Initiativet till konferensen Ethical considerations and future challenges in occupational and environmental health tog den välkände nu framlidne miljömedicinaren Olav Axelson. Han var professor vid Avdelningen för yrkes- och miljömedicin vid Linköpings universitet och bodde på norra Öland. Konferensen är ett samarrangemang av Linköpings universitet, Landstinget i Östergötland och Landstinget i Kalmar län.

Ett par särskilt intressanta inslag handlar om hur asbestindustrin lagt sig i oberoende forskning och hur starka industriintressen försöker misskreditera självständiga forskare, så kallad greenwashing.

Bland flera världsberömda forskare på konferensen märks Aaron Blair, chef för avdelningen för miljöepidemiologi vid National Cancer Institute i Bethesda, USA, som talar om vetenskapsetik, Pietro Comba, miljöepidemiolog från Rom som studerat hälsoeffekter i samband med förorenade områden och elektromagnetiska fält, professor Marja Sorsa från Finland, som haft en framskjuten position i den europeiska etikgruppen och professor Olli Miettinen vid McGill universitetet i Kanada som var Olav Axelsons mentor och läromästare i epidemiologi.

Den andra dagen ägnas åt utmaningar för den framtida epidemiologiska forskningen, hälsofaror för barn, medfödd känslighet för sjukdom inom områden som bekämpningsmedel och luftföroreningar. Bland annat ger yrkesmedicinaren Raul Harari från Ecuador ett perspektiv från utvecklingsländerna till vilka västvärlden nu exporterar sina miljöproblem.

Professor Olav Axelson, till vilken konferensen tillägnas, symboliserade den medicinska forskningens integritet inom yrkes- och miljömedicin och genom denna konferens är målsättningen att försöka föra den traditionen vidare till en yngre generation forskare.

Kontaktinformation
Journalister som vill besöka konferensen: kontakta Bengt Ståhlbom, verksamhetschef vid Yrkes- och miljömedicinskt centrum i Linköping, tel 013-221445, 070-6740970, e-post Bengt.Stahlbom@lio.se

Keramer används idag ofta vid framställning av tandersättningar. Porslin är ett sådant material som används för tandkronor när enstaka tänder gått sönder, men också som yta på tandbroar med en bas av metall.

– Keramer liknar tandemaljen och är att föredra av estetiska skäl. Men det viktigaste är att materialet är biokompatibelt, det vill säga att det inte bryts ner i munnen, inte skadar omgivande vävnader eller orsakar allergier, förklarar Per Vult von Steyern.

Därför har tandläkare i snart ett halvsekel försökt utveckla keramer som håller för framställning av tandbroar utan inblandning av metaller eller andra material som förstärkning, så kallade helkeramiska tandersättningar. Problemet har varit att helkeramiska tandbroar lättare gått sönder än dem som är uppbyggda kring metall. Idag finns dock två nya keramiska material som allt oftare ersätter metallen i tandbroar: aluminiumoxid och zirkoniumdioxid. Men ingen har undersökt om de håller lika länge i munnen som metallbaserade, d v s mellan 15 och 20 år.

– Våra kliniska studier av ett 40-tal patienter visar att hållfastheten för tandbroar av aluminiumoxid är något sämre än broar i metallkeramik. Tandbroar av zirkoniumdioxid fungerar lika bra som de metallbaserade. Med en uppföljningstid på 11 år avseende broar med aluminiumoxid och 3 år för zirkoniumdioxid-baserade är det dock svårt att säga något säkert om hur det går på lite längre sikt. Men resultaten är lovande och ger stöd för att erbjuda patienter ett alternativ till metallbaserade tandbroar, säger Per Vult von Steyern.
Allergi mot metallegeringar i munnen är relativt ovanligt, berättar han, men för den patient som drabbas kan det vara ett stort problem.

Studierna är gjorda på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.
– Kliniska studier är kostsamma och tar lång tid. Det är också viktigt att man inte förlorar kontakten med de patienter som ingår i en studie för att värdet av den inte ska gå förlorat. Genom att svenskar i allmänhet är något mindre rörliga än patienter i en del andra länder, är det lättare att genomföra dylika studier i Sverige.

Utöver två kliniska studier innehåller avhandlingen tre laboratoriestudier, som bl a undersöker olika metoder för hur broarna bäst utformas. En studerar hållfastheten av helkeramiska broar när de kopplas på implantat.

– Helkeramiska broar görs redan på implantat och implantat är ju en vanlig behandlingsform idag. Därför är det angeläget att undersöka hur helkeramiska broar fungerar i kombination med implantat. Resultaten antyder att broarna håller minst lika bra på implantat som på naturliga tänder. Men det måste också testas kliniskt, och sådana studier är jag igång med nu, säger han.

Per Vult von Steyern är specialist i oral protetik och arbetar kliniskt vid sidan av sin forskargärning. Denna kombination, och det faktum att han bedriver både experimentell och klinisk forskning ser han som en fördel.

– Som kliniker ställs man ofta inför kliniska frågeställningar som man kan överföra till laboratoriet. Och de kliniska och laboratoriemässiga forskningsdelarna korsbefruktar varandra. Steget mellan laboratoriet och kliniken blir kortare, säger han.

Fotnot:
Keramer är en stor grupp oorganiska, icke-metalliska material med god motståndskraft mot nötning och korrosion. Bland keramer kan nämnas exempel alltifrån betong och gips till lergods och porslin.

Avhandlingens titel: All-ceramic fixed partial dentures. Studies on aluminium oxide- and zirconium dioxide-based ceramic systems.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Per Vult von Steyern, tel: 0705-946321

Användningen av anabola androgena steroider har de senaste åren spridit sig från idrottsarenan till personer som inte är aktiva inom idrottsrörelsen. Denna grupp använder steroider för att bli större, snyggare och starkare men även för att förbättra självförtroendet, bli modiga eller för att bli aggressiva. Steroidutlöst aggressivitet och ohämmat våld är väl dokumenterat i den vetenskapliga litteraturen. Det har även visats att anabola androgena steroider påverkar kroppens belöningssystem och det har bland annat föreslagits att anabola steroider skulle kunna vara en inkörsport till tyngre drogberoende.

Mathias Hallberg har studerat signalsubstanserna enkefalin, dynorfin, substans P och calcitonin gene-related peptide. De har visat sig spela en roll i bland annat hjärnans belöningssystem men även för mediering av ångest, depression och aggressivitet, tillstånd som också förknippas med missbruk av anabola androgena steroider. Resultaten visar att intag av anabola androgena steroider under en längre period kraftigt påverkar halterna av signalsubstanser och receptorer och enzymaktivitet i råtthjärnans centrala regioner. Denna påverkan skulle kunna vara en bidragande faktor till de psykologiska bieffekter som ofta rapporteras i samband med missbruk av anabola androgena steroider.

– Vi behöver kartlägga vad som händer i hjärnan när man tar steroider för att se vilka system som påverkar aggressiviteten. Vet vi det kanske vi kan blockera aggressivitet eller varna vissa personlighetstyper för att använda steroider. Det här är en pusselbit i steroidforskningen, säger Mathias Hallberg.

Kontaktinformation
Mathias Hallberg, tel: 018-471 41 41, mobil: 0707-27 02 32, e-post: mathias.hallberg@farmbio.uu.se

Waran används för att förebygga blodproppar, men kan som biverkan orsaka svåra och ibland till och med dödliga blödningar. I Sverige har det sedan 1960-talet rapporterats fler dödliga biverkningar av Waran än av något annat läkemedel. Av de 118 dödsfall i samband med läkemedelsbehandling som rapporterades i Sverige förra året gällde nästan hälften blödning av Waran.

Det finns fortfarande inget bra alternativ till Waran vid blodpropp, hjärt- eller klaffsjukdom. Varje år behandlas 70 000 patienter i Sverige med warfarin, den aktiva substansen i Waran. Alla patienter får samma dos de första dagarna, sedan styrs dosen av ett test på blodets förmåga att levra sig. Det är stor skillnad på hur mycket warfarin olika patienter behöver för att få effekt. En patient kan behöva 20 gånger större dos än vad än annan patient behöver.

Vid Uppsala universitets avdelning för klinisk farmakologi bedrivs en farmokogenetisk studie på warfarin i samarbete med Sangerinstitutet i Cambridge, England. Resultaten visar att ärftliga variationer i två gener, tillsammans med patientens ålder, vikt, sjukdom och övriga mediciner, förklarar nästan 60 procent av variationen i dos. Den ena genen kallas vitamin-K-reduktas-genen och upptäcktes av två amerikanska forskargrupper förra året. Den andra genen är genen för enzymet cytokrom P450 2C9, som styr nedbrytningen av warfarin och har varit känd sedan länge. Framöver ska Mia Wadelius och hennes kollegor analysera ytterligare ett 20-tal gener som inverkar på upptag, transport, nedbrytning eller effekt av warfarin.

– Vi vill utveckla kliniska analyser som kan förutsäga vilken Warandos en patient ska ha redan vid insättning av medicinen. Kan man få fram sådana analyser kan man minska risken för tidig blödning. I och med den nyupptäckta genen och våra resultat är vi ett steg närmare lösningen, säger Mia Wadelius.

Kontaktinformation
Mia Wadelius, tel: 018-30 30 87, e-post: mia.wadelius@medsci.uu.se

Smärta från muskler och leder är en av de största och mest aktuella utmaningarna för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. En stor andel av de drabbade söker hjälp i landstingets primärvård, men hittills har effekterna av gängse behandling varit måttlig. Pernilla Åsenlöfs avhandling bygger på en smärtstudie inom primärvården i Uppsala län, där sammanlagt 323 personer med återkommande eller långvarig smärta från muskler och leder deltagit. Hon har utvecklat metoder för att anpassa behandling med utgångspunkt från varje individs viktigaste vardagssituationer och därefter utvärderat behandlingen och dess kliniska signifikans.

Avhandlingen visar att en behandling som inriktar sig på att förändra sättet att hantera sin smärta kan hjälpa personer med återkommande och långvarig smärta att ta kontroll över situationen och förbättra sin förmåga att utföra viktiga aktiviteter i vardagslivet. I denna nya beteendemedicinska behandling betonas varje individs fysiska, psykologiska och psykosociala förutsättningar.
Den experimentella studien omfattade 97 patienter varav hälften fick genomgå den nya behandlingen. Patienterna ombads rangordna sina viktigaste mål med behandlingen och vad de ansåg vara mest angeläget att kunna utföra i vardagslivet (med eller utan smärta). Fysiska och beteendemässiga förutsättningar för att klara dessa aktiviteter identifierades.

– Fokus låg på att öka individens tro på sin förmåga att klara vardagen trots smärta och på förmågan att kontrollera rädslor och negativa tankar kring den egna förmågan, berättar Pernilla Åsenlöf.

Fysisk aktivitet och träning att utföra de utvalda vardagsaktiviteterna under handledning av sjukgymnaster, men också på egen hand i vardagsmiljön, ingick också i programmet. På detta sätt kom varje patient att få ett ”skräddarsytt” behandlingsprogram. Behandlingseffekterna jämfördes med den fysiskt inriktade behandling som i dagsläget anses mest framgångsrik d v s ”anpassad fysisk träning”. Resultaten visar att den skräddarsydda beteendemedicinska behandlingen var effektivare när det gällde förmågan att utföra dagliga aktiviteter, att kontrollera smärta och minska rädslor och undvikande beteende. Den egna tilltron till framtida smärthantering ökade också. I fortsatta studier kommer dessa effekter att följas över tid och en mer systematisk implementering av metoderna i hälso- och sjukvård att prövas.

Kontaktinformation
För mer information: Pernilla Åsenlöf, 018-471 23 33, 070-456 2831, eller via e-post Pernilla.Asenlof@pubcare.uu.se

Homo- och heterosexuella män samt heterosexuella kvinnor fick lukta på två ämnen som kan likna feromoner, dvs ämnen som hos djur anses stimulera det sexuella beteendet på ett könsspecifikt sätt. Hjärnans reaktioner följdes sedan med så kallad PET.

Det testosteronliknande ämnet AND finns i manlig svett medan det östrogenliknande ämnet EST enligt en tidigare undersökning påvisats i kvinnlig urin. Dessa ämnen har tidigare visat sig ge skilda aktivitetsmönster i hjärnan hos kvinnor respektive män.

Resultaten av den aktuella studien visar att aktivitetsmönstret i hjärnan hos homosexuella män som fick lukta på den manliga feromonen AND liknade det som fanns hos kvinnorna. Mönstret skiljde sig från det som de heterosexuella män visade. Starkast aktivitet syntes i den del av hjärnan som enligt djurstudier är kopplat till sexuellt beteende.

Hjärnans aktivitetsmönster efter inandning av andra vanliga dofter som lavendel, cederträ eller butanol visade ingen skillnad mellan de tre grupperna.

Studien tyder på att det finns ett samband mellan sexuell läggning och hjärnans bearbetningsprocesser framför allt i den del som kan påverka sexuellt beteende.

Publikation:
Brain response to putative pheromones in homosexual men
Savic I, Berglund H, Lindström P.
PNAS Online under vecka 19, i tryck 17 maj 2005.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Ivanka Savic, Institutionen för klinisk neurovetenskap och Centrum för genusmedicin, Karolinska Institutet, tel 08- 524 870 16 eller mail ivanka.savic-berglund@neuro.ki.se