Med den nya metoden kan storföretag som t ex Volvo och ABB spara tid och pengar i utvecklingsarbetet.
När ett företag utvecklar datorsystem som en del av en större och komplex produkt, t ex ett nytt flygplan, medicinsk utrustning eller kanske styrsystem i en bil, ställs det ofta mycket hårda krav på säkerhet och tillförlitlighet. Dessutom vill företaget både hålla nere produkt- och utvecklingskostnaden och samtidigt öka kundnyttan genom att förbättra innehållet, d v s funktionaliteten.
Ökningen i antalet funktioner, och komplexiteten som det medför, ställer hela tiden högre krav på bättre utvecklingsmetoder, -modeller och -verktyg. Att analysera svarstider genom så kallad responstidsanalys (RTA) är ett sätt att kunna garantera ett systems tidsbeteende innan produkten tas i drift. I Jukka Mäki-Turjas avhandling presenteras nya tekniker som syftar till att förbättra existerande RTA-metoder, vilket konkret leder till följande förbättringar:
· Precisionen i de beräknade svarstiderna blir högre än tidigare. Analysen kan beräkna och garantera cirka 15% kortare svarstider .
· Analysen själv kan göras avsevärt snabbare än tidigare. I storleksordningen 100 gånger snabbare för realistiskt stora industriella system.
Genom att kombinera dessa två helt oberoende tekniker får man det bästa av två världar i en och samma analysmetod; snabb analystid och precisa svarstider. Högre precision i svarstider möjliggör antingen ökad funktionalitet inom ramen för en given kostnad, eller en lägre kostnad för en given funktionalitet. Snabbare analysmetoder innebär att industrin i utvecklingsprojekt nu kan använda RTA i praktiken även för riktigt stora system med upp till tusentals funktioner.
Speciellt säkerhetskritiska tillämpningar som många gånger måste genomgå en dyr och tidskrävande certifieringsprocess, kan dra nytta av den förbättrade RTA metoden. En stor del av svensk exportindustri såsom Volvo, Saab, och ABB utvecklar realtidssystem för vilka denna forskning skulle kunna vara av strategisk betydelse.
Titel på avhandlingen: Engineering Strength Response-Time Analysis – A Timing Analysis Approach for the Development of Real-Time Systems
Hanledare: Mikael Nolin och Christer Norström
Disputation sker fredagen den 27:e maj kl.10:15 på Mälardalens högskola i Västerås, sal Gamma
Kontaktinformation
Jukka Mäki-Turja nås på mail: jukka.maki-turja@mdh.se eller telefon: 021-101466.
Under de senaste 10-15 åren har det gjorts mycket stora framsteg inom tekniken att styra funktionerna i byggnaders olika system. Förbättrad datakommunikation, bättre givare och kraftfullare datorer har inneburit något av en revolution.
Därmed ökar möjligheterna till att bygga ”intelligenta” byggnader där systemen anpassar sig efter omständigheterna.
Ett intelligent hus bearbetar information på samma sätt som hjärnan. Precis som när huvudet duckar om ögonen registrerar att en fotboll närmar sig, eller vi får impulsen att ta av oss jackan om det är 30 grader varmt, ska husets system reagera direkt på inkommande information. Detta kallas framkoppling, vilket ibland kan kombineras med prediktion, det vill säga att i förväg ställt in systemet för antagna förändringar.
Vitsen med intelligenta hus är tanken. Det behöver inte innebära massor av dyrbar teknik. ”Dumma” termostater på värmeelement känner bara av själva temperaturen, men kan regleras på ett smart sätt.
– Om du till exempel en kall dag vill öppna fönstret för att vädra kan det räcka med en sensor som talar om för värmekällan att det är öppet, så att inte värmen dras på ännu mer, säger Mohsen Soleimani-Mohseni.
Hur systemet reagerar går att beskriva matematiskt och bygga modeller av. I sin doktorsavhandling har Mohsen, med hjärnan som inspiration, byggt så kallade artificiella neurala nätverk för reglering av byggnaders system. Genom mätningar har han sedan studerat vilka effekter dagens reglerteknik kan ge på energibesparing och förbättrat inneklimat i framtidens intelligenta hus.
Ett smart sätt är att känna av elbelastningen och koppla det till en samtidig reglering av värme/kyla. Det kan vara lämpligt i miljöer med många maskiner där mycket energi går åt till att värma och kyla – i värsta fall samtidigt. För kontorsmiljöer handlar det om datorer och kopiatorer. Mohsen har bland annat studerat elbelastning kopplat till reglering i miljöer där maskiner ger värme.
– I de allra flesta fall finns stora vinster att göra, både vad gäller energiåtgång och komfort för inneklimatet, säger han.
I arbetet konstateras också att reglerteknik är ett eftersatt område inom fastighetsbranschen. Många är dåligt insatta i hur reglersystemen i byggnader fungerar och har bristfälliga kunskaper om tekniken. Ofta är reglersystemen dåligt trimmade vilket innebär stora energiförluster, och det finns ett stort behov av bättre hjälpmedel för driftspersonalen som kan underlätta vid felsökning, underhåll och trimning.
Experiment och simuleringar har gjorts med modeller från villafastigheter, större lokalfastigheter och laboratorier. Resultaten kan dock tillämpas på de flesta typer av byggnader.
Avhandlingen har utförts som en del av projektet Elanvändning i byggnader, Elan, som stöds av Energimyndigheten, olika elföretag och Svenska elföretagens forsknings- och utvecklingsinstitut, Elforsk. Chalmers driver delprogrammet ”Behov och behovsstyrning” som innefattar fler forskare och doktorander. Ett syfte är att koppla teknikens möjligheter till pågående forskning kring beteendevetenskapliga aspekter, det vill säga hur människor upplever inomhusklimat och hur man agerar när det gäller att reglera den. Forskningen görs i ett brett, tvärvetenskapligt och tillämpningsnära perspektiv.
Avhandlingen ”Modelling and Intelligent Climate Control of Buildings” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers i Göteborg den 20 maj 2005.
Kontaktinformation
Mer information:
Mohsen Soleimani-Mohseni, Avdelningen för installationsteknik, Institutionen för energi och miljö.
Tel: 031-772 58 00
E-post: mohsen@chl.chalmers.se
Handledare: Bertil Thomas, Avdelningen för reglerteknik, Institutionen för signaler och system.
Tel: 031-772 57 43
E-post: bertil@chl.chalmers.se
Kontakt för projektet ”Behov och behovsstyrning” på Chalmers:
Per Fahlén, professor, Avdelningen för installationsteknik, Institutionen för energi och miljö.
Tel: 031-772 11 42
E-post: per.fahlen@chalmers.se
– Utan forskning och utveckling dräneras den svenska gruvindustrin. Nu befinner vi oss istället i frontlinjen, internationellt sett. Utan MiMi hade definitivt framtiden inte sett så ljus ut, säger Manfred Lindvall, miljöchef vid Boliden.
Bland forskningsprogrammets resultat finns verktyg av värde för framtida tillståndsprövning av kommande och befintligt avfall från gruvindustrin. På så sätt kan deponering göras på bästa plats och på bästa sätt.
MiMi har tagit fram en funktionsanalys som skapar en helhetsbild av ett avfalls påverkan på omgivningen, även hur påverkan sker över lång tid. Genom att man känner till de viktiga processerna – och hur de växelverkar – kan man med större säkerhet än tidigare beräkna miljöbelastningen över lång tid.
Resultaten gagnar inte bara svensk gruvindustri och tillståndsmyndigheter.
– Vi har skapat en plattform för framtida miljöarbete, något som även rönt internationellt intresse, säger programchefen Lars Olof Höglund.
Kontaktinformation
Lars Olof Höglund, programchef MiMi
Tfn: 08-617 67 17
E-post: loh@kemakta.se
Mannfred Lindvall, miljöchef, Boliden
Tfn: 0910-77 43 18
Britt Marie Bertilsson, programansvarig Mistra
Tfn: 08-791 10 21
E-post: brittmarie.bertilsson@mistra.org
I en skandinavisk studie undersöktes 416 patienter vid 62 olika sjukhus. Samtliga patienter hade nedsatt njurfunktion och majoriteten var dialyspatienter. Hälften av patienterna behandlades med EPO upp till normal blodvärdesnivå, medan de övriga behandlades på traditionellt sätt.
Resultaten visar att blodproppsrelaterade biverkningar eller dödlighet inte var ökade i gruppen som behandlades upp till normal blodvärdesnivå. Livskvaliteten förbättrades hos dialyspatienterna, medan dialyseffektiviteten minskade något när blodvärden normaliserades. Ett normalt blodvärde vid tidpunkten för njurtransplantation inverkade inte negativt på transplantatfunktionen. Blodtransfusionsbehovet i samband med transplantation minskade markant.
Motståndet i blodkärlsystemet ökade, vilket gav ett ökat behov av blodtrycksmedicin. Däremot påvisades en minskad arbetsbelastning för hjärtat vid hjärtultraljud. I en mindre studie har Hans Furuland även för första gången visat att hjärtats rytmreglering är försämrad redan före dialysstart i en grupp kroniskt njursjuka patienter utan diabetes, mätt med 24-timmars bandspelar-EKG. Hjärtats rytmreglering, som har betydelse för uppkomsten av allvarliga, livshotande hjärtrytmrubbningar, förbättrades när blodvärdet normaliserades.
– Det måste till fler randomiserade studier för att man ska kunna ge en generell rekommendation om att normalisera blodvärden med för kroniskt njursjuka personer med den högre EPO-dos som krävs. Men mina resultat visar att det inte innebär någon ökad säkerhetsrisk och att förbättrad livskvalitet samt hjärt- och kärlfunktion gör att det bör övervägas i individuella fall, säger Hans Furuland, som till vardags arbetar som läkare på Akademiska sjukhusets njursektion.
Kontaktinformation
Hans Furuland, tel: 018-611 00 00, mobil: 070-610 36 30, e-post: hans.furuland@medsci.uu.se
Flera rapporter pekar på vikten av att öka svenska elevers svaga läs- och skrivkunskaper och det behövs metoder som på ett effektivt sätt kan öka barnens medvetenhet om sitt eget skrivande. Eva Lindgren, som i dagarna disputerar i engelska vid Umeå universitet, har inom ramen för sitt avhandlingsarbete utvecklat en sådan metod som både individualiserar och ger utrymme för social interaktion, två aspekter som är viktiga för effektiv inlärning.
Grunden för metoden ”peer-based intervention” är reflektion över och diskussion om hur man bygger upp sin text under skrivandets gång, vad man ändrar och hur man tänkte då man skrev. Den är enkel att använda och kan bli ett användbart hjälpmedel för både lärare och elever på olika nivåer och inom olika ämnesområden där reflektion och diskussion är centrala delar.
– Jag har testat metoden på elevernas skrivutveckling i svenska och engelska. Men den borde självklart kunna användas också inom andra ämnen som kräver reflektion, till exempel historia eller samhällskunskap.
Metoden testades vid en högstadieskola i Umeå och de positiva resultaten redovisas i Eva Lindgrens avhandling. Eleverna som deltog i studien skrev texter både på sitt första språk, svenska, och ett främmande språk, engelska. Texterna skrevs på datorer som registrerade varje nedslag på tangentbordet under det att texterna växte fram, alla ändringar och när skribenten pausade, så kallad ”keystroke logging”. På så sätt kunde man i efterhand visualisera och analysera hur texterna skapades i realtid, och vad som ändrades i dem under skrivandets gång. Skrivprocessen spelades upp för eleverna och de fick, två och två tillsammans med en lärare, prata om hur de hade jobbat med texten. Dagen efter fick de jobba ytterligare en gång med samma text.
Elevernas reflektion och diskussion om hela skrivprocessen – inte bara om den färdiga texten – resulterade både i bättre texter och en ökad medvetenhet om skrivandet. Eva Lindgrens avhandling visar att eleverna med hjälp av ”peer-based intervention” förbättrade sina texter och gjorde fler ändringar av innehållet, speciellt av stilaspekter. Metoden var mer effektiv för vissa elever och effekten varierade också beroende på vilket språk, svenska eller engelska, och vilken typ av text som användes som grund för reflektionen.
Den 28 maj försvarar Eva Lindgren, institutionen för moderna språk, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Writing and revising: Didactic and methodological implications of key-stroke logging. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal F Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Gert Rijlaarsdam, Graduate School of teaching and learning, University of Amsterdam.
För mer information eller intervju, kontakta gärna Eva Lindgren på
tel: 090-786 95 84 eller
e-post: eva.lindgren@engelska.umu.se
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Eva Lindgren på
tel: 090-786 95 84 eller
e-post: eva.lindgren@engelska.umu.se
Den fossila groddplantan visar tydligt att Welwitschia hade sina närmaste släktingar på dinosauriernas tid. Fossilet har fler egenskaper gemensamt med Welwitschia, bl.a. en Y-formad bladnervatur som inte är känd hos någon annan växt. Att Welwitschia från sydvästra Afrika har sin närmaste släkting i östra Sydamerika är inte alls underligt med tanke på att Afrika och Sydamerika satt ihop under tidig krita. Denna växt behandlar Catarina Rydin i sin doktorsavhandling i botanik, Stockholms universitet.
Fröväxtgruppen Gnetales, som Welwitschia och den fossila groddplantan tillhör, är en liten, för oss nordbor ganska okänd grupp som finns i tropiska till subtropiska delar av världen. Gnetales har bara ett 80-tal arter indelade i tre släkten: Ephedra, Gnetum och Welwitschia. Gruppens relation till andra fröväxter har debatterats i mer än hundra år och är inte klarlagd än. Catarina Rydins studier visar att molekylär information är motsägelsefull och kan ge helt olika släktskapsträd beroende på hur generna analyseras och vilka arter som får representera sin grupp.
Catarina Rydin har också studerat fossila frön från krita som är mer eller mindre identiska med frön från nutida Ephedra (Gnetales). Släktet Ephedra utgör en homogen grupp arter som inte bara är utseendemässigt lika varandra utan också molekylärt lika. Undersökta genregioner innehåller få förändringar. Det har föreslagits att det beror på att nutida arter uppstod sent, kanske så sent som för 8 – 32 miljoner år sedan. Fossila data visar dock att unika Ephedra-egenskaper var fullt utvecklade och etablerade på norra halvklotet redan för ca 110 – 127 miljoner år sedan. Mutationshastigheter kan förmodligen variera kraftigt mellan olika organismgrupper och troligen också över tiden. Kanske är det helt fel att tala om ”molekylära klockor”.
Doktorsavhandlingens titel: The Gnetales: fossils and phylogenies
Disputationen äger rum fredag 27 maj kl. 10.00 i föreläsningssalen, Botaniska institutionen. Opponent är Magallón, Susana, Universidad Nacional Autónoma de México, Mexico City
Kontaktinformation
Catarina Rydin kan nås på 08-16 20 71 eller e-post catarina.rydin@botan.su.se
Spel om pengar har under 1990-talet etablerats som en global miljardindustri, och spelbranschen framstår som en av de snabbast växande branscherna i Europa. Spel har också blivit betydligt mer lättillgängligt i takt med att tobaksaffärer har blivit spelbutiker, affärerna har fått spelhörnor, pizzerior spelmaskiner och inte minst ett ökat antal spelsajter på Internet. Ungdomar som växer upp idag möter ett större utbud än någonsin tidigare.
Ove Svenssons avhandling baseras på en genomgång av forskningsläget och två större empiriska undersökningar. En enkät som vände sig till 9 917 personer och uppföljande intervjuer med dem som hade spelproblem och en matchad kontrollgrupp. Resultaten visar att ungdomar (15-17 år) visserligen inte spelar i samma utsträckning som vuxna, men att det är betydligt vanligare att de utvecklar spelproblem. Spelproblemen kan innebära att ungdomar ändrar sitt sociala beteende, drar sig undan kamrater och förlorar tidigare intressen. De uppger att de inte kan kontrollera sitt spelande.
Avhandlingen visar också att de spelformer där risken är högst att utveckla spelproblem är de som tilltalar ungdomar mest. Det är spel som är snabba, bedrivs kontinuerligt och är en kombination av slump och skicklighet. Spelmaskinerna av typ Jack Vegas är ett exempel på ett sådant högriskspel. Där går det snabbt mellan insats och resultat, man kan spela kontinuerligt, alltså gång på gång, och man får en känsla av att kunna styra resultatet genom att träna upp sin skicklighet.
– Att en person utvecklar spelproblem beror inte i första hand på egenskaper eller svagheter hos den enskilda individen. Snarare är det en normal reaktion på en extrem situation. Vissa spelformer är så problematiska att det är rimligt att man får svårigheter, säger Ove Svensson.
Resultaten visade även att ungas spelproblem är föränderliga. Ungdomars spelproblem klingar ofta av utan några vård- eller behandlingsinsatser. Nästan två tredjedelar av de ungdomar som kategoriseras som problemspelare uppvisade inga spelproblem två år senare.
– Även om det är ganska få som har allvarliga spelproblem är det många som drabbas sekundärt, som anhöriga och personer som lånar ut pengar. Avsaknaden av information om spelandets konsekvenser är ett stort problem. För dem som inte klarar av situationen på egen hand behövs det behandlingsresurser, säger Ove Svensson.
Ove Svensson försvarar sin avhandling ”Ungdomars spel om pengar. Spelmarknaden, situationen och karriären”, den 26 maj kl. 13.15 i Palaestra, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Ove Svensson nås på tfn 035-16 75 28, 070-553 40 77, e-post: Ove.Svensson@hos.hh.se
Rubbningar i omsättningen av aminosyran homocystein har föreslagits som en riskfaktor för stroke och hjärtinfarkt, även om orsakssambandet inte är bevisat i tillbakablickande studier. Homocystein i plasma och vanliga varianter i genen för enzymet metylentetrahydrofolatreduktas (MTHFR) har visat sig tyda på ökad risk, framför allt i tillbakablickande studier. De mer sällsynta framåtblickande studierna har inte varit lika entydiga. För att belysa detta ytterligare studerades homocystein i studier med framåtblickande design.
I studierna visade sig homocystein och MTHFR vara prediktorer för förstagångsstroke orsakad av blödning i hjärnan men inte hos de med ischemisk stroke (blodpropp i hjärnan). Det visade sig också att en förstagångs hjärtinfarkt inte orsakade en ökning av homocysteinnivån, vilket ibland hävdats. När förändringar av homocystein över tiden studerades sågs inga förändringar av homocysteinnivån, eller av andelen med förhöjt homocystein, under en nio års uppföljningsperiod. Detta är i motsats till vad som tidigare antagits och har betydelse för folkhälsan och sannolikt även för bedömningen av behovet av vitamintillskott då homocysteinnivån stiger framför allt vid brist på B-vitaminerna B12 och folsyra. Ytterligare studier krävs för att klarlägga huruvida homocystein är en riskfaktor som har orsakssamband med hjärtkärlsjukdom.
I en studie av förstagångsinsjuknande i stroke visade sig risken öka exponentiellt för varje kvartil av ökat homocystein för de med stroke orsakat av blödning. Detta var oberoende av högt blodtryck och body mass index (BMI). Risken ökade också för de med MTHFR CT- och TT-varianter. Dock sågs ingen effekt på den större gruppen med ischemisk stroke (blodbropp i hjärnan), där samband setts i andra studier. Den aktuella studien var en prospektiv fall-kontroll-studie inom Västerbottens Interventions Programmet (VIP) och WHO MONICA i Västerbotten och Norrbotten, där 60 fall av blödningsstroke och 312 fall av ischemisk stroke ingick.
Effekten av en förstagångs hjärtinfarkt på homocysteinnivån följdes hos 50 individer som utvecklade hjärtinfarkt och hos 56 kontroller. Prover var tagna drygt två år innan och cirka sex år efter tidpunkten för hjärtinfarkten. Kontrollernas prover var tagna vid samma tidpunkter som fallens. Homocystein ökade något i båda grupperna men ingen skillnad sågs mellan grupperna. En hjärtinfarkt visade sig alltså inte ge en förhöjning av homocystein, vilket har påståtts tidigare. Studien var en åtta års uppföljningsstudie inom VIP och MONICA-kohorterna.
För att kunna utreda hur homocystein ändras över längre tid gjordes en studie av individer som donerat prover inom ramen för MONICA-projektet 1990 och 1999. Analyserna gällde olika faktorer som påverkar homocystein. I studien deltog 510 individer, 250 män och 260 kvinnor, 25-64 år gamla vid första provtagningen 1990. Den tidigare konstaterade ökningen av homocystein med ökande ålder kunde verifieras i tvärsnittsstudier av proverna både från 1990 och 1999. Dock sågs ingen förändring av homocystein över nio års tid om man följde individerna, varken för kvinnor eller för män. Inte heller sågs någon ökning av antalet individer med förhöjt homocystein. Detta står i motsats till tidigare antaganden. Markörer för nedsatt njurfunktion, cystatin C och kreatinin ökade under nio år medan albumin minskade. I multivariata modeller hängde nivåerna av albumin, kreatinin och cystatin C, samt till viss del inflammationsmarkören hs-CRP, ihop med nivån av homocystein vid uppföljning, men skillnader mellan könen sågs. Ålder påverkade inte förändringen av homocystein över nio år påtagligt.
Fredagen den 27 maj försvarar Johan Hultdin, Institutionen för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Homocysteine in cardiovascular disease with special reference to longitudinal changes. Svensk titel: Homocystein vid kardiovaskulär sjukdom, särskilt i relation till förändringar över tiden.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Bertil Kågedal, Institutionen för biomedicin och kirurgi, klinisk kemi, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Johan Hultdin är uppvuxen i Umeå där han också har studerat medicin. Han är nu verksam som överläkare vid Laboratoriemedicin, klinisk kemi, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Han nås på e-post johan.hultdin@medbio.umu.se eller telefon 090-785 12 60 alternativt 070-348 12 60. En svartvit porträttbild på Johan Hultdin kan laddas hem från http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder.
Ökad kunskap om naturens kanske mest fascinerande process kan vara till hjälp i utvecklingen av nya kostnadseffektiva solceller.
I sin doktorsavhandling i kemisk fysik har Marcus Lundberg vid Fysikum, Stockholms universitet undersökt den mest kritiska delen av fotosyntesen, hur syrgas bildas från två vattenmolekyler. Hans resultat visar att upptag av solljus leder till bildandet av en syreradikal som i sin tur reagerar med vatten och ger syrgas. En liknande mekanism fungerar även för ett syntetiskt komplex som bildar syrgas från vatten. Syreradikalen verkar därför vara en avgörande faktor för att kunna härma fotosyntesen.
Undersökningarna har gjorts med en teoretisk metod baserad på kvantmekanikens lagar, kallad täthetsfunktionalteori. Den metoden har under det senast decenniet utvecklats till ett kraftfullt verktyg för att undersöka utmanande problem inom biokemin.
Doktorsavhandlingens titel: Challenges in Enzyme Catalysis – Photosystem II and Orotidine Decarboxylase. A density functional theory treatment
Disputationen äger rum fredag 27 maj kl 10.00 i sal FA32, AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21. Opponent är Dr Jeremy Harvey, University of Bristol.
Kontaktinformation
Marcus Lundberg kan nås på tfn 08-5537 8708 eller e-post marc@physto.se (Fysikum, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm).
– En del rymdforskare betraktar rymdplasmavågor som brus i mätningarna och hävdar att enbart storskaliga variationer har betydelse. Men genom att titta på vågor har vi avslöjat små strömstrukturer som kan vara centrala för att förstå hur växelverkan mellan solen och jorden fungerar, säger Gabriella Stenberg
Utforskningen av rymden ger uttryck för människans naturliga nyfikenhet och hennes önskan att besvara de stora frågorna om var vi kommer ifrån och om vi är ensamma i universum. De kunskaper och den teknik som vi tillägnat oss sedan rymdålderns
början är i dag oumbärliga i vår strävan efter ett långsiktigt hållbart samhälle.
– Observationer och analys av vågor i rymden är en av nycklarna till en större förståelse av både hur närmiljön kring jorden och universum i sin helhet fungerar. Vågorna utgör, ungefär som vårt blodomlopp, transportsystemet för energi och information i rymden, menar Gabriella Stenberg.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=538
Fredagen den 3 juni försvarar Gabriella Stenberg, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”The importance of waves in space plasmas. Examples from the auroral region and the magnetopause.” Svensk översättning: Rymdplasmavågors betydelse. Exempel från norrskensområdet och magnetopausen.
Disputationen äger rum kl 13.15 i sal N420, Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Hermann Opgenoorth, Solar and Solar-Terrestrial Missions Division, ESTEC, ESA, Nederländerna.
Gabriella Stenberg är uppvuxen i Vänersborg. Hon flyttade till Umeå hösten 1989 för att läsa vid universitetet.
Kontaktinformation
Gabriella Stenberg nås på:
Telefon (arb): 090-786 50 44
Mobil: 070-289 64 97
Email: stenberg@space.umu.se
Uppdraget är ett av fem projekt på en problembaserad kurs i mekatronik på civilingenjörsutbildningens avslutande del. Kursen, som lär blivande civilingenjörer att utveckla mekatroniska produkter genom att ta fram prototyper i samarbete med en extern uppdragsgivare, går nu för tjugonde året.
Ytterligare ett av projekten i årets kurs sker i samarbete med Stanfordstudenter – då handlar det om sensorer för smarta krockkuddar på uppdrag av Siemens. Övriga tre projekt har Idrottshögskolan och Scania som uppdragsgivare.
En apparat som hjälper människor med svåra balansstörningar att hålla balansen, som var ett av projekten från motsvarande kurs 2003, vann förra veckan 30 000 dollar i en entreprenörtävling i USA, ”MIT $50K Entrepreneurship Competition”.
– Ursprunget är den prototyp som vi för två år sedan gjorde i samarbete med forskargrupper på Boston University och Harvard Medical School. Tolv teknologer gjorde första prototypen, tre fortsatte med sommarjobb. En av dem, Jimmy Robertsson, gjorde sitt ex-jobb och startade också ett företag kring produktidén som nu alltså vunnit första pris – 30 000 dollar i startup bidrag, berättar Mats Hansson en av projektledarna på KTH Mekatronik.
Årets fem Mekatronik-projekt som också har som mål att bli riktiga produkter framöver, och som presenteras på onsdag, är:
· Begränsa antalet sladdar i en bil – General Motors och Stanford
· Sensorer för smarta krockkuddar – Siemens och Stanford
· Träningsinstrument för roddlandslaget inför OS i Aten – Idrottshögskolan i Stockholm
· Produkt för att få barn att tycka det är roligt att röra på sig – Idrottshögskolan i Stockholm
· Avancerat system för att styra funktioner i den ”digitala lastbilen” – Scania
Efter korta presentationer (10 min) kommer det att finnas möjlighet att testa prototyperna och ställa frågor kring de olika projekten. När det gäller samarbetena med Stanford kommer det även att finnas möjlighet att ställa frågor till deltagarna därifrån på direktlänk.
Tid: Onsdag 25 maj kl. 15
Plats: KTH Campus Valhallavägen, sal M1, Brinellvägen 64
Kontaktinformation
Mer information: Mats Hanson, kursansvarig, 08-790 6309, mats@md.kth.se
Det visar Margaretha Adolfsson-Erici i sin avhandling i tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet.
För att se om vattendrag innehåller miljögifter gör man ofta vattenanalyser. Men dessa kan vara besvärliga att utföra om halten föroreningar i vattnet är låg. I fiskar koncentreras däremot en del gifter i gallvätskan. Genom att analysera gallvätska tillsammans med biologiska metoder har Margaretha Adolfsson-Erici hittat en kraftfull teknik för att spåra miljögifter i vatten. Mätningar av gift i fisk ger information om vilka ämnen som är biotillgängliga, det vill säga kommer in i fisken och kan påverka fiskens biologiska processer.
Det har tidigare visats i Storbritannien att fiskar utanför reningsverk blivit tvåkönade. Syntetiska och naturliga hormoner som utsöndras av människor och når fiskarna via reningsverk har angetts som orsak till dessa effekter.
För att undersöka om liknande förhållanden gäller i Sverige, studerades fiskar som levt i burar utanför ett reningsverk i västra Sverige. Biologiska analyser av fiskarna visade att de var påverkade av hormonstörande ämnen. I fiskens galla fanns bland annat ett syntetiskt p-pillerhormon, liksom i avloppsvattnet som rann ut i närheten av fiskarna. Detta är första gången man utanför laboratoriet har kunnat visa att det är de låga nivåerna av p-pillerhormonet i vattnet som påverkar fiskarna.
Ett vanligt antibakteriellt ämne, triclosan, var ett annat fynd i gallvätskan hos fiskarna. Man har tidigare ansett att triclosan försvinner i avloppsreningen, men med hjälp av gallanalyser kunde man se att triclosan är en vida spridd miljöförorening.
Doktorsavhandlingens titel: Fish bile in environmental analysis
Disputationen äger rum fredag 27 maj kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är Freek Ariese från Vrije universitet i Amsterdam
Kontaktinformation
Margaretha Adolfsson-Erici kan nås på tfn 0706-39 70 83; 08-674 71 71 eller e-post margaretha.adolfsson-erici@itm.su.se (Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet, 106 91 Stockholm)
ABC utvecklades i USA i början av 1990-talet som svar på kritiken av dåvarande metoder för produktkalkylering. Många produkter åsattes helt fel priser, på grund av för grova och schablonartade kalkylmetoder.
ABC sågs som lösningen på problemet, eftersom det erbjöd mer av mätbarhet och synlighet. Det beskrevs som en metod som avspeglade verksamheten i ett företag så att det blev tydligt var kostnaderna verkligen uppstod. Metoden spreds snabbt i USA och kom även till Europa.
– Men i Europa, särskilt Tyskland och Sverige, hade företagen redan mera utvecklade och rättvisande kalkylmetoder och led därför inte av samma problem som de i USA, säger Henrik Nehler, som disputerar i företagsekonomi vid forskarskolan IMIE, Linköpings universitet.
I sin licentiatavhandling 2001 kom han fram till att ABC inte hade fått särskilt stor spridning i Sverige. Endast tre procent av alla verkstadsföretag hade infört det fullt ut. 16 procent använde det i någon utsträckning, jämfört med drygt 30 procent i USA.
I sin doktorsavhandling har Henrik Nehler nu gått vidare och gjort en kvalitativ studie på tre företag i Sverige som använder ABC fullt ut. I sin analys visar han att ABC fungerar bäst om man inte driver det för långt. Ett exempel är graden av komplexitet i systemet; ju fler mätpunkter man bygger in i syfte att få mer förfinad information, desto mer ökar samtidigt risken för mätfel.
– Risken med ABC, om man driver det för långt, är att det blir ett oerhört komplicerat system, svårt att införa, svårt att överblicka och väldigt dyrt.
– Men i begränsad omfattning kan det ha positiva effekter. Exempelvis har ABC drivit på standardisering inom konstruktion.
Som helhet, menar han, är dock ABC ett överskattat system. Han tycker sig också se att den värsta hypen när det gäller ABC är på väg att gå över.
Kontaktinformation
Henrik Nehler disputerar den 3 juni. Avhandlingen heter Activity-Based Costing – avbildning, integration och nytta. Henrik Nehler nås på henne@eki.liu.se, telefon 013-281609 eller 0708-149424
Birgitta Wireklint Sundström menar att den bedömning av patienter som tidigare helt utfördes på akutmottagningarna, idag delvis utförs av ambulanssjukvårdens vårdare. Detta understryker betydelsen av ambulanssjukvårdarnas förmåga att balansera vårdrutiner i varje enskilt fall. Avhandlingen fokuserar även på hur bedömningsmetoder kan läras ut, närmare bestämt hur studenter inom ambulanssjukvård kan få kunskap om vårdande bedömning och undvika en alltför generaliserande vård.
Avhandlingen visar att vårdarna i ambulanssjukvård paradoxalt nog är förberedda samtidigt som de är oförberedda. Även om de ”vet” vad som väntar dem, så ”vet” de det egentligen inte. Resultaten visar att ambulanssjukvården präglas av en oreflekterad och naturligt vårdande hållning, när det gäller bedömning och vård av patienter. I detta förhållningssätt ingår viljan att lyssna in den individuella patienten men den oprofessionella hållningen kan även begränsa vårdarnas möjligheter till att hjälpa.
Det har visat sig att det är de medicinska begreppen som är begränsande, t.ex. behandlingsdiagnoser, samtidigt som det är dessa som ligger till grund för den behandling som ges. Detta betyder att om patienter inte har tillräckligt säkra och påvisbara tecken, t.ex. på hjärtinfarkt, kan den standardiserade bedömningen leda till att patienten inte ges lika stor uppmärksamhet och heller inte erbjuds smärtlindring.
Birgitta Wireklint Sundström är född 1951 i Lenhovda men bor sedan flera år i Borås. Hon har en yrkesbakgrund som narkossjuksköterska och har efter en lärarutbildning arbetat som adjunkt vid Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Dessutom driver hon kunskapscentrum PreHospen och är aktiv inom ambulanssjukvårdens kunskapsutveckling.
Avhandlingen ”Förberedd på att vara oförberedd. En fenomenologisk studie av vårdande bedömning och dess lärande i ambulanssjukvård” försvaras torsdagen den 26 maj 2005, klockan 10.30. Opponent är docent Gunn Engelsrud, Oslo universitet.
Kontaktinformation
Kontakta : Birgitta Wireklint Sundström, telefon: 033-10 79 68, 0702-765 485 eller e-post: Birgitta.Wireklint.Sundstrom@hb.se
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
Praktiska upplysningar: Annica Svensson, forskningssekreterare på Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, telefon: 0470-70 83 43 eller e-post: Annica.Svensson@ivosa.vxu.se
Åderförkalkning som drabbar benens pulsådror leder ofta till förträngningar i blodkärlen med ett minskat blodflöde till muskler och andra vävnader som följd. Patienter kan då få värk i benen vid gång, så kallad fönstertittarsjuka. Mer allvarliga symtom är värk även i vila och bensår. De viktigaste behandlingsmetoderna för att förbättra cirkulationen i benen är ballongvidgning av kärlet eller bypass-kirurgi. Efter en kärlrekonstruktion finns risken att blodet kan levra sig i kärlet (trombos) eller att en ny förträngning kan utvecklas i pulsådern (restenos).
Carl Magnus Wahlgren har i sin avhandling från Karolinska Institutet studerat patienter som genomgått ballongutvidgning i låret under 8-12 år efter behandlingen. Efter fem år hade 65 procent av patienterna ett kärl med fri passage men efter 10 år var det bara 12 procent. Patienter med fönstertittarsjuka har en generell åderförkalkning i kroppens pulsådror. Dödsorsaken hos 60 procent av patienterna i den studerade gruppen var åderförkalkningsrelaterad sjukdom i hjärta och hjärna.
Vid kärlrekonstruktion uppstår alltid någon form av kärlskada som startar en mängd olika processer som en del av läkningen. Bland annat förloras den normala skyddsfunktionen mot att blodet levrar sig i kärlet. Detta leder till risk för blodpropp och eventuell senare utveckling av restenos som ger nya symptom. Studierna visar att koagulationssystemet är aktiverat de första timmarna efter en ballongutvidgning. Det startar också inflammatoriska reaktioner redan efter ett dygn som kvarstår åtminstone en vecka.
Trombin är ett mycket viktigt ämne för blodets koagulation och är också inblandat i inflammatoriska processer.
– Vi har experimentellt kunna visa att genom att tillsätta en hämmare av trombinet efter en kärlskada sker mindre utveckling av restenos. Det verkar som att trombinhämning är viktig inte bara tidigt efter en kärlskada utan även senare, vilket kan vara viktig information vid en framtida medicinsk behandling, säger Carl Magnus Wahlgren.
Det samband mellan koagulation och inflammation som visas i avhandlingen kan i förlängningen medföra att patienter ges möjlighet till medicinsk behandling för att minska risker som uppstår vid kärlrekonstruktion.
Avhandling:
Mechanisms of thrombosis and restenosis after vascular injury
Författare:
Carl Magnus Wahlgren, institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet, telefon 08- 517 768 77, 070-714 85 35, e-post carl.wahlgren@karolinska.se
Disputationen har ägt rum.
Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-260-8/
Infektion med hepatit C-virus är ett globalt hälsoproblem med 170 miljomer kroniskt infekterade människor. Sjukdomen är allvarlig med stor risk för skrumplever och levercancer, och är den vanligaste orsaken till levertransplantation.
Hepatit C-infektion behandlas med en kombination av två läkemedel, interferon och ribavirin, som botar cirka 50 procent av patienterna. Interferon är relativt väl undersökt men få har studerat läkemedlet ribavirin vid behandling av kronisk hepatit C.
Karin Lindahl har i sin avhandling från Karolinska Institutet studerat vad som händer med ribavirin i kroppen och hur kroppen påverkas. En vanlig och allvarlig biverkan av ribavirin är blodbrist. Denna är dosberoende och medför att dosen hela tiden måste vägas mellan biverkningar och bästa effekt. Ribavirin doseras idag beroende på patientens kroppsvikt men det är oklart vad som är den bästa dosen.
Läkemedlet utsöndras huvudsakligen via njurarna. Studierna visade att den mest allvarliga biverkan, blodbristen, påverkades av patientens njurfunktion men inte av dosen ribavirin per kilo kroppsvikt. Detta stöder antagandet att ribavirin bör doseras beroende på njurfunktion snarare än enbart efter patientens kroppsvikt.
Olika varianter av hepatit C-virus svarar olika bra på behandling. Färre än hälften av de patienter som är infekterade med genotyp 1 blir botade efter ett års läkemedelsbehandling medan patienter med genotyp 2 och 3 har bättre prognos.
Karin Lindahl prövade att ge en grupp patienter med hepatit C av genotyp 1 en förhöjd dos av ribavirin i kombination med standarddos av interferon. Patienternas koncentration av ribavirin i blodet (>15 mikromol/L) och deras blodvärden följdes. De som fick en påtaglig blodbrist behandlades med erytropoetin och i vissa fall blodtransfusion. Åtta av de tio patienterna fullföljde 48 behandlingsveckor. Nio patienter blev botade, vilket är ett klart bättre resultat jämfört med standardbehandling.
Studier visade också att vid behandling med höga doser av ribavirin uppstår en mättnadseffekt i blodet. Slutsatsen av det är att höga dygnsdoser av ribavirin bör fördelas på fler doseringstillfällen än vad som är brukligt idag.
Avhandling:
Ribavirin – dose and concentration in treatment of chronic hepatitis C infected patients
Författare:
Karin Lindahl, institutionen för medicin, Karolinska Institutet, telefon 070-989 05 70, e-post karin.lindahl@medhs.ki.se
Disputationen har ägt rum.
Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-348-5
