För att klara den globala konkurrensen tvingas företagen inom personbilsindustrin att ständigt utveckla bättre bilar när det gäller exempelvis ökad komfort, högre säkerhet, mindre bränsleförbrukning och lägre vikt. Samtidigt måste kostnaderna sänkas och ledtiderna kortas. Detta kräver nya strategier för produktutveckling, med helhetssyn som nyckelord.
– Idag använder man system för reglering av ljus och vibrationer sent i produktionsutvecklingen, men i framtiden kommer dessa system att införlivas i tidigare faser, säger Claes Olsson, som gjort sitt avhandlingsarbete på uppdrag av Volvo.
Han har speciellt studerat systemen för bilens ljud- och vibrationsegenskaper. Idag löser man vibrationsproblem genom att bland annat använda svängningsdämpare, samt mattor och andra dämpande material i bilen. Men för att slippa ökad vikt och minska bränsleförbrukningen behövs vibrationsreglering i form av elektrodynamiska system som då måste konstrueras i samspel med andra berörda system i bilen.
– Mitt arbete handlar om konstruktion och utveckling av ljud- och vibrationssystem och på vilket sätt de kan införlivas i den övriga konstruktionsprocessen, säger Claes Olsson.
Teknologin i sig innefattar strukturdynamik, akustik, reglerteori, signalbehandling, materialteknik, datorteknik, samt styrdons- och sensorteknologi som ska integreras och passa in i produktionsprocessen. Claes Olsson har använt sig av en datormiljö och virtuella modeller för att skapa strategier för hur tystare och mer komfortabla bilar skulle kunna konstrueras med hänsyn tagen även till bland annat kostnad och vikt.
Resultaten i avhandlingen kan användas för att utveckla högpresterande vibrationsregleringssystem för att minska vibrationer och strukturburet ljud i framtidens personbilar.
Kontaktinformation
Claes Olsson kan nås på 031-325 13 10, 073-981 45 84 eller via e-post: colsson5@volvocars.com
Förstoppning förekommer hos mellan två och 20 procent av befolkningen, beroende på definition. För en del av patienterna med svår, kronisk förstoppning innebär det ett stort, långvarigt lidande. Ofta rör det sig om yngre och medelålders kvinnor med förstoppning sedan tidig ålder. Kronisk, funktionell förstoppning kan bero på motorikrubbning i kolon (tjocktarmen), tömningssvårigheter av ändtarmen, eller en kombination av dessa.
Patienter med motorikrubbningar i tjocktarmen är ofta beroende av höga doser laxermedel, men då det inte hjälper kan kirurgi vara ett alternativ. Den operation som är etablerad världen över är att tjocktarmen opereras bort och tunntarmen kopplas till ändtarmen (kolectomi med ileo-rektal anastomos). Den leder vanligen till att patienterna har tre, upp till fem, avföringar per dag. Cirka 15 procent av patienterna drabbas av diarré, lika många av avföringsläckage och cirka en fjärdedel drabbas senare av tarmvred på grund av sammanväxningar.
Erik Lundins studie, som omfattar 28 patienter, är den tredje i världen som visar att det kan räcka med att operera bort en begränsad del av tjocktarmen (segmentell kolonresektion) och det är den första där scintigrafi använts vid utredningen före operationen. Vid scintigrafi sväljer patienten en radioaktivt märkt markör som sedan visar i vilken del av tjocktarmen passagen är långsam. Den vanliga diagnosmetoden är annars röntgen som är mindre exakt.
– Denna operationsmetod inte generellt accepterad som tillräcklig behandling, men vår studie ger stöd för en förändring och har lett till att vi på Akademiska nu företrädesvis använder denna metod, säger Erik Lundin.
Resultatet visar att patienterna efter operationen har cirka en avföring dagligen och inget läckage. 80 procent tyckte också att problemen med förstoppning avhjälpts, vilket är lika stor andel som efter en kolectomi. En annan studie i avhandlingen visar att patienter med motorikrubbningar i tjocktarmen ofta har försämringar i slutmuskelns och ändtarmens funktion.
– Det talar för att en operation som inte leder till alltför lös och frekvent avföring är att föredra i denna patientgrupp, säger Erik Lundin.
Kontaktinformation
Erik Lundin kan kontaktas på 018-611 4610, via växeln 018 611 00 00 eller via e-post Erik.Lundin@akademiska.se
EG-rätten påverkar den svenska rätten på olika plan. Inom EU finns gemensamma regler på vissa områden. Men EG-rätten kan också inverka på svenska processer, dvs. rättegångar i svenska domstolar. Kenneth Nordback behandlar i sin avhandling preliminära beslut som fattas i ett inledande skede av processen och som reglerar vad som skall gälla fram till en slutlig dom i målet.
– Det är viktigt att klarlägga vad som gäller på ett område och vilka frågor som kan dyka upp när två lagstiftningar krockar. Svenska domstolar är ännu inte så vana att ifrågasätta EG-rättsliga lagstiftningar, säger han.
Eftersom en dom kan dröja i två, tre år kan det preliminära (”interimistiska”) beslutet få avgörande betydelse för parterna i målet och andra. Ett par aktuella fall där interimistiska åtgärder aktualiserats i EG-rättsliga mål är Vaxholms-målet i Arbetsdomstolen och Unibets ifrågasättande av främjandeförbudet i lotterilagen, vilket nu ligger i Högsta domstolen.
En slutsats i avhandlingen är att det är av betydelse om det är svenska lagar eller EG-rättslig lagstiftning som ifrågasätts i svensk domstol. När en begäran om exempelvis inhibition (verkställighetsförbud) riktas mot en EG-rättslig förordning skall en svensk domstol använda sig av EG-domstolen föreskrivna regler. Om frågan i stället gäller svensk lags förenlighet med EG-rätten är utgångspunkten att bestämmelserna i rättegångsbalken eller förvaltningsprocesslagen skall tillämpas. De kan dock behöva modifieras med hänsyn till sådana allmänna krav som EG-domstolen har ställt upp.
– Avsikten är alltså att så långt som möjligt besvara frågan hur det provisoriska rättsskyddet i svensk domstol påverkas av EG-rätten. Det får inte vara omöjligt eller orimligt svårt att genomdriva en EG-rättsligt grundad rättighet i svensk domstol.
EG-domstolens praxis är en viktig rättskälla i nationella domstolar. Nordback undersökning av denna praxis ur ett svenskt perspektiv är central i avhandlingen.
Kontaktinformation
För mer information: Kenneth Nordback, 018-471 79 95, eller via e-post Kenneth.Nordback@jur.uu.se
I dagens samhälle finns det flera praktiska ämnesområden där man behöver bättre kunskap om kärnpartiklars egenskaper när de passerar genom olika slags material och grundämnen. Mätresultaten och de teoretiska modellerna i Mattias Lantz avhandling är viktiga för tillämpningar inom exempelvis medicinsk strålbehandling av cancertumörer, inom astronomi för bättre förståelse av hur stjärnor bildas och för studier av hur så kallad acceleratordriven transmutation kan reducera mängden radioaktivt kärnkraftavfall.
Mattias Lantz har studerat förmågan hos två olika partiklar, protoner och helium-3, att orsaka en kärnreaktion i olika grundämnen. Bland annat har han studerat effekten på kol, som är den viktigaste beståndsdelen i våra kroppar, och bly, som är ett tänkbart material i en reaktor för transmutation. Vid protonterapi mot cancertumörer vill man till exempel att protonerna ska leda till jonisering av atomer och en kemisk reaktion som förstör cancerceller. Men det sker också kärnreaktioner som skadar.
– Om man förstår dessa reaktioner bättre kan man optimera behandlingen så att skador på andra celler minimeras, säger Mattias Lantz.
I en eventuell framtida reaktor för transmutation kan en partikelaccelerator användas för att skjuta in protoner i exempelvis ett blyblock i syfte att få loss neutroner som driver på kärnreaktionen. Det finns redan idag modeller för hur sådana kärnreaktioner kan se ut, men för vissa parametrar är inte noggrannheten tillräckligt hög.
– När det handlar om system som kan vara farliga ställs självklart mycket höga krav på noggrannhet, säger Mattias Lantz.
Avhandlingen innehåller också upptäckten att helium-3 ger samma resultat som helium-4 när partiklarna har samma hastighet. Detta motsäger tidigare antaganden om att antalet protoner och neutroner i kärnan är avgörande. Genom att istället betrakta atomkärnornas ytstruktur som avgörande har Mattias Lantz tagit fram en ny modell, med vilken han sedan kunnat förutsäga resultatet när protoner kolliderar med olika grundämnen.
Mätningarna, som också jämförts med teoretiska beräkningar, har utförts vid The Svedberg-laboratoriet i Uppsala och vid iThemba-laboratoriet utanför Kapstaden i Sydafrika. Arbetet har genomförts inom ramen för det så kallade Sigma-R projektet vid institutionen för strålningsvetenskap.
Bildtext: Med vågmekaniska beräkningar har en bild av var i atomkärnan en kärnreaktion äger rum tagits fram. Bilden visar absorptionen av helium-3 i en kolatom. De röda områdena visar var absorptionen är som starkast, nämligen i atomkärnans yta samt i en punkt i bakre delen av atomkärnan.
Kontaktinformation
Mattias Lantz kan nås på 018-471 34 41, eller via e-post mattias.lantz@tsl.uu.se
De enskilt största satsningar inom profilen Turism, idrott och upplevelseteknologi som föreslås är turismforskningen med 5,6 miljoner samt upplevelseteknologi och informationsteknologi med 2,7 miljoner vardera. Dessutom läggs knappt 2,5 miljoner vardera på idrottsvetenskaplig forskning respektive forskning inom biomekanik.
Forskningsprofilen har en stark regional anknytning och är därför värdefull såväl för Mittuniversitetet som regionen. Av de medel som fördelats redan i år kommer också en satsning på den idrottsvetenskapliga verksamheten vid Nationellt Vintersportcentrum att göras.
– Det är bra att styrelsen prioriterar uppbyggnaden av verksamhet som stärker forskningsprofilen än mer, på sikt. ETOUR är ju redan idag internationellt framstående inom turismforskningen och med starka forskningsmiljöer på flera områden inom profilen finns det goda möjligheter att ett plus ett blir tre – både för regionen och Mittuniversitetet, säger rektor Thomas Lindstein.
Inom forskningsprofilen Välfärdssamhällets utmaningar vill man fördela 8,4 miljoner till ämnena hälsovetenskap, psykologi och socialt arbete. Profilens forskning handlar bland annat om högaktuella frågor rörande förändringar av den svenska välfärdsmodellen. Forskningsinriktningen inom denna profil skapar mycket goda förutsättningar för framtida samarbeten och synergieffekter med Folkhälsoinstitutet.
Drygt 3,5 miljoner föreslås till samhällsvetenskapliga ämnen där beslut redan fattats om att inrätta forskarutbildning – företagsekonomi, sociologi och statsvetenskap. Dessa ämnen tillhör forskningsprofilen Kulturarv, demokrati och företagande. Forskning inom hållbar utveckling föreslås få drygt två miljoner. Den miljöinriktade forskningen inom hållbar utveckling har sin hemvist i profilen Skogen som resurs.
Att forskning och grundutbildning går hand i hand ser rektor Thomas Lindstein som viktigt för den framtida utvecklingen:
– Inriktningen är att fördela totalt 20 miljoner på ämnen med samhällsvetenskaplig inriktning och 10 miljoner på naturvetenskapliga/tekniska ämnen – främst genom en omfattande satsning på professorstillsättningar. Detta ligger helt i linje med profilen på Campus Östersund, vilket är en samhällsvetenskaplig tyngdpunkt inom forskning och utbildning.
Forskningsmedlen kommer, utöver professorstillsättningarna, att användas för anställning av seniora forskare och doktorander. Definitivt beslut om fördelning av forskningsmedel inför 2006 fattas av styrelsen i oktober.
Kontaktinformation
Rektor Thomas Lindstein, Mittuniversitetet, mobiltfn:070-3228640 OBS! Efter styrelsmötets slut kl. 17.00!
Vid plenarföreläsningarna medverkar:
• Danuta Fjellestad, professor i engelska vid Blekinge tekniska högskola
• Clara Juncker, universitetslektor i kultur, litteratur och medier vid Syddansk Universitet i Odense
• Rolf Lundén, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet
• Mikko Saikku, universitetslektor i amerikastudier, Renvallinstitutet, Helsingfors universitet
• Robyn Wiegman, professor i genusstudier vid Duke University, Durham, North Carolina
• Orm Øverland, professor i amerikansk litteratur vid Universitetet i Bergen
Bland övriga föreläsare märks bland andra:
• Niels Bjerre-Poulsen, universitetslektor i engelska vid Handelshøjskolen i København
• Karen Ordahl Kupperman, professor i historia vid New York University
• Claes Ryn, professor i statsvetenskap vid Catholic University, Washington DC
• Erik Åsard, universitetslektor vid Institutet för nordamerikastudier, Uppsala universitet
Konferenslokaler
• Växjö universitet, Huvudbyggnaden, Universitetsplatsen 1 (26-27, 29 maj)
• Marinmuseum, Stumholmen, Karlskrona (28 maj)
Välkommen!
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar
Gunlög Fur, konferensansvarig, telefon 070-307 91 11, e-post: gunlog.fur@vxu.se
eller Jerker Persson, pressansvarig, telefon 070-572 26 56, e-post: jerker.persson@vxu.se
Praktiska frågor kring deltagande
Tobias Stark, telefon 0470-70 86 82, e-post: tobias.stark@vxu.se
En enkät bland alla svenska kommuner visar att nästan hälften av dem använder sig av standardiserade miljöledningssystem enligt – eller inspirerat av – principerna i standarderna ISO 14001 eller EMAS. Miljöledningssystem är ett verktyg för att hjälpa organisationer att strukturera och organisera sitt interna miljöarbete och syftar till ständiga förbättringar.
Sara Emilsson, doktorand vid avdelningen för Industriell miljöteknik, Linköpings universitet, har för sin doktorsavhandling studerat hur miljöledningssystemen fungerar i kommuner och hur användbara de är för att hantera miljöpåverkan från verksamheten. Förutom den övergripande enkäten har hon genomfört detaljstudier som närmare belyser hur systemen används.
Inom företagsvärlden är det vanligt att organisationerna siktar på att certifiera sina miljöledningssystem, men avhandlingen visar att kommunerna främst använder ISO 14001 och EMAS som ledstjärnor för sina system och att certifiering sällan är målet. Istället är det vanligt att kommunerna utarbetar egna standarder. En fördel med detta är att de utgår från den befintliga verksamheten och utformar systemen efter de strukturer som finns. Samtidigt finns det en risk att man släpper de formella kraven på uppföljning och revision av systemen.
Utifrån den samlade bilden konstateras det i avhandlingen att många kommuner verkar använda miljöledningssystemen på ett bra sätt. Under förutsättning att kommunerna ser till att arbetet är väl förankrat inom alla organisationsnivåer, att det finns resurser och engagemang samt att man i miljöledningssystemen fokuserar på kärnverksamheten, medför de många fördelar och möjligheter. Systemen bidrar ofta till större miljömedvetenhet och miljöengagemang inom kommunorganisationerna och en bättre struktur på miljöarbetet.
Avhandlingen heter Local authorities’ approaches to standardised environmental management systems. Disputationen äger rum 25 maj kl. 13.15 i sal Planck, Fysikhuset, Linköpings universitet, Campus Valla. Opponent är Dr Peter Strachan, The Robert Gordon university, Aberdeen, Skottland.
Kontaktinformation
Sara Emilsson nås på 013-28 66 02, 0708-69 82 16 eller sarem@ikp.liu.se.
Löftet om delaktighet riktade sig till utvalda bostadsområden. De kommunala tjänstemännen har begränsade möjligheter att erbjuda invånarna inflytande i den kommunala beslutsprocessen. Invånarna mobiliseras till olika aktiviteter för ökat inflytande, men löftet om delaktighet begränsades till lokala frågor eller till att påverka åtgärder och insatser. Det riskerar att leda till ökad misstro till offentliga myndigheterna istället för den ökande delaktighetskänslan som var målsättningen.
Frågan om den etniska boendesegregationen institutionaliserades som en statlig angelägenhet i mitten av 1970-talet och har sedan dess ständigt stått i rampljuset. Grannskapet har setts som en möjlig arena för att öka delaktighet och att stimulera sociala nätverk med avgörande betydelse för den demokratiska utvecklingen. Susanne Urban analyserar exempel från Huddinge.
Det är ofta redan aktiva nätverkspersoner som engageras i kommunens delaktighetsprojekt, och det är oklart om deras engagemang bidrar till att minska andras sociala exkludering.
Den nya storstadspolitikens inriktning till bostadsområden har utgjort ett paradoxalt åtgärdspaket, då lokala insatser ska åtgärda ett problem som gäller hela staden.
– Det är nämligen staden, och inte ett bostadsområde, som är uppdelat och segregerat, poängterar Susanne Urban. Åtgärderna för att lösa ett strukturellt problem – sortering på bostadsmarknaden, inom arbetsmarknaden och inom politiken – bör riktas till hela staden inom ramen för den generella välfärdspolitiken.
Doktorsavhandlingens titel: Att ordna staden. Den nya storstadspolitiken växer fram.
Disputationen äger rum fredag den 27 maj kl. 13.00 i hörsal 10, hus E, Frescati. Opponent är professor Mats Franzén, Uppsala universitet.
Susanne Urban är också huvudförfattare i Södertörns högskolas slutrapport i utvärdering av storstadssatsningen i Huddinge, som kommer att finnas tryckt den 20 maj.
Kontaktinformation
Susanne Urban nås på telefon 08-619 69 23 (Arbetslivsinstitutet, 113 91 Stockholm), 070-869 93 36 eller e-post susanne.urban@arbetslivsinstitutet.se
I jämförelse med andra länder utvecklas få entreprenörer i Sverige. Samtidigt läggs stor vikt på att förstå och förklara entreprenörskapets roll och betydelse i samhället. Tidigare studier har ofta handlat om vilka egenskaper som förenar goda entreprenörer. Dessa egenskaper brukar vara samma som hos goda företagsledare; man ska våga ta risker, vara kreativ, tro på sin egen förmåga, våga utmana, etc.
– Idag vet vi att entreprenörsegenskaper inte är medfödda utan något som man lär sig, säger Diamanto Politis. Frågan är istället vilka erfarenheter som krävs för att utvecklas till en god entreprenör.
Diamanto Politis har bland annat gjort en enkätundersökning med utskick till 1000 företagare och kommit fram till att det är vissa erfarenheter är särskilt givande. Den som har varit med och startat fler företag har fått värdefull erfarenhet när det gäller att identifiera nya affärsmöjligheter. Bredden är viktig. Personer som har arbetat inom många olika funktioner på ett företag har antagligen bättre affärsnäsa än den som nischat sig inom en yrkeskategori. Akademisk utbildning är också ett plus.
Men Diamanto Politis forskning visar också att det finns ett behov av att ompröva det dominerande synsättet på entreprenöriellt lärande, som på ett förhållandevis oproblematiskt sätt förutsätter ett direkt samband mellan specifik erfarenhet och kunskap. De empiriska resultaten visar snarare att olika typer av karriärerfarenhet leder till olika typer av entreprenöriella kunskaper. Vissa gör att individen blir bra på att utveckla affärsmöjligheter och andra leder till en bättre förmåga att hantera det nya företaget under etableringsprocessen. Men att någon har varit med om att starta många framgångsrika företag behöver inte vara en garanti för att personen i fråga är en god entreprenör.
– Man kan skilja mellan de som gillar att pröva nya vägar och de som gärna upprepar tidigare framgångar, säger Diamanto Politis. De som bara upprepar tidigare framgångar får ofta problem att när oförutsedda hinder dyker upp.
Diamanto Politis menar också att man bör betrakta entreprenörskap som en kontinuerlig lärprocess som sker både före och efter en företagsstart. Händelser som bidrar till att individer lär sig att identifiera och exploatera nya affärsmöjligheter behöver förstås ur ett vidare perspektiv som fångar upp både variation och spännvidd i karriärerfarenheten. Entreprenörskap lär man sig inte bara i samband med typiska entreprenöriella situationer, som t ex vid en företagsstart, utan också i olika vardagliga arbetssituationer som på ytan inte tycks ha något direkt samband med att identifiera och exploatera affärsmöjligheter.
Kontaktinformation
Disputationen äger rum måndagen den 23 maj kl. 13:00 i sal EC3:207, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Fakultetsopponent är professor Richard Harrison, University of Edinburgh. Avhandlingens titel är Entrepreneurship, career experience and learning – Developing our understanding of entrepreneurship as an experiential learning process.
Diamanto Politis nås på:
Tel: 070-888 43 02
E-post: diamanto.politis@fek.lu.se
Dessa resurser kom till största delen från bönderna. Det gällde att hålla dem på ”gott humör”. Statens företrädare lade nere stor möda på att få de breda folklagren att ställa upp på krigen.
I en nyutkommen avhandling visar Anna Maria Forssberg, historiker vid Stockholms universitet, hur staten bedrev krigspropaganda för att mobilisera befolkningen i den så gott som permanenta krigföringen. Metoderna var sinnrika.
Krigspropagandan spreds genom ett utvecklat informationssystem. Det viktigaste mediet var predikstolen, och propagandistiska texter lästes upp både på vanliga söndagar och särskilda tacksägelsedagar. Riksdagen spelade också en avgörande roll när krigspolitiken skulle legitimeras, och dessutom spred landshövdingar och fogdar information muntligen.
Propagandan bedrevs på två nivåer. En långsiktig som förklarade kriget som en oundviklig samhällsföreteelse. En kortsiktig som hade anknytning till de just pågående krigen. Det gällde att påverka folket både intellektuellt och emotionellt.
Kriget berodde, enligt propagandan, ytterst på folkets egen syndfullhet, vilken nedkallat Guds straff i form av krig. När väl kriget var ett faktum förflyttades fokus till fienden, som alltid drevs av bottenlös ondska och aldrig av rationella motiv. I båda dimensionerna avpolitiserades kriget. En latent, ständigt närvarande hotbild målades upp.
Det bästa skyddet mot kriget var en god regent. Det säkraste sättet att vinna kriget var att sluta upp bakom den goda regenten. Det var alltid undersåtarnas plikt att ställa upp och försvara sitt land.
Både en patriotisk och rojalistisk retorik användes. Ett återkommande inslag i propagandan var att farliga och hotfulla fiender lurade vid Sveriges gränser, alltid beredda att gå till anfall. Ett lika återkommande tema var att det var bättre att förekomma än att förekommas. Även när Sverige stod som anfallare beskrevs kriget vanligen som ett försvarskrig inför befolkningen.
Doktorsavhandlingens titel: Att hålla folket på gott humör. Informationsspridning, krigspropaganda och mobilisering i Sverige 1655-1680
Disputation: fredag den 27 maj kl. 10.00 i hörsal 4, Hus B, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Maria Sjöberg, Historiska institutionen, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Anna Maria Forssberg kan nås på telefon 08 16 13 50, 073 984 08 87 eller e-post anna-maria.forssberg@historia.su.se
Prostasomer är mycket små korn som produceras i prostatakörteln och normalt bistår spermierna i samband med befruktning av ägget. Samma partiklar, men med kraftigt ändrade egenskaper, produceras av prostatacancerceller. Adil Babiker visar i sin avhandling att dessa prostasomer bidrar till att skapa en skyddad närmiljö runt cancercellerna genom att avväpna kroppens immunsystem, vilket ger cancercellerna möjlighet att producera metastaser (dottertumörer).
Det är främst immunförsvarets så kallade komplementsystem, som har till uppgift att döda allt som inte igenkänns som friska eller kroppsegna celler, som slås ut av prostasomerna. Detta sker via minst två olika mekanismer; dels genom att prostasomerna har ett skyddande ämne bundet till sig som kan överföras till cancercellerna. Den andra mekanismen innebär att komplementsystemet avväpnas via en speciell reaktion knuten till prostasomerna. Resultatet blir i båda fallen att prostatacancercellen undgår att angripas av kroppens komplementsystem och därigenom kan överleva i sin nya miljö som dottertumör till prostatacancern.
Adil Babiker visar också att prostasomer från cancerceller har stora mängder av ett protein som tidigare har visats ha betydelse för hur tumörer bildar nya blodkärl. Förmågan att bilda blodkärl är en mycket viktig egenskap i tumörers utveckling. Även detta protein och dess effekt kan överföras till andra cancerceller, vilket förmodligen har betydelse för tumörens överlevnad och spridning.
Sammantaget visar avhandligen hur egenskaper och färdigheter hos prostasomer, som i sig varit ämnade att underlätta spermiernas överlevnad, blivit kraftigt ökade hos prostatacancercellernas prostasomer vilket innebär en fördel för cancern. Dessa nya insikter i prostatacancercellers skyddsmekanismer kan förhoppningsvis i framtiden leda till förbättrad behandling.
Kontaktinformation
Adil Babiker kan nås på 018-611 30 91, 018-611 49 07, 0702-56 72 82 eller via e-post: Adil.Babiker@medsci.uu.se
Mötet är det första i sitt slag som hålls under svenskt ordförandeskap sedan Sverige för 21 år sedan anslöt sig till Antarktisfördraget. Det är den internationella överenskommelse som sedan 1959 garanterar Antarktiskontinentens demilitarisering och användning för fredliga ändamål.
Frågor om miljö samt ett internationellt avtal om ansvar och ersättningsnivåer vid miljökatastrofer är två huvudämnen för konferensen. Den ökande turismen till Antarktis, forskning och biologisk prospektering är andra frågor på dagordningen.
Media inbjuds till en förhandsbriefing i UD:s pressrum, Fredsgatan 6, tisdagen den 31 maj kl 12.00-13.15. I briefingen deltar det svenska sekretariatets chef, ambassadör Folke Löfgren, den svenska förhandlingsdelegationens ledare, ambassadör Greger Widgren, UD:s folkrättsrådgivare Marie Jacobsson och kanslirådet Anna Carin Thomér vid Miljö- och samhällsbyggnadsdepartmentet.
En lätt lunch serveras i samband med briefingen. Vi behöver därför Din anmälan i förväg via e-post till någon av nedanstående adresser.
Medtag giltig presslegitimation eller brev från ansvarig uppdragsgivare.
Välkommen!
Kontaktinformation
Eva Grönlund, Polarforskningssekretariatet, eva.gronlund@polar.se, tel 08-673 97 30
Stig Berglind, Utrikesdepartementet, stig.berglind@foreign.ministry.se, tel 08-405 58 54
– Antalet ansökningar har ökat något sedan föregående år, vilket delvis kan bero på att vi förutom den stora årliga utlysningen även har några särskilda utlysningar. Kanske har också nya grupper av sökanden beslutat att pröva sin lycka hos oss. Vi ser positivt på detta även om vår budget inte har ökat i samma takt som antalet sökanden, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Arbetet med att bedöma ansökningarna pågår i beredningsgrupperna under hösten och den 23 november beslutar Formas styrelse om vilka forskare och projekt som får bidrag. Cirka 33 procent av ansökningarna har kvinnor som huvudsökande.
Så här fördelade sig ansökningarna:
Miljö och Natur
Klimat och biogeokemi 115
Miljörelaterad toxikologi 93
Terrester ekologi och biodiversitet 168
Akvatisk ekologi och biodiversitet, samt fiske 100
Växter 86
Areella näringar, djur och livsmedel
Skogsbruk 92
Jordbruk och trädgårdsbruk 75
Djur och veterinärmedicin 80
Livsmedel 50
Samhällsbyggande
Ekonomi, samhälle och regional utveckling 89
Stadsutveckling 63
Människor och livsstilar och miljö 58
Byggande och förvaltning 54
Anläggningar och tekniska försörjningssystem i byggd miljö 70
Byggnaden som system 67
Byggmaterial och komponenter 56
Forskningskommunikation 38
Ämnesövergripande 139
Marin miljöforskning 66
Kontaktinformation
För mer information:
Hans-Örjan Nohrstedt, Chef för programenheten, 08-775 40 16
hans-orjan.nohrstedt@formas.se
Bengt H Olsson, biträdande programchef, 08-775 40 23
bengt.olsson@formas.se
Emilie von Essen, Presschef, 08-775 40 38
emilie.von.essen@formas.se
En person som ringer larmnumret 112 hamnar på en av landets 20 SOS-centraler. Operatörens första åtgärd är att placera ärendet i rätt prioritet, 1, 2 eller 3 beroende på hur akut det är. Till ett prio 1-ärende skickas omedelbart den närmaste ambulansen.
Ett avgörande problem för personalen som dirigerar ambulansflottan är att avgöra vilken ambulans som ska väljas för respektive uppdrag. Det gäller att upprätthålla en rätt anpassad beredskap inom olika delar av området. Forskare vid Avdelningen för kommunikations- och transportsystem har nu i samarbete med SOS Alarm och företaget Carmenta utvecklat ett system med tre datorbaserade verktyg för beslutsstöd, som beskrivs i en doktorsavhandling av Tobias Andersson.
Som studieobjekt valdes Stockholms län, där SOS-centralen dirigerar en flotta med 55 ambulanser. Till grund för systemet ligger en digital karta indelad i 1 240 zoner baserade på folk- och bostadsräkningen. Viktiga data är antal boende i varje zon, hur många av dem som har arbete och var de har sin arbetsplats, restiderna från en zon till en annan etcetera. I modellen är dessa data statiska, men målet är att kunna mata in trafikinformation i realtid för att mer realistiskt kalkylera ambulansernas körtider. Ett annat önskemål är att ta in statistiska uppgifter för att beräkna sannolikheten för exempelvis sjukdomsfall och olyckshändelser i respektive zon.
Det första verktyget väljer automatiskt ut en ambulans för varje nyinkommet ärende. Om läget är akut väljs den som har kortast resväg. I mindre brådskande fall kan systemet välja bland alla tillgängliga ambulanser inom ett visst avstånd för att bibehålla en god beredskap.
Det andra verktyget ser till att ambulansflottan automatiskt omlokaliseras när beredskapsläget har rubbats. Det tredje är ett simuleringsverktyg med vars hjälp man kan studera hur systemet fungerar. Det kan användas för utbildning och för att utvärdera strategiska beslut – exempelvis vad som händer om ambulansresurserna skärs ned. De simuleringar som gjorts visar att de nya beslutsstöden haft positiva effekter på väntetiderna.
Avhandlingen heter Decision support tools for dynamic fleet management – applications in airline planning and ambulance logistics. Disputationen äger rum 20 maj kl 13.15 i sal K3, Kåkenhus, LiU Norrköping. Opponent är Dr Andrew J Mason, University of Auckland, Nya Zeeland.
Kontaktinformation
Tobias Andersson nås på 011-363213, 0730-969336, e-post toban@itn.liu.se.
Riskpatienten för plötslig hjärtdöd är svår att känna igen även om symptom och EKG-förändringar är vanliga. Ett tiotal olika hjärtdiagnoser kan ligga bakom plötslig hjärtdöd. Vid vissa hjärtsjukdomar kan det vara livsviktigt att minska på tränings- och tävlingsaktivitetet, medan andra inte har samband med ökad risk för plötslig död vid fysisk aktivitet. En korrekt diagnos är avgörande för att förebygga ett dödsfall som kan vara onödigt. En basal utredning med EKG bör göras vid symptom såsom svimning, bröstsmärta och hjärtklappning, men även vid ospecifika symptom såsom t.ex. uttalad trötthet efter en genomgången infektion. En mer omfattande undersökning bör göras vid förekomst av EKG-förändringar, allvarliga symptom eller ärftlighet för plötslig hjärtdöd.
Tävlingsidrottare var inte överrepresenterade i gruppen som avled plötsligt, men de som tävlingsidrottade avled oftare under fysisk aktivitet och hade oftare olika typer av strukturella hjärtsjukdomar.
De anhöriga upplevde ofta en brist på stöd och information i samband med dödsfallet. Ett bra bemötande, bra information och någon att vända sig till med sina frågor var viktigt. Många efterfrågade någon form av krisgrupp av den typ som förekommer när flera personer dör, t.ex. i samband med olyckor.
Under åren 1992-1999 hittades 181 fall av plötslig hjärtdöd i åldern 15-35 år i Rättsmedicinalverkets databas. I en del fall visade obduktionen sjukliga förändringar i hjärtat, t.ex. åderförkalkning i hjärtats kranskärl eller hjärtmuskelsjukdom med förändrade muskelväggar i hjärtat. Hos ca 20 % hade hjärtat inga sjukliga förändringar. En förklaring till att hjärtat stannat i dessa fall kan vara olika typer av elektriska störningar som uppstått trots att hjärtmuskeln såg helt frisk ut. Sådana störningar kan vara medfödda men kan även vara förvärvade, t.ex. efter en hjärtmuskelinfektion.
Hälften av alla tillgängliga EKG:n uppvisade förändringar medan de övriga var helt normala. De flesta EKG:n gällde män och var vanligen tagna många år före dödsfallet i samband med mönstringen. När det fanns mer än ett EKG kunde man se en förändring av EKG-kurvan över tid i hälften av fallen, eventuellt tydande på en sjuklig process i hjärtat.
De vanligaste symptomen som medförde läkarkontakt var svimning, bröstsmärta och hjärtklappning, men även ospecifika symptom såsom uttalad trötthet efter en genomgången infektion förekom. Det var vanligt att symptomen inte sattes i samband med hjärtsjukdom, vare sig av personen själv eller av sjukvården. Ungefär en fjärdedel hade inga kända symptom. Ett fåtal hade en hjärtsjukdom diagnosticerad flera år före dödsfallet medan några höll på att utredas. I ett fall av sex fanns det en känd ärftlighet för plötslig hjärtdöd eller en hjärtsjukdom som skulle kunna leda till detta.
Männen som drabbades av plötslig hjärtdöd skilde sig inte från en kontrollgrupp av samma ålder när det gällde fysisk aktivitetsnivå och deltagande i idrottstävlingar. Kvinnorna hade en lägre fysisk aktivitetsnivå och även ett högre BMI (body mass index = vikten/(längden x längden)) än kontrollgruppen. I gruppen med åderförkalkningssjukdom i hjärtat fanns många rökare och överviktiga.
Onsdagen den 25 maj försvarar Aase Wisten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet samt medicinska divisionen, Sunderby sjukhus, Luleå, sin avhandling med titeln Sudden cardiac death among the young in Sweden 1992-1999. From epidemiology to support of the bereaved. Svensk titel: Plötslig hjärtdöd bland unga i Sverige 1992-1999. Från epidemiologi till stöd åt anhöriga. Disputationen äger rum kl 10.00 i Aulan, Sunderby sjukhus, Luleå. Fakultetsopponent är professor Johan Herlitz, Hjärt-kärlinstitutionen, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
Aase Wisten är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Hon nås på e-post aasewisten@hotmail.com eller mobiltelefon 070-228 29 75.
Idag används DNA-analys ofta som ett värdefullt redskap vid brottsutredningar. För att kunna analysera mycket små mängder och även nedbrutna DNA-prov, och därmed kunna analysera fler typer av bevismaterial, behövs känsligare metoder. Den idag känsligaste metoden är den specialanalys av DNA från cellens mitokondrier, som utförs vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala.
– En stor fördel med detta DNA är att det finns i många fler kopior per cell än det arvsanlag vi har i cellkärnan. Det gör det möjligt att analysera tappade hår, ben och tänder som oftast inte kan analyseras med rutinmetoder, berättar Hanna Andréasson.
Däremot ger analys av mitokondrie-DNA ett lägre bevisvärde än analys av cellkärnans DNA. För att undvika att värdefullt bevismaterial används i en analys som inte kommer att fungera på grund av för små mängder DNA eller för lågt bevisvärde, är det viktigt att ta reda på hur mycket DNA som finns tillgängligt i ett specifikt bevismaterial och sedan använda den bästa metoden.
Hanna Andréasson beskriver det första systemet för bestämning av antalet DNA-kopior (både från mitokondrierna och från cellkärnan) utvunna från ett bevismaterial. Systemet medför att man snabbt och enkelt kan avgöra vilken typ av DNA som lämpar sig bäst för den följande identifieringsanalysen. Hon har också utvecklat en utvidgad metod med högre bevisvärde för analys av mitokondrie-DNA. För att undersöka dess användbarhet har det testats på ett flertal äldre och nedbrutna bevismaterial.
– Det visade sig speciellt värdefullt vid analys av ett gammalt ouppklarat brottsfall från 1952 där rutinanalysen av mitokondrie-DNA inte var tillräckligt informativt. Vi kunde däremot identifiera skillnader mellan bevis- och referensmaterial och därmed utesluta att de kom från samma person, säger Hanna Andréasson.
Kontaktinformation
Hanna Andréasson kan kontaktas på 018-471 48 01, 070-210 47 98 eller via e-post: hanna.andreasson@genpat.uu.se
