– Det är en väldig framgång för svensk skogsforskning. Det här innebär att vi genom Skogforsk och STFI-Packforsk, som koordinerar de skogsindustriella projekten Ecotarget och Sustainpack, lyckats ta hem rollen som samordnare för alla de tre skogligt och skogsindustriellt orienterade forskningsprojekten inom EU:s sjätte ramprogram, säger Kaj Rosén, Skogforsk, som ansvarat för ansökan om Eforwood till EU.
Målet är ett beslutsstöd som kan användas för att utvärdera skogs- och skogsindustrisektorns bidrag till hållbar utveckling från ekonomisk, miljömässig och social utgångspunkter. Det handlar om hela kedjan från skogen till slutkonsument, inklusive återvinning av material och produkter.
– Eforwood syftar också till att öka medvetenheten om skogs- och skogsindustrisektorns betydelse för hållbar utveckling och tillväxt, både bland politiker och i samhället i övrigt, säger Kaj Rosén.
För svensk del omfattar ansökan nya medel för forskning motsvarande ca 24 miljoner kronor under fyra år – att fördelas mellan Eforwoods svenska partner Skogforsk, STFI-Packforsk och SLU. Skogforsks del utgörs av 12 miljoner kronor för analys av transporter, avverkningssystem och råvarukvalitet från hållbarhetsperspektiv och koordination av verksamheten mellan 35 olika forskningsinstitut, universitet och europeiska branschorganisationer som ska delta i projektet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Kaj Rosén, tel: 018-18 85 60, 070-669 70 88.
Malin von Essen, tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67.
Skogsharen finns i hela norra Europa, i Ryssland och Asien. Karaktäristiskt för den är att tillgången varierar regelbundet och på olika sätt i olika regioner, men orsakerna till dessa variationer är fortfarande delvis okända.
I Skottland sker nedgången i antalet djur ungefär vart nionde år. I Norden har man tidigare noterat nedgångar vart fjärde år, men detta mönster verkar sedan 20 år vara svagt eller inte finnas alls. Frågan är om den rävskabb som drog genom landet och drastiskt påverkade rävförekomsten också förändrade förutsättningarna för samspelet när räven väl kom tillbaka.
I sin doktorsavhandling redogör Scott-John Newey bland annat för studier som visar att hälsotillståndet hos harstammar i Skottland påverkas negativt av parasiten.
Fredagen den 29 april kl 10.00 försvarar Master of Science Scott-John Newey, institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Population Fluctuations in Mountain Hares: A role for Parasites.
Opponent är professor Bengt-Erik Sæter, Department of Zoology, Norges tekniska och naturvetenskapliga Universitet (NTNU), Trondheim.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: sal Björken, SLU i Umeå
Mer information: Scott-John Newey, institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå (eller Tomas Willebrand, institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå, tel 090-786 84 28).
Kontaktinformation
Scott Newey .newey@szooek.slu.se>
Genom att under sporspridningsperioden behandla stubbytorna med biologiska eller kemiska preparat kan man minska spridningen av svampen. Avhandlingen behandlar olika aspekter av stubbehandling med det biologiska preparatet pergementsvamp.
Ett problem vid maskinell stubbehandling är att få behandlingspreparatet att täcka hela stubbytan. Eftersom pergamentsvampen är ett levande material som snabbt kan täcka hela ytan även vid ofullständig täckning har det argumenterats att full täckning kanske inte är nödvändig.
I avhandlingsarbetet undersöktes effektiviteten av behandlingen vid olika täckningsgrad. Det visade sig vara viktigt att täcka hela stubben. Effektiviteten av olika isolat av pergamentsvampen jämfördes. Resultaten visade på stor variation. Det finns alltså utrymme för produktutveckling.
I en studie undersöktes om behandling av stubbar från träd som redan var angripna av rotticka vid gallringen kan förhindra eller försvåra spridningen av rottickan. Inga sådana effekter kunde dock observeras. Däremot visade det sig att gallringsingreppet i sig kan betyda en risk för ett snabbt spridningsförlopp i det kvarvarande beståndet, eftersom svampen sprider sig snabbare i rötter av stubbar än i rötter av träd.
I Sverige förekommer två arter av rotticka, en som nästan uteslutande angriper gran och som finns i hela landet, och en som är vanlig i de södra delarna av landet och som angriper gran, tall, björk, lärk med flera trädslag. Varför den sistnämnda inte finns i norra Sverige är okänt, men det kan bero på den lägre temperaturen i denna del av landet. Avhandlingen ger dock inget slutgiltigt svar på frågan. Om en eventuell temperaturhöjning skulle göra att denna svamp flyttar sig längre norrut, kan tall och andra trädslag i norr, som idag är relativt förskonade från rottickeangrepp, komma att angripas i högre grad.
Fredagen den 29 april kl 09.00 försvarar jägmästare Mattias Berglund, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, sin avhandling med titeln ”Infection and growth of Heterobasidion spp. in Picea abies – Control by Phlebiopsis gigantea stump treatment”. Opponent är professor Gaston LaFlamme, Canadian Forest Service, Quebec, Kanada.
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Lokal: Craafordsalen, SLU i Alnarp.
Mer information: Mattias Berglund, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, 040-41 51 86, 070-251 38 50
E-post: Mattias.Berglund@ess.slu.se
Den konstnärliga utvecklingen för operasångare är en komplex process där hälsan, professionellt kunnande, personlighet och sociokulturella värden är viktiga faktorer. Maria Sandgren har i sin avhandling i psykologi studerat operasångare ur ett psykologiskt perspektiv
De högt ställda kraven på scenframträdandet påverkade hälsan. Det gäller oron för både den sångliga förmågan och de höga kraven från publik, kollegor och sig själv. Det gjorde även att lusten glömdes bort. Ett annat orosmoment var att rösten skulle försvinna pga sjukdom.
De höga kraven på prestation märkte Maria Sandgren när hon studerade hur sånglektionerna påverkade välbefinnandet. Genom bland annat mätningar av stresshormoner visade det sig att amatörsångare upplevde mer välbefinnande jämfört med professionella sångare. Detta beror troligen på att professionella strävar efter hög sångteknisk prestation å yrkets vägar, medan amatörer tog sånglektioner för personlig utveckling och för att lösa känslomässiga blockeringar.
Maria Sandgren har jämfört operasångares personlighet med elitstudenter vid en prestigefylld handelshögskola med en relativt likadan personlighetsprofil, trots utbildningarnas mycket olika inriktning (konstnärlig respektive traditionellt akademisk). Båda grupperna var utåtriktade, spänningssökande, impulsiva och drivna till sina karaktärer.
För nå en hög nivå av operaexpertis krävs både röstlig förmåga och musikalitet men även övning. Den röstliga talangen upptäcks oftast i tonåren. Under utbildningen till operasångare utvecklas studenternas sociala kompetens. Att arbeta konstnärligt och prestationsinriktat gjorde också att operastudenterna konfronterades med egna tillkortakommanden och styrkor. Slutsatsen är att olika förmågor och inlärda färdigheter samspelar med personlig utveckling, dvs. självbilden förändras parallellt med att de egna färdigheterna utvecklas och vice versa.
Doktorsavhandlingens titel: Becoming and being an opera singer: Health, personality and skills
Disputationen äger rum fredag den 29 april kl. 10.00 i David Magnussonsalen, Psykologiska institutionen, Frescati hagväg 8. Opponent är Anders K. Ericsson, Psychology Department of Florida State University.
Kontaktinformation
Maria Sandgren kan nås på telefon 08 – 16 39 13 (Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), 073 – 71 70 777 eller e-post msn@psychology.su.se.
– Den här publiceringen är en stor grej eftersom tidningen vänder sig till alla som är intresserade av fysik. Mitt arbete är alltså ansett som intressant för alla fysiker, inte bara för specialister, säger Ola Wessely.
Den metod som han har uppfunnit handlar om att simulera vad som händer när man belyser ett material med röntgenstrålar, för att få reda på viktiga egenskaper hos elektronerna. Till exempel kan man se hur de skapar de kemiska bindningarna som håller ihop atomerna i materialet.
En röntgenstråle som exciterar en elektron från corenivå (det vill säga en elektron hårt bunden till atomkärnan) blir absorberad. I den processen påverkas det omgivande molnet av valenselektroner (elektroner som inte är bundna till en enskild atomkärna).
Ola Wesselys har simulerat hur en elektron i en corenivå i grafit absorberar en röntgenfoton och hur detta påverkar valenselektronerna. Metoden behandlar både kristallstrukturen och hur den exciterade elektronen påverkar de andra elektronerna på ett lämpligt sätt. Detta är en förbättring från det vanliga antagandet att interaktionen mellan elektroner kan försummas.
Bild finns på http://info.uu.se/press.nsf/F2F185CCE03B9876C1256FEB00265CC6/$File/G7.jpg
Bildtext: Figuren illustrerar röntgenabsorbtion. Den blå kulan är en atom som har fått en elektron i en corenivå exciterad av en röntgenfoton. Den blå färgen illustrerar låg elektrontäthet och orange hög elektrontäthet. De röda kulorna är atomer i en grafitkristall.
Kontaktinformation
Ola Wessely, tel: 018-471 58 67, mobil: 070-26 26 952, e-post: ola.wessely@fysik.uu.se
Länk till Physical Review Letters: http://prl.aps.org
Mat för Livet syftar till att öka jordens livsmedelsproduktion, höja kvaliteten på livsmedel, förbättra folkhälsan och producenternas livsvillkor, bevara och utveckla landskapets estetiska och rekreativa värden samt återställa naturvärden utan att belasta miljön.
Projektet startade 2004 för att belysa livsmedelsförsörjningen och dess konsekvenser ur ett globalt perspektiv. Målet har varit att utifrån svensk livsmedelssektor och livsmedelsforskning utarbeta visioner som underlag för framtida forskning och utveckling. Forskarna kommer från olika discipliner och livsmedelsförsörjningen har belysts ur ett ekonomiskt, socialt, tekniskt, ekologiskt och internationellt perspektiv. Framtidsbilderna har diskuterats med beslutsfattare inom näringsliv, konsumentorganisationer, forskning och myndigheter.
Framsynen har initierats av forskningsrådet Formas och KSLA i samarbete med Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Livsmedelsindustrierna
Några av de spännande framtidsbilderna:
Människor och mat på drift
Linley Chiwona Karltun:
Människor som flyttar från ett land till ett annat tar både med sig sin matkultur samtidigt som de får en ny matkultur. Hur stor roll har maten i dessa människors liv och vad vet vi om dessa människors hälsa idag och om 20 år? Vad händer med människors matvanor när de flyttar från ett land till ett annat? Vad händer när de inte kan ta del av det nya samhället med dess matkultur och råvaror samtidigt som de inte hittar de råvaror som de använde i det land de kom ifrån? Hur påverkas deras hälsa av det? Jag är själv en av de cirka en miljon invandrare som finns i Sverige idag och är bekymrad över att det i Sverige saknas forskning om invandrare och deras matvanor och hälsa. Vi behöver forskning som kan ge ett modernt hälsosystem som återspeglar den mångfald av människor som finns i Sverige.
Linley Chiwona Karltun, Inst för landskapsplanering, Linley.Chiwona.Karltun@lpul.slu.se, SLU, 018-67 27 57,
Mat och landskap 2025 – eller ingenting alls
Niklas Cserhalmi:
Matproduktion och njutbara landskap förutsätter varandra, det ena kan inte överleva 2025 utan det andra. Om det ska finnas bönder kvar i Sverige 2025 måste de producera sådant som vi konsumenter vill ha, och det finns en ökande efterfrågan på upplevelser av landsbygd, exempelvis öppna landskap och vilda rovdjur. Många av oss konsumenter kan tänka sig att betala bondehushållen för att producera detta. Men för att de upplevelser vi har av landsbygden ska vara positiva krävs en koppling mellan upplevelsen och en känsla av ”naturlighet” och ”genuinitet”. Ett öppet landskap är inte lika mycket värt om det sköts av landskapsentreprenörer, som kan liknas vid städfirmor, som om det sköts av bondehushåll. Och den betade hagen är inte lika mycket värd om djuren som går där inte är produktionsdjur utan landskapsvårdare som skjuts och grävs ner när de gjort sitt jobb med att beta av marken.De njutbara landskapen behöver således produceras av bönder för att överleva, på samma sätt som bönder behöver producera njutbara landskap för att kunna överleva. Landskapsproduktion räddar således kvar bondenäringen i Sverige.Niklas Cserhalmi, Avd för agrarhistoria, SLU, niklas.cserhalmi@ekon.slu.se, 011-16 08 11
Yoghurt mot pollenallergi, finns det om 20 år?
Alejandra Vásquez:
Bröd mot urinvägsinfektioner, juice mot bröstcancer, yoghurt mot pollenallergi, berikad pizza för att motverka diabetes, malmöitisk ”vitaminkryddad” falafel, naturläkemedel, nej! ”functional food” heter det, möjligheterna är många i bakteriernas värld. Idag använder vi i allt större utsträckning livsmedel inte bara för mättnad och näringstillförsel utan också för att öka vårt välmående. Varför då inte bara tillverka tabletter som innehåller bakterier i stället för att tillsätta dem i ett livsmedel? Bakterien måste vara levande för att kunna ha någon positiv effekt och den har svårt att överleva i en tablett. Däremot går det utmärkt att tillföra levande organismer som t ex bakterier i ett livsmedel så att de gör nytta i vår kropp. Om 20 år kan urvalet av dessa funktionella livsmedel spela en väsentlig roll i kampen mot infektioner, miljöförstöring, allergier och obotliga sjukdomar. Med bakterierna i fokus i form av probiotika, dvs levande bakteriekulturer som påverkar tarmens bakterieflora i positiv riktning, är möjligheterna oändliga. Fantasin är det enda som begränsar oss.
Alejandra Vásquez, Avd för livsmedelsteknologi, LTH, alejandra.vasquez@livsteki.lth.se, 046-222 83 26
Övriga forskare i Mat för Livet:
Charlotte Alklint, Livsmedelsteknik, Lund, charlotte.alklint@livstek.lth.se
Barbro Beck-Friis, SLU, Uppsala, barbro.beck-friis@omv.slu.se
Anders Bengtsson, Lunds Universitet, anders.bengtsson@fek.lu.se
Johanna Berlin, SIK, Göteborg, jbe@sik.se
Susanne Johansson, SLU, Uppsala, susanne.johansson@evp.slu.se
Markus Larsson, markus.larsson@mdh.se
Cecilia Mark-Herbert, SLU, Uppsala, cecilia.mark-herbert@ekon.slu.se
Annika Olsson, Lunds Tekniska Högskola, annika.olsson@plog.lth.se
Frédéric Prothon, prothon@telia.com
Lena Rimsten, Cerealia, Årsta, lena.rimsten@cerealia.se
Frode Slinde, Göteborgs Universitet, frode.slinde@nutrition.gu.se
Jacob Östberg, Stockholms Universitet, jo@fek.su
Styrgrupp:
Lisa Sennerby Forsse, Forskningsrådet Formas
Antonia Axelsson Johnson, Axel Johnson AB
Agneta Dreber, Livsmedelsföretagen
Christina Fjellström, Uppsala universitet
Caroline Trapp, Lantbrukarnas Riksförbund
Louise Ungerth, Konsumentföreningen i Stockholm
Annika Åhnberg, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Projektgrupp:
Barbro Bragman, Coop
Johan Carlsten, Chalmers tekniska högskola
Bruno Nilsson, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Peter Sylwan, vetenskapsjournalist, Killestorp
Annika Åhnberg, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Kontaktinformation
Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se eller
Helle Rosencrantz, KSLA, 08-5454 7701, helle.rosencrantz@ksla.se
– Dokumentet ger Lunds universitet en uttalad etisk grund för verksamheten och en vägledning till hur enskilda etikfrågor ska relateras till grunden. Det ger förslag till vad etiska samtal kan ta upp och vilka etiska vägval forskare och forskning kan råka in i, säger universitetets rektor Göran Bexell.
Dokumentet vänder sig till alla anställda och till studenter som studerar vid Lunds universitet och det speglar variationen och komplexiteten vid etiska problem som kan tänkas dyka upp.
Riktlinjerna är uppdelade i tre delar. I den första behandlas universitetsverksamhetens allmänna värdegrund och bindande lagstiftning.
– Som universitet verkar vi i en världsvid och europeisk värdegemenskap. Intellektuell frihet och akademisk integritet är centrala värden, säger Göran Bexell.
I dokumentets andra avsnitt berörs särskilt forskarna och forskningen och i det tredje utvecklas en modell för etiska ställningstaganden. Dokumentet tar upp konkreta situationer där etiska frågor och ställningstaganden ställs på sin spets. Universitetets anställda och studenter får ett underlag till samtal om etikfrågor och en vägledning om vilka frågor de bör ta ställning till för att kunna bena upp ett etiskt dilemma.
I en bilaga till dokumentet om etiska riktlinjer finns en samling exempel på hur universitetet beslutat i ett antal ärenden där beslutsfattaren har varit tvungen att göra etiska ställningstaganden. Exempelsamlingen kommer att utökas successivt och innehåller hittills exempel på forskningsfusk och hantering av donationer.
Vägledningen som har plockats fram av bland andra professor Carl-Gustaf Andrén, rektor Göran Bexell och prorektor Ann Numhauser-Henning, kommer så småningom att läggas ut på universitetets hemsida.
Kontaktinformation
För ytterligare information tala med Göran Bexell, Lunds universitets rektor och professor i etik, på telefonnummer 046-222 70 01
Carin Björngren Cuadra vill med sin avhandling försöka förstå och problematisera samspelet mellan vårdgivare och patient i ett mångkulturellt samhälle. Hon verkar inom det relativt nya forskningsfältet som brukar kallas Migration, välfärd och hälsa. Avhandlingsarbetet har gjorts i samarbete med tre uppdragsgivare – utbildningsområdet IMER (Internationell Migration och Etniska Relationer) och Odontologiska fakulteten på Malmö högskola samt Arbetslivsinstitutet.
– Genom att studera praktikerna vill jag begreppsliggöra vad de faktiskt gör. Avhandlingen är ett försök att systematisera praktiskt kunnande och göra den gripbar, säger hon.
Frågan om det mångkulturella är central och motsättningen mellan likabehandling och särbehandling intresserar Carin Björngren Cuadra:
SAMTAL I SAMSPEL
– Många av de tandhygienister jag observerat och intervjuat löser detta mycket snyggt. I samspel med patienten sker viss särbehandling, små ändringar i arbetet, för att möta varje patient på rätt nivå. Det finns ingen färdig mall för hur det här ska fungera, utan allt avgörs hela tiden i samspel mellan patient och vårdgivare. Vårdgivaren har det största ansvaret att ”bjuda upp” till samtal, eftersom han eller hon är den av de två aktörerna som har mest makt.
Avhandlingen diskuterar också frågan om vårdens stereotypa bilder av vad en invandrarpatient är. I artiklar, läroböcker och andra texter till vårdpersonal framställs ofta ”invandrarpatienten” som problematisk att vårda och styrd av ”kultur”.
– Bilden av en så kallad invandrarpatient är ofta att det är en fattig och besvärlig person som inte förstår och som inte är motiverad till vård. En invandrarpatient blir automatiskt problematisk. Självklart stämmer inte den här bilden in på alla; då blir följden istället att patienten blir antingen osynlig eller anses som ”svensk”.
KULTUR EXKLUDERAR
Användningen av begreppet ”kultur” är en annan viktig aspekt. Ordet används ofta, anser Carin Björngren Cuadra, för att beskriva ett utanförskap och blir ett sätt att exkludera en person.
– Kultur är inte ett oföränderligt bagage som styr en människas sätt att tänka och handla utan omvärderas och förändras hela tiden i mötet med det omgivande samhället och i samspel med andra. Därför gäller det att vara lyhörd för patientens handlings- och formuleringsförmåga i varje enskilt fall.
Carin Björngren Cuadra har i sitt avhandlingsarbete analyserat tandhygienisters arbete utifrån två analytiska ingångar. Dels har hon genomfört ett 40-tal intervjuer med patienter samt djupintervjuer med sex tandhygienister, dels gjort observationer på flera olika kliniker. Observationerna har varit antingen ”deltagandeobservationer” då hon fört anteckningar, eller videodokumenterade observationer.
– Jag har velat se hur tandhygienister förstår och förklarar sitt arbete i möte med människor från andra länder, alltså hur de förhåller sig till den etniska mångfalden. Resultatet pekar på en utvecklingspotential – här finns många goda exempel som jag hoppas ska komma till nytta för andra praktiker som möter patienter i vardagen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carin Björngren Cuadra på telefon 040 – 10 95 03 eller 0735 – 60 05 12.
Malaria dödar omkring en miljon afrikanska barn varje år, och är därmed den vanligaste dödsorsaken hos afrikanska barn under fem års ålder. Varje dag avlider 3000 barn i denna sjukdom, de som överlever löper risk att drabbas av neurologiska skador som bland annat kan ge koncentrations- och inlärningssvårigheter.
Gravida kvinnor och deras ofödda barn är också speciellt sårbara för malariainfektionen, som orsakar spontanaborter, för tidigt födda barn och uttalad blodbrist hos både mor och barn. Nyligen publicerad forskning visar dessutom att det finns mera malaria i världen än vad man tidigare har trott.
Malaria är ett komplext problem som kräver många olika angreppssätt, det behövs nya läkemedel, vaccin och flera människor behöver tillgång till myggnät och hälsosystem. För att olika angreppsätt som krävs ska kunna fungera på plats krävs också att malariaforskare i de länder där sjukdomen förekommer bedriver forskning på en hög nivå och därmed är kapabla att effektivt utvärdera insatserna.
– Det är dags att föra upp malaria högt på den internationella politiska agendan för att säkra det stöd och engagemang som är nödvändigt, både i Afrika och i den rika världen, påpekar malariaforskaren Andreas Heddini.
Multilateral Initative on Malaria (MIM) har sedan 1997 arbetat med att specifikt stärka afrikanska malariaforskare för att främja forskning som kan leda till bättre kontrollåtgärder i de afrikanska länderna. MIM-sekreteriatet, som för närvarande ligger vid Stockholms Universitet och Karolinska Institutet, arbetar för närvarande med en rad aktiviteter tillsammans med andra malariaorganisationer inkluderande Roll Back Malaria Partnership och Afrikanska Unionen (AU).
– Multilateral Initative on Malaria och Afrikanska Unionen arbetar tillsammans för att lyfta malariafrågan i afrikanska parlament och regeringar och uppmanar gemensamt representanter från alla samhällssektorer världen över att uppmärksamma och åtgärda den situation där vi nu ser motsvarande en tsunami-katastrof per månad i malariadödsfall, säger Andreas Heddini.
För kontakt med Dr. Andreas Heddini ring 08-16 10 95, 070-281 84 54 eller mejla andreas.heddini@mim.su.se
Kontaktinformation
För mer information om malaria se:
Multilateral Initiative on Malaria
http://www.mim.su.se/amd2005
http://www.mim.su.se
Roll Back Malaria Partnership
http://www.rbm.who.int/amd2005/index.html
Regional Events
http://www.rbm.who.int/amd2005/events_regional.htm
International Events
http://www.rbm.who.int/amd2005/events_international.htm
Suggested activities
http://www.rbm.who.int/amd2005/activities.htm
African Union
www. http://www.africa-union.org/home/Welcome.htm
I denna avhandling argumenterar Daniel Seldén för uppfattningen att kritisk realism, en relativt ny vetenskapsfilosofisk riktning, erbjuder en djupare syn på verklighetens natur respektive på vetenskapens förmåga att producera kunskap. Den nya riktningens grundläggande ontologiska realism uttrycker sig bl.a. i dess uppfattning om att de verkliga objektens egenskaper är oberoende av våra kunskaper om dem. Däremot är våra kunskaper om verkligheten alltid beroende av tidigare förförståelser, teorier, teknologier, etc., vilket gör att de måste betraktas som felbara. Den kritiska realismen ansluter sig alltså, vid sidan av dess ontologiska realism, till en fallibilistisk epistemologisk relativism som erkänner att verklighetens objekt och deras kausala krafter kan visa att våra kunskaper om den är felaktiga. I avhandlingen analyseras tre olika teoretiska perspektiv om hur verkligheten är uppbyggd och hur den skall studeras. Huvudargumentet i avhandlingen är att positivism likaväl som radikala former av relativism är informerade av ontologier som reducerar verkligheten till empiriska respektive diskursiva termer.
För att belysa avhandlingens mer abstrakta, teoretiska argumentation ger författaren en illustrativ beskrivning av det aktuella forskningsläget när det gäller ett fenomen som anorexia nervosa just därför att det är vetenskapligt omstritt. Denna illustration syftar till att skapa en förståelse hos läsaren för att ett fenomen kan orsakas av flera samtidiga men relativt självständiga mekanismer. I fallet med anorexia nervosa är dessa mekanismer av biologisk, psykologisk och social art. Existensen av flera relativt självständiga orsakande mekanismer i olika verklighetsnivåer är en av den kritiska realismens huvudpoänger, och den menar att både positivism och relativism missar detta viktiga faktum.
Avhandlingen är viktig för alla som är intresserade av vetenskapligt grundläggande frågor, inte minst för dem som försöker överskrida vetenskapens nuvarande disciplingränser. Speciellt är avhandlingen intressant för alla som upplever ett behov av att leverera komplexa, dvs. ej reduktionistiska, orsaksförklaringar som bygger på ett pluralistiskt närmande till verklighetens objekt, vare sig dessa är naturliga eller sociala.
Avhandlingens titel: OM DET SOM ÄR – ontologins metodologiska relevans inom positivism, relativism och kritisk realism
Avhandlingsförfattare: Daniel Seldén , tel. 031-13 08 98 (bost.), 031-773 4832(arb.)
e-post:.daniel.selden@sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Berth Danermark, Örebro
Tid och plats för disputation: Fredagen den 29 april 2005 kl. 10.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Dagens lagstadgade kemiska analyser fokuserar endast på totalhalten av sju olika metaller i slammet. Men avhandlingen visar att det inte är tillräckligt, eftersom metallers giftighet påverkas av många andra faktorer som till exempel klimatet, surhetsgraden samt samverkan med andra substanser.
För att avgöra hur människan i slutänden kan påverkas har han utsatt växter som sallat, rädisor och vete samt även hoppkräftor för slammet och dess lakvatten, och därefter noterat bland annat tillväxt och metallupptag. Han konstaterar att metallhalterna i lakvattnet kan vara så höga att det är akut giftigt. Slammet bör i de fallen inte användas som gödningsmedel i jordbruk och med försiktighet för fyllnad eller som jordförbättringsmedel.
För att minska giftigheten har man inom avloppsbranschen prövat pellettering som en lämplig metod att behandla slammet. Det är inte lämpligt, enligt Bengt Fjällborg, som med biologiska testmetoder visar att slam i form av pellets tvärtom är mera giftigt än ursprungsslammet.
Zink och koppar är enligt avhandlingen de metaller som sannolikt har störst betydelse för giftigheten. De är också bland de metaller som används mest i samhället.
Slam från reningsverk spelar en viktig roll i ett kretsloppsanpassat samhälle. Även om studierna visar att slammet ofta håller dålig kvalitet, understryker Bengt Fjällborg att det finns utvägar.
– Det politiska målet att nå en hållbar utveckling innebär att vi måste hushålla med energi- och naturresurser. Därför har politikerna anvisat att samhället ska recirkulera fosfor och andra näringsämnen som finns i avloppsslammet. Och det är möjligt för slam från flera reningsverk. För andra kan det vara möjligt att till exempel rena slammet med biologiska metoder, separera urin redan i toaletterna eller att utvinna näringsämnena från slammet, säger han.
Pressmeddelandet finns även att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2005/bengt_fjallborg.shtml
Bengt Fjällborg fick 2004 branschorganisationen Svenskt Vattens VA-forskstipendium.
Bengt Fjällborg disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i tillämpad miljövetenskap. Avhandlingen heter ”Hazard assessment of heavy metals in sewage sludge”. En sammanfattning av avhandlingen finns här: miljo.gu.se/personal/bf/abstract.pdf
Disputationen äger rum onsdagen den 27 april kl. 10-12, Stora föreläsningssalen i Botan-huset, Carl Skottsberg gata 22 B, Göteborg
För mer information, kontakta:
Bengt Fjällborg
Institutionen för miljövetenskap och kulturvård Göteborgs universitet
Telefon: 031-773 37 86, 0702-55 05 18
E-post: bengt.fjallborg@miljo.gu.se
———————————————————————
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39
Kenny Rodriguez-Wallberg har använt en ny ultraljudsmetod för att undersöka tjockleken i blodådror. I sin studie har hon visat att östrogenbehandling under lång tid motverkar att blodådrorna åldras och blir tjockare. Sådana åldersförändringar i blodådrornas väggar anses öka risken för till exempel blodproppar och hjärtinfarkt. Hjärt- och kärlsjukdomar är i dag den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i västvärlden.
I studien ingick 17 kvinnor som i genomsnitt var 69 år gamla och hade fått östrogenbehandling kontinuerligt sedan tidigt klimakterium. Deras blodåderväggar visade sig vara i samma kondition som hos kvinnor under 40 år.
– De som börjar med östrogen tidigt tycks ha bättre förutsättningar att få behålla friska blodkärl när de blir äldre, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.
Studier på 17 kvinnor i en kontrollgrupp som inte har fått östrogen överhuvudtaget visade däremot att blodåderväggarnas inre del, den som har kontakt med blodflödet, var betydligt tjockare. Kvinnorna var individuellt matchade med och därmed lika gamla som kvinnorna med östrogenbehandling.
De senaste åren har en intensiv debatt förts om östrogenbehandlingens för- och nackdelar. Bland annat har risken för bröstcancer diskuterats.
– Som alla läkemedel har även östrogen biverkningar. Östrogen ska ges för att behandla klimakteriebesvär och absolut inte i förebyggande syfte. Men det är viktigt att komma ihåg att det även kan ha positiva effekter. Och det behövs absolut mer forskning om östrogen, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.
Kenny Rodriguez-Wallberg är gynekolog och arbetar på kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon har även arbetat som läkare i Colombia och Frankrike.
Kontaktinformation
Kenny Rodriguez-Wallberg, tel: 018-611 57 52, mobil: 070-417 60 80, e-post: kenny.rodriguez@kbh.uu.se Hon kan även sökas via Akademiska sjukhusets växel: 018-611 00 00.
– Vi behöver mer kunskap för framtidens rennäring. Ett ökat skogsbruk och globala klimatförändringar är några av de faktorer som påverkar betesförhållanden för renen. Med den här gemensamma satsningen hoppas vi kunna bidra till praktiska lösningar på några av de hållbarhetsproblem som rennäringen står inför, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Utlysningen har skett i samverkan med Svenska Samernas Riksförbund. 14 ansökningar kom in varav fyra har beviljats medel. Beredningsgruppen har varit sammansatt av oberoende forskare och representanter för rennäringen. Gruppen beaktade såväl projektförslagens vetenskapliga kvalitet som deras relevans för rennäringen.
De projekt som beviljats medel är:
Hur påverkar skogsbruket ett hållbart nyttjande av renars vinterbete?
Skogsbruket har påverkat möjligheten att utnyttja markerna för vinterbete. Arealen av vinterbete har med all sannolikhet minskat sedan 1950-talet på grund av kalhyggesbruket. Det finns dock inga kvantitativa studier som visar hur förändringen ser ut. Detta projekt syftar till att beskriva hur den långsiktiga förändringen av vinterbeteslandskapet varit under 1900-talet och vilka effekter det fått på rennäringens hållbarhet. Kunskapen efterfrågas av såväl skogs- som rennäringen som underlagsmaterial för samråd för markanvändningen. Kunskaperna kan även användas av samebyarna själva vid planering av utnyttjande av vinterbetesmarkerna.
Docent Jon Moen, Institutionen för Ekologi och geovetenskaper, Institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, jon.moen@emg.umu.se, Umeå universitet, 090-786 96 47
Renköttets kvalitet med avseende på fett och antioxidanter och smak efter utfodring med evolutionärt anpassat foder.
Renens naturliga beten varierar märkbart under året. I vissa områden utfodras slaktrenar under vintern bland annat för att innehållet av radioaktivt cesium i köttet ska sänkas. Tester visar att utfodringen påverkar renköttets smak och fettsyresammansättning. I det här projektet görs en jämförelse mellan djur som utfodrats med pellets med tillsatser av olika fetter och djur som kommer direkt från naturbete. Jämförelsen avser halten av E-vitamin och A-vitamin samt innehåll av antioxidationsprodukter i köttet. En smakpanel ska också försöka utvärdera om naturbetessmak kan efterliknas. Undersökningen bidrar till ökad kunskap om olika faktorer som påverkar renköttets kvalitet från jord till bord.
Docent Jana Pickova, Institutionen för Livsmedelsvetenskap, SLU, jana.pickova@lmv.slu.se 018-67 20 11
Effekter av lodjur och järv för rennäringen.
I dag får rennäringen ersättning av staten för de skador som rovdjuren orsakar. Men är detta ersättningssystem rättvist i förhållande till de kostnader som rovdjuren orsakar? I detta projekt ska några frågor utredas; Påverkas antalet renar som slaktas i en by av antalet rovdjur, framförallt lodjur och järv, som finns i byn? Påverkas antalet rovdjur av renskötarnas attityd till ersättningssystemet? Kan man hjälpa en specifik art att överleva genom att öka ersättningen för denna art tills det nationella målet för arten är uppnått?
Professor Henrik Andrén, Institutionen för Naturvårdsbiologi, henrik.andren@nvb.slu.se, 0581-697302
Projektioner av den globala klimatförändringens konsekvenser för den svenska renskötseln.
Rennäringen är hårt trängd av olika ingrepp och andra markanvändares verksamheter i renbetesmarkerna. Pågående klimatförändringar riskerar att drastiskt förändra renskötselns förutsättningar att använda markerna. Detta kan leda till att rättigheterna att nyttja marken till rennäring ifrågasätts eftersom markanvändningen inte kan utnyttjas på samma sätt som tidigare. Detta i kombination med klimatförändringarnas påverkan på marken ökar renskötselns sårbarhet. I detta projekt ska en övergripande analys göras av vilka konsekvenser den globala klimatförändringen har för framtida renskötsel. Vilka konsekvenser har förändringarna på vegetationen, på skötselmetoder, på produktiviteten och på intäkterna? Skattningar kommer att göras med hjälp av datorsimuleringar.
Professor Öje Danell, Institutionen för Husdjursgenetik, SLU, oje.danell@hgen.slu.se 018-67 19 99
Kontaktinformation
Hans-Örjan Nohrstedt, chef för programenheten, 08-775 40 16, 070-397 58 62, hans-orjan.nohrstedt@formas.se
Emilie von Essen, Presschef Formas, 08-775 40 38, 0733-50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Vid idiopatiskt adult hydrocefalussyndrom, ett tillstånd som drabbar äldre, är cirkulationen av hjärnvätska nedsatt. Hjärnans ventriklar, hålrum i hjärnan, förstoras och det förkommer spontana tryckvariationer i skallen. I samband med ökning av trycket kunde Aina Ågren Wilsson påvisa försämrad tillförsel och omsättning av glukos i hjärnans djupa vita substans. Glukostillförsel och glukosomsättning förbättrades när trycket sänktes genom tappning av hjärnvätska.
Hjärnans nervbanor är beroende av kontinuerlig glukostillförsel för att fungera normalt. Resultaten kan därför ge en förklaring till hur symtomen i form av gångsvårigheter, inkontinens och minnesstörning uppkommer. De kan också förklara varför symtomen kan lindras genom operation med shunt, som leder undan hjärnvätska och därmed utjämnar trycket i skallen. I syfte att underlätta framtida studier av förhållandet mellan tryckvariationer och sjukdomsuppkomst presenteras i avhandlingen en objektiv, datorstödd metod för att mäta andelen tryckvariationer under registrering av trycket i skallen.
Tillståndet idiopatiskt adult hydrocefalussyndrom har stora likheter med subkortikal arteriosklerotisk encefalopati, och de två tillstånden är därför svåra att skilja åt. Det sistnämnda orsakas dock av skador på små blodkärl i hjärnan, och kan därför inte behandlas med operation. Analys av proteiner i prov från ryggmärgsvätska visade att en kombination av tre proteiner kunde skilja mellan patienter med idiopatiskt adult hydrocefalussyndrom, subkortikal arteriosklerotisk encefalopati och äldre personer som inte lider av någondera sjukdomen. Möjligheten att använda ett enkelt prov för att öka säkerheten i diagnostiken skulle förbättra möjligheten att identifiera de patienter som har nytta av operationen.
Aina Ågren Wilsson är uppvuxen i Örnsköldsvik och har tidigare arbetat i Sollefteå.
Fredagen den 29 april försvarar Aina Ågren Wilsson, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap samt Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln On the pathophysiology of Idiopathic Adult Hydrocephalus Syndrome. Energy metabolism, protein patterns and intracranial pressure. Svensk titel: Patofysiologi vid Adult Hydrocefalussyndrom. Energimetabolism, proteinmönster och intrakraniellt tryck. Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal Betula, byggnad 6M. Fakultetsopponent är professor Per Enblad, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, Enheten för neurokirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Ordförklaringar:
Idiopatiskt = Utan säker förklaring
Hydrocephalus = Latin för ”vattenskalle”
Subkortikal = Under hjärnbarken, cortex
Arteriosklerotisk = Åderförfettad/åderförkalkad
Encefalopati = Allmän benämning på hjärnsjukdom
Kontaktinformation
Aina Ågren Wilsson nås på telefonnummer 070-415 29 33 eller e-post aina.agren.wilsson@neuro.umu.se.
Granulocyte-macrophage colony-stimulating factor (GM-CSF) är en signalmolekyl som är inblandad i produktionen och funktionen hos blodbildande celler i benmärgen, och den spelar särskilt en viktig roll när kroppen reagerar på infektion och vid inflammatoriska processer. GM-CSF produceras i många celltyper, och ökningar i den intracellulära kalciumkoncentrationen är, som i många andra system, av stor vikt i den intracellulära signalering som bestämmer uttrycket av GM-CSF efter att cellernas receptorer stimulerats.
RUNX1, även känd som akut myeloisk leukemi 1 (AML1) är ett av tre RUNX-proteiner bakom bildningen av proteinet RUNX hos däggdjur och har många viktiga funktioner vid bildandet av blodceller. Det har även viktiga roller i immunförsvaret och är det vanligaste målet för omflyttning av gener inom kromosomer vid akuta leukemier hos människa. Avhandlingen visar att RUNX1 direkt interagerar med bägge subenheterna hos det kalciumnivåreglerade fosfataset Calcineurin (CN) och att den starkaste interaktionen återfinns mellan den regulatoriska subenheten hos CN och den DNA-bindande domänen hos proteinet RUNX.
Transforming growth factor-beta (TGF-beta) är en annan signalmolekyl med flera verkningar som ofta har en motsatt roll jämfört med GM-CSF i inflammatoriska responser eftersom det är en potent hämmare av immunceller och därför verkar anti-inflammatoriskt. Hebin Lius avhandling visar att TGF-beta kan minska transkriptionen av GM-CSF genom aktivering av Smad-proteiner.
Torsdagen den 28 april försvarar Hebin Liu, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”RUNX1/AML1 Functions and Mechanisms Regulating Granulocyte-Macrophage Colony-Stimulating Factor Transcription”. Disputationen äger rum klockan 13.00 i föreläsningssalen Major Groove, Inst. för molekyärbiologi. Fakultetsopponent är professor Sven Påhlman, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Hebin Liu nås på telefon 090-785 25 19 eller e-post hebin.liu@molbiol.umu.se.
Det handlar om en liten elektrisk komponent, inte större än ett knappnålshuvud. Den har testats både vid LiU och i bilar hos samarbetsföretagen Volvo Cars i Göteborg och Ford Motor Company i Detroit, USA. Resultaten redovisas i en avhandling av Helena Wingbrant, doktorand vid kompetenscentret S-SENCE.
Komponenten används för att mäta mängden luft i en bränsleblandning, eller halten av ammoniak i dieselavgaser. Det första är viktigt för att kunna minska utsläppen från bensinbilar vid kallstart, det senare för att reglera det avgasreningssystem som är under utveckling för dieselbilar. Sensorn har visat sig klara dessa uppgifter mycket väl – så väl att Linköpingsföretaget AppliedSensor nu vill driva den till kommersialisering.
I alla moderna bilar finns redan en komponent som reglerar mängden luft i bränsleblandningen så att katalysatorn ska fungera optimalt. Den kan dock inte användas förrän några minuter efter att motorn startats, eftersom en het sensor riskerar att spricka om den träffas av de små vattendroppar som finns i avgaserna från en kall motor. Under tiden fungerar inte avgasreningen tillfredsställande.
Den nya komponenten är tillverkad av ett tåligare material, kiselkarbid, och fungerar redan från det ögonblick då motorn sätts igång.
Ammoniaksensorn ska användas till att reglera ett avgasreningssystem i dieselbilar, där det gäller att minska mängden kväveoxider. I det nya systemet tillsätts ammoniak som reagerar med kväveoxiderna, så att bara vatten och kvävgas släpps ut. Sensorns uppgift är att reglera halten ammoniak.
Lagarna kring utsläpp av miljöfarliga ämnen från bilar blir allt striktare. 2008 kommer de tillåtna halterna att vara nära noll, vilket ställer krav på nya tekniker för avgasrening.
Avhandlingen heter Studies of MISiC-FET sensors for car exhaust gas monitoring. Disputationen äger rum 22 april 2005 kl 10.15 i hörsal Planck, Fysikhuset, Linköpings Universitet Campus Valla. Opponent är Dr Martin Eickhoff, Walter Schottsky Institut, München.
Kontaktinformation
Helena Wingbrant kan nås på 0730-260585 eller 013-281372, e-post helwi@ifm.liu.se
