Proteiner är biologiska makromolekyler som deltar i de flesta livsviktiga processer i kroppen, såsom transport av näringsämnen och katalys av kemiska reaktioner. Förändringar av proteininnehållet i till exempel kroppsvätskor och vävnader kan ofta korreleras med olika sjukdomar. Det är därför av stor vikt att utveckla effektiva och pålitliga verktyg för studier av dessa molekyler.
Under sitt avhandlingsarbete har Margareta Ramström utvecklat en metod baserad på masspektrometri för att analysera proteiner i kroppsvätskor. Genom att först separera molekylerna och därefter mäta deras massa med mycket hög noggrannhet kan proteiner av varierande koncentrationer i dessa komplexa lösningar identifieras.

– Denna metod är betydligt snabbare än traditionella analysmetoder och det krävs mindre mängd prov för analys, säger hon.

Tillvägagångssättet är generellt och kan med fördel användas för studier av proteiner i olika biologiska prover. I avhandlingen presenteras analyser av ryggmärgsvätska, blodplasma och fostervatten. Margareta Ramström har därefter använt metoden för att studera och jämföra proteininnehållet i ryggmärgsvätska från friska individer och patienter som lider av den neurodegenerativa sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, ALS. Karakteristiska skillnader i sammansättningen kunde observeras, dock kan forskarna idag inte säga vilket eller vilka proteiner som ger upphov till dessa.

– Vid ett försök att klassificera okända prover utifrån sammansättningen, kunde fyra av fem prover delas in i rätt kategori. Resultaten är mycket lovande, men det krävs analys av flera prover från både patienter och friska kontroller innan vi kan fastslå betydelsen av dessa fynd, säger Margareta Ramström.

Förhoppningen är att denna metod, efter förbättringar inom framförallt dataanalys, ska kunna användas för att få en snabb överblick över proteininnehållet i olika kroppsvätskor, liksom i jakten på biomarkörer för olika sjukdomar.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Margareta Ramström på 018-471 36 96 eller via e-post på margareta.ramstrom@angstrom.uu.se

Det är viktigt för vår rättssäkerhet att man tar tillvara på barns vittnesmål på lämpligt sätt och att tillförlitligheten i dessa utvärderas korrekt. I doktorsavhandlingen Interviewing Child Witnesses har Anneli Larsson undersökt hur man intervjuar barn för att få så tillförlitliga och fullständiga utsagor som möjligt. Resultaten visar att den kognitiva intervjutekniken med fördel kan användas och att det sätt vilket man intervjuar barn på bör anpassas efter det individuella barnets utvecklingsnivå.
Det saknas ofta vittnen när barn faller offer för brott. Detta innebär att barns vittnesmål inte sällan får en avgörande betydelse vid anmälan och utredning av sådana brott. Bara ett fåtal anmälningar om övergrepp på barn leder till åtal. Två skäl till detta är problemen med att ta tillvara barns vittnesutsagor och svårigheterna med att på ett korrekt sätt utvärdera tillförlitligheten i dessa. Avhandlingen bygger på experimentella studier med barn i åldrarna 6-12 år. I undersökningarna har den så kallade kognitiva intervjun utvärderats och utvecklats. Barnen har intervjuats dels kort tid efter upplevelsen, dels efter sex månader. Resultaten visar att kognitiv intervjuteknik ger utsagor som är mer tillförlitliga och mer fullständiga jämfört med en kontrollintervju. Med andra ord; den kognitiva intervjun fungerar bra när man intervjuar barn.
I avhandlingen betonas dessutom att varje intervju bör skräddarsys för varje enskilt barn. Det är väldigt viktigt att barnet ges tid att berätta i lugn och ro. Detta är inte oproblematiskt. För t ex polisen kan det innebära bekymmer eftersom man sällan har den tid som krävs. Det måste finnas möjlighet att bygga upp en god relation mellan barnet och intervjuledaren. Bara då vågar barnet själv ta plats och berätta spontant. I avhandlingen återfinns resultat som understryker betydelsen av att adekvat utbildning ges till poliser som intervjuar barn. Resultaten visar också på svårigheterna med att bedöma tillförlitligheten i barns vittnesmål. Det understryks att mer forskning krävs innan man på ett korrekt sätt kan uttala sig om olika tekniker för att bedöma tillförlitlighet.
Sammantaget menar Anneli Larsson att avhandlingen är särskilt viktig för dem som har till uppgift att intervjua barn. Detta gäller särskilt yrkesaktiva inom rättsväsendet, så som poliser, jurister m fl.
Avhandlingens titel: Interviewing Child Witnesses
Avhandlingsförfattare: Anneli Larsson , tel. 031-141419 (bost), 031-773 1854 (arb)
E-post: Anneli.Larsson@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Karin Aronsson, Linköping
Tid och plats för disputation: Fredagen den 27 maj 2005, Kl 10.15, Sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Skriftspråkande är olika kreativa sätt att använda skriftspråket. Ett vidgat textbegrepp har en vidare definition av skriftspråkskompetens än att kunna skriva och läsa ett specifikt skriftspråk Det finns exempel på barn som ritar för att få fram ett budskap. Hur ett barn skriver vid ett visst tillfälle ska ses som ett avtryck i tiden. Skriftspråklig kommunikation befinner sig i en brytningstid genom tillkomsten av virtuella och digitala miljöer. Nutiden beskrivs och analyseras i förhållande till förskola, förskoleklass och skola.
Karin Gustafsson och Elisabeth Mellgren har i sin doktorsavhandling ”Barns skriftspråkande – att bli en skrivande och läsande person.” som utgångspunkt att varje barn lär sig skriva och läsa efter sina förutsättningar, erfarenheter, intressen, vilka sammanhang barnet involveras i och vilka människor det interagerar med. Vad barnet lär sig är kontextuellt betingat. Värdet av olika kompetenser är beroende av historisk och kulturell tillhörighet. Författarna har intervjuat barn om deras tankar kring skrivlärande och observerat hur barn gör när de skriver. Textmiljöer har undersökts för att se vilka förutsättningar förskolan erbjuder barnen. Resultaten visar att barn tidigt etablerar ett förhållningssätt till skrivlärandet som tenderar att bli stabilt och att det finns outtalade för-givet-taganden och traditioner i både förskola och skola när det gäller barns skriftspråkande, som behöver omprövas för att målen i läroplanerna ska kunna förverkligas.
Avhandlingen och dess resultat kan tillämpas i lärarutbildning och kompetensutveckling för att utveckla didaktiken för arbete med skriftspråk och små barn. Små barns skriftspråkande innefattar flera andra uttryckssätt än skrift med alfabetet – bild, foto, färger etc. Lärandet sker i sammanhang då barn och vuxna använder och samtalar om skriftens budskap och utformning. När man skapar skriftspråkliga miljöer och sammanhang i förskolan är det den kommunikativa funktionen som bör vara i fokus och stödja barns lärande för att bli skrivande och läsande personer.
Författare: Karin Gustafsson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Karin.Gustafsson@ped.gu.se telefon: 031 7732044
Elisabeth Mellgren, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Elisabeth.Mellgren@ped.gu.se telefon: 031 7732197
Handledare: Ingrid Pramling Samuelsson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Ingrid.Pramling@ped.gu.se
Avhandlingens titel: Barns skriftspråkande – att bli en skrivande och läsande person
Disputation: Fredagen den 13 maj 2005, klockan 12.15 i Stora Hörsalen, Pedagogen, Göteborgs universitet.
Opponent: Professor Bente Eriksen Hagtvet, Universitetet i Oslo

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

Gunnar Nilsson har i sin avhandling ”Att äga . Praxisnära studier av lärarstudenters arbete med geometrilaborationer.” undersökt både vad studenter själva lär av laborationer och hur de leder laborationer med elever i grundskolan.

Bland lärarstudenter som arbetat med laborationer och geometriproblem att lösa i grupp, har en grupp mycket tydligt ökat sin förmåga att förklara elementära geometriska samband. Deras intresse för geometri har också ökat markant. ”Om jag kan laborera fram , så är det inte bara ett universellt magiskt tal, utan det är mitt tal. Jag har liksom kommit fram till det själv, då har jag äganderätt till det”, sade en student i studien.
En grupp studenter, ungefär lika stor, har dock inte alls ökat sin förmåga att förklara elementära geometriska samband och knappast heller ökat sitt intresse för geometri. En intressant skillnad mellan grupperna är, att bland dem som ökat sin förmåga och sitt intresse finns flera som blivit frustrerade när de förstått att de tidigare inte förstått det de trott sig kunna. I den grupp som inte ökat sin förmåga att förklara och inte heller gett uttryck för så mycket större intresse, finns det däremot ingen som gett uttryck för att ha blivit frustrerad.

När lärarstudenter lett laborationer i grundskolan, kan man konstatera att de haft olika fokus. Några har endast intresserat sig för själva aktiviteten och varit nöjda med det. Andra har intresserat sig för laborationens innehåll och elevernas tankar om innehållet. Någon har haft ett tydligt syfte med laborationen och dessutom intresserat sig både för aktiviteten och elevernas tankar om innehållet.

Det har varit stor skillnad mellan studenterna vad gäller vem som haft initiativet, eleverna eller studenterna. Några lät eleverna ta initiativ, andra inte. Alla de studenter som lät eleverna ta initiativ intresserade sig också för elevernas tankar.

När man talar om de geometriska objekten behövs ett exakt språk. Det innebär en komplikation. Vardagsspråket räcker inte till, man förstår inte vad som menas, men det matematiska språket är ett hinder för eleverna. Studenterna uppvisade tydliga skillnader i sin förmåga att hantera denna komplikation.

Avhandlingens titel:
Att äga . Praxisnära studier av lärarstudenters arbete med geometrilaborationer.

Författare: Gunnar Nilsson, institutionen för Pedagogik, Högskolan i Borås. Tel 033 435 4142 gunnar.nilsson@hb.se

Handledare: Professor Tomas Kroksmark HLK Jönköping tomas.kroksmark@hlk.hj.se
Och Docent Wiggo Kilborn Mölnlycke wiggok@compaqnet.se

Disputationen äger rum fredagen 13 maj kl. 09.15 i sal C203 vid Högskolan i Borås

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

(Gemensamt pressmeddelande från Göteborgs, Linköpings, Lunds, Stockholms, Umeå och Uppsala universitet, samt Vetenskapsrådet.)
 
På respektive universitet kommer sjätteklassarna att i direkta möten med forskarna få svar på sina frågor. Eleverna får dessutom inblick i vad till exempel en matematiker eller biolog gör.
– Vi vill förankra naturvetenskapen hos de unga. Genom att ge uppskattning för barnens nyfikenhet och stimulera deras kreativitet vill vi medverka till att eleverna får upp intresset för naturvetenskap och bär det med sig genom resten av sina studier, säger Ylva Hermansson, informatör vid Stockholms universitet.
 
Den levande frågelådan har tidigare genomförts tre gånger på Stockholms universitet och en gång på Uppsala universitet. Intresset från skolorna är stort och i år utökas antalet orter. Arrangemanget genomförs samma dag på Göteborgs, Linköpings, Lunds, Stockholms, Umeå och Uppsala universitet. Den levande frågelådan är ett samarbete mellan universiteten och Vetenskapsrådet.
 
Mer information, tider och plats
Se www.frageladan.se där det finns länkar till de lokala evenemangen eller kontakta nedanstående personer.
Media är välkomna att delta.

 

Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Göteborgs universitet: Camilla Carlsson, informatör, 031-773 28 64, 0707-72 00 72, camilla.carlsson@science.gu.se
Linköpings universitet: Anneli Nordén, informatör, 013-28 13 32, anneli@ifm.liu.se
Lunds universitet: Tomas Brage, studievägledare, 046-222 77 24, tomas.brage@fysik.lu.se
Stockholms universitet: Ylva Hermansson, informatör, 08-16 3592, 070-228 61 60, ylva.hermansson@natkan.su.se
Umeå universitet: Björne Lindberg, universitetsadjunkt, 090-786 60 56, 070-621 73 56, bjorne.lindberg@tfe.umu.se
Uppsala universitet: Anna Rudebeck, samverkansledare, 018-471 62 11, 0704-25 07 21, anna.rudebeck@uadm.uu.se
Vetenskapsrådet: Martin Testorf, informatör, 08-546 44 282, 0704-922 334, martin.testorf@vr.se


I den här studien undersöks en stor mängd argumenterande uppsatser skrivna av, å ena sidan, svenska avancerade inlärare, och, å andra sidan, amerikanska och brittiska studenter. Ett område där skillnader kan märkas är i hur information organiserats i meningarna. Genom att studera vad som inom funktionell grammatik kallas för Themes, dvs. inledningen av meningar, kan man upptäcka tendenser till skillnader ifråga om hur mycket information som uttrycks i inledningen av meningen samt vilken typ av information som placeras där. Framför allt kan man notera att inlärarna har en större tendens att använda Themes som uttrycker ett personligt ställningstagande till eller en åsikt om det som följer, t.ex. I think that…, och It is clear that…, men också fler Themes som fyller en textuell funktion i språket genom att de visar hur en mening är relaterad till tidigare meningar, såsom But… och Therefore….

Vidare kan skillnader märkas i användningen av sk. satsklyvningar, som används för att ändra ordningen i en mening av olika skäl, t.ex. för att fokusera på en viss del av meningen och för att göra en annan del av meningen till bakgrundsinformation, t.ex. It is a new car I want och What I want is a new car. Även här kan man notera att de svenska inlärarna har en större tendens än infödda talare att använda sådana här konstruktioner i sina argumenterande uppsatser.

Dessa skillnader leder till att de svenska inlärarnas argumenterande uppsatser skiljer sig från infödda talares i fråga om stil, då deras Themes oftare uttrycker ett personligt engagemang och då inlärarna till viss del använder andra strategier i argumentationen. Inlärarnas användning av Themes och satsklyvningar i skriven engelska har en tendens att mer likna den som infödda talare använder i sitt talspråk än i argumenterande uppsatser. De här skillnaderna orsakas förmodligen av flera olika faktorer. Bland annat kan skillnaderna förklaras av påverkan från modersmålet. Till exempel kan svenskarnas tendens att oftare än infödda talare använda Themes och satsklyvningar som börjar med It is X (that) förmodligen delvis förklaras av att dessa typer av konstruktioner också finns i svenskan och att svenskans det dessutom används i fler liknande konstruktioner än engelskans it. Skillnaderna i stil kan också bero på kulturella skillnader i fråga om hur man uttrycker sig i argumenterande uppsatser. Vidare kan skillnader uppstå till följd av att inlärare har en tendens att välja formelliknande uttryck och uttryck som är vanliga i språket. Skillnaderna kan också förklaras av bristande kunskaper inom vissa områden, såsom vilken stil som används i olika texttyper och hur information organiseras i texten.
Genom att diskutera de bakomliggande orsakerna till dessa skillnader kan man också visa på områden där undervisningen skulle kunna förbättras för att svenskarnas språkanvändning ska bli mera lik infödda talares. Det framkommer också att ytterligare forskning behövs, t.ex. kring de kulturella normer som gäller vid svenska och engelskspråkiga studenters uppsatsskrivande.

Avhandlingens titel: Themes in Swedish Advanced Learners’ Written English.
Disputationen äger rum lördagen den 21 maj 2005 kl. 10.00
Opponent: Professor Geoff Thompson, Liverpool, Storbritannien
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Närmare upplysningar kan fås av Mia Boström Aronsson, tel. 070-2556920 (mobil), e-post mia.bostrom.aronsson@eng.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum

Dessa ungdomar kan uppfatta å ena sidan att de befinner sig i centrum för det moderna, globala samhället där resurser de själva besitter efterfrågas. Samtidigt, å andra sidan, kan de uppleva en marginaliserad position eftersom dessa resurser ibland utgör normbrott i relation till förhållningsätt och idéer i det mer traditionellt präglade majoritetssamhället.

Tvåspråkighetsforskaren Charlotte Haglund visar i sin avhandling vid Stockholms universitet hur ungdomar med språkets hjälp och med sin flerspråkighet som stöd försöker utmana ett förhållningsätt i t.ex. skolan där deras bakgrund och erfarenhet ibland tenderar att representera brott mot en av majoriteten definierad normalitet. I ungdomarnas försök till motstånd fungerar även den trans- och postnationalism som präglar deras kontaktnät och gemenskaper som stöd.

Charlotte Haglund har under tre år följt flerspråkiga minoritetsungdomar med ursprung i ett flertal olika länder. Hon ger en bild av de ungas erfarenheter och identiteter under denna tid. Hon ger också exempel på samhällsdiskurser, institutionella strukturer och sociokulturella förändringsprocesser som den motsägelsefullhet som präglar ungdomarnas vardag kan förstås mot bakgrund av.

Charlotte Haglund belyser hur sociala förhållanden, villkor och attityder speglas i de ungas samtal och påverkar deras identifikation i majoritetssamhället. On synliggör sambandet mellan processer i den vardagliga samvaron och på en mer abstrakt samhällsnivå samtidigt som vi får en inblick i integrationsprocessen från ett minoritetsperspektiv.


Doktorsavhandlingens titel: Social interaction and identification among adolescents in multilingual suburban Sweden. A study of institutional order and sociocultural change.

Disputationen äger rum lördag den 7 maj kl 10:00 i hörsal 9, hus D i Södra huset, Frescati. Opponent är professor Shirley Brice Heath, Stanford University.

Kontaktinformation
Charlotte Haglund nås på telefon 08-608 16 99, 08-608 46 51 (Södertörns högskola 141 89 Huddinge), 070-369 35 55 eller e-post charlotte.haglund@sh.se.

1986 dök en ny metod för tidig diagnos av prostatacancer upp i Sverige, PSA-testet. Det mäter halten av ett antigen som förekommer i blodet i samband med bland annat prostatacancer. 1991 utfördes 50 000 sådana test, 2002 var antalet uppe i nära en halv miljon. Som följd har antalet behandlingar – främst prostatektomi (prostatakörteln opereras bort helt eller delvis) och strålningsterapi – ökat i snabb takt.

– De ekonomiska konsekvenserna av detta har varit stora. Däremot har ännu endast mindre eller osäkra hälsovinster kunnat påvisas, säger Karin Sennfält, hälsoekonom och doktorand vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT).

Hon har studerat sex olika teknologier för diagnos och behandling av prostatacancer, som är den vanligaste cancerformen som drabbar män. Varje år tillkommer 9 000 nya fall i Sverige, och totalt lever omkring 45 000 svenska män med sjukdomen.

Den enda teknologi som minskat är kirurgisk kastration (359 operationer 2002). I stället har den kemiska kastrationen med GnRH-analoger ökat åttafaldigt från 1991 till 2002. Avsikten med kastrationen är att minska utsöndringen av det manliga könshormonet testosteron, som bidrar till cancerutvecklingen. En annan möjlighet är behandling med antiandrogener, som blockerar cellernas receptorer (mottagarmolekyler) för testosteron. Även denna behandlingsform är på uppåtgående.

Det faktum att hälsovinsterna är osäkra pekar på att det finns andra faktorer, vid sidan av kostnadseffektivitet, som påverkar den snabba spridningen av teknologierna. En sådan faktor är bekvämlighet. På den punkten är PSA-testet – som görs med ett enkelt blodprov – en vinnare jämfört med undersökning via ändtarmen som var den metod som tidigare användes. PSA-testet är också enklare att utvärdera.

En annan spridningsfaktor som förs fram i avhandlingen är ekonomiska intressen. Såväl PSA-testet som de läkemedel som används vid kemisk kastration är utvecklade av företag som har ett ekonomiskt intresse av en spridning.

En slutsats i avhandlingen är att samhället behöver gå in och styra spridningen av behandlingsmetoder på samma sätt som är fallet med läkemedel.

– Det är rimligt att förfarandet är likartat för alla vårdteknologier, säger Karin Sennfält och framhåller Östgötalandstingets öppna prioriteringar och nybildade metodråd som ett par steg i rätt riktning.

Avhandlingen heter Economic studies of health technology changes in prostate cancer care. Disputationen äger rum fredag 29 april 2005 kl 9.00 i Berzeliussalen, Universitetssjukhuset, Linköping. Opponent är professor Ivar Kristiansen, Universitetet i Oslo.

Kontaktinformation
Karin Sennfält nås på 0709-154120, karin.sennfalt@ihs.liu.se eller karin.sennfalt@comhem.se.

Det visar Juan Velasquez i sin avhandling i kulturgeografi vid Stockholms universitet.

Att studera hur tjänstemännen agerar på en mångkulturell plats kan leda till större förståelse för varför segregationen består trots stora insatser och att såväl skepticismen mot integrationen som mot att ta emot nya invandrare tilltar.

Juan Velasquez har analyserat hur en lokal tjänstemannagrupp arbetade med en framtidsverkstad från dess idéstadium och planering till genomförande och uppföljning. Med det arbetet skulle gruppen lägga grunden för invånarnas inflytande i den lokala utvecklingen i Alby, en kommundel i norra Botkyrka kommun. Mottot var att arbeta med hjälp av Albydialogen, som står för att allt som görs för att utveckla Alby förankras hos invånarna på ett demokratiskt sätt. Under perioden med arbetet konstaterade tjänstemännen att dialogen med invånarna uteblev på samma gång som deras egna organisationer växte starkt.

Juan Velasquez ger exempel på hur kunskaper om tjänstemännens arbete med förankring och dialog kan bidra till en alternativ planeringspraktik för en hållbar utveckling av platser och regioner.

Doktorsavhandlingens titel: Förankring och dialog. Kraftspelet mellan planering och demokrati

Kontaktinformation
Juan Velasquez kan nås på tfn 08-16 22 22 eller e-post Juan.Velasquez@kvinfo.su.se

Sjukgymnasten Carina Thorstensson har bl a undersökt muskelfunktionen hos 150 medelålders personer med knäsmärta. Undersökningen innebar bl a att deltagarna fick resa sig på ett ben från sittande så många gånger i följd som de orkade. De som klarade fler än 25 uppresningar i ett sträck visade sig löpa mindre risk att få artros i knäna under en femårsperiod, oavsett vikt, kön och ålder.
En annan del av avhandlingen handlar om träning, som i studier på andra håll visats ha lika bra effekt på smärtan som läkemedel. Här blev Carina Thorstenssons resultat inte entydiga, vilket hon tror delvis kan bero på patienternas inställning till träning vid artros. Även de som tyckt sig bli bättre av träning var nämligen tveksamma till träningens värde: eftersom träning gör ont var de rädda för att den kanske kunde skada leden ytterligare.
– Vi tror därför att man bör sätta in träningen så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet, innan smärtan och oron blir för stor. Man bör också ta reda på patientens tankar om träning som behandling och dessutom ge mycket stöd och uppmuntran, säger Carina Thorstensson.
Effekten av träning kan också ses på ledbelastning, mätt med ett avancerat 3-dimensionellt rörelseanalyssystem. Träning för att öka styrka och muskelfunktion verkar kunna omfördela belastningen till delar av ledytan som har lättare att klara belastning i gående och stående. En sådan omfördelning har tidigare åstadkommits genom operation och till viss del genom kraftiga knäledsstöd. Resultaten utgår dock på en litet antal patienter och bör därför tolkas försiktigt.
Baserat på resultaten av sina fyra studier drar lundaforskaren följande slutsatser:
• Starka lårmuskler kan skydda mot knäledsartros.
• Träning kan minska smärta även vid måttlig till svår knäledsartros
• Träning tycks kunna minska skadlig ledbelastning i knäna
• Träning bör introduceras innan smärtan har hunnit bli för svår, för att minska oron hos patienterna och få bästa möjliga effekt på muskelfunktionen
• Patientens tankar om träning vid artros bör vägas in i behandlingsplanen
• Kontinuerligt stöd och vägledning bör erbjudas under träningen.
Carina Thorstensson kommer nu att tillämpa sina resultat i form av en artrosskola på Spenshults Reumatikersjukhus i Halmstad.


Avhandlingen heter Exercise and functional performance in middle-aged patients with knee osteoarthritis. En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv in författarens namn i sökrutan. Disputationen äger rum den 17 maj. Carina Thorstensson träffas på tel 035-263 52 56 eller 0702-19 16 06, e-post carina.thorstensson@spenshult.se.

– Ja, det här blir spännande och roligt! Jag kommer att forska i två år mer eller mindre på heltid om kriskommunikation utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Det innebär att jag kommer att studera hur invandrare upplever behov av kommunikation vid katastrofer som till exempel tsunamin, hur media skildrar liknande kriser med hänsyn till vår heterogena befolkning och hur kommunerna tar hänsyn till personer med invandrarbakgrund i sin kriskommunikation.

Anna Olofsson är verksam som universitetslektor vid Mittuniversitetets institution för samhällsvetenskap, Campus Östersund. Hennes forskning kommer att handla om kriskommunikation utifrån ett mångkulturellt perspektiv, till exempel på vilket sätt kommunerna tar hänsyn till invandrares uppfattningar, behov och beteenden i kriskommunikation och hur invandrare porträtteras i lokalmedier i samband med kriser.

Pengarna kommer från KBM, Krisberedskapsmyndigheten, i form av ett postdoktoralt stöd. Syftet är att ge relativt nydisputerade forskare med intresse för krisberedskapsmyndighetens kunskapsbehov en möjlighet att utveckla sin forskarkarriär inom området. På så vis hoppas man inom KBM att säkra generationsväxlingen och den framtida kompetensuppbyggnaden i krishanteringssystemet.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till Anna Olofsson, 063-16 55 67, 070-676 0264, anna.olofsson@miun.se


Med open access flödar kunskapen fritt
Den vetenskapliga revolutionen på 1600-talet möjliggjordes av boktryckarkonsten, som tillät spridning av vetenskapliga skrifter över den europeiska kontinenten. Många hoppas att Internet kommer att innebära en lika stor revolution, och att det så kallade open accessparadigmet på sikt ska medföra att dagens system med dyra tidskriftsprenumerationer går i graven. Vetenskapsrådet har beslutat att undertecknat Berlindeklarationen, där man förespråkar fri tillgång till vetenskaplig information på Internet.

Forskningsråden i Europa vill samarbeta
Den samhällsvetenskapliga forskningen i Europa ska samordnas bättre över nationsgränserna. Vetenskapsrådet deltar tillsammans med sex andra forskningsråd i projektet NORFACE, där man försöker finna nya former för samverkan på det samhällsvetenskapliga fältet. Slutmålet är ett gemensamt finansierat forskningsprogram.

Regeringen satsar på grundforskningen
I den forskningspolitiska propositionen ökas de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med totalt 2,34 miljarder kronor under de kommande fyra åren. Grundforskningen får via Vetenskapsrådet drygt en miljard kronor av denna summa. Forska redogör för propositionen ur Vetenskapsrådets perspektiv.

Gästprofessorn som tänker globalt
Ett år utan krav. Ett år att helt få ägna sig åt den egna agendan, och samtidigt få möjligheten att uppleva hur det är att leva i Sverige. Ett stort privilegium helt enkelt. Så beskriver professor Naila Kabeer tiden som Kerstin Hesselgren-professor.

Spännande brobygge inom utbildningsvetenskap
Arbetet med att etablera utbildningsvetenskap som ett forskningsområde har byggt en bro mellan empirisk klassrumsforskning och mer teoretisk forskning. Det framgår av en granskning av utbildningsvetenskapliga kommitténs fyra år vid Vetenskapsrådet.


Om tidningen Forska
Forska ges ut av Vetenskapsrådet och utkommer med sex nummer per år. Tidningens uppgift är att föra en diskussion kring forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation.
Forska distribueras till forskare som får bidrag från Vetenskapsrådet samt till styrelseledamöter, ämnesråd, personer som ingår i beredningsgrupper och andra som berörs av Vetenskapsrådets verksamhet.
Hela tidningen finns på Vetenskapsrådets webbplats under adressen www.vr.se/press/tidskrifter

Kontaktinformation
Kontakt med redaktionen
Ragnhild Romanus, redaktör: 08-546 44 160, ragnhild.romanus@vr.se

Prenumerera gratis
Viola Törmä, administrativ assistent: 08-546 44 117, viola.torma@vr.se

Wing-Shing Cheng har skapat det nya viruset, som kallas Ad[I/PPT-E1A], utifrån ett vanligt förkylningsvirus. Genom att stoppa in en regulatorisk gensekvens konstruerades ett virus som bara är aktivt och kopierar sig själv i prostataceller. Det angriper och dödar cancerceller så att tumörtillväxten hämmas.
– Den stora fördelen med vårt virus jämfört med andra virus som används på kliniker i USA är att vårt virus inte är beroende av testosteron, berättar Wing-Shing Cheng.
Om cancern upptäcks sent brukar man försöka svälta ut tumörcellerna genom att slå ut produktionen av testosteron i kroppen. Wing-Shing Chengs nya virus skulle kunna användas även på sådana patienter.
Ad[I/PPT-E1A] kan dock inte på egen hand bota prostatacancer. Tanken är att det ska användas i kombination med andra behandlingar, till exempel kirurgi, strålterapi och hormonbehandling.
– Med kombinationsbehandling kan man börja behandlingen med lägre doser och samtidigt minskar man risken att patienten blir resistent för någon av behandlingsformerna, förklarar Wing-Shing Cheng.
Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer bland män i Sverige. Över 7 000 nya fall noteras varje år. Dagens behandlingsformer är effektiva på kort sikt, men många patienter får återfall av metastaserande tumörväxt. Dessa patienter skulle kunna vinna på att bli behandlade med en kombination av konventionella behandlingsmetoder och genterapi med Ad[I/PPT-E1A].
– Jag tror att Ad[I/PPT-E1A] kommer att förbättra nuvarande strategier för att behandla prostatacancer med genterapi och i förlängningen förbättra överlevnadsgraden för patienter med cancer i prostatan, säger Wing-Shing Cheng.
Viruset har än så länge bara testats på möss. De kliniska tester som måste göras innan viruset kan användas på patienter kan ta mellan fem och tio år.

Kontaktinformation
Wing-Shing Cheng, tel: 018-611 35 38, e-post: wing.cheng@klinimm.uu.se

De nuvarande operationerna i Kongo och Haiti utgör andra exempel där respekten för människoliv och mandat har utmanats och underblåsts av en allmänt utbredd straffrihet. Fredsoperationer utgör ett av de viktigaste instrumenten för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Attacker mot dess personal kan självfallet hota operationens framgång varför frågan om det rättsliga skyddet är av stort intresse för bidragarländerna. Ola Engdahl hävdar i sin avhandling i juridik att respekten för personalens skyddade ställning måste stärkas.

– För att uppnå ett effektivt skydd måste det framstå som en uppenbar risk att ställas till ansvar inför en nationell eller internationell domstol för de som planerar att attackera personal i fredsoperationer, säger Ola Engdahl. Stater har ett ansvar att förhindra brott mot personalen samt att straffa förövare. Respekt för den skyddade statusen kräver dessutom att personalen är medveten om vilket ansvar en sådan status för med sig. Missbruk kan få förödande effekter för skyddets legitimitet och därmed på sikt undergräva respekten för personalens skydd.

Ola Engdahl påpekar också att fredsoperationernas allt tuffare uppgifter innefattar en rätt till ökad våldsanvändning. Detta riskerar att involvera den militära personalen i en krigssituation och gränsdragningen gentemot krigets lagar ökar därmed i betydelse. Som part i konflikten urholkas personalens skyddade status.

Avhandlingens titel:Protection of Personnel in Peace Operations: The Role of the Safety Convention against the Background of General International Law

Disputationen äger rum fredag den 29 april kl. 10.00 i Reinholdsalen, Juristernas hus, Frescati. Opponent är Hans Corell, FN:s rättschef 1994-2004.

Ola Engdahl är jur. kand. och verksam som forskare vid Juridiska institutionen och som lärare vid Örebro universitet. Han har under avhandlingsarbetet varit anställd på Försvarshögskolan.

Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se

Kontaktinformation
Ola Engdahl nås på tfn 070 – 253 18 87, 019-30 30 51 eller
e-post: ola.engdahl@juridicum.su.se

I den totala upplevelsen av vinet ingår också den omgivande miljön beroende av om vi exempelvis är på restaurang eller i hemmet. Med andra ord, att dricka ett glas vin är både en känslomässig och intellektuell upplevelse.

Annica Nordegren har ställt sig frågan hur vi tolkar och kommunicerar våra upplevelser. I vårt språk har vi tillgång till såväl ord som bild samt mimik och gester. När orden inte räcker till använder vi ofta bilden. Det här resonemanget har hon utvecklat vidare i sin doktorsavhandling
”Design som teori och empiri” i ett tvärvetenskapligt samarbete mellan KTH Arkitekturskolan och Stockholms universitet Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI och IHR. Övrig bakgrund till avhandlingen är filosofistudier vid Stockholms och Uppsala universitet samt hennes yrke som projektledare och grafisk formgivare inom reklambranschen.

Symbolsystemet som består av 14 stycken grafiskt formgivna symboler beskriver generella vinspråkstermer som exempelvis bär, sträv och jordig. Symbolsystemet är avsett att fungera som en konsumentinformation där de tre mest dominerande smakerna för ett vin markeras med tre stycken symboler som kan anges på exempelvis vinflaskornas baksidesetikett eller bag-in-box vinernas sida för produktinformation.

Symbolerna för bär och sträv finns på http://www.insidan.su.se/Nordegren.pdf

Doktorsavhandlingens titel: Design som teori och empiri. Ett designteoretiskt forskningsprojekt med en prototyputveckling av ett symbolsystem för vinsmaker

Kontaktinformation
Annica Nordegren kan nås på e-post annica.nordegren@chello.se eller tfn 08-661 71 73

KTH blir en av de första högskolorna som implementerar kurser ur programmet. Kurserna riktar sig både till studenter som läser vid KTHs högskole- och civilingenjörsprogram och till yrkesverksamma ingenjörer som vill vidareutbilda sig. KTH i Kista har inte bedrivit kurser inom stordatorteknik tidigare, varken som vidareutbildning eller som kurs inom utbildningsprogram.

– I och med den här stordatorutbildningen ser vi en möjlighet för studenterna att öka sin konkurrenskraft på marknaden. Kunskapen om moderna stordatorer, driftsäkerhet och kapacitet ger våra ingenjörer ytterligare en möjlighet att bygga stabila lösningar för informationshantering. Kursen passar bra in i till exempel Datateknik 120 poäng, som är ett högskoleingenjörsprogram vid KTH i Kista, säger Anders Sjögren, utbildningsledare.

Vi kommer att se en enorm efterfrågan på stordatorutbildad personal i hela Europa, säger Uno Bengtsson, stordatorspecialist på IBM i Sverige. Idag är vi stordatorspecialister i 50-60 årsåldern, det vi ser är ett generationsskifte där studenternas kompetens på området är avgörande för stordatorns framtida utnyttjande.

Trots att stordatortekniken har funnits i över 40 år är den högst aktuell i och med Internets ökande betydelse och kraven på 24-timmars ”öppettid”. Stordatorn lever upp till IT-industrins fokus på virtuella miljöer, JAVA-applikationer och Linux.

– Stordatorns styrka är att den i princip är avbrottsfri och har en mycket hög säkerhet. Dessutom kan den generera många virtuella miljöer, vilket innebär att man på ett effektivt sätt kan utnyttja de resurser som finns och på så sätt få ner kostnaden. Linux är ett exceptionellt bra operativsystem för den typen av arkitektur, säger Olle Äng, försäljningsansvarig för nya stordatorlösningar, IBM Europa.

Kursen startar i september 2005 och ger 5 högskolepoäng. Den kommer att vara uppdelad i tre olika block: ett teoretiskt, ett praktiskt och ett Linux-block. IBM och KTH kommer att dela på finansieringen av kursen där IBM bidrar med lärare, kursmaterial och stordator.

– Vi hoppas på att kunna utöka det här programmet på andra högskolor och universitet med tiden. Att ha en förståelse för hur stordatorns plattform fungerar kommer att stå högt i kurs på IT-avdelningar i framtiden. Stordatortekniken är utbredd i hela vårt samhälle, alla storbanker i Sverige till exempel använder stordatortekniken, säger Olle Äng.

Kontaktinformation
För ytterligare information:

IBM
Olle Äng, försäljningsansvarig för nya stordatorlösningar, IBM Europa
Mobil: 070 793 13 29
Mail: olle_ang@se.ibm.com

Uno Bengtsson, stordatorspecialist, IBM Svenska
Mobil: 070 793 23 26
Mail: uno.bengtsson@se.ibm.com

KTH
Anders Sjögren, Utbildningsledare, KTH
Telefon: 08 790 44 20
Mail: as@kth.se

Pressbilder för nerladdning:
http://www.it-univ.se/artikel/992/002002002/se