Bakom studien står Christer Nilsson, Cathy Reidy och Mats Dynesius vid Umeå universitet och Carmen Revenga vid The Nature Conservancy i USA.
Människan har på ett genomgripande sätt förändrat många floder genom dämningar och överledningar för att tillfredsställa behoven av vatten, energi och transporter. Sådan exploatering hör till de mest dramatiska, avsiktliga ingrepp som människan förorsakat naturmiljön. Många av dammarnas ekologiska effekter är ganska väl kända. Trots det har det tidigare inte funnits någon global översikt av hur denna påverkan på flodekosystemen är fördelad.
Den Umeåbaserade forskargruppen presenterar nu en i det närmaste heltäckande översikt av hur världens stora floder är reglerade och fragmenterade av dammar. Forskarna har gått igenom alla flodsystem i världen med en årlig medelvattenföring av minst 350 m3/s, d.v.s. floder större än t.ex. Torneälven i norra Sverige. Det enda område för vilket tillförlitliga data inte har gått att ta fram är Indonesien och en liten del av Malaysia.
Studien visar att vattenföringen i 172 av de 292 största floderna regleras av dammar. Om konstbevattning räknas in blir antalet reglerade floder ännu större. Dammar finns i världens 21 största floder och i de åtta floder som är biologiskt och geografisk mest mångfacetterade. Floderna i tempererade skogar och savannområden hör till de mest påverkade, medan många floder på tundran och i nordliga barrskogar ännu är fritt strömmande.
– Om man jämför de sex kontinenterna har Europa högst andel floder som påverkats starkt medan Australien, inklusive Nya Zealand och Nya Guinea, har högst andel opåverkade floder. Graden av påverkan på floder beror på en kombination av befolkningstäthet och ekonomisk utvecklingsnivå. Det fåtal starkt påverkade floder som finns i glest befolkade områden som i norra Canada beror på att el och/eller vatten exporteras till mer befolkade områden, säger Christer Nilsson.
Idag finns det mer än 45 000 dammar som är över 15 meter höga och som tillsammans kan magasinera mer än 6500 km3 vatten. Det motsvarar 15 procent av den årliga avrinningen av sötvatten i världen. Över 300 dammar betecknas som giganter, vilket bl.a. innebär att de är över 150 meter höga eller var för sig lagrar mer än 25 km3 vatten. Den nyligen byggda dammen Three Gorges i Yangtzefloden i Kina är störst – 181 meter hög och med en lagringskapacitet på över 39 km3.
De svenska älvar som ingår i undersökningen är Torneälven, Kalixälven, Luleälven, Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven, Dalälven och Klarälven-Göta älv.
Resultaten av studien kommer att spela en viktig roll vid bedömningen av hur förestående klimatförändringar och den ständigt ökande användningen av vatten kommer att påverka flodernas ekosystem i olika delar av världen.
Artikeln heter Fragmentation and Flow Regulation of the World’s Large River Systems och publiceras i Science den 15 April, 2005.
Forskningsprojektet har bland andra finansierats av WWF Sverige, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO)/World Water Assessment Programme, United Nations Environment Programme (UNEP) och World Resources Institute. Christer Nilsson beviljades i höstas anslag från Vetenskapsrådet för att fortsätta studien. Hans forskargrupp kommer nu att undersöka hur fördämningarna har påverkat sårbarheten hos sötvattensfisk.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Christer Nilsson, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-786 6003
Mobil: 070-664 4762
E-post: christer.nilsson@emg.umu.se
Cathy Reidy, forskningsassistent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 9573
E-post: cathy.reidy@emg.umu.se
Mats Dynesius, filosofie doktor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 9643
E-post: mats.dynesius@emg.umu.se
Patogena (sjukdomsframkallande) bakterier orsakar en mängd sjukdomar hos människor över hela världen. Kunskap om hur patogena bakterier utvecklas genom tiden är därför ytterst viktig för att förstå, förutsäga och förebygga spridning av nya och existerande sjukdomar. Genom att jämföra arvsmassan hos olika arter med samma ursprung kan man beräkna substitutionsfrekvenser, det vill säga hur snabbt en gen har muterat sedan arterna separerade.
Syftet med Wagied Davids avhandling var att förstå vilka drivkrafter som ligger bakom variationer i substitutionsfrekvenser i humana patogener. De bakterier som Wagied Davids har undersökt är Rickettsia prowazekii, som orsakar epidemisk tyfus, samt Helicobacter pylori, som är inblandad i en rad magsjukdomar.
En viktig slutsats från arbetet är att höga substitutionsfrekvenser i humana patogener antingen kan vara en strategi för att överleva, till exempel genom att anpassa sig till en ny livsmiljö, eller tyda på att generna är på väg att förändra eller förlora sin funktion.
– Det är oerhört viktigt att kunna särskilja dessa processer så att forskarna inte lägger ned tid och möda på att förstå funktioner hos gener som inte längre har någon funktion, säger Wagied Davids.
Wagied Davids har också studerat hur substitutionsfrekvenserna påverkas av olika faktorer. Resultaten tyder på att vissa artspecifika gener som inte har någon känd funktion kan vara fragment av gamla gener som håller på att brytas end. Genom att pussla samman dessa genfragment har Wagied Davids i några fall lyckats återskapa hela genen och på så sätt fått information om dess ursprungliga form och funktion.
Kontaktinformation
Wagied Davids (pratar engelska och lite svenska), tel: 018-471 46 96, e-post: wagied.davids@ebc.uu.se
Siv Andersson, handledare, tel: 018-471 43 79, e-post: siv.andersson@ebc.uu.se
Jättestjärnan HE0107-5240 noterades som intressant redan 2001 i en undersökning (The Hamburg/ESO* survey) av en stor mängd stjärnor. Mer detaljerade studier visade att mängden järn i stjärnan var rekordlågt – 200 000 gånger mindre än i solen. Det tidigare rekordet var 10 000 gånger mindre. Nu har en internationell forskargrupp hittat ytterligare en stjärna med lika lite järn, dess beteckning är HE1327-2326.
– Dessa två stjärnor är de mest kemiskt primitiva stjärnor vi känner till och är på något sätt relaterade till de allra första objekten som bildades efter Big Bang, säger Paul Barklem vid institutionen för astronomi och rymdfysik.
Det intressanta med HE1327-2326 är att den inte är en jättestjärna utan en mer outvecklad form. De observerade halterna i en jättestjärna kan ha ändrats under dess livstid, medan en mer outvecklad stjärnas kemiska sammansättning är nära densamma som hos den gas den en gång bildades ur.
Noggranna analyser av stjärnorna med några av världens största teleskop har visat många likheter i deras kemiska sammansättning, framför allt stora halter av kol och kväve, som tyder på att de kan ha bildats på liknande sätt. Fortsatta analyser av dessa två och andra liknande stjärnor som man ivrigt söker efter, kommer förhoppningsvis att ge besked om hur de allra första generationerna stjärnor bildades, samt hur mycket och vilka grundämnen de spred ut när de slutade sina liv som exploderande supernovor.
Övriga forskare kommer från Tyskland, Japan, Australien, USA och Storbritannien.
* ESO = Europeiska SydObservatoriet
Kontaktinformation
För mer information: Paul Barklem, 018-471 5981, e-post Paul.Barklem@astro.uu.se eller Kjell Eriksson, 018-471 59 57, e-post Kjell.Eriksson@astro.uu.se
Vetenskapens Hus vid AlbaNova Universitetscentrum i Stockholm firar Fysikens Världsår 2005 bland annat genom att ordna en ”Einsteinvecka” den 18-22 april. Genom experiment och föredrag presenterar vi Einstein och hans insatser för den klassiska och den moderna fysiken.
Skolelever från gymnasier och grundskolor är välkomna att under hela veckan lyssna till föredrag och utföra experiment i Vetenskapens Hus moderna laboratorier. Experiment och demonstrationer handleds av teknologer och studenter från KTH och Stockholms universitet.
Lärare är inbjudna till en Einsteinkväll onsdagen den 20 april, med demonstrationer och föredrag.
Allmänheten bjuds in till en Einsteinkväll, torsdagen den 21 april, med demonstrationer, laborationer och föredrag.
Några av föredragen som hålls under veckan är Vad gjorde Einstein 1905? (professor Lars Bergström), Att göra relativitetsteorin begriplig (Sören Holst) och Universums mörka energi och mörka materia (Edvard Mörtsell).
Adress: Roslagstullsbacken 35 (buss 43 ellrer 44 till Ruddammen, T-bana Tekniska högskolan
Läs mer på www.vetenskapenshus.se
Christine Chang vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet har funnit genetiska resultat som bekräftar vikten av ljusanpassning och produktion av fria syreradikaler (eng. reactive oxygen species, ROS) som till exempel H2O2 för att växterna ska kunna skydda sig mot patogener.
I fullt dagsljus används endast lite av det ljus som absorberas av växternas blad till fotosyntesen och upptaget av koldioxid. Resten av ljusenergin, kallad ”överskott på excitationsenergi” (eng. excess excitation energy, EEE), kan vara skadlig för växterna om den inte på ett effektivt sätt omvandlas till värme.
Christine Chang presenterar i sin doktorsavhandling en genetisk studie med mutanter av modellorganismen Backtrav, Arabidopsis thaliana. Hon har varit med och undersökt vilka mekanismer växter har för att anpassa sig till vårt nordiska klimat med låg temperatur och starkt solljus.
Mutanterna som användes hade svårt att få ner den överskottliga excitationsenergin och låg produktion av fria syreradikaler (eng. reactive oxygen species, ROS). En produktion som sker via fotosyntesen. Deras gener vars produkter är involverade i växters antioxidativa processer och celldöd (APX2 och cpGPX respektive LSD1) visade på att ljuset har en inverkan på infektionsresponsen. En växt med dålig förmåga till ljusanpassning och låg produktion av ROS fick ett sämre skydd mot sjukdomar.
Resultaten av studien är viktiga för processen att få till stånd framgångsrika strategier för en bredare och mer heltäckande stresstolerans hos växter. Både fröproduktionsföretag, växtförädlare och konsumenter skulle gagnas. Ekonomiskt viktiga växter som är optimala för odling i Skandinavien skulle kunna väljas ut.
Doktorsavhandlingens titel: Mechanisms and genes controlling the signalling network for biotic and abiotic stress defences in Arabidopsis thaliana (L.) Heyhn. Functional cross-talk between photo-produced reactive oxygen species, photosynthesis and plant disease defence responses.
Christine Chang kan nås på tfn 08-16 37 70 eller e-post: chang@botan.su.se
(Botaniska institutionen, Lilla Frescativäg 5, 106 91 Stockholm)
Det är ett forskarlag vid Stockholms universitet som tillsammans med forskare i England har hittat metoden. Fynden publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature.
Det handlar om att stoppa cancercellerna från att kopieras och därmed växa. Det kan göras genom att gå in och stoppa förberedelserna för denna kopiering.
Alla celler, såväl friska som cancerceller, går före kopieringen igenom en sorts reparation. En process där allt DNA hamnar på plats och i ordning som cellen är tänkt att se ut.
Reparation av celler sker normalt i två steg. I steg ett repareras cellen av ett protein som heter PARP. Om det inte lyckas sker reparationen i steg två – en process som kallas rekombination.
Det forskarna upptäckt är att om de stoppar PARP från att reparera i steg ett, så saknar cancercellerna förmågan att gå över i steg två. Det innebär att de aldrig kopieras och därför dör. Normala celler har förmågan att gå över i steg två och kan därför fortsätta att fungera som vanligt.
– Det är nästan som att sätta krokben för cancercellerna innan de når kopieringsapparaten, säger docent Thomas Helleday, som leder forskarguppen vid Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet.
Eftersom PARP inte är nödvändigt i vanliga celler kan alltså forskarna använda kemiska substanser mot detta protein i förebyggande syfte, vilket dödar cancerceller innan de har hunnit bilda en tumör.
– Både vår behandlingsmetod och möjligheterna att använda PARP inhibitorer i förebyggande syfte är ett helt nytt koncept inom cancerbehandling. Detta kan leda till nya möjligheter att behandla och förebygga bröstcancer inom några år, menar Helleday. Han och hans engelska forskarkollegor utesluter inte heller att behandlingen kan användas i preventivt syfte, som ett vaccin, för att förhindra utväxt av ärftlig bröst- och äggstockscancer.
Forskningen har finansierats av bland andra Cancerfonden.
Docent Thomas Helleday kan nås på tfn 08-16 29 14, mobil 0735-122 971 eller e-post helleday@gmt.su.se
Projektet har titeln ”Förekomst och utbredning av estetiska krav på arbetskraften. En empirisk prövning av ett anglosaxiskt fenomen” och är ett av tre projekt inom ämnet arbetsvetenskap vid Karlstads universitet som fått sammanlagt 6,4 miljoner kronor av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS. Medlen går främst till att avlöna de doktorander och forskare som arbetar med forskningsprojekten.
– Vi vet redan genom tidigare studier att en människas utseende påverkar hans eller hennes möjligheter att få jobb. Men är utseendet en viktig faktor även när man väl är anställd? Det finns ett brittiskt uttryck: ”Looking good – sounding right”, som handlar om att anställda inom serviceyrken bör se trevliga ut och ha ett uttal och språkbruk som signalerar medelklass, säger Henrietta Huzell.
Studera arbetsgivarens krav
I Storbritannien kan klasstillhörighet avslöjas genom till exempel språkbruk och tandstatus. Undersökningar där visar att många arbetsgivare hellre anställer människor ur medelklassen, än ur arbetarklassen till traditionella serviceyrken. Men hur är det i Sverige? Har vi ett annat synsätt?
– Jag är inte så säker på att det är så. Jag vill studera vilka krav arbetsgivaren ställer på arbetskraften. Man har hittills talat mycket om teknisk kompetens och social kompetens, men frågan är om det även finns estetiska krav. Estetisk kompetens är inte bara kropp. Det kan handla om klädstil, tatueringar, vikt och dialekt. Estetisk kompetens kan vara att veta att man inte kan vara piercad om man vill ha vissa jobb, säger Henrietta Huzell.
I studien ska de försöka ta reda på om man kan dra nytta av rätt utseende i serviceyrken, och om arbetsgivarna tänker i de banorna.
– Det kan ju bli lite knepigt att få arbetsgivarna att tala öppet om detta; att få dem att säga som det är. Men uppsatsarbeten som studenter gjort visar att det inte är en omöjlig uppgift.
Branscher som ska studeras är hotell, bar och restaurang samt detaljhandeln. Och perspektivet ska vara de anställdas.
– Om det skulle visa sig att det ställs estetiska krav på de anställda så är det något som bör diskuteras när man pratar arbetsmarknadspolitik. Förutom frågor om klasstillhörighet finns också jämställdhetsaspekter i detta. Och man kan fråga sig om det utestänger hela etniska grupper om arbetsgivaren vill ha ett visst utseende?
Motsvarande forskning utförs i Nya Zeeland, Hong Kong och i Storbritannien. En studie kommer även att genomföras lite senare i USA. Forskarna kommer att kunna göra internationella jämförelser. Slutresultaten från projektet vid Karlstads universitet ska redovisas 2007.
Fokuserar på mötet med kunden
Det andra forskningsprojektet inom arbetsvetenskap sätter fokus på vad som händer i mötet mellan anställda och kunder. Här har forskarna tidigare koncentrerat sig på enkla möten där serviceyrket har tydliga inslag av uppassning, som när man köper en hamburgare, blir serverad av en flygvärdinna eller får hotellrummet städat.
– Men det finns ju andra kundmöten, som när man träffar en advokat, läkare eller kanske till och med en präst. Då vill kunden få information, hjälp, kunskap, men inte betjäning. I tidigare forskning har man generaliserat kundmötet utifrån kundmöten som är betjänande. Men jag tror inte att alla kundmöten kan karaktäriseras efter samma mall, säger Lars Ivarsson, blivande doktor i arbetsvetenskap.
Vilken betydelse har ledningsformen?
Det tredje forskningsprojektet handlar om organisatoriska förändringar avsedda att utveckla flexibla organisations- och ledningsformer. Vilka är effekterna på arbetsvillkoren? Blir det positiva förändringar? Negativa? Eller händer egentligen ingenting alls?
Tuula Bergqvist och Tommy Nilsson, båda fil. doktor i arbetsvetenskap, ska studera några organisationer inom såväl offentlig sektor som privat näringsliv. De ska kartlägga den formella förändringen och jämföra det med vad som rent konkret hänt samt se vilka effekter det har fått.
– Det här är intressant att studera eftersom det råder delade meningar om vad som händer i en organisation när man inför olika ledningsformer. Det är viktigt att få ökad kunskap, säger Tuula Bergqvist.
Parallellt med deras studie gör norska forskare motsvarande studie i Norge. Tanken är att de båda projektens resultat ska kunna jämföras. Fungerar norska organisationer på samma sätt som svenska? Svaret kommer under 2007.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta någon av följande personer:
Henrietta Huzell, tfn 054-700 13 42, e-post Henrietta.Huzell@kau.se
Patrik Larsson, tfn 054-700 15 53, e-post Patrik.Larsson@kau.se
Lars Ivarsson, tfn 054-700 15 65, e-post Lars.Ivarsson@kau.se
Tuula Bergqvist, tfn 054-700 21 30, e-post Tuula.Bergqvist@kau.se
Tommy Nilsson, tfn 054-700 15 36, e-post Tommy.Nilsson@kau.se
Arkeologi och identitet är ett av dessa teman, som tar upp så skilda frågor som Skånes regionala identitet och den kulturella identiteten på Påskön. Under temat Kroppen handlar det om bl a synen på den döda kroppen och om kulturella sätt att förändra kroppen för att vinna status, medan temat Modernitet tar upp stadslandskap i förändring, resandebosättningar och ”arbetslöshetens arkeologi” i spåren efter nedlagda järnbruk. Temat Genus spänner från attisk gravkonst och romersk textilproduktion till nordiska dräkt- och vapenfynd, och temat Våld behandlar fornborgar, vapengravar och ”våldets logistik”, dvs hur våld utövas och bemöts.
Förutom redogörelser för pågående forskning, så kommer konferensen också att handla om arkeologins många roller, om arkeologernas praktiska arbete och om samarbete med andra vetenskaper. I den inledande paneldebatten diskuteras samhällets behov av arkeologi och hur detta påverkar utbildningen i ämnet.
– Vi tycker det är viktigt att diskutera vad man ska ha arkeologin till idag, inte minst med tanke på humanioraområdets trängda situation. Humaniora, där arkeologiämnet ingår, fick ju inte alls några tillskott i regeringens forskningsproposition nyligen, säger Kristina Jennbert vid Lunds universitet, en av arrangörerna. Hon ser samtidigt konferensen som ett bevis på vilken stor bredd och livaktighet det finns inom ämnet arkeologi, både i Lund och i övriga Norden.
Konferensen heter VIII Nordic Theoretical Archeology Group (TAG) Conference och arrangeras av Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund samman med Riksantikvarieämbetet UV Syd och Malmö Kulturmiljö. Den äger rum på Akademiska Föreningen och Archaeologicum, Sandgatan 1, och media är välkomna. Programmet finns på sidan www.ark.lu.se, klicka på Konferenser.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Kristina Jennbert, 046-222 94 75 eller Kristina.Jennbert@ark.lu.se
Diabetes, sockersjuka, är en av de vanligaste folksjukdomarna och förutspås öka kraftigt inom den närmaste framtiden. Diabetiker behandlas oftast med insulin. Fastän insulin är extremt värdefullt vid behandlingen av diabetes finns behov av ersättningspreparat, speciellt som insulin måste ges med injektioner. Det mest ideala ersättningspreparatet bör vara effektivt i att uppnå symptomfrihet, minska risken för komplikationer, kunna ges i tablettform, lätt absorberas i kroppsvätskorna samt vara specifikt verkande och inte giftigt.
Vanadinföreningar har visat sig ha insulinliknande effekter både på cellkulturer och på levande organismer. Effekten blir ännu större om väteperoxid tillsätts. Det är inte fullständigt klarlagt hur vanadinföreningar verkar för att härma eller förstärka insulinet. Det finns dock ingen tvekan om att funktionen hos många viktiga enzymer ändras. Fastän vanadinföreningar har ett flertal positiva effekter, kan även oönskade effekter uppstå. Detta kan medföra besvärliga biverkningar inklusive förgiftningssymptom. Dessa problem kan kanske lösas om vanadinet kan bindas i en lämplig förening som fungerar som ett ”förpackningsemballage”, som gör att vanadinet endast blir tillgängligt för de enzymer som det är avsett att samverka med och förhindra oönskade reaktioner.
Vanadin kan ha olika valens, oxidationstal. Gorzsás har i avhandlingen studerat det högsta oxidationstalet, +5. Sådana vanadinföreningar kallas vanadater och tillsammans med väteperoxid för peroxovanadater.
Gorzsás har undersökt de föreningar som bildas då man till vanadat och peroxovanadat adderar mjölksyra, citronsyra, fosfat – som alla förekommer i blod-, alanylhistidin, som finns i några enzymer, samt pikolinsyra, en lovande diabetesmedicinkandidat. Strukturen hos några av de bildade föreningarna har också bestämts.
Från dessa undersökningar kan man delvis få svar på några viktiga frågeställningar som;
° Vad händer med vanadat- och peroxovanadatföreningarna då de introduceras i blodbanan?
° Kommer en tillförd vanadat- och peroxovanadatförening att vara opåverkad i blodet eller kommer den att sönderdelas av de beståndsdelar som redan finns närvarande i blodet? Om föreningen sönderdelas, varför och hur sker detta?
° Hur reagerar vanadin med det aktiva stället i enzymet i fråga?
Svaren på dessa frågor är viktiga för att kunna framställa en framtida medicin som innehåller vanadin och som helst skall kunna tas in via munnen. Vidare kan de erhållna resultaten ge värdefull information till diabetesforskningen i allmänhet.
E-publicering: http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=489
Fredagen den 22 april försvarar András Gorzsás, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Vanadate and Peroxovanadate Complexes of Biomedical Relevance – A speciation approach with focus on diabetes. Svensk titel: Vanadat- och Peroxovanadat-komplex av biomedicinsk relevans – Speciationsinriktade studier relaterade till behandling av diabetes.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsoponent är professor Carlos F.G.C. Geraldes, Department of Biochemistry, Faculty of Science and Technology, University of Coimbra, Portugal.
Kontaktinformation
András Gorzsás nås på:
Tel: 090-786 6328
Mobil: 073-151 3377
E-post: andras.gorzsas@chem.umu.se
Svenska Pompejiprojektet, knutet till Stockholms universitet och Svenska institutet i Rom, har under fem säsonger arbetat i ett kvarter i Pompeji för att studera och dokumentera den antika stadens lämningar. Vid tömningen av en brunn fylld med pimpsten från Vesuvius utbrott år 79 e. Kr. gjordes en spektakulär upptäckt. Ungefär två meter under den antika golvnivån avslöjade brunnens vägg en förhistorisk lagerföljd. Det understa och äldsta lagret har med C14-metod daterats till ca 3 500 f. Kr., dvs. stenålder. Det täcks av ett asklager som troligen vittnar om ett tidigare vulkanutbrott. Ovanför finns lämningar från bronsåldern. Den feta jorden är rik på krukskärvor. Det rör sig alltså om bosättningslager. En stenåldersbebyggelse har begravts i ett vulkanutbrott från Vesuvius, precis som det antika Pompeji. Under bronsåldern togs platsen på nytt i anspråk för boende.
– Planen är nu att fortsätta undersökningen för att ta reda på hur omfattande de förhistoriska bosättningarna var, säger professor Anne-Marie Leander Touati som är ansvarig för projektet. Arbetet kräver drastiska återgärder eftersom den antika gatubeläggningen måste lyftas bort för att man skall kunna gräva ut en större yta än det trånga rummet runt brunnen tillåter.
– På den arkeologiska myndigheten i Pompeji är man entusiastisk över fyndet och har höga förväntningar på det fortsatta fältarbetet, säger Anne-Marie Leander Touati.
Anne-Marie Leander Touati kan nås på tfn 08-16 33 68 (pompejiprojektet@antiken.su.se)
Enligt större vetenskapliga studier publicerade under 1990-talet har så mycket som 15-30 procent av alla kvinnor i västvärlden utsatts för sexuella övergrepp som barn. I detta inbegrips då olika former av samlag och andra fysiska sexuella handlingar samt grova verbala närmanden. Sambandet med psykiska problem i vuxen ålder verkar klarlagt. Olika studier visar t ex mellan en fjärdedel och tre fjärdedelar av alla kvinnliga psykiatriska patienter utsatts för sexuella övergrepp som barn.
Gunilla Lundqvist är psykoterapeut, knuten till Lunds universitet samt Universitetssjukhuset i Lund. I sin avhandling beskriver hon resultatet av en tvåårig traumafokuserad terapi som hon och en kollega bedrivit med tio grupper och sammanlagt 45 kvinnor.
Det första året träffades grupperna en eller två gånger i veckan för att bearbeta dels övergreppen och relationerna i kvinnornas ursprungsfamilj, dels deras nuvarande situation. Under det andra året, då målet var att kvinnorna skulle bli starka nog att klara sig på egen hand, träffades grupperna bara en gång i månaden.
– I terapin bearbetar vi kvinnornas ursprungsproblem. Om inte det görs riskerar de att behöva långvarig psykiatrisk hjälp för övergreppens följder, säger Gunilla Lundqvist. Hon tycker att traumafokuserad terapi för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp borde erbjudas vid alla psykiatriska mottagningar, och gärna i form av grupp.
Även om terapin inte gjort kvinnorna helt besvärsfria, så visar studien att de efter terapin har mycket mindre depression och andra psykiska symtom, och bättre social anpassning och känsla av sammanhang. Men en förutsättning är att terapeuterna visar intresse för att ta del av alla övergreppsdetaljer.
– Dessa kvinnor skäms över vad de varit med om. De vill inte berätta något om man inte frågar och frågar. Men det är först när de bearbetat allt som de kan befrias från sin börda, menar Gunilla Lundqvist.
– Gruppen utgör ett stort stöd i den här situationen. Ingen av kvinnorna har tidigare träffat någon annan som burit på samma känslor av skuld, skam och besudling. Att få medsystrar är bara det en enorm befrielse för dem.
De två terapeuterna i Lund har sedan 1993 startat en ny grupp med 4-5 deltagare varje år. Behovet är mycket stort, och verksamheten skulle kunna utökas betydligt om det fanns tillräckliga resurser.
Avhandlingen heter Childhood sexual abuse – women’s mental and social health before and after group therapy. En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv in ”Childhood” i sökrutan. Disputationen äger rum den 15.4.
Kontaktinformation
Gunilla Lundqvist träffas på tel 046-17 64 83 eller gunilla.lundqvist@skane.se.
Varje år får runt 150 tonåringar i Sverige en cancerdiagnos. Mariann Hedström har intervjuat 56 nydiagnostiserade tonåringar från de barnonkologiska centrumen i Lund, Umeå och Uppsala. Syftet var att ta reda på vad tonåringarna uppfattar som problematiskt med sjukdomen och behandlingen.
– Vet man hur de upplever sin situation kanske man kan hjälpa dem ännu bättre än i dag. Man kan ofta ha föreställningar om hur någon annan känner, men det är alltid klokt att ställa frågan till dem det verkligen gäller, säger Mariann Hedström.
Till de vanligaste och mest besvärande problemen för tonåringarna hör oro för skolan och blåsor i munnen.
– Barnonkologin gör jättemycket för att hjälpa ungdomarna med de här problemen, men de kvarstår ändå. Det visar att man kan satsa ännu mer på det området, kommenterar Mariann Hedström.
Endast en minoritet av de intervjuade rapporterade nivåer av oro och nedstämdhet som tyder på att de skulle kunna behöva psykosocialt stöd.
Mariann Hedström har också intervjuat sjuksköterskor och läkare för att kartlägga deras förmåga att identifiera tonåringarnas problem. Resultaten visar att personalen i hög utsträckning kan identifiera fysiska problem, men har svårare att identifiera psykosociala problem hos tonåringarna. Personalen tenderar att överskatta de psykosociala problemen.
– Våra resultat visar dock att personalen har en god förmåga att identifiera närvaron av de problem som flest tonåringar rapporterar som allra värst, säger Mariann Hedström.
Avhandlingen ingår i ett Uppsalaprojekt med namnet Hur handskas cancerdrabbade tonåringar med sjukdoms- och behandlingsrelaterade problem?
Mariann Hedström är sjuksköterska och har tidigare arbetat på Akademiska sjukhuset, Roslagstulls sjukhus och Huddinge sjukhus.
Kontaktinformation
Mariann Hedström, tel: 018-471 34 89, e-post: mariann.hedstrom@pubcare.uu.se
Kraftiga sidovindar vid halt väglag kan påverka vägegenskaperna på bussar. När en buss välter åt höger sida löper passagerarna som sitter på den sidan störst risk att skada sig. Den enklaste åtgärden av alla vore att alla busspassagerare använder säkerhetsbältet, och då helst ett trepunkts bälte under sin resa. I Pontus Albertssons avhandlingsarbete har tre busskrascher analyserats där bussen gått av vägen och vält åt höger sida. Vid den typen av krasch skulle ett trepunktsbälte kunna ge en skadereducering för cirka 80 % av de med moderata eller svårare skador.
Andra åtgärder kan vara att bussoperatörer och de som upphandlar busstrafik tar vind och väglag i beaktande när de planerar busstrafiken. Man får acceptera att bussar inte kan köra i alla väder och även anpassa hastigheten efter rådande omständigheter. Även placeringen av gods och passagerare i bussen är viktig då mycket last baktill i bussen kraftigt försämrar bussens vägegenskaper. Tio krascher har undersökts där vinden misstänkts ha bidragit till avkörningen. En beräkningsmodell som tidigare framtagits vid ett vindtunneltest användes och resultaten visar att vinden i samtliga fall med stor sannolikt var orsaken till avåkningen. Baserat på avhandlingsarbetet har ett försök med stöd för hastighetsanpassning i hård vind påbörjats på sträckan mellan Umeå och Haparanda.
Singelkrascher där bussar kör av vägen är ovanliga händelser men kan ha ett stort antal svårt skadade, och detta speciellt när bussen hamnar på sidan och sidorutorna gått sönder. Då är
risken stor att passagerar kläms under bussen. I dessa fall ger ett trepunkts säkerhetsbälte ett bra skydd men bör kombineras med ytterligare skydd mot att kastas ur bussen som till exempel okrossbara rutor eller en tvärgående list över rutorna.
Ett antal problemområden för ambulanssjukvårdens och räddningstjänstens omhändertagande efter en busskrasch har identifierats. Slutsatsen från detta arbete visar att effektivare hjälpmedel att lyfta bussar som vält på sidan samt hjälpmedel för att snabbare kunna evakuera skadade ur en kraschad buss behöver utvecklas. Ett sådant arbete har initierats i samarbete med Räddningsverket och Socialstyrelsen.
Skador uppkomna vid ”icke-krascher”, exempelvis en skada som inträffar när resenären stiger av bussen, utgör en majoritet av alla skadehändelser. Bland de skadade är en stor andel äldre kvinnor och skadorna inträffar oftast vintertid. Åtgärder för att underlätta på- och avstigningen av bussar som exempelvis ”låggolvsbussar” med uppvärmda insteg och anpassning av hållplatser behöver kanske ytterligare byggas ut eller förbättras för att förhindra dessa skador.
Baserat på resultaten och slutsatserna i denna avhandling föreslås i avhandlingen ett nytt ”star rating”-program kallat Euro NBAP (New Bus Assessment Program) gällande för nya bussar liknande det som idag finns för personbilar (Euro NCAP). NBAP-programmet skulle kunna fungera som en katalysator för uppmuntrande av säkrare designlösningar vid utvecklandet av nya bussar. Det skulle även underlätta för resenärer och upphandlare av bussresor att ta ställning till vilka bussar de helst använder. Ett exempel på säkerhetslösning som kunde uppmuntras är om bussen är utrustad med trepunktsbälte på alla platser.
Fredagen den 22 april försvarar Pontus Albertsson, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Enheten för kirurgi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Occupant casualties in bus and coach traffic – Injury and crash mechanisms”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan. Opponent: Prof. Claes Tingvall, Borlänge.
Kontaktinformation
Pontus Albertsson nås på telefon 090-785 89 70, mobiltelefon 070-589 06 46 eller e-post pontus.albertsson@surgery.umu.se.
De skulle arbeta uppsökande och anpassa sig till olika publikgrupper – istället drabbades de av censurförsök, politisk styrning och produktionskrav som omöjliggjorde en lokal förankring. Var det så att de lokala politikerna och teaterkritikerna hellre ville ha en Dramatenfilial än en teater som grep in i publikens vardag?
– Det som förvånade mig mest var att alla dessa bångstyriga teaterarbetare så snabbt tystades av institutionsteaterns krav och regler, säger Rikard Hoogland.
Teatervetaren Rikard Hoogland beskriver i sin avhandling vid Stockholms universitet hur utredningen Ny kulturpolitik 1972 och propositionen 1974 utvecklades och påverkades av aktörer som Riksteatern, Dramaten, Landstingsförbundet, ABF, Teaterförbundet. Han skildrar ingående de tre regionteatrarna – Västernorrland, Dalarna, Västmanland – som startade 1972 – 1977 och kartlägger det lokala politiska spelet och de konstnärliga ambitionerna. Under en tid förekom teatern ofta med skandalrubriker på lokaltidningarnas förstasidor. Trots stolta propåer om yttrandefrihet dröjde det inte länge förrän politikerna försökte ändra på teaterns innehåll och organisation. Det fanns en hetta och vilja i teaterdebatten som känns avlägsen idag.
– Frågan är ifall de kulturpolitiska målen från 1974, som i stort sett fortfarande gäller, fick någon praktisk betydelse, undrar Rikard Hoogland. Idag är regionteatrarna marginaliserade och måste kämpa för att synas. Måste de hitta en helt ny uppgift för att överleva?
Doktorsavhandlingens titel: Spelet om teaterpolitiken. Det svenska regionteatersystemet – från statligt initiativ till lokal realitet.
Disputation äger rum fredagen den 29 april 13.00 i hörsal 9, hus D, Södra huset i Frescati. Opponent är professor Jørn Langsted, Aarhus universitet.
Rikard Hoogland nås på rikard.hoogland@teater.su.se, tfn 08-674 74 93 eller 070-750 04 95
Rikard Hoogland har tidigare varit redaktör för Teatertidningen, arbetat som projektsekreterare på Stiftelsen framtidens kultur och som dramaturg vid Radioteatern.
Utställningen, som tidigare visats i Stockholm och Örebro, kommer nu äntligen till Göteborg. Premiär blir det på söndag den 17 april kl. 11.00 i Växthuset, Trädgårdsföreningen, då du bland annat kan möta Jakob Lundberg, forskare vid Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet och en av initiativtagarna. I början av maj flyttar utställningen till Universeum. Smakprov kommer också att visas i Nordstan och Botaniska trädgården.
I anslutning till utställningen anordnas en rad seminarier och aktiviteter, bland annat i samband med Vetenskapsfestivalen. Hela programmet och fakta om utställningen finns på www.mannautstallningen.nu
Utställningen är skapad av Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM) och Naturens hus på Stockholms universitet samt föreningen Albaeco, med stöd av Forskningsrådet Formas och Västra Götalandsregionen, i samarbete med Göteborgs Stad.
Kontaktinformation
För mer information:
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas tel 073-350 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Ingrid Horner, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen, tel 0709 – 93 48 24
Kajsa Martinsson, Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet, 0737 – 85 10 26
Nico Dantumas forskargrupp vid Karolinska Institutet har identifierat den första stabiliserande signalen, som gör ett protein motståndskraftigt mot nedbrytning i cellen. Den så kallade UBA-domänen i en av ändarna på proteinet Rad23 skyddar proteinet. Rad23 är ett viktigt protein som medverkar både i cellens reparation av DNA och vid normal nedbrytning av proteiner i det så kallade ubikvitin/proteasom-systemet, se nedan. Genom sitt skydd mot nedbrytning är Rad23 ett perfekt protein att föra andra proteiner in i nedbrytningsprocessen, därför att det själv är skyddat och kan återanvändas gång på gång. UBA-domänen finns även på andra proteiner och skyddar troligen också dem mot nedbrytning.
Nedbrytning och utrensning av proteiner sker hela tiden i cellen och är nödvändigt för cellens normala metabolism och tillväxt. Störningar i mekanismen kan påverka uppkomsten av cancersjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar som t ex Parkinson.
Ubikvitin/proteasom-systemet
Proteiner som ska brytas ned och rensas ut ur cellen märks med långa kedjor av små molekyler, ubikvitiner. Kedjan av ubikvitiner binder proteinet till ett stort proteinkomplex, proteasomen, som formar ett rör. Inne i proteasomen sönderdelas proteinerna till mindre delar som cellen kan återanvända. Rad23 är avgörande för proteinets bindning till proteasomen.
Upptäckten av ubikvitin/proteasom-systemet hedrades med Nobelpriset i kemi 2004.
Publikation:
The UBA2 domain functions as an intrinsic stabilization signal that protects Rad23 from proteasomal degradation
Heessen S, Masucci MG, Dantuma NP.
Molecular Cell 18, 15 april 2005.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Nico Dantuma, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, tel 08-524 873 84 eller mail: nico.dantuma@cmb.ki.se
