Ingrid Hellström är först ut med att disputera vid Tema äldre och åldrande, Linköpings universitet. Hon har gjort en studie, unik i sitt slag, på äldre par där den ena maken har en demensdiagnos. Hon har följt 20 sådana par i ett och ett halvt år, och gjort flera djupintervjuer, även med de dementa.
– Om man studerar demenser så måste man ju även prata med de dementa, men det är fortfarande ovanligt att det görs, säger hon. Hon har själv lång yrkeserfarenhet som sjuksköterska, bl.a. inom geriatriken, och har arbetat mycket med dementa.
Utgångspunkten för studien var att studera de äldre parens vardagsliv i hemmet utifrån kriterier som självständighet, värdighet och livskvalitet. Men ganska snart gled fokus i studien över till att handla om parrelationen, helt enkelt för att det blev uppenbart hur viktig den är.
– I de här paren värnade och vårdade båda makarna parrelationen, även den som var dement. Det fanns ett ömsesidigt beroende.
Hon tar som exempel att när en dement make flyttades till ett institutionsboende, så tyckte båda makarna, inte bara den demente, att de förlorade sitt hem. Ett annat exempel är det par där makan satt i rullstol och hade en demenssjuk make. Hon sade: ”Den ena har huvet, den andre har bena”.
Anhörigvården, dvs. vård som utförs av anhöriga, är mycket stor i Sverige. Den uppskattas till att vara två till tre gånger större än den offentliga vården. Ett vanligt sätt att stödja anhöriga som vårdar sina dementa makar är genom s.k. avlösning. De dementa får i kortare eller längre perioder bo på en institution för att den anhörige ska få vila upp sig.
Ingrid Hellström sätter frågetecken för den här typen av stöd, utifrån resultaten i sin studie. Man borde istället hitta metoder för att stödja båda makarna och själva parrelationen, istället för att skilja dem från varandra, anser hon.
– Tidigare studier har gett en mer negativ bild, och mer betonat belastningen på de anhöriga. Men det finns positiva sidor i parrelationen också, sidor som är underskattade. Som demensvården är organiserad idag fungerar den inte optimalt för att stödja äldre par där den ena är dement. Det borde gå att förbättra.
Ingrid Hellström disputerar den 20 maj. Hennes avhandling heter Exploring ’couplehood’ in dementia, a constructivist theory grounded study.
Kontaktinformation
Ingrid Hellström har telefon 011-36 3385 eller 0704 785512 och e-post: inghe@ituf.liu.se.
I avhandlingen argumenterar Hugo Strandberg för att det inte finns ett sätt att diskutera som alla är överens om, det vill säga ett sätt som skulle kunna lösa alla oenigheter. Det innebär att djupa oenigheter är möjliga.
Många filosofer har hävdat att antingen är diskussion alltid möjlig eller så finns det inte några svar som är riktiga eller felaktiga på frågor där det råder oenighet.
Hugo Strandberg är dock ovillig att dra slutsatsen att det inte finns riktiga eller felaktiga svar i frågor där djup oenighet råder. I huvuddelen av avhandlingen visar han att det finns andra möjligheter. Genom att utveckla en ny förståelse av begrepp som sanning, objektivitet och rationalitet visar han att det är möjligt att samtidigt hävda att det finns djupa oenigheter i vissa frågor och att det kan finnas riktiga eller felaktiga svar i dessa frågor.
– Om det är så att enighet inte alltid kan nås genom diskussion är frågan vad man kan göra istället. Jag visar på andra möjligheter i min avhandling, till exempel kan man bli övertygad om en åsikt genom att man övertar den från någon man har förtroende för, eller genom att man helt enkelt umgås mycket med någon som har en annan ståndpunkt, säger Hugo Strandberg.
Han menar att avhandlingen är viktig i ett religiöst sammanhang där man reflekterar över religionsdialog och hur oenigheter inom den egna traditionen ska lösas. Den kan också vara av intresse i ett politiskt sammanhang där man reflekterar över det pluralistiska samhället.
Kontaktinformation
Hugo Strandberg, tel: 018-471 22 25, hem: 018-50 09 24, e-post: hugo.strandberg@teol.uu.se
Ellen Matlok-Ziemann valde att fokusera på författarna Katherine Anne Porter och Carson McCullers för att de har tydliga pojkflickskaraktärer i sina romaner och noveller.
– Processen blir så tydlig med pojkflickor. Att vara kvinna är svårt och begränsande, men för pojkflickor, med en relativ frihet från början, blir processen ännu mer plågsam, säger Ellen Matlok-Ziemann.
Båda författarna skrev majoriteten av sina verk på 1930- och 1940-talen. Ellen Matlok-Ziemann har analyserat texterna utifrån Simone de Beauvoirs teori om det kvinnliga kroppssubjektet och kommer fram till att nästan alla kvinnliga karaktärer i verken förnekas subjektivitet och döms att bli passiva kvinnor utan tillgång till ansvarsfulla positioner i det patriarkala samhället. Detta leder till att karaktärerna upplever sina kroppar som ett fängelse och försöker att förneka sina kroppar.
– Novellerna och romanerna speglar samhället och det finns många exempel i texterna som är aktuella även i dag, säger Ellen Matlok-Ziemann.
Hon nämner karaktären Amy i Porters novell Old Mortality som ett exempel på en aktuell företeelse. Amy uppfattas som en skönhet, den perfekta kvinnan, men själv vägrar hon ta steget och bli kvinna. Hon börjar matvägra och blir nästan anorektisk, men uppfattas bara som ännu vackrare av sin omgivning.
Ellen Matlok-Ziemanns analys visar att Porters och McCullers kritik av det patriarkala samhället inte skiljer sig så mycket åt. Däremot ger de olika bilder av hur identitet formas. I Porters verk är det omöjligt för kvinnan att bli subjekt i det patriarkala samhället, medan det i McCullers texter är svårt men inte omöjligt.
Kontaktinformation
Ellen Matlok-Ziemann, tel: 018-471 12 66, hem: 018-46 15 90, mobil: 073-571 61 16, e-post: ellen.matlok-ziemann@engelska.uu.se
Rostfritt stål är i huvudsak uppdelat i fyra olika typer – austenitiska, ferritiska, martensitiska och duplexa. I doktorsavhandlingen Deformation characteristics of stainless steels, med vilken Roger Andersson disputerar den 3 juni, analyseras i detalj ett antal rostfria ståls formnings- och krockegenskaper. I avhandlingen utvecklar Roger Andersson även nya materialmodeller för användning i simuleringsprogramvaror.
– Resultatet av min forskning kommer att skapa förbättrade förutsättningar till att öka användningen av rostfria stål i framtida bilmodeller, säger Roger Andersson.
Att rostfria materials formningsegenskaper och höga hållfasthet är mycket bättre än vanliga kolstål har bland annat lett till ett ökat intresse att använda dem som konstruktionsmaterial i bilar och transportfordon.
Till exempel har alla nya Volkswagen Beetle (”Bubblor) för USA-marknaden rostfria bensintankar, Porsche Carrera GT har krockabsorberande strukturella komponenter i rostfritt stål och den senaste Audi A6 har rostfria ultrahöghållfasta strukturkomponenter i rostfritt stål.
Roger Andersson är född och uppvuxen i Boden, är så kallad industridoktorand och är för närvarande anställd av Svensk Verktygsteknik.
Upplysningar: Roger Andersson, tel. 0920.759 17, 070-377 59 17, roger@svenskverktygsteknik.com eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
För eventuell pressbild, kontakta Lena Edenbrink.
När östblocket och Sovjetunionen rasade samman, åren 1989-1991, sattes den svenska försvarsmaktens verklighetsbild och omvärldsanalys ur spel. Nu gällde det att planera för en framtid med helt förändrade förutsättningar. Hur kunde framtida eventuella konflikter tänkas se ut? Varifrån kunde en framtida fiende tänkas komma?
Kent Ehliasson, nybliven doktor vid Tema teknik och social förändring, har studerat framtidsplaneringen i två stora organisationer, Försvarsmakten och Ericsson, som båda genomgick stora förändringar under 1990-talet. Båda har också stor vana och kompetens att göra framtidsstudier.
– Det finns en rad metoder för att förutsäga framtiden, säger han. Men det verkligt intressanta är vilka grundläggande antaganden som framtidstudierna bygger på.
Vår syn på människan, samhället och tekniken kan bli styrande för hur vi ser på framtiden, ifall vi inte är medvetna om hur de påverkar oss, menar han. Ett exempel är människosynen i Försvarsmaktens planering. Vissa människor är, enligt denna syn, konfliktbenägna, särskilt om de bor i syd eller öst. Människor i nord och väst är däremot mer samarbetsvilliga.
– Det är en trubbig människosyn. Det blir svårt att förstå och förebygga våld utifrån ett sådant synsätt.
Synen på teknik är hos både Försvarsmakten och Ericsson oproblematisk. Tekniken utvecklas ständigt och får en allt större betydelse i samhället. All planering bygger på en stark tilltro till teknikens möjligheter.
– Försvarsmakten anser sig behöva mycket och bra teknik, oberoende av hotbilder.
Kent Ehliasson har även analyserat framtidsdokumenten utifrån tre aktuella framtidstendenser, globalisering, informationssamhället och risk/hållbar utveckling. Av dessa är begreppet hållbar utveckling helt frånvarande hos såväl Ericsson som Försvarsmakten.
– Man kan tolka det som att frågan om hållbar utveckling inte har någon betydelse för framtiden, varken för Ericsson eller för Försvarsmakten, säger han. Frågan är om det verkligen är så.
Försvarsmakten brottas idag med tydliga problem i sin framtidsplanering, men Kent Ehliasson anser att politikerna bär en stor del av skulden, när de inte har gett några tydliga direktiv att arbeta med. Han ser också en orsak just i Försvarsmaktens starka tradition av framtidsstudier.
– Man har arbetat med en metod som fungerat bra under många år. Så ändras plötsligt förutsättningarna i grunden, världen ser idag helt annorlunda ut än för 25 år sedan. Men just på grund av den starka planeringstraditionen blir det svårt att ställa om. För Försvarsmakten kommer hotet fortfarande huvudsakligen från öster.
Kontaktinformation
Kenth Ehliasson disputerade den 10 maj. Han kan nås på e-post: kent@ckab.se
Birgitta Trotzig har under drygt ett halvt sekel skrivit romaner, noveller, prosadikter och essäer. Sedan 1991 innehar hon stol nr 6 i Svenska Akademien.
I avhandlingen ”Ett språk, ett spår. En studie i Birgitta Totzigs författarskap” analyserar Mattias Pirholt hela Birgitta Trotzigs författarskap, från de tidigaste artiklarna från 1950-talet samt debutromanen till novellsamlingen ”Dubbelheten” från 1998, ur ett fenomenologiskt perspektiv.
Avhandlingens grundläggande frågor rör textens bilder och hur dessa kan kommunicera ett verklighetsförhållande: Vilken mening förmedlar bilderna till läsaren? Hur gör de det? Genom en analys av återkommande teman i författarskapet vill Mattias Pirholt fånga den sammanhängande värld som texterna bildar och hur denna värld framträder i texternas skrift och bilder.
Mattias Pirholt kommer fram till att texternas genomgående teman är såret, spåret, resten och tecknet. Han menar vidare att Birgitta Trotzigs melankoliska upptagenheten vid förlusten och döden även hyser en hoppfullhet, eftersom förlusten och döden är förutsättningen för återkomsten och återuppståndelsen.
Kontaktinformation
Mattias Pirholt, tel: 018-471 61 83, e-post: mattias.pirholt@littvet.uu.se
Cirka 60 procent av alla barn med hörselskador lider av det som kallas ärftliga eller genetiska hörselskador. Genetiska hörselskador kan antingen ses direkt vid födseln eller vara sådan att symtomen uppkommer först senare i livet. Olika hörselskador hos barn påverkar deras inlärning och kognitiva utveckling kraftigt.
– Upptäcks hörselbortfallet tidigt är det också möjligt att sätta in adekvat behandling tidigt och då kan man begränsa framtida kommunikationsproblem, säger professor Mats Ulfendahl vid Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning, Karolinska Institutet.
EuroHear är ett integrerat projekt där de olika forskargrupperna har olika uppgifter att lösa. Projektet innehåller mycket genetik men fokus ligger också på nya behandlingsstrategier. Vid Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning på Karolinska Institutet kommer man att studera olika farmakologiska substanser. Förhoppningsvis kan dessa studier leda till att man hittar substanser som kan motverka uppkomsten av hörselskador, begränsa skadornas utbredning samt behandla permanenta skador till exempel genom återväxt av nervtrådar. Man kommer också att studera förekomsten av ursprungsceller, progenitorceller, i innerörat.
– EuroHear är ett av de mest omfattande europeiska initiativen för att samlat studera hörsel och hörselskador. För oss är det naturligtvis mycket betydelsefullt att få delta framförallt för att vi får vara med i ett konsortium av Europas bästa hörselforskare, säger Mats Ulfendahl.
Kontaktperson: Mats Ulfendal, Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning, Karolinska Institutet. Telefon: 08-517 763 07, E-post: Mats.Ulfendahl@cfh.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Är de påträngande testmetoderna för elitidrotten förenliga med den hänsyn till den personliga integriteten som gäller inom hälso- och sjukvården? Finns det en moralisk skyldighet att korrigera de orättvisor som orsakas av det genetiska lotteriet när det gäller människors medfödda förutsättningar? Kan en sådan skyldighet även omfatta professionell idrott? Hur ska målen med idrottsmedicin ses mot bakgrund av hälso- och sjukvårdens begränsade resurser? Ska idrottssamhället styra idrottsmedicinen när det gäller vilka prestationshöjande metoder som ska tolereras eller ska idrottsmedicinen bedöma vad som är acceptabelt? Syftet med konferensen är att föra en bioetisk diskussion mellan idrottens olika aktörer.
När: 23/5 – 24/5 kl 10.00 -16.00
Var: Södra huset, Frescati, hörsalarna B4, C6 och D9
OBS! Presskonferens kl. 12.00 – 12.30 i hörsal C6
Arrangörer: Stockholm Bioethics Centre, Stockholms universitet och The Uehiro Centre for practical Ethics, Oxford University
Talare: Susan Sherwin (Dalhousie University), Julian Savulescu (University of Oxford), Torbjörn Tännsjö (Stockholms universitet), Sören Holm (Cardiff University), Nick Boström (Oxford University) och Christian Munthe (Göteborgs universitet) m.fl.
Konferensen är på engelska.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi och föreståndare Stockholm Bioethics Centre, tfn 08-16 33 45 mobil 0707-97 66 13 e-post torbjorn.tannsjo@philosophy.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 e-post: maria.erlandsson@eks.su.se
Årets bil är lättare, starkare och snyggare än fjolårets bil och till stora delar tillverkad i kompositmaterial för att spara vikt. Bland annat har den traditionella stålramen ersatts med en så kallad kolfibermonocoque, vilket betyder att bilen istället för en bärande ram har en enda bärande enhet i kolfiber. Pad-växling, ett växelhandtag bakom ratten som styr en dator som i sin tur sköter växlingarna, ger snabbare och exaktare uppväxlingar.
Bilen har också ett mycket avancerat antispinnsystem samt en dator som loggar alla händelser på bilen och kontinuerligt skickar data trådlöst till depån för analys. Ytterligare en nyhet är en så kallad Launch Control, ett system där datorn sköter hela starten, växlingar och antispinn – föraren behöver bara trycka på gasen och styra. Motorn, en fyrcylindrig turboladdad motor på 600 kubikcentimeter, är en vidareutveckling från förra året.
KTHR2 som den nya bilen heter började byggas i september förra året för att vara klar till Formula Student-tävlingarna i England i sommar. Vid förra årets tävlingar, med ett femtiotal deltagande lag, slutade KTH Racing på fjärde plats – den bästa placeringen någonsin för en nykomling. Målsättningen är att hamna på prispallen vid årets tävlingar.
KTH Racing engagerar ett sextiotal studenter och doktorander vid KTH. Alla med spetskompetens inom olika områden, vilket gör att den absolut främsta tekniken i alla avseenden kan användas i bilen. De senaste motorsimuleringskunskaperna sammanfogas med rykande färsk forskning på fordonsdynamik samtidigt som den perfekta avvägningen av vikt och hållfasthet tas fram av experter inom lättkonstruktion. Det gör KTH Racing till ett stall med stora kunskaper inom alla områden som behövs för att bygga en bil som går fort – riktigt fort.
Tävlingen Formula Student
Formula Student är en praktisk ingenjörstävling som går ut på att från grunden konstruera och tillverka en ensitsig racerbil enligt ett internationellt reglemente. Själva tävlingen avgörs genom ett poängsystem där man maximalt kan få 1 000 poäng. Poäng ges för bland annat design/konstruktion, ekonomi, väggrepp, acceleration samt för ett uthållighetslopp.
Tävlingar i Stockholm
I September 2005 kommer Baltic Open anordnas i Stockholm, varvid konkurrenterna från Chalmers, Luleå, Helsingfors samt Tyskland och England kommer bjudas in för att mäta sina krafter under krävande tävlingar.
Tid: Fredag 20 maj, kl.9.30 – 16.00
Plats: KTH Campus Valhallavägen, Brinellvägen 64
Kontaktinformation
Kontaktperson: Erik Bråkenhielm, 0739 – 60 50 23, erik@kthracing.se
CAD-bild på årets bil: http://www.kth.se/aktuellt/press/pressmeddelanden/bilder/kth_racing_2005.jpg
Göran Norrbys undersökning visar att adeln anpassade sig när samhällets maktbaser förändrades. Adelns sociala reproduktionsstrategier måste därmed anses ha varit lyckade.
Avhandlingen visar att särskilt den svenska högadeln ägde ekonomiskt, symboliskt och socialt kapital i avsevärd omfattning, och det fanns en marknad för att med goda villkor växla in eller omplacera detta adliga kapital. Detta möjliggjorde en framgångsrik omställning till nya samhällsgrupperingar och till nya, expansiva yrkeskategorier.
Adelsmän gifte in sig i den borgerliga överklassen, skaffade sig snabbt de formella examensbevis som ökande utbildningskrav nödvändiggjorde, och ständigt allt fler av dem tog steget över till den växande privata näringslivssektorn.
Adelsfamiljers känsla av social identitet påverkades och förändrades visserligen, men adeln bibehöll ändå en känsla av skillnad och överordning under hela 1800-talet.
Kontaktinformation
Göran Norrby, tel: 018-471 15 32, e-post: goran.norrby@hist.uu.se
Egmont Mika har gått igenom transkriptioner av intervjuer med 42 italienska, portugisiska och spanska gästarbetare i Tyskland som var tvungna att på egen hand klara sig i en helt främmande språklig miljö. Undersökningen fokuserar på en av den tyska grammatikens största stötestenar, valet av rätt form för bestämd och obestämd artikel samt possessivpronomen. Valet innebär att man ska utse den rätta av åtta former för en av de 24 möjliga kombinationerna av genus, kasus och numerus.
I sin avhandling visar Egmont Mika vilka kognitiva mekanismer som är verksamma när gästarbetarna skapar sitt eget provisoriska språk. Han identifierade två typer av kognitiva beteenden; avbildningen av formler och bildandet av rutiner.
Formler är flerordiga fraser som övertas som språkliga byggstenar helt oförändrat från tyskan, till exempel frasen zum Beispiel (till exempel). Formler förekommer på ett mycket tidigt stadium.
Rutiner är också flerordiga språkliga byggstenar men skapade av personen själv och grammatiskt felaktiga. Till exempel kan samma artikel användas för alla nomen oavsett genus, till exempel die Mann (mannen) istället för der Mann. Rutinerna kan stagnera och leda till ett slags pidginspråk, men de kan också successivt ersättas av bättre rutiner så att det provisoriska egna språket stegvis närmar sig den grammatiska normen.
– Gästarbetarna lär sig inte språket genom grammatiska regler utan genom selektiv varseblivning, restrukturering och repetition, säger Egmont Mika.
Han anser att skolornas språkundervisning bör inriktas mer på inlärning av flerordiga uttryck, så kallad chunk-inlärning, som ska nötas in ordentligt innan eleverna kan börja byta ut delar i uttrycken.
Kontaktinformation
Egmont Mika, tel: 018-471 13 34, hem: 018-51 33 95, e-post: egmont.mika@moderna.uu.se
Världen har nu förbrukat hälften av den kända globala oljetillgången. Efterfrågan stiger medan oljefälten sinar och upptäckterna av nya oljetillgångar blir allt färre. Kommer tjärsand och andra alternativ att vara hållbara? Kan naturgas vara ett alternativ?
Det är några av de frågor som kommer att diskuteras vid konferensen Hopes and Reality (hopp och verklighet) vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Konferensen arrangeras av Association for the Study of Peak Oil & Gas, ASPO, i samarbete med Uppsala universitet.
Bland deltagarna finns bland andra Kjell Aleklett, professor i fysik vid Uppsala universitet och ordförande för ASPO. Dessutom ska Matthew Simmons tala. Han leder Simmons & Company International som har investerat i och analyserat oljeindustrin i 35 år. Han var även delaktig i George W Bushs energistrategi under presidentkampanjen år 2000. Matthew Simmons nya bok ”Twilight in the Desert: The Coming Saudi Oil Shock and the World Economy” kommer ut den 27 maj 2005.
Deltar i konferensen gör också dr Robert L Hirsch, som nyligen utförde en studie för det amerikanska energidepartementet om metoder för att mildra effekterna av den kommande oljebristen.
Vid konferensen kommer också forskning gjord av Uppsala Hydrocarbon Depletion Study Group att presenteras.
Plats: Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, Uppsala
Tid: Måndagen den 23 maj 2005 klockan 13.00
Program: Kan hämtas via www.peakoil.net
Kontaktinformation
Kjell Aleklett, tel: 018-471 58 25, mobil: 0704-25 06 04, e-post. Kjell.aleklett@tsl.uu.se
Forskning och utveckling av tunnfilmssolceller är ett hett område. Runt om i världen finns en handfull företag som försöker få igång en fungerande produktion. I Sverige finns ett av dem.
Utanför Uppsala utvecklas produktionsteknik för så kallade CIGS-celler, tunnfilmssolceller. Dessa solceller är uppbyggda av tunna skikt på en bärare av vanligt fönsterglas och beräknas ge el till betydligt lägre kostnad än med dagens teknik. Bakom utvecklingen finns Mistras forskningsprogram ÅSC, Ångström Solenergicentrum.
– Vi är definitivt med på banan. Men utan forskningsprogrammet ÅSC hade Sverige inte haft någon utvecklingsföretag för tunnfilmssolceller, säger Lars Stolt, vd vid Solibro AB.
Just nu arbetar man med att installera utrustning och testköra den.
– Vi har koncentrerat oss på det mest kritiska tillverkningssteget för att vara säkra på att allt kommer att fungera i stor skala.
I februari nästa år ska företaget vara färdig med provkörningarna.
En del av forskargruppen inom ÅSC startade företaget Solibro med hjälp av investeringar från Sydkraft, Energy Future Invest, Vattenfall, ABB, AP-fond 6 och Energimyndigheten.
Den långsiktiga planen är att starta serieproduktion av tunnfilmssolceller som är 60 gånger 120 centimeter. Strömmen från cellerna kan antingen användas direkt, anslutas till nätet eller sparas genom att ladda batterier. I programmet har hög verkningsgrad och robusta metoder för tillverkning av CIGS solceller visats sig vara möjliga – och nu testas de alltså i verkligheten hos Solibro.
Men forskningsprogrammet ÅSC har även arbetat med så kallade nanokristallina solceller och smarta fönster. Dessa forskningsområden fortsätter också i andra former.
Resultaten kring nanokristallina solceller har rönt stor internationell uppmärksamhet för nytänkande och forskargruppen har inlett ett samarbete med ett stort europeiskt kemiföretag.
Det första steget mot kommersialisering av nanokristallina solceller innebär att miljöskadliga batterier ersätts i olika tillämpningar. Parallellt utvecklas cellernas verkningsgrad så att dessa kan tillämpas också i mer storskalig användning. Samarbete med svensk och internationell industri pågår.
Den tredje gruppen inom ÅSC-proprogrammet, som forskat kring ”smarta fönster”, startade företaget ChromoGenics AB år 2003. Målet är att utveckla elektrokroma filmer, ECfolie, en tunn flerskiktskonstruktion, som kan växla mellan genomskinliga ljusa och mörka lägen. Några produkter som forskarna inom ChromoGenics tagit fram är motorcykelvisir, displayer och ett slags ”elektriskt styrda persienner” utan rörliga delar.
– De åtta år som ÅSC verkat har lagt en god grund för både kommersialisering av resultaten och fortsatt forskning, säger Dag Sigurd, ordförande i forskningsprogrammets styrelse.
BAKGRUND
All energianvändning är mer eller mindre miljöstörande genom resursförbrukning och utsläpp av växthusgaser och andra ämnen som orsakar miljö- och hälsoproblem. Långsiktiga prognoser av det globala energisystemet visar att förnybara energikällor successivt under de närmaste 50 åren skulle kunna ersätta olja, kol, gas och kärnkraft. Solenergi har en betydande potential att ge ett bidrag i detta arbete.
Forskningsprogrammet Ångström Solar Centrum, som pågått mellan 1996 – 2004 har haft som mål att skapa en så stabil kunskapsbas att svenska företag kan delta på bred front i den industriella exploateringen av solenergitekniken. Det krävs att solceller har hög omvandlingseffektivitet och att dessa kan produceras till väsentligt lägre kostnad än idag om solceller skall få ett genombrott och kunna bidra till världens energiproduktion. Den svenska forskningen kring solceller framställda med tunnfilmsteknik har nu en position att ett sådant genombrott är kommersiellt möjligt.
Dagens teknik med kiselsolceller är redan idag kostnadseffektiv på avlägsna platser och när energibehovet är litet. De finns i t.ex. fyrar, radiostationer, trafikljus och vattenpumpar. I många utvecklingsländer spelar de också en viktig roll som strömkälla för radio- och tv-apparater. I programmet har hög verkningsgrad och robusta metoder för tillverkning av CIGS solceller visats.
Nanokristallina solceller är ett relativt nytt forskningsområde som bygger på en elektrokemisk princip. Dessa celler kan tillverkas i plast och vara effektiva även i svagt ljus. Programmet har demonstrerat möjligheten att tillverka dessa celler i en kontinuerlig process vilket öppnar en möjlighet att på längre sikt ytterligare sänka produktionskostnaden.
Ett så kallat smart fönster är ett fönster där man kan reglera inflödet av solstrålning via en elektrisk signal. Målet är att minska behovet av luftkonditionering, vilket sparar elström, i hus med stora glasytor. En sådan teknik kan även öka komforten. I programmet har ett spröjsat demonstrationsfönster tagits fram. En nischprodukt i form av ett visir till en motorcykelhjälm har tagits fram.
Mistra har finansierat programmet med 75 miljoner kronor. Energimyndigheten har bidragit med lika mycket.
Läs mer på:
www.asc.angstrom.uu.se
Kontaktinformation
Dag Sigurd
Dag.Sigurd@industrifonden.se
Tel: 0703 491915
Lars Stolt
lars.stolt@angstrom.uu.se
Tel Solibro 018 673891
Tel Mobil +46 706370919
Mistra:
Britt Marie Bertilsson
Programansvarig, teknik
brittmarie.bertilsson@mistra.org
Tel: 08-791 10 21
Paklitaxel (Taxol®) är ett cellgift som används mot en rad olika cancertyper t ex bröstcancer, äggstockscancer och icke-småcellig lungcancer. Paklitaxel används framför allt som understödjande behandling efter kirurgi eller strålbehandling för att förhindra spridning av tumören och förlänga patienternas överlevnad. Men även normala celler påverkas av paklitaxel och det som framför allt begränsar dosen är att antalet vita blodkroppar sänks vilket gör patienterna infektionskänsliga. Risken för livshotande infektioner innebär i vissa fall en fördröjd nästa behandling och att dosen måste sänkas. Önskad effekt på tumören kan då utebli eftersom tumörcellerna växer till mellan behandlingstillfällena.
– Om vi kan förutsäga och beskriva hur mycket biverkningar en viss dos ger upphov till i en viss individ, kan vi förhoppningsvis ge varje individ en så bra dos som möjligt vid första tillfället eller snabbare komma fram till vilken dos som är bäst, säger Anja Henningsson.
Hon har under sitt avhandlingsarbete utvecklat modeller som beskriver samband mellan dos och halt av paklitaxel i plasma eller blod. Modellerna är baserade på olika kända mekanismer för paklitaxels bindning i plasma och blod. Tidigare forskning som visat ett icke-linjärt samband, kan Anja Henningsson förklara med förekomsten av ett ämne som tillsätts för att kunna lösa paklitaxel i vatten. En annan matematisk modell beskriver sänkningen av vita blodkroppar som orsakas av paklitaxel och andra cellgifter. Den efterliknar olika steg i de vita blodkropparnas reglering, bildning och mognad. Anja Henningsson har också undersökt sambandet mellan modellparametrar och olika patientegenskaper som ålder, kön, kroppsyta och levervärden.
Modellerna bidrar till ökad förståelse för vad som händer med paklitaxel i kroppen och hur vita blodkroppar påverkas – information som skulle kunna användas för individualiserade doser. Modellerna har redan använts i läkemedelsutveckling av andra cellgifter och nya beredningsformer för paklitaxel.
Kontaktinformation
För mer information: Anja Henningsson, tel. 018-471 4385, anja.henningsson@farmbio.uu.se
Drygt tjugo år efter de första sjukdomsfallen finns det fortfarande inte något effektivt vaccin eller någon botande behandling av HIV/AIDS. Dagens bromsmediciner innebär att många HIV-smittade kan leva ett relativt normalt liv, men det finns problem med biverkningar och resistensutveckling där viruset blir motståndskraftigt mot dessa läkemedel. Därför behövs en kontinuerlig utveckling av nya, billiga och effektiva bromsmediciner.
Substanser som blockerar enzymet HIV-proteas utgör en grupp av bromsmediciner. På institutionen för läkemedelskemi pågår ett projekt med målet att designa och syntetisera nya HIV-1 proteashämmare. I sin avhandling beskriver Johan Wannberg utvecklandet av nya mikrovågsuppvärmda syntesmetoder och användandet av dessa och andra metoder för snabb syntes av nya potenta HIV-1 proteashämmare.
– Mikrovågsteknik ger snabb och effektiv uppvärmning av reaktionerna, vilket har inneburit att reaktionstiderna har kunnat hållas korta, från 5 till 30 minuter, säger Johan Wannberg.
De nya metoderna utnyttjades sedan i framställningen av HIV-1 proteashämmare. En enkel kolhydratmolekyl omvandlades i några få steg till ett par grundstrukturer med möjlighet att fungera som hämmare. Dessa omvandlades sedan vidare till ett stort antal föreningar med varierande egenskaper. Genom stegvisa tester av föreningarnas förmåga att blockera HIV-1 proteas sållades så småningom en rad potenta hämmare fram. Slutligen användes datorbaserad beräkningskemi för att förklara hur dessa binder till och blockerar proteasets funktion.
– Även om detta projekt inte leder fram till något nytt läkemedel kan kunskaperna förhoppningsvis komma till nytta för andra som arbetar med att ta fram nya billiga och effektiva bromsmediciner, säger Johan Wannberg.
Kontaktinformation
Johan Wannberg kan kontaktas på 018-471 43 32, eller Johan.Wannberg@orgfarm.uu.se
Huvud- och halscancer står för cirka 2-3 procent av all cancer i Västvärlden men är i utvecklingsländer bland de vanligaste cancerformerna. Behandlingsmisslyckanden kan bero på tumörrester som inte kan diagnostiseras eller behandlas med konventionella metoder.
Junping Cheng har i en djurexperimentell modell undersökt möjligheterna för och genomfört så kallad radioimmunterapi av huvud- och halscancer. Metoden innebär att en antikropp kopplad till en strålkälla söker upp och dödar tumörceller vilket möjliggör behandling av små tumörer eller enstaka tumörceller som annars är svåra eller omöjliga att upptäcka.
Resultaten visar att den aktuella antikroppen – U36 – kan lokalisera skivepitelcancertumörer och med strålkälla kopplad till antikroppen minska eller döda tumörer. Förhoppningen är att metoden skall kunna överföras till människa och då göra det möjligt att förbättra både diagnostik och behandlingsresultat vid huvud-halscancer.
Arbetet har genomförts vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, enheten för öron-, näs- och halssjukdomar, samt institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi, enheten för biomedicinsk strålningsvetenskap.
Kontaktinformation
Junping Cheng kan kontaktas på 018-611 53 89 eller junping.cheng@surgsci.uu.se
