ett fullskaligt avgas- och motorsystem som byggts på LTH arbetar forskarna bl a med att hantera de variationer i temperatur, flöde och sammansättning som uppkommer i riktiga avgaser. Målet är uppnå de miljökrav som gäller i USA från 2008, d v s 0,2 NOx/kWh, en reducering med 94 procent från dagens nivåer. Europa skärper samma år kraven till 2 g, en ytterligare reducering från de 3,5 g som börjar gälla i höst.
Samarbetspartners är Volvo, Scania och katalysatortillverkaren Johnson Matthey samt Chalmers vad gäller modellering och labb-försök. Idag är LTH nästan de enda förutom miljövårdsverket EPA i USA, som publicerar arbeten inom området med försök utförda i reella avgaser.
Kontaktinformation
Får mer information, kontakta Ingemar Odenbrand, prof. kemiteknik, tel: 046-222 82 84, 070-232 5864, fax; 046-149156, Ingemar.Odenbrand@chemeng.lth.se
Stipendierna riktar sig i första hand till yngre journalister med dokumenterat intresse och viss erfarenhet av att skriva om ämnen inom FAS ansvarsområden. Anställda såväl som frilansande journalister i press, radio och TV är välkomna att söka.
Journalister får genom stipendierna möjlighet att tillbringa viss tid vid en svensk vetenskaplig institution, helst där forskning understödd av FAS bedrivs. Arbetet ska planeras i samarbete med den aktuella institutionen och det är den sökande själv som tar kontakt med den institution där man vill förlägga sin stipendievistelse. Ytterligare information om FAS och vilka projekt FAS stöder m.m. finns på hemsidan: www.fas.forskning.se
Ansökan ska ha inkommit senast måndagen den 24 oktober 2005 kl. 16.00. Blankett och anvisningar hämtas från FAS hemsida: www.fas.forskning.se/sokamedel
Vi är tacksamma om denna information ges vidare spridning på anslagstavlor eller på annat lämpligt sätt.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Bodil Gustavsson
Tel. 08-775 40 96
E-post:bg@fas.forskning.se
Flyttfåglar som navigerar över långa distanser har möjlighet att bestämma sin latitud – dvs förflyttningen i nord-sydlig riktning – med hjälp av information från jordmagnetfältet, sol eller stjärnor, men deras longitud – dvs den öst-västliga förflyttningen – är betydligt svårare att bestämma. I detta nya arbete har forskarna undersökt om fåglar kan bestämma sin longitud efter förflyttning i Arktis, där jordmagnetfältets lutningsvinkel är brant och midnattsolen gör stjärnnavigering omöjlig under en stor del av sommaren.
Vitkronade sparvar häckar i norra Kanada och kan nattetid flytta flera hundra mil till övervintringsområden i södra USA. Forskarna fångade unga och gamla vitkronade sparvar i Inuvik, Nordvästra territorierna, Kanada, med hjälp av slöjnät, från och med mitten av juli till mitten av augusti – i slutet av häckningsperioden samt under början av flyttningen – och transporterade dem med en kanadesnisk isbrytare längs en nordostlig rutt till nio platser på tundran, bland dessa till den magnetiska nordpolen (vid tillfället lokaliserad på Ellef Ringnesön). Forskarna registrerade därefter fåglarnas riktningsval i cirkelrunda burar, sk Emlen-trattar, ute på tundran.
Forskarna fann att både gamla och unga vitkronade sparvar på ett abrupt sätt ändrade sin orientering från flyttningsriktningen till en riktning tillbaka mot fångstplatsen eller den tänkta flyttningsvägen, vilket antyder att fåglarna började kompensera för den väst-ostliga förflyttningen genom att använda sig enbart av geomagnetisk information eller kombinerat med visuell solinformation. Experimenten antyder att i motsats till vad som kunde förväntas om det hade rört sig om ett enkelt genetiskt flyttningsprogram använder både gamla och unga vitkronade sparvar ett navigationssystem baserat på celest (sol/stjärnor) och jordmagnetisk information för att korrigera för förflyttning över longituderna. Resultaten från studien antyder att fåglar möjligen använder missvisningen – den sk geomagnetiska deklinationen som motsvarar riktningsskillnaden mellan geografisk och geomagnetisk nordriktning – för att bestämma longituden. Den geografiska nordriktningen – rotationscentrum på himlen – kan av fåglarna bestämmas med hjälp av solens rörelse över himlen eller av stjärnorna som åter blir synliga i slutet av polarsommaren.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Susanne Åkesson, Zooekologiska avdelningen, som efter den 25 september nås på Susanne.Akesson@zooekol.lu.se eller på tel 046/222 37 05. För närvarande deltar hon i en expedition till Nordpolen och nås på adressen Susanne.Akesson@beringia2005.org. Hon kan också nås på iridiumtelefon: +881 6214 64034. Telefonen besvaras av besättningen och meddelande om förnyad kontakt kan ges via dem.
Ye får priset för sin forskning om att Helicobacter pyloriinfektion i magsäcken kan ha en skyddande effekt mot adenocarcinom, en form av cancer, i matstrupen. Pristagarna får dela på 400 000 SEK.
För kontakt med Weimin Ye: Tel. 08-524 861 84, e-post Weimin.Ye@meb.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
När någon kittlar oss under foten aktiveras ett specifikt nätverk i hjärnan. Samma nätverk aktiveras om vi får veta att någon snart kommer att kittla oss under foten. Man har också kunnat se att andra delar av hjärnan deaktiveras under dessa båda situationer.
– Det är ett sätt för hjärnan att fokusera på det som är viktigt för stunden. Idrottare, exempelvis höjdhoppare och golfare, använder sig av detta när de föreställer sig ett hopp eller ett slag innan de skrider till verket, säger Katrina Carlsson, författare till avhandlingen och verksam vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Hon har använt sig av bland annat funktionell hjärnavbildning, en teknik där blodflödesförändringar i hjärnan mäts som ett indirekt mått på nervaktiviteten under det att försökspersonerna utsätts för stimuli som aktiverar olika delar av hjärnan. Med hjälp av denna teknik har Katrina Carlsson sett att olika delar av hjärnan aktiveras om vi är förberedda på en smärta jämfört med om den kommer oväntat. Hos friska frivilliga som utsattes för smärtstimuli, men fick se en signal strax innan smärtan, aktiverades delar av hjärnan som beskriver var och hur smärtan ser ut. Om signalen däremot kom slumpvis utan koppling till smärtan aktiverades helt andra delar av hjärnan som har med känslobearbetning att göra. Försökspersonerna upplevde också då smärtan som mer obehaglig.
– Det är viktigt att vi är medvetna om vad kunskap om smärtan innebär för upplevelsen. Resultaten i studien är också av betydelse för forskning till exempel inom området kronisk smärta, säger Katrina Carlsson.
Genom att visa bilder på spindlar och ormar för personer med fobisk rädsla för antingen ormar eller spindlar har Katrina Carlsson också visat att den första spontana reaktionen, innan vi ens är medvetna om vad vi har sett, är en aktivering av ett område i hjärnan som kallas amygdala. Detta område brukar kopplas samma med bland annat uppkomsten av fruktan. Om försökspersonerna fick titta en längre stund på något de var fobiskt rädda för så tillkom aktivering av områden i hjärnbarken som har med bearbetning av känslor. När de däremot fick titta en längre stund på bilder av sådant som de upplevde som obehagligt, men inte var fobiskt rädda för, aktiverades områden i hjärnan som har med planering och resonemang att göra.
Avhandlingens titel:
Prior knowledge and present events in the brain
Författare:
Katrina Carlsson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel: 08-517 761 10, 070-234 51 89, e-post katrina.carlsson@cns.ki.se
Disputationen har ägt rum.
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Psoriasis är en inflammatorisk hudsjukdom som drabbar två-tre procent av befolkningen i västvärlden. Tidigare studier på psoriatiker har innefattat patienter som haft sjukdomen olika länge och har inte gjort skillnad på olika typer av psoriasis. I en färsk avhandling från enheten för dermatologi, institutionen för medicin, KS, Karolinska Institutet, redovisas material från Stockholm Psoriasis Cohort, som inkluderar 400 nydebuterade psoriatiker.
– Tack vare att dessa individer nyligen fått sin sjukdom kommer de bättre ihåg vad som hänt just innan. Det ger säkrare resultat. Tanken är att vi ska följa upp dessa patienter framöver säger Lotus Mallbris, verksam vid enheten för dermatologi och venereologi, och författare till avhandlingen.
Hennes studier visar tydligt att psoriasis kan delas upp i två olika huvudtyper: guttat psoriasis och plack psoriasis, med olika triggande orsaker och olika kliniska förlopp. Den senare är vanligast och drabbar cirka 90 procent av patienterna. Denna form av psoriasis kan kopplas till en påfrestande, stressande period, en livskris, som patienten upplevt två-tre månader innan sjukdomen bryter ut. Studierna visar även att cirka fem procent av patienterna med guttat psoriasis och cirka 15 procent av de med plack psoriasis har ledbesvär redan vid sjukdomsdebuten. Det är fler än man tidigare trott. Lotus Mallbris har dessutom tittat på genetiska bakgrunden till att psoriatiker drabbas av streptokockinfektioner i svalget.
– Streptokockinfektioner påträffas dubbelt så ofta bland psoriatiker med den genetiska markören HLA Cw 0602 oberoende av typen av psoriasis, kön eller ålder. Detta har ingen visat förut, säger hon.
I avhandlingen redovisas även resultat som visar att patienter med svår psoriasis har ökad risk att dö i för hjärt-kärl-sjukdom. Risken är högre ju yngre patienten var första gången han eller hon lades in på sjukhus på grund av sin psoriasis och ökar om patienten lagts in flera gånger. Den ökade risken skulle kunna hänga samman med att psoriatiker har en påverkan på sin blodfettmetabolism, resultat som också finns med i avhandlingen. Patienter med lindrigare sjukdom som behandlats i öppen vård uppvisade ingen ökad risk att dö i hjärt-kärl-sjukdom.
Avhandlingens titel:
Psoriasis – Studies of phenotype at onset and of associated cardiovascular morbidity
Författare:
Lotus Mallbris, enheten för dermatologi, institutionen för medicin, Karolinska Institutet, tel. 073-366 98 59, e-post Lotus.Mallbris@medks.ki.se
Disputationen har ägt rum.
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
