De nya rönen, som publiceras i det senaste numret av Proceeding of the National Academy of Science, PNAS, är svaret på en av de hetaste, olösta gåtorna om exakt hur proteinsyntesen går till. Översättningen av den genetiska koden vid tillverkningen av nya proteiner är en av de mest centrala processerna i levande organismer. Detta äger rum i cellernas ribosomer, som är stora komplex av nukleinsyror och proteiner bestående av cirka en miljon atomer. Efter årtionden av biokemisk forskning rörande hur ribosomerna fungerar skedde för fem år sedan stora genombrott då amerikanska och engelska forskargrupper lyckades bestämma ribosomernas detaljerade, atomära struktur med hjälp av röntgenkristallografi. Därmed blev det möjligt att direkt se hur de beståndsdelar som behövs vid proteinsyntesen är tredimensionellt placerade i ribosomen. Det visade sig bland annat att inga av ribosomens proteindelar deltar direkt i den kemiska reaktion där aminosyror kopplas ihop, utan att reaktionen måste katalyseras av ribosomens nukleinsyror (RNA).
– Detta överensstämmer med idén att det en gång funnits en RNA-värld, innan våra nuvarande, sofistikerade enzymer utvecklades. Man tror alltså att ribosomen, som är en uråldrig biologisk ”maskin”, fortfarande kan bära spår av denna tid, säger Johan Åqvist, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Ribosomstrukturen visade tydligt hur den genetiska koden avläses, men frågan kvarstod hur själva den katalytiska processen går till då aminosyror länkas ihop till nya proteiner. Johan Åqvist och doktoranden Stefan Trobro har nu med hjälp av massiva datorberäkningar lyckats simulera proteinsyntesreaktionen och undersökt flera tänkbara kemiska mekanismer.
– Resultaten visar att det bara finns en möjlig typ av mekanism och vi har i detalj kunnat förklara hur denna fungerar och varför reaktionen går så snabbt, säger Johan Åqvist.
De teoretiska beräkningarna förklarar också en rad biokemiska experiment som gjorts under senare tid.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Johan Åqvist på 018-471 41 09 eller Johan.Aqvist@icm.uu.se
– Tillgången till sötvatten är en av de allra viktigaste resurs- och miljöfrågorna under lång tid framöver, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på Formas. Nästan allt sötvatten i flytande form finns lagrat i grundvattenreservoarer. Nu visar det sig att denna dyrbara resurs hotas av föroreningar och överutnyttjande. Därför måste vi snabbt lära oss att bättre förstå hur den ska förvaltas.
Omkring en tredjedel av jordens människor är nästan helt beroende av grundvatten för sin dricksvattenförsörjning. Det gäller människor i flera av tredje världens jättestäder, och det gäller större delen av Indiens landsbygdsbefolkning. En stor del av jordens bördigaste jordbruksmark bevattnas med grundvatten. Cirka två tredjedelar av världens totala vattenanvändning går till bevattning. Floder och sjöar torkar ut eller förorenas, och livsmedelsbehovet ökar. Efterfrågan på grundvatten för bevattning ökar i samma takt. På vissa håll är det så illa att man utnyttjar fossilt grundvatten som inte förnyas.
– Forskningen spelar en viktig roll för att utveckla samhällen med en hållbar och miljövänlig vattenanvändning, fortsätter Lisa. Det behövs forskning och planering om hur framtida tätorter och städer utvecklas och hur människors beteenden och livsmönster påverkar ekosystem och samhällssystem. Sverige är en viktig partner i forskningssamarbetet med länderna i Syd.
Detta är forskningsrådet Formas andra skrift om vatten. Water research – what´s next? gavs ut 2004.
Kontaktinformation
Båda skrifterna ges ut av Formas förlag och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se.
För mer information kontakta:Birgitta Johansson, informatör, 08-775 4003, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, presschef, 08-775 4038, 073-350 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Projektet ska möjliggöra för olika myndigheter och nationer att snabbt, säkert och effektivt kunna utbyta information, få stöd för sammanställning och analys av data. Det är en förutsättning för att kunna få och ge varning på ett tidigt stadium för planerade terroraktioner och andra svåra brott.
– Inom FOI har vi en rad olika forskningsområden som kommer att spela en viktig roll i projektet, berättar Martin Rantzer. Till exempel är FOI internationellt framstående inom området informationsfusion och verktyg och metoder för scenarier. Informationsfusion är oerhört viktigt område för att utveckla metoder för snabb hantering och sammanställning av stora mängder data. Avancerad scenariemetodik är en viktig del bl a i olika typer av analyser och hotbedömningar.
Projektet har titeln Highway to security: Secure interoperability of intelligence services och leds av Saab. Förutom FOI medverkar ytterligare ett tiotal företag och organisationer, bl a EADS, TeliaSonera och Nokia. Myndigheter från Sverige, Finland och Baltikum medverkar i en referensgrupp. Från Sverige ingår bl a Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket, Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen.
Totalt har 13 projekt har fått finansiering bland de 156 förslag som kommit in till EU-kommissionen. En panel av oberoende experter har stått för urvalet. Den totala budgeten för de finansierade projekten är 15 miljoner Euro. Säkerhetsforskning kommer att vara en del av EU:s kommande sjunde ramprogram för forskning (2007-2013) där området säkerhet och rymd har en föreslagen budget på cirka 570 miljoner Euro per år.
Kontaktinformation
Martin Rantzer, chef för FOI:s avdelning Ledningssystem, 070-927 73 14
Per-Erik Johansson, sammanhållande för FOI:s medverkan i EU:s säkerhetsforskningsprogram, 070-649 66 45
Åsa Ivarsson, presskontakt 073-444 77 55
Politiska och ekonomiska makthavare, beslutsfattare, byggherrar, planerare, medborgare och debattörer påverkar alla stadsutvecklingen på sitt sätt. I Spelet om staden visar ett tjugotal forskare, alla med olika utgångspunkt, hur detta sker. Artiklarna handlar om allt från konkurrensen om mänskliga och ekonomiska resurser till stadens form – utglesning eller förtätning. Om orsaker till boendesegregationen, om närheten till grönska och om kvinnors begränsade roll i stadsplaneringen. Förhoppningen är att artiklarna ska ge en bild av det mångfasetterade spelet och hjälpa läsaren att lättare urskilja de drivkrafter som formar och förändrar staden.
Kom och lyssna på fyra forskares olika synvinklar från Formas nya pocketbok Spelet om staden.
Tid: Onsdagen den 31 augusti kl 08.30 till 10.00.
Plats: Formas, Birger Jarls torg 5 på Riddarholmen i Stockholm. T-bana Gamla Stan.
För karta se Forskningsrådet Formas hemsida www.formas.se
Medverkande forskare och inlägg är:
1 Hur få med alla?
”Kan partnerskap förenas med demokrati” undrar Ingmar Elander och menar att olika former av samarbete mellan offentliga och privata aktörer visserligen kan leda till effektivitetsvinster, men samtidigt gör det svårt för medborgarna att veta vem som har det politiska ansvaret och försvårar därmed insynen för medborgarna.
2 Hållbara städer spelets mål
Ett genomgående tema i artiklarna är målet om den hållbara stadsutvecklingen. Frågan är om detta mål går att uppfylla och hur det skulle kunna ske. Arne Kaijser menar att vi byggt fast oss i en struktur som innebär hög resursförbrukning och att detta är ett hinder för en miljövänlig utveckling.
3 Högt och tätt, eller glest och utspritt?
Inger Bergström berättar varför staden fortsätter att sprida ut sig trots utsläpp, längre avstånd och sämre service. Exempelvis får förortsfamiljen en större och bekvämare bostad och kan handla billigare, kataloghusindustrin och försäljarna av villatillbehör som gör goda affärer, hantverkare som får arbetstillfällen, skogs- och energiindustrin.
4 Vem tillhör staden?
Kerstin Bodström menar att forskares, journalisters, lärares och andra makthavares förhållningssätt spelar en stor roll för synen på segregerade områden. Negativa förväntningar, rykten och en ensidig medierapportering kan bidra till att ett bostadsområde hamnar i en neråtgående spiral, vilket i sin tur gör att invånarna flyttar. De negativa förväntningarna blir därmed till stor del självuppfyllande.
Spelet om staden ges ut av Formas förlag och kostar 59 kronor inkl moms. Boken kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008
Kontaktinformation
Välkommen!
OSA senast 29 augusti till Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se,
08-775 40 38, 0733-50 31 61
Regeringsuppdraget innebär att FOI ska i samverkan med andra myndigheter förhandla fram ett förslag till avtal med det amerikanska säkerhetsdepartementet (Department of Homeland Security) angående forsknings- och utvecklingsfrågor inom det civila säkerhetsområdet. FOI är en välkänd organisation för det amerikanska säkerhetsdepartementet med god erfarenhet av internationella avtal och har därför etablerats som lämplig svensk part i förhandlingsarbetet.
– Sverige har en framstående säkerhetsforskning som är efterfrågad på den internationella arenan och vi är bland de första nationerna som USA:s säkerhetsdepartement väljer att ingå ett bilateralt avtal med. Det här kommer att leda till konkreta projektavtal för Sverige, säger Eva-Lotta Kraft, chef för FOI:s avdelning för strategi och marknad.
Det amerikanska säkerhetsdepartementet* *har visat stort intresse för samarbete med svenska aktörer inom forsknings- och utvecklingsområdet. De vill gå in i ett långsiktigt partnerskap baserat på ett bilateralt avtal. Avtalet ska innefatta dialog om prioriteringar inom det civila forsknings- och utvecklingsområdet, informationsutbyte, samarbetsprojekt och gästforskarutbyten. Dessutom vill de ge svenska aktörer möjlighet att offerera uppdrag inom säkerhetsdepartementets prioriterade forskningsområden. Sverige bedöms ha goda möjligheter att etablera samarbete med USA:s säkerhetsdepartement inom områden som bl a rör skydd mot farliga ämnen samt gräns- och transportsäkerhet inklusive hamnsäkerhet.
Idag finns inga bilaterala avtal mellan Sverige och USA för att möjliggöra och reglera forskningssamarbete inom det amerikanska säkerhetsdepartementets ansvarsområde. Ett bilateralt avtal är en förutsättning för att etablera svenska forskningsaktörer som långsiktiga partners till säkerhetsdepartementet.
FOI fungerar som sammanhållande part i förhandlingarna, och kommer att samverka med Krisberedskapsmyndigheten (KBM), Statens räddningsverk (SRV), Kustbevakningen (KBV), Verket för innovationssystem (VINNOVA), Vetenskapsrådet och Smittskyddsinstitutet (SMI). Som ett viktigt underlag i förhandlingarna används den säkerhetsforskningsstrategi ”Kunskap för säkerhets skull” som VINNOVA med flera lade fram i februari 2005.
FOI skall lämna och redovisa ett förslag till avtal och redovisa senast 30 november, 2005.
Kontaktinformation
Eva-Lotta Kraft, Avdelningschef Strategi och marknad FOI 08-555 032 00, 073-444 77 00, evalotta.kraft@foi.se
Lars Sandström, Internationell samordnare FOI, 013-37 81 29, 070-927 70 71, lars.sandstrom@foi.se
Johan Axell, kommunikationsdirektör FOI, 08-555 030 18, 070-277 03 62
Syftet med ALV-projektet är att få fler behöriga lärare med inriktning mot förskola/förskoleklass. Projektet syftar även till att finna en ny utbildningsväg för dem som har praktisk erfarenhet av arbete i förskola/förskoleklass. Med ALV-projektet vill man också få underlag till forskning om synliggörande av reell kompetens.
Högskolan i Borås kommer forskningsvis att följa projektet ända från start genom professor Dennis Beach. ALV-projektet ingår också som en del i ett större forsknings- och utvecklingsprojekt där utforskandet av möjligheterna att använda aktionslärande för att skapa aktionslärande organisationer är huvudtemat. Här finns också forskningsstöd och kontakter genom Centrum för Aktionslärande i Sverige till Revans center for Action learning & Research vid University of Manchester.
Projektet är en samverkan mellan Högskolan i Borås, Borås Stad, Göteborgs Stad, Lerums kommun, Valideringscentrum i Göteborgsregionen och Centrum för Aktionslärande i Sverige.
Utbildningens gång
Utbildningen pågår i cirka två år med start höstterminen 2005. Barnskötarna studerar på halvfart höstterminen 2005 och sedan 20 % (en dag i veckan) från och med vårterminen 2006. Sammanlagt ska 28 barnskötare delta i ALV-projektet.
Utbildningen börjar med validering av redan befintlig kompetens och fortsätter därefter med aktionslärande på arbetsplatsen för att uppnå målsättningarna i de kurser som ännu inte godkänts. Examinationsprocessen pågår hela tiden, men examination sker när tillräcklig kompetens uppnåtts, dock inte förrän efter tre terminers aktionslärande och utbildning.
Kontaktinformation
Kontaktperson vid Högskolan i Borås
Annika Malm
033-435 43 13, 0703-58 38 52
annika.malm@hb.se
Nio personer i åldrarna från åtta till 53 år del-tog i undersökningen som pågick under ett och
ett halvt år. Den huvudsakliga undersökningsmetoden har varit det återkommande intervjusamtalet. Deltagarna och deras strävan skildras i nio fallbeskrivningar. Genom att utgå från den enskildes perspektiv har det varit möjligt att se hur svårigheterna visar sig för var och en av dem och upptäcka de många skiftande sätt de använder sig av i sin strävan att övervinna dem.
Det framgår att läs- och skrivsvårigheter kan förstås som en existentiell fråga där var och en lär efter egna förutsättningar och på egna villkor. De lär i sammanhang som de själva upplever meningsfulla, i förhållande till den personliga förmågan, den tid de har till förfogande och den plats där de befinner sig. Till exempel visar de hur de, med hjälp av möbler eller sin kropp, bygger ”ett fredat bo”, ett shel-ter, runt sin läsning för att få vara ostörda. De upplever ofta en konflikt mellan skolans tid och den egna tiden, den tid de själva råder över, en konflikt som tycks särskilt svår för den som har läs- och skrivsvårigheter. Deras personliga villkor stämmer alltså inte alltid överens med de ramar skolan ger och vad och hur de lär motsvarar inte alltid skolans förväntningar. Därför förblir deras strävan att be-mästra sina svårigheter delvis osynlig.
Meningsfulla sammanhang för läs- och skrivlärande har flera dimensioner. (1) Man lär sig intersubjek-tivt, av och med andra människor, (2) man lär sig av personliga skäl, för att visa eller bekräfta vem man är och (3) man lär sig när innehållet berör en. Att lära sig läsa och skriva och att utveckla dessa förmågor handlar om insikt och förståelse och om de erfarenheter man bär med sig. Det är samtidigt också ett kroppsligt möte med de skrivna orden och texten, förmedlat av våra sinnen och våra händer. De svårigheter som uppstår berör det dagliga arbetet, men också hur man förstår sig själv och vad man vågar satsa på för framtiden med utbildning och yrke. Läs- och skrivsvårigheter framstår därför som en existentiell fråga, om än i olika grad i olika skeden av livet.
Vad kan läraren göra?
• Vara öppen för hur eleven själv uppfattar läsning och skrivning, lärande och svårigheter och möta eleven där.
• Organisera skolans tid och utrymme så att det skapas goda förutsättningar för lärande.
Skolpolitiska konsekvenser:
• Resurser till lärarna så att de får tid till de nödvändiga mötena med enskilda elever.
• Läroplan och kursplan som inte skapar hinder genom tidsreglerade mål och åldersjämförelser.
Författare: Cecilia Nielsen, Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Trollhättan Uddevalla
Avh. titel: Mellan fakticitet och projekt. Läs- och skrivsvårigheter och strävan att övervinna dem
Handledare: Docent Silwa Claesson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet
Disputation: Fredagen 16 september 2005, kl. 10.00 i sal D3 50, Pedagogen
Opponent: Professor Finn Egil Tönnessen, Senter for leseforskning, Universitetet i Stavanger, Norge
Kontakt: cecilia.nielsen@htu.se 0521-26 40 06, 070-62 82 092
Kontaktinformation
Marianne Andersson
Kansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
SE 405 30 Göteborg
Sweden
Tel +46 31 773 2396
Fax +46 31 773 2100
http://www.ped.gu.se/forskarutbildning/index.htm
– Konferensen handlar om beslutsfattande och ställningstaganden samt om hur människor hanterar osäkerhet och riskfyllda situationer, säger Anna-Lena Erixon, en av de lokala arrangörerna och doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Forskare från hela världen deltar i arrangemanget. Intresset har varit särskilt stort från dem som forskar om psykologiskt och ekonomiskt beslutsfattande.
Samtliga föreläsningar och workshops är öppna för media.
Tid: 22/8 – 24/8 2005
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet
Språk: Engelska
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Anna-Lena Erixon, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 38 90, mobil 0739-410 210 e-post alen@psychology.su.se
Tommy Gärling, professor Göteborgs universitet,
tfn 031-773 18 81 e-post tommy.garling@psy.gu.se
Henry Montgomry, professor Stockholms universitet,
tfn 08-16 38 25 e-post hmy@psychology.su.se
Stormen Gudrun drabbade Sverige i januari och orsakade mycket omfattande skogsskador. Skog motsvarande landets hela normala årsavverkning beräknas ha blåst omkull. Konsekvenserna för skogsägare, samhället och miljön är stora och svåröverskådliga.
Stormen genererade både ett kort- och ett långsiktigt forskningsbehov. På kort sikt handlar det t ex om skadornas fördelning i landskapet, skydd mot insektsangrepp, metoder för tillvaratagande av virke, socioekonomiska konsekvenser och effekter på miljön. På längre sikt handlar det framförallt om hur skogsbruket eventuellt behöver förändras för att framtida stormar inte ska orsaka så omfattande skador på skogen som den nu aktuella. Formas har avsatt fyra miljoner kronor till elva forskare som ska studera närmare de kortsiktiga effekterna.
Lista på de forskare som beviljats bidrag finns på
http://www.formas.se/docs/Pressmeddelanden/Stormskador.pdf
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Forskningssekreterare Jan Svensson 08-775 40 51, jan.svensson@formas.se eller
Presschef Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
Att bli förälder för första gången är förenat med hopp, glädje, oro och förväntningar. Tiden efter förlossningen kan för vissa kvinnor innebära en ökad sårbarhet – allt från nedstämdhet till den mer sällsynta, men mycket allvarliga, sjukdomen postpartumpsykos (amningspsykos) – där ungefär 1 på 1000 förlösta kvinnor per år drabbas. I de flesta fall debuterar psykosen strax efter eller under de första veckorna efter förlossningen. Sjukdomsförloppet är snabbt med kännetecken som akut förvirring, humörsvängningar och vanföreställningar om att skada sig själv eller barnet.
– Det är ett område som vi känner starkt för och som det har forskats alldeles för lite inom, säger forskningsledaren Kristina Sundquist.
Hon har tillsammans med doktoranden Anna Nager gjort en av de största studierna om postpartumpsykos däröver en halv miljon förstföderskor har ingått. Forskarna har följt alla förstföderskor i Sverige under åren 86 97. De har valt ut de kvinnor som varit inlagda på sjukhus på grund av postpartumpsykos och tittat på om faktorer som ålder, utbildning, civilstånd och vilken tidsperiod barnet är fött kunde ha samband med inläggning på sjukhus. Ett oväntat resultat var att antalet förstföderskor inlagda på sjukhus för mpostpartumpsykos minskade med 30 procent under 90- talet. Trots det tror inte Kristina Sundquist att färre har drabbats.
– Med tanke på att antalet insjuknade historiskt sett inte har varierat -inte heller om man jämför mellan olika länderär det osannolikt att det plötsligt här i Sverige skulle minska så markant. En möjlig förklaring är att slutenvårdsplatserna inom psykiatrin nästan halverades under denna tidsperiod.
– Om vårdplatser har saknats kan det ha påverkat läkarnas beslut om inläggning. Vi vet inte vart kvinnorna i stället har tagit vägen. Prognosen är god om kvinnan fort får rätt vård, annars kan konsekvenserna för både mamman, barnet och anhöriga bli ödesdigra. Eftersom risken är mycket stor att modern skadar både sig själv och barnet är det nödvändigt med professionellt stöd dygnet runt och medicinsk behandling.
Det finns inget entydigt svar på varför vissa kvinnor insjuknar, men både biologiska och psykosociala faktorer anses bidra till att psykosen bryter ut. I studien konstateras att en äldre nybliven mamma löper 6 gånger större risk än en yngre att drabbas. Även ensamstående nyblivna mammor är i farozonen. Risken att insjukna är 1,6 gånger högre än för någon som har en livspartner. Däremot hade inte socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå
någon betydelse.
– Några förklaringar kan vara att hormonella rubbningar, trötthet och risken för komplikationer i samband med graviditeten ökar med stigande ålder och att förväntningarna är höga. Det är naturligtvis också extra sårbart och stressande att inte ha det stöd som behövs för att klara av allt det nya som det innebär att bli förälder.
– Vår studie ger viktig kunskap för personalen i vården, främst med tanke på att antalet äldre förstföderskor i
Sverige ökar och att det finns många ensamstående mammor. Ju mer fakta vi har, desto bättre kan vi bli på att hjälpa de drabbade. Studien är också ett bra underlag för beslutfattare och politiker.
Andningsproblem på grund av nedre luftvägsinfektioner är en av de vanligaste anledningarna till att barn behöver sjukhusvård. I cirka 20 procent av fallen kan man idag inte fastställa vad som orsakat infektionen. De svenska forskarna kunde påvisa bocaviruset i 17 fall av sjukvårdskrävande nedre luftvägsinfektioner under ett år.
– Virusinfektioner är ett av världens största hälsoproblem som ger upphov till allt mellan AIDS och snuva, och dödar tusentals personer varje dag. Trots det har vi idag ingen fullständig bild av vilka virus som finns, säger virusforskaren Tobias Allander.
Tobias Allander har tillsammans med Björn Andersson utvecklat den metod, som gör det möjligt att systematiskt söka igenom prover för okända virus.
– Vi tror att det viktigaste med vår upptäckt är man nu snabbt kommer att kunna kartlägga många fler virus och det kan bidra till att lösa viktiga medicinska gåtor. En kartläggning av nya virus ger möjligheter både till diagnostik och behandling av sjukdomar som idag har okänd orsak, säger Tobias Allander. Många forskare tror att ännu okända virus kan ha betydelse för uppkomsten av exempelvis ungdomsdiabetes och multipel skleros (MS).
Tobias Allander är forskare vid Centrum för molekylär medicin på Karolinska Institutet och läkare vid kliniskt mikrobiologiska laboratoriet på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Björn Andersson är docent vid Centrum för genomik och bioinformatik, Karolinska Institutet.
För mer information kontakta:
Tobias Allander, tel. 08-517 735 80, 070-341 19 32, tobias.allander@karolinska.se
Björn Andersson, tel. 08-524 839 87, 070-355 39 87, Bjorn.Andersson@cgb.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, tel. 08-524 838 95, sabina.bossi@admin.ki.se
I den första rikstäckande studien av migrän i Sverige framkommer att en miljon, drygt 13 procent, av vuxna svenskar har migrän. Tillsammans får de runt tio miljoner anfall årligen. Tillståndet kännetecknas av intensiv pulserande huvudvärk, överkänslighet för ljus och ljud samt svårt illamående med kräkningar. Migrän är ungefär dubbelt så vanligt hos svenska kvinnor som hos svenska män. Ungefär 200 000 svenskar är drabbade utan att vara medvetna om att deras besvär klassificeras som migrän. En absolut majoritet av de drabbade rapporterar en negativ inverkan på de högst rankade faktorerna i livet som familjen och förmågan att klara sitt jobb och ha en meningsfull fritid.
Endast var fjärde individ med migrän har kontakt med läkare, vilket är lägre än i övriga västvärlden. I undersökningen framkom dessutom att var tredje person som besökt läkare bedömde informationen om olika behandlingsalternativ som dålig eller mycket dålig.
– Många hade tidigare träffat läkare men slutat. Detta är anmärkningsvärt mot bakgrund av att de flesta vill pröva en annan migränbehandling än den nuvarande, säger Mattias Linde, specialistläkare i neurologi och avhandlingens författare.
I avhandlingen har Mattias Linde med en ny metod fått detaljerade bilder av migränanfall. Ett antal patienter som orkade avstå från behandling under 72 timmar fick uppskatta intensiteten av de olika migränsymtomen på en hundragradig skala. På så vis har han för första gången kunnat framställa en mycket exakt bild av hur ett migränanfall förändrar sig timme för timme.
– Detta är ett genombrott som ger forskningen en ny och unik bild av den stora komplexitet och variationsrikedom som kännetecknar detta gåtfulla tillstånd. Smärtan tenderar att följa en långsamt pendlande rytm mellan medelsvår och outhärdlig intensitet, säger Mattias Linde.
Resultaten visar att akuta läkemedel ofta har en god men kortvarig effekt, varefter besvären återvänder till sitt ursprungliga mönster efter några timmar. Slutsatsen är att de olika symtomen drivs av en gemensam faktor i hjärnan, och att modern anfallsbehandling inte lyckas stänga av detta okända område.
Den helt dominerande idén bland migränforskare internationellt, och inte minst i USA, är att en förutsättning för effektiv anfallsbehandling är att denna intas tidigt i förloppet innan smärtan stegras. Detta motbevisas nu av Mattias Linde som jämfört tidig och sen injektionsbehandling hos samma patienter. Inga statistiskt signifikanta skillnader framkom, och en majoritet tyckte att behandlingen var lika effektiv sent vid hög smärtintensitet.
– Det är lugnande att nu kunna uppmuntra patienter att ta sin behandling, gärna som nässpray eller stolpiller, även om de inte hunnit göra så i tidigt skede, säger Mattias Linde.
Många patienter upplever biverkningar av modern anfallsbehandling i form av obehagliga och ibland smärtsamma känselförnimmelser. Det kan till exempel göra ont att komma i kontakt med vatten, vilket inte sällan leder till oro och att patienterna avstår från läkemedlet. I avhandlingen visas att detta är ett godartat och kortvarigt fenomen på grund av en smärttröskelsänkning i känselnervsystemet.
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: A clinical image of migraine. On prevalence, impact of disease, natural course of attacks and influence of 5-HT1B/1D-agonists
Avhandlingen försvaras fredagen den 2 september 2005, klockan 9.00 i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
leg läk Mattias Linde, telefon: 0705-67 45 99, 0304-67 45 90, e-post: mattias.linde@neuro.gu.se
Handledare:
adjungerad professor Carl Dahlöf, telefon: 031-81 09 00, e-post: carl.dahlof@migraineclinic.se
Artikeln i julinumret av College & Research Libraries är en bearbetning av en del av den egna magisteruppsatsen från Malin Håkansons bibliotekarieutbildning, om betydelsen av genus i vetenskaplig publicering i kärntidskrifter. Tidskriften ges ut av ACRL, det amerikanska förbundet för forskningsbibliotek.
Malin Håkanson konstaterar att andelen kvinnliga författare i de biblioteks- och informationsvetenskapliga tidskrifterna har ökat under de senaste 20 åren. Vid mitten av 90-talet nådde kvinnorna upp till samma publiceringsnivå som männen i en bransch som är starkt kvinnodominerad.
– Historiskt är det vanligt att män kommer igång snabbare med sin forskarkarriär, vilket innebär att de hinner publicera mer. Väl inne på forskarbanan är publicering i vetenskapliga tidskrifter ett sätt att visa upp och markera äganderätt till egna resultat och idéer. Det är också ett sätt att få en bekräftelse på sin forsknings vetenskapliga kvalitet, säger Malin Håkanson.
Publicering i kärntidskrifter är i det här sammanhanget värt mer än publicering i tidskrifter som rankas lägre, exempelvis enligt ISI/Web of Knowledges Journal Citations Reports.
Det är dessutom betydelsefullt att bli citerad av andra forskare. Höga citeringsnivåer är ett erkännande av en forskares vetenskapliga betydelse.
Malin Håkanson har granskat artiklar i tre vetenskapliga tidskrifter inom biblioteks- och informationsvetenskap. Förutom den redan nämnda tidskriften även Journal of Academic Librarianship och Library Quarterly. Det handlar om att hon har könsbestämt referenserna i 1.739 vetenskapliga artiklar, skrivna mellan åren 1980 och 2000.
Resultaten visar att andelen kvinnliga författare överskrider andelen manliga i slutet av perioden även om andelen män totalt är högre. Både kvinnor och män är mest benägna att citera män, men kvinnor har en väsentligt högre andel kvinnor i sina referenslistor.
Enligt Malin Håkanson visar tidigare studier att det mönstret gäller även andra vetenskapliga discipliner, som psykologi, sociologi, ekonomi och matematik.
– En modell att tolka resultaten, baserad på Robert K. Mertons vetenskapssociologiska forskning, är att en vetenskaplig artikel får högre status om författaren hänvisar till forskare med hög status. Det skulle innebära att manliga forskare har högre status än kvinnliga i de tre tidskrifter jag undersökt, säger Malin Håkanson.
– Men jag anser inte att det handlar om att kvinnliga forskare medvetet sållas bort eller diskrimineras. Jag tror det handlar om sociala strukturer.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Malin Håkanson
Högskolan Trollhättan/Uddevalla
Biblioteket i Vänersborg
Box 1236
462 28 Vänersborg
malin.hakanson@htu.se
0733-97 51 72
– Vi undersöker olika naturprodukter som har en dokumenterad effekt på människor för att se hur de påverkar nervsystemet. Det ger dels en större förståelse för hur nerver fungerar, dels idéer till utveckling av nya läkemedel, säger docent Peter Zygmunt.
Han och professor Edward Högestätt leder en medicinsk forskargrupp vid Lunds universitet, som samarbetar med en annan forskargrupp i San Fransisco samt med en grupp lundakemister ledd av professor Olov Sterner.
Forskarna visar nu i en artikel i den internationella tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) att allicin, det aktiva ämnet i vitlök, binder till en receptor på smärtnerverna. Detta öppnar en s k jonkanal i nerverna och startar en hel kaskad händelser i vitlöksätarens mun, ryggmärg och hjärna.
Senap och chilipeppar fungerar på likartade sätt, och alla tre är också gamla medicinalväxter. Chilipeppar lär t ex ha använts av aztekerna i Mexico för att bota tandvärk, och i Kina som bedövningsmedel vid kastreringen av kejsarrikets eunucker. Senapsplåster har använts mot bl a reumatiska besvär och ledinflammationer, och vitlök används ofta för att förebygga förkylningar.
– När vi nu vet vilka receptorer som påverkas av vitlök och de andra medicinalväxterna, så har vi möjlighet att skräddarsy läkemedel som kan påverka just dessa receptorer och därmed funktionen hos de berörda nerverna, förklarar Edward Högestätt.
Ett av skälen till de tre medicinalväxternas mångsidiga effekter kan vara att de nerver de påverkar finns i hela kroppen, även i luftvägar, magtarmkanal och urinblåsa där de har en kontrollerande funktion. Går något fel i systemet sviktar kontrollen: en överaktivitet i nerverna i urinblåsan kan exempelvis ge inkontinens.
Växterna själva tros ha utvecklat de brännande ämnena för att hindra angripare. Och försvaret fungerar verkligen bra mot gnagare – men inte mot människor.
– Människan har nämligen lärt sig uppskatta stark mat. Det finns t o m studier som visar att smärta i munnen bidrar till smakupplevelsen! säger Peter Zygmunt.
Mer information Peter Zygmunt, 070-6798959 och peter.zygmunt@med.lu.se eller Edward Högestätt, 0705-573037 och Edward_D.Hogestatt@med.lu.se.
Bakterier som lever i symbios med flercelliga organismer har den minsta arvsmassa vi känner till hos levande organismer. Den har utvecklats från förfäder med större arvsmassa, men har under evolutionen mot en symbiotisk livsstil förlorat genetiskt material. Mekanismerna bakom denna utveckling och hastigheten med vilken arvsmassan kan minska i storlek har tidigare varit dåligt utforskat.
I denna studie har minskningen av arvsmassan studerats i realtid hos Salmonellabakterier som odlats under betingelser som liknar en intracellulär symbiotisk livsstil. Forskarna kunde, med hjälp av bland annat mikrochipteknik, identifiera förlust av genetiskt material med upp till fyra procent i flera av de odlade stammarna. Resultaten visar att denna förlust initialt sker med förvånansvärt hög hastighet.
– Vi har uppskattat att en arvsmassa av Salmonellas storlek skulle kunna krympa i storlek med 20 procent på 50 000 år, vilket är en evolutionärt sett mycket kort tid, säger professor Dan Andersson, Uppsala universitet, som lett studien.
I arvsmassan finns långa, identiska DNA-sekvenser som medverkar när DNA
flyttas eller förloras i en kromosom, i en process som kallas homolog
rekombination. Tidigare forskning, där DNA hos bakterier med liten arvsmassa jämförts med släktingar med stor arvsmassa, tyder på att det är under denna process förlust av genetiskt material vanligen skett. Den största förlusten av arvsmassa har skett tidigt under evolutionen, medan det inte hänt så mycket under den senaste tidsperioden, vilket har förklarats med att det inte finns tillräckligt många identiska sekvenser kvar i organismernas arvsmassa.
– I vår studie saknades identiska sekvenser i den förlorade arvsmassan. Det tyder på att den snabba, initiala förlusten av arvsmassa kan styras av helt andra mekanismer, säger Dan Andersson.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Dan Andersson, tel: 018-471 41 75 eller via e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se
– Vi ser med tillfredsställelse att den utbildning som Stockholms stad kommer att ge sin personal innebär att nya forskningsrön kommer de kanske mest behövande till del genom det dagliga arbetet med klienter, säger Elisabet Asplund, VD Karolinska Education AB, Karolinska Institutets utbildningsbolag.
Valet av utbildning gjordes utifrån den forskning som finns inom individ och familjeomsorg. De metoder som visat ett gott resultat i aktuell forskning bygger ofta på kognitiv beteendeterapi när det gäller de målgrupper som socialtjänsten kommer i kontakt med. Flera av de nya arbetsmetoder som införs inom Stockholms stad bygger på kognitiv grund, till exempel MST (Multisystemisk terapi för utagerande ungdomar) och KOMET (föräldrastödsprogram). Kompetensfonden har därför vänt sig till Karolinska Education, som nu har utformat en 5-poängsutbildning i kognitiv beteendeterapi, KBT. Kurserna startar den 18 augusti och utbildningarna pågår hösten 2005 och under 2006.
– Det är mycket glädjande att drygt 1500 personer inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg har nappat på vårt erbjudande. Jag är särskilt glad att denna kompetensutveckling har erbjudits personal i socialtjänst som sällan får liknande möjligheter, säger Rolf Mirlas, direktör Kompetensfondens kansli, Stockholms stad.
– Klienterna är vuxna och barn och ungdomar med olika problem – droger, våld, kriminalitet, dåligt mående, psykiska problem, kaotisk ekonomi. Det första kursdeltagarna får lära sig är att utreda vad som vidmakthåller det nuvarande beteendet. Varför är Kalle kriminell? Vad vinner han på sitt beteende? Samtidigt med detta får kursdeltagarna börja lära sig motiverande samtal.
– Att kunna möta och samtala med individer på ett sätt som kan öka motivationen att förändra sig utifrån sina egna värderingar och målsättningar. KBT är en effektiv metod och den inriktning inom psykoterapin som växer snabbast med tanke på forskningsmängden, säger Eva Magoulias, kursansvarig psykolog och psykoterapeut.
För mer information kontakta:
Eva Magoulias, kursansvarig, Karolinska Institutet, tfn 08-517 796 03, 070-460 23 49.
Richard Markstedt, projektledare Karolinska Education, tfn 08 -524 865 46.
Kristin Marklund, projektledare Kompetensfonden, Stockholms stad, tfn 08-508 29 568.
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
