Svensk gran och furu från södra Sverige har ingått i försöksmaterialet. Målet var att ta reda på vilka faktorer i veden som påverkade beständigheten mot röta och missfärgande svampar i situationer ovan mark. Det som har undersöks är bland annat hur geografiskt läge, växtsätt, årsringsbredd, kärnved/splintved och densitet påverkar beständigheten.
Resultaten visar att när det gäller furu, så är den enda viktiga faktorn för den naturliga beständigheten ovan mark om det är kärnved eller splintved som används. Splintveden är så dålig att den inte blir lika bra som kärnved ens om man målar och ändförsluter med en tät färg. Därför bör splintved helt undvikas i situationer där man kräver ett varaktigt virke.
Olika typer av furukärnved verkar inte påverka graden av angrepp av mögel eller rötsvampar. Det betyder att furukärna från träd som växte på näringsfattiga marker inte har bättre beständighet än furukärna från mer snabbväxande tallar.
Traditionellt har man betraktat granens ved som homogen, dvs. att det inte skulle finnas någon skillnad mellan kärnved och splintved. Våra studier har dock visat att kärnvedens egenskaper är skilda från splintvedens när det gäller fukt och påväxt av mögel och blånadssvamp. Granens kärna tog upp mindre vatten än splintveden i testförsöken, vilket även kan påverka vidhäftning av färg. Dessutom fick grankärnan mindre påväxt av mögel och blånadssvampar.
Studierna har visat att splintved av både furu och gran har sämre beständighet än kärnved. Genom att splint och kärnveden i gran normalt inte separeras får man en blandning i virket. Detta kan förklara den stora variation man i praktiken ser när det gäller beständighet hos gran. Det finns metoder som kan detektera kärnved och därigenom borde det vara möjligt att såga och sortera fram ett specialsortiment lämpat för utomhusbruk.
Eftersom kärnvedsandelen hos ett avverkningsmoget träd beror på dess ursprung, växtbetingelser och ålder, så kommer ett träd med stor splintvedsandel att ge ett virke med en lägre beständighet än ett träd med en liten splintvedsandel. Splintandelen påverkas av beståndsfaktorer men inte till den grad att beständigt virke kan identifieras i skogen på kommersiell basis. För att producera beständigare virke för utomhusapplikationer bör skogens omloppstider därför förlängas. Detta skulle ge träd med större kärnvedsandel. Vad det sågade virket ska användas till bör därför styra hur skogen ska skötas och när den skall avverkas. Virke ämnat för slutanvändning i applikationer där beständigheten inte är av avgörande betydelse kan däremot avverkas tidigare.
Åsa Blom är uppvuxen i Anderstorp och flyttade till Växjö för att studera efter gymnasiet. Sedan 2001 är hon doktorand vid institutionen för Teknik och Design.
Mikael Bergström kommer ursprungligen från Skellefteå och studerade till civilingenjör i Kemi på Umeå universitet. År 2000 kom han till Växjö som industridoktorand åt Södra Timber.
Avhandlingen ”Above Ground Durability of Swedish Softwood” försvaras den 10 juni 2005, kl. 10.00. Disputationen äger rum på Växjö universitet, Södrasalen i hus M. Opponent är professor Birger Eikenes, Universitetet for Miljö och Biovetenskap, Ås, Norge.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Åsa Blom, telefon: 0470-70 81 26, e-post: Åsa.Blom@vxu.se eller Mikael Bergström, Telefon 0470-70 82 99, e-post: Mikael.Bergstrom@vxu.se
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post:kerstin.broden@vxu.se
The background for this network is found in the recognition that MBA and executive management programs are tough teaching environments with predominantly male students and managers. Women faculty are often presented with special challenges and preconceptions not usually faced by their male teaching colleagues.
This pilot project includes a limited number of women faculty from each school and involves a combination of individual coaching sessions as well as individual and joint workshops at each school. The first workshop was held at London Business School this past spring and the Stockholm School of Economics will host the second on June 14th. INSEAD and IMD joint workshops are scheduled in the fall.
“We believe that this initiative is an important step in maintaining the high quality of management training at our respective schools as well as ensuring the success and increase of women faculty” says Professor Örjan Sölvell, Dean of SSE MBA.
Kontaktinformation
For further information, please contact:
Pär Mårtensson, Stockholm School of Economics, phone +46 (8)736 94 22
Lin Lerpold, Stockholm School of Economics, phone +46 (8) 736 95 20
…………………………………………………………………………..
The Stockholm School of Economics, founded in 1909, is one of Europe’s leading business schools. SSE offers MSc, MBA and PhD programs as well as executive education ranked by the Financial Times since 2000. SSE is a private institution financed by donations, corporate support and governmental grants. With a faculty of approximately 350 and 1,800 students, the school enjoys close cooperation with the business community and an extensive network of internationally recognized researchers and universities. SSE is accredited by EQUIS and is a member of Partnership in International Management (PIM) and the Community of European Management Schools (CEMS).
Rekryteringsgruppen – som bestått av universitetsstyrelsens ordförande Anders Sundström, de externa styrelseledamöterna Lars-Eric Aaro och Kristina Mårtensson, verksamhetsföreträdarna Kerstin Öhrling och Lars Stehn, de båda kårordförandena Erica Josbrandt och Måns Montell samt Lars Lassinantti som representerat de fackliga organisationerna – har under ett antal månader arbetat med rekryteringen av en ny rektor för Skandinaviens nordligaste tekniska universitet.
Till sin hjälp har man haft rekryteringsföretaget Accord Group Executive Search och totalt har det funnits 35 presumtiva externa kandidater, 20 män och 15 kvinnor. Till dem ska läggas sju interna kandidater.
Efter det att samtliga intressenter kontaktats återstod nio kandidater, en kvinna och åtta män. Sju intervjuer har genomförts och rekryteringsgruppen har alltså därefter valt att gå vidare med Pia Sandvik Wiklund som slutkandidat.
– Det gör vi eftersom vi anser att Pia Sandvik Wiklund har precis den kompetens vi anser att vår nya rektor ska ha – hon motsvarar helt enkelt våra förväntningar fullt ut, säger rekryteringsgruppens ordförande Anders Sundström i en kommentar.
– I valet ingår också en samlad bedömning av Pia Sandvik Wiklunds tidigare erfarenheter samt referenser, den psykologiska personbedömningen och det intryck rekryteringsgruppen fått när vi träffat henne. Inte minst viktigt är rekryteringsgruppens bedömning att Pia Sandvik Wiklund i högre grad än andra kandidater svarat mot det bärande kriteriet i kravprofilen på ledarkompetens.
Enligt regelverket ska tre hörandegrupper – en för lärare, en för studenter och en för övriga anställda – träffa den kandidat som rekyteringsgruppen förordar, och så sker också under onsdagen.
Den 17 juni samlas sedan universitetsstyrelsen till extra sammanträde med en enda fråga på dagordningen – nämligen att fatta beslut om rekryteringsgruppens förslag att föreslå regeringen att utse Pia Sandvik Wiklund till ny rektor vid Luleå tekniska universitet.
Pia Sandvik Wiklund är i dag docent i kvalitetsteknik och prorektor vid Mittuniversitetet. Nyligen överlämnade Sandvik Wiklund den utredning hon fått regeringens uppdrag att genomföra och som handlar om fördelningen av regeringens ekonomiska resurser för grundutbildningen till universitet och högskolor – en utrednig som kommit till med anledning av att regeringen anser att det krävs mer av profilering, samverkan och arbetsfördelning mellan de svenska lärosätena för att stärka den internationella konkurrenskraften inom den högre utbildningen.
Förutom att Pia Sandvik Wiklund anses ha god förankring i vetenskapssamhället och erfarenhet av både grundutbildning och forskning, gör rekryteringsgruppen också bedömningen att hon har ett starkt och väldokumenterat ledarskap där struktur, uthållighet och kommunikativ förmåga ingår som viktiga komponenter. Vidare har hon erfarenhet av ledarskap inom både näringsliv och akademi – hon har bland annat arbetat som kvalitetschef på Ericsson Utvecklings AB och Solectron Sweden AB – och hon bedöms ha ett stort kontaktnät inom hela universitets- och högskolevärlden.
Pia Sandvik-Wiklund, som är född 1964, gift och tvåbarns-mamma, har dessutom ett förflutet på Luleå tekniska universitet. Mellan februari 1997 och oktober 1999 arbetade hon som lektor i kvalitetsteknik på Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap i nära samarbete med bland andra universitetets professor i kvalitetsledning, Bengt Klefsjö.
Pia Sandvik Wiklund utsågs till docent i kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet i juni 2002.
Om universitetsstyrelsen och därefter regeringen går på rekryteringsgruppens linje tillträder Pia Sandvik Wiklund sitt förordnande som rektor vid Luleå tekniska universitet den 1 januari 2006.
Då blir Luleå tekniska universitet dessutom ”historiskt” – inget universitet i Sverige har nämligen någonsin tidigare haft en kvinnlig rektor som efterträtts av ytterligare en kvinna.
Kontaktinformation
Upplysningar: Rekryteringsgruppens ordförande Anders Sundström, tel. 070-589 19 11, verksamhetsföreträdare Lars Stehn, tel. 070-326 29 86, Luleå studentkårs ordförande Erika Josbrandt, tel. 070-529 25 44 eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
I en av avhandlingens delstudier har Kerstin Jonsson undersökt hur fogar mellan plattor av kisel påverkas av rymdmiljö. Kisel är intressant för rymdfärder eftersom materialets näst intill perfekta struktur gör det möjligt att bygga mycket små system. Fogarna som undersöktes var så kallade direktbondade fogar, vilket innebär limfria fogar som har skapats genom kemisk behandling.
Fogarna har utsatts för vibrationer, temperaturförändringar, stötar och olika typer av strålning (elektron-, gamma-, proton- och tungjonstrålning). De fogar som undersöktes visade sig nästan inte alls påverkas av rymdmiljön, varken starka fogar som hade skapats med hjälp av högtemperaturprocesser eller svagare lågtemperaturfogar. En viss försämring av styrkan kunde dock ses hos högtemperaturfogar som hade utsatts för låga doser av gammastrålning.
– En förklaring kan vara att gammastrålning orsakar små defekter i fogarna. Vi tror att dessa defekter sedan reagerar med redan befintliga defekter i fogen och gör den svagare, säger Kerstin Jonsson.
Undersökningen visade också att lågtemperaturfogar blev starkare när de utsattes för stora och regelbundna temperaturförändringar. Detta trots att temperaturen under försöket var mycket lägre och varade under kortare tid än när fogarna skapades.
– Det var ett helt oväntat resultat som definitivt är värt att utforska vidare. Det är möjligt att det är effektivare att variera temperaturen än att hålla den konstant under själva fogningsprocessen, säger Kerstin Jonsson.
Kerstin Jonsson har även förbättrat en befintlig metod för att mäta styrkan i fogar med högre precision.
– Det har tidigare varit ett stort problem. Mätmetoden är mitt största bidrag till forskning om fogar, anser Kerstin Jonsson.
Kontaktinformation
Kerstin Jonsson, tel: 018-471 30 45, mobil: 0704-93 77 50, e-post: kerstin.jonsson@angstrom.uu.se
Seminariet anordnas av Institutet för Framtidsstudier och äger rum den 9 juni 2005 kl. 13.00 – 17.00.
Preliminärt program
Första barnet och sedan…..?
Diana Corman, Civilekonomerna och Ying Hong, Institutet för Framtidsstudier
Må bra på jobbet och få barn?
Sara Ström, Institutet för Framtidsstudier
Flytta till jobb med familj och barn – går det?
Anki Jans, Institutet för Framtidsstudier
Kommentatorer: Ann-Zofie Duvander, Försäkringskassan och
Marie Evertsson, Socialforskningsinstitutet
Arbetsmarknadsscenario 2025
– Åldringsvård mot dagis
Thomas Lindh, Institutet för Framtidsstudier
Kontaktinformation
Plats: Klara konferens, Vattugatan 6, Stockholm
Anmälan: via e-post: fokus@framtidsstudier.se,
tel: 08-402 12 44 eller fax: 08-24 50 14 senast den 2 juni. Anmälan är bindande. Seminariet är kostnadsfritt men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
Forskare med olika utgångspunkter och olika kunskapsområden – inom både samhällsvetenskap och naturvetenskap – ska ges tid att mötas och utveckla nya kunskaper som vilar på en bredare vetenskaplig grund. Tillsammans ska de bidra till att ge förslag till hur människor klokare ska sköta de ekologiska systemen, som vi alla är beroende av.
– Det övergripande syftet är att hitta vägar för att påverka människor att agera annorlunda och därmed sätta stopp för överutnyttjandet av våra naturresurser. Det första som måste förändras är forskarnas eget beteende. Gränser måste rivas, så att forskare från olika discipliner lär av varandra och att problemen kan få en allsidig belysning, säger Mistras vd Måns Lönnroth.
Centrumet ska placeras i Sverige och organiseras av ett svenskt universitet eller ett lokalt konsortium av universitet. Men det ska ha en internationell styrelse och sin egen budget.
Forskningscentrumet måste vara stort nog, ha tillräcklig vetenskaplig bredd och spetskompetens, och verka under tillräckligt lång tid för att skapa de kontakter och samarbete som krävs mellan samhälls- och naturvetenskap. Det måste även finnas starka kopplingar till liknande forskningscentrum i andra länder samt utnyttja samarbete med ledande forskare globalt sett.
Centrumet ska starta sin verksamhet i januari år 2007. Nivån på anslagen för de första två årens startfas är upp till 15 miljoner kronor, och för de följande fem åren ytterligare upp till 100 miljoner kronor. Det universitet som fungerar som värd förväntas även bidra ekonomiskt.
Kontaktinformation
Olof Olsson
Programansvarig, naturvetenskap
E-mail: olof.olsson@mistra.org
Tel: 08-791 10 22
Utlysningen riktas till forskare som kan bidra till nytänkande och helhetssyn inom miljö och internationell handel och kan integrera olika typer av vetenskapliga discipliner, dvs såväl samhällsvetenskap som humaniora och naturvetenskap/teknik. Användarnyttan står, som alltid i Mistrasammanhang, i fokus.
– Den primära målgruppen är politiker och tjänstemän som förhandlar. I en förlängning kommer även andra aktörer, som företag som bedriver internationell handel, att kunna dra nytta av forskningen, säger Marie Uhrwing, programansvarig vid Mistras kansli.
Tre strategiska forskningsområden lyfts fram i utlysningen; Hur kan man utveckla arbetet med standardisering och produktkedjor för att föra in miljöaspekter? Hur kan relationen mellan WTO och internationella miljöavtal utvecklas? Hur kan begreppet hållbar utveckling göras mer konkret och tillämpbart i WTO:s arbete?
I utlysningen av programmet Trade and Environment kan forskare ansöka om medel i en första fas om tre år på upp till 15 miljoner kronor. Fler faser kan komma att utformas.
Kontaktinformation
Marie Uhrwing
Programansvarig, samhällsvetenskap och humaniora
E-mail: marie.uhrwing@mistra.org
Tel: 08-791 10 25
Hur en person i ledarposition beter sig beror mycket på individen och situationen. Också personer i samma typ av ledarroll inom samma organisation beter sig olika. Hur vi själva tolkar och uppfattar vår föränderliga omgivning antas ha stor inverkan på beteendet. Dessa egna mentala modeller kan vara särskilt betydelsefulla när rollen utsätts för press, som exempelvis vid organisatoriska förändringar. Monica Nyström vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat hur ett antal arbetsledare uppfattar sin ledarroll och de rollproblem de stöter på under en förändringsperiod.
Under ett och ett halvt år följde hon fem arbetsledare och deras verksamheter inom barnomsorgen i en norrländsk kommun. Under denna tidsperiod fick ledarna ansvar för ett större geografiskt område, och för fler barn- och personalgrupper. I vissa fall innebar förändringsperioden nedläggning av verksamhet. Monica Nyström visar att yttre omständigheter inte kan förklara varför vissa arbetsledare upplevde mer stress och större svårigheter under förändringsperioden. Hur arbetsledarna tolkade sina egna roller gav dock kompletterande förklaringar till hur situationen hanterades.
Monica Nyström visar att arbetsledarna hade olika generella strategier för att hantera förändringsperioden. Några arbetade rationellt med att strukturera, planera och förbereda sig och verksamheten. Andra valde att avvakta, vänta och se. De flesta upplevde en stor rollosäkerhet, främst gällande den nya situationens förändrade krav på chefsrollen. Det största och mest stressande rollproblemet som kvarstod efter organisationsförändringen var att arbetsuppgifterna fragmenterades, något som bidrog till tidspress och svårigheter med prioriteringar.
Övriga problem rörde hantering av organisatoriska beslut, att hålla kontakt med verksamheten och sköta administrativa krav. Dessutom upplevdes svårigheter med att hantera frånvaro och konflikter med och mellan personal och föräldrar samt en avsaknad av organisatoriskt stöd. Monica Nyström menar att kunskaper om chefers mentala modeller över den egna rollen och arbetssituationen exempelvis kan förbättra planeringen av olika stödåtgärder när man genomför olika förändringar inom organisationer.
Arbetsledarnas uppfattningar undersöktes med hjälp av upprepade intervjuer, subjektiva bedömningar och enkäter. Resultaten jämfördes därefter med personalens och högre chefsnivåers uppfattningar och förväntningar. Dessutom jämfördes resultaten med objektiva data om vad som egentligen skett vid förändringen, till exempel förändringar i antalet barn och personal. Hur arbetsledarna hanterade den nya situationen beskrevs i ”subjektiva rollprojekt” vid förändringsperiodens början, samt i en kontrollmodell som gav viss förklaring av upplevda rollproblem. Dessa rollbeskrivningar var grundade på två kontrasterande metodiska perspektiv, vilka gav kompletterande förklaringar till hur arbetsledarna tolkade sin roll.
Torsdagen den 9 juni försvarar Monica Nyström, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Contrasting perspectives on the subjective managerial role. Disputationen äger rum kl. 13.00 i Bt102, Beteendevetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Stefan Jern, institutionen för psykologi, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Monica Nyström,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet/Medical Management Centre, Karolinska Institutet
tel: 08-524 836 20, 070-265 90 40,
e-post: monica.nystrom@lime.ki.se
I år har dock förutsättningarna ändrats. Den viktigaste nyheten i årets utlysning är att det bara finns ett huvudsakligt kriterium; att forskningen ska vara nyskapande. Andra krav har lyfts bort.
– Idéstödet har haft samma karaktär i fyra år och det behövs en nytändning för att få fram mer av den uppnosiga forskning Mistras idéstöd syftar till. Vi tror att kraven på tvärvetenskaplighet och unga forskare delvis motverkat målen, säger Johan Edman, projektledare vid Mistras kansli.
På så sätt hoppas Mistra också fånga upp idéer som ligger lite vid sidan av mainstream-forskningen.
De förenklade ansökningskriterierna betyder inte att kraven på vetenskaplig kvalitet är lägre, men för att få fram verkligt banbrytande forskning för bättre miljö är Mistra beredd att acceptera en relativt hög grad av osäkerhet.
Kontaktinformation
Johan Edman
Projektledare Idéstöd
E-mail: johan.edman@mistra.org
– Vår närvaro på arbetet påverkas både av möjligheten att närvara och av motivationen att närvara, eller enklare uttryckt: varje morgon tar vi ett beslut om att gå till jobbet eller stanna hemma. Detta beslut påverkas av hur vi mår, vilka arbetsuppgifter vi har och av vår motivation till att närvara på jobbet förklarar Maria Nilsson. Det finns alltså många fler faktorer som påverkar sjukfrånvaron förutom rena hälsoaspekter.
Avhandlingen består av tre delar med olika fokus. Den första studien fokuserar på betydelsen av sjukförsäkringssystemets utformning genom att analysera de många reformerna som genomfördes under 1990-talet. Avhandlingen visar att vid varje reform som försämrar sjukersättningen sänks sjukfrånvaron. – Det är helt tydligt att sjukfrånvaron påverkas av hur stor ersättningen är säger Maria Nilsson. När vi tar det där beslutet att gå till jobbet på morgnarna väger vi in en mängd olika aspekter, ekonomin är en av dessa.
Den andra studien i avhandlingen fokuserar på könsskillnader i sjukfrånvaron. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och hos kvinnorna är det en minoritet på 40% som står för den större sjukfrånvaron. Kvinnorna i den här gruppen har låg inkomst, låg utbildning, många barn och är ofta ensamstående. – Det handlar alltså om en grupp med tuffa livsförhållanden, en grupp som många gånger har det svårare att hantera sina liv.
Den tredje studien slutligen fokuserar på skillnader i sjukfrånvaro mellan inrikes och utrikes födda. Utrikes födda har högre sjukfrånvaro än inrikes födda, speciellt är andelen långtidssjukskrivna större. – Trots att jag har tillgång till riklig information kan jag bara förklara en liten del av skillnaden. Det måste alltså finnas andra orsaker som är svåra att mäta. Min slutsats är att själva integrationsprocessen påverkar sjukfrånvaron säger Maria Nilsson.
Maria Nilsson bor med sin familj i Växjö. Hon är verksam som adjunkt på Ekonomihögskolan, Växjö universitet.
Avhandlingen ”Differences and similarities in work absence behavior. Empirical evidence from micro data” försvaras onsdagen 8 juni 2005, klockan 13.00. Disputationen äger rum i sal Weber, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Jan Erik Askildsen, Bergens universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Maria Nilsson, telefon: 0470-70 87 86 eller e-post: Maria.Nilsson@ehv.vxu.se
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
Under början av 1960-talet var den svenska invandringspolitiken mycket liberal. Arbetskraftsinvandringen utgjordes till största delen av nordbor och de kunde fritt söka arbete i Sverige. I mitten av 1960-talet ökade invandringen kraftigt och den nationella sammansättningen förändrades. Det blev vanligt med arbetskraftsinvandring från Sydeuropa, bl a Jugoslavien, Grekland och Turkiet.
– Den ökande invandringen skapade en oro i fackföreningsrörelsen, säger Denis Frank. Det fanns en rädsla för att de utländska arbetstagarna skulle försämra löneutvecklingen och bidra till att föråldrade företagsstrukturer bibehölls. Även Ams, som skötte arbetstillstånden, reagerade och krävde en hårdare lagstiftning.
Den nya lagstiftningen, som infördes 1966-67, innebar bl a att kontrollen av invandrare flyttades till Sveriges gränser. Man måste ha arbetstillstånd innan man beviljades inresa, vilket än i dag gäller för många medborgarskapsgrupper. Samtidigt innebar den nya lagstiftningen en friare ställning för dem som beviljats arbetstillstånd. De blev i princip garanterade permanent arbetstillstånd.
Denis Frank visar också i sin avhandling hur företagen själva till stor del formade migrationsströmmarna. Exempelvis ansågs jugoslaver och greker vara stabila arbetare, ofta med en god yrkesutbildning. De var också villiga att ta de jobb som svenskarna inte ville ha. Följden blev att arbetsgivarna via statliga myndigheter och nätverk i hög grad sökte sig till Grekland och Jugoslavien för att skaffa sig arbetskraft.
Denis Frank är uppvuxen och bor i Helsingborg. Han inledde sina studier i sociologi vid Lunds universitet där han också påbörjade sin forskarutbildning.
Avhandlingen ”Staten, företagen och arbetskraftsinvandringen – en studie av invandringspolitiken i Sverige och rekryteringen av utländska arbetare 1960-1972” försvaras fredagen den 10 juni, kl 13.00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är docent Apostolis Papakostas, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Denis Frank, tel 0470-70 88 79, 042-28 14 73,
e-post denis.frank@svi.vxu.se eller informatör Elisabet Wartoft, tel 0470-70 84 77,
e-post elisabet.wartoft@vxu.se.
Hjärtsvikt är en folksjukdom som orsakar mycket lidande, med en sjuklighet och dödlighet som är jämförbar med många cancersjukdomar. I dagens nummer av tidskriften Journal of the American College of Cardiology publiceras en artikel från en forskargrupp på enheten för geriatrik vid Uppsala universitet som visar att ett så billigt och enkelt test som sänkereaktion kan påvisa ökad risk för hjärtsvikt.
– Det finns två tidigare studier som tyder på att inflammationer är viktigt för utvecklingen av hjärtsvikt, men i dessa användes betydligt dyrare och mer svårtillgängliga markörer av inflammation. Vår studie bekräftar inflammationshypotesen, men visar också att det räcker med ett blodprov som tas rutinmässig ute på vårdcentralerna, säger Erik Ingelsson, en av forskarna i gruppen.
De män som hade en sänka över 11 vid 50 års ålder hade nära 50 procent ökad risk för hjärtsvikt under de 30 år som studien pågick, jämfört med de som hade en sänka under 6. Fynden var oberoende av alla tidigare kända riskfaktorer för hjärtsvikt, inklusive hjärtinfarkt. Resultaten bekräftar att en låggradig generell inflammation är involverad i utvecklingen av hjärtsvikt.
– Dessa fynd skulle kunna förbättra riskbedömning och kanske även på sikt få konsekvenser för den förebyggande behandlingen, säger Erik Ingelsson.
Resultaten kommer från den forskning som bedrivs inom ramen för ULSAM (Uppsala Longitudinal Study of Adult Men), en studie av drygt 2 000 män som startades 1970 och som har genererat en stor mängd forskningsresultat under årens lopp.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Erik Ingelsson, 018-51 55 73, 070-756 39 44, eller via e-post: erik.ingelsson@pubcare.uu.se
En av de viktigaste processerna i människans historia är den övergång från jägar- och samlarsamhälle till bondesamhälle som ägde rum under stenåldern. Denna förändring lade grunden för den samhällsutveckling vi sett under de senaste 10 000 åren. Vi har en relativt bra bild av när det skedde, men inte hur. I ett samarbete med forskare från Spanien, Storbritannien och Tyskland har Uppsalaforskarna Anders Götherström, Hans Ellegren och Cecilia Anderung med hjälp av DNA undersökt hur nötkreatur kom att skapa basen för de tidiga bondesamhällena i Europa.
– Vi har arbetat med DNA från nötkreaturslämningar från Spanien och Tyskland daterade till bronsåldern och bondestenåldern, berättar Anders Götherström.
Det spanska materialet kommer huvudsakligen från Atapuerca, ett grottkomplex känt för att innehålla fossil från tidiga hominider. Det tyska materialet kommer från fyndplatser kring Dresden och dateras till de tidigaste centraleuropeiska bondesamhällena. Resultatet visar att huvuddelen av de europeiska nötkreaturen, under bondestenåldern så väl som i dag, har sitt ursprung utanför Europa.
– Genetiskt skiljer de sig från de europeiska uroxar som undersökts och ser snarare ut att härstamma från de områden som tidigast utvecklade bondesamhällen, det vill säga Turkiet och Mellanöstern, säger Anders Götherström.
De spanska nötkreatursbenen skiljer sig dock något från de tyska, där ett afrikanskt ursprung kunde påvisas i något enstaka fall. Det tyder på att kontakterna över Gibraltar var tillräckligt utvecklade för att påverka samhällena på respektive sida redan under bronsåldern och bondestenåldern. Men det fanns också spår av lokal uroxe i de förhistoriska spanska djuren.
– Det kan antingen betyda att endast en mindre del lokala uroxar användes i tidig boskapsskötsel, eller att uroxen fortfarande jagades under bondestenåldern i Spanien.
Kontaktinformation
Anders Götherström kan nås på 018-471 6483 eller Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se
Barnmedicin är ett aktuellt område på flera sätt. Nya diagnostiska verktyg och nya behandlingsmetoder ökar överlevnaden och livslängden inom många områden. EU har särskilt uppmärksammat bristen på kliniska prövningar och börjar närma sig slutfasen i arbetet med ny lagstiftning kring läkemedel för barn.
Vid lunchseminariet finns möjlighet lyssna på några forskare och nyckelpersoner inom dessa områden. Utförligare program nedan.
TID&PLATS
Måndag 13 juni, kl 11.00 – 11.45 Sammanträdesrum Omega, plan 1, Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, Stockholm Efter seminariet bjuds på lunch och deltagarna finns tillgängliga för ev intervjuer.
(Anmälan till kontaktpersonerna längre ned i denna inbjudan.)
PROGRAMINNEHÅLL
Ny teknik och nya forskningsrön gör att fler sjukdomar kan upptäckas allt tidigare.
Ett exempel är planerna på att utöka antalet sjukdomar som det testas för vid det sk PKU-testet. Ulrika von Döbeln, docent och chef för Centrum för medfödda metabola sjukdomar, CMMS, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, berättar om arbetet vid laboratoriet, om forskningen kring de medfödda metabola sjukdomarna samt hur testet kan utvecklas och utökas i framtiden.
Barns läkemedel är också ett aktuellt område. Inom Europarlamentet arbetar man sedan flera år med att ta fram en lag som innebär att barn ska inkluderas i prövningar av nya läkemedel.
För sk särläkemedel (orphan drugs) finns redan en europeisk lagstiftning som ska stimulera till utvecklingen av nya preparat, och här handlar ungefär hälften om ansökningarna om preparat som ska användas till barn. Kerstin Westermark, docent, Läkemededlsverket och svensk representant i COMP (Committee for Orphan Medicinl Products) berättar mer om vad som görs i Sverige och på internationell nivå.
”Om inte cellerna dör så dör barnet; kartläggning och behandling av en barnsjukdom.” Jan-Inge Henter, professor och överläkare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Enheten för barnonkologi, Karolinska Institutet berättar bl a om sin forskning kring störningar i immunsystemet, (familjär) hemofagocyterande lymfohistiocytos (FHL).
Sjukdomen uppträder så gott som enbart hos barn och Jan-Inge Henter redogör för vägen från oklara symtom till kartläggning av sjukdomen på gennivå, nya behandlingar, samverkar med forskare i andra länder kring ovanliga sjukdomar och hur koordinationen av behandlingsstrategierna globalt görs från Sverige och Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Kontaktinformation
MER INFORMATION & ANMÄLAN
Anmälan krävs för att kunna uppskatta antalet lunchtallrikar och görs till någon av nedanstående:
Annakarin Svenningsson, informationsansvarig vid ämnesgruppen för medicin: 08-546 44 219, anna.karin.svenningsson@vr.se eller Marlene Truedsson, informatör ämnesgruppen för medicin:marlene.truedsson@vr.se, 08-546 44 110
Sverige har fler sjukskrivna och förtidspensionerade än något annat industrialiserat land. Den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning och förtidspension är rygg- och nackbesvär. I hälsoekonom/leg sjuksköterska Elisabeth Hanssons avhandling har effekterna av de vanligast förekommande behandlingarna för rygg- och nackbesvär undersökts samtidigt på flera tusen patienter som varit sjukskrivna i minst 90 dagar i Danmark, Holland, Israel, Sverige, Tyskland och USA. I avhandlingen har hon också värderat kostnaderna för behandling och rehabilitering av rygg- och nackbesvär på individnivå samtidigt som samhällskostnaderna för sjukfrånvaron också bestämdes i en grupp av närmare 2 000 sjukskrivna svenska män och kvinnor.
Effekterna av alla de vanligaste behandlingarna undersöktes samtidigt i de sex länderna. Någon positiv effekt på smärta, ryggfunktion eller återgång till arbetet gick inte att se efter någon av behandlingarna.
– Ett undantag utgjorde de som opererades för ett diskbråck i ländryggen och framför allt bland dem som opererades i Sverige. Hos dem påvisades en påtaglig förbättring av smärta, ryggfunktion och livskvalitet samtidigt som fler kunde börja arbeta igen, säger Elisabeth Hansson.
2001 var närmare fyra procent av den svenska arbetskraften sjukskriven mer än en månad för rygg- och nackbesvär. Kostnaderna för sjukfrånvaron, produktionsbortfallet och för alla utredningar, behandlingar och rehabiliteringar uppgick till nästan 23 miljarder kronor. Det motsvarar drygt en procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Av de totala kostnaderna för rygg- och nackbesvär stod alla typer av medicinska behandlingar tillsammans för mindre än sju procent, medan sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna stod för hela 93 procent.
Genom att gruppera studiens individer efter kön och rygg- eller nackdiagnos gick det att med hjälp av enkäter som besvarats vid undersökningens början förutsäga vilka av de sjukskrivna som antingen kunde återgå i arbete eller fortsätta att vara sjukskrivna vid olika tidpunkter. Metodens enkelhet gör den användbar som ett starkt kvalitetsverktyg för vården, men även för försäkringskassan.
Diskbråckskirurgi i Sverige förbättrade smärta, ryggfunktion, livskvalitet och fick även patienterna att återgå i arbete. Nyttan av kirurgin mättes med livskvalitetsmåttet EuroQol, där det av patientens egna värderingar framgick om förbättringen var avsevärd. Kirurgisk behandling var mycket dyrare än ”icke kirurgisk”, men totalkostnaden blev lägre eftersom kirurgi gav mindre återfall med sjukskrivning och fram för allt färre förtidspensioner.
– Genom att nyttan av behandlingen var större för de opererade blev kostnaden och nyttan för de patienter som opererades mycket bättre. Resultat från diskbråcksstudien kan också användas för att med ännu större säkerhet välja de patienter som har bäst nytta av operation, säger Elisabeth Hansson.
Elisabeth Hansson tycker att det är viktigt att läkaren snabbt, redan vid första sjukbesöket, ger patienten klar och tydlig information att bästa behandlingen är att vara så fysiskt aktiv som möjligt, till exempel vara kvar på jobbet eller återgå så fort som möjligt. För att patienten ska klara det ska läkaren hjälpa henne/honom att minska smärtan så mycket som möjligt.
– Om inte allmänläkaren kan utesluta en specifik diagnos på till exempel diskbråck ska patienten kunna få komma till en ortoped inom rimlig tid och inte behöva vänta i flera år! Ovisshet och väntan ökar bara oron hos patienten. Långa sjukskrivningar leder inte till minskad smärta eller förbättrad funktionsförmåga utan minskar bara patientens chans att komma tillbaka till sitt normala liv, säger Elisabeth Hansson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: The Treatment of Back and Neck Pain. Cost and Utility
Avhandlingen försvaras fredagen den 10 juni, klockan 13.00, i aulan SU/Sahlgrenska, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
hälsoekonom/leg sjuksköterska Elisabeth Hansson, telefon: 031-342 23 99, 0708-76 43 91, e-post: elisabeth.hansson@orthop.gu.se
Handledare:
professor emeritus Alf Nachemson, e-post: alf.nachemson@orthop.gu.se
professor Tommy Hansson, telefon: 031-342 34 06, e-post: tommy.hansson@orthop.gu.se
professor Ed Palmer, Försäkringskassan, e-post: edward.palmer@forsakringskassan.se
För att skapa en ny kemisk förening ur en annan, används ofta väte. Väte adderas till utgångsmaterialet, vilket leder till att en ny struktur bildas med helt andra egenskaper. Oftast används kraftfulla reduktionsmedel, som till exempel hydridreagens eller vätgas tillsammans med en katalysator vid en sådan process. Tyvärr har dessa reagens flera nackdelar. Bland annat reagerar de explosivt vid kontakt med vatten eller luft och det är dessutom svårt att få fram exakt den förening som man vill ha.
Under senare år har flera så kallade lantanidreagens uppmärksammats eftersom de är både mer selektiva än de vanligaste reduktionsmedlen, det vill säga ”hittar” snabbt den förening man önskar. De medför inte heller något ökad risk för laboranten. En nackdel med denna typ av reagens är dock att de ofta kräver tillsats av speciella lösningsmedel för att reaktionen ska gå tillräckligt snabbt. Dessvärre har det visat sig att det mest effektiva av dessa lösningsmedel är extremt cancerframkallande och därför används de ofarliga lantanidreagensen inte industriellt i någon större omfattning.
För att komma runt problemet har Anders Dahlén studerat flera lantanidbaserade reaktioner och påverkan på dessa av alternativa ofarliga tillsatser. I avhandlingen visas att tillsatsen av en kombination av vatten och en amin ger fullständig reduktion inom några få sekunder. Det vill säga allt väte används för att bilda endast en ny förening. De tidigare metoderna kräver normalt flera timmar, eller ibland dagar, för samma reaktionsförlopp. Metoden har också vidareutvecklats till att fungera för många olika typer av transformationer.
Anders Dahlén disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i kemi med inriktning mot organisk kemi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: Novel and Powerful Lanthanide(II) Reagents – Synthetic Advances and Mechanistic Considerations”. Disputationen äger rum den 10 juni kl 10.15 i Sal KA, Chalmersområdet, Göteborg.
Kontaktinformation
Anders Dahlén
Institutionen för kemi
Göteborgs universitet
Tel: 031-772 3844
E-post: ad@chem.gu.se
