Reglering av salivproduktionen och muskelaktiviteten är viktiga i kampen mot halsbränna och sura uppstötningar. Forskning som presenteras i en avhandling från Sahlgrenska akademin visar att gasen kväveoxid bildas inuti matstrupen om sur magsaft kommer upp från magen och där möter nedsvald saliv. Kväveoxiden stimulerar salivproduktionen vilket bidrar till att den sura uppstötningen snabbare neutraliseras i matstrupen.

Tidigare trodde forskarna att magsaftens syra i kontakt med matstrupens slemhinna var det som bidrog till att öka salivproduktionen för att på så sätt skölja bort syran.
– Min forskning visar alltså att det istället är så att kväveoxiden, troligtvis via nerver i slemhinnan, förmedlar till salivkörtlarna att det är surt i matstrupen. Möjligen är denna mekanism störd hos människor med refluxbesvär, säger avhandlingens författare biomedicinsk analytiker Anna Casselbrant.

Kväveoxidhalten kan påverkas av vilken mat personen väljer, eftersom mat med mycket nitrat, som grönsaker och rökt eller inlagd fisk, ökar bildningen av kväveoxid.
– Men vi kan inte rekommendera personer som lider av halsbränna att lägga om sin kost och äta mer nitratrik kost, eftersom för mycket av sådan mat istället kan leda till ökade besvär, säger Anna Casselbrant.

Renin-angiotensinsystemet är ett välkänt hormonsystem som styr blodtrycket och saltbalansen i kroppen. Ny forskning visar att systemet finns både i matstrupens slemhinna och i dess muskler. Systemet reglerar även muskelsammandragningarna i den nedre matstrupen och med vilken kraft musklerna i matstrupen transporterar maten ned till magsäcken. Muskelaktiviteten i matstrupen är viktig både när det gäller att hålla den nedre matstrupen stängd, för att undvika uppstötningar av surt maginnehåll och för att effektivt transportera mat ned till magen.

Vissa vanliga läkemedel mot högt blodtryck påverkar renin-angiotensinsystemet och bromsar därmed upp matstrupens muskelaktivitet. Det kan vara så att det leder till oönskade bieffekter i form av halsbränna.
– Framtida studier får visa om patienter som ordinerats blodtrycksänkande läkemedel av den här typen lättare utvecklar halsbränna än andra, säger Anna Casselbrant.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för gastroforskning
Avhandlingens titel: The nitric oxide and renin-angiotensin II systems in the human esophagus
Avhandlingen försvaras fredagen den 9 september 2005, klockan 13.00 i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Biomedicinsk analytiker Anna Casselbrant, telefon: 0703-56 66 55, e-post: anna.casselbrant@gastro.gu.se

Handledare:
Professor Lars Fändriks, telefon: 031-342 4123, e-post: lars.fandriks@gastro.gu.se

Ansvarig för projektet ”Learning Radiology in Simulated Environments” är docent Jan Ahlqvist, enheten för oral diagnostisk radiologi, Inst. för odontologi. Det genomförs i samarbete mellan institutionerna för odontologi, omvårdnad, pedagogik, psykologi samt VRlab vid Umeå universitet och Stanford University Medical Media & Information Technologies (SUMMIT).

Förståelse av kroppens ofta komplexa uppbyggnad är av stor betydelse inom många områden inom medicinen, inte minst radiologi. Avsikten med projektet är att utveckla och utvärdera radiografiska datorsimuleringar som kan underlätta och förbättra förståelsen av komplicerad anatomi och hur den kan återges med olika avbildningstekniker. Målet är bl.a. att få kunskaper om s.k. kollaborativt lärande (med samverkan i grupp) är en effektiv träningsmetod vid simulatorstödd utbildning i radiologi och om träningen kan underlätta inhämtandet av kunskaper som är nödvändiga för hantering av kritiska situationer. Projektet är en fortsättning på ett forsknings- och utvecklingssamarbete vid odontologiska institutionen och VRlab i Umeå som lett fram till en prototyp av röntgensimulator för lärande inom radiologi.

Anslaget uppgår till 189 707 USD och löper över ett år med möjlighet till förlängning upp till tre år. Ungefär hälften av pengarna går en grupp vid Stanford, ledd av radiologen Garry Gold, och hälften till Umeå där Ahlqvist är huvudansvarig för hela projektet. Gruppen i USA är knuten till SUMMIT, som är en forskningsenhet vid medicinska fakulteten som bl.a. arbetar med simuleringar och lärande och som hyser datatekniker, pedagoger, beteendevetare m.fl.

Wallenberg global learning network (WGLN; http://www.wgln.org/) etablerades 1999 i samarbete mellan Stanford University och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Avsikten är att utveckla samarbete mellan Stanford och svenska institutioner i syfte att utveckla kunskap om lärande. En viktig del är att sammanföra experter inom olika områden, teknologi, beteendevetenskap, pedagogik osv och att utnyttja modern informations- och kommunikationsteknologi.

För ytterligare information kontakta:
Docent Jan Ahlqvist, tel. 090-785 61 72, mobil 070-617 617 2
epost: jan.ahlqvist@odont.umu.se

Se också http://scil.stanford.edu/news/facultyGrants.html

De ryckiga rörelserna kallas dyskinesier. Angela Cenci-Nilssons grupp ska testa några nya substanser som tagits fram för bara ett par år sedan och gett mycket lovande resultat hos råttor med dyskinesi. Förhoppningen är att dessa substanser skulle kunna utvecklas till en tilläggsmedicinering till den vanliga Parkinsonsmedicinen. Om allt går väl skulle en sådan tilläggsmedicin kunna vara på marknaden om tidigast 5-10 år.
Den amerikanska stiftelsen Michael J Fox foundation är världens största privata, icke-kommersiella bidragsgivare till Parkinson-forskning. Den är startad av den amerikanska filmstjärnan Michael J. Fox (känd från bl a Tillbaka till framtiden), som själv lider av Parkinsons sjukdom. De nära 1.3 miljoner kr som Angela Cenci-Nilsson nu fått från Michael J. Fox Foundation är det fjärde anslaget som beviljats henne av denna stiftelse.
– Alla anslag har varit för olika projekt. Det betyder att mina ansökningar varje gång blivit positivt bedömda i hård internationell konkurrens, vilket känns mycket glädjande, säger hon.

Mer information Angela Cenci-Nilsson, tel 046-2221431, e-post angela.cenci_nilsson@med.lu.se.

– Det innebär att vi i vårt arbete kan använda dessa resultat för att försäkra kvinnor om att den stressen de upplever under behandlingen inte påverkar resultatet. Den informationen i sig kan mycket väl leda till att stressen och oron minskar, säger barnmorska Lisbeth Anderheim som genomfört studien tillsammans med barnmorskekollegan Herborg Holter.

Tidigare forskning om den psykologiska stressen påverkar resultatet vid provrörsbefruktning har varit motstridig. En del studier har sagt att stress har en negativ effekt, andra att den inte påverkar alls.

Styrkan i undersökningen är kvinnorna besvarat frågeformulär samtidigt som de genomgått behandlingen, och inte efteråt när de vet om behandlingen lyckades. En månad innan behandlingen påbörjades svarade 166 kvinnor på ett utförligt frågeformulär om hur de mådde. Frågorna behandlade ämnen som kvinnornas hälsa, förhållandet till partnern, livsstil och livssyn och hur intensiv deras längtan efter barn var. 151 av kvinnorna svarade på ytterligare frågor i samband med att ägg hämtades från deras äggstockar. Av totalt 139 kvinnor som fick tillbaka befruktade ägg blev 58 gravida, vilket stämmer väl överens med hur många som vanligtvis blir gravida efter provrörsbefruktning.

Resultatet av studien visar att stressnivån inte på något vis påverkade möjligheten att bli gravid.
– Den enda förklaringen till om kvinnorna blev gravida eller inte var hur god kvalitet det var på deras embryon, säger Lisbeth Anderheim.

Studien resultat publicerades den 25 augusti 2005 i Human Reproduction, Europas ledande medicinska tidskrift inom området reproduktionsmedicin.

KORTFAKTA IVF/PROVRÖRSBEFRUKTNING
Vid IVF plockas ägg ut från kvinnans äggstockar. Äggen placeras i näringslösning i en glasskål tillsammans med spermier. De ägg som befruktas kan återföras till kvinnan och kan där utvecklas till ett foster. Världens första lyckade provrörsbefruktning genomfördes i Storbritannien 1978 och sedan dess har cirka två miljoner provrörbarn fötts i världen. Skandinaviens första lyckade provrörsbefruktning genomfördes vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1982. I Sverige föds årligen omkring 2 500 barn efter lyckade IVF-behandlingar.

Tidskrift: Human Reproduction, 25 augusti, 2005
Artikelns titel: Does psychological stress affect the outcome of in vitro fertilization?
Författare: Lisbeth Anderheim, Christina Bergh, Herborg Holter och Anders Möller

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Barnmorska Lisbeth Anderheim, telefon: 0707-64 06 76 och e-post: lisbeth.anderheim-soderqvist@vgregion.se
Adjungerad professor Christina Bergh, telefon: 031-342 37 95, 0736-88 93 25, e-post: christina.bergh@vgregion.se
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för obstetrik och gynekologi

För tidigt födda barn är betydligt skörare än fullgångna barn. Syrebrist eller infektion under graviditeten, förlossningen eller under nyföddhetsperioden kan leda till att skadliga celler aktiveras vilket kan leda till att inflammation i hjärnan. I vissa fall kan det orsaka att barnet drabbas av cerebral pares eller beteendestörningar.

Anna-Karin Welin, specialist i obstetrik och gynekologi, har i sin avhandling intresserat sig för hur det kan undvikas. Hennes resultat visar att behandling med hormonet melatonin minskade inflammationen i hjärnan på fårfoster med syrebristorsakade hjärnskador. Detta kan innebära att om nyfödda barn som drabbats av syrebrist fick melatonin skulle risken för allvarliga hjärnskador minskas.
– Melatonin ges idag bland annat till barn med sömnstörningar. Det finns inte några dokumenterade bieffekter knutna till melatonin vilket gör behandlingsalternativet speciellt lockande, säger Anna-Karin Welin.

Hon har även studerat olika skademekanismer som leder till hjärnskada i den vita hjärnsubstansen, det vill säga den delen av hjärnan där alla nervbanorna går.
– Jag visar att såväl infektion som syrebrist kan leda till hjärnskada liknande den som ses hos barn som senare utvecklar cerebral pares, säger Anna-Karin Welin.

Det är viktig med större kunskaper om vad som orsakar hjärnskadorna eftersom det kan leda till nya behandlingsalternativ. Hjärnskador som sker i samband med förlossningen är speciellt intressanta eftersom de möjligen går att förhindra med en bättre och säkrare förlossningsövervakning. Ny forskning visar att övervakning av barnets hjärta med hjälp av EKG minskar antalet fullgångna barn som föds med syrebrist och som därför utvecklar hjärnskada.
– Mina resultat visar att det för tidigt födda fåret i samband med syrebrist kan reagera med hjärtrytmförändringar som syns på EKG. Det kan innebära att denna övervakningsmetod även skulle kunna användas vid förlossning av för tidigt födda barn, säger Anna-Karin Welin.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa
Avhandlingens titel: Pathophysiology of Intrauterine Asphyxia
Avhandlingen försvaras torsdagen den 8 september klockan 9.00 i kvinnoklinikens aula, SU/Östra, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Anna-Karin Welin, telefon: 0340-124 86, 0709-38 56 98, e-post: anna-karin.welin@telia.com

Handledare:
Docent Carina Mallard, telefon: 031-773 34 98, e-post: carina.mallard@fysiologi.gu.se
Professor Henrik Hagberg, telefon: 031-343 41 40, e-post: henrik.hagberg@obgyn.gu.se

De nya rönen, som publiceras i det senaste numret av Proceeding of the National Academy of Science, PNAS, är svaret på en av de hetaste, olösta gåtorna om exakt hur proteinsyntesen går till. Översättningen av den genetiska koden vid tillverkningen av nya proteiner är en av de mest centrala processerna i levande organismer. Detta äger rum i cellernas ribosomer, som är stora komplex av nukleinsyror och proteiner bestående av cirka en miljon atomer. Efter årtionden av biokemisk forskning rörande hur ribosomerna fungerar skedde för fem år sedan stora genombrott då amerikanska och engelska forskargrupper lyckades bestämma ribosomernas detaljerade, atomära struktur med hjälp av röntgenkristallografi. Därmed blev det möjligt att direkt se hur de beståndsdelar som behövs vid proteinsyntesen är tredimensionellt placerade i ribosomen. Det visade sig bland annat att inga av ribosomens proteindelar deltar direkt i den kemiska reaktion där aminosyror kopplas ihop, utan att reaktionen måste katalyseras av ribosomens nukleinsyror (RNA).

– Detta överensstämmer med idén att det en gång funnits en RNA-värld, innan våra nuvarande, sofistikerade enzymer utvecklades. Man tror alltså att ribosomen, som är en uråldrig biologisk ”maskin”, fortfarande kan bära spår av denna tid, säger Johan Åqvist, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Ribosomstrukturen visade tydligt hur den genetiska koden avläses, men frågan kvarstod hur själva den katalytiska processen går till då aminosyror länkas ihop till nya proteiner. Johan Åqvist och doktoranden Stefan Trobro har nu med hjälp av massiva datorberäkningar lyckats simulera proteinsyntesreaktionen och undersökt flera tänkbara kemiska mekanismer.

– Resultaten visar att det bara finns en möjlig typ av mekanism och vi har i detalj kunnat förklara hur denna fungerar och varför reaktionen går så snabbt, säger Johan Åqvist.

De teoretiska beräkningarna förklarar också en rad biokemiska experiment som gjorts under senare tid.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Johan Åqvist på 018-471 41 09 eller Johan.Aqvist@icm.uu.se