Kvinnors organisering och lokal förvaltning av skog på landsbygden i Sverige och i Indien är ämnet för Seema Arora-Jonssons doktorsavhandling vid SLU. Lokal förvaltning av skog innebär att befolkningen på landsbygden på något sätt är med om att fatta beslut kring skogarna runt om sina hem, och att de har rätt att använda skogen för att skapa en levande landsbygd. I Sverige är bakgrunden för detta dagens regionalpolitik med betoning på tillväxt, där landsbygdsbefolkning förväntas ta större ansvar för sin omgivning. När det gäller föreställningar om hur arbetet med lokal utveckling ska organiseras och fördelas, har genusrelationer en central roll. Avhandlingen utmanar några vedertagna antaganden: dels att lokal förvaltning av skog huvudsakligen handlar om skogen och institutioner för skogsförvaltning, dels att ett samhälle präglat av jämställdhetsideal och större individuell frihet och jämställdhet ger kvinnor större (kollektivt) handlingsutrymme.
Föreställningar om landsbygdsutveckling och jämställdhet skapas, upprätthålls och omvandlas i relationer människor emellan. Kvinnor i den svenska och de indiska byarna organiserade sig för att kunna planera vardagliga aktiviteter, som att ordna en adventsmarknad, en byteater eller att sköta om vattenkällor och fruktträd. Sådant organiserande, när det tog sig formen av särskilda kvinnogrupper, mötte motstånd hos mansdominerade byorganisationer. Invändningarna handlade om hur de organiserade sig, än vad de gjorde. Att organisera sig som kvinnor stred mot hur utvecklingsarbete brukar göras; kvinnorna förväntades arbeta i de existerande föreningarna.
Både i Sverige och i Indien visade kvinnorna att skogsfrågor inte kan skiljas från andra byangelägenheter. Om man ville förvalta skogen lokalt måste dessa försök förstås i samband med andra frågor rörande byutveckling. I Sverige var exempelvis frågor om service, skola och daghem aktuella.Likaledes pekade kvinnorna i Indien på att om lokal förvaltning inte bara ska inbegripa ”män” måste utvecklingsprocessen även innefatta de ojämlika villkoren mellan kvinnor och män.
Genom att Seema Arora-Jonsson analyserar två olika kulturella sammanhang i förhållande till varandra, kan hon studera hur jämställdhets- och utvecklingsdiskussioner påverkar kvinnors handlingsutrymme. Att organisera sig ”som kvinnor” verkade vara svårt i Sverige. Det var vanligare i Indien att kvinnor talade offentligt om hur de diskrimineras. Det innebar inte att makt- och diskrimineringsfrågor saknade aktualitet i Sverige, men att utrymmet för sådana diskussioner var mindre. Paradoxalt nog dolde den i Sverige så framträdande retoriken om jämställdhet vissa typer av underordning, och gjorde det svårt att ifrågasätta neutraliteten i olika strukturer. I det indiska utvecklingsarbetet accepterades det att utvecklingsarbetare utifrån kunde komma med åsikter om ojämlika relationer i byarna, men i Sverige uppfattades sådant som en inblandning i personliga förhållanden. I de väldigt olika sammanhangen återfanns det liknande föreställningar om utveckling och jämställdhet på båda orterna.
Seema Arora-Jonsson, institutionen för landsbygdsutveckling vid SLU i Uppsala, försvarar onsdagen den 15 juni 2005, klockan 9.30, sin doktorsavhandling Unsettling the Order: Gendered subjects and grassroots activism in two forest communities.
Disputationen äger rum i Loftets stora hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är professor Patricia Maguire, Western New Mexico University.
Kontaktinformation
Mer information: seema.arora.jonsson@lag.slu.se, 018-67 14 97, 018-32 16 02, 018-471 68 54
− Det är glädjande att få bekräftat att vi håller en hög internationell standard, säger Lars Bergman, rektor vid HHS.
EQUIS-ackrediteringen är ett internationellt system för kvalitetssäkring av högre ekonomutbildningar i hela världen. En EQUIS-ackreditering riktar sig till hela lärosätet och inte till en enskild utbildning. Processen fram till en ackreditering går ut på att lärosätet gör en gedigen genomgång av sin totala verksamhet, vilket sammanställs i en självvärderingsrapport. Rapporten utgör underlag för en bedömargrupp av akademiker och näringslivsrepresentanter som under några dagar besöker lärosätet och på plats bedömer kvaliteten i verksamheten. Vid besöket träffar gruppen såväl högskoleledningen som studenter.
En erhållen ackreditering måste förnyas var femte år, och den är därmed ett viktigt instrument för att arbeta och förbättra kvaliteten i verksamheten. Hittills har EQUIS ackrediterat 87 lärosäten i 28 länder.
Läs mer om EQUIS: www.efmd.org/html/home.asp
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Lars Bergman, rektor, Handelshögskolan i Stockholm
Telefon: 08-736 90 00
E-post: lars.bergman@hhs.se
S.k. prefrontal lobotomi, en kirurgisk metod för att behandla psykisk sjukdom som gick ut på att skära av vissa nervbanor i hjärnan, introducerades på de svenska sinnessjukhusen från 1946. Antalet lobotomier i Sverige kan tidigare ha underskattats enligt licentiatavhandlingen, som i huvudsak grundar sig på officiell statistik. Totalt genomgick ca 4 500 svenska patienter denna operation, bland dem 771 vid Umedalens sjukhus. Många fler kvinnor än män opererades: 61 % resp. 39 %.
Utvecklingen kan indeles i tre perioder. Under en introduktionstid 1944-1946 genomförde neurokirurger i Stockholm de första rätt begränsade serierna av lobotomier i landet. Under expansionsåren 1947-1950 blev operationen allmänt använd på många sinnessjukhus. Under den tredje perioden, utfasningsåren 1951-1960, minskade användningen successivt. En prefrontal lobotomi gjordes docks så sent som i slutet av 1960-talet på en patient med svåra symtom av drogmissbruk.
Stora skillnader i antalet utförda lobotomier finns mellan de 28 sinnesjukhus som ingår i studien. Umedalen och Sidsjön stod för 28 % av ingreppen medan tolv sinnessjukhus gjorde färre än 100 lobotomier. Frösö sjukhus gjorde bara 26 medan Salberga och Västra Mark enligt den officiella statistiken inte har gjort någon. Restads sjukhus verkar ha vidhållit lobotomibehandling också efter 1963, då alla övriga hade upphört med metoden. Huvuddelen av de i Sverige gjorda lobotomierna genomfördes 1950-1954, då de flesta sjukhusen kommit igång med operationerna. Då hade de sjukhus som började redan 1946 börjat minska på antalet ingrepp.
Från Umedalens sjukhus remitterades mellan 1947 och 1958 totalt 771 patienter till Umeå lasarett för lobotomi. Bland dem hade 84 % diagnosen schizofreni, men mot slutet av perioden finns en tendens i förskjutning mot andra diagnoser. Operationerna gjordes på Umeå lasarett och dödligheten efter ingreppen var 1949 hela 17%. Tekniken förbättrades senare och för hela den studerade perioden var dödligheten i genomsnitt 7,4 %.
Psykokirurgi är av intresse i medicinens och vetenskapens historia. Den aktualiserar både frågor om implementeringen av och rationaliteten i ny radikala behandlingsmetoder. Psykokirurgins praktik väcker också många frågor om den rådande etiska reflektionen hos de psykiatrer, neurokirurger och allmänkirurger som var involverade och även samhällets granskning av medicinsk verksamhet, däri inräknat mediernas roll för metodens acceptans.
Kenneth Ögren är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, och finns vid Inst. för kultur och medier, tel. 090-786 79 40, epost: kenneth.ogren@kultmed.umu.se
Licentiatuppsatsen har titeln ”THE SURGICAL OFFENSIVES AGAINST MENTAL DISORDER – Psychosurgery in Sweden 1944-1958”.
– Våtarbete och hudkontakt med till exempel lösningsmedel, cement och bekämpningsmedel är viktiga orsaker till sjukdom. Nya kemiska ämnen och produkter utvecklas, och det är viktigt att ta reda på om hälsan påverkas och hur vi kan förebygga att människor blir sjuka, säger en av arrangörerna Carola Lidén, professor i yrkes- och miljödermatologi vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Under fyra dagar samlas drygt 200 deltagare från hela världen för att diskutera hudexponering för allergiframkallande, hudirriterande och giftiga ämnen i arbetsmiljön och den allmänna miljön, hur skadlig exponering kan minimeras och hur skadliga effekter kan förebyggas.
– Sverige och EU ligger långt framme inom forskning och lagstiftning för att minska risken för sjukdom av farlig hudexponering, och det är en av huvudorsakerna till varför konferensen hålls i Stockholm i år, säger Carola Lidén.
I USA genomfördes år 2002 den första konferensen av detta slag. I år är arrangörerna Centrum för folkhälsa i Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet, tillsammans med National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) i USA. Konferensen hålls på Karolinska Institutets campus i Solna, Berzelius väg 3.
Konferensen stöds ekonomiskt av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Vårdalstiftelsen, Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Kemikalieinspektionen, Statens folkhälsoinstitut och Astma- och allergiförbundet.
För mer information:
Konferensens webbplats: www.cdc.gov/niosh/topics/skin/OEESC2
Carola Lidén, professor i yrkes- och miljödermatologi och ordförande i programkommittén, tfn 070-484 49 12, carola.liden@sll.se
Anders Boman, docent och hudtoxikolog, ordförande i den lokala organisationskommittén, tfn 070-328 90 95, anders.boman@sll.se
Kontaktinformation
Centrum för folkhälsa inom Stockholms läns landsting arbetar för ett friskare samhälle och en bättre hälsa för invånarna i Stockholms län. www.folkhalsoguiden.se
Karolinska Institutet är ett av Europas största medicinska universitet. Verksamhetsidén är att genom forskning, utbildning och information medverka till att förbättra människors hälsa. www.ki.se
Polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, är den vanligaste hormonella störningen hos kvinnor i fertil ålder. Äggstockarna hos kvinnor med syndromet har fler små och omogna äggblåsor än normalt. PCOS ger störd ägglossning, överskott av manligt könshormon, övervikt och en ökad känslighet för insulinstörningar och hjärt-kärlsjukdomar. Sjukdomen kan leda till infertilitet. Trots att PCOS är en ganska vanlig sjukdom är mekanismerna bakom uppkomsten oklara. Mycket talar dock för att en för hög aktivitet i kroppens sympatiska nervsystem, det vill säga den del av nervsystemet som vi inte kan styra med viljan, är en tänkbar anledning till syndromet.
Biolog Luigi Manni har i sitt avhandlingsarbete studerat aktiviteten i äggstockarnas sympatiska nervsystem hos råttor genom att analysera de så kallade alfa-adrenerga- och nervtillväxtfaktorreceptorerna. För att kunna studera råttorna har forskare på medicinsk väg framkallat polycystiska äggstockar, PCO, genom att ge dem könshormonet östradiol. På så vis liknar råttornas äggstockar biologiskt mänskliga äggstockar med PCOS. Alfa-adrenergareceptorer påverkar bildningen av könshormon i äggstockarna och bidrar till kärlsammandragning. Nervtillväxtfaktor styr utvecklingen av nerver i det sympatiska nervsystemet. Ju högre andel av dessa receptorer det finns i äggstockarna, desto högre är aktiviteten i det sympatiska nervsystemet.
Avhandlingen visar att de studerade receptorerna förekommer i en ökad omfattning i äggstockarna hos PCO-råttorna. Ökningen av alfa-adrenerga- och nervtillväxtfaktorreceptorer gick att återställa genom att blockera nervtillväxtfaktorerna och dess receptorer. Råttorna fick dessutom en så gott som normal ägglossning samt normalt utseende på äggstockarna. Resultaten talar för att nervtillväxtfaktorer tycks vara en viktig faktor vid utvecklingen av PCO hos råttor.
Både fysisk träning och lågfrekvent elektroakupunktur är två behandlingsmetoder som bland annat anses justera aktiviteten i det sympatiska nervsystemet. Fördelen med dessa behandlingar, jämfört med traditionell läkemedelsbehandling, är att de inte har några biverkningar. Fysisk träning har tidigare visat sig påverka de molekyler som minskar risken för utveckling av hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor med PCOS och elektroakupunktur har visat sig både sätta igång ägglossning och normalisera vissa hormonella störningar.
Luigi Manni visar att PCO-råttornas alfa-adrenergareceptorerna samt nervtillväxtfaktorer och dess receptor återställdes till normal nivå efter fyra till fem veckors frivillig fysisk träning och av tolv lågfrekventa elektroakupunkturbehandlingar. Dessutom återställde regelbunden fysisk aktivitet en så gott som normal ägglossning samt normaliserade äggstockarnas utseende. Dessa resultat antyder att både fysisk träning och lågfrekvent elektroakupunktur förändrar aktiviteten i sympatiska nerverna till äggstockarna. Denna kunskap är av stor vikt för kvinnor med PCOS då det kan komma att påverka framtida behandlingsmetoder.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Adrenoceptors and Nerve Growth Factor: Effects of Electro-Acupuncture and Physical Exercise in Rats with Steroid-Induced Polycystic Ovaries
Avhandlingen försvaras fredagen den 10 juni, klockan 12.30 i Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
biolog Luigi Manni, telefon: 031-342 29 65, e-post: luigi.manni@inmm.cnr.it
Handledare:
docent Elisabet Stener-Victorin, telefon: 0705-64 36 55, e-post: elisabet.stener-victorin@wlab.gu.se
Resultaten av projektet som genomförts i samverkan mellan Avdelningen för reglerteknik och kommunikationssystem vid LiU och Volvo Car Corporation offentliggörs nu för första gången i industridoktoranden Jonas Janssons avhandling Collision avoidance theory – with application to automotive collision mitigation.
Systemet bygger huvudsakligen på två komponenter: en radarsensor som mäter avståndet till framförvarande fordon och en dator som fattar beslut och slår till bromsarna om så behövs. Detta sker mindre än en sekund före den oundvikliga kollisionen – om föraren inte dessförinnan uppmärksammat varningssignalerna från systemet. Om hastigheten minskas med mellan noll och 15 kilometer i timmen minskar skaderisken med 15 procent, räknat på befintlig olycksstatistik för påkörningsolyckor bakifrån. Eftersom sådana olyckor svarar för en tredjedel av alla kollisioner som leder till skador, betyder det en total minskning av svåra och dödliga skador med fem procent.
Jonas Jansson har i samarbete med Volvo utvecklat två demonstrationsbilar som körts på testbana med uppblåsbara ballongbilar som figuranter. Resultaten visar att systemet genom panikbromsning klarar av att reducera hastigheten enligt förväntningarna, och i vissa fall betydligt mer än 15 km/h fram till kollisionsögonblicket.
Bilarna har också testats i vanlig trafik med bromsautomatiken frånkopplad. Även vid normal körning är en trafikmiljö full av störande signaler vilket skulle kunna ge upphov till falsklarm från systemet, vilket självklart måste undvikas. Kompletterat med ytterligare en målföljningssensor har systemet blivit tillräckligt robust.
Tekniken bygger på statistiska riskmått som dels väger in ofrånkomliga mätfel från sensorerna, dels tar hänsyn till flera fordon i bilens närhet och deras möjliga manövrar. Bromsarna aktiveras först när risken för kollision är i det närmaste 100 procent.
Kontaktinformation
Jonas Jansson nås på 013-286697, 0702-195156 eller jjansso1@volvocars.com
Vid prisceremonin Offentliga Rummet i Linköping igår medverkade bland annat minister Ylva Johansson. Förutom Expertsvar belönades också ”Min pension” som bästa e-tjänst.
– Båda vinnarna är fantastiska exempel på god samverkan med kundens bästa för ögonen, säger, säger Stefan Hedin jurymedlem och ledamot av IT-politiska strategigruppen. ‘
Min pension vinner i tävlingsklassen Bästa e-tjänst för att den är enkel att använda och ger en känsla av mervärde. Ett särskilt plus får den för att offentlig och privat sektor samverkar med kundens bästa för ögonen.
När det gäller Expertsvar är det just den omfattande graden av samverkan som resulterat i en väl utvecklad tjänst och medalj i tävlingsklassen Bästa samverkan.
– Det är särskilt lovvärt att hitta möjligheter till samverkan när det gäller universiteten och högskolorna eftersom de faktiskt konkurrerar med varandra på olika sätt, säger Hans von Axelson, jurymedlem och verksamhetschef på Handikappombudsmannen.
”Expertsvar.nu är en till synes enkel tjänst som kopplar ihop journalisters frågor med svar från forskare. Bakom tjänsten döljer sig en gedigen samverkan med universitet och högskolor samt ett system väl avpassat för målgruppens behov och situation. Juryn väljer Expertsvar till vinnare i tävlingsklassen Bästa samverkan för att den löser ett väl definierat problem med en genomtänkt tjänst beroende av kontinuerlig och påtaglig samverkan.”
Vinnarna och de hedersomnämnda bidragen direktkvalificeras till den internationella tävlingen Stockholm Challenge (www.stockholmchallenge.se).
Mer information om Guldlänken, juryn och tävlingsbidragen finns på www.guldlanken.se och www.statskontoret.se
Gynnar elever med lågutbildade föräldrar
Högre undervisningskostnader eller högre lärartäthet i grundskolan har en positiv effekt på meritvärdena bland elever med lågutbildade föräldrar. För den genomsnittlige eleven har resursförändringar dock inte någon effekt på studieresultaten, oavsett om dessa mäts genom meritvärden, poäng på nationella prov, som sannolikhet att få godkänt i kärnämnena eller att bli behörig till gymnasiet. Studien visar också att socioekonomisk bakgrund, framförallt föräldrarnas utbildningsnivå, förklarar en mycket stor del av skillnaderna i studieprestation. Studieresultaten för flickor är betydligt bättre än för pojkar.
Särskilt statsbidrag till resursförstärkningar
Resultaten är av intresse mot bakgrund av att staten under perioden 2001-2006 har avsatt 17,5 miljarder kronor för att förbättra elevernas förutsättningar att nå sina utbildningsmål, de s k Wärnerssonpengarna. För att få bidraget måste kommunerna öka personaltätheten jämfört med läsåret 2000/01. Medlen tillförs stegvis, i ökande omfattning över tiden. Läsåret 2001/02 uppgick bidraget till 1 miljard kronor och läsåret 2002/03 betalades nästan dubbla summan.
Metod och data
Undersökningen omfattar samtliga elever som avslutade grundskolan mellan 1998 och 2003, vilket innebär att de två första åren med Wärnerssonpengarna ingår i studien. Att bestämma effekten av resursförändringar på studieresultat är svårt, eftersom man i skolorna satsar extra resurser på studiesvaga elever. Om man undersöker hur studieresultat samvarierar med skolresurser kan det därför se ut som mer resurser ger sämre resultat, även om det i praktiken är tvärtom. I studien beaktas detta problem genom att förändringar i studieresultat i årskurs 9 relateras till förändringar i skolresurser.
Författare
Rapport 2005:06 ”En utvärdering av personalförstärkningar i grundskolan” är skriven av Christian Andersson och Iida Häkkinen, båda vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Christian Andersson, tel: 018-471 16 36, e-post: christian.andersson@nek.uu.se
Vi blir alltmer beroende av en tillförlitlig elförsörjning av hög kvalitet. I elnätet uppstår emellertid störningar som påverkar spänningsnivån och ger dippar som plötsligt sänker spänningen till värden mellan 1 procent och 90 procent av normal spänning under 0,01 till 60 sekunder. Olika apparater och kundkategorier är olika känsliga för sådana dippar. En spänningsdipp kan göra att TV:n blinkar till, att belysningen dämpas eller att datorn startar om. För en känslig industrikund med hårt automatiserade tillverkningsprocesser kan problemen bli betydligt värre, med avbrott i tillverkningen och omstart av processerna som följd. En spänningsdipp på en halv sekund kan för en känslig industri vara lika kostsam som flera timmars strömavbrott.
För elnätsföretag, känsliga elkonsumenter och tillverkare av elektroteknisk utrustning är det viktigt att elnät och apparater är anpassade till varandra. Det behövs entydig terminologi, standardisering och kunskap om vilka krav som bör ställas på elnät och apparater och det behövs kunskaper för att bestämma lämpliga nivåer och motåtgärder för att mildra inverkan av spänningsdippar.
Gabriel Olguin har utvecklat en metod som bygger på hur man bäst skall placera ett begränsat antal mätenheter för att säkerställa att varje spänningsdipp registreras och har sedan kombinerat den med stokastiska beräkningar, det vill säga beräkningar som bygger på sannolikhetskalkyl.
Hans arbete har bidragit till att öka förståelsen för spänningsdippar, deras spridning och påverkan på olika belastningsobjekt. Men framförallt finns det nu ett färdigt verktyg som kan användas för att
– klassificera distributionsnät, för att i framtiden underlätta beslut om lokalisering av känslig industri
– ställa krav på anslutna apparater, i fråga om tålighet mot spänningsdippar
– dimensionera lämpliga motåtgärder i befintliga installationer. Sådana motåtgärder kan antingen syfta till att minska storleken och/eller varaktigheten av spänningsdippen eller till att öka tåligheten hos belastningsobjektet.
Avhandlingen ”Voltage Dip (Sag) Estimation in Power Systems Based on Stochastic Assessment and Optimal Monitoring” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 9 juni 2005, kl 10.00 i VD-rummet, Hörsalsvägen 11, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Gabriel Olguin, Institutionen för energi och miljö, Avdelningen för elteknik, Chalmers, Göteborg, tel: 031-772 16 61, e-post: gabriel.olguin@ieee.org
Korpusar består av olika slags text (till exempel tidningstext, sakprosa, akademisk text) och kan antingen vara sammansatt för att spegla ett språk som helhet eller för att representera en viss version av ett språk (till exempel engelska talad av tonåringar i London 1991-1992). Ylva Berglund har använt olika korpusar för att se vilka faktorer som påverkar valet av uttryck för framtid i modern engelska. Hon finner att typen av text är viktig men visar också på regionala skillnader och skillnader mellan olika typer av talare.
Framtidsuttryck på engelska är ett område som är erkänt svårt att bemästra för icke-engelskatalare. På svenska kan vi säga ”jag gör det i morgon”, ”jag ska göra det i morgon” eller ”jag kommer att göra det i morgon” och det betyder ungefär samma sak. Det är liknande på engelska; man kan, till exempel, säga ” I will do it”, ”I am going to do it” eller ”I shall do it”. Som språkinlärare kan det vara svårt att veta vilket uttryck man ska välja.
– En fördel med att använda korpusar är att man kan studera språket som det används. Man kan se vilken variant som är vanligast, hur språkbruket varierar mellan olika slags text och hur olika talare använder olika ord och uttryck, säger Ylva Berglund.
I den här studien visas bland annat att ”will” är det vanligaste framtidsuttrycket över lag, att ”going to” används mer i tal än i skrift och att ”shall” är en ovanlig form som har minskat i bruk över tiden och nu används mest i speciella sammanhang.
Korpusar är inget nytt fenomen men det var först med datorns intåg som det blev praktiskt möjligt att samla och automatiskt bearbeta stora mängder text. Under de senaste 20-30 åren har användandet av korpusar ökat dramatiskt.
Kontaktinformation
Ylva Berglund, tel: +44-1865-283 686, mobil: 070-39 211 40, e-post: ylva.berglund@oucs.ox.ac.uk
Utvinningen av råolja kommer inte att kunna fortsätta öka. Ska vi dessutom försöka minska utsläppen av koldioxid måste vi utveckla icke-fossila alternativ till exempelvis motorbränsle. Ett sådant alternativ är bioetanol, det vill säga etanol som framställs genom jäsning av socker från biomassa.
En vanlig råvara för framställning av bioetanol är vete. För att jäsa sockerarter från vetet till bioetanol använder man mikroorganismer, till exempel vanlig bagerijäst. Tekniken är etablerad i många länder, inklusive Sverige som årligen producerar mer än 50 000 kubikmeter etanol, huvudsakligen från vete. Men för att öka produktionspotentialen vill man kunna använda även andra råvaror. Cellulosa från trä är en sådan tänkbar råvara. Cellulosa i sig kan inte jäsas utan måste hydrolyseras, spjälkas till fritt socker, först. Det finns olika tekniker för detta, men det som just nu anses vara mest användbar är svagsyrahydrolys. Den innebär att man utsätter cellulosa för kombinationen utspädd syra och hög temperatur, vilket gör att den bryts ned till jäsningsbart socker.
– En pilotanläggning för framställning av bioetanol från trävara finns sedan ungefär ett år i Örnsköldsvik, så Sverige ligger långt fram i utvecklingen, säger Tomas Brandberg som just försvarat sin doktorsavhandling i ämnet.
– Det finns vissa problem med processen, framförallt lösgör hydrolysen giftiga ämnen som hämmar mikroorganismernas ämnesomsättning. I allvarliga fall inaktiveras cellerna helt och ingen etanol produceras. Jag har jämfört olika stammar av bagerijäst (Saccharomyces cerevisiae) och det visar sig att de har högst skiftande tolerans mot gifterna i hydrolysatet, varför valet av stam blir avgörande för själva processen. Den stam i studien som visade sig vara bäst har jag sedan använt som jäsande organism i andra projekt, fortsätter Tomas Brandberg.
I ett av dessa projekt utreddes effekterna av mycket stark kvävebegränsning. Kväve måste i någon form tillsättas för att cellerna ska kunna reproduceras, vilket är nödvändigt för att jäsningsprocessen skall fortgå. Det visade sig att den undersökta stammen kunde växa och överleva på extremt små mängder kväve och samtidigt jäsa tillgängligt socker till etanol om man odlade jästen i en reaktor där den till största delen inte spolas ut, det vill säga med så kallad cellrecirkulation.
Cellrecirkulation visade sig också vara en användbar metod för att kontinuerligt jäsa trähydrolysat till etanol. Med hjälp av cellrecirkulation kan man nämligen bygga upp höga koncentrationer av biomassa i reaktorn. Detta underlättar både ett effektivt utnyttjande av sockret och det som brukar kallas intracellulär detoxifiering, vilket innebär att cellerna själva kan ta hand om giftiga ämnen.
Trähydrolysat är rikt på socker, men saknar andra näringsämnen som jästen också behöver. Tomas Brandberg har också studerat hur man kan komplettera trähydrolysat med andra ämnen. Han har också undersökt andra organismer som bättre kan användas för jäsning av andra sockerarter än hexoser, som är det som den nämnda stammen av bagerijäst bäst kan hantera.
Avhandlingen ”Fermentation of undetoxified dilute acid lignocellulose hydrolysate for fuel ethanol production” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 19 maj.
Kontaktinformation
Mer information:
Tomas Brandberg, Avdelningen för molekylär bioteknik, Institutionen för kemi- och bioteknik
Tel: 031-772 30 39, E-post: tomas@brandberg.org
Idag är väldigt lite känt om mekanismerna som styr utvecklingen av neurala stamceller. En bättre kontroll över processen skulle kunna innebära stora förbättringar av behandlingen för olika neurologiska sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons, stroke eller andra sjukdomar där skadan beror på förlust av nervceller i hjärnan.
Ända sedan upptäckten att nervceller kan nybildas i hjärnan även hos vuxna, har ett av de viktigaste målen inom neurologisk forskning varit att försöka förstå stamcellernas process.
Nya nervceller, neuroner, utvecklas från neurala stamceller. Neurala stamceller är omogna celler som har förmågan att utvecklas till alla typer av mogna hjärnceller, det vill säga neuroner samt gliaceller som astrocyter och oligodendrocyter.
Ny automatiserad metod
Karin Althoff har med hjälp av bildanalys arbetat med metoder för att hitta och följa celler i en sekvens av mikroskopibilder av odlade neurala stamceller under deras utveckling till mer mogna hjärnceller. Cellerna studeras under ungefär två dygn, en bild tas ungefär var tionde minut.
Genom att följa cellerna i en bildsekvens, kan utvecklingen av individuella celler iakttas. Man får information om till exempel hur många celldelningar en cell har gått igenom eller vad som har hänt med systercellerna vid en sådan celldelning.
– Att följa cellerna manuellt är både tröttsamt och tidsödande. Den automatiska procedur som utvecklas i avhandlingen innebär betydligt bättre möjlighet att hantera större mängd data, säger Karin Althoff.
Experimentet avslutas med att cellerna färgas för att kunna identifiera de olika celltyper som stamcellerna har utvecklats till. Infärgningen innebär också att cellerna dör.
Möjligt att identifiera celltyper
Med hjälp av informationen om cellernas positioner kan även statistiska analyser av cellernas rörelsemönster göras. En inledande analys visar att rörelsen hos en slags gliaceller, astrocyter, är mer riktad medan rörelsemönstret hos en mer omogen cell är mer slumpmässigt. Detta tyder på att det kan vara möjligt att upptäcka celltypsspecifika rörelsemönster för alla typer av hjärnceller. I så fall skulle de olika celltyperna kunna identifieras medan de lever, experimentet inte behöva avbrytas och cellerna studeras under längre tid.
Forskningen om stamcellers rörelser utförs i samarbete med Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Avhandlingen ”Segmentation and Tracking Algorithms for in Vitro Cell Migration Analysis” försvarades vid en offentlig disputation den 3 juni på Chalmers.
Kontaktinformation
Mer information:
Karin Althoff, Institutionen för signaler och system, Chalmers,
tel: 031-772 17 83
althoff@s2.chalmers.se
Handledare: Professor Tomas Gustavsson,
tel: 031 – 772 18 02
gustavsson@s2.chalmers.se
Inom medicinsk diagnostik vill man till exempel kunna mäta om en patient har ett visst ämne i blodet och i så fall hur mycket. Ett exempel från kriminalteknologin är DNA-analyser för att kunna binda gärningsmän vid brott. Inom livsmedelsindustrin är det viktigt att kunna mäta bakteriehalten i olika produkter.
För att göra sådana analyser kan man använda en biosensor, som mäter den naturliga interaktionen mellan olika biomolekyler, till exempel ett antigen* som binder till en antikropp. Det finns många olika typer av biosensorer som alla har fördelar och nackdelar.
– Vi har jobbat med att utveckla olika ytbaserade biosensorer, vilket innebär att man fäster biomolekyler på en yta, exempelvis antikroppen mot antigenet man vill detektera. Detektionen sker sedan genom att en ändring i ytegenskap, till exempel brytningsindex mäts, säger Charlotte Larsson
Ett problem är att vissa biomolekyler lätt blir förstörda och slutar fungera när man tar dem ur deras naturliga miljö och fäster dem på en yta. För att i möjligaste mån undvika det problemet kan man täcka ytan man använder med något material som är ”snällt” mot biomolekylerna.
– Vi har använt konstgjorda cellmembran, så kallade lipidbilager (plana strukturer) och lipidvesiklar (ihåliga sfärer där väggarna består av lipidmembran) för att täcka ytorna med. Eftersom ett cellmembran utgör biomolekylernas naturliga omgivning är de en lämplig miljö för dem. Vi har visat på olika exempel där det kan vara fördelaktigt att koppla DNA och proteiner till lipidmembran för detektionsändamål och också visat på olika sätt att koppla biomolekylerna till membranet.
– Ytterligare utvecklingsarbete behövs, men tankar på kommersiella tillämpningar finns genom groddföretaget Layerlab, tillägger Charlotte Larsson.
Forskningen presenteras i en doktorsavhandling vid Chalmers tekniska högskola. Avhandlingen ”Biosensing and Protein Array Design using Lipid Assemblies” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 27 maj 2005.
Charlotte Larsson kommer från Jönköping.
*Antigen är vad man inom immunologin kallar ett kroppsfrämmande ämne som framkallar en reaktion hos immunförsvaret när det kommer in i organismen. Denna reaktion leder till nybildning av antikroppar som angriper antigenet.
Kontaktinformation
Mer information:
Charlotte Larsson, Avdelningen för tillämpad fysik, Chalmers, Göteborg
Tel: 031-776 32 34, e-post: charlotte.larsson@astratech.com
Symposiet har titeln ”The Dag Hammarskjöld Symposium on Respecting International Law and International Institutions” och öppnar klockan 18.00 den 13 juni. Första kvällens föredrag och paneldebatt, där bland andra professor Peter Wallensteen från Uppsala universitet deltar, är öppen för allmänhet och media.
Dag Hammarskjöldsymposiet arrangeras i en tid när Förenta Nationernas reformer debatteras brett och världen visar ett nyvaknat engagemang för förändring. Syftet med symposiet är att ta fram en uppsättning praktiskt genomförbara och genomtänkta förslag som kan tjäna till att öka respekten för folkrätten och de internationella institutionerna.
Symposiet är också en del i firandet av 100-årsjubileet av Dag Hammarskjölds födelse. Dag Hammarskjöld var FN:s andre generalsekreterare och bodde under sin barn- och ungdomstid i Uppsala slott.
Program för den öppna delen av Dag Hammarskjöldsymposiet den 13 juni:
18.00 Välkomsttal av Bo Sundqvist, rektor vid Uppsala universitet.
”Dag Hammarskjöld Revisited: International Law and Institutions in a Constitutional Perspective,” kort anförande av professor Manuel Fröhlich, Freidrich Schiller-Universität, Jena.
Körsång av Allmänna sången
Paneldebatt om vägar till ökad respekt: reflektioner över den senaste tidens erfarenheter och realistiska alternativ. Ordförande är professor Peter Wallensteen, Uppsala universitet. Deltagare i panelen: Professor Thomas J Biersteker, dr Leonard Wantchekon och dr Michael Fullilove.
Kontaktinformation
Kajsa Övergaard, Dag Hammarskjölds Minnesfond, tel: 018-12 27 12, mobil: 0730-87 77 01, e-post: kajsa.overgaard@dhf.uu.se
Olle Nordberg, Dag Hammarskjölds Minnesfond, tel: 0705-67 30 51
Peter Wallensteen, Uppsala universitet, tel: 018-471 23 52
Kolesterol är ett fettliknande ämne, som bland annat behövs för att bygga upp våra celler och för att bilda hormoner. Den mängd vi behöver kan kroppen bilda själv, men våra matvanor leder ofta till för mycket kolesterol. Överskottet lagras då i kärlväggarna och ökar därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom, den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Personer med hjärt- och kärlsjukdom löper dessutom ökad risk att drabbas av övervikt och diabetes.
Proteinet SREBP reglerar de gener som kontrollerar mängden kolesterol och andra fetter i cellen. SREBP:s förmåga att reglera nybildning, omsättning och upptag av kolesterol från blodet är mycket viktig i levern där stora mängder kolesterol tas upp och oskadliggörs. SREBP är därför en lämplig målmolekyl för utveckling av nya läkemedel mot hjärt- kärlsjukdomar, övervikt och diabetes.
Den vanligaste medicinska behandlingen av förhöjda kolesterolnivåer är i dag en grupp läkemedel som kallas statiner. Dessa läkemedel aktiverar SREBP och stimulerar därmed leverns förmåga att oskadliggöra kolesterol. I höga doser kan dock statiner ge biverkningar eftersom de också blockerar nybildning av behövligt kolesterol i kroppens övriga celler.
– Den nyttiga effekten sker framför allt i leverns upptag från blodet, förklarar Johan Ericsson, som lett studien.
Hans grupp upptäckte i sina molekylära studier av proteinet SREBP att det hade ett bindningsställe som borde passa för proteinet Fbw7, som identifierats av Harvardforskarna. Det visade sig att Fbw7 hämmade omsättningen av fett genom att bryta ned SREBP. Inaktivering av Fbw7 ledde följaktligen till ökad mängd SREBP och ökat upptag av kolesterol.
– Nu behöver vi titta närmare på mekanismerna bakom interaktionen mellan dessa två molekyler. Fbw7 har även andra viktiga funktioner i cellen, så målet är att kunna slå ut enbart dess effekt på SREBP, säger Johan Ericsson.
Länk till tidskriften: http://www.cellmetabolism.org
Kontaktinformation
För mer information: Johan Ericsson 018-16 04 05, eller Johan.Ericsson@LICR.uu.se
Under 90-talet ökade östrogenanvändningen mot klimakteriesymtom kraftigt i Sverige liksom i många andra länder. Ökningen berodde på att det under 80- och 90-talet publicerades en stor mängd studier som visade att olika typer av östrogenbehandling ökade livskvaliteten samtidigt som de minskade risken för hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet. Runt millennieskiftet publicerades två stora amerikanska studier som inte kunde bekräfta att östrogenbehandling hade någon förebyggande effekt för att minska hjärt-kärlsjukdomar. Studierna visade även, precis som tidigare studier gjort, att risken för bröstcancer och blodpropp ökade något av östrogenbehandling. Det har medfört att östrogenanvändningen har minskat under senare år.
Leg läkare Louise Thunell jämför i sin avhandling svenska gynekologers inställning till förskrivning av östrogenpreparat mot klimakteriebesvär mellan åren 1996 och 2003, alltså före och efter de amerikanska studierna. Gynekologerna var försiktigare i sina rekommendationer beträffande förskrivning 2003 jämfört med 1996. 1996 ansåg 44 procent av gynekologerna att så gott som alla kvinnor skulle erbjudas östrogenbehandling jämfört med elva procent 2003. Andelen gynekologer som ansåg att förebyggande av benskörhet och hjärt-kärlsjukdom var anledningar till östrogenbehandling hade minskat betydligt mellan 1996 och 2003. Fler gynekologer uppgav 2003 att östrogenbehandling ökade risken för bröstcancer och blodpropp jämfört med 1996.
Gynekologernas egen användning av östrogen i klimakteriet hade minskat mellan 1996 och 2003, men var fortfarande hög jämfört med allmänhetens. 1998 behandlades drygt 30 procent av svenska medelålders kvinnor med någon typ av östrogen. 2003 hade andelen minskat till runt 20 procent. Av de kvinnliga gynekologerna i eller efter klimakteriet behandlades 88 procent med östrogen och av partners till manliga gynekologer behandlades 86 procent 1996. Motsvarande siffror för 2003 var 71 procent respektive 68 procent.
– Gynekologer i Sverige förefaller alltså hålla sig väl informerade om aktuella resultat i vetenskaplig litteratur och har ändrat handläggning och förskrivning av östrogen till sina patienter, men använder själva fortfarande östrogen i hög utsträckning, säger Louise Thunell.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Avhandlingens titel: The Climacteric, Management and Attitudes among Women and Physicians
Avhandlingen försvaras torsdagen den 9 juni, klockan 13.00, aulan, kvinnokliniken, SU/Östra sjukhuset, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
leg läkare Louise Thunell, telefon: 046-12 91 12, 0733-56 37 36, e-post: louise.thunell@telia.com
Handledare:
professor Lars-Åke Mattsson, telefon: 031-343 43 27, 0709-82 86 39, e-post: lars-ake.mattsson@vgregion.se
professor Ian Milsom, telefon: 031-343 41 79, 070-537 16 02, e-post: ian.milsom@obgyn.gu.se
