Konferensen har lockat en stor skara forskare, konservatorer, tapetserare och museiintendenter från Europa och USA. På programmet står både breda historiska överblickar och detaljerade fallstudier som restaureringen av en italiensk renässansmöbel, Dantesca-stolen.

Att pietetsfullt rädda gamla möbler undan förfallet innebär många gånger rena detektivarbetet, och det underlättas av modern teknik. Den engelska forskaren och författaren Kate Gill har till exempel utvecklat en mobil röntgenutrustning som används för att undersöka ömtåliga möbler på museer och slott, en metod som hon kommer att berätta om under konferensen.

Arbetet med konferensen har letts av Mats Grennfalk, konservator och lärare vid Carl Malmsten Centrum för träteknik och design, en del av Linköpings universitet. Han är mycket glad över det stora intresset, inte minst bland yrkesfolk på högt uppsatta poster. Till Vadstena kommer exempelvis chefshantverkaren och hovtapetseraren från Buckingham Palace/Windsor Castle, det svenska hovets tapetserarmästare, intendenten på Nationalmuseum i Köpenhamn och två intendenter från Bukowskis Auktioner.

Bakom The Forgotten History – Upholstery Conservation står Carl Malmsten Centrum och Birgitta Forum/Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Konferensen inleds torsdag 12 maj på Vadstena Slottshotell.

En PRESSKONFERENS anordnas 12 maj kl 12.15 med Nancy Britton, konservator vid Metropolitan Museum of Art, New York, USA, Kate Gill, forskare vid University of Southampton, England, Elizabeth Lahikainen, Peabody Essex Museum, USA, och Mats Grennfalk, Carl Malmsten Centrum för träteknik och design. Journalister är också välkomna att delta i konferenssessionerna utan kostnad.

Kontaktinformation
Anmälan: Pia Johansson 013-282368, pia.johansson@liu.se

Ytterligare information: Mats Grennfalk 0504-41575, mats.grennfalk@offect.se
Karin Schuback 013-282267, karin.schuback@liu.se

Inom den psykologiska forskningen finns tre huvudförklaringar till fördomsfullhet. Den kognitiva förklaringen föreslår att fördomsfullhet orsakas av att föreställningar eller stereotyper om andra människor finns lagrade i vårt minne. Stereotyperna aktiveras vid närvaro av en person som vi har negativa stereotypa bilder av och påverkar vårt beteende automatiskt, utan att vi är medvetna om det.

Den andra förklaringen gör gällande att fördomsfullhet har sina rötter i individens grundläggande personlighet och att individer med vissa personlighetsdrag tenderar att vara mer fördomsfulla än andra. Till exempel är personlighetsdraget öppenhet omvänt relaterat till fördomsfullhet.

Den tredje, socialpsykologiska förklaringen säger att fördomsfullhet är resultatet av en persons grupptillhörighet (till exempel kön eller etnicitet) eller gruppidentifikation (hur stor samhörighet man känner med en grupp).

Tidigare forskning har nästan uteslutande fokuserat på en förklaring i taget. Huvudsyftet med Nazar Akramis avhandling var att undersöka var och en av dessa förklaringar samt att presentera en modell som integrerar de tre förklaringarna.

Resultaten från experiment och enkätstudier visar att alla tre förklaringar har betydelse.

– Med min teoretiska modell kan 50 procent av enskilda typer av fördomsfullhet förklaras. De övriga 50 procenten kan tänkas bero på strukturella orsaker. Modellen är testad ungefär halvvägs, nu ska vi försöka mäta de enskilda bidragen för varje förklaring, säger Nazar Akrami.
Forskningsresultaten kan ses som en förklaring till varför det är svårt att åstadkomma förändringar av människors fördomsfullhet.

– Det behövs mer forskning på området. Ju större förståelse vi får för det här, desto bättre åtgärder kan vi ta fram. Det är viktigt att motarbeta fördomsfullhet, eftersom det kostar oss mer, både samhällsmässigt och på det individuella planet, att ogilla andra, säger Nazar Akrami.

Kontaktinformation
Nazar Akrami, tel: 018-471 15 25, mobil: 073-689 53 09, e-post: nazar.akrami@psyk.uu.se

Avhandlingen består av fem delstudier. I den första studien har Jonas Almqvist studerat statliga utredningar och propositioner om införandet av informationsteknik i den svenska skolan mellan 1994 och 1998. Retoriken präglas av fokus på tekniken istället för på verksamheten, av teknologisk determinism (tron att tekniken bestämmer människors handlande) och av teknikoptimism.
I den andra, tredje och fjärde delstudien analyserade Jonas Almqvist samtal mellan elever som använder informationsteknik. Resultaten visar att eleverna använder tekniken på andra sätt än det som läraren eller läromedelsförfattaren har tänkt sig.
– Ett exempel var när två elever spelade ett CD-romspel om kemi, där en drake ska lösa kemiska problem. När draken kom till en låst dörr drog eleverna slutsatsen att de skulle leta efter en nyckel, istället för att förstå att de skulle slänga ett bilbatteri på dörren så att syran fräter bort den, berättar Jonas Almqvist.
Jonas Almqvist menar att exemplet illustrerar hur undervisningsmomentet har försvunnit och spelandet tar överhanden.
– Eleverna skapar teknikens mening, de använder den till det de behöver. Deras verksamhet bestäms inte av tekniken. Därmed är de också aktiva medskapare av skolans innehåll och arbetssätt, säger Jonas Almqvist.
I den femte delstudien har Jonas Almqvist gått igenom läroplanerna för den svenska grundskolan mellan åren 1962 och 1998 och jämfört förväntningarna på teknikanvändning och teknikanvändare. Resultaten visar att synen på vem som ska bestämma hur användningen av informationsteknik ska utformas har förändrats. På 60-talet var det läraren som skulle bestämma hur teknikanvändningen skulle se ut. På 80-talet uttrycktes ambitionen att läraren tillsammans med eleverna skulle utforma undervisningen och teknikanvändningen. På 90-talet, däremot, dominerar uppfattningen att det är tekniken som bestämmer hur användningen ska se ut.

Kontaktinformation
Jonas Almqvist, tel: 018-471 24 06, mobil: 073-218 19 28, e-post: jonas.almqvist@ilu.uu.se

Christina Cliffordsons forskningsfokus handlar om antagningsfrågor till högre studier. Några områden hon studerat är antagningen till läkarutbildningen, upprepad provtagning av högskoleprovet, betygsinflation och betygskomplettering. Hon konstaterar att antagning till högre utbildning är komplicerad.
– Oberoende av antagningssystem är det alltid samma grupp människor som lär sig hantera och utnyttja systemet bättre än andra, säger hon.
Hon har vidare kunnat se hur gymnasiebetygen successivt höjts. Argumentet som vissa framhållit att både lärare och elever blivit duktigare avfärdas av Christina Cliffordson. Hennes forskningsresultat visar nämligen inte att betygsökningen på gymnasienivå motsvaras av någon ökad förmåga att läsa in högskolepoäng.
– Min slutsats är att hela ökningen handlar om betygsinflation, som dels beror på att lärarna ger högre betyg, dels på de strategiska val eleverna gör när de väljer lättare gymnasiekurser för att i efterhand komplettera sina betyg på komvux.
Trots detta har Christina Cliffordson funnit att dagens målrelaterade betyg, som baseras på bedömningar av elevernas prestationer i förhållande till preciserade mål, som urvalsinstrument till högskoleutbildning fungerar minst lika bra som de normrelaterade betygen, där betygssättning bygger på jämförelser mellan elever, och betydligt bättre än högskoleprovet.

För närvarande är Christina Cliffordson involverad i fyra forskningsprojekt. Engagemanget i forskningen har fört med sig att hon nu blivit docent i pedagogik. Docenturen är knuten till Göteborgs universitet men har även stor betydelse för HTU:
– Min docentur förstärker pedagogikämnet vid HTU. Det är särskilt viktigt för vår rätt att utfärda magisterexamen i ämnet. Sedan är det för högskolan i sig ett meritvärde att kunna visa upp att det finns meriterade forskare här.
För Christina Cliffordson själv har docenturen ett symbolvärde som ger henne ökade möjligheter att handleda doktorander, vara opponent, sitta i betygsnämnder och vara vetenskaplig ledare för forskningsprojekt.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Christina Cliffordson,
tel: 0521 – 26 42 28, e-post christina.cliffordson@htu.se

Är självförverkligande ett privat och individualistiskt projekt, som bygger på eller bidrar till egoism? Måste inte egna livsmål, levnadssätt och karriärambitioner på ett eller annat sätt gå ut över andra? Återfinns de största hindren för mänskligt självförverkligande i det omgivande samhället? Dessa och andra frågor diskuterar Staffan Nilsson i sin avhandling i etik och religionsfilosofi.

– I självförverkligandet väcks frågor, problem och konflikter, inte bara gällande vilka önskningar, mål och potentialer som ska förverkligas och hur, utan också sådana som har att göra med våra föreställningar om det mänskliga självet. En vanlig modern föreställning är att självet är en given enhet, som har en tämligen okomplicerad tillgång till sina potentialer eller till något slags egentligt jag. Men är det så, och vad får en sådan föreställning för konsekvenser?

I avhandlingen jämförs fem moderna teorier om självförverkligande, hämtade från psykologins, filosofins och teologins fält. Staffan Nilsson diskuterar olika filosofiska och etiska frågor i syfte att finna svar på vad som bör känneteckna en godtagbar teori om självförverkligande. Vad ska förverkligas? Vilken är relationen mellan självförverkligande och moral? Kan självförverkligande och altruism kombineras? Har individen unika potentialer? Vilken funktion har omgivningen för självförverkligandet?

– Jag vill sätta fingret på vad som egentligen utgör självförverkligandets centrala problem och utmaningar och ifrågasätter om de analyserade teorierna är förmögna att ta människors erfarenhet av verkligheten på allvar, förklarar Staffan Nilsson.

Teorier om självförverkligande visar sig nämligen ofta ha svårt att integrera och förhålla sig till människors upplevelser av förlust, tragik, dödlighet och beroende. Enligt Staffan Nilsson måste en godtagbar teori om självförverkligande förhålla sig till sådana erfarenheter och ge redskap för att hantera dem. Det finns mycket i den mänskliga tillvaron som inte karaktäriseras av framsteg och positiv självutveckling, och det är i detta sammanhang som mänskligt självförverkligande ofrånkomligt måste äga rum.

Kontaktinformation
Staffan Nilsson kan kontaktas på 08-746 67 75, 070-493 84 85 eller Staffan.Nilsson@teol.uu.se

Seminariet anordnas av Institutet för Framtidsstudier i samarbete med Mijövårdsberedningen och äger rum den
17 maj 2005 kl. 09.00 – 12.00.

Program

Moderator: Katarina Eckerberg, ledamot i Miljövårdsbered- ningen, professor i statsvetenskap vid universitetet i Umeå

09.00-10.20 Inledning Oväntade miljöframtider
Lena Sommestad, miljöminister
Skulle klimatet kunna ”flippa”?
Arne Jernelöv, professor i miljöbiokemi
Har Östersjön ”flippat”? Vad kunde vi ha gjort och när?
Fredrik Wulff, professor i marin system-
ekologi vid Stockholms universitet
Kan kadmiumrisken öka trots att utsläppen minskar?
Staffan Skerfving, professor i yrkesmedicin vid Lunds universitet

10.20-10.45 Kaffepaus

10.45-12.00 Panel: Att veta och vilja
Svante Axelsson, Generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Marie Wahlgren, Riksdagsledamot (Fp) Miljö- och jordbruksutskottet
Lena Sommestad, miljöminister
Arne Jernelöv, professor i miljöbiokemi

Plats: Klara konferens, Vattugatan 6, Stockholm

Kontaktinformation
Anmälan: via e-post: fokus@framtidsstudier.se,
tel: 08-402 12 44 eller fax: 08-24 50 14 senast den 10 maj. Seminariet är kostnadsfritt men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
OBS! Anmälan är bindande. Anmäld som inte kommer och som inte avanmäler senast den
16 maj faktureras 450 kronor.

Innehåll i Framtider 2/2005

Artiklarna går att ladda ned som pdf-filer.

Ledare
Joakim Palme

Har det blivit svårare att förutse framtiden?
Arne Jernelöv

Tänk om det blir mycket värre
Arne Jernelöv

När virus tar steget över till människan
Arne Jernelöv och Claes Ramel

Medellivslängden ökar och italienarna skaffar sig färre bambini
Wolfgang Lutz

Lika bra att gå hem när systemet är nere
Nina Wormbs och Arne Jernelöv

Här i dag
men borta i morgon?
Victor Kremenyuk och Arne Jernelöv

Ovisshet, risk och wild cards
Torbjörn Lundqvist

Sverige år 2023
– Riksdagens framtidsdagar
Urban Lundberg

Recension
Ingrid Rydell

Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Adress: Box 591, 101 31 Stockholm, Besöksadress: Drottninggatan 33, 4 tr
Tel: 08-402 12 00. Fax: 08-24 50 14, E-post: info@framtidsstudier.se

Fibromyalgi är ett långvarigt tillstånd av värk från hela kroppen vars orsaksbakgrund är okänd. Denna avhandling vill belysa psykologiskt fungerande hos kvinnor med fibromyalgi. Avhandlingen belyser också psykologiskt fungerande kopplat till att en liten del kvinnor också tillfrisknar från värktillståndet. Kvinnor med fibromyalgi och kvinnor som tillfrisknat har djupintervjuats. Kvinnornas egna ord har utgjort grunden för att upptäcka psykologiska mönster i relation till fibromyalgi. Kvinnorna har det gemensamt att man som vuxen på olika sätt inte kunnat skydda sig från övermäktig fysisk och psykisk belastning. Man har ofta låtit sig invaderas av andras behov och bekymmer och låtit sig själv överbelastas både till kropp och själ. Ett dominerande mönster av intensiv aktivitet har kompenserat svårigheter avseende att bearbeta och bry sig om den egna personen och livssituationen. En orealistisk syn på den egna kapaciteten/orken var mycket vanlig bland kvinnorna. Bilderna av de egna behoven, såväl kroppsliga som känslomässiga, har ofta varit vaga. Rädsla, trötthet eller lokaliserad smärta har inte fått varna för överbelastning. Kvinnorna hade också det gemensamt att man som barn hade överbelastats mentalt, samtidigt som det stöd ett barn behöver inte har funnits till hands i tillräcklig grad.
Fibromyalgi-symtomen kommer när den intensiva belastning som kvinnan utsätter sig för ökar ytterligare. Livet med fibromyalgi präglas av en bibehållen stegrad nivå av mental belastning tillsammans med de kroppsliga symtomen. De kvinnor som tillfriskade från fibromyalgi gjorde det i samband med att den stegrade mentala belastningen kraftigt minskade. En sådan lättnad i belastningen kunde utgöras av att livssituationen kraftigt förbättrades eller att man pga av en annan sjukdom eller pension minskade sin höga aktivitetsnivå eller sin ambition att vara intensivt aktiv.
Genom ytterligare studier där andra/nya kvinnor med fibromyalgi fick fylla i frågeformulär om sitt psykologiska fungerande före insjuknandet, sitt nuvarande psykologiska fungerande och sin nuvarande livskvalitet kunde de framtagna mönstren jämföras med friska kvinnor i samma ålder och med samma utbildningsnivå. En jämförelse gjordes också med kvinnor som led av långvarig värk med känd medicinsk bakgrund. Denna jämförelse gav stöd för antagandet att de psykologiska mönstren, både från vuxenlivet före debut i fibromyalgi och samtidigt som man har fibromyalgi, har betydelse för smärtsyndromet fibromyalgi. Särskilt intressant har varit att se att svarsmönstren på enkäterna skiljer sig åt mellan kvinnor med fibromyalgi och kvinnor med annan långvarig smärta. De framtagna resultaten innebär en möjlighet att förstå betydelsen av psykologisk och fysisk överbelastning och bristande självomhändertagande vid kroppslig sjukdom. Utifrån berättelserna från de kvinnor som tillfrisknat kan man anta att det är viktigt att noga dosera sin aktivitetsnivå och inte utsätta sig för stark psykisk spänning för att inte få symtomen tillbaka. Det är som om kroppen inte längre accepterar att man av och till ”trampar på gaspedalen” utan istället reagerar med fibromyalgi symtom.
Avhandlingens titel: Fibromyalgia and self-regulatory patterns. Development, maintenance or recovery in women
Avhandlingsförfattare: Kerstin Wentz , tel. 031-826230(bost.), 031-343 1184(arb.)
e-post:.kerstin.wentz@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Kerstin Armelius, Umeå
Tid och plats för disputation: Fredagen den 20 maj 2005 kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen,
Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Leg tandhygienist Margot Rolandsson har till sitt avhandlingsarbete intervjuat ishockeyspelande killar i åldern 15 till 32. Redan i 12-årsåldern börjar vissa pojkar snusa och ju äldre de blir, desto fler är det som snusar. Bland 21-22 åringarna snusade upp till 40 procent. Samtidigt utvecklades tobaksbruket hos några av dem till att bli ett blandbruk av snus och cigaretter.

– Trots dessa nedslående resultat är det viktigt att påpeka att trots det omfattande snusbruket var flertalet av ungdomarna helt tobaksfria, säger Margot Rolandsson.

Avhandlingens resultat visar att det var fem områden inom ishockeyn som särskilt påverkade ungdomarna att börja snusa och sedan fortsätta med det.

­­- Ungdomarnas snusbruk påverkas av den tillåtande attityden till snusning bland ledarna, snusande förebilder och idoler inom ishockeyn, den grabbiga och tuffa miljön, känslan av laganda och gemenskap samt den fysiskt och psykiskt kravfyllda omgivningen, säger Margot Rolandsson.

Margot Rolandsson har också studerat munhälsan hos snusande ungdomar i åldern 16 till 25.

– Redan i de yngre åldersgrupperna syns de typiska snusorsakade förändringarna på munslemhinnan, säger hon.

Omfattningen av skadorna varierade beroende av hur stor del av dagen som killarna hade en prilla under läppen. Resultaten visar att ju fler timmar om dagen som snus finns i munnen, desto större skador. Det visade sig också att löst snus gav större skador är portionsförpackat.

I en annan del av forskningsprojektet informerades och fördes en dialog med ungdomarna om tobakens skadeverkningar, bland annat med syftet att få snusarna att sluta snusa.

– Men det visade sig att det ingen av dessa ungdomar, som alltså befann sig i ishockeymiljön, ville ändra på sitt tobaksbeteende, säger Margot Rolandsson.

En viktig slutsats av forskningsarbetet är att i det tobaksförebyggande arbetet måste effektivare metoder för prevention utvecklas. Margot Rolandsson föreslår därför att i miljöer, som till exempel ishockeymiljön, måste så kallade hälsopsykologiska metoder för det förebyggande arbetet utvecklas. Dessa bygger på idén om ett fördjupat samarbete mellan hälsopersonal, klubbledningar och ledare för att överbrygga de särskilda svårigheter som råder i just denna miljö.

– Tobakens skadliga effekter i munhålan ger tandvårdspersonalen anledning att ha en framträdande roll i detta så viktiga hälsofrämjande och tobaksförebyggande arbete. Inte minst utifrån att barn och ungdomar kontinuerligt besöker tandvården, säger Margot Rolandsson.

Avhandlingen är skriven av:

Leg tandhygienist Margot Rolandsson, telefon: 054-700 10 00, 054-52 44 61, mobiltelefon: 0703-97 91 61, e-post: Margot.Rolandsson@kau.se

Handledare:

Professor Anders Hugoson, telefon: 036-15 73 76, mobiltelefon: 0702-52 22 21, e-post: anders.hugoson@hhj.hj.se

Margot Rolandsson är anställd vid Karlstads universitet, men disputerar vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, odontologiska institutionen, avdelningen för parodontologi

Avhandlingens titel: Snuff use and oral health among young ice-hockey players. Implications for oral health promotion

Avhandlingen försvaras fredagen den 13 maj klockan 9.00, föreläsningssal 3, Odontologiska kliniken, Odontologen, Göteborg

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69

mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Den här avhandlingen studerar hur ett antal kurdiska flyktingorganisationer i Sverige, Storbritanninen, Frankrike, Tyskland, Belgien och USA arbetar och omformulerar sina målsättningar i takt med att globala politiska förändringsprocesser bortom nationalstaten, såväl institutionellt som värdemässigt, utvecklas. Den kartlägger organisationernas strategier och nätverk mellan 1978 och 2002 som allt oftare involverar politiker på olika nivåer, tjänstemän och aktivister och som ofta sträcker sig från bosättningslandet till hemlandet via kurder i olika delar av världen. Samtidigt som organisationerna blivit mer utåtriktade och gränsöverskridande har de också förändrat sin politiska inriktning. Från att ha varit fokuserade på intern politisk mobilisering och hemlandsfrågor kombinerar de numera en sådan inriktning med integrations- och samarbetsfrågor av olika slag. Från att ha hävdat självständighet som den optimala lösningen på kurdfrågan argumenterar de alltmer för mänskliga rättigheter och politisk och kulturell mångfald utifrån ett globalt perspektiv. Avhandlingen strävar bortom föreställningen att flyktingar och invandrare skulle vara isolerade offer. Istället belyser den dessa gruppers potential som deltagare i samhällsuppbyggande processer.

Avhandlingens titel: Diaspora global politics. Kurdish transnational networks and accommodation of nationalism
Avhandlingsförfattare: Ann-Catrin Emanuelsson, tel. 031-298630(bost.)
e-post:.ann-catrin.emanuelsson@padrigu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr Eva Østergaard-Nielsen, Barcelona
Tid och plats för disputation: Fredagen den 20 maj 2005 kl. 10.15, sal 120, institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Brogatan 4, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Alla organisationer i Sverige är enligt lag skyldiga att beakta jämställdhet. Denna avhandling behandlar hur detta jämställdhetspolitiska uppdrag tolkas och implementeras i två organisationer, hur arbetet för att öka jämställdheten bedrivs och detta arbetes villkor. Angervall har studerat två jämställdhetssatsningar som riktas till kvinnor i karriären och ett jämställdhetsprojekt samt delar av den centrala administrationen på ett företag och ett universitet.

Avhandlingen visar att jämställdhetsarbetet främst präglas av organisationernas egna intressen och mål. Framför allt betonas både vikten av samstämmighet och den individuella kompetensen och konkurrensen. Mäns och kvinnors olikheter i fråga om kompetenser och egenskaper betonas, vilket medför att kvinnor och män förväntas bidra till organisationerna på olika sätt. Exempelvis visar Angervall att män med status och inflytande ofta anses kunna öka jämställdheten i högre grad än kvinnor. Detta kan tyda på att jämställdhetsarbetet kan bidra till att befästa mäns och kvinnors skilda villkor snarare än att bidra till förändring. Jämställdhetsarbetet leder således inte nödvändigtvis till att relationerna mellan könen förändras, inte heller till att den enskilda individen får mer inflytande. Angervall visar också att det pågår förhandlingar mellan de anställda i de aktuella organisationerna, förhandlingar som berör hur jämställdhetsarbetet ska bedrivas och de intressen som ska vara styrande.

Avslutningsvis konstaterar Angervall att jämställdhetspolitiska direktiv och arbete med jämställdhet i olika verksamheter har öppnat för möjligheterna att påverka och förändra mäns och kvinnors villkor. Detta gör det emellertid inte mindre viktigt och intressant att kritiskt analysera hur detta förändringsarbete sker, för att ytterligare förbättra villkoren för män och kvinnor i arbetslivet samt för dem som arbetar med att öka jämställdheten.

Författare: Petra Angervall. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.
Avhandlingens titel: Jämställdhetsarbetets pedagogik. Dilemman och paradoxer i arbetet med jämställdhet på ett företag och ett universitetet.
Handledare: Professor Inga Wernersson. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitetet. 031-773 2411. inga.wernersson@ped.gu.se
Fil dr Rita Foss Fridlizius. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet. 031-773 2418. rita.foss@ped.gu.se
Disputation: Fredagen den 27 maj 2005 kl 9.15 i Stora Hörsalen, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Opponent: Förste Amanuensis, Anne-Lise Arnesen, Allmennlærerutdanningen. Högskolan i Oslo.
Kontakt: petra.angervall@ped.gu.se, 031-773 2472

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

Studie I undersökte de potentiella effekterna av bilförbud för olika samhällsgrupper och ressyften. Det visade sig att när och var bilförbud införs har stor betydelse för antalet och typen av resor som påverkas. Dessutom påverkades olika grupper av bilister olika. Att förstå vilka grupper och resor som påverkas är viktigt för planerare och politiker om man vill underlätta för de resor som är mest drabbade och för de människor som också är hårt drabbade och som, på grund av sådana åtgärder, måste ändra sitt resebeteende. Studie II resp. III undersökte närmare vilka förändringsmål bilanvändare sätter upp när mer eller mindre tvingande efterfrågedämpande åtgärder (förbud, avgifter) införs och hur man anpassar sitt resebeteende. Tillsammans visar dessa två studier att bilister i första hand försöker att inte göra några förändringar men när en reduktion av bilresandet behövs görs den på så sätt att de psykologiska kostnaderna (t.ex. planering, stress, att inte resa) av olika alternativ (t.ex. att cykla, att använda telekommunikation) minimeras. Dessutom varierade kostnaderna med bakgrundsvariabler som ålder och ressyfte (t.ex. arbets- eller inköpsresor). Studie IV slutligen visade betydelsen av att, inom ramen för allmänna deltagandeprocesser, undersöka medborgarpreferenser för olika stadsplaneringsscenarier, vilka kan tolkas som långsiktiga efterfrågedämpande åtgärder med konsekvenser för människors resbehov och anpassningsförmåga till andra sådana åtgärder.

Avhandlingen är ett första steg i försöket att förstå hur bilister reagerar på olika efterfrågedämpande åtgärder. Den använder sig av psykologiska teorier för att komplettera existerande ekonomiska och andra teorier som förhärskar inom transportforskningen. Denna teoretiska utvidgning har gått hand i hand med en praktisk fokus. Avhandlingen betonar också betydelsen av att en specifik åtgärds eventuella effekter på nuvarande resor först undersöks innan den implementeras, att förändringar i resandet i princip följer en psykologisk kostnadsminimeringsprincip, och att vissa åtgärder, speciellt stadsplanering, skulle kunna bidra till att både minska behovet av att resa med bil och att underlätta anpassningen till andra efterfrågedämpande åtgärder genom att minska de psykologiska kostnaderna för en anpassning till reducerat bilresande.
Avhandlingens titel: Future urban sustainable mobility: Implementing and understanding the impacts of policies designed to reduce private automobile usage
Avhandlingsförfattare: Peter Loukopoulos, tel. 031-159939(bost.), 031-773 1653(arb.)
e-post: Peter.Loukopoulos@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Dr Bernhard Schlag, Dresden
Tid och plats för disputation: Fredagen den 3 juni 2005 kl. 13.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940