Birgitta Svensson vid Institutionen för naturvetenskap forskar om hur olika processbetingelser vid mekanisk massatillverkning påverkar vedens ytegenskaper. Utrustningen hon använder för att mäta friktion under de betingelser som gäller vid de gigantiska friktionsprocesser som sker vid tillverkning av mekaniska massor är unik. Med hjälp av utrustningen kan Birgitta Svensson redovisa hur friktionen ändras vid olika temperaturer och efter olika kemiska behandlingar.
Den här kunskapen utgör början till en helt ny förståelse för vad som egentligen sker inuti en raffinör, där vedfibern bearbetas för användning i olika pappersprodukter. Förhoppningsvis kommer företag som tillverkar mekanisk massa i framtiden att kunna använda kunskapen till optimering (tex. för att få bästa möjliga massakvalité vid en viss energiförbrukning, eller lägsta möjliga energiförbrukning vid en bestämd massakvalité), säger Birgitta Svensson.
Vid konferensen deltog åtta doktorander från Mittuniversitetets skogsindustriella forskningsprogram FSCN, Fibre Science and Communication Network, med fem föredrag och tre posterpresentationer.
The Kirkpatrick Award delas ut till författaren av det bästa bidraget i gruppen av dem som för första gången presenterar sitt arbete vid en stor internationell konferens. Graden av nytänkande och kvaliteten i den skriftliga och muntliga presentationen avgör vem som får The Kirkpatrick Award.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Birgitta Svensson, forskarstuderande, telefon 060-14 87 11 eller 070-627 33 14.
Hans Höglund, professor, telefon 060-14 89 45 eller 070-638 55 18.
När Mistra bildades år 1994 startade forskningsstiftelsen med ett kapital på 2,5 miljarder kronor. Medlen kom från de tidigare löntagarfonderna. I januari i år var kapitalet 3,2 miljarder kronor.
– Målet är att hela Mistras portfölj vara genomgången till 2007 och så långt som möjligt anpassad till miljö- och etikkriterier, säger Eva Thörnelöf, kanslichef hos Mistra.
Detta arbete har uppmärksammats av Generation Investment Management (Generation). Företaget bildades i början av 2004 av Al Gore, USA:s före detta vice president, och David Blood, tidigare VD från Goldman Sachs Asset Management. Kapitalförvaltningsbolaget har grundprinciper som bygger på hållbar utveckling och långsiktiga investeringar – värderingar som ligger nära Mistra. Detta framkom när Generation nyligen besökte Mistras kansli. Al Gore och kollegorna från Generation var imponerade och uttalat nöjda över att få kontakt med Mistra. Al Gore återvände flera gånger till hur väl Mistras och Generations filosofi liknar varandra.
Generation intresserar sig för Mistra av flera skäl, bland annat genom stiftelsens sätt att förvalta sitt eget kapital. Men även tack vare de rapporter och undersökningar som Mistra har initierat inom området och naturligtvis på grund av dess stöd till forskning för hållbar utveckling och Mistras forskningssatsning inom Sustainable Investments.
Läs hela intervjun med Al Gore i Mistras senaste nyhetsbrev som finns att hämta på www.mistra.org
Kontaktinformation
Anna-Karin Engvall, kommunikationsansvarig Mistra, 08-791 10 27
Eva Thörnelöf, kanslichef Mistra, 08-791 10 26
– Samtliga forskningsmiljöer ska ligga i framkant och kunna konkurrera på den internationella forskningsfronten. Detta är en strukturellt mycket viktig satsning för att Sverige även i fortsättningen ska kunna vara en framstående forsknings- och tillväxtnation, säger i ett gemensamt uttalande de fyra myndighetscheferna; Pär Omling, generaldirektör Vetenskapsrådet, Per Eriksson, generaldirektör VINNOVA, Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare Formas, samt Rune Åberg, huvudsekreterare FAS.
Satsningen är också intressant för att det är ledningarna för universiteten och högskolorna som måste prioritera vilka miljöer från respektive lärosäte som ska vara med och konkurrera om de stora bidragen. På så sätt skapas förutsättningar för än mer kvalificerade prioriteringar inom svensk forskning.
Fyra stödformer
Det handlar om fyra utlysningar inom olika områden till excellenta forsknings- och innovationsmiljöer
* Linnéstödet – excellent grundforskning inom alla vetenskapsområden (Vetenskapsrådet och Formas)
* Berzelius Center – excellent grundforskning och samverkan med näringsliv och/eller offentlig verksamhet, i syfte att på olika sätt nyttiggöra forskningen (Vetenskapsrådet och VINNOVA)
* VINN Excellence Center – aktiv samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet (VINNOVA)
* FAS-center – starka forskningsmiljöer som befinner sig på internationell toppnivå inom sitt forskningsfält eller som med det extra stödet bedöms kunna nå en internationell topposition. Notera att utlysningen om FAS-center presenteras under senhösten. (FAS)
Beslut och start
Beslut om vilka miljöer som får finansiering kommer under våren 2006. I mitten av 2006 planeras de första stöden att betalas ut. Inom samtliga stödformer ges finansiering i upp till tio år.
Satsningen på stora och långsiktiga forskningsbidrag till starka forskningsmiljöer med internationell konkurrenskraft är en viktig del i regeringens forskningsproposition som i förra veckan beslutades av riksdagen. Staten har även tidigare gjort långsiktiga satsningar på starka forskningsmiljöer, till exempel genom VINNOVAs kompetenscentrum.
Kontaktinformation
Mer information
För mer information om utlysningarna, storlek på respektive satsning, villkor, tider mm se finansiärernas webbplatser: www.vr.se, www.VINNOVA.se, www.formas.se, www.fas.forskning.se
Kravet på sjukintyg påverkar sjukskrivningens längd
Då kravet på läkarintyg mildrades vid ett experiment ökade sjukfrånvaron markant. Sjukfrånvarons medellängd ökade från 11,86 till 12,64 dagar, eller med 6,6 procent. Tydligt är också att sannolikheten att återgå till arbete är störst dagen innan läkarintyget måste uppvisas. Hur ofta individerna blev sjukskrivna påverkades däremot inte, vare sig under eller efter experimentperioden. Männens sjukskrivning ökade betydligt mer än kvinnornas. En förklaring kan vara att kvinnor har högre moral; en annan att gruppen sjukskrivna män inte är direkt jämförbar med sjukskrivna kvinnor då män är sjukskrivna i mindre utsträckning än kvinnor. Inga skillnader i effekten kan påvisas för olika inkomst- och åldersgrupper.
Kraftiga ekonomiska effekter av minskad kontroll
Experimentet innebar längre sjukperioder men färre läkarbesök. Kostnaden för de längre sjukperioderna uppskattas till sex gånger högre än den potentiella besparingen av färre läkarbesök. Rapporten visar även att om svenskarna år 1988 varit tvungna att uppvisa ett läkarintyg från tredje dagen, som i många andra europeiska länder, skulle sjukfrånvaron i Sverige ha varit ungefär tio procent lägre än med krav på läkarintyg från åttonde dagen.
Bakgrund och metod
Rapporten bygger på ett experiment som omfattade cirka 300 000 individer i Jämtlands län samt Göteborgs kommun under 1988. De sjukförsäkrade slumpades i en behandlingsgrupp och en jämförelsegrupp. Behandlingsgruppen behövde inte uppvisa ett läkarintyg förrän efter 14 dagars sjukskrivning, för jämförelsegruppen gällde den sedvanliga sjudagarsperioden. Under 1988 ersatte försäkringskassan inkomstbortfall vid sjukfrånvaro fr o m den första dagen, dvs ingen karensdag fanns i försäkringen. Varken resultaten eller något annat material från experimentet har tidigare publicerats.
Författare och kontaktinformation
Rapport 2005:7 ”Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment” är skriven av Patrik Hesselius, Per Johansson, och Laura Larsson, alla vid IFAU. Studien finns även på engelska som Working paper 2005:15.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Patrik Hesselius på tel: 018-471 15 92, mobil: 070-725 19 13 eller via e-post: patrik.hesselius@ifau.uu.se.
Studien syftade till att öka förståelsen för hur placeringen av tryckknappar påverkar bilkörningen och olika bilförares upplevelse av säkerhet och komfort. Sådan forskning, liksom forskning om interiördesignens inverkan på yngre och äldre förare, har hittills endast gjorts i begränsad omfattning.
– Äldre förare behövde signifikant längre tid på sig för att hitta och hantera en tryckknapp. Och ju längre ner på instrumentpanelen den satt, desto större skillnad. Skillnaden i visuellt beteende mellan åldersgrupperna gav dock inte upphov till någon skillnad i hur mycket bilen svängde fram och tillbaka på vägbanan, berättar Lars Hanson, Tekn Dr. vid institutionen för ergonomi och aerosolteknologi vid LTH.
Knappens placering på instrumentpanelen visade sig ha stor betydelse. Svårast att hitta var knappar som motsvarande nummer 5 och 7 på vanlig nummerdisplay (se bild), medan en placering längst upp till vänster, motsvarande nummer 1 och 2 var enklast. En alternativ lösning tycks vara att placera knappen så att föraren enkelt kan känna sig fram till den. En knapp placerades nämligen precis intill växelspaken och var lätt att hantera för nästan alla förare utan att de behövde ta bort blicken från vägen.
– Förklaringen till att knappar längst upp till vänster var enkla att hitta beror framförallt på att de kan registreras i samma synfält som föraren använder när den kör. Knappar som är placerade något längre bort, däremot, nås inte inom samma synfält, vilket gör att föraren måste vrida huvudet, kommenterar Lars Hanson.
Nästa utmaning för Lars Hanson och hans forskarkollegor är att utforma matematiska modeller av förarnas visuella beteende, vilka kan överföras till datordockor för att utvärdera bilinteriören i tidigt designskede. Vidare ska flera variabler än ålder och knapposition testas, t ex ljuskontrast, precision och reglage. Matematiska modeller av förarens beteende är viktiga för att fordonsindustrin snabbt och billigt ska kunna utforma användarvänliga, säkra och komfortabla bilar.
– En tendens är att bilindustrin i allt högre grad målgruppsanpassar sina bilar, på bilshower finns det t ex nu speciella bilar för tjejer. Resultatet visar att äldre har andra beteenden, förutsättningar och behov än yngre förare. Därför är det inte orealistiskt att göra en version för äldre och en annan för yngre. Utmaningen kanske snarare ligger i att få till en design och marknadsföring som tilltalar äldre förare, resonerar Lars Hanson.
Så gick undersökningen till:
Sammanlagt 32 personer deltog i den aktuella studien som genomfördes på motorvägen mellan Lund och Helsingborg. Hälften av försökspersonerna var över 65 år, och andra hälften var max 29 år med minst fem års körerfarenhet. Under körningen blev försökspersonen tillsagd 96 gånger av forskaren, som satt bredvid i framsätet, att trycka på en av sammanlagt åtta knappar.
I en pilotstudie deltog ett tiotal personer mellan 25 och 50 år, alla med fem år körerfarenhet. De körde på motorvägen mellan Lund och Helsingborg. Den gången fanns det sex knappar, varav fem var placerade på mittkonsolen (där normalt radio, temperaturreglage är placerade) och den sjätte mellan växelspak och handbroms.
Beteendet kartlades med hjälp av en särskild ögonrörelsemätare och mätning av rattrörelser.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Lars Hanson, Tekn Dr. vid institutionen för designvetenskaper, Ergonomi och aerosolteknologi vid LTH, Tel: 046-222 40 66, 073-768 66 79, lars.hanson@design.lth.se eller (t om 21 juni) Tania Dukic, Fil Lic, vid Arbetslivsinstitutet Väst, Göteborg, Tel. 031-50 16 51, tania.dukic@niwl.se
En portfölj av starta-upp-bolag bildas och därefter söks investeringsunderlag till hela portföljen. Detta system som används vid Karolinska Institutet är unikt i världen och ökar möjligheten till framgång samt god förtjänst hos investerare.
Inom akademin genereras ständigt forskningsresultat som kan ha stor kommersiell potential. Bland annat på grund av brist på riskkapital för tidig produktutveckling har det varit svårt att få ut upptäckter inom akademin på marknaden.
Karolinska Institutet har löst detta på ett enastående sätt genom att bilda portföljbolag. Hittills har två portföljbolag bildats, Karolinska Development I och II. I Karolinska Development I ingår 16 olika starta-upp-bolag och i Karolinska Development II, 18 stycken. Investerare stödjer hela portföljen och eftersom pengarna satsas i flera olika bolag minskar riskerna och chansen för god avkastning ökar. Bolagen som ingår i portföljerna stöds av Karolinska Development tills de är redo att introducera sin applikation på marknaden.
– I stort sätt alla universitet hjälper sina forskare att få ut sina upptäckter på marknaden. Det stora problemet med att få finansiering till så tidiga upptäckter har vi lyckats lösa på ett mycket framgångsrikt sätt. Vår lösning ökar möjligheten till god avkastning för investerarna eftersom de satsar pengarna i flera olika bolag, säger Ola Flink
Ola Flink presenterar Karolinska Institutets lösning för finansiering av tidiga upptäckter på bioteknik mässan i Philadelphia, USA den 21 juni.
Kontaktinformation
För kontakt med Ola Flink: Telefon 08-524 839 94, 070-350 39 94, e-mail ola.flink@kab.ki.se
Det ena projektet är Design, demokrati och drama i Skåne, och det andra är Designforskning för en bättre skolvardag i Östergötland.
Vetenskapsrådet har med anledning av Designåret 2005 avsatt 300 000 kronor för utåtriktade aktiviteter inom designforskning. Dessa ska drivas av Svensk Forms regionalföreningar och äga rum under Designåret. Syftet är att skapa kontakt mellan Svensk Forms medlemmar, allmänheten och forskare inom designområdet. Aktiviteterna engagerar forskare från flera vetenskapsområden: humaniora och samhällsvetenskap, medicin, teknikvetenskap och naturvetenskap och utbildningsvetenskap.
Detta är första gången som Vetenskapsrådet vänder sig till en aktör som Föreningen Svensk Form och låter föreningen själv anordna kontakten mellan allmänheten och forskningsvärlden. Beslutet att samarbeta med Svensk Form baseras på det engagemang som driver Svensk Forms regionalföreningar i hela landet och erfarenhet av att genomföra publika evenemang lokalt. Vetenskapsrådet ingår i Styrgruppen för Designåret 2005.
Vetenskapsrådet har beslutat att stödja två av Svensk Forms åtta regionalföreningar. De tilldelas vardera 150 000 kronor för de aktiviteter de åtar sig att genomföra. Det rör sig om följande arrangemang:
Svensk Form Skåne som i ett samarbete mellan Form/Design Center och forskare vid designutbildningarna vid Konst, Kultur och Kommunikation vid Malmö högskola vill genomföra projektet Design, Demokrati och Drama. Publikt evenemang och workshop. Kontaktperson: Birgitta Ramdell, 040-664 51 50
Svensk Form Öst som tillsammans med Linköpings universitet och Konstmuseet i Norrköping vill genomföra ett projekt där elever och lärare får träffa forskare inom design från Linköping för att finna förbättringar i sin vardag. Kontaktperson: Anna Ridderström, 013-520 70
Svensk Form har åtta regionalföreningar spridda över landet: Skåne, Väst, Småland, Öst, Botnia, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland.
Kontaktinformation
För mer information
Stefan Nilsson, marknadschef Svensk Form, stefan.nilsson@svenskform.se, 08-463 31 97.
Jesper Wadensjö, informationsansvarig humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet, jesper.wadensjo@vr.se 08-546 44 289
När observationerna började 1983 använde knappt 10 procent av alla vuxna bälte i baksätet mot nästan 80 procent idag.
Bilbältesanvändningen i baksätet ökade i ett steg till 60 procent när lagen om bilbältesanvändningen för vuxna i hela bilen trädde i kraft 1 juli 1986. Från 1988 till 1991 ökade den till 70 procent och ligger idag på nästan 80 procent. Motsvarande nivå för barn i baksätet har nästan genomgående legat ungefär 10-15 procent högre.
Olika bland män och kvinnor
Lägst bilbältesanvändning har unga manliga förare med 83 procent. I samma åldersgrupp, 18-25 år, använder 93 procent av alla kvinnor bälte. I åldersgruppen 26-35 år använder 88 procent av männen och 95 procent av kvinnorna bälte. I gruppen 36-50 år använder 89 procent av männen och 96 procent av kvinnorna bilbälte.
För förare över 50 år, använder 93 procent respektive 97 procent bilbälte. Andelen kvinnliga förare i studien var 28 procent år 2004. Andelen har inte förändrats sedan 1995.
Taxiförare
Från och med 1 oktober 1999 är det krav på att förare av taxi och tunga fordon använda bilbälte. I 2004 års studie använde 79 procent av alla taxiförare bilbälte.
Bältesanvändningen bland taxiförare har gått upp markant de senaste åren.
Tunga fordon
1996 observerade VTI för första gången bältesanvändningen även i tunga fordon.
Av förarna av tunga lastbilar var 33 procent bältade och av förarna av tunga fordon plus släp var 38 procent bältade, en marginell ökning sedan åren innan. I de tyngsta fordonen, med eller utan släp, var ungefär 5-7 procent av alla förare bältade 1999. År 2004 hade bältesanvändningen ökat för förare av tunga fordon utan släp till 33 procent och i tunga fordon med släp till 38 procent. Anpassningen till den nya lagen har alltså inte gått lika fort för denna förarkategori som för taxiförarna.
Framsäte
Bilbältesanvändningen bland förare och framsätespassagerare har under hela observationsperioden 1983-2004 legat på en hög och jämn nivå. Redan i mätseriens början använde 84-86 procent av förare och framsätespassagerare bälte. Idag ligger nivåerna på 91-93 procent.
Om studien
VTI har observerat bilbältesanvändningen i ett antal mellansvenska städer sedan 1983. I det ursprungliga urvalet av mätplatser låg tonvikten på högtrafikerade cirkulationsplatser med både fjärrtrafik och lokaltrafik.
Årets observationer gjordes under sammanlagt nio dagar i augusti-september 2004, ungefär ett dygn per mätpunkt. Sammanlagt observerades knappt 60 000 fordon. Programmet har reducerats med ungefär 20 procent jämfört med tidigare år.
Kontaktinformation
Hans-Åke Cedersund, 013- 20 41 62
Tandköttsinflammation kan vara ett tidigt tecken på tandlossning. Sambandet mellan bakteriebeläggningar på tänderna och tandköttsinflammation, framför allt på grund av bristande munhygien, är känd sedan länge. Rätt utförd tandborstning är oftast en effektiv metod för att bromsa utvecklingen av tandlossning. För många är det svårt att borsta tänderna helt korrekt, och för att förstärka effekten av tandborstningen kan det därför vara bra att använda bakteriehämmande munsköljningsmedel. På så sätt minskas mängden bakterier på tänderna vilket minskar risken för utveckling av tandköttsinflammation och tandlossning.
Tandläkare Satoshi Sekino har i en serie undersökningar, som ligger till grund för hans avhandling, studerat hur olika munsköljningsmedel påverkar den initiala uppbyggnaden av bakteriebeläggningar på tänderna samt hur effektivt dessa medel förhindrar utvecklingen av tandköttsinflammation. Resultaten visade att den antibakteriella effekten initialt var bra, men att den avtog med tiden. Personer som under en period använde bakteriehämmande medel som tillägg till tandborstningen och därefter helt avstod från tandborstning under några dagar, fick mindre bakteriebeläggningar jämfört med personer som enbart sköljt med vatten.
Vidare fann Satoshi Sekino att personer med friskt tandkött som avstod från tandborstning under några veckor och istället sköljde med bakteriedödande medel utvecklade tandköttsinflammation i mindre utsträckning jämfört med personen som enbart sköljt med vatten.
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, odontologiska institutionen, avdelningen för parodontologi
Titel: Antimicrobiat and anti-inflammatory agents in experimental gingivitis
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen skriven av:
Leg tandläkare Satoshi Sekino, telefon: 031-773 31 24, e-post: satoshi.sekino@odontologi.gu.se
Handledare:
Odontologie doktor Per Ramberg, telefon: 031-773 31 86, e-post: ramberg@odontologi.gu.se
Cancer beror på mutationer som styr cellers signalvägar så att cellerna blir olydiga”, oemottagliga för omgivande vävnaders kontroll. Dessa korrupta signaler har nu blivit viktigaste måltavlan för att få fram nya cancermediciner. I dagsläget har forskare tillsammans med läkemedelsföretag utvecklat fyra till fem sådana läkemedel, som redan har lanserats på marknaden och kan komma patienter till nytta.
Forskarsammankomsten ”Molecular Oncology- from bench to bedside” är ett så kallat Nobel Minisymposium till svensk cancerforskningens främsta pionjärers ära, Georg och Eva Klein, med anledning av att i år fyller båda 80. Särskild tyngdpunkt kommer därför att ligga på områden där svensk cancerforskning är stark.
Flera föredrag berör ansträngningarna att rätta till molekylen p53, som när den fungerar bra utgör ett starkt internt skydd mot cancermutationer. Därför är den ofta förändrad vid cancer. Pionjären inom denna forskning, David Lane, som just nu arbetar i Singapore, medverkar, liksom Alan Fersht, från Cambridge och Klas Wiman, från Karolinska Institutet. Lovande är försöken att med små kemiska ämnen rätta till p53 så att den aktiverar självmordsprogrammet i cancersjuka celler. En annan molekyl som tycks kunna repareras på liknande sätt är tillväxtproteinet myc, muterat vid flera cancerformer. Det här sista kommer att presenteras av Marie Henriksson, docent vid Karolinska Institutet.
En nestor inom forskningen på cellens självmordsprogram är Sten Orrenius vid Karolinska Institutet, som talar om hur mitokodrierna i cellen reglerar cellsjälvmord till exempel som svar på cancersterapi. Cancerfondens förre ordförande Kenneth Nilsson talar om hur cellsjälvmord används vid myelombehandling.
Angiogenes och hur man ska blockera blodkärlsbildning för att hindra cancertillväxt är också ett starkt forskningsområde vid Karolinska Institutet, med bland annat Yihai Cao. Douglas Hanahan från University of California in San Francisco (UCSF) medverkar med sina resultat hur blodkärlstillväxten slås på vid pancreas- och prostatacancer.
Nobelpristagaren David Baltimore, chef for Caltech, talar om ett av de viktigaste beslutssystemen” i vita blodkroppar, NFkB, viktigt både vid cancer och för immunförsvaret. Harald zur Hausen upptäckte för drygt 20 år sedan sambandet mellan livmoderhalscancer och papillomvirus, denna forskning är nu på väg att leda fram till vaccin mot denna cancerform.
För mer information kontakta:
Docent Marie Henriksson, institutionen mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, Karolinska Institutet, 08-524 862 05, marie.henriksson@mtc.ki.se
Professor Ingemar Ernberg, institutionen mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, Karolinska Institutet, 070-546 76 36, 08-524 862 62, ingemar.ernberg@mtc.ki.se
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Det menar ekonomhistorikern Rodney Edvinsson vid Stockholms universitet. Han har nyligen tagit fram årliga serier över bruttonationalprodukten (BNP) för hela perioden 1720 – 2000. Detta är första gången data över svensk BNP presenterats för 1700-talet. Data över BNP så pass långt tillbaka i tiden är också unikt i internationell forskning. För de allra flesta länder saknas årliga BNP-siffror före 1800.
Mellan 1720 – 1740 och 1800 – 1820 steg svensk BNP per capita med endast en halv promille per år i genomsnitt. Livsmedelskonsumtionen per invånare var antagligen på en lägre nivå under 1700-talet än under 1500-talet. Denna stagnation gällde dock bara produktionen per invånare, inte den totala produktionen. BNP steg faktiskt med mer än en halv procent per år mellan 1720 – 1740 och 1800 – 1820. Denna tillväxt i BNP ”åts” helt enkelt upp av en påtaglig befolkningsökning. En stagnerande BNP per capita innebär inte nödvändigtvis stagnerande teknologisk utveckling. Under andra halvan av 1700-talet skedde viktig teknologisk utveckling inte minst inom jordbruket. Utan denna teknologiska utveckling hade en stigande befolkning antagligen lett till ett kraftigt fall i BNP per capita.
Under första halvan av 1800-talet steg tillväxten i BNP per capita något till ungefär en halv procent per år i genomsnitt. Men det är först efter mitten av 1800-talet som den genomsnittliga tillväxten i BNP per capita accelererade till en modern nivå på runt två procent per år. Detta inträffade samtidigt med grundläggande institutionella förändringar under perioden 1840 – 1870, såsom näringsfrihetens införande.
Edvinssons siffror ger också möjlighet att kartlägga ekonomiska kriser under 1700-talet. Innan industrisamhället hängde ekonomiska kriser samman med missväxt. Under andra halvan av 1700-talet var BNP per capita som lägst i början av 1770-talet, vilket också ledde till en kraftig ökning av dödstalen och befolkningsminskning ett antal år i följd. Under perioden 1720 – 1810 sjönk BNP tre eller fler år i följd vid fem tillfällen. Efter 1810 inträffade detta endast en gång, nämligen i början av 1990-talet.
Edvinssons nya serier över BNP för 1700-talet är en del i att ta fram och publicera historisk statistik inom ramen för portalen www.historia.se, som finansieras av Stockholms universitet med projektmedel för samverkan med det omgivande samhället.
Rodney Edvinssons forskning om BNP på 1700-talet publiceras som ett papper i Ratios working paper-serie på S-WoPEc, och finns att ladda ned på följande länk: http://swopec.hhs.se/ratioi/abs/ratioi0070.htm.
Kontaktinformation
Rodney Edvinsson kan nås på tfn 08-16 28 44 eller e-post rodney.edvinsson@ekohist.su.se
Kottbristen kommer att gälla i hela landet, både i skogen och i skogsbrukets granfröplantager. Orsaken är den blöta och kalla sommaren 2004 som gjorde att det inte bildades några blomknoppar på granen – knoppar som skulle ha blommat och givit kottar i år.
Olle Rosenberg på Skogforsk har rest land och rike runt i jakten på granblommor för sin forskning om skadeinsekter på grankottar:
– Skogforsks kott- och fröprognos från i höstas vittnade om att det skulle bli ont om granblommor i år, men vi förstod inte att det skulle bli så här lite. Trots att vi har besökt många granfröplantager har vi bara hittat sex träd som når upp till det ganska modesta kravet på minst 5 blommor, säger han.
För skogsägare som vill plantera gran efter stormen blir fröbristen kännbar. Plantagerna erbjuder i vanliga fall förädlat frö som producerar träd med högre tillväxt och värde än frö från svenska granskogar.
Och eftersom granen i södra Sverige inte har blommat ordentligt på flera år är lagren av plantagefrö i det närmaste slut. Nu tvingas många plantskolor använda gamla lager av skogsfrö som ger lägre virkesproduktion än förädlat frö.
Men det är inte bara skogsbruket som får problem när granen inte vill blomma. Utan kottar blir det också ont om mat för fröälskare som ekorre, korsnäbb och hackspett.
Kontaktinformation
Kontakt:
Olle Rosenberg, Skogforsk. Tel: 018-18 85 46, 070-620 70 36.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67.
Albert Ferts forskning spänner över ett stort fält men den del som väckt störst uppmärksamhet behandlar hur närvaron av magnetiska fält stör den elektriska ledningsförmågan i nanometerstrukturer och hur dessa effekter kan användas i tekniska tillämpningar.
Bland talarna finns även Gabor Somorjai från University of California i Berkeley, USA, som genom sin utveckling av extremt ytkänslig analysapparatur lyckats revolutionera vår kunskap om katalytiska reaktioner. Framför allt har han kunnat påvisa vikten av att de molekyler som deltar i en katalytisk reaktion snarare rör sig längs ytan än sitter fast på ytan.
Den molekylära insikt som Gabor Somorjai och andra forskare har uppnått har varit viktig vid utveckling av exempelvis bilars katalytiska avgasrenare. På samma sätt förväntas Gabor Somorjais nya forskningsresultat vara yttersta vikt för att kunna utveckla framtidens katalysatorer så att till exempel vår hushållning med energi blir mer effektiv och våra utsläpp i naturen mindre skadlig.
Viktiga områden på konferensen är magnetism, molekylära reaktioner, atomers ordning och struktur i komplexa material.
Konferensen ACSIN/ICTF- som anordnas av forskare vid skolan för mikroelektronik och informationsteknik på KTH tillsammans med kollegor från Uppsala universitet- är en av de största konferenserna inom området och samlar i år omkring 600 forskare och doktorander.
Tid: Konferensen inleds måndag 20 juni kl.8.30
Plats: Stockholmsmässan, Älvsjö
Kontaktinformation
Kontaktperson: Ulf Karlsson, 08-790 4153, ulfk@imit.kth.se
– Att spara energi är en stor framtidsutmaning för världen i allmänhet och för Sverige i synnerhet då en stor del av vår basindustri inom stål, papper och fordonstillverkning är extremt elintensiv, säger Mikael Östling, professor vid KTH.
Cirka två tredjedelar av elenergin i ett typiskt industriland förbrukas av elektriska motorer och drivsystem till dessa. Vid motorstyrningen förloras stora mängder energi som rena effektförluster i halvledarkomponenter, som dessutom måste kylas externt. För att adressera det här problemet driver KTH sedan två år ett forskningsprojekt som finansieras av Statens Energimyndighet. Projektet syftar till att utveckla energisnåla krafttransistorer i kiselkarbid.
– Kiselkarbiden har tre gånger högre värmeledningsförmåga, vilket gör att elmotorn kan användas som kylare. Detta medför avsevärda systemvinster och målsättningen är att göra transistorerna tillgängliga för tester i industrin, säger Mikael Östling, professor vid KTH.
Under ledning av professor Mikael Östling nådde forskargruppen nyligen över 60 gånger i strömförstärkning. Projektledare Martin Domeij har drivit forskningsarbetet och utvecklat analys- och datorsimuleringsverktyg för att kunna optimera transistorn ytterligare.
– Vi är mycket stolta över det här resultatet och går nu vidare in i nästa fas där vi kommer att demonstrera transistorer som reducerar effektförlusterna med 75 % av dagens kraftkomponenter i kiselteknologi, säger Martin Domeij.
Det tyska halvledarföretaget Infineon gjorde nyligen en uppskattning att den totala världsmarknaden för kiselkarbidbaserad kraftelektronik kommer att vara värd 11 miljarder Euro år 2015 och att den viktigaste tillämpningen kommer att vara i hybridbilar.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Mikael Östling, professor, KTH
08-790 4301, ostling@imit.kth.se
Martin Domeij, forskare, KTH
08-790 4322, martind@imit.kth.se
Det menar professorn i kardiologi Leif Erhardt från Lunds universitet, som till en internationell blodtryckskonferens i Milano den 19 juni förberett ett uttalande i denna fråga. Han vill ha konferensens deltagare med sig på ett upprop om det nödvändiga i att se blodtrycksbehandlingen i ett större perspektiv.
– En patient med högt blodtryck kan tro sig få en bra behandling om han eller hon får blodtryckssänkande medicin. Men läkaren bör sätta upp behandlingsmål för även andra riskfaktorer som t ex kolesterol, rökning, övervikt och diabetes, säger Leif Erhardt.
Att ha mer än en av dessa riskfaktorer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar mellan fem och tio gånger. Då kan också ett bara obetydligt förhöjt blodtryck, till och med nere på 115/75 som idag inte räknas som ”högt”, bidra till riskbilden.
Hjärt-kärlsjukdomarna ökar idag kraftigt i västvärlden på grund av att befolkningarna blir äldre, och på grund av fel kost, för lite motion, fetma och diabetes. År 2010 beräknas hjärt-kärlsjukdomarna vara den vanligaste dödsorsaken i västvärlden.
Leif Erhardt och de kollegor som står bakom uppropet vill öka medvetenheten hos både läkare och patienter om att inte bara blodtrycket utan alla hjärt-kärlsjukdomarnas riskfaktorer bör behandlas. Så fort en patient har ett blodtryck högre än 120/80 bör läkaren undersöka den totala riskbilden genom att utnyttja någon av de ”risktabeller” som finns. Förebyggande behandling bör startas så tidigt som möjligt, och läkarna får inte dra sig för att ta upp frågor om livsstil, matvanor och rökning oavsett vad patienten ursprungligen sökt för.
Mer information Leif Erhardt, tel 0705-232514 eller e-post Leif.Erhardt@med.lu.se.
Placeboeffekten innebär att förväntan av en behandling ger samma effekt som själva behandlingen. Placebo har främst studerats vid smärta där man visat att effekten av smärtstillande medel till stor del är beroende av kroppens egna opioidsystem. Det sista decenniet har förfinade studier visat att graden av förväntan också kraftigt styr hur stort placebosvaret blir.
För ett par år sedan åskådliggjorde professor Martin Ingvars grupp vid Karolinska Institutet processerna vid smärtlindring med placebo genom funktionell avbildning av den mänskliga hjärnan, så kallad fMRI, något som andra grupper senare kunnat replikera.
I den nu publicerade studien har forskargruppen kunnat visa att placeboeffekten verkar på samma sätt vid bearbetning av emotionella upplevelser. Försök gjordes under två dagar då försökspersoner fick titta på ett antal bilder med obehagliga motiv, som exempelvis stympade kroppar. Dag 1 skapades en förväntan hos försökspersonerna att deras upplevelse av obehag när de tittade på bilderna kunde minskas genom att de fick ett ångestdämpande preparat (efter att först ha sett liknande bilder utan behandling). Dag 2 sa man att de skulle få samma behandling, men denna gång fick de bara en overksam substans, placebo. Trots detta upplevde försökspersonerna att bilderna var mindre obehagliga då de trodde att de hade fått det ångestdämpande läkemedlet. Man lyckades alltså skapa en placeboeffekt i upplevelsen av obehag.
Aktiviteten i hjärnan avbildades med fMRI. Bilderna kunde visa hur de processer som bearbetar obehagliga bilder minskade vid placebo.
– Vi kunde också visa att samma nätverk i hjärnan, som aktiverades vid smärtlindring med placebo, aktiverades i den här studien. Effekterna korrelerade både till graden av placebo och till graden av förväntan, berättar artikelförfattaren Predrag Petrovic.
Sammanfattningsvis har studien lyckats generalisera både placeboeffekten och de underliggande processerna från smärtupplevelse till upplevelse av obehag.
Publikation:
Placebo in emotional processing – Induced expectations of anxiety relief activate a generalized modulatory network
Petrovic P, Dietrich T, Fransson P, Andersson J, Carlsson K, Ingvar M.
Neuron, vol 46, 16 juni 2005.
Kommentarer till artikeln kommer i Nature Reviews Neuroscience, juli 2005.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Dr Predrag Petrovic, tel 0735 101211 eller mail; Predrag.petrovic@cns.ki.se
eller
professor Martin Ingvar, tel 08 517 751 34, 0704 841247 eller mail: martin@ingvar.com
båda vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
